Två parametrar: µ (väntevärdet) och σ (standardavvikelsen) µ bestämmer normalfördelningens läge

Relevanta dokument
histogram över 1000 observerade väntetider minuter 0.06 f(x) täthetsfkn x väntetid 1

Statistiska metoder för säkerhetsanalys

histogram över 1000 observerade väntetider minuter 0.06 f(x) täthetsfkn x väntetid

Föreläsning 5. Funktioner av slumpvariabler. Ett centralt resultat.

Grundläggande matematisk statistik

FORMELSAMLING MATEMATISK STATISTIK FÖR W; FMSF75 UPPDATERAD Sannolikhetsteori. Beskrivning av data. Läges-, spridnings- och beroendemått

SF1911: Statistik för bioteknik

Formel- och tabellsamling i matematisk statistik

FMSF55: Matematisk statistik för C och M OH-bilder på föreläsning 5, a 2 e x2 /a 2, x > 0 där a antas vara 0.6.

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

Matematisk statistik 9hp Föreläsning 2: Slumpvariabel

Kap 2. Sannolikhetsteorins grunder

Föreläsning 2, FMSF45 Slumpvariabel

1 Föreläsning V; Kontinuerlig förd.

Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen

EXEMPEL PÅ FRÅGESTÄLLNINGAR INOM STATISTIKTE- ORIN (INFERENSTEORIN):

TMS136. Föreläsning 4

Matematisk statistik 9hp Föreläsning 7: Normalfördelning

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLER STATISTIK. Tatjana Pavlenko. 7 september 2016

4.2.1 Binomialfördelning

Kap 6: Normalfördelningen. Normalfördelningen Normalfördelningen som approximation till binomialfördelningen

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

Grundläggande matematisk statistik

Exempel för diskreta och kontinuerliga stokastiska variabler

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11, VT-16, VT2 ÖVNING 3, OCH INFÖR ÖVNING 4

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

(x) = F X. och kvantiler

Tentamen i matematisk statistik (9MA241/9MA341, STN2) kl 08-12

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

Summor av slumpvariabler

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

FÖRELÄSNING 7:

LÖSNINGAR TILL. Matematisk statistik, Tentamen: kl FMS 086, Matematisk statistik för K och B, 7.5 hp

4.1 Grundläggande sannolikhetslära

FORMELSAMLING HT-18 MATEMATISK STATISTIK FÖR B, K, N, BME OCH KEMISTER; FMSF70 & MASB02. Sannolikhetsteori. Beskrivning av data

Repetitionsföreläsning

Veckoblad 3. Kapitel 3 i Matematisk statistik, Dahlbom, U.

Våra vanligaste fördelningar

TAMS65. Formel- och tabellsamling i matematisk statistik TAMS65. Martin Singull TAMS65 TAMS65

Laboration 4: Stora talens lag, Centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar

Exempel. Kontinuerliga stokastiska variabler. Integraler i stället för summor. Integraler i stället för summor

TAMS79: Föreläsning 6. Normalfördelning

Laboration 3: Stora talens lag, centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar

(a) på hur många sätt kan man permutera ordet OSANNOLIK? (b) hur många unika 3-bokstavskombinationer kan man bilda av OSANNO-

Matematisk statistik för D, I, Π och Fysiker

Föreläsning 3. Sannolikhetsfördelningar

F9 Konfidensintervall

träna på att använda olika grafiska metoder för att undersöka vilka fördelningar ett datamaterial kan komma från

Föreläsning 1. Repetition av sannolikhetsteori. Patrik Zetterberg. 6 december 2012

Matematisk statistik KTH. Formel- och tabellsamling i matematisk statistik

Föreläsning 8, FMSF45 Binomial- och Poissonfördelning, Poissonprocess

Matematikcentrum 1(6) Matematisk Statistik Lunds Universitet MASB11 - Biostatistisk grundkurs VT2014, lp3. Laboration 2. Fördelningar och simulering

Introduktion till statistik för statsvetare

Föreläsning 7. Statistikens grunder.

Tentamen i Matematisk Statistik, 7.5 hp

Föreläsning 2, Matematisk statistik för M

F9 SAMPLINGFÖRDELNINGAR (NCT

1 Stora talens lag. Laboration 2 Matematisk statistik allmän kurs, MASA01:A, HT Teori. 1.2 Uppgifter

Föreläsning 5, Matematisk statistik Π + E

LINKÖPINGS UNIVERSITET EXAM TAMS 27 / TEN 2

9. Konfidensintervall vid normalfördelning

Föreläsning 8, Matematisk statistik 7.5 hp för E Punktskattningar

Laboration 3: Stora talens lag, centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister

Matematisk statistik KTH. Formelsamling i matematisk statistik

Lärmål Sannolikhet, statistik och risk 2015

Kap 3: Diskreta fördelningar

Föreläsning 8, Matematisk statistik Π + E

Demonstration av laboration 2, SF1901

Laboration 4: Stora talens lag, Centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar

Veckoblad 3. Kapitel 3 i Matematisk statistik, Blomqvist U.

SF1901: Sannolikhetslära och statistik. Väntevärde; Väntevärde för funktioner av s.v:er; Varians; Tjebysjovs olikhet. Jan Grandell & Timo Koski

Hur måttsätta osäkerheter?

Matematisk statistik 9hp Föreläsning 5: Summor och väntevärden

F8 Skattningar. Måns Thulin. Uppsala universitet Statistik för ingenjörer 14/ /17

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 3

Jörgen Säve-Söderbergh

Föreläsning 5, FMSF45 Summor och väntevärden

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

Detta formelblad får användas under både KS2T och KS2D, samt ordinarie tentamen. x = 1 n. x i. with(stats): describe[mean]([3,5]); 4.

Föreläsning 4, Matematisk statistik för M

SF1920/SF1921 Sannolikhetsteori och statistik 6,0 hp Föreläsning 3 Diskreta stokastiska variabler. Jörgen Säve-Söderbergh

1.1 Diskret (Sannolikhets-)fördelning

MS-A0509 Grundkurs i sannolikhetskalkyl och statistik Sammanfattning, del I

TMS136. Föreläsning 7

MS-A0509 Grundkurs i sannolikhetskalkyl och statistik Sammanfattning, del I

TAMS65 - Föreläsning 2 Parameterskattningar - olika metoder

Några extra övningsuppgifter i Statistisk teori

FACIT: Tentamen L9MA30, LGMA30

Föreläsning 7: Punktskattningar

Övning 1 Sannolikhetsteorins grunder

TAMS65 - Föreläsning 1 Introduktion till Statistisk Teori och Repetition av Sannolikhetslära

Datorövning 2 Betingad fördelning och Centrala gränsvärdessatsen

EXEMPEL PÅ FRÅGESTÄLLNINGAR INOM STATISTIK- TEORIN (INFERENSTEORIN):

Finansiell statistik, vt-05. Kontinuerliga s.v. variabler. Kontinuerliga s.v. F7 Kontinuerliga variabler

F10 Problemlösning och mer om konfidensintervall

Kapitel 4. Kontinuerliga slumpvariabler och deras sannolikhetsfördelningar. Sannolikhetslära och inferens II

4 Diskret stokastisk variabel

Transkript:

Lunds tekniska högskola Matematikcentrum Matematisk statistik Matematisk statistik AK för ekosystemteknik, FMSF75 OH-bilder 28-9-3 Normalfördelningen, X N(µ, σ) f(x) = e (x µ)2 2σ 2, < x < 2π σ.4 N(2,).35.3.25.2.5..5 2 2 3 4 5 6 Två parametrar: µ (väntevärdet) och σ (standardavvikelsen) µ bestämmer normalfördelningens läge.4 N(2,) streckad, N(,) heldragen.35.3.25.2.5..5 4 3 2 2 3 4 5 6

σ bestämmer normalfördelningens spridning.4 N(,.5) streckad, N(,) heldragen.35.3.25.2.5..5 6 4 2 2 4 6 För alla värden på µ och σ gäller:.4 ca 67% inom sigmagränserna.3.2. 4 3 2 2 3 4 5 6 ca 95% inom 2 sigmagränserna.4.3.2. 4 3 2 2 3 4 5 6 ca 99% inom 3 sigmagränserna.4.3.2. 4 3 2 2 3 4 5 6 P (µ σ X µ + σ).67 P (µ 2σ X µ + 2σ).95 P (µ 3σ X µ + 3σ).99

Normalfördelningen standardisering X N(µ, σ) X µ σ N(, ).4 N(,).35.3.25.2.5 N(2,2)..5 4 2 2 4 6 8 Standardiserad normalfördelning - kvantiler λ α P (X λ α ) = α.4 N(,).35.3.25.2.5..5 4 3 2 2 3 4

EXEMPEL: Vid bestämning av kvicksilverhalten i ett reningsverks avloppsvatten används en metod som anses ge upphov till ett mätfel, X, som är normalfördelat med väntevärde och en varians.9. En bestämning, Y, kan uttryckas som Y = µ+x där µ är vattnets kvicksilverhalt. (a) Antag att µ =.35, vad är sannolikheten att den avlästa mätningen blir negativ? (b) För vilka värden på kvicksilverhalten µ ger metoden ett negativt värde med minst sannolikheten.5? (c) Man gör två bestämningar Y och Y 2 av kvicksilverhalten i ett vattenprov. Antag att µ =.35. Beräkna sannolikheten att medelvärdet av bestämningarna, Y = Y +Y 2 2 är negativt.

Viktiga räkneregler för väntevärden och varianser: E(aX + b) = ae(x) + b V (ax + b) = a 2 V (X) E(X + X 2 ) = E(X ) + E(X 2 ) V (X + X 2 ) = V (X ) + V (X 2 ) om X och X 2 är oberoende Dessa regler gäller för ALLA stokastiska variabler oavsett fördelning! Om X och X 2 är normalfördelade gäller dessutom att fördelningen för summan också är normalfördelad. VIKTIGA SPECIALFALL: X, X 2,... X n oberoende och alla X i N(µ, σ). och n X i N(nµ, nσ) i= X = n n X i N(µ, i= σ n )

EXEMPEL: Årliga mängden regn i ett avrinningsområde varierar enligt en normalfördelning med väntevärde mm och standardavvikelse 2 mm. Antag att regnmängderna olika år är oberoende. Som en approximativ modell för relationen mellan regnmängd, X, och avrinningen Y antar man att Y = +.4X (a) Vad är sannolikheten att regnmängden ett år understiger 9 mm? (b) Vilken regnmängd överstigs i 5 % av åren? (c) Vad är sannolikheten att avrinningen ett år överstiger 6 mm?

EXEMPEL (koldioxid i avgaser): I en undersökning mätte man mängden koldioxid (g/km) hos personbilar i trak. Den mängd en bil släpper ut varierar enligt en slumpvariabel som har väntevärde µ och varians σ 2. Från undersökningen uppskattade man att µ var ungefär 2.8 (g/km) och att σ 2 var ungefär 7.6. Vid en km lång sträcka i ett bostadsområde har man satt ett gränsvärde på.2 kg för den totala mängd koldioxid som kommer från bilars avgaser under en timme. (a) Om det kommer 8 bilar under en timme, vad är sannolikheten att gränsvärdet överskrids? Anta normalfördelning. (b) Hur många bilar kan man acceptera om sannolikheten att gränsvärdet överstigs får högst vara.5? Anta normalfördelning. (c) Antag nu att man inte anser sig veta något om hur koldioxidmängden är fördelad. Hur görs då beräkningarna i (a) och (b)?

SIMULERING: Stämmer det att medelvärdet av normalfördelade s.v. är normalfördelade? Nedan visas fördelningen av det simulerade medelvärdet av n normalfördelade observationer..25 n=.4 n=2.2.5..5.3.2. 5 5 5 5.5.4.3.2. n=5 5 5.8.6.4.2 n=25 5 5 EXEMPEL: Kasta en tärning n gånger och notera poängsumman. Nedan visas simulerad fördelning för poängsumman vid olika värden på n..2 n=.2 n=2.5.5...5.5 2 3 4 5 6 2 3 4 5 6 7 8 9 2.2 n=5.8 n=..8.6.6.4.4.2.2 2 3 4 2 4 6 8

EXEMPEL: Notera livslängden hos n komponenter, livslängden antas exponentialfördelad med väntevärde. Nedan visas simulerad fördelning för medelvärdet av de n komponenternas livslängder. n=.8 n=3.8.6.6.4.4.2.2 2 4 6 2 3 4.4 n= 2.5 n=25.2 2.8.5.6.4.2.5.5 2 2.5.5.5.5 2

CENTRALA GRÄNSVÄRDESSATSEN Antag att x,..., x n är oberoende observationer från en fördelning (vilken som helst) med väntevärde µ och varians σ 2. Om n är tillräckligt stort gäller att X N(µ, σ n ) eller ekvivalent n X i N(nµ, nσ) i= dvs stickprovsmedelvärdet (eller summan) får en approximativ normalfördelning oavsett vilken fördelning stickprovet x,..., x n är hämtat från.

VANLIGA FÖRDELNINGAR FÖR MILJÖDATA NORMALFÖRDELNINGEN Beteckning: X N(µ, σ) Exempel: mätfel hos ett instrument Al-halt i jordprover längden hos 2-åriga män i Sverige blodtrycket hos en person (varierar mellan mättillfälle) SOM GRÄNSFÖRDELNING FÖR SUMMAN AV SLUMPVARIABLER LOGNORMALFÖRDELNING Beteckning: ln(x) N(µ, σ) Exempel: koncentration av svaveldioxid i luften vid en mätpunkt mängden niobium i alkalisk lava koncentration av fosfor i ett vattendrag EXPONENTIALFÖRDELNING Beteckning: X Exp(λ) Exempel: livslängden hos en elektrisk komponent en jordbävnings Richter-magnitud koncentration av en förorening i vatten

REKTANGELFÖRDELNING (Likformig fördelning) Beteckning: X R(a, b) Exempel: väntetiden vid en busshållplats felet vid avrundning av tal BINOMIALFÖRDELNING Beteckning: X Bin(n, p) Exempel: antalet översvämningsår under ett decennium antal gånger ett gränsvärde överskrids under mätperioden antal bilar av n studerade som icke uppfyller ett visst miljökrav antalet studerande i en grupp om som klarar tentan POISSONFÖRDELNING Beteckning: X Po(λ) Exempel: antalet partiklar som sönderfaller från ett radioaktivt ämne under en minut antalet bilar som passerar i en glest trakerad vägkorsning under minuter antalet jordskalv i Kalifornien under de senaste decenniet

X diskret X kontinuerlig Sannolikhetsförd. p(x) = P (X = x) f(x) Fördelningsfunktion F (x) = P (X x) Väntevärde E(X) = µ F (x) = [x] k= p(x) F (x) = x f(t)dt E(X) = x= xp(x) E(X) = xf(x)dx Varians V (X) = σ 2 = E[(X µ) 2 ] förväntad kvadratisk avvikelse från väntevärdet Standardavvikelse D(X) = σ = V (X) Sannolikhetsfunktion för X Po(2.5).8 Täthetsfunktion för X N(3.5,.5) P(X=k)=p(k).25.2.5..5 2 3 4 5 6 7 8 9 k f(x).6.4.2 2 4 6 x Fördelningsfunktion för X Po(2.5) Fördelningsfunktion för X N(3.5,.5).8.8 F(x)=P(X<=x).6.4.2 F(x).6.4.2 2 4 6 8 x 2 4 6 x