Jordbrukets behov av forskning och utveckling inom odlingssystem. Alnarp Hushållningssällskapen Sven Fajersson VD, HS Kristianstad

Relevanta dokument
Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Långvariga odlingssystemförsök. Nyttjande av existerande långvariga försök och behov av nya försök. Maria Stenberg Hushållningssällskapet Skaraborg

Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Kaliumdynamiken i ekologisk vallodling

De skånska odlingssystemförsöken

PA Workshop Odlingssystemsforskning för framtiden

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Plant Nutrient Support in Organic Farming

Ny EPOK vid SLU. Vision och inriktning. Seminarium den 30 mars 2011 Alnarp

Försök med konventionella och ekologiska odlingsformer

Glyfosat. Uppgift 4 Samhällsekonomiska effekter och övergripande miljöeffekter som växtskyddsmedelslagstiftningen medför

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Att sätta värde på kvalitet

Skörd för ekologisk och konventionell odling Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Ekonomisk utvärdering av konventionella och ekologiska odlingsformer, baserat på resultat från försöksprojektet

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik

Examensarbete på agronomprogrammet 2010

Försöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Ärtrotröta. Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Lars Persson. Brandsberga gård/sbu AB. Lars Persson Ekodag

Bibliografiska uppgifter för Några synpunkter på den vetenskapliga metodiken i jämförande försök mellan ekologiskt och konventionellt jordbruk

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Miljömedvetna och uthålliga odlingssystem - Rotogräs

Senaste nytt om herbicidresistens

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige

Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk

Försöksåret 2012/2013

- info nr Välkommen till det första numret av rj-info!

Ekologisk odling i växthus

Därför ska man odla baljväxter

Växjö Möte. Försöksåret Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne

Skörd för ekologisk och konventionell odling Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013

Vad betyder SLU Alnarp för utvecklingen av skånskt lantbruk på års sikt? Lisa Germundsson

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Fokusområde ENERGI. Inger Källander, Ekologiska Lantbrukarna

Ramprogram för forskning Hållbara livsmedelssystem och marknad Ekologiskt Lantbruk Umeå 27 oktober Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Motion till riksdagen 1985/86:Jo604

Skörd för ekologisk och konventionell odling Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2008

Odlingssystemforskning för framtiden

BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Artur Granstedt Del 4 K-försöket Syftet med K försöket

1982/83:1006. Motion. Bengt Silfverstrand m. fl. Miljövänligare jordbruk

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Mineralämnesförsörjning i biodynamisk odling

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Publicerad i Göteborgsposten 22/

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

EN GUIDE TILL Ekologiska försöksgårdar i Sverige

31

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning

Hur äter vi hållbart?

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen

Sammanfattning. Grupp A4_5, Inger Larsson, Johannes Petterson, Caroline Gustafsson, Josefine Englund, Sofia Karlsson.

Bibliografiska uppgifter för Ekologisk grönsaksodling - mål, omfattning och trender

Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Jordbruksinformation Starta eko Växtodling

Bibliografiska uppgifter för 100 kg kväve klarade proteingräns - försök med organiska gödselmedel på ekologiska växtodlingsgårdar i Skåne

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

! " # $ #%$ # $#%! &! " #$ % &' ##( $)( * &+ $, -( $#. / + " 0,(( 1 $ 2((!. 6 & ' 6 # $ $ 7 - / + 0#, :( 8 "

Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning. Hur fungerar det och vad kan vi göra?

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Regelverket inom ekologisk produktion

Instruktion för FältForsk

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

Vårt dagliga bröd och gifterna

Vårt ansvar för jordens framtid

i drift, på Hvilan och på Petersborg. Något senare, 1959, startades serien L3-0000

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

På spåret med fasta körspår

Nyfiken på ekologisk mat?

Ekologisk grönsaksodling

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Ny EPOK vid SLU. EPOK just nu. Temadag i Linköping den 7 december 2010! Maria Wivstad Föreståndare. Karin Ullvén Informatör

En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2010

Inga miljövinster med ekologisk produktion?

Fördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk odling

Nästa steg för ekologiskt lantbruk - Eko 3.0

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON

Bibliografiska uppgifter för Eko-odling positivt för biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Hållbara livsmedelssystem. marknad - ett produktionsperspektiv. Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap

Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område Hortikultur, SLU

Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Växtnäringsflöden mellan konventionella och ekologiska gårdar

Omställning. av Åsa Rölin

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Transkript:

Jordbrukets behov av forskning och utveckling inom odlingssystem Alnarp 2011 04 27 Hushållningssällskapen Sven Fajersson VD, HS Kristianstad Försök med miljömedvetna och uthålliga odlingsformer Odlingssystemförsök sedan 1987 1

Miljömässig och uthållig utveckling av fem odlingssystem 1. Konventionell odling utan djurhållning 2. Konventionell odling med djurhållning 3. Ekologisk biodynamisk odling med djurhållning 4. Ekologisk odling med djurhållning 5. Ekologisk odling utan djurhållning Sexåriga växtföljder har testats under 22 år och snart fyra växtföljdsomlopp. Önnestad Bollerup Östra Ljungby Resultat från HS Långliggande projekt som hittills har gett mycket kunskap Vägledning vid omställning till och från ekologisk odling Ogräshantering i växtföljden Etableringsmetoder Växtnäringsdynamik i olika system över tid Ekonomisk utvärdering 2

Ekonomisk utvärdering av försöksresultat Ekologiska leden har överlag högre kostnad per producerad enhet. De ekologiska leden har likvärdiga eller högre TB inkl stöd jämfört med de konventionella leden. Stora förändringar 2008. Ingen tävling mellan systemen utan se möjligheterna i varje led Källa: Ekonomisk utvärdering: Sarah Löfvendahl, Ingemar Henningsson, www.odlingssystem.se resultat tom 2005 3

Exempel: P-AL utvecklingen i Önnestad sedan 1987 Fina möjligheter till satellitprojekt! 22 års resultat,bakomliggande åtgärder och analyser finns i lättillgänglig form på www.odlingssystem.se HS Projekt och Utveckling, P&U Utnyttja befintliga långliggande försöksserier till nya spetsprojekt! 4

exempel på Spetsstudier Kvalitetsprojekt Statens Livsmedelverk(SLV) Spetsstudie Publicering Strömberg, hittills A, Toxikologiska enheten Glykoalkaloider i konventionellt och ekologiskt odlad potatis Resultatuppföljning 2001-2003 årlig undersökning Odlingssystemens effekt på markstrukturen- Undersökning av ett konventionellt och ett ekologiskt odlingssystem Ehrnebo M. Meddelande från Jordbearbetningsavdelningen, SLU nr 42, 2003 Integrerad växtnäringshushållning (del i ett internationellt forskningsprojekt) Öborn, I, Wivstad, M, SLU, int. f markvetenskap påbörjat 2004 Kaliumdynamiken i ekologiska- och konventionella odlingssystem Y. Andrist-Rangel, A.C. Edwards c, S. Hillier b, I. O born a, Available online 19 April 2007 Long-term K dynamics in organic and conventional mixed cropping systems as related to management and soil properties Utarmade Jordar och näringsfattig mat Granstedt. A, 2007 P- tillgänglighet/upptag i växten S. Caspersen, Hortikultur, SLU, Alnarp påbörjat 2010 HS Projekt och Utveckling, P&U Resultatspridning ofta underskattad och tar tid! Lantbrukets delaktighet viktig! Deltagardriven forskning, PLA, Praktiska lantbrukare i referensgrupper 5

Nytt växtföljdsomlopp inleds år 2013 Att koppla till nya projekt och utvidga de befintliga försöken är ett kostnadseffektivt sätt att utveckla området. Hur fungerar integrerade metoder för växtskydd i växtföljden? Vilka effekter ger nya ogräsbekämpningsstrategier i växtföljden? Energi Kol klimataspekter Kväveeffektivitet Markutveckling Jordbrukets behov av FoU inom Odlingssystem Systemförsök! Värna långliggande försök Långa odlingssystem/växtföljder Markutveckling, bördighet, bearbetning Bekämpningsstrategier i långa loppet (IP) 6

Jordbrukets behov av FoU inom Odlingssystem Korta odlingssystem/växtföljder ( 3-4 år) som speglar praktikens frågeställningar PLA som angreppssätt intressant! Ständigt lärande! Underbyggnad av regelverk spridningstidpunkter stallgödsel Ny odlingsteknik CTF, Controlled Traffic Farming PLA framgångsfaktor i Australien! Jordbrukets behov av FoU inom Odlingssystem Underbyggnad av regelverk spridningstidpunkter stallgödsel Modeller i all ära! 7

De skånska odlingssystemförsöken med dess långsiktighet 1987 2012 -?? en källa att ösa ur! 8