Slutrapport med utvärdering av delprojekt Cisterntillsyn 2003-2004 Februari 2005
Slutrapport med utvärdering av delprojekt Cisterntillsyn 2003-2004 Miljösamverkan Västra Götaland februari 2005
Sammanfattning... 5 Inledning och bakgrund... 6 Delprojektets syfte... 6 Vad som gjorts... 6 Material... 6 Om slutrapporten... 7 Projektgruppen... 7 Utvärdering - enkätresultat och kommentarer................................ Antal som besvarat enkäten... 8 Fråga 1. Deltagit i inspektionskampanjen?............................. 8 Fråga 2. Har handledningen och dess checklista använts som stöd för inspektionerna?... 8 Fråga 3. Vad har inspekterats, med vilket resultat?....................... 8 Fråga 4. Har deltagande i inspektionskampanjen gett er erfarenheter och kunskaper så att ni känner er bättre rustade att arbeta med cisterntillsyn framöver?... 10 Fråga 5. Betygsätt Miljösamverkans stöd för ert arbete med cisterntillsynen på en skala mellan 1-5 (där 5 är högsta betyg)............................ 10 Fråga 6. Har miljökontoret informerat om kraven på cisternkontroll?........ 11 Fråga 7. Eventuella synpunkter på olika delar i Miljösamverkans Cisterntillsynsynshandledning... 12 Fråga 8. Har Miljösamverkans Cisterntillsynshandledning också blivit känd av kommunens byggnadsinspektörer och räddningstjänst?................ 14 Fråga 9. Tillsynsingripanden... 14 Fråga 10. Övriga kommentarer... 15 Sista sidan: Adressuppgifter 8
Sammanfattning Andelen miljökontor i länet som deltagit i delprojektet har varit förhållandevis stort: Sammantaget har 36 miljökontor aktivt arbetat med cisternfrågorna under projekttiden genom att informera om cisternkontroll och/eller genom att delta i en inspektionskampanj. Information om cisternkontroll arbetade 33 miljökontor med. I inspektionskampanjen deltog 19 miljökontor. Uppgifterna grundar sig på en utvärderingsenkät som besvarades av 40 av länets 48 miljökontor. Flertalet av miljökontoren använde Miljösamverkans material (ingående i den handledning som togs fram) som stöd för informationsinsatserna. Informationen har givits genom bland annat direktutskick till cisternägare, annonser och information på kommunernas webbplatser. Miljösamverkans stöd för arbetet med cisterntillsyn, genom handledningen, information på webbplatsen m.m. gavs ett högt betyg av miljökontoren: 4,1 på en skala 1-5. I inspektionskampanjen inspekterades nära 300 cisterner. Ca en tredjedel bedömdes i stort vara utan anmärkningar och en tredjedel med anmärkningar. För den resterande tredjedelen har inga omdömen redovisats i miljökontorens enkätsvar. De brister som påträffats på cisternerna har varit av många slag. En av de vanligare bristerna är cisternens uppställning genom olämpligt underlag eller placering och/eller avsaknad av påkörningsskydd. 5
Inledning och bakgrund Delprojektets syfte Miljösamverkan Västra Götalands delprojekt Cisterntillsyn har bedrivits 2003-2004. Delprojektet skulle enligt verksamhetsplanen ge stöd till miljökontorens arbete med cisterntillsynen genom att ta fram en handledning för arbetet, och att eventuellt också bedriva en tillsynskampanj. Motivet för att ta fram en handledning var dels att reglerna på området är snåriga, dels att miljökontoren förväntades få mycket arbete med cisternfrågor inför 1 juli 2004 som var senaste datum för den första obligatoriska återkommande kontrollen av befintliga utomhuscisterner. Så här beskrivs syftet i den handledning som blev klar i början av oktober 2003: Det övergripande syftet är att minska risken för miljöskador genom spill, läckage och olyckor vid cisterner. Delprojektet syftar till att verka för detta genom stöd till kommunernas (miljö- respektive byggförvaltningarna) fortlöpande handläggning av cisternärenden, genom att genomföra en tillsynskampanj och genom information till verksamhetsutövare och fastighetsägare. Vad som gjorts En projektgrupp bildades för arbetet och arbetade fram en handledning. Cisternreglerna är många och snåriga, och det blev ett omfattande arbete att ta fram handledningen. Projektgruppen bestämde också att en tillsynskampanj skulle genomföras, och handledningen anpassades även för det. Vidare bestämdes att med handledningen inte enbart rikta sig till miljökontoren, utan även till byggförvaltningarna eller motsvarande, då dessa också arbetar med cisternfrågor. Den 11 september 2003 hölls en upptaktsdag, med medverkan inte bara av projektgruppen utan även av flera externa experter på området. Ursprungligen planerades delprojektet att helt genomföras under 2003, men förlängdes t.o.m. maj 2004 vad gäller tillsynskampanjen och resten av året vad gäller utvärdering (som med denna rapport slutförs i början av 2005). Utvärderingen, som redovisas nedan, grundar sig på en enkät till miljökontoren. Material På Miljösamverkan Västra Götalands webbplats www.miljosamverkan.se finns handledningen, som kan användas av kommunerna även i fortsättningen. Ett rättelseblad, med anledning av delvis ändrade bestämmelser 2004 finns inlagt i anslutning till handledningen. Där finns även ett antal frågor med svar om cisterntillsynen, några bilder på cisterner, utvärderingsenkäten samt denna slutrapport. 6
Om slutrapporten Denna slutrapport har sammanställts av projektledare Lasse Lind i samråd med projektgruppen (några i gruppen är dock tjänstlediga när rapporten sammanställs) Projektgruppen Följande har deltagit i projektgruppen Anna-Lena Wullf, Miljöskyddskontoret, Borås stad Anneli Kylén, Miljöenheten Svenljunga kommun Elisabeth Morales, Länsstyrelsen (tidigare: Miljöförvaltningen, Trollhättans stad) Jan-Erik Sidenvik, Miljöskyddskontoret, Borås stad Lasse Lind, Projektledare Miljösamverkan Västra Götaland Marie Borgström, RagnSells Specialavfall Stig Hedlund, Bygglovsenheten, Vänersborgs kommun Utöver att ta fram handledningen har projektgruppen bl.a. lämnat kompletterande information till kommunerna, främst via Frågor och svar på Miljösamverkans webbplats. 7
Utvärdering - enkätresultat och kommentarer Under juni - augusti 2004 genomfördes en enkät till miljökontoren om delprojektet. I enkäten frågades sammanfattningsvis om man deltagit i tillsynskampanjen, om man informerat om kraven på cisternkontroll samt hur man bedömde miljösamverkans handledning och stöd i övrigt till cisterntillsynen. I det följande redovisas fråga för fråga hur svaren utfallit, dock utan att ta med alla detaljer i alla delfrågor. I anslutning till de flesta svar ges en kommentar. Antal som besvarat enkäten 40 av 48 kommuner har besvarat enkäten. Ett av svaren dock ett förenklat svar i form av upplysningar i ett e-brev utan att enkätformuläret hade fyllts i. Kommentar Detta är en relativt hög svarsandel. Länet består av 49 kommuner, men då Grästorps miljö- och hälsoskydd handhas av Lidköpings kommun räknas i detta sammanhang dessa båda som en kommun. Fråga 1. Deltagit i inspektionskampanjen? Frågan gällde om man inspekterat cisterner under kampanjtiden. 19 kommuner (av 40 svarande) hade gjort det. De som svarade nej skulle inte besvara fråga 2-4. Kommentar 19 är inte så hög andel, men lägre andel har dock förekommit i andra delprojekt. Sett till att genomförande av en tillsynskampanj inte varit ett huvudsyfte med delprojektet kan deltagandet betraktas som acceptabelt. Fråga 2. Har handledningen och dess checklista använts som stöd för inspektionerna? 18 av 19 svarar ja. Den kommun som svarat nej anger att bara enstaka inspektioner gjorts, och att huvuddelen av arbetet har bestått av information. Fråga 3. Vad har inspekterats, med vilket resultat? 18 av de 19 inspekterande kommunerna har lämnat uppgifter om hur många och vilka slags cisterner som inspekterats. I frågan ingick också hur många av de inspekterade cisternerna som bedömdes utan anmärkning eller med anmärkning. Per kommun är antalet inspektioner från enstaka eller 2 upp till 61. Sammanlagt har 287 cisterner inspekterats. I följande tabell sammanfattas resultaten. 8
Typ av verksamhet Antal inspekterade cisterner Varav i stort sett utan brister Varav med brister % utan brist % med brist Alla 287 94 100 33 35 Varav: Villatank inom vattenskyddsområde Annan verksamhet med diesel/olja inom vattenskyddsområde 19 3 4 16 21 13 4 7 31 54 Lantbruk 157 65 35 41 22 Flerfamiljshus 2 1 50 Verkstadsföretag eller annan industri Åkeri eller entreprenadföretag (gräv, schakt etc.) 44 15 17 34 39 11 1 6 9 55 Annat: 41 6 30 15 73 Varav Bussbolag 1 1 100 Villatank ej vattenskyddsområde 15 6 6 40 40 Bensinstationer 7 5 71 Skolor och äldreboenden 16 16 100 Flygfält 2 2 100 Exempel på vanliga brister som angetts i svaren (utan uppdelning på verksamhet) (x) = hur många kommuner som påpekat samma eller likartat, inte antalet cisterner Administrativt/formellt Dålig egenkontroll Ej anmälda cisterner (2) Ej kontrollerad Handlingsplan för utsläpp saknades i vid 5 av 6 inspektioner Funktionskontroll fanns rutiner bara för 2 av 6 cisterner Många cisterner som vi tittat på ute på företag har inte genomgått besiktning Oftast finns inga installationsintyg Fysiskt Skylt vid påfyllning saknas (3) Cisternskylt saknas (5), två påpekar att det är vanlig brist. Nivåmätare saknas (2) Slangbrottsventil eller annan utrustning saknas (2) Tillgång till absorptionsmedel saknas (2) Risk för spill, eller droppskydd saknas (4) Påkörningsskydd saknas (5) Olämpligt uppställda (p.g.a. underlag, läge eller vegetation inpå cistern) (7) Förorenad mark Invallning bristfällig eller saknas (6), två anger att det gäller fall där invallning erfordras. Cistern svår komma åt att besiktiga/kontrollera (2) En hel del mycket dåliga cisterner verkar finnas vid lantbruk och mindre företag som åkerier, traktorgrävare m.fl. 9
Kommentar Alla har inte avgett omdömen om brist eller ingen brist, och därför är summan av procentsatserna inte 100. Materialet är inte tillräckligt stort för att man ska kunna säga något om att brister är vanligare på cisterner i vissa verksamheter än i andra, eller inom eller utanför vattenskyddsområden. Att det allmänt sett är vanligt med brister, över en tredjedel, är dock tydligt. En av de vanligare bristerna är cisternens uppställning genom olämpligt underlag eller placering och/eller avsaknad av påkörningsskydd. Fråga 4. Har deltagande i inspektionskampanjen gett er erfarenheter och kunskaper så att ni känner er bättre rustade att arbeta med cisterntillsyn framöver? Ja uppger 16 av 17 som svarat på frågan. En svarar vet ej. Några påpekanden som lämnats i anslutning till frågan, citat (i vissa fall avkortade): Det finns dock fortfarande svårigheter, men detta orsakas till stor del av den oklara lagstiftningen (NFS 2003:24) Nu vet vi vilka cisterner vi har inom vattenskyddsområden! Vi har fått bättre koll på en snårig lagstiftning Svår lagstiftning och svårt att bedriva tillsyn! Vi kan nu mer om cisterntillsynen trots att deltagandet i den egentliga tillsynskampanjen har varit begränsat. Bra att få reda på hur de olika sakerna ser ut i verkligheten. Det var mycket bra att göra som jag gjorde att åka ut med ett kontrollföretag under en dag och fylla i checklistan samt se hur de resonerar vid olika frågor Erfarenheten har utökats i och med att man varit ute och "grävt ner sig" i cisternen ordentligt vilket har varit svårt men intressant. Gav visst stöd vid vidare arbete med cisterner. Fråga 5. Betygsätt Miljösamverkans stöd för ert arbete med cisterntillsynen på en skala mellan 1-5 (där 5 är högsta betyg). Frågan avser handledningen (fakta, checklistor m.m.), upptaktsdagen 11 september 2003, projektgruppens svar på frågor m.m 34 har svarat på frågan och medelbetyget blev 4,1. En gav betyg 2, tre betyg 3, resten 4 eller 5. Några påpekanden som lämnats i anslutning till frågan, citat (i vissa fall avkortade): 10
Behövligt projekt som gjort att vi kommit igång med arbetet med cisterner. Det hade varit önskvärt med en mer lättläst handledning, men det är ett snårigt område. Bra att frågor och svar lagts upp på hemsidan. Projektet har uträtat några av frågetecknen runt den röriga och ej solklara lagstiftningen gällande cisterner Kursen om Cisterntillsyn i Skövde var mycket bra. Den samt cisternhandledningen har hjälpt oss i vårt tillsynsarbete. Lagstiftningen om cisterner är rätt krånglig att förstå och handledningen underlättar. Utan samverkans stöd hade vi stått oss slätt. Kanske är det lite väl omfattande vilket kan göra det svåröverskådligt. Svårt att ta till sig all information,... handledning upplevdes som något rörig. Bra att kunna få snabba svar på t.ex frågan om skyddade S-cisterner En bra handledning men lite svårt att hitta i ibland. Det enda befintliga materialet, på förvaltningen, om cisterner och tillsyn på dessa är miljösamverkans skrifter (oumbärligt) Som vanligt bra information i handledningen. Också bra med frågor och svar på hemsidan Suveränt kunskapsstöd Utmärkt handledning i denna lite komplexa fråga. Lätt att komma i kontakt med Lasse Lind för att ställa frågor. Handledningen är ett stort stöd för vårt arbete med cisterntillsyn Mer ny information på hemsidan, TACK! I bland svårt att hitta i handledningen, men det kan även bero på att lagstiftningen är svår att göra lättöverskådlig. Vi är övertygad om att tillsynen hade blivit avsevärt krångligare utan handledningen. Informationsmaterialet har varit mycket användbart eftersom det är en djungel av regler som gäller cisterner. Kommentar Vi kan konstatera att delprojektets stöd fungerat. I huvudsak mycket väl. Några påpekar dock att handledningen är lite rörig eller svår att ta till sig, medan andra är odelat positiva. Påpekandet om att mer ny information önskas på hemsidan kan vi förstå. Ibland har det gått väl lång tid innan frågor-och-svarlistan kompletterats. En har påpekat att kursen om cisterntillsyn i Skövde, d.v.s. upptaktsdagen 11 september, var bra. Fler lämnade sådana omdömen direkt i samband med upptaktsdagen, som också var mycket välbesökt, och vi tror den var ett mycket viktigt inslag i delprojektet. Se också under fråga 7 nedan. Fråga 6. Har miljökontoret informerat om kraven på cisternkontroll? Frågan avser mer systematisk information, inte att man lämnat upplysningar enbart på förfrågningar eller i enskilda ärenden och motsvarande. 38 kommuner besvarade frågan och svaren fördelade sig enligt tabellen Summan blir större än 38, eftersom flera informerat på flera sätt eller tillfällen. 11
Ja, efter september 2003 med stöd av materialet i handledningen (bilaga 13) Ja, efter september 2003 men med annat stöd 25 Anm: Antalet kommuner som informerat efter september 2003 med eller utan stöd av handledningen är 11 33 Ja, före september 2003 9 Nej 3 Upplysningar om hur information givits lämnades också i svaren, och kan sammanfattas så här: Annonsering i dagspress eller information i kommunala informationsblad: 22 kommuner. Utskick, av informationsblad och motsvarande till olika målgrupper: 17 kommuner Kommunens webbplats: 11 kommuner Övrigt: Informationsmöten för lantbrukare, utdelning av broschyrer vid tillsynsbesök, artiklar i lokalpress. Kommentar Vi frågade om informationsinsatser efter respektive före september 2003 eftersom det var då delprojektet drogs igång på allvar med upptaktsdagen. Enbart tre kommuner har inte gjort några informationsinsatser alls, i övrigt är det en mycket stor aktivitet, och i synnerhet efter september 2003. Många av kommunerna har använt flera informationskanaler. De utskick som nämns har i flera fall varit mycket omfattande. Om man i enkätsvaren ser efter hur många miljökontor som informerat om cisternkontrollen efter september 2003 och/eller deltagit i inspektionskampanjen så finner man att det är 36 stycken. 36 av 40 svarande miljökontor har alltså arbetat aktivt med cisternfrågorna under projekttiden. Fråga 7. Eventuella synpunkter på olika delar i Miljösamverkans Cisterntillsynsynshandledning Bara 12 kommuner har lämnat sådana synpunkter. Flera av dem ger omdöme OK om olika avsnitt, eller ger endast ett allmänt (positivt) omdöme om handledningen. Det redovisas inte här. Följande mer uttalat positiva eller negativa synpunkter har framförts (i sammandrag): 1-2 Inledning - Vad omfattar Bra (2) Lättöverskådlig (1) 3 Arbetssätt och tidsplan Bra (2) 12
4 Cisterner - risker och försiktighetsmått Hade varit bra med mer fakta om vad som kan hända konskekvenser och kostnader..... vilka försiktighetsmått vi skall kräva vid de enskilda fallet eller bara informera om (1) 5 Lagstiftning och myndigheter Bra/Informativt (5). Påpekande i anslutning till dessa omdömen: -Lagstiftningen är ett virrvarr så det är bra att ni har gjort en sammanställning.. inte kräva saker som strider mot en annan lagstiftning... 6 Var man hittar mer kunskap och information Bra/Informativt (3) Bil. 3 Sammanställning av vissa regler Bra/Informativt (3), Mycket bra (3) Bil. 4 Miljönämndens, byggnadsnämndens och räddningstjänstens uppgifter Bra (3) Bil. 5 Checklistor och mallar för handläggning av cisternärenden Bra (5), Mycket bra (2). Påpekanden i anslutning till dessa omdömen: - Användarvänliga checklistor, - Checklistorna för granskning av återkommande kontroll & skrotningsintyg är väldigt användbara - Egna tillägg har gjorts efter funderingar Hade varit bra om ni hade tagit ställning i våra jobbigaste frågor som t.ex polisanmälningar.bra om ni via checklistorna visat att ni når upp till eran egen policy (1) Bil. 6 Checklista och mallar att användas vid inspektion Bra (6). Påpekanden i anslutning till dessa omdömen: - Användarvänliga checklistor - Bra men svåra att sätta sig in i och använda - Används ofta Inspektioncheklistan var svår att fylla i. Det hade också varit bra med en beskrivning om vad man ska betrakta som godkänt. Vilka rutiner och egenkontroll kan man kräva av en privatperson resp företag? (1) Bil 7-8 Blanketter Bra/värdefulla (5). Påpekanden i anslutning till dessa omdömen: - Samtliga har antagits av miljö & byggnadsnämnden - Används i originalutförandet, - Egna tillägg har gjorts efter funderingar. Det vore bra om ni på anmälningsblanketten hade varit tydligare med hur vi ska göra med nya cisterner och utrustning t.ex invallning. (1) Bil. 10 Policy för krav på förvaring av kemikalier Bra (1), Mycket användbar (1) Bra att få kopplingen till den allmänna bedömningen av förvaring av kemikalier (1) Policyn är nog lite lång... Kanske bättre att göra en kortare...samt medföljande arbetsrutiner... som visar hur kraven i policyn skall klaras. (uttrycker också tveksamhet till att de 3 flesta under 5 m går fria från krav på invallning) (1) Hade varit bra med ett stöd av ungefär hur mycket de olika försiktighetsåtärderna kostar... Om man ska följa policyn.. förelägga.. som inte t.ex invallar hur skall man lagstiftningsmässigt motivera en invallning så att det håller på en högre nivå? (1) Bil. 11 Skadade anläggningar - bedömningar och åtgärder Bra (1), Har använts för tolkning av några kontrollrapporter (1) Använder inte detta, går mer på vad som konstateras i kontrollrapporterna (2), Hade varit bra med att man mer tagit upp våran roll det som står i bilagan var mer frågor som besiktningsorganen skall ta ställing till. Vårat problem är mer hur vi ska förelägga och hur lång tid cisternägaren skall få på sig att åtgärda felet. (1) Bil. 12 Cisterninventering 13
Bil. 13 Informationsmaterial Bra/används (4) Övriga bilagor (1, 2, 9) Bil 1: Hade kunnat hoppas över med hänsyftningar till lagtexten där samma lista finnes. Bil 2: Bra (1), Bil 1, 2, 9: Bra (2) Bil 9: Hade varit bra med en vägledning för vad vi ska titta på och agera t.ex för djupa rostskador förelägg enligt mall X (1) Kommentar Det är i huvudsak positiva eller mycket positiva omdömen som ges, men några önskemål om bättre eller mer precis vägledning har också framförts. Det är särskilt glädjande att redovisningen av reglerna (del 5 samt bilaga 3), samt checklistor, mallar och blanketter (bil 5-8) tagits emot så väl och uppenbarligen varit till nytta. Dessa delar tog mycket tid och arbete för projektgruppen att ställa samman. Det som det främst råder en del olika meningar om är policyn i bilaga 10. Fråga 8. Har Miljösamverkans Cisterntillsynshandledning också blivit känd av kommunens byggnadsinspektörer och räddningstjänst? 35 har svarat på frågan enligt följande: Byggnadsinspektörerna Räddningstjänsten Ja 22 11 Nej 3 2 Vet inte 10 22 Ett par ger kompletterande upplysningar att man aktivt informerat byggnadsinspektörer och räddningstjänst. Kommentar Frågan ställdes eftersom handledningen också berör byggnadsinspektörernas och rädningstjänstens arbete med cisternfrågor, och i viss mån riktar sig även till dem (särskilt gäller det byggnadsinspektörerna), även om den viktigaste målgruppen varit miljökontoren. Resultatet är inte helt bra, det borde nog finnas mer kontakt mellan dessa parter i kommunen än vad svaren antyder. Miljökontoren förefaller ofta ha mindre kontakter med räddningstjänsten än med byggnadsinspektörerna. Fråga 9. Tillsynsingripanden Har det i något eller några fall förekommit beslut om förelägganden eller förbud eller åtalsanmälan? 14
33 har besvarat frågan. 6 svarar Ja, 26 Nej, 1 Vet inte. Samtliga som svarat ja anger att det gäller förelägganden, ingen har gjort någon åtalsanmälan. Föreläggandena avser att cistern ska kontrolleras, att upplysningar ska ges om cisternen och att förbättringsåtgärder ska vidtas. Ett föreläggande med förbud att fylla en cistern som inte klarat kontrollen har också getts, liksom ett föreläggande att ta cistern ur bruk. En av dem som svarat nej upplyser om att en rad beslut om förelägganden är på gång att tas. Ytterligare ett par ger kommentarer med innebörden att förelägganden kan bli aktuella. Kommentar Omfattningen ligger på ungefär samma nivå som i många andra delprojekt inom Miljösamverkan. Fråga 10. Övriga kommentarer Här fanns möjlighet att lämna övriga synpunkter i anslutning till delprojektet, vilket utnyttjades av 16 kommuner enigt följande: Bra stöd, och även fortsatt stöd genom hemsidans "frågor och svar", handledningen är ett praktiskt dokument som används i det dagliga arbetet Just nu håller vi på att hitta rutiner för att klara de kontrollrapporter som strömmar in. Då fick vi igen stor nytta av handledningen. Bra jobbat! Miljöförvaltningen Göteborg hade inte möjlighet att delta i projektet då vårt arbetsbelastning under hösten var hög. Vi utför regelbundet tillsyn av cisterner då invallning och besiktning kontrolleras. För att hitta "nya" cisterner har exempelvis inventering gjorts inom vattenskyddsområdet för Göta älv. Andra fångar vi vanligast upp via tillsynsbesök. Vi för register över de cisterner vi hittar och skickar påminnelser då det är dags för ny besiktning. Generellt är era handledningar jättebra och möjligheten att kontakta någon sakkunnig under projektens gång ovärderlig. Vi hoppas på informationsmaterial om e.v. kommande åtalsanmälningar och prejudikat, rörande cisterner. Hur ska vi göra med de cisterner som ej besiktigats inom föreskriven tid som vi hittar efter besiktningsdatumets utgång?/alt nya installationer som ej anmälts? Det vore bra med mer konkreta stöd t.ex nu ska alla kommuner kräva invallning vid nyinstallation och hjälp hur vi kan göra det lagtekniskt. Cisterntillsynen i Mölndal tog fart sommaren 2004. För denna har materialet använts i mycket stor utsträckning. Metodiken har dock hittills varit begränsad till genomgång av gamla arkivuppgifter om cisterner i mark. Partille Kommun har inte bedrivit någon direkt aktiv tillsynskampanj. Kontoret har inte prioriterat aktivt fältarbete inom detta område. Arbetet har främst bestått i information till verkamheter och branscher. Miljösamverkans tillsynshandledning har ändock varit till god nytta i vårt arbete. 15
Tillsynshandledningen är bra, den ger ett bra stöd och är informativ. Tillsynskampanjen var ju underordnad i detta projekt. Det var info. spridningen och registeruppbyggnad som var det stora arbetet och som vi nog lagt ner 3-4 arbetsmånader på. Vi har bl a haft en extraresurs på Mk. Det vore nog bra om det i vårt område fanns en "expertis", frågesida digitalt eller nått i dem stilen. Det kommer att finnas ett mycket stort behov av sakkunskap på både allmänna frågor men specifikt detaljfrågor under de närmaste åren. Fortsatt stöd behövs! Omfattande lagstiftning. Inför 2006 kommer dessutom ny kontrollperiod. Regler förändras och personalomsättning påverkar kunskaperna. Vi använder oss av tillsynshandledningen i vårt dagliga arbete rörande cisterner En träff mellan Miljöinspektörer som arbetar med cisternfrågorna, är önskvärt. Meddelar vi samma regler till invånarna i länet? Önskemål finns om en lagstiftning som är både enklare och mer entydig. Tips om hur och till vilka man kan göra riktade informationsinsatser till nästa datum. Någon tillsyn kommer knappast att göras förutom vid ev klagomål och tillbud annars. Sammanfattningsvis ett mycket lyckat projekt som underlättat hanteringen av detta för oss i princip nya tillsynsområde. Tyvärr räcker tiden inte till för att göra så mycket på fältet. Det är också en avvägning mellan att jaga de som inte inkommer med information och hanteringen av de som gör det. T ex om det är relevant att ta bra betalt av de som inkommer med en kontrollrapport och de som inte ens genomför kontrollen. Den diskussionen kunde kanske berörts i handledningen. Det vore intressant med en enkät allmänt om cisterntillsyn och hanteringen av kontrollrapporter. Skiljer det mycket mellan kommuner? Även om handledningen till en början kändes som om den var väl omfattande så fick man allt bättre koll på läget när man studerat den en tid. Det är ju inte heller projektgruppens fel att reglerna delvis ändrades under projektets gång. Kommentar De önskemål om ytterligare insatser genom Miljösamverkan Västra Götaland som ges i några av påpekandena kan inte tillgodoses för närvarande, detta eftersom delprojekt Cisterntillsyn i och med denna rapport är avslutat. Det behöver inte utesluta att det kan vara möjligt att återkomma till cisternfrågorna vid ett senare tillfälle. 16
Huvudmän Länsstyrelsen i Västra Götaland, Västra Götalandsregionen, Kommunförbunden i länet, kommunernas miljökontor Adress Miljösekretariatet Västra Götalandsregionen Box 1726 501 17 Borås Tel 033-17 48 00 Webbplats www.miljosamverkan.se Projektledare Lasse Lind Tel 0532-714 47 lind.lasse@telia.com Cecilia Lunder Tel 031-60 58 95 cecilia.lunder@o.lst.se