Referat Tandvårdsforum 18 augusti Utmaningar och lärdomar

Referat Tandvårdsforum 18 augusti Utmaningar och lärdomar inom tandvården för barn och unga och för äldre och sköra Barn och unga Hur bygger vi framtidens goda och förebyggande tandvård för barn och unga? Hur möter vi barn och ungas vårdbehov på nya arenor? Äldre och sköra Vad är god tandvård för äldre? Förkortningar Kan bra samspel och samordning mellan VGR, vårdgivare och kommun förbättra hälsan för våra äldre? Hur kan erfarenheter från olika verksamhetsområden tillämpas i ett bredare perspektiv? Kan vi lära och låna metoder mellan yngre och äldre, och samverkan mellan privat och offentlig vård? VGR HSS HSN FTV CÄT ATV STV GU Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnden Folktandvården Västra Götaland Centrum för Äldretandvård, FTV Allmäntandvård Specialisttandvård Göteborgs Universitet Tandvårdsforum är en återkommande konferens för politiker och tjänstemän från kommuner och Västra Götalandsregionen tillsammans med tandvårdens privata och offentliga vårdgivare. Syftet är att ge en överblick och ökad förståelse för vilka faktorer i samhället som påverkar invånarnas behov och efterfråga och vilka slutsatser som kan dras på olika nivåer runt om i Västra Götaland. Cecilia Andersson Ledamot i Regionfullmäktige, HSS och Södra HSN Målet är att få ett bredare och djupare underlag för fortlöpande planering och utveckling. Initiativet kommer från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, som representerades av Cecilia Andersson. Kontakta gärna Enhet Tandvård om du vill ha dagens presentationer eller vill bidra med något inför nästa Tandvårdsforum 010-441 27 00 vardagar 09.00-11.00 koncernkontoret.tandvard@vgregion.se

Dialog för analyser, utveckling och planering Landstingens planeringsansvar kräver utvärderingar och analyser samt att alla inblandade aktörer får samråda i flera sammanhang för att nå bästa resultat för invånarnas tandhälsa. Dialog i olika forum med initierade deltagare är viktigt för att kunna besvara centrala framtidsfrågor. Ann-Marie Olhede Enhetschef Enhet Tandvård, VGR Barns och ungas villkor Barns villkor är olika hur kan vi då få jämlika resultat i tandvården? Barn är beroende av vuxna omkring dem hur kan vi nå de vuxna för att påverka barnens tandhälsa? Risken för karies är fem gånger större för barn och unga i områden med socioekonomiska problem hur kan vi motverka det? Äldres och sjukas villkor Sjukdom och funktionsnedsättningar minskar autonomin. Beroendet av andra ökar det blir svårt att komma till undersökningar och sköta sin munhygien. Utvecklingsstrategi för Västra Götaland har tagits fram i partssammansatta arbetsgrupper. Ett av uppdragen var att föreslå en ny ersättningsmodell för tandvård till barn och unga 3-24 år. Modellen kommer att bli tydligare och konkurrensneutral och medför en ökad transparens samt bättre möjlighet till uppföljning, utan att tynga vårdgivarnas administration. Den baseras på en ny metod för viktning av socioekonomiska faktorer, Care Need Index (CNI), som gör det möjligt att omfördela resurser från friskgruppen till gruppen med stora behov av tandvård. Ökad samverkan med kommuner en del i folkhälsoarbetet Munhälsan påverkar allmänhälsan visionen Frisk i munnen hela livet ska bidra till ökad allmän hälsa. FTV:s viktigaste uppdrag är att arbeta förebyggande, hälsoinriktat och motivera till egenvård. All verksamhet utvecklas mot att bibehålla och förbättra munhälsan med sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser. FTV vårdsamverkar med Närhälsan runt om i Västra Götaland. FTV i Västra Götaland är Sveriges största tandvårdsorganisation med över 3 000 medarbetare på 107 ATV-kliniker, 48 STV-kliniker och fem fullt utrustade specialisthus i Uddevalla, Skövde, Göteborg, Mölndal och Borås. FTV har vissa riktade uppdrag från VGR: - STV - Äldretandvård CÄT & uppsökande munhälsobedömningar mm - FRAMM Fluor Råd Arena Mat Motivation - Områdes- och sistahandsansvar Gunnar Eriksson Tandvårdsdirektör Folktandvården Hälsofrämjande koncept: - Frisktandvård abonnemangstandvård - FRAMM - TAIK Tandhygienist anställd i kommunen - Medverkan i familjecentraler - Utökad samverkan med kommunerna

Ökad riskspridning ger fler privata vårdgivare för barn & unga 260 privata vårdgivare med 540 tandläkare är verksamma i nästan hela Västra Götaland och har vårdansvar för minst 400 000 patienter. Det är i regel små företag, men tendensen är att de blir allt större för att klara den tekniska utvecklingen. Nationellt omsätter privattandvården något mer än FTV men har knappt en femtedel av den landstingsfinansierade tandvården. Andel patienter hos privata vårdgivare i Västra Götaland Barn & tonåringar 3-19 år: 6 % Vuxna: 58 % Henrik Jonéus Ordförande Privattandläkarna Västra Götaland Tandläkare i Skövde Viktigt att tänka på vid planering för framtiden är: Behovet av riskspridning för privata vårdgivare inom barntandvården. Behovet av längre behandlingstider för sköra och äldre måste beaktas när ersättningsmodeller utvecklas. Privattandvården har de nöjdaste kunderna enligt Svenskt Kvalitetsindex, SKI Tandvården har sedan många år haft de nöjdaste kunderna inom de områden som SKI undersöker, även jämfört med andra branscher. Upplevelsen av privat tandvård ligger högst och aldrig varit så bra som nu. - Privattandvårdsupplysningen, PTU rådgivning och första instans i förtroendenämnderna - Fyra regionala förtroendenämnder, RFN rekommendationer vid tvister - Central förtroendenämnd, CFN överklaganden Stora utmaningar för tandvården till barn & unga i Sverige Gunilla Klingberg Dekanus, Malmö högskola Professor i pedodonti, Odontologiska Fakulteten Klinikchef för Tandvårdshögskolans specialistklinik för barn- och ungdomstandvård Tre olika perspektiv i tandvården Befolkningsorienterat Patientorienterat Patientens eget Tandvården i Sverige är kostnadsfri upp till 21 år, trots det finns stora sociala skillnader i tandhälsa. Mellan 20 och 25 % av befolkningen är 19 år eller yngre och de ökar i antal och andel p.g.a fler födslar och migration. Trenden är att karies ökar hos 6-åringarna var fjärde hade manifest karies 2015. Kända riskfaktorer är kost och frekvent intag av socker samt utsatt socioekonomi med utrikesfödd förälder. Tandvårdsbehoven har ökat dramatiskt i vissa områden. Hur och var når vi de mest utsatta barnen? Räcker tandvårdens barnkompetens? Räcker resurserna? Oral hälsa saknas i medicinsk planering för personer med funktionsnedsättning. Det ger ökad risk för o(jäm)likhet i munhälsa. Gör vi rätt insatser och på rätt sätt? På vilka grunder har vi valt metoder och strategier? Hur effektiva är åtgärderna? Kommer de i rätt tid? Finns tillräcklig evidens? Hur prioriterar vi? Vad gör vi åt kunskapsluckorna? Gör viss vård mer skada en nytta? Vad är kostnadseffektivt? Dock: Fluortandkräm, munhygien & regelbunden tandvård hjälper! Promotion & prevention främja hälsa & hindra ohälsa. Tandhälsan är inte jämlik: 800 barn sövs varje år för tandvård i Skåne över hälften är under sju år. Rosengård har sex gånger fler sexåringar med hål jämfört med Limhamn-Bunkeflo i Malmö. Andel patienter i barnfattigdom är 60 % i Rosengård och 12 % i Limhamn-Bunkeflo. Länkar och önskelista för tandvården finns i Gunillas presentation. Medelvärdets helvete döljer svansen karies ökar bland barn i utsatta områden sedan 2011. Gigantiska problem.

FTV:s strategier och arbetssätt för barn och unga Med minst en klinik i varje kommun möter FTV 250 000 barn per år (90-95 %) en stor möjlighet att fånga upp barn & ungdomar som far illa. - Kariesfria 19-åringar ökar, och antalet med fyra skador har minskat. - Karies ökar bland 6-åringar varje år sedan 2013. Gäller även antalet barn med fyra skador. Anders Ljungné Tandvårdschef Allmäntandvård, FTV Utmaning: Mycket stora skillnader i tandhälsa t.ex bland Björkekärr & Askim jämfört med Angered & Bergsjön. Lösning utveckla den traditionella synen på tandvård: Tandvårdsteamen bör samverka kring riskbarn med personal från kommun & hälso- och sjukvården t.ex familjecentraler, BVC, dietister och psykologer för att påverka beteenden. Hitta nya arenor för att möta målgruppen t.ex fluor-bar på Kulturkalas, Gothia Cup, Universeum mm. Systematiskt kvalitetsarbete viktigt för att utvärdera vården, som ska vara evidensbaserad. Individrelaterade strategier riskbedömning för att fokusera utifrån patientens behov p.g.a karies, parodontit, erosion mm. Målet är att allokera resurser optimalt. Team för ej avhörda barn tre tandsköterskor (1,1 heltidstjänst) tar muntlig kontakt med uteblivna barnens föräldrar. Har tillgång till alla ATV-klinikers journaler och anmäler oroande fall till socialtjänsten. FRAMM Fluor Råd Arena Motion Mat prevention för att utjämna skillnader i tandhälsa. 12 000 klassbesök/år ger 95 % täckningsgrad. 30 % färre kariesangrepp efter FRAMM startade. Familjestrategi FTV bör vara en part i familjecentralen för att nå ut till familjer med ogynnsamma vanor. Barnkonventionen oerhörd central och styr prioriteringar. En privattandläkares syn på barntandvård Bo beskriver sin fascination för yrket. Han började 1983 trots en ansträngd relation till tandvården efter ett traumatiskt besök i barndomen. Tre vägar till en god barn- och ungdomstandvård: Kontinuitet återkommande besök med samma tandläkare varje gång ger en kraftig sänkning av karierade och lagade tänder. DLE Det Lilla Extra. Alla uppskattar ett telefonsamtal med frågan Hur har det gått? Följ VGR:s riktlinjer de är väl genomarbetade och vägleder utföraren. Empiriska tips från en barntandläkare Det som är vardag för tandvårdare, är unikt och pirrigt för patienten. Berätta och visa vad du gör. Barn vill få akut hjälp samma dag och bli helt klara så snart som möjligt. Ha alltid akuttider avsatta och fyll inte i tidboken för lång tid fram. Planerat återbesök bör kunna erbjudas inom två veckor. Den som inte arbetat med barn på 30 år, kanske ska låta bli... Bo Sidbrant Privattandläkare, Lidköping

Den fria tandvården för barn och unga står inför stora utmaningar Svenskarnas munhälsa är god och blir allt bättre. Men den landstingsfinansierade tandvården för 3-21(24) år står inför stora utmaningar. Kapitationsersättning per listad patient: Fast belopp baserat på genomsnittligt vårdbehov speglar inte de faktiska vårdbehoven. Risker med systemet: - Vårdgivare anpassar vården utifrån ersättningen för att undvika underskott. - Patienter underbehandlas och riskerar ojämlik vård. - Vårdgivare undviker etablering i områden där patienterna har stora vårdbehov. Merit Lindberg VD Privattandläkarna Vårdavtal och vårdöverenskommelser Alla landsting har vårdavtal med privata vårdgivare för ATV. Vissa landsting har ramavtal med Privattandläkarna, som privata vårdgivare kan ansluta sig till och andra använder LOV. Några har riskfond för privata vårdgivare, där en liten del av kapitationen sätts av för att ersätta större behandlingar. Tre landsting har en gemensam riskfond för både FTV och privata vårdgivare. Bara två landsting har vårdavtal med privata vårdgivare för STV med styckeprisersättning, övriga har vårdöverenskommelser med FTV. Tandvårdens utveckling: Avregleringen 1999 och reformen 2008 skapade en väl fungerande vuxentandvård med fri etablering, fri prissättning, fritt vårdval och högkostnadsskydd lika för alla. Det har bidragit till starkt ökad tandhälsa. Landstingsfinansierad tandvård står inför stora utmaningar p.g.a många nyanlända med enorma vårdbehov nuvarande system kommer inte att hålla. Privattandläkarnas råd: Utveckla det som fungerar en fri marknad kombinerad med statligt patientstöd och högkostnadsskydd. Värna och utveckla den fungerande vuxentandvården, begränsa och se över den reglerade tandvården. Kapitationen bör kombineras med ersättning per åtgärd vid stora vårdbehov. Ungefär lika många som uteblir från tandvården som från hälso- och sjukvården trots vårdbehov därför är det ingen lösning att de slås samman. Stor risk att den förebyggande tandvården skulle prioriteras bort mot cancervård mm. Panelsamtal om tandvården till barn och unga Hur når vi de utsatta grupperna bäst? AL: Måste definiera dem och möta dem i vardagen. Motivera till regelbunden tandvård. GK: Nationella kunskapsbaserade riktlinjer behövs. Köpcentrum, lekplatser, SFI kan vara arenor, räcker inte med Familjecentraler. Flyktingsituationen är en stor utmaning. AMO: Av nyanlända barn tillhör 75 % riskgrupp 3 vi måste reservera resurser med riktade ersättningar, vårdgivare måste få rimlig betalning för detta. Viktigt att nå de anhöriga och ta första kontakten där barnen befinner sig. Nära och direkta kontakter kan ge oss svaren på varför behoven är så stora, och därmed hur vi löser situationen. ML: Höjningen av fri tandvård till 21 år var onödig bättre använda resurserna till riktade åtgärder för utsatta grupper. BS: Svårt för små kliniker att söka upp nya patienter, däremot bra på att hålla kontakten med listade patienter. AL: Inte bara en fråga om resurser, utan även om metoder. Vi måste ställa om vårt arbete. De senaste två åren har vi fått 16 000 nyanlända, jmf med 250 000 behandlade/år. Gunnar Henning: Viktigaste är egenvården, att befolkningen tar hand om sin hälsa. Socioekonomiskt utsatta har ofta sämst tandhälsa de saknar tilltro till egen förmåga att påverka sin hälsa, och de tar inte till sig info för de känner sig inte delaktiga i samhället. GK: Mer promotion i utbildningen. Alla barn måste hållas kariesfria vi måste satsa även på de friska barnen. AL: Bryta invanda mönster för att öka hälsan, och byta arenor tänka utanför boxen. AMO: Hälsocoacher? Tandvården och primärvården i samverkan för att nå de med utländsk härkomst. Fler frågor och diskussioner i slutet av dokumentet. Anders Jonsson Dagens moderator

Odontologiska utmaningar hos gamla & multisjuka människor Det normala friska åldrandet leder till ett nedsatt immunförsvar. Multipla sjukdomar och deras behandling sänker immunförsvaret ytterligare. Dålig munhälsa ökar risken för hjärtsjukdom, stroke, cancer, depression och demens. Tandvården har en enormt viktig funktion att upptäcka sjukdomar bland äldre. Yngve Gustafson Seniorprofessor och överläkare i geriatrik Umeå Universitet De allra äldsta ökar mest i antal: Grupp Idag 2050 2060 Ökning 80+ 520 000 1 200 000 x 2,3 90+ 80 000 300 000 x 3,75 100+ Fördubblats på 10 år Dementa 160 000 400 000 x 2,5 Värdera alltid patientens tidigare och aktuella infektioner bältros, svamp, diabetes, depression, anemi, B12-brist, lung- eller urinvägsinfektion mm, mm. OBS: Äldre har ofta andra och mindre symtom vid infektioner. Orala infektioner kan orsaka förvirringstillstånd det allra vanligaste akuta symtomet hos äldre. Orala infektioner symtom/diagnos: De är särskilt farliga vid nedsatt immunförsvar, undernäring, inopererade proteser, depression mm. Kan var symtom/diagnos för flera bristtillstånd, läkemedelspåverkan, malignitet eller annan allvarlig sjukdom. Orsaken till försämrad munhälsa måste utredas. Tandvården har bättre kontinuitet och möjligheter än sjukvården att upptäcka försämringar hos patienten. Tandvårdsteam måste därför vara nyckelpersoner i samarbetet för multisjuka, gamla människor. Bedömning och intervention för munhälsan måste finnas i all utredning och behandling vid demensutredning, diabetes, stroke och psykiatriska diagnoser mm. Tandvården borde ta bredare folkhälsoansvar och satsa mer på utbildning till sjukvårds- och omsorgspersonal. Äldretandvård bör vara egen specialitet. Brister i tandvården många känner inte till sina rättigheter Idag har äldre kvar fler egna tänder än tidigare, det kräver mer tandvård något som inte prioriteras i äldreomsorgen. Många känner varken till munhälsans betydelse för allmänhälsan, eller sina rättigheter som nödvändig tandvård och årlig munhälsobedömning i bostaden (N-tandvård & MHB). Privattandläkarna är kritiska till att villkoren för att få intyg om N-tandvård samt MHB inte är kopplade till patientens munhälsa: N-tandvård: Personer med ett bestående behov av omfattande vård och omsorg kan ha rätt till intyg om N-tandvård med samma patientavgifter och frikort som i sjukvården. Patienten får själv välja tandläkare, som ersätts enligt VGR:s ersättningslista. MHB: De flesta äldre går till en privat tandläkare, och därför bör verksamheten upphandlas bland privata vårdgivare och inte bara utföras av FTV. Patienten bör få välja vårdgivare även för MHB. Privattandläkarnas rekommendationer: - Låt tandvården avgöra behov av stöd - Utred om landstingets tandvårdsstöd (N- & F-tandvård) kan överföras till det statliga tandvårdsstödet. - Ökad dialog med privata vårdgivare vid utformning av nya IT-tjänster - Nationella riktlinjer för äldretandvården och mobil tandvård. - Bättre information till äldre och andra patientgrupper. Lars Olsson Näringspolitisk chef Privattandläkarna Verksamhetsberättelse Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning i Västra Götaland 2016

Det går väl bra att vi ringer och påminner före besöket?! Vi måste ha strategier för att hindra att sköra och äldre människor tappar sin kontakt med tandvården. Det finns samband mellan dålig munhälsa och flera allvarliga allmänsjukdomar. Inflammerat tandkött frisätter en mängd signalämnen som sprider sig tillsammans med bakterier i blodomloppet. Det kan leda till diabetes, stroke, hjärt- och kärlsjukdomar, graviditetskomplikationer, sjukdomar i luftvägarna, reumatism, mm, mm. Göran Friman Privattandläkare med.dr. Filipstad Bedömningstandläkare, Värmland Uppskjutna besök riskerar alltså att leda till obotliga skador. Vem har ansvaret individen eller vården? Vad är viktigast integritet eller hälsa? Strategi vid uteblivet besök - Boka ny tid per telefon och skicka brev ring anhörig eller omsorgen - Påminn dagen före och/eller samma dag - Förklara munhälsans betydelse och att vi kan hålla munnen frisk - Erbjud hemtandvård patientsäker vård av hög kvalitet och tillgång till klinik - TAPPA INTE PATIENTEN! Strategi för sköra och äldre - Uppsökande förebyggande munhälsovård hemtandvård - Fånga upp personer vid kommunens första biståndsbedömning, skicka remiss för kostnadsfri undersökning & profylax - Fråga patient, personal och/eller anhörig om patientens hälsa - Utför professionell mun- & tandrengöring regelbundet - individuell munvårdsinstruktion & natriumfluorid-klorhexidin APL tandkräm vid behov - Telemedicin, fotodokumentera med mobiltelefon för ökad tillgång till kompetens Medicinsk screening i tandvården kan hos 10 % av friska patienter upptäcka högt blodtryck, felinställd medicinering och sannolikt även diabetes och prediabetes. Det visar behov av ökat samarbete mellan tandvården och sjukvården. Strategi: Ökat samarbete mellan sjukvården och tandvården medicinsk personal bör ges ökad kompetens om munhälsa och dess inverkan på allmänhälsan. Ökat samarbete mellan vårddiscipliner krävs för att skapa en professionsöverskridande hälsofrämjande prevention och vård. Folktandvårdens strategier för äldretandvård Silvertsunamin ökad andel äldre bland befolkningen är en stor utmaning. Hur ska alla klara munhälsan genom hela livet, från tiden som oberoende till skör och beroende? Det finns oerhört många kunskapsluckor i äldrevården. Och info om ekonomiskt stöd når inte alltid fram till patient, anhöriga & personal. CÄT är en viktig regional resurs i hälsoarbetet med bland annat föreläsningar, forskning, projekt, foldrar och rapporter. Fyra nyhetsbrev om året till 4 000 abonnenter. Viktiga delar i strategin för äldres munhälsa: Vårdkoncept Forskning och utveckling Utbildning Framtid Evidensbaserad tandvård HTA-O (Health Technology Assessment Odontology) en systematisk utvärdering av metoder och tekniker. Mer att fundera på Tre veckor äldretandvård ingår nu i tandläkarutbildningen mer önskas Vid första biståndsbedömningen har 42 % redan tappat sin tandvårdskontakt Gerioweb kan utnyttjas mer. Det är ett webbaserat stöd för konsultation och terapiplanering där ATV får hjälp av STV i svåra fall och frågor TAIK tandhygienist anställd i kommunen, Mariestadsprojektet Strategier är inget värda utan uppföljning och utvärdering SKaPa Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit FTV först i landet med odontologiskt bokslut Lars Gahnberg Professor, GU Enhetschef för CÅT, FTV

Panelsamtal om tandvården till sköra och äldre YG: Tandvården klarar kontinuiteten mycket bättre än sjukvården ett stort plus i det breda folkhälsoarbetet. Tandvården är nyckelpersoner i teamarbetet för gamla och multisjuka människor, kan utbilda sjukvårds- och omsorgspersonal. Fattigpensionärer har inte råd med tandvård. Intyg om nödvändig tandvård borde ges tidigare eftersom tandvården kan upptäcka så många olika sjukdomar. Bättre munvård och förebyggande åtgärder kan sänka akuta vårdkostnader med 30 %. Äldretandvård borde vara en egen specialitet! LG: Behövs mer utbildning i äldretandvård för tandläkare och den professionella statusen måste höjas. Dock behövs fler lärare. GF: Delar inte bedömningen att det är låg status att arbeta med äldre. Det är väldigt lärorikt med möjlighet till egen kvalitetsuppföljning av vården. En väg för äldretandvården kan vara telemedicin specialistvård på distans ger ökad patientnytta. En sådan nisch kan också öka intresset bland tandläkare. Anders Jonsson Dagens moderator Tandläkare Ordf i odontologiska sektorsrådet Hur får vi patienter att behålla kontakten med tandvården? LG: System och rutiner à la Friman och Senior Alert, uppsökande verksamhet, information mm. Kommunens biståndshandläggare kan vara nyckelpersoner för att nå äldre. En svårighet är kulturella skillnader mellan tandvården och kommunen. LO: 1) Fånga upp tandvårdsbehovet när behov av vård och omsorg börjar. 2) Följ de som inte använder ATB. 3) Vårdgivarbyte ger problem. De som haft samma vårdgivare länge känner sig inte hemma med ny utförare i den uppsökande verksamheten YG: Demens och psykisk ohälsa gör att många tackar nej till tandvård i en biståndsbedömning. Det sakas ställföreträdare som har personens bästa för ögonen. LO: Det finns inget ekonomiskt stöd till personer med omfattande tandvårdsbehov det är det allmänna omsorgsbehovet som avgör rätten till nödvändig tandvård. LG: Biståndshandläggare har inte medicinskt eller odontologisk kompetens, de frågar bara om personen har en tandvårdskontakt. GF: Vi kan inte vänta på ökad kunskap hos biståndshandläggarna! De som ansöker om hemtjänst och omsorg borde remitteras och få en check till valfri tandläkare för undersökning och profylax. Hur kommer man runt att landsting och kommun har krockande ansvar? LO: Omsorgen för äldre är ett kommunalt ansvar, och tandvården är landstigets ansvar. Ett av de största problemen är skötsel av munnen på särskilda boenden och i hemtjänsten. Det borde anställas särskilt tandvårdskunnig personal som tar hand om vårdtagarnas munhygien. GF: Tandvårdskompetens måste in på särskilda boenden! Professionell munhälsovård är i regel nödvändigt som regelbundet tillskott till omsorgens munvård. Bra även på sjukhus. YG: Det saknas tandhygienister i sjukvården. Det allra bäst vore tandvårdskliniker på alla boenden. Skulle ge enorma besparingar i vård och lidande. AMO: Genom att lösa den politiska gränsdragningen ökar förutsättningarna för samarbeten mellan kommun och VGR. CA: Tandvårdsforum är ett första steg på vägen för mer samverkan för invånarna. AL: TAIK är ett utmärkt exempel och vi måste dra nytta av de erfarenheterna. Bilden måste också nyanseras och problemen kan inte lösas med generella grepp. Definitioner: Offentlig eller privat vårdgivare enligt patientsäkerhetslag (2010:659) 1:3 Offentlig vårdgivare är en statlig myndighet, ett landsting eller en kommun när det gäller sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för. FTV är offentlig vårdgivare. Privat vårdgivare är en juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård. Patientsäkerhetslagen 1:2 Även verksamhet enligt tandvårdslagen (1985:125) omfattas. Klinik/mottagning och utförare/behandlare Varje vårdgivare kan ha flera kliniker eller mottagningar. Utförare är den vårdpersonal som behandlar patienter. Fler frågor och diskussioner i slutet av dokumentet.

Fler frågor från publiken om tandvården till barn och unga Hur stor hänsyn kan tas till patientens önskemål utifrån evidens AL/GK: Pedagogiska metoder används och patienten är i centrum. Tandvården bemöter patientens behov och önskemål med kunskap och beprövad erfarenhet evidensbaserad vård. Hur ser VGR på samverkan med Akademin? GE/AL/GK: VGR har nu en bra och nära samverkan inom utbildning och FoU. Visionen är att få mer av akademin in i ATV. Power med bred samverkan. AMO: Många 55+ i privattandvården behov av mer arbetsfördelning i teamen. Fler tandhygienister behöver utbildas, kan vara nyckelpersoner i framtidens vård. GK: Vill se treårig utbildning som standard för alla tandhygienister. AJ: Forskning och framsteg har dalat sedan 1980-talet. Är VGR beredd att teckna avtal med privattandvården om uppdrag som FRAMM? AMO: Barntandvården i Västra Götaland har många tandläkare inom Praktikertjänst, men även många små vårdgivare som tecknat egna vårdavtal. Generellt har VGR en öppen inställning till privata vårdgivare dock måste de ha viss styrka och stabilitet för att klara uppdragen. Vilka åtgärder behövs och vad bör förändras enligt tandvården? ML: Stor risk för en liten vårdgivare att ta barnpatienter p.g.a mycket administration. Önskar bättre förutsättningar, enklare regler/system och ökad transparens i FTV:s ekonomi för jämförelser viktigt med lika villkor för alla aktörer. Asylsökande barn ska vara färdigbehandlade när de kommer in i kapitationssystemet. Hur är det med "Frisktandvården" antal och effekter? Svar: Frisktandvården är avsedd för vuxna patienter i Västra Götaland från de år de fyller 25. När är allt amalgam urfasat ur vår befolkning? Svar: Amalgam används inte längre inom tandvården.

Fler frågor från publiken om tandvården till sköra och äldre Finns det en marknad för äldretandvård? LG: Det finns en marknad för äldretandvård. LO: Privattandvården har merparten äldre, dock inte de med omfattande vårdbehov. Lösningen är inte att komma in i hälso- och sjukvårdens ersättningssystem. Bättre med en fri marknad kombinerad med statligt patientstöd och högkostnadsskydd. LG: Behöver öka att höja statusen i tandvården för sköra och äldre. YG: Demenssjuka är svårbehandlade. Och många äldre har inte råd med tandvård. Privattandvården vill gärna delta i CÄT går det? LG: Jättegärna! GF: Många av oss i privattandvården vill gärna arbeta i nya projekt och på olika arenor gärna tillsammans med FTV, förstås med likartad ersättning som FTV får. Ett sådant samarbete skulle troligen förbättra omvårdnaden, eftersom vi kan bidra med olika infallsvinklar och erfarenheter. AJ: Praktikertjänst är den största privata tandvårdsaktören närmare 900 kliniker & runt 4 400 anställda. Bilder Cecilia Andersson Ann-Marie Olhede Gunnar Eriksson Henrik Jonéus Gunilla Klingvall Anders Ljungné Bo Sidbrant Merit Lindberg Yngve Gustafson Göran Friman Lars Olsson Lars Gahnberg Anders Jonsson Tandvårdsforum Fotografer Peter Wahlström VGR Catharina Fyrberg Egen klinikbild X-RAY/Leif Johansson Charlotte Ferneman Egen klinikbild Lieselotte van der Meijs Mattias Pettersson David Kvicklund Lieselotte van der Meijs The Picta @ftvuppsala Stefan Tell Jenny Erkholm