Biotopförbättrande åtgärder i Byskeälven Beskrivning av utförda restaureringsåtgärder

Biotopförbättrande åtgärder i Byskeälven Beskrivning av utförda restaureringsåtgärder 2003-2007 Foto: Skellefteå kommun Tony Söderlund Peter Lundström 08-01-07 Skellefteå kommun Fritidskontoret

BAKGRUND...2 FLOTTNINGENS PÅVERKAN OCH EFFEKTER AV RESTAURERING...2 PRODUKTION...2 HYDROLOGI...2 FISK...3 RYGGRADSLÖSA DJUR...3 STRANDZONEN...3 ISBILDNING...3 INVENTERINGAR...4 ARBETET UTFÖRT AV (TACK TILL)...4 RESTAURERINGENS OMFATTNING...4 ÅTGÄRD 1:GIDEONHOLMEN...6 ÅTGÄRD 2: GIDEONHOLMEN KAXFALLET...6 ÅTGÄRD 3: KAXFALLET...6 ÅTGÄRD 4: GÄDDSELFALLET...6 ÅTGÄRD 5: SLUMPARHOLMEN (ÖVRE DELEN)...7 ÅTGÄRD 6: HARRSELET...7 ÅTGÄRD 7: SLUMPARHOLMEN (NEDERSTA DELEN)...8 ÅTGÄRD 8: KATRINEBERG A (UPPSTRÖMS)...8 ÅTGÄRD 9: KATRINEBERG B (MITT EMOT)...8 ÅTGÄRD 10: KATRINEBERG C...9 ÅTGÄRD 11: KATRINEBERG D...9 ÅTGÄRD 12: NACKEN VITFORSEN...9 ÅTGÄRD 13: DEN EGENTLIGA VITFORSEN...10 ÅTGÄRD 14: VITFORSEN...11 ÅTGÄRD 15: SMALMYRFORSEN...11 ÅTGÄRD 16: NEDSTRÖMS SMALMYRFORSEN (SÖDRA SIDAN)...11 ÅTGÄRD 17: UPPSTRÖMS JÄRNVÄGSBRON, MYRHEDEN...12 ÅTGÄRD 18: NEDSTRÖMS JÄRNVÄGSBRON, MYRHEDEN...12 ÅTGÄRD 19:NEDSTRÖMS LANDSVÄGSBRON, MYRHEDEN...13 ÅTGÄRD 20: NEDSTRÖMS LANDSVÄGSBRON, MYRHEDEN...13 ÅTGÄRD 21:UPPSTRÖMS ÅLSÅN...14 ÅTGÄRD 22:TJÄLAMYRFORSEN...14 ÅTGÄRD 23: NEDRE DELEN TJÄLAMYRSLET....14 ÅTGÄRD 24...15 ÅTGÄRD 25...15 ÅTGÄRD 26...16 ÅTGÄRD 27...16 ÅTGÄRD 28...17 ÅTGÄRD 29. BLANKSELET 1...17 ÅTGÄRD 30. BLANKSELET 2...18 ÅTGÄRD 31. BLANKSELET 3...18 ÅTGÄRD 32. BLANKSELET 4...19 ÅTGÄRD 33: BLANKFORSEN OCH SÄLGTRÄSKBÄCKENS UTLOPP...19 ÅTGÄRD 34 STORSTRAND FORSEN...20 ÅTGÄRD 35 LAPPKÅTAHOLMEN...20 ÅTGÄRD 36 LAPPKÅTAFORSEN...21 ÅTGÄRD 37 UDDHOLMARNA...21 ÅTGÄRD 38 REDUTFORSEN...22 ÅTGÄRD 39: SMÅFORSARNA, ANDERSFORS...23 ÅTGÄRD 40: SMÅFORSARNA, KRÅNGSVARVET 1...23 ÅTGÄRD 41: SMÅFORSARNA, KRÅNGSVARVET 2...24 ÅTGÄRD 42: FÄLLFORS...25 1

Bakgrund Byskeälvens fiskevårdsområde Västerbottensdelen har tillsammans med Skellefteå kommun genomfört ett omfattande restaureringsarbete i Byskeälven under perioden 2003-2007. Projektet startades upp av Byskeälvens fiskevårdsområde Västerbottensdelen men kom senare att övertas av Skellefteå kommun. Anledningen att Skellefteå kommun övertog projektet var att fiskevårdsområdet ansåg att det administrativa arbetet tillsammans med det ekonomiska ansvaret blev för stort. Fritidskontoret i Skellefteå kommun har sedan tidigare stor erfarenhet av projektverksamhet och var villig att hjälpa fiskevårdsområdet genom att överta projektet. Projektet finansieras av Fonden för fiskets utveckling, Länsstyrelsen i Västerbotten och Skellefteå kommun. Flottningens påverkan och effekter av restaurering Byskeälven har under årtusenden fungerat som en transportled för människor. Längs Byskeälven har det påträffats boplatser som är 10 000 år gamla. Men det var under perioden 1700-1960 som älven nyttjades som transportled för timmer. För att flottningen skulle kunna ske så problemfritt som möjligt byggdes dammar i sjöutloppen, bäckar och älven kanaliserades (sidofåror stängdes och sten avlägsnades). Även sprängning förekom och stenkistor byggdes i syfte att underlätta transporten av timmer. Denna omfattande verksamhet ledde till negativa effekter på Byskeälvens växt och djurliv. Produktion Vattendragens produktion (förmåga att producera biomassa) är beroende av flera faktorer. Produktionen i mindre vattendrag är i stort beroende av tillförsel av organiskt material från omgivningen (allokton produktion), till exempel ved och löv. Med ökande storlek på vattendraget minskar betydelsen av den alloktona produktionen och den autoktona produktionen (egen produktion av alger) får större betydelse. Både den alloktona och autoktona produktionen har betydelse för Byskeälvens förmåga att producera biomassa. En annan faktor som påverkar produktionen är vattendragets retention (förmåga att behålla material). Kanaliseringen minskade vattendragens retention genom att stenar avlägsnades och material spolades bort. Produktionen i avstängda sidofåror förlorades helt. Restaureringen ökar vattendragets retention genom att stenblock återförs till vattendraget som då får en bättre förmåga att behålla organiskt material. Vid restaureringen öppnas stängda sidofåror vilka kommer att bidra till älvens totala produktion. Hydrologi Vattnets hydrologi (vattenflöde) är av stor betydelse för vattendragens flora och fauna. Kanalisering har den effekt att vattnets uppehållstid i vattendragen minskar. Detta leder till höga vårflöden och låga sommarflöden. Produktionen minskar på grund av minskad retention av alloktont material. Vattendragen blir mer känsliga för torka och höga vattentemperaturer vilket påverkar de akvatiska organismerna. Den naturliga variationen i strömmar förlorades dessutom i samband med kanaliseringen, vilket minskar möjligheten för olika organismer att hitta lämpliga habitat. Vattendragen fick en kanalliknande karaktär med en jämn ström utan variation. Restaureringen medför att vattnets uppehållstid i älven ökar genom att stenar återförs till älven och bromsar vattenflödet. Stenarna bidrar även till stora strömvariationer vilket möjliggör för olika arter att hitta lämpliga habitat. 2

Fisk De inhemska fiskarterna har under lång tid anpassats efter de naturliga förhållandena som rådde innan människan började nyttja vattendragen. I och med flottningen påverkades fiskens levnadsmiljöer kraftigt. Förutom negativa effekter genom förändring av vattendragens produktion och hydrologi påverkades fiskens biotoper. Stora delar av fiskens lek-, uppväxt- och övervintringslokaler påverkades negativt. Dammar byggdes som hindrade fiskens vandring. Under en tid fanns en damm i Byske samhälle som hindrade den havsvandrande fisken att ta sig upp i älven. Flottningsdammar byggdes även frekvent i biflöden till Byskeälven. Rensningen av sten ledde till att lekbottnar spolades bort och att ståndplatser för stor fisk försvann. Även stora arealer uppväxtområde försvann eftersom sidofåror stängdes. Restaureringen innebär att rensat stenmaterial återförs till vattendraget i syfte att återskapa naturligare förhållanden i vattendraget. Det medför nya ståndplatser för större fisk och nya uppväxtområden bland annat i de tidigare avstängda sidofårorna. Ryggradslösa djur Mängden vattenlevande insekter minskar vid kanalisering, i huvudsak på grund av att vattendragen blir smalare och bottenytan minskar. Flodpärlmusslan är en art i Byskeälven som sannolikt påverkades negativt av kanaliseringen, delvis på grund av att lämpliga musselbottnar förstördes och att lax- och öringbeståndet försvagades. Vid restaureringen plockas stenkistor sönder och sidofårorna öppnas. Stenmaterialet återplaceras i vattendraget. Detta höjer vattennivån och bräddar vattendraget vilket medför en större bottenyta som kan koloniseras av bottenlevande organismer. Strandzonen Kanalisering av vattendrag påverkar inte bara vattenlevande organismer utan även strandzonen längs vattendragen. I många fall flyttades strömfåran vilket ledde till erosion av stranden i områden som tidigare hade varit skyddade. På lång sikt kan erosionen hota bebyggelsen. Även växternas förutsättningar längs stränderna förändrades på grund av en onaturlig variation i vattenstånd, vilket ledde till ändrad artsammansättning. Vid restaureringen eftersträvas att återställa vattendragens naturliga strömfåra. Strandzonerna återfår en mer naturlig strömregim när stenkistorna plockas sönder och materialet placeras i vattendraget, vilket resulterar i en naturligare artsammansättning hos den strandnära floran. Isbildning Vattendrag som rensats på sten i samband med flottningen har större benägenhet att bilda bottenis. Bottenis bildas när små iskristaller fastnar på botten som följd av låg vattentemperatur. Vattnet fryser till från botten och ger en dämmande effekt på vattendraget, dessutom fryser bottenfauna och fiskrom som finns på dess bottnar. En orsak till detta är att stora stenar som sticker upp ur vattnet har tagits bort ur vattendragen. Vid restaureringen återförs större block till vattendraget vilket gynnar bildandet av ytis. Vattnet fryser först runt de uppstickande stenarna och bildar ett isolerande skikt som hindrar att iskristaller bildas och fastnar på botten. Denna typ av is medför även i många fall en lättare isgång på våren och minimerar bildandet av isproppar. 3

Inventeringar Parallellt med restaureringen har ett antal inventeringar utförts i Byskeälven. Bland annat har älven inventerats på flodpärlmussla (Se separat rapport). Syftet med flodpärlmusselinventeringen var att kartlägga utbredningen samt att påvisa föryngring och undvika att skada täta musselbestånd vid restaureringen. Inventeringen har sammanställts och bifogas med denna redovisning. Ett elfiskeprogram har även satts igång gemensamt med projektet Vetenskaplig uppföljning av anläggande av fiskväg i Fällfors. Inom den vetenskapliga uppföljningen har även laxens vandring i Byskeälven kartlagts genom radiomärkning och försök har gjorts för att förbättra fiskvandringen genom fisktrapporna i Fällfors. Elfiskeresultaten samt fiskvandringsförsöken redovisas i projektet Vetenskaplig uppföljning av anläggande av fiskväg i Fällfors. Utöver de undersökningar som utförts i Byskeälven har biflöden biotopkarterats och vandringshinder i dessa åtgärdats. Det kvarstår arbete i biflöden vilket man planerar att utföra under åren 2008 2011. Utöver detta kan det framöver vara aktuellt att göra en noggrannare skattning av älvens potentiella produktion efter restaureringarna och beräkna den faktiska smoltproduktionen. Produktionsskattningen är en viktig grund i arbetet med förvaltning av älven, kustnära fisket och fisket i östersjön. Arbetet utfört av (tack till) Arbetet med restaureringen har till stora delar utförts av Sture Salomonsson. Per Lundström (Hushållningssällskapet Västerbottens län), Peter Lundström, Lars-Erik Ellonen, Tomas Johansson och Tony Söderlund (alla Skellefteå kommun) har ansvarat för projektledning samt fältarbeten. Jan Marklund har varit initiativtagare till restaureringen och utfört en detaljerad dokumentation av älven, både gällande älvens historiska betydelse samt underlag inför restaureringen. Restaureringens omfattning Arbetet med att försöka återställa älven till naturligt utseende har pågått i etapper. Detta arbete börjades redan på 80-talet som en arbetsmarknadsåtgärd. Man har sedan i olika etapper försökt att förbättra ytterligare, då mer kunskap och bättre metoder tillkommit. Restaureringsarbetet inom detta projekt har utförts på sträckan mellan Kaxliden och Fällfors, en sträcka på cirka 46,5 km (figur 1). Restaureringen har utförts enligt restaureringsplanen så när som på restaureringen av Åselet som inte kunde utföras på grund av slut finansiering. Hela denna sträcka kan anses återställd, undantaget Åselet. Ett antal stenkistor har lämnats kvar av kulturhistoriska skäl. Restaureringen har i huvudsak omfattat återställning genom att plocka sönder stenkistor. Vid arbetet har det eftersträvats att återställa det naturliga utseendet hos älven vilket i några fall inneburit flyttning av stora stenmassor. Totalt har cirka 75 ha av vattendraget påverkats av restaureringen. Denna yta innefattar nya uppväxtområden, öppnande av sidofåror, nya ståndplatser för stor fisk och strömsättning av tidigare ej strömsatta områden. Inom den restaurerade sträckan har drygt 50 stenkistor rivits ut i samband med restaureringen. 4

Figur 1: Geografisk spridning av restaureringsåtgärderna 5

Åtgärd 1:Gideonholmen En stenkista på älvens södra sida, mittemot Gideoholmen har rivits ut. Stenkistan var redan innan restaureringen påverkad av isgången i älven. Restaureringen har medfört att älven har återtagit sitt naturliga lopp och hela området har strömsatts. Det har tillskapts ett uppväxtområde för småfisk och ståndplatser för lekfisk har återskapts. Åtgärd 1 före och efter restaurering. Åtgärd 2: Gideonholmen Kaxfallet Nedströms Gideonholmen på södra sida av älven har stenkistan som fanns mellan holmen och stranden rivits ut. Älven har återfått sitt naturliga lopp och i partiet mellan holmen och land har stenmaterial från stenkistan omfördelats för att förbättra och tillskapa ett reproduktionsområde för fisk. Området nedströms holmen har förbättrats genom utplacering av stenmaterial. Åtgärd 2 före och efter restaurering. Åtgärd 3: Kaxfallet Den planerade åtgärden har inte utförts. Åtgärd 4: Gäddselfallet Två timrade stenkistor på älvens norra sida har plockats isär och en mindre bifåra mellan en liten holme och fastlandet har strömsatts. Även partiet nedströms holmen blev mer strömsatt över hela älvens bredd. Reproduktionsområden och ståndplatser har återskapats och förbättrats i anslutning till Gäddselfallet. De stockar som tidigare fanns i stenkistorna har placerats ut i älven och gynnar produktionen av insekter och fisk. 6

Åtgärd 4 före och efter restaurering Åtgärd 5: Slumparholmen (övre delen) En mindre stenbrytare som tidigare stängt av en bifåra norr om Slumparholmen har tagits bort. Åtgärden har öppnat upp ett område på ca 3 500 m 2 (ca 800 meter lång och 4-5 meter bred) som är ett bra reproduktions- och uppväxtområde för lax och öring. En liten stenbrytare på älvens södra sida har även den plockats isär och materialet har placerats ut i närområdet. Åtgärd 6: Harrselet Längst ned i Harrselet, vid Slumparholmens nedre del, har en stenbrytare på ca 100 meter rivits ut. Materialet har placerats ut och förbättrat ståndplatser samt uppväxtområden i strandzonen och i området som tidigare legat bakom stenkistan. Hela älvens bredd strömsätts och älven har fått en mindre strid karaktär. Åtgärd 6 före och efter restaurering. 7

Åtgärd 7: Slumparholmen (nedersta delen) I den nedre delen av Slumparholmen har en 100 meter lång stenkista rivits ut. Älven pressades tidigare ihop av denna, men har nu fått återta sitt naturliga lopp och påverkar området ca 500 meter nedströms (åtgärd 8-9), då större delen av älven nu är strömsatt och gamla kända ståndplatser åter fått vatten. Materialet från brytaren har placerats ut för att förbättra uppväxtområdet nedströms Slumparholmen, där även sidofåran ansluter sig till älven igen. Åtgärd 7 före och efter restaurering. Åtgärd 8: Katrineberg A (uppströms) En 150 meter lång stenkista, delvis träskodd, på södra sidan älven har rivits isär. Stenmaterial och timmer har placerats ut i älven. Ett uppväxtområde och ett antal ståndplatser har tillskapats. Åtgärd 8 före och efter restaurering. Åtgärd 9: Katrineberg B (mitt emot) En stenkista på södra sidan älven har rivits isär och materialet har placerats för att iordningställa ett uppväxtområde där stenkistan tidigare var placerad. Åtgärd 9 före och efter restaurering. 8

Åtgärd 10: Katrineberg C På norra sidan av älven finns en relativt kort stenkista, som i sin allra översta del ligger innanför Katrinebergs hemmansgräns. Förslaget var tidigare följande: Denna lilla stenkista skulle rivas ut och stenarna placeras ut i älven. Genom detta skulle det djupa och det lugna området nedströms, och innanför stenkistan, som slutar mot en mycket stor sten, bli ordentligt strömsatt. Beroende på åtgärden skulle sedan en gammal uppehållsplats för lekfisk återbildas. Denna stenkista är helt intakt och åtgärden utgår vilket medför att stenkistan sparas. Stenkistan är byggd mot en stor sten. Detta medför att stenkistan sannolikt även fortsättningsvis kommer att kunna "hålla stånd" mot naturkrafterna. Åtgärd 10 åtgärdas inte. Åtgärd 11: Katrineberg D Stenkistan på älvens södra sida har rivits isär och stenarna har placerats ut i vattnet. Älven har återfått sitt naturliga lopp och hela älvens bredd är nu strömsatt och inte som tidigare då enbart norra delen var strömsatt. Åtgärd 11 före och efter restaurering. Åtgärd 12: Nacken Vitforsen En dubbelbyggd stenkista på södra sidan älven har rivits ut. Timret från den inre stenkistan, som var träskodd, har spridits ut i älven. Sten och block har placerats ut i älven och uppväxtområden har förbättrats och iordningställts. Älven är nu strömsatt i hela dess bredd vilket förbättrat de ståndplatser för vuxen fisk som finns i området. 9

Åtgärd 12 före och efter restaurering. Åtgärd 13: Den egentliga Vitforsen I Vitforsen, på norra sidan älven fanns två stenkistor. Den nedre av dessan var ca 450 meter lång. Stenkista revs ut och materialet placerades ut längs hela älvsträckan och ett antal stora djupa höljor har återskapts. Älven har med detta arbete återfått sitt naturliga lopp och många fina uppväxtområden har åter strömsatts. Åtgärd 13 före och efter restaurering (nedre stenkistan). Ytterligare en 100 meter lång träskodd stenkista som fanns strax uppströms den långa stenkistan har rivits ut. Stenmaterial och timmer har placerats ut i älven i syfte att återskapa ett naturligt utseende. Åtgärd 13 före och efter restaurering (övre stenkistan). 10

Åtgärd 14: Vitforsen På södra sidan älven mitt emot den långa stenkistan (åtgärd 13) har en 150 meter lång stenkista rivits ut. Ett uppväxtområde har återställts genom att en vik har öppnats upp och strömsatts. Tillsammans med åtgärd 13 återskapar detta en naturligare älvsträcka. Åtgärd 14 före och efter restaurering. Åtgärd 15: Smalmyrforsen En 350 meter lång stenkista på södra sidan älven har rivits ut. Materialet har placerats ut i älven och ståndplatser har återskapats samtidigt som den strandnära zonen åter har strömsatts och nu åter är lämpligt som uppväxtområde. Tillsammans med åtgärd 13 och 14 har denna åtgärd förändrat älvens tidigare utseende av ett kraftigt forsande kanalliknande älvsavsnitt på drygt en kilometers till ett mer naturligt utseende med omväxlande forsande och lugna partier. Åtgärd 15 före och efter restaurering. Åtgärd 16: Nedströms Smalmyrforsen (södra sidan) En 150 meter lång stenkista som var träskodd i halva sin längd har rivits ut. Fina uppväxtområden för fisk har åter strömsatts och älven har åter brett ut sig i hela sin naturliga fåra. Även ett antal ståndplatser för större fisk har skapats. 11

Åtgärd 16 före och efter restaurering. Åtgärd 17: Uppströms järnvägsbron, Myrheden Tre mindre stenkistor uppströms järnvägsbron i Myrheden har rivits ut. De två översta var sedan tidigare hårt åtgångna av isgången i älven. Den nedersta träskodda stenkistan har även den rivits ut och materialet, både sten och trä, har placerats ut i älven. Älven har återfått sitt naturliga lopp och uppväxtlokaler och ståndplatser har återskapats. Åtgärd 17 före och efter restaurering. Åtgärd 18: Nedströms järnvägsbron, Myrheden En 100 meter lång stenkista på södra sidan älven har rivits ut. Älven har med denna åtgärd återfått sitt naturliga lopp och en fin hölja för större fisk har åter strömsatts på södra sidan älven. Områden vid norra stranden har förbättrats som uppväxtområde genom detta arbete. 12

Åtgärd 18 före och efter restaurering. Åtgärd 19:Nedströms landsvägsbron, Myrheden Detta var ett kompletteringsarbete efter tidigare utförda restaureringsarbeten. Stenkistan var cirka 250 meter lång och låg på älvens norra sida. Vid lägre sommarvattenstånd framgick det hur stenkistan i sin helhet tidigare sträckte sig, eftersom resterna av den fortfarande låg kvar. De rester det handlade om var det stenlager som låg närmast älvsbotten. I praktiken blev stenkistan bara "toppad". Området har restaurerats i sin helhet och återfått ett mer naturligt utseende. Åtgärd 19 före och efter restaurering Åtgärd 20: Nedströms landsvägsbron, Myrheden En 200 meter lång träsatt stenkista på södra sidan älven har rivits ut. Älven har med denna åtgärd återtagit sitt naturliga utseende och de tidigare avstängda vikarna har åter strömsatts. Stora uppväxtområden samt två fina höljor i nedre delarna av området är en del av resultatet efter åtgärd 20. Åtgärd 20 före och efter restaurering 13

Åtgärd 21:Uppströms Ålsån En ca 200 meter lång träskodd stenkista på södra sidan älven har plockats isär. Åtgärden var påbörjad vid tidigare restaureringsarbete och har nu slutförts. Älven har återfått sitt naturliga lopp och ett par större höljor har åter strömsatts. Materialet har placerats ut i älven för att återskapa ett naturligt utseende. Ett uppväxtområde för fisk har iordningställts och förbättrats bakom tidigare stenkista. Åtgärd 21 före och efter restaurering Åtgärd 22:Tjälamyrforsen En kortare stenkista på norra sidan älven har plockats isär. Ett djupare parti har med detta åter strömsatts och en hölja lämplig för vuxen fisk skapades. Materialet från kistan har placerats ut i älven mot södra sidan, vilket medför bättre uppväxtmöjlighet för småfisk i mitten- och på den södra sidan av älven. Åtgärd 22 före och efter restaurering Åtgärd 23: Nedre delen Tjälamyrslet. En 150 meter lång stenkista på norra sidan älven har plockats isär. Området har blivit bredare, grundare men framförallt mer kuperat. Materialet från kistan har placerats ut så den tidigare släta bottnen har förändrats. I nedre delen av det restaurerade området har två höljor skapats. 14

Åtgärd 23 före och efter restaurering Åtgärd 24 En 150 meter lång stenkista på norra sidan älven har plockats isär. Ett antal formationer har byggs av stenmaterialet från kistan för att försöka hålla kvar vatten i området och för att få en mer varierande struktur på älven. En tidigare känd hölja kroken har återställts. Åtgärd 24 före och efter restaurering Åtgärd 25 En 140 meter lång stenkista på norra sidan älven har plockats isär. En sedan tidigare känd hölja (Hjälmgrubban) har rensats upp och åter strömsatts då stenkistan nu är borta. Stenmaterialet har nyttjats för att skapa uppväxtområden genom att göra botten mer kuperad. Även ett antal stenformationer har iordningställts för att hålla kvar vattnet, öka djupet, i området. 15

Åtgärd 25 före och efter restaurering Åtgärd 26 En 100 meter lång stenkista på södra sidan älven har plockats isär. Materialet har använt för att skapa och förbättra ett uppväxtområde innanför tidigare brytare. Större block från älvens stränder har placerats ut i älven. Även här har man försökt få upp vattennivån genom att anlägga stenformationer i älvsfåran. Åtgärd 26 före och efter restaurering Åtgärd 27 En mindre stenkista på norra sidan älven har plockats isär. Även ett antal större stenar och block från stranden har placerats ut i älven i mindre stengrupper. Vilka bör fungera som ståndplatser för fisk. 16

Åtgärd 27 före och efter restaurering Åtgärd 28 En 200 meter lång stenkista på norra sidan älven har plockats isär. Två trösklar har skaptas och förstärker höljan som redan fanns i älven. Genom trösklarna saktas även vattnet in en aning samtidigt som vattendjupet i området höjs. Älven har genom restaureringen återtagit sitt naturliga lopp på norra sidan, där en djupare fåra finns. På södra delen av älven förstärktes uppväxtområdet med stengrupperingar. Åtgärd 28 före och efter restaurering Åtgärd 29. Blankselet 1 En 250 meter lång stenkista på södra sidan älven har plockats isär. Ett kuperat och grundare parti har förstärkts i älvens mitt samtidigt som huvuddelen av allt vatten går på norra sidan. En tröskel har skapts i nedre delen av forsen på norra sidan älven, detta gör att hela älven strömsätts. 17

Åtgärd 29 före restaurering Åtgärd 30. Blankselet 2 En 70 meter lång stenkista på norra sidan älven har plockats isär. Ett uppväxtområde har skapats i området som tidigare låg bakom kistan. Uppväxtområdet på södra sidan älven har också förbättrats och är numera strömsatt även vid låga vattenstånd. Åtgärd 30 före och efter restaurering Åtgärd 31. Blankselet 3 En 170 meter lång stenkista på norra sidan älven har plockats isär. Hela området har förbättrats och ett försök att återfå älvens naturliga utseende har gjorts. Stenar och block har plockats ner i älven från stränderna, ett antal djupare höljor har skapats samtidigt som stora uppväxtområden på båda sidor älven iordningställts. Åtgärd 31 före och efter restaurering 18

Åtgärd 32. Blankselet 4 En 160 meter lång stenkista på södra sidan älven har plockats isär. Älven har på det här partiet delats upp så att huvudfåran rinner på södra sidan älven samtidigt som det strömmar en hel del vatten även på norra sidan. På norra sidan har djupet varierats kraftigt vilket gjorts med några trösklar. Mittenpartiet av älven är det grundaste paritet och har förstärkts med material från brytaren så att uppväxtmöjligheterna förbättrats. Åtgärd 32 före och efter restaurering Åtgärd 33: Blankforsen och Sälgträskbäckens utlopp Rester från en stenbrytare, som till stora delar plockats bort vid tidigare restaureringsarbeten, har i sina översta delar omarbetats för att vattensätta även norra delen av älvfåran. Detta medför även att området vid Sälgträskbäckens utlopp strömsätts mer. En tröskel byggdes nedströms harrgrobban för att förbättra denna. Ett antal större block har placerats u på södra sidan älven. Åtgärd 33 före och efter restaurering Sälgträskbäckens utlopp hade på grund av isgången, mer eller mindre täppts igen med sten och en tydlig huvudfåra saknades. Utloppet har förbättrats och är nu passerbart för alla vattenlevande organismer. Block- sten- och grusmaterial har omfördelats i bäckens utloppsområde och en mer definierad huvudfåra ut till älven har skapats. Block och sten samt grus skapar nu en varierad bäckfåra med både fors och lugnvatten. 19

Åtgärd 33 före och efter restaurering Åtgärd 34 Storstrand forsen Lösa större block och sten har lagts ut längst hela sträckan från södra sidan nacken i Strandfors och därefter på norra sidan efter hela forsen. På södra sidan älven fanns en uppschaktad brytare en bit upp på stranden. Denna har plockats isär och placerats ut i älven med hjälp av hjullastare (51 lass, 400 m 3 ). Uppe vid forsnacken har en udde på norra stranden förstärkts för att styra strömmen mot södra sidan av älvfåran. En del större sten grävdes ned och placerades ut i norra delen av älvfåran uppströms den borttagna brytaren. Material från brytaren av sämre kvalité har lagts ut som en förstärkning av södra älvbrinken. Uppströms Lappkåtaholmen på södra sidan älven har en stenkista plockats isär. Materialet (sten, block) lades ut med hjälp av hjullastare (16 lass, 128 m 3 ). Två lägre trösklar byggdes i nedre delen av Storstrandforsen som tillskapade ett antal djupare gropar. En hel del material lades ut på grundområdet vid brytaren och en del större block placerades ut i älvfåran vid norra bifåran vid Lappkåtaholmen. Brytarens övre del bestod av mycket finmaterial och stygg sprängsten. Resultatet vid brytaren blev en enda lervälling varför en del av materialet av brytaren ligger kvar. Kan ev behöva justeras något framöver efter vårflod. Åtgärd 34 före och efter restaurering Åtgärd 35 Lappkåtaholmen Rester av en brytare som fanns mellan norra delen av holmen och fastlandet har plockats bort och placerats ut mot nacken vid holmens norra sida. Söder om holmen återställdes älvfåran genom att placera ut material (22 lass, 176 m3) främst upp mot forsfoten på södra älvstranden. 20

Åtgärd 35 före och efter restaurering Åtgärd 36 Lappkåtaforsen Övre delen av stenkisteresterna strax nedströms Lappkåtaholmen placerades ut som en förstärkning av udden samt att block och placerades ut i fåran och gropar skapades i höjd med nedre delen av holmen. Resten av stenkistan lades i huvudsak ut i södra fåran, men även en del i norra fåran (totalt 27 lass, 216 m 3 ). Åtgärd 36 före och efter restaurering Åtgärd 37 Uddholmarna Brytaren uppströms holmarna plockades isär och placerades ut som en udde på södra sidan älven och en del större block placerades ut i fåran (29 lass, 232 m 3 ). Delar av brytaren arbetades ut med grävmaskin i närområdet vid brytaren, både på insidan och utsidan. På grund av att vattenståndet i älven ökade blev det var svårt med fördelningen av vatten in i bifårorna. Brytaren lämnades mera intakt vid det mest kritiska och djupaste partiet. Övre delen av brytaren bestod av mera fint material varför vårfloden troligen kommer att justera insläppet av vatten något. Både den övre och nedre schaktningen nedströms holmarna lämnades utan åtgärd. Dessa bestod mest av sand och finare material. Den inre handgjorda brytaren (förlängning av ovan nämnda brytare) togs dock ut i sin helhet mot holmen (42 lass, 336 m 3 ). Detta material placerades i huvudsak ut på grundområdet på södra sidan älven i jämnhöjd med holmen. Större block grävdes ner uppströms grundområdet och ett antal ståndplatser(gropar) skapades i området. 21

Åtgärd 37 före och efter restaurering Åtgärd 38 Redutforsen Stenbrytaren som sträcker sig från Uddholmen och nedströms plockades i stora delar isär och lades (31 lass, 248 m 3 ) ut med hjullastare. Mycket jobbades även ut med enbart grävmaskin. Det mesta placerades upp- och nedströms djuppartiet vid brytaren både på in- och utsidan. Vid det djupaste partiet lämnades brytaren som ett litet grund som endast justerades. Större block placerades ut i älvfåran. Under detta arbete hade älven stigit ca 35-40 cm över det vattenstånd som rådde när vi passerade Blankselet. Åtgärd 38 före restaurering. 22

Åtgärd 39: Småforsarna, Andersfors En stenbrytare på älvens norra sida har plockats isär för att öka strömsättningen mot norra sidan och öka arealen uppväxtområde. Ett antal ståndplatser skapades i älvens huvudfåra och två befintliga pooler förstärktes. Åtgärd 39 före och efter restaurering Åtgärd 40: Småforsarna, Krångsvarvet 1 Stenbrytaren sträckte sig från land och ansluter till en ö och fortsatte ytterligare 150 meter nedströms ön. Stenbrytare plockades isär för att öka strömsättningen runt öarna på södra sidan och öka arealen uppväxtområde. Älven var mycket djup på in och utsidan av brytarens övre del. Brytarens bas lämnades kvar för att utgöra uppväxtområde samt för att begränsa mängden vatten som tar vägen runt ön. Ett antal ståndplatser skapades i älvens huvudfåra på södra sidan. Åtgärd 40 övre delen av brytaren före och efter restaurering Den nedre delen av brytaren plockades sönder och ett uppväxtområde skapades på insidan av brytaren. Ett antal större block placerades i älvfåran i syfte att skapa ståndplatser. 23

Åtgärd 40 nedre delen av brytaren före och efter restaurering Åtgärd 41: Småforsarna, Krångsvarvet 2 Två stenbrytare, en på norra- och en på södra sidan, plockades sönder. Älvens huvudfåra var kraftigt rensad på sten Ø> 20 cm. Den norra stenbrytare plockades sönder för att skapa uppväxtområden. Ett antal ståndplatser skapades i älven utanför brytaren med hjälp av större block. Åtgärd 41 norra brytaren före och efter restaurering Den södra brytaren plockades isär och ett antal ståndplatser för större fisk skapades utanför brytaren med hjälp av ett antal större block. Ett antal större block placerades även nedströms brytaren i anslutning till forsnacken. Ett uppväxtområde skapades där stenbrytaren tidigare var placerad. Åtgärd 41 södra brytaren före och efter restaurering 24

Åtgärd 42: Fällfors Syftet med denna åtgärd var att i första hand skapa en attraktiv fiskeplats som ska kunna arrenderas av lokal entreprenör. Arbetet har framförallt koncentrerats till att skapa en bra pool på den sträcka av Fällforsen som har aningen lägre fallhöjd. Stora mängder block har tagits ur från poolens botten och flyttats nedströms samt till stränderna. Nedströms flyttade block har fördelats i en bred tröskel vid poolens sydvästra avslut. Stenskoning på båda stränder och stenbrytare vid stränder har förstärkts med material från poolens botten. Totalt har en ca 100 m lång pool skapats Åtgärd 42 Ett antal mindre pooler och en större pool skapades vid restaureringen. 25