Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Lars Joakim Lundquist Catarina Andersson Forsman 2010-02-10
Då nu, men hur blir det sedan Två utredningar inom SLL 1. Långtidsutredning om sjukvården i Stockholms läns landsting 2008-2025 Mars 2009 Består av huvudrapport och 8 st delrapporter samt 2. Projekt Framtidens hälso- och sjukvård med delrapport Befolkningens behov av hälso- och sjukvård
Långtidsutredningen Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar Även Stockholm har en åldrande befolkning En åldrande befolkning medför också ett ökat behov av vård och omsorg Den tekniska och medicinska utvecklingen gör det möjligt att bota eller bromsa tidigare obotliga sjukdomar.
Långtidsutredningen Framtida kostnadsgap Snittscenario 120 000 100 000 80 000 60 000 mkr 40 000 Intäkter snittscenario Kostnader snittscenario Gap 20 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025-20 000-40 000 År
Långtidsutredningen Tre sätt att balansera efterfrågad vård och resurser - Mer pengar till vården - Styrning av efterfrågan - Mer vård för pengarna
Ökande privat andel (Köpt vård) Privat offentligt andel av kostnader 2009 Privat prod. SLL 1) prod. i1) inkl andra landsting, kommuner och stat 90,0% 83% 86% 80,0% 70,0% 65% 75% 70% 60,0% 50,0% 57% 43% 48% 52% 40,0% 30,0% 35% 25% 30% 20,0% 17% 14% 10,0% 0,0% Somatisk specialistvård Psykiatri Primärvård Geriatrik Övrig hälso- och sjukvård Tandvård Totalt Mrd 19,0 4,5 6,9 2,1 2,6 0,7 35,9
Framtidens hälso- och sjukvård Hela projektet klart december 2010 Delrapport Befolkningens behov av hälso- och sjukvård klar. Försöker uppskatta hur behoven av hälso- och sjukvård kan utvecklas under de närmaste tio åren. Utgångspunkt 2008
Framtidens hälso- och sjukvård Komplext mäta behov Använt antalet vårdtillfällen och vårdtider för indikatorer slutenvård och besök för öppenvård Utgångspunkt de manifesterade behoven År 2008 jämförs med år 2018
Demografisk utveckling Befolkningsökning ca 13% 2008-2018 Befolkningen i åldersgrupperna 70-85 år ökar kraftigt. I dessa åldergrupper dominerar de stora folksjukdomarna: hjärt/kärlsjukdomar, diabetes, cancer och demens. Befolkningsökningen mindre för äldre än 85 år.
Demografisk utveckling 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Hälso- och sjukvårdsdirektören 90 95 100 85 80 75 70 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 Åldersklass 2008 2018 Antal individer
Folkhälsans utveckling Befolkningens förbättrade hälsoläge kan förväntas fortsätta och minska behoven av sjukvård för en del tunga diagnosgrupper, särskilt hjärt- och kärlsjukdomar Hälsofrämjande insatser har effekter på bl a cancersjukdomarna Osäkerhet kring effekterna på sjukvårdspanoramat till följd av klimatförändring och globalisering Ingen folkhälsoeffekt i prognosen
Sociala och geografiska variationer i ohälsa och vårdbehov Storstadssatsningen(1998-2004) identifierade 24 socialt och ekonomiskt områden varav 16 finns i Stockholms län Befolkningen i dessa områden har sämre förutsättningar för hälsa och insjuknar vid lägre ålder än andra. Ex diabetes, stroke men även för psykiska sjukdomar och psykisk ohälsa Avstår i högre utsträckning än andra att söka vård
Prevention genom screening och vaccinationsprogram Nya screeningmetoder kan både öka och minska behov av sjukvård De ökande kostnaderna för screening bör åtföljas av motsvarande besparingar i sjukvården Om inte screeningmetoden på länge sikt leder till minskad ohälsa och minskat resursbehov bör den inte införas. Nya screeningmetoder och vaccinationsprogram kan innebära att kostnaderna ökar på kort sikt men minskar på lång sikt Dessa dubbla effekter medfört ingen effekt på prognosen av de totala vård- och resursbehoven i landstinget
Ändrade synsätt på sjukdom och behandling Värderingar och förväntningar förändras över tiden Ohälsotillstånd som tidigare betraktades som en del av vardagen, ses idag av många som sjukdom Samspel mellan teknisk utveckling, behov och förväntningar Ex osteoporos Framtidsutmaning: Möta detta samspel mellan medicinsk utveckling och befolkningens önskemål om tillgång till utvecklingens framsteg
Faktorer som påverkar produktiviteten och hälso- och sjukvårdens möjligheter att möta behoven Strukturförändringar genom ökad samverkan mellan vårdgrenar och vårdnivåer Förbättrad samverkan med kommunerna Patientsäkerhetsarbetet Förbättringsarbete och förhöjd teknisk effektivitet Medicinsk-teknisk utveckling
Förväntad effekt på behov och produktivitet av valda variabler i SLL Faktor Effekt på behoven +/- Demografisk utveckling + Effekt på Produktiviteten +/- Folkhälsans utveckling - Ändrade synsätt på sjukdom och behandling Strukturförändringar ökad samverkan inom vården Screening/vaccinationsprogram +/- +/- (+/-) + Ökad samverkan med kommunerna + Patientsäkerhetsarbete + Förbättringsarbete + Medicinsk-teknisk utveckling +/- +/-
Slutsatser (1) Förväntade demografiska förändringar visar ett ökat behov av slutenvård med 16 procent för vårdtillfällen och 17 procent för vårddagar Produktivitetsförändringar inom sjukvården har betydande effekter på vårdbehoven. I kalkylen ingår produktivitetsförbättringar på 0,8 procent per år vilket innebär att behovsökningen mer än halveras Potentialen för att minska behoven av slutenvård är sannolikt betydande. Trots detta kan behovet av nya vårdplatser förväntas öka.
Slutsatser (2) Behoven av öppenvård ökar med ca 15 procent Mest ökar behoven av geriatrisk öppenvård Vårdbehoven påverkas av många faktorer. Betydande osäkerhet i kalkylen främst vad gäller produktivitetsutvecklingen inom hälso- och sjukvården Cancer och cirkulationsorganens sjukdomar beräknas öka mer än genomsnittet