UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter Engelska och svenska är båda germanska språk och deras morfologi och syntax fungerar i stor utsträckning på mycket lika sätt. I stort sett är samma ord- och fraskategorier tillämpliga på båda språken. Det finns dock vissa skillnader vad gäller böjningskategorier, kongruens och syntax. Det finns subtila skillnader i hur t.ex. bestämdhet och tempus används. 2 Ordklasser och böjning 2.1 Substantiv Det finns ingen bestämd form i engelskan. Bestämdhet uttrycks med bestämd artikel (bilen the car). Det finns ingen grammatisk genusdistinktion, som i svenskan. Pluralbildningen är enklare, med -s och -es, än i svenskan. Lite annat utseende på genitiven. Lösa sammansättningar: I engelskan särskriver man ofta sådana förbindelser som skulle uppfattas som sammansatta ord i svenskan. T.ex. svarar error message mot svenskans felmeddelande. Man kan även uppfatta error i error message som en typ av attribut. Det finns även genuina sammansättningar blackboard och football, med dessa är lexikaliserade och kan inte produceras spontant som i svenskan. 2.2 Verb: böjningsformer Engelskan har ingen separat supinumform. Den typ av s-former för passiv diates och deponensverb som finns i svenskan har inga direkta motsvarigheter i engelskan. 1
form infinitive tense: present Kongruensböjs! tense: preterit imperative present participle I progressiva konstruktioner past participle Supinum och perfekt particip i ett exempel love, write love, loves, write, writes loved, wrote love, write loving, writing loved, wrote Infinitiv(e): Ungefär som i svenskan. Infinitivmärke: to. Presens/present: Mer strikt om nutid; i svenskan ofta med futural betydelse. Kongruensböjning (agreement), vilket inte finns i modern svenska. Preterit(um): Ungefär som i svenskan. Imperativ(e): Ungefär som i svenskan. Supinum/past participle: Engelskan har ingen distinktion motsvarande den i svenskan mellan supinum (har målat väggen) och perfekt particip (en målad vägg), utan past participle används både adjektiviskt och i perfekt/perfect. Perfekt particip/past participle: Past participle kongruensböjs ej, som perfekt particip i svenskan. Presens particip/present participle: Dessa former är vanliga i engelskan, där de används i progressiva konstruktioner, se nedan, som inte har någon motsvarighet i svenskan. 3 Verb: sammansatta tempus Engelskan har, liksom svenskan, presens/present och preterit(um) som grundläggande enkla tempus. Presens kan dock inte som i svenskan användas i futural bemärkelse. Engelskan har ett mer reguljärt sammansatt futurum med hjälpverbet will och infinitiv(e). Engelskans system av sammansatta tempus är rikare och mer systematisk än svenskans. Grundkomponenter är perfekt, med hjälpverbet have och past participle (som i svenskan med ha och supinum. Dessutom finns progressiv (pågående) aspekt, som konstrueras med hjälpverbet be och present participle. Denna har ingen direkt motsvarighet i svenskan. Konstruktioner med t.ex. hålla på att är mycket mer markerade och ovanliga, medan progressiv aspekt är vanlig i engelskan. 2
Tid Pr Pf Term Exempel Now simple present They write. Past simple past They wrote. Future simple future They will write. Now + present progressive They are writing. Past + past progressive They were writing. Future + future progressive They will be writing. Now + present perfect They have written. Past + past perfect They had written. Future + future perfect They will have written. Now + + present perfect progressive They have been writing. Past + + past perfect progressive They had been writing. Future + + future perfect progressive They will have been writing. Engelskan bildar passiv diates (voice/diathesis) med hjälpverbet be och past participle. Även get kan vara hjälpverb. Vi får då dessa varianter. Notera att två infinta former av hjälpverbet be knappast får kombineras (fall märkta med * ). Tid Pr Pf Term Exempel Now passive simple present They are written. Past passive simple past They were written. Future passive simple future They will be written. Now + passive present progressive They are being written. Past + passive past progressive They were being written. Future + *passive future progressive *They will be being written. Now + passive present perfect They have been written. Past + passive past perfect They had been written. Future + passive future perfect They will have been written. Now + + *passive present perfect progressive *They have been being written. Past + + *passive past perfect progressive *They had been being written. Future + + *passive future perfect progressive *They will have been being written. 3.1 Adjektiven Adjektiven kongruensböjs inte i engelskan. Vi har alltså bara komparation, t.ex. small smaller smallest; recent more recent most recent. Adjektiven kan ofta bilda adverb med avledningsändelsen -ly: beautifully, happily, recently. (Dessa är dock adjektiv som bildats ur substantiv: friendly, lovely.) 3.2 Pronomen You: Det gamla personliga pronomenet i andra person singular, thou, har slagits ut av det gamla personliga pronomenet i andra person plural, you, och det finns därför ingen numerusdistinktion där. F.ö. liknar engelskans system av personliga pronomen det i svenskan. 3
Ingen motsvarighet till sin: I svenskan finns ett krav på att possessiva pronomen i tredje person som har samma referens som subjektet skall vara det reflexiva sin. I engelskan används vanliga possessiva pronomen i sådana fall. Forskarna beskrev sitt experiment. Forskarna beskrev deras experiment. The reseachers described their experiment. The reseachers described their experiment. Olika former hos possessiva pronomen för attributiv och predikativ ställning: T.ex. Attributiv användning: That s my/your/his book. Predikativ användning: The book is mine/yours/his. 3.3 Artiklar Bestämdhet uttrycks med en artikel, the, inte med böjning, som i svenskan. Skillnaden mellan räkneordet one och artikeln a/an framgår tydligt i tal och skrift. (Inte tvetydigt is skrift som i svenskan.) Distributionen av a (före konsonant) och an (före vokal) är fonologiskt betingad. En sak som underlättar för språkteknologisk behandling av engelska är att artiklarna the, a och an, som är mycket vanliga ord, är entydiga. 3.4 Particip se verb, ovan 4 Syntax 4.1 Striktare subjekt-predikat-ordföljd i satser Svenskan är ett V2-språk (Josefsson, ss. 152 och kapitel 12) där huvudsatser typiskt har en ordföljd där en godtycklig satsdel kommer först, på andra plats finita verbet, och sedan resten av satsdelarna i en ganska bestämd ordning. Engelskan håller hårdare på rak ordföljd, alltså ordningen subjekt (finit) verb. Den förändras oftast inte när en annan satsdel än subjektet hamnar först. Exempel: At the same time we have to realize that an electric car can t offer the same performance as a traditional car. (Svenska: På samma gång måste vi....) 4.2 Do-omskrivning Do-omskrivning, som inte har någon direkt motsvarighet i svenskan, är en viktig sak i engelskans syntax. Do-omskrivning vid negation: I engelskan kan endast hjälpverb och kopula direkt negeras med not. Därför måste ett hjälpverb införas när man skall negera en sats som bara har ett huvudverb: do-omskrivning, med hjälpverbet do och infinitiv. T.ex.: 4
They have written. They are kind. They write. They have not written. They are not kind. They do not write. Do-omskrivning i frågesatser: I ja-nej-frågor har engelskan precis som svenskan predikat-subjekt-ordföljd, men endast hjälpverb och kopula får placeras först. Lösningen för frågor som motsvarar satser med utan hjälpverb är do-omskrivning: They have written. They will write. They write. They wrote. Have they written? Will they write? Do they write? Did they write? Även i frågeordsfrågor görs do-omskrivning, så att subjektet kommer före huvudpredikatet: They have written a book. They will write a book. They write a book. They wrote a book. What have they written? What will they write? What do they write? What did they write? Emfatisk do-omskrivning: I övriga fall (när det inte handlar om att negera eller att formulera en fråga) får do-omskrivning en emfatisk innebörd: They do write. 4.3 Tag questions Tag questions är denna typ av satser med innebörden eller-hur?. De har ingen direkt motsvarighet i svenskan. They have written a book, haven t they? They haven t written a book, have they? They wrote a book, didn t they? They didn t write a book, did they? 5