Vetenskapsteori. Introduktion till självständigt arbete Läkarprogrammet T10 Del 2

Vetenskapsteori Introduktion till självständigt arbete Läkarprogrammet T10 Del 2 David Isaksson, doktorand davidisaksson@pubcare.uu.se Institutionen folkhälso- och vårdvetenskap

Sammanfattning av gårdagen Vad är vetenskap? Skillnader mellan kvalitativ och kvantitativ forskning Empirism och rationalism Induktion och deduktion Holism och reduktionism Hypotetisk-deduktiva metoden och falsifiering Ad hoc-hypoteser Bra teorier och Occams rakkniv

Eftermiddagen: Vetenskap, ovetenskap och pseudovetenskap Paradigm och paradigmskiften Evidensbaserad medicin Det vetenskapliga samtalet Vetenskapsteoretiska aspekter på statistik

Var går gränsen mellan vetenskap och icke-vetenskap? Demarkationsproblemet Karl Popper Tomas Kuhn (falsifikationism) (paradigmskiften) Vad är pseudovetenskap (del 1 & 2) Sven Ove Hansson, Folkvett nr 2-3/2008.

Demarkationsproblemet var går gränsen mellan vetenskap, ovetenskap och pseudovetenskap? (enligt Sven Ove Hansson, professor i filosofi, KTH) Negationer av adjektivet vetenskaplig: Icke-vetenskaplig Ovetenskaplig Pseudovetenskaplig

All icke-vetenskap är inte pseudovetenskap Icke-vetenskaplig Ovetenskaplig (ej vetenskap) (på något vis i konflikt med vetenskap ) (kliniskt bevisad effekt om ett mjällschampo eller liknande) Pseudovetenskaplig (låtsasvetenskap, eftersträvar vetenskapligt status ) Ej vetenskap Tex. Journalistik eller konst

Hur skall dess hypotetiska fall bedömas Fall 1: En biokemist utför ett experiment som hon tolkar som bevis för att ett visst protein har en viktig roll i muskelkontraktionen. Hennes kolleger är överens om att det resultat hon redovisar bara är en artefakt som beror på ett fel i experimentet.

Hur skall dess hypotetiska fall bedömas Fall 1: En biokemist utför ett experiment som hon tolkar som bevis för att ett visst protein har en viktig roll i muskelkontraktionen. Hennes kolleger är överens om att det resultat hon redovisar bara är en artefakt som beror på ett fel i experimentet. Fall 2: En biokemist genomför det enda undermåliga experimentet efter det andra. Hon tolkar dem konsekvent som bevis för att ett visst protein har en roll i muskelkontraktionen, något som andra biokemister anser vara en helt ogrundad uppfattning..

Hur skall dess hypotetiska fall bedömas Fall 1: En biokemist utför ett experiment som hon tolkar som bevis för att ett visst protein har en viktig roll i muskelkontraktionen. Hennes kolleger är överens om att det resultat hon redovisar bara är en artefakt som beror på ett fel i experimentet. Fall 2: En biokemist genomför det enda undermåliga experimentet efter det andra. Hon tolkar dem konsekvent som bevis för att ett visst protein har en roll i muskelkontraktionen, något som andra biokemister anser vara en helt ogrundad uppfattning.. Fall 3: En biokemist utför ett flertal olika undermåliga experiment, varav ett är det som redovisas i fall 1. De olika experimenten hör hemma inom olika områden. Hon företräder inte någon sammanhållen oortodox teori.

Poppers demarkationskriterium falsifierbarhet Karl Popper (1902-1994) Vetenskapen kan inte uttala sig om sådant som det inte går att nå kunskap om! För att vara vetenskaplig måste en teori vara falsifierbar. Utsagor kan räknas som vetenskapliga om det finns möjliga eller tänkbara observationer som skulle kunna strida mot utsagorna.

Poppers demarkationskriterium falsifierbarhet Poppers var kritisk till teoribildningar som Freuds psykoanalys (och K. Marx historiska materialism) som gav sånt flexibelt tolkningsutrymme att den var omöjlig att falsifiera. Enligt Freuds idéer stod orsaken till en individs psykiska tillstånd och beteende att förklara utifrån konflikter mellan detet, jaget och överjaget respektive det medvetna, det förmedvetna och det omedvetna. Popper menade att det år att förklara alla mänskliga beteenden utifrån detta.

Kritik mot Poppers demarkationskriterium Astrologi påstår att det finns ett samband mellan himlakropparnas position vid en persons födelse och dennes personlighet och/eller viktiga händelser i dennes liv. Detta är möjligt att falsifiera (och har falsifierats). Då borde astrologi, enligt Poppers demarkationskriterium, vara en vetenskap.

Kritik mot Poppers demarkationskriterium Hur tillämpbart är Poppers kriterium på aktuell forskning?

Kritik mot Poppers demarkationskriterium Hur tillämpbart är Poppers kriterium på aktuell forskning? Enligt en studie av Sven Ove Hansson var det endast 1 (!) av 70 artiklar publicerade i Nature under år 2000 som utgick ifrån falsifikationism. Den allra vanligaste typen av artklar var rent explorativa och inte med frågeställningar möjliga att falsifiera (exempelvis kartläggning av molekylära strukturer och gensekvenser). 20 av artiklarna hade dock kunnat skrivas om som ett försök att falsifiera hypoteser. Sven Ove Hansson Falsificationism Falsified. Foundation of Science, 2006.

Paradigm Thomas Kuhn (1922-1996) var vetenskapshistoriker utgick från Poppers demarkationskriterium och utvecklade en egen teori kring vad som styr vetenskapen, en slags metateori. De vetenskapliga revolutionernas struktur, 1962 Kuhn strukturerar vetenskapen i tankemönster som han kallar paradigm. Ett paradigm vägleder en vetenskapsman genom att tala om: 1. Vad man skall iaktta 2. Vilka frågor som skall ställas 3. Hur de skall ställas 4. Hur svaren skall tolkas

Paradigm Vetenskapliga framsteg sker i små steg. Kaos -> förvetenskapligt stadium -> genombrott -> normalvetenskap (paradigm) Normalvetenskap, enligt Kuhn ägnar sig i första hand åt att lösa mindre problem och utvecklar bara det rådande paradigmet.

Paradigm Vetenskapliga framsteg sker i små steg. Kaos -> förvetenskapligt stadium -> revolution -> normalvetenskap (paradigm) Men så småningom uppkommer motsägelser (anomalier) -> kris -> revolution -> nytt paradigm Exempel på paradigmskifte: Den Koperniska världsbilden Evolutionsteorin Kvantmekanik

Paradigm Kuhns idéer väckte mycket uppståndelse. Kuhn detroniserade vetenskapen som objektiv och rationell, vilket stod i kontrast med det positivistiska vetenskapsidealet.

Paradigm Kuhns idéer väckte mycket uppståndelse. Kuhn detroniserade vetenskapen som objektiv och rationell, vilket stod i kontrast med det positivistiska vetenskapsidealet. Han ifrågasatte om föreställningen om objektiv sanning överhuvudtaget är meningsfull. Kuhn menade i stället att fakta om världen är relativa det rådande paradigmet.

Vetenskap har problemlösningsförmåga Kuhn menade att i normalvetenskapen så ifrågasätts inte den grundläggande teorin, snarare sysslar man med problemlösning. Kuhn föreslog att problemlösningsförmåga är ett demarkationskriterium och exemplifierade med astronomi och astrologi.

Mångdimensionella demarkationskriterier (Sven Ove Hansson) 1. Auktoritetstro. Vissa personer tillmäts så stor förmåga att avgöra vad som är sant eller falskt, att andra bara har att rätta sig. 2. Experiment kan inte upprepas. 3. Handplockade exempel. Trots att slumpmässigt urval är möjligt. 4. Ovilja till omprövning. Man försöker inte pröva teorin mot verkligheten, trots att detta är möjligt. 5. Likgiltighet inför motsägande fakta.

Att som praktiker avgöra vad som är vetenskaplig område Det är inte möjligt för vårdpersonal, att kunna läsa allt som skrivs, ens om det rör sig om ett specialiserat område. Utöver att läsa allt måste man också bedöma vad som är bra vetenskap och inte dålig vetenskap eller till och med pseudovetenskap --------------------------------------------

Enorm kunskapsmassa I PubMed finns över 26 000 000 artiklar, cirka en miljon tillkommer varje år. Halveringstiden medicinsk kunnande bedöms ligga på cirka åtta år. -------------------------------------------- Behov av att systematiskt sammanställa kunskapsöversikter inom olika områden. Behov av riktlinjer kring hur evidens skall värderas

Begreppet evidensbaserat medicin snabb karriär inom vetenskapssamhället Första gången det dök upp i den medicinska litteraturen var 1992 1 men har därefter snabbt etablerat sig som idé och paradigm. 12000 10000 8000 Diagram över söktermen evidence-based medicin i Pubmed mellan 1990-2014 (tvåårsintervall) 6000 4000 2000 0 91-92 93-94 95-96 97-98 99-00 01-02 03-04 05-06 07-08 09-10 11-12 13-14 1) Guyatt et al. Evidence-based medicin. A new approach to teaching the practice of medicine. JAMA 1992

Vad är evidensbaserad medicin? Kort uttryckt: Grundidén med evidensbaserad medicin är att hälso- och sjukvårdens olika verksamheter skall bygga på bästa tillgängliga kunskap baserat på aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Detta låter självklart. Är någon emot detta?

Eminens-baserad medicin Har det inte alltid varit så? Nja, Eminensbaserad medicin, där evidensen utgjordes av en lokal inflytelserik person exempelvis klinikchefen/professorn (eminensen). Detta ledde till stor variation i behandlingar mellan olika regioner och kliniker Men, om det finns en behandling som är bättre än en annan så bör man använda den. För att göra detta behöver man dock veta vilken behandling som är bäst vilket kräver systematiska sammanställningar.

Med EBM är ett bredare begrepp än kunskap David Sackett: Evidence based medicine is the integration of best research results with clinical expertise and patient values. Forskning Integrering i klinisk vård Patienters preferenser och värderingar Sackett D. Richardson WS, Rosenberg W, Hayes RB. Evidence-based Medicine. How to practice and teach EBM. Elsevier Churchill Livingstone 2000.

Evidensbaserad hälso- och sjukvård bygger på en triad där evidensbaserad kunskap utgör en av tre delar Bästa tillgängliga vetenskapliga bevis Systematiska översikter Evidensgradering Best research evidence Integration with clinical expertise Patient values

Evidensbaserad hälso- och sjukvård bygger på en triad där evidensbaserad kunskap utgör en av tre delar Best research evidence Diffusion of innovation Integration with clinical expertise Patient values Hur går det till när ny kunskap implementeras i hälso- och sjukvården? Evidensbaserade guidelines

Evidensbaserad hälso- och sjukvård bygger på en triad där evidensbaserad kunskap utgör en av tre delar Best research evidence Diffusion of innovation /kunskapsstyrning Integration with clinical expertise Patient values Hur går det till när ny kunskap implementeras i hälso- och sjukvården? Kumulativ acceptans/ Införande av metod Evidensbaserade riktlinjer Tid

Evidensbaserad hälso- och sjukvård bygger på en triad där evidensbaserad kunskap utgör en av tre delar Best research evidence Integration with clinical expertise Patient values Decision making Vad ligger till grund för patienters beslut av val av behandling/följsamhet till behandling? Evidensbaserad individuell decision making.

Evidensbaserad hälso- och sjukvård bygger på en triad där evidensbaserad kunskap utgör en av tre delar Bästa tillgängliga vetenskapliga bevis Systematiska översikter Evidensgradering Best research evidence Diffusion of innovation Hur går det till när ny kunskap implementeras i hälso- och sjukvården? Evidensbaserade guidelines Kumulativ acceptans/ Införande av metod Integration with clinical expertise Tid Patient values Decision making Vad ligger till grund för patienters beslut av val av behandling/följsamhet till behandling? Evidensbaserade individuell decision making

Evidensbaserad hälso- och sjukvård bygger på en triad där evidensbaserad kunskap utgör en av tre delar Bästa tillgängliga vetenskapliga bevis Systematiska översikter Evidensgradering Best research evidence Integration with clinical expertise Patient values

Systematiska översikter Klara och kliniskt relevanta frågeställningar Lämpliga sökstrategier (sökord, databaser, urval) Systematisk evidensgradering Studiekvalitet för enskilda studier Bedömning av det sammanlagda vetenskapliga underlaget Kärnfullt redovisade slutsatser där man sammanfattar nytta, risk och kostnadseffektivitet

Studiekvalitet för enskilda studier: Studier har olika bevisvärde beroende tillämpad metod EBM-pyramiden Systematiska översikter Högre bevisvärde Randomiserade kontroll studier (RCTs) Kohortstudier, observationsstudier Case-kontrollstudier, Fallserier Expertutlåtanden (som ej bygger på systematisk genomgång) Lång erfarenhet, åsikter, anekdoter

Studiekvalitet för enskilda studier: Studier har olika bevisvärde beroende tillämpad metod EBM-pyramiden Systematiska översikter Högre bevisvärde Randomiserade kliniska studier (RCTs) Kohortstudier, observationsstudier Case-kontrollstudier, Fallserier Expertutlåtanden (som ej bygger på systematisk genomgång) Lång erfarenhet, åsikter, anekdoter

Sammanvägd bedömning Evidensgradering US Preventive Services Task Force (USA) National Health Service (Storbritannien) GRADE

GRADE (Grading of Recommendations Assessment, Development and Evaluation.) Hur starkt det sammanlagda vetenskapliga underlaget är för att besvara en viss fråga på ett tillförlitligt sätt? Starkt vetenskapligt underlag Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet utan försvagande faktorer vid en samlad bedömning. Måttligt starkt vetenskapligt underlag Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med förekomst av enstaka försvagande faktorer vid en samlad bedömning. Begränsat vetenskapligt underlag Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med försvagande faktorer vid en samlad bedömning. Otillräckligt vetenskapligt underlag När vetenskapligt underlag saknas, tillgängliga studie har låg kvalitet eller där studier av likartad kvalitet är motsägande anges det vetenskapliga underlaget som otillräckligt.

Evidensbaserad vård i praktiken Den patient du har väcker frågor om utredning eller behandling. Sök den bästa dokumentationen för att besvara din fråga, gärna i en systematisk kunskapsöversikt Värdera kritisk om evidensen gäller din patient. Tillämpa kunskapen utifrån patientens situation och önskemål Utvärdera hur det gick

Kritik mot EBM 1) Vetenskapsteoretisk (filosofisk) kritik: EBM bygger på iden att vetenskapliga frågor bäst besvaras empiriskt i studier där man minimerar felkällor via helst RCTstudier. Därmed ser man EBM som en metod som är överordnad annan kunskap som förståelse för fysiologiska/patofysiologska mekanismer. Kan/bör vetenskapliga observationer verkligen frigöra sig från biokemisk och fysiologisk teori? Cohen, AM Hersh WR A categorization and analysis of the criticisms of Evidence-Based Medicine. International Journal of Medical Informatics (2004) 73,35-43 Cohen, AM Hersh Criticisms of Evidence Based Medicine Evidence-based Cardiovascular Medicine (2004) 8, 197 198

Kritik mot EBM 2) Evidensbegreppet är för smalt! EBM värderar kunskap utifrån typ av tillämpad vetenskaplig metod. Många frågor kan inte undersökas på ett bra sätt med hjälp av RCT. EBM exkluderar kunskap kliniker har och som är nödvändigt för hantera den mångfald av medicinska problem. Cohen, AM Hersh WR A categorization and analysis of the criticisms of Evidence-Based Medicine. International Journal of Medical Informatics (2004) 73,35-43 Cohen, AM Hersh Criticisms of Evidence Based Medicine Evidence-based Cardiovascular Medicine (2004) 8, 197 198

Kritik mot EBM 3) Evidensbegreppet är inte evidensbaserat! EBM:s idé är att nyttan av en metod skall vara bevisat helst i randomiserade kontrollerade studier. Men EBM lever inte själv upp till detta eftersom EBM som metod inte undersökts i jämförande studier Cohen, AM Hersh WR A categorization and analysis of the criticisms of Evidence-Based Medicine. International Journal of Medical Informatics (2004) 73,35-43 Cohen, AM Hersh Criticisms of Evidence Based Medicine Evidence-based Cardiovascular Medicine (2004) 8, 197 198

Kritik mot EBM 4) Nyttan av EBM är begränsad i den kliniska situationen Patienter är unika. Det kanske finns evidens att medicin x förebygger sjukdom i en viss population. Men gäller detta min patient som är lite äldre, annan livsstil, har en mer omfattande samsjuklighet och många fler läkemedel än undersökningspopulationen. Ju noggrannare man undersöker en patient, desto större risk att det saknas bra evidens för just denna subgrupp. Cohen, AM Hersh WR A categorization and analysis of the criticisms of Evidence-Based Medicine. International Journal of Medical Informatics (2004) 73,35-43 Cohen, AM Hersh Criticisms of Evidence Based Medicine Evidence-based Cardiovascular Medicine (2004) 8, 197 198

EBM - framtiden EBM är det rådande paradigmet inom medicinsk vård. Bra eller dåligt? Hur kommer det utveckla sig? Vad kommer efter EBM?

Det vetenskapliga samtalet Var förs det? Hur förs det?

Det vetenskapliga samtalet Var förs det? Många fora och arenor: Struktur och stringens Vetenskapliga tidskrifter Avhandlingar, böcker Vetenskapliga möten/kongresser På universitet (öppna föreläsningar, undervisning, seminarier mm). Populärvetenskap Internet (bloggar, hemsidor, diskussionsforum) Nyhetsmedia Det vetenskapliga språket och stilen är målgruppsanpassad!

När vetenskap blir nyheter Vetenskapliga tidskrifter I ett begränsat urval, bestående av n försökspersoner, fann vi ett statistiskt säkerställt samband mellan faktor X och problemet Y. Vidare forskning behövs för att klarlägga sambandets natur, inte minst huruvida ett orsakssamband föreligger. Nyhetsmedia X kan ge Y! Ny folksjukdom se om du är drabbad!!! Björn 44 år berättar: Nä, det visste jag inget om. Min doktor har inte sagt något

Ibland blir medias budskap riktigt förvillande

Vad kännetecknar vetenskapligt språk? Tydlighet och exakthet Undvika mångtydighet och vaghet Blyhalterna i patientens cerebrospinalvätska var normala Vad betyder normala? Var sparsam med värdeord Facktermer i synnerhet de av relevans för undersökningen och de vetenskapliga frågeställningarna måste definieras!

Vetenskaplig stil Det finns olika traditioner inom olika ämnesområden. Essäistisk stil: Nästan populärvetenskaplig och kan ha skönlitterära drag. Texten är personlig och författaren visar vad han/hon tycker och resonerar med läsare. Denna stil är vanligare i samhällsvetenskaplig/humanistisk forskning (jmf monografier med sammanläggningsavhandlingar).

Vetenskaplig stil Strukturerad stil: Följer en struktur, ofta IMRAD: Introduction Methods Results and Discussion (Conclusion)

Vetenskaplig stil Strukturerad stil: Följer en struktur, ofta IMRAD: Introduction varför gjordes studien, vad är forskningsfrågan? Methods Results and Discussion (Conclusion)

Vetenskaplig stil Strukturerad stil: Följer en struktur, ofta IMRAD: Introduction varför gjordes studien, vad är forskningsfrågan? Methods när, var och hur gjordes studien? Results and Discussion (Conclusion)

Vetenskaplig stil Strukturerad stil: Följer en struktur, ofta IMRAD: Introduction varför gjordes studien, vad är forskningsfrågan? Methods när, var och hur gjordes studien? Results vad var svaret på forskningsfrågan? and Discussion (Conclusion)

Vetenskaplig stil Strukturerad stil: Följer en struktur, ofta IMRAD: Introduction varför gjordes studien, vad är forskningsfrågan? Methods när, var och hur gjordes studien? Results vad var svaret på forskningsfrågan? and Discussion (Conclusion) vad betyder resultaten? Hur passar detta in mot vad som är tidigare känt? Vad innebär resultaten för framtida forskning?

Discussion Lyft fram de principiellt viktiga fynden Diskutera styrkor och svagheter i studien Diskutera styrkor och svagheter i studien i relation till andra studier, särskilt dem med andra resultat Vad har studien för värde; tänkbara mekanismer och implikationer för kliniker och beslutsfattare Obesvarade frågor, framtida forskning The case for structuring the discussion of scientific papers. BMJ 1999;318:1224

Vetenskapsteoretiska aspekter på statistik och statistisk hypotesprövning

Vad är statistik? Statistik handlar om att samla in, utvärdera, analysera och presentera data om världen Statistik handlar om att nå kunskap om hur något är i en population, oftast genom att studera ett stickprov (sample)

Två olika angreppsätt vi har en hypotes och vi har vår data Undersöka sannolikheten att hypotesen är sann givet den data vi har P(H D) Bayesiansk statistik

Två olika angreppsätt vi har en hypotes och vi har vår data Undersöka sannolikheten att hypotesen är sann givet den data vi har P(H D) Bayesiansk statistik Undersöka sannolikheten att få de data vi fått givet att (noll)hypotesen är sann P(D H) = p-värdet Frekventistisk statistik

Vad är statistik? Statistik handlar om att samla in, utvärdera, analysera och presentera data om världen Statistik handlar om att nå kunskap om hur något är i en population, oftast genom att studera ett stickprov (sample) Population Urval Stickprov Analys Kunskap om populationen Kunskap om stickprovet Inferens = dra generaliserbar slutsats

Deskriptiv vs. Analytisk statistik Deskriptiv statistik Sammanfattar och beskriver Explorativ studie Kan vara hypotesgenererande Analytisk statistik Hypotetisk deduktiv metod Används för att försöka undersöka/besvara en hypotes

Analytisk statistik Vad vill jag göra? Påvisa en gruppskillnad? Påvisa ett samband (korrelation)

Typ av data Korrelation (Pearson s r) Påvisa samband Korrelation (Spearman s rho) Påvisa gruppskillnad T-test, ANOVA, linjär regression Mann-Whitney, Kruskal-Wallis, Wilcoxons

Hypotetisk deduktiv metod Enligt Popper ska vi inte sträva efter att bekräfta hypoteser, vi ska försöka motbevisa dem En hypotes som står emot många falsifieringsförsök håller vi tillsvidare för sann Hypotesen som vi försöker falsifiera kallar vi för nollhypotes

Hypotesprövning Nollhypotesen kan formuleras på olika vis, men vanligen definieras den som inget samband/ingen skillnad mellan grupper Exempel: Vi har en hypotes att det finns ett positivt samband mellan rökning och alkoholkonsumtion Nollhypotes H 0 Det finns inget positivt samband mellan rökning och alkoholkonsumtion Mothypotes Det finns ett positivt samband mellan rökning och alkoholkonsumtion

Riktad och oriktad hypotes Riktad hypotes (se upp!) Det finns ett positivt samband mellan rökning och alkoholkonsumtion Oriktad hypotes (vanligast) Det finns ett samband mellan rökning och alkoholkonsumtion

Signifikanstest + hypotesprövning Logiken vid statistisk hypotesprövning 1. Ange nollhypotes (H 0 ) och mothypotes 2. Beräkna vad vi kan förvänta oss om H 0 är sann 3. Jämför det faktiska resultatet med vad vi kunde förvänta oss enligt 2. Statistisk beräkning (signifikanstest) 4. Om utfall och förväntan ej stämmer överens förkasta H 0. Annars behåll H 0. (hypotesprövning)

Signifikanstest test om data är osannolik givet nollhypotesen (=p-värde)

Resultatet av ett signifikanstest: ett P-värde Definition: P-värdet är sannolikheten att få det resultat du fått (eller mer extrema) givet att nollhypotesen är sann. Om p-värdet är lägre än en uppsatt signifikansnivå, α -alfa (tex <0,05) så förkastas nollhypotesen och man håller alternativhypotesen för sann. Vanliga nivåer på alfa är 0,05; 0,01 eller 0,001

Hur ska p-värdet tolkas? Definition: P-värdet är sannolikheten att få det resultat du fått (eller mer extrema) givet att nollhypotesen är sann.

Vanliga misstolkningar av p- värdet Definition: P-värdet är sannolikheten att få det resultat du fått (eller mer extrema) givet att nollhypotesen är sann. P-värdet kan inte vara ett mått på att nollhypotesen är sann P-värdet kan logiskt inte omtolkas som ett mått på att hypotesen är sann P-värdet är inte ett mått på sannolikheten att dra fel slutsats Vi kan aldrig bevisa att nollhypotesen är sann

Hur ska p-värdet tolkas? Definition: P-värdet är sannolikheten att få det resultat du fått (eller mer extrema) givet att nollhypotesen är sann. Ett lågt p värde: Om nollhypotesen är sann, är de data vi fått inte troliga. Då förkastar vi nollhypotesen till förmån för alternativhypotesen.

Ger upphov till en dikotom beslutsprocess Signifikansnivån är godtycklig och skapar en dikotom beslutsprocess P=0.049 Statistiskt signifikant! P=0.051 Icke statistiskt signifikant Eftersom p-värdet påverkas inte bara av effektens/skillnadens storlek, utan även antalet observationer, så blir p-värde lägre när vi har ett stort stickprov.

Ett lågt p-värde säger Att resultatet är statistiskt signifikant Men det behöver inte betyda att det är klinisk signifikant Något som är kliniskt signifikant är kliniskt betydelsefullt.

Tankeexperiment Två olika placebokontrollerade studier som undersöker om läkemedel A och B minskar depressivitet mätt med MADRS (0-54 p). Genomsnittsmadras vid studiestart är 28.5 Läkemedel A, p-värde=0.00048 Läkemedel B, p-värde=0.048 Vilket läkemedel är bäst?

Tankeexperiment Två olika placebokontrollerade studier som undersöker om läkemedel A och B minskar depressivitet mätt med MADRS (0-54 p). Genomsnittsmadras vid studiestart är 28.5 Läkemedel A, p-värde=0.00048 MADRS 28.5 ->27.9, n=2000 Läkemedel B, p-värde=0.048, MADRS 28.5 ->22.5, n=32 Vilket läkemedel är bäst?

Tankeexperiment Två olika placebokontrollerade studier som undersöker om läkemedel A och B minskar depressivitet mätt med MADRS (0-54 p). Genomsnittsmadras vid studiestart är 28.5 Läkemedel A, p-värde=0.00048 MADRS 28.5 ->27.9, n=2000 Läkemedel B, p-värde=0.048, MADRS 28.5 ->22.5, n=32 Läkemedel B är betydligt bättre, kliniskt signifikant

Ett ensamt p-värde säger ingenting alls Det måste relateras till en effekt Och det måste relateras till hur stor den undersökta gruppen var P-värdet påverkas dels av skillnaden mellan grupperna (det intressanta) dels hur stor undersökningsgruppen var

En förkastad nollhypotes ger inget logiskt stöd för hypotesen De flesta studier/experiment har flera möjliga förklaringar eller alternativhypoteser till varför data avviker mot vad man kan förvänta sig under nollhypotesen I en RCT har aktiv behandling visat sig bättre än placebo (p=0.0003) H 0 (ingen skillnad) förkastas! HA1 HA2 HA3 HA4 läkemedlet har effekt! bristande blindning placeboeffekt/bias vid tolkning fusk slumpfynd (typ 1-fel)

Vid hypotestestning av kvantitativa data finns risk för två typer av fel Typ 1-fel: Om man drar slutsatsen att det finns en skillnad när det egentligen inte gör det. Vargen kommer! Typ 2-fel: Om man drar slutsatsen att det inte finns en skillnad när det egentligen gör det. Ingen ropar trots att vargen kommer.

Vid hypotestestning av kvantitativa data finns risk för två typer av fel Typ 1-fel: Om man drar slutsatsen att det finns en skillnad när det egentligen inte gör det. Vargen kommer! Typ 2-fel: Om man drar slutsatsen att det inte finns en skillnad när det egentligen gör det. Ingen ropar trots att vargen kommer. Både typ 1 och typ 2-fel är problematiska. Det går att minska risken för typ 1-fel genom att skärpa signifikansnivån, men då ökar risken för typ 2-fel.

Vid hypotestestning av kvantitativa data finns risk för två typer av fel Typ 1-fel: Om man drar slutsatsen att det finns en skillnad när det egentligen inte gör det. Vargen kommer! Typ 2-fel: Om man drar slutsatsen att det inte finns en skillnad när det egentligen gör det. Ingen ropar trots att vargen kommer. Både typ 1 och typ 2-fel är problematiska. Det går att minska risken för typ 1-fel genom att skärpa signifikansnivån, men då ökar risken för typ 2-fel. Ett sätt att minska typ 2 fel är att öka undersökningspopulationens storlek, men det är som regel dyrt och kanske inte praktiskt möjligt.

Statistisk hypotesprövning sammanfattning P-värdet misstolkas lätt, det är inget mått på nollhypotesens (eller alternativhypotesens sannolikhet) P-värdet är tämligen ointressant. Titta på effekten/skillnaden/sambandets styrka för att bedöma om det är kliniskt signifikant När en nollhypotes kan förkastas ger det ett indirekt stöd för hypotesen. Man måste beakta om andra alternativhypoteser kan vara orsaken till resultatet. Man kan göra två typer av fel Hitta något som inte är sant (falskt positiv) Inte hitta något som är sant (falskt negativ)

Sammanfattning av gårdagen Vad är vetenskap? Skillnader mellan kvalitativ och kvantitativ forskning Empirism och rationalism Induktion och deduktion Holism och reduktionism Hypotetisk-deduktiva metoden och falsifiering Ad hoc-hypoteser Bra teorier och Occams rakkniv

Sammanfattning av eftermiddagen: Vetenskap, ovetenskap och pseudovetenskap Demarkationskriterier - Popper Falsifierbart - Kuhn - Problemlösningsförmåga Paradigm och paradigmskiften Evidensbaserad medicin Det vetenskapliga samtalet P-värden och feltolkningar Typ-1- och typ-2-fel