Delårsrapport Beställningsunderlag 2013 Mars 2013 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale V
Sida 1(23) Numreringen i dokumentet är kopplad till en regiongemensam mall där alla Västra Götalandsregionens verksamheter ingår. I budgeten redovisas endast de kapitel och mål som är relevanta för hälso- och sjukvårdsnämnden, varför vissa avsnittsnummer saknas. Beskrivning av mätarnas status för de sammanfattande bedömningarna i denna delårsrapport se bilaga 5. 1. Sammanfattning och slutsats När tre månader gått av 2013 kan det konstateras att arbetet, enligt de avtal och överenskommelser som är tecknade mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och dess motparter, fortskrider så som överenskommits. Hälso- och sjukvårdsnämndens prognostiserade resultat för 2013 efter riskdelning är i nivå med budget. Nämnden har för 2013 budgeterat att erhålla ett tillskott motsvarande 16,8 mnkr i den lokala riskdelningen. När tre månader har gått kan en fortsatt hög kostnadsutveckling avseende nämndinvånarnas konsumtion av sjukhusvård konstateras. På helårsbasis prognostiseras en negativ avvikelse mot budget motsvarande 40 mnkr. Till följd av detta bedöms nämndens förmåga att finansiera de förväntade kostnadsökningarna obefintlig. Det förväntade resultatet innan riskdelningen bedöms bli ett underskott på 53,8 mnkr, vilket innebär att nämndens behov av tillskott i den lokala riskdelningen är 37 mnkr högre än det budgeterade. Nämndens övergripande mål och ansvar är att verka för en god hälsa och att säkerställa att befolkningens behov av hälso- och sjukvård på lika villkor tillfredställs på ett bra sätt. Analys och prognos av befolkningens behov av sjukvård samt förebyggande och hälsofrämjande insatser är viktiga underlag i det politiska arbetet. Befolkningens behov av hälso- och sjukvård bestäms i hög grad av befolkningens sammansättning. Faktorer som spelar in är ålder, kön, sjuklighet och socioekonomiska faktorer. Folkmängden inom nämndområdet uppgick den 1 november 2012 till 121 836 invånare varav en femtedel 65 plus. Enligt regionens befolkningsprognos kommer andelen 80 år och äldre att öka mycket kraftigt fram till 2020 (år 2010 totalt 5450 och år 2020 prognostiseras 7360, en ökning med 35 procent). Nämndens geografiska område är dessutom mycket attraktivt vilket gör att befolkningen totalt kommer att öka kraftigt de närmsta fem till tio åren. Befolkningen i nämndområdet har fortsatt ett stort behov av hälsofrämjande och förebyggande insatser för att höja den hälsorelaterade livskvaliteten, reducera sjukligheten och den förtida dödligheten samt förebygga antalet skador bland barn och äldre. I alla överenskommelser som nämnden tecknat för år 2013 med vårdgivare och samverkansparter finns hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder angivna som uppdrag för motparten.
Sida 2(23) Nämnden har tecknat avtal med samtliga kommuner i sitt geografiska område om lokalt folkhälsoarbete för hela mandatperioden. Nämndledamöter ingår som aktiva medlemmar i folkhälsoråden i kommunerna. Både Kungälvs sjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har kvalitetsindikatorer kopplade till målrelaterad ersättning. Utfallet för dessa återrapporteras till nämnden vid två tillfällen per år. Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna. Nämnden följer utfallet av vårdgarantin månadsvis för aktuella vårdgivare. Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium var tillsammans med presidiet i styrelsen för Kungälvs sjukhus kallade till överläggningar med Ägarutskottet den 25 februari för att diskutera åtgärder för att få sjukhusets ekonomi i balans på kort och lång sikt. Ärendet har därefter förelagts Regionstyrelsen den 26 mars och Regionfullmäktige den 16 april. 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet Nämnden har inför 2013 träffat avtal och överenskommelser om hälso- och sjukvård samt tandvård för sina drygt 122 000 invånare. Några uppgifter om avvikelser från det överenskomna har inte kommit till nämndens kännedom. I överenskommelsen med beställd primärvård gällande mödrahälsovård i kommunerna Ale, Kungälv och Öckerö finns ännu ej någon nämndbeslutad överenskommelse. Vid överläggningar mellan parterna i slutet av mars månad enades man dock om en ersättningsnivå för uppdraget under 2013 och om att en genomlysning av de faktiska kostnaderna för mödrahälsovårdsuppdraget samt en jämförelse mellan utförare med motsvarande verksamhetsuppdrag skall genomföras. Nämnden har ansvar för att föra dialog med medborgarna om förutsättningar för beslutsfattande och om de beslut som de fattar. Nämnden fattade vid sitt nämndsammanträde i mars månad beslut om en Informations- och kommunikationsplan som ska gälla 2013 2014. Nämnden har som informationsmål att: Nämndens uppdrag och ansvar ska förtydligas för befolkningen i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund och Ale Medborgarna ska hjälpas att välja rätt vårdnivå Medborgarna ska få ökad kunskap om vårdutbud, regler och rättigheter
Sida 3(23) Nämnden har som kommunikationsmål att: Nämnden ska ta fram en strategi för hur man ska arbeta med kommunikation över hela mandatperioden. Nämnden ska ge invånarna möjlighet att ställa frågor och framföra synpunkter om hälso- och sjukvården i nämndområdet Nämnden ska utveckla sin dialog med medborgarna Dialogen med organisationer, råd och föreningar ska bibehållas och utvecklas Dialogmöten med handikapp och patientföreningarna sker två gånger per år. Nämndens hemsida uppdateras kontinuerligt. På hemsidan läggs bland annat information från nämndens senaste sammanträde, aktuella handlingar och olika styrdokument som nämnden fattat beslut om. 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient/kundperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämndens vision och nämndmål 2013 2014: Vision En god hälsa, en god vård genom hela livet på lika villkor för befolkningen Hälso- och sjukvårdsnämndens uppgift är att främja hälsa och förebygga ohälsa samt erbjuda befolkningen/medborgarna en god offentligt finansierad hälso- och sjukvård samt tandvård efter behov och på lika villkor. Nämnden ska erbjuda en hälso- och sjukvård som är säker, trygg, patientfokuserad, kunskapsbaserad och ändamålsenlig, jämlik, jämställd, ges i rätt tid och är effektiv. De invånare som är i störst behov av hälso- och sjukvård ska i första hand få ta del av hälso- o sjukvårdens resurser. Nämndens mål 2013-2014 Vården ska ha ett tydligt genusperspektiv, all statistik ska vara könsuppdelad Vården ska vara fri från fördomar och diskriminering. Behövlig kunskap för att uppnå detta mål ska finnas i hälso- och sjukvårdens verksamheter Samverkan mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd och Kunskapscenter för jämlik vård ska fördjupas I samverkan med kommunerna förbättra den självuppskattade psykiska hälsan bland barn och ungdomar med 30 procentenheter från år 2011 fram till år 2015. I samverkan med kommunerna medverka till attitydförändring till droger genom att motverka och stoppa nyrekrytering till missbruk. Minska barnfetman inom nämndområdet med 10 procentenheter från år 2011 fram till år 2015. Våld i nära relationer ska synliggöras och motverkas. Primärvårdens ansvar för folkhälsoarbetet ska tydliggöras.
Sida 4(23) Kvaliteten inom länssjukvården ska vara hög. Följsamheten till gällande vårdprogram och nationella riktlinjer ska öka. Vidareutveckla vården med syfte att förbättra livskvaliten för de mest sjuka äldre. Oplanerade inläggningar på sjukhusen ska minska. Förstärkta vårdkedjor för rehabilitering. Vidareutveckla vården inom specialistpsykiatrin både inom barn- och ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin. Stärka vårdkedjan för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Familjecentraler ska finnas i nämndområdets samtliga kommuner. Säkerställa att vårdenheterna uppfyller sina åtaganden enligt närområdesplanerna. Rätt läkemedel till rätt person vid rätt tillfälle. Förebygga sjukdomsrelaterad undernäring bland äldre En god tandhälsa och tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Utjämna inomkommunala skillnader vad gäller förekomsten av karies bland barn. Vårdkedjan med förebyggande tandvård, munhälsobedömning och nödvändig tandvård ska ges med integritet och kontinuitet till personer i särskilda boenden Personer med funktionsnedsättning ska ha full tillgång till samtliga specialiteter, utöver habiliteringsverksamhet, inom länssjukvården. Vård enligt de fastställda vårdgarantitiderna Omsättning av nämndens mål i beställning 2013-2014 Förebygga skador bland barn och unga Inom ramen för folkhälsbudgeten ska medel öronmärkas för fallskadeprevention för äldre I det förebyggande arbetet bland barn och unga ha fortsatt fokus på Alkohol, Narkotika, Droger och Tobak. Verka för att projekt Mötesplatsen utvidgas till fler kommuner i nämndområdet. Utvidga metoden Runda barn projektet att omfatta hela nämndområdet Inom ramen för Folkhälsorådens uppdrag tydliggöra primärvårdens ansvar Uppdra åt Folkhälsoråden att genomföra seminarier kring våld i nära relationer Sjukhusen ska i nationella mätningar minst uppnå riksgenomsnitt. Genom närsjukvårdsarbetet förstärka samverkan med patienten i centrum. Satsa på multiprofessionellt hemrehabteam för strokepatienter. Satsa på mobila specialistenheter. Samordnande funktion inom psykiatrin så kallad case manager. Förbättra vårdkedjan och samverkan med kommunerna för patienter med dubbeldiagnos missbruk/psykisk sjukdom. Sammanhållen vård om mest sjuka äldre, t ex genom: - öppen retur på sjukhusen. - direktinläggning på vårdavdelning slippa åka via akutintaget. Utred möjligheten att på Öckerö pröva samverkande vård utanför sjukhuset som en del av närsjukvården genom ökad samverkan mellan primärvård, sjukvårds-rådgivning, kommun och den pre-hospitala länssjukvården (ambulanssjukvården).
Sida 5(23) Bevaka att en ändrad beställning sker 2013 vad avser slutenvård för barn och ungdomar i Ale kommun, från NU sjukvården till Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). I samverkan med kommunerna utreda möjligheten att stärka vårdkedjan för barn och ungdomar med psykisk ohälsa, där elevhälsovården är en viktig del. Särskilt följa upp samverkan inom närområdesplanerna I samverkan med samtliga kommuner i nämndområdet påbörja arbetet med att få igång en familjecentral i respektive kommun. Följa upp att läkemedelsgenomgångar genomförs inom primärvården. Riktade insatser på postnummernivå inom barntandvården i de områden där särskilt behov finns. Riskidentifiering utifrån bakterieprov av kariesframkallande munbakterie. Fluorlackning årskurs ett till fem två gånger per läsår. Hälsosamtal med föräldrar och barn Säkerställa att den uppsökande tandvården till personer i särskilda boenden ges med integritet och kontinuitet. I överenskommelserna med SU och Kungälvs sjukhus säkerställa full tillgång till samtliga specialiteter, utöver habiliteringsverksamhet, inom länssjukvård för personer med funktionsnedsättning Säkerställa att vårdgivarna klarar att ge vård inom fastställda vårdgarantitider. 3.1.1 Folkhälsa 3.1.1.1 Förebygga skador bland barn och unga Särskild uppföljning av målet är inte planerad eftersom målet inte finns med i folkhälsorådens verksamhetsplaner för 2013. 3.1.1.2 Inom ramen för folkhälsbudgeten ska medel öronmärkas för fallskadeprevention för äldre Alla medel i nämndens folkhälsobudget är uppbundna i avtal som löper över flera år. Om medel till fallskadeprevention ska kunna öronmärkas i nämndens folkhälsobudget behöver ekonomiska medel tillföras. Inom folkhälsoråden pågår förebyggande insatser för äldre. En viktig aspekt för att förebygga fallskador är fysisk aktivitet. Exempel på detta är tusenstegsbanan i Stenungsund och Senior Sport school på Tjörn. Flera folkhälsoråd är också med och finansierar så kallade hemfixare. Hemfixarna hjälper till med saker som t.ex. kräver att man klättrar upp på en stege eller stol något som orsakar en hel del fallolyckor. 3.1.1.3 I det förebyggande arbetet bland barn och unga ha fortsatt fokus på Alkohol, Narkotika, Droger och Tobak Kontinuerliga drogvaneundersökningar genomförs i alla fem kommuner. Under första kvartalet 2013 har kommunerna och VGR samverkat och genomfört CAN:s (Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysning) drogvaneundersökning i 47 av 49 kommuner inom VGR. De kommuner som valde att inte delta är Ale och Kungälv. Dessa
Sida 6(23) två kommuner väljer istället att genomföra enkäten LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Återkoppling kommer att ske till nämnden och kommunerna när resultatet av CAN-enkäten är klart. I krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård anges att vårdenheten ska på individ- och gruppnivå systematiskt arbeta med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder, ge råd om egenvård samt arbeta för tidig upptäckt av hälsorisker. Vårdenheternas insatser ska särskilt riktas mot tobak, alkohol/droger och övervikt/fetma. Vårdenheten ska följa upp och dokumentera rutiner och metoder, att detta sker följs upp av Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK) i samband med årliga möten med vårdcentralerna. Resultatet av uppföljningen är planerad att redovisas i årsredovisningen. 3.1.1.4 Verka för att projekt Mötesplatsen utvidgas till fler kommuner i nämndområdet Utgångspunkten för nämndens arbete med förebyggande och hälsofrämjande insatser är befolkningens behov. Diskussionen i folkhälsoråden och eventuell planering av mötesplatser sker utifrån de behov som respektive kommuns befolkning har. Grunden är en fysisk plats att umgås, få stöd och/eller aktivera sig. Idag finns Mötesplats Tjörn som nämnden är med och finansierar genom separat avtal. I övrigt finns flera andra typer av mötesplatser inom ramen för folkhälsorådens verksamhet, bland annat Aktivitetsparken med Måndagscafé för seniorer i Stenungsund och mötesplatser för föräldrar i respektive kommun. Under första kvartalet 2013 har diskussionerna fortsatt i Kungälvs folkhälsoråd om planering av ett utegym som även skulle fungera som en mötesplats. 3.1.1.5 Utvidga metoden Runda barn projektet att omfatta hela nämndområdet. Samtliga barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUM) har inrättat team för barn med övervikt och fetma, alla är anslutna till det nationella kvalitetsregistret BORIS. Teamen arbetar i enlighet med det beslutsstöd som arbetats fram inom VGR och som visats vara framgångsrikt. Uppföljning av varje enskild mottagnings resultat är tidskrävande och en standard för detta planeras. Som grund för denna standard kommer den uppföljning som genomförs som ett ST-läkararbete på BUM i Kungälv att ligga. Preliminärt talar denna uppföljning för att i en grupp yngre barn med hög motivation i familjen kan uppnå en avstannad vikt/viktnedgång i ca 80 procent av fallen. Långtidsuppföljning saknas. Av nämndens beställning 2013 2014 framgår att antalet barn per kommun som får tillgång till behandling för övervikt/fetma skall anges. Nämndens presidium har vid dialogmöten med kommunerna i nämndområdet lyft frågan om hur vi gemensamt skall kunna ta fram metod för hur vi mäter antalet barn i respektive kommun som får behandling för övervikt/fetma, då såväl skolhälsovård som regionens barn- och ungdomsmedicin är involverade i upptäckt och behandling av de överviktiga/feta barnen.
Sida 7(23) 3.1.1.6 Inom ramen för Folkhälsorådens uppdrag tydliggöra primärvårdens ansvar På folkhälsoråden informerar kansliet regelbundet om innehållet i Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård och vårdcentralernas ansvar för att delta aktivt i det lokala folkhälsoarbetet. I Stenungsund och på Öckerö finns representanter från vårdcentralerna med i folkhälsorådet. I Kungälv och Ale deltar vårdcentralerna en gång per termin när respektive folkhälsoråd har så kallade stormöten där olika aktörer i närsamhället bjuds in. På Tjörn finns ett gott samarbete mellan folkhälsorådet och vårdcentralerna. I alla fem kommuner deltar vårdcentralerna i insatser som görs av respektive folkhälsoråd. Engagemanget från vårdcentralerna varierar dock från kommun till kommun. Vårdcentralerna och övrig primärvård är viktiga aktörer och arenor i folkhälsoarbetet och frågan kommer att följas under året för att säkerställa ett aktivt deltagande. I Krav- och kvalitetsbokens avsnitt om Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser anges att vårdenheten ska medverka i befolkningsinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete inom närområdet i samverkan med kommun och andra aktörer. I uppdraget ingår att delta via närområdesplanering i lokalt folkhälsoråd i kommun/ stadsdelsnämnd eller i dess arbetsgrupper och att aktivt delta i gemensamma planerade aktiviteter. Att detta sker följs upp av HSNK i samband med årliga möten med vårdcentralerna. Resultatet av uppföljningen är planerad att redovisas i årsredovisningen. 3.1.1.7 Uppdra åt Folkhälsoråden att genomföra seminarier kring våld i nära relationer Våld i nära relationer är en fråga som finns på agendan i alla fem folkhälsoråd. I maj kommer Tjörn och Stenungsund tillsammans med Orust att bjuda in till en halvdag om våld i nära relationer med fokus på barnperspektivet. Målgruppen för dagen är personal som arbetar med barn och ungdomar. 3.1.2 Länssjukvård och högspecialiserad vård 3.1.2.1 Sjukhusen ska i nationella mätningar minst uppnå riksgenomsnitt Vårdöverenskommelserna 2013-2014 med Kungälvs sjukhus och SU följer regionens riktlinjer. De målrelaterade ersättningarna för båda sjukhusen är kopplade till kvalitetsindikatorer i överenskommelserna och sattes utifrån regionala måltal. I samband med att regionen fastställer målnivåer för respektive kvalitetsindikator beaktas riksgenomsnittet. Måltalen för kvalitetsindikatorerna i överenskommelserna med Kungälvs sjukhus sattes även utifrån sjukhusets preliminära utfall i april 2012. De målrelaterade kvalitetsindikatorerna för båda sjukhusen följs upp vid två tillfällen per år och redovisas till hälso- och sjukvårdsnämnden. Måluppfyllelsen för Kungälvs sjukhus redovisas vid junisammanträdet samt i samband med helårsredovisningen. SU:s måluppfyllelse för kvalitetsindikatorerna redovisas för nämnden vid vår respektive höst.
Sida 8(23) Kungälvs sjukhus uppnådde inte måltalen för alla kvalitetsindikatorerna år 2012 och lämnade in åtgärdsplaner vid årsskiftet för dessa. Resultatet av åtgärdsplanerna kommer att redovisas för nämnden i samband med delårsuppföljningen vid junisammanträdet. Den målrelaterad ersättning för SU är kopplad till mål och processmått som innebär upprättande, genomförande och uppföljning av handlingsplaner för att nå uppsatta mål. Öppna jämförelser gällande Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet publiceras av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Resultatet av jämförelsen planeras för rapportering i årsredovisningen. 3.1.2.2 Genom närsjukvårdsarbetet förstärka samverkan med patienten i centrum Sedan flera år tillbaka pågår en utveckling av närsjukvården inom SIMBA-området. Kungälvs sjukhus deltar aktivt i SIMBA-samverkan i enlighet med vårdöverenskommelsen. I SIMBA:s närvårdsarbetet ingår AVH-teamet (Avancerad vård i hemmet), vars driftansvar utgör en del av Kungälvs sjukhus åtaganden. I uppdraget ingår att genomföra utbildningssatsningar till hemtjänstpersonal i kommunerna inom sjukhusets upptagningsområde. AVH-teamets arbetsinsatser ökar kontinuerligt. Många av AVHteamets patienter behöver numera inte åka in till sjukhuset utan får sin vård i hemmet. I vårdöverenskommelsen med SU för 2013-2014 ingår att sjukhuset ska samverka med primärvård, kommun och andra sjukhus i frågor som rör framtagandet och utvecklandet av gemensamma vårdprocesser. De vårdbehov som rör stora patientgrupper och är vanligt förekommande behöver tillgodoses nära patienten. Detta ska ske genom bred samverkan över specialitetsgränser. Av överenskommelsen framgår också att sjukhuset aktivt ska delta i den socialpsykiatriska vård-/stödmodell som startat på Öckerö samt delta i det lokala närvårdsarbetet i enlighet med närvårdsplanen Den Nära Vården på Öckerö. Rapportering från verksamheten sker årsvis och är planerad att presenteras i nämndens årsredovisning för 2013. Vårdenheternas arbetssätt inom VG Primärvård ska präglas av sammanhållna vårdprocesser vilket innebär krav på ett fördjupat och gränsöverskridande samarbete mellan vårdgivare med olika organisatorisk tillhörighet för att undersökning, diagnos, behandling och efterföljande rehabilitering ska ske i ett sammanhang. Målet ska mätas genom minskat inflöde till sjukhusen, resultatet av mätningen är planerad att presenteras i årsredovisningen. 3.1.2.3 Satsa på multiprofessionellt hemrehabteam för strokepatienter I Kungälvs sjukhus överenskommelse finns inskrivet att sjukhuset har ett uppdrag att utveckla ett hemrehabteam för strokepatienter under perioden 2011-2014, i enlighet med regionens ägaruppdrag, när finansieringen kan lösas.
Sida 9(23) I överenskommelsen med SU finns inte någon specifik satsning på mobila specialistenheter för nämnområdet. SU kommer tillsammans med Hälso- och sjuvårdsavdelningen (HSA), övriga berörda sjukhus och regionala strokerådet ta fram en uppföljningsrapport avseende effekter och erfarenheter av tidig understödd hemgång. Resultatet av rapporten är planerad att presenteras för nämnden under 2013 och kan sedan användas som ett underlag för hemrehabteam för strokepatienter. Målet ska mätas med genom antal strokepatienter som fått rehabilitering i hemmet. Mätning som redovisar antal strokepatienter som fått rehabilitering i hemmet av länssjukvårdskaraktär kommer inte kunna sammanställas. 3.1.2.4 Satsa på mobila specialistenheter Den satsning som görs avseende mobila specialistenheter kopplat till Kungälvs sjukhus är en kontinuerlig vidareutveckling av AVH-teamet. Många av AVH-teamets patienter behöver numera inte åka in till sjukhuset utan får sin vård i hemmet, vilket upplevs av patienterna som en trygghet. I överenskommelsen med SU för 2013-2014 finns inte någon specifik satsning på mobila specialistenheter för nämnområdet. Men sjukhuset använder sig av hembesök som en viktig arbetsform inom flera vårdområden, som tillexempel inom barn- och äldresjukvården. Läkare och sjuksköterskor gör hembesök till barnpatienter med cancer i terminalt skede och inom neonatalverksamheten. Inom äldrepsykiatriska mottagningen sker nybesök i form av hembesök om det finns svårigheter att motivera patienten att besöka mottagningen. Målet ska mätas genom minskat antal inläggningar på sjukhusen, resultatet av mätningen är planerad att presenteras i årsredovisningen för 2013. 3.1.2.5 Samordnande funktion inom psykiatrin så kallad case manager Vården inom specialistpsykiatrin, både inom barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin vidareutvecklas kontinuerligt på Kungälvs sjukhus. Där finns sedan tidigare en inriktning mot s.k. Case manager, en samordnande funktion inom psykiatrin. En lokal satsning gjordes inom psykiatrin vid Kungälvs sjukhus förra året på utbildningsinsatser på temat Vård och stödsamordnare, case manager, integrerad psykiatri och resursgruppsarbete. SU arbetar enligt konceptet inom såväl allmän psykiatri som beroende- och psykosvård. Arbetssättet benämns integrerad psykiatri och någon ytterligare uppföljning är inte planerad. 3.1.2.6 Förbättra vårdkedjan och samverkan med kommunerna för patienter med dubbeldiagnos missbruk/psykisk sjukdom I vårdöverenskommelsen med Kungälvs sjukhus finns inskrivet att det är viktigt att vårdkedjan förbättras för patienter med missbruk och psykisk sjukdom. Psykiatrin vid
Sida 10(23) Kungälvs sjukhus deltar aktivt i SIMBA-arbetet, både lokalt och på strategisk nivå, med utgångspunkt från målområde 7 Psykiatri i SIMBA:s närvårdsplan. De lokala missbruksplanerna (i varje kommun) kommer att revideras under 2013. I vårdöverenskommelsen med SU ingår att sjukhuset ska delta aktivt i den socialpsykiatriska vård- och stödmodell som startat på Öckerö samt delta i det lokala närsjukvårdsteamet i enlighet med närvårdsplanen Den nära vården på Öckerö. Rapportering från verksamheten sker årsvis och är planerad att presenteras i nämndens årsredovisning 2013. 3.1.2.7 Sammanhållen vård om mest sjuka äldre, t ex genom: öppen retur på sjukhusen, direktinläggning på vårdavdelning slippa åka via akutintaget På Kungälvs sjukhus akutklinik genomförs många åtgärder för att korta väntetiderna bland annat med att förbättra vårdkedjor såsom direktinläggningar på vårdavdelningar och andra effektiva handläggnings-/vårdprocesser. Sjukhuset har sedan flera år direktinläggningar av patienter till rätt vårdavdelning för följande grupper: höftfrakturer, stroke och för vissa definierade patienter över 80 år. Öppen retur används på sjukhuset för vissa kända patientgrupper, i huvudsak cancerpatienter. På sikt är målet att ytterligare patienter kommer direkt från triagering/ambulans till rätt vårdavdelning. Öppen retur används inom SU framförallt inom cancersjukvården och det rör sig om små volymer. På flera områden har rutiner utvecklats så att patienter som inte behöver akutmottagningens resurser kan komma direkt till vårdavdelning. Inom SU finns 12 etablerade så kallade snabbspår som gör det möjligt för patienter att komma direkt till en vårdavdelning. Antalet patienter som kommer till sjukhuset den här vägen beräknas utgöra cirka 5000 per år. Arbetssättet AMBitiÖS på SU omfattar patienter som inkommer via ambulans till Östra sjukhuset och innebär att ambulanspersonalen bedömer att patienten är i behov av slutenvård. När det är verifierat av läkare eller sjuksköterska på akutmottagningen så kan patienten direktinläggas. Det finns en rutin med tillhörande remiss för direktinläggning som gäller för medicin/geriatrik verksamheter inom SU. Ett arbete som genomförts inom projektet Inoch utskrivningsklar patient vårdkedjan för de mest sjuka äldre i Temagrupp Äldre inom Ledningsgrupp för samverkan (LGS). Rutinen innehåller en avstämning mellan primärvårdsläkare och läkare inom SU där vissa förhållanden ska vara uppfyllda. Ansvarig sjukhusläkare beslutar om patienten ska direktinläggas eller hänvisas till akutmottagning. Syftet är att det ska vara enkelt för äldre patienter att komma direkt till vårdavdelning om de har behov av slutenvård, men också att de inte ska komma till sjukhus om de inte behöver det. Arbetssättet innebär att kommun, primärvård och sjukhus gemensamt skapar rutiner och samverkan. Målet är planerat att följas upp under 2014.
Sida 11(23) 3.1.2.8 Utred möjligheten att på Öckerö pröva samverkande vård utanför sjukhuset som en del av närsjukvården genom ökad samverkan mellan primärvård, sjukvårdsrådgivning, kommun och den pre-hospitala länssjukvården (ambulanssjukvården) Återkoppling till nämnden för målet planeras under överenskommelseperioden (2013-2014). 3.1.2.9 Bevaka att en ändrad beställning sker 2013 vad avser slutenvård för barn och ungdomar i Ale kommun, från NU sjukvården till SU Vårdöverenskommelsen för 2013-2014 med SU innehåller uppdraget att erbjuda vård för barn och ungdomar boende i Ale kommun som har behov av sluten psykiatrisk vård. Uppdraget har överförts från NU-sjukvården till SU. Volymen motsvarar 100 vårddagar och sjukhuset har tillförts medel för detta. 3.1.3 Primärvård 3.1.3.1 I samverkan med kommunerna utreda möjligheten att stärka vårdkedjan för barn och ungdomar med psykisk ohälsa, där elevhälsovården är en viktig del SIMBA har sedan oktober 2011 uppdraget att arbeta med att stärka vårdkedjan. En uppföljning av Barnrapportens förbättringsområde när det gäller vårdkedjan för barn och ungdomar med psykisk ohälsa har genomförts och kommer att presenteras på nämnden i april. Uppföljningen visar att det behövs en fortsatt utveckling av första linjens vård behövs. Primärvården i Västra Götaland, BUM har i uppdrag att i SIMBA-området (Tjörn, Stenungsund, Kungälv och Ale) samverka med barn och ungdomspsykiatrin vid Kungälvs sjukhus samt barn- och ungdomshabiliteringen. Uppdraget är att utveckla former för samverkan utifrån regionens riktlinjer Ett utvecklat samarbete riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder. Vidare skall vårdgivaren ta aktiv del i regionens genomförandeplan för implementering samt i arbetet att ta fram en delregional genomförandeplan för dessa riktlinjer. Avseende Öckerö kommun ges vårdgivaren ett uppdrag att i samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin vid SU utveckla former för samverkan. Den psykiska hälsan hos barn och ungdomar upp till 16 år kommer att mätas genom barnhälsoindex, vilket tas fram av Folkhälsokommittén under år 2013. Resultatet för barn och ungdomar från 16 år kommer att mätas genom Hälsa på lika villkor år 2015. I krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård anges att vårdenheten på individ- och gruppnivå systematiskt ska arbeta med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder, ge råd om egenvård samt arbeta för tidig upptäckt av hälsorisker. Insatserna ska särskilt riktas mot tobak, alkohol/droger och övervikt/fetma. Insatser ska följas upp och rutiner och metoder ska dokumenteras. Vårdenheten ska uppmärksamma de psykosociala faktorernas betydelse för den fysiska och psykiska hälsan och särskilt beakta tidig upptäckt av barn som far illa.
Sida 12(23) Vårdenheternas åtagande gäller barn, ungdomar och vuxna med psykisk ohälsa, sjukdom och funktionshinder som inte behöver vuxenpsykiatrisk eller barn- och ungdomspsykiatrisk specialistkompetens. I uppdraget ingår exempelvis lättare till medelsvåra barnoch ungdomspsykiatriska tillstånd. Vårdenheten ska samverka med kommunen kring barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik och följa gemensamma riktlinjer upprättade mellan kommuner och Västra Götalandsregionen. Att detta sker följs upp av HSNK i samband med årliga möten med vårdcentralerna. Resultatet av uppföljningen är planerarad att redovisas i årsredovisningen. 3.1.3.2 Särskilt följa upp samverkan inom närområdesplanerna. Samverkan inom närområdesplanerna följs upp av HSNK i samband med årliga möten med vårdcentralerna eller när allvarliga brister uppstår. Att detta sker följs upp av HSNK i samband med årliga möten med vårdcentralerna. Resultatet av uppföljningen är planerad att redovisas i årsredovisningen. Närområdessamverkan i kommunerna Ale, Stenungsund, Tjörn och Kungälv följs även kontinuerligt genom SIMBA på såväl politisk- och förvaltningsnivå som på konkret verksamhetsnivå. 3.1.3.3 I samverkan med samtliga kommuner i nämndområdet påbörja arbetet med att få igång en familjecentral i respektive kommun För närvarande finns endast en familjecentral i nämndområdet, och den finns i Kungälvs kommun (Ytterby). Ett gemensamt arbete pågår för närvarande med Ale kommun angående samverkan om familjecentral. Enligt plan skall denna familjecentral kunna starta under hösten 2013. 3.1.3.4 Följa upp att läkemedelsgenomgångar genomförs inom primärvården Läkemedelsavstämning ska enligt Krav- och kvalitetsboken göras minst en gång per år för patienter som är 75 år eller äldre samt för patienter, oavsett ålder, med många läkemedel. Läkemedelsavstämningar är en målrelaterad kvalitetsindikator och följs bland annat via SPEAR. I februari 2013 är genomsnittet genomförda avstämningar 59,4 procent för vårdcentralena i nämndområdet och 10 av 15 vårdcentraler når upp till det regionala snittet 51,2 procent. 3.1.4 Tandvård 3.1.4.1 Riktade insatser på postnummernivå inom barntandvården i de områden där särskilt behov finns I vårdöverenskommelsen för perioden 2013-2014 har Folktandvården det specifika åtagandet att identifiera barn med särskilt behov av tandvård i nämndområdet. Familjefokuserade insatser i form av grupp- och enskilda samtal testas i pilotform under maj och juni 2013. Efter utvärdering av pilotverksamheten ska ordinarie projektverksamhet startas upp i september 2013. Målet följs upp kontinuerlig i dialog mellan parterna samt vid delår augusti och på helårsbasis.
Sida 13(23) 3.1.4.2 Riskidentifiering utifrån bakterieprov av kariesframkallande munbakterie Folktandvården har under perioden 2013-2014 fortsatt det specifika uppdraget att riskidentifiera nämndområdets samtliga 2-åringar utifrån bakterieprov av kariesframkallande munbakterier. Uppdraget följs upp per delår augusti samt på helårsbasis. 3.1.4.3 Fluorlackning årskurs ett till fem två gånger per läsår Folktandvården har under perioden 2013-2014 fortsatt det specifika uppdraget att utföra fluorlackningar av elever i årskurs 0-5. Uppdraget följs upp per delår augusti samt på helårsbasis. 3.1.4.4 Hälsosamtal med föräldrar och barn. Hälsosamtal i samband med undersökning på tandvårdsklinik genomförs regelmässigt inom barn- och ungdomstandvården. Som ett led i ett tidigt främjande arbete genomför folktandvården ett strukturerat hälsosamtal med föräldrarna i samband med att barnet vid cirka ett års ålder får en munhälsobedömning. Uppdraget följs upp per delår augusti samt på helårsbasis. 3.1.4.5 Säkerställa att den uppsökande tandvården till personer i särskilda boenden ges med integritet och kontinuitet I avtal och överenskommelser för den uppsökande verksamheten och munhälsobedömningar finns särskilda formuleringar om hur integriteten ska tillvaratas och exempel formulerade kring känsliga situationer som kan uppstå. 3.1.5 Funktionsnedsättning 3.1.5.1 I överenskommelserna med Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Kungälvs sjukhus säkerställa full tillgång till samtliga specialiteter, utöver habiliterings-verksamhet, inom länssjukvård för personer med funktionsnedsättning I Kungälvs sjukhus uppdrag ingår att ge invånarna i HSN 4 länssjukvård inom de specialiteter som finns tillgängliga på sjukhuset till alla patienter oavsett om patienten har en funktionsnedsättning eller ej. I överenskommelsen för 2013-2014 med SU framgår att alla patienter ska få vård inom de specialiteter som finns tillgängliga på sjukhuset. Båda sjukhusen har regelbundna möten med ledningen för Habilitering och hälsa där också frågan om adekvat tillgång till specialiteter tas upp. I överenskommelsen med Habilitering & Hälsa betonas vikten av en väl utvecklad samverkan med länssjukvård. Ett arbete har startat med SU för att skapa rutiner för samverkan kring patienter från vuxenhabiliteringen.
Sida 14(23) Målet ska mätas genom antal besök, per person, på sjukhuset av patienter registrerade inom Habiliteringen, resultatet av mätningen är planerad att presenteras i årsredovisningen för 2013. 3.1.6 Vårdgaranti 3.1.6.1 Säkerställa att vårdgivarna klarar att ge vård inom fastställda vårdgarantitider. I regionens budget för 2013 anges att sjukvården ska vara lättillgänglig och köfri. Hälsooch sjukvårdslagen (1982:763) reglerar patientens rättigheter. Utöver lagen finns inom regionen regler och riktlinjer för vårdgaranti (Dnr RSK-398-2010). Kungälvs sjukhus och SU har i enlighet med vårdöverenskommelserna 2013-2014 det ekonomiska och verksamhetsmässiga ansvaret för fastställda garantier/ledtider. Sjukusen rapporterar väntetider och tillgänglighet enligt regionala riktlinjer. I överenskommelsen med Primärvården i Västra Götaland barn- och ungdomsmedicin finns krav på att alla patienter skall erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna samt följa regionens riktlinjer. Under årets två första månader var efterfrågan generellt mycket hög med högt remissinflöde. För januari och februari visade BUM-mottagningarna i södra och mellersta Bohuslän en tillgänglighet på 99 respektive 98 procent. Samtliga mottagningar är anslutna till Tele-Q och föräldrar som tagit kontakt blir uppringda samma dag. Inom Habilitering & Hälsa klarar Hörsel- och dövverksamheten den nationella vårdgarantin, de klarar också måltalet för den förkortade väntetiden på 60 dagar. Synverksamheten klarar den nationella vårdgarantin. Syncentralen i Göteborg som vid årsskiftet hade en väntetid på 5 månader har idag en väntetid på ca 3 månader. Habiliteringsverksamheten klarar den nationella vårdgarantin till 95 procent. Den faktiska väntetiden till behandling klarar man till 96 procent och till fördjupad utredning 70 procent. Tolkverksamheten klarar 98,5 procent av sina beställda uppdrag. Tandvård omfattas endast i mycket begränsad omfattning av vårdgaranti och då främst inom käkkirurgi. Folktandvården uppfyller garantitiderna. 3.3 Rättighetsfrågor Rättighetsperspektivet genomsyrar all verksamhet enligt visionen Det goda livet. Prioriterade mål ska alltid genomföras utifrån detta perspektiv. Särskild uppmärksamhet måste ägnas utsatta grupper och uppföljningar måste göras av hur barns rättigheter beaktas inom nämndens verksamhetsområde. I arbetet med barn och unga ska verksamheterna ta utgångspunkt i FN:s barnkonvention. Barn och unga ska mötas med respekt och ges möjlighet till delaktighet och inflytande, vilket fastslås i avtal och överenskommelser med utförarna. Barnperspektivet ska även beaktas i beredningen av de tjänstemannaunderlag som ligger till grund för hälso- och sjukvårdsnämndernas beslut.
Sida 15(23) För att kunna genomföra en jämställdhetsintegrering i enlighet med regionfullmäktiges intentioner, är det grundläggande att ta del av fakta och synliggöra kvinnors och mäns olika villkor. Skillnader måste analyseras och omotiverade skillnader åtgärdas. I avtal och överenskommelser framgår att vården ska vara fri från fördomar och diskriminering. Behövlig kunskap för att uppnå detta mål ska finnas i vårdens verksamheter. Samverkan mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och Kunskapscenter för jämlik vård ska fördjupas. Utförarna ska följa Västra Götalandsregionens (VGR) riktlinjer för fysisk tillgänglighet och tekniskt stöd för personer med funktionsnedsättning. Samtliga verksamheter ska särskilt beakta de behov som personer med funktionsnedsättning har. Verksamheterna ska finnas registrerade i Västra Götalandsregionens tillgänglighetsdatabas. Exempel på hur arbetet med rättighetsfrågor bedrivs är Habilitering & Hälsa som i sin överenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnderna har i uppdrag att under avtalsperioden analysera synverksamhetens förskrivning av hjälpmedel ur ett jämställt / jämlikhetsperspektiv. Uppföljning sker i årsredovisningen 2014. Ytterligare ett exempel är överenskommelsen 2013-2014 med SU där det ingår att sjukhuset åtar sig att årligen analysera minst två patientgruppers vård och behandling utifrån ett genusperspektiv, det vill säga att undersöka om kvinnor och män får behandling efter behov och på lika villkor. Omotiverade skillnader måste analyseras och åtgärdas samt följas upp. Om uppföljningen av åtgärderna visar att de inte haft önskad effekt, ska nya åtgärdsplaner tas fram och redovisas. 4. Verksamhets-/Processperspektivet 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Nämnden har hittills i år haft ett sammanträde med nämndens pensionärsråd (LPR), vid detta sammanträde behandlades bl a statistik över vårdsökande i nämndområdet, nämndens årsredovisning 2012 och VG primärvårdsfrågor. Nämnden har också haft kommundialogmöten på presidienivå med kommunerna Öckerö, Tjörn, Kungälv och Ale under mars månad. Vid dessa möten processades samverkansfrågor såsom närsjukvårdsfrågor, familjecentral, uppsökande tandvård, VG primärvårdsfrågor, vårdval Rehab, sociala investeringar m.m. Kungälvs sjukhus I Regionstyrelsens beslut om Detaljbudget för 2013 (RS 2012-12-11 251) ingick följande uppdrag: Ge hälso- och sjukvårdens beställare och utförare i uppdrag att i samråd med ägarutskottet inom ramen för de två-åriga överenskommelserna gemensamt arbeta fram åtgärder eller förslag för att uppnå målen om tillgänglighet inom givna budgetramar samt återrapportera uppdraget till regionstyrelsen. Berörda sjukhus är Kungälvs sjukhus, NUsjukvården och Södra Älvsborgs Sjukhus.
Sida 16(23) Under januari och februari i år har ett gemensamt arbete pågått på tjänstemannanivå avseende Kungälvs sjukhus, HSNK och regionkansliet. Avstämningar har gjorts med presidiet i HSN 4 vid ett extra insatt presidiemöte. Presidiet var tillsammans med beställardirektören och presidiet i styrelsen för Kungälvs sjukhus och sjukhusdirektören kallade till överläggningar med Ägarutskottet den 25 februari. Vid dessa överläggningar har sjukhuset och hälso- och sjukvårdsnämnden redovisat en samstämmig bild av sjukhusets situation och diskussioner har förts om åtgärder för att få en ekonomi i balans på kort och på lång sikt. Ärendet har förelagts regionstyrelsen den 26 mars och regionfullmäktige den 16 april. 4.2 God Vård I avtal och överenskommelser som hälso- och sjukvårdsnämnden har med utförare, såväl interna som externa, fastslås att verksamheterna ska efterleva God Vård. Den uppföljning som sker baseras sedan på de kvalitetsområden som anges i God Vård. 4.3 Vårdgaranti - tillgänglighet Se 3.1.6.1 4.4 Prestationer Omfattande förändringar i inrapporteringssättet av prestationer för öppenvården på sjukhusen har gjorts, vilket omöjliggör en jämförelse mellan åren. Budgeten för 2013 är lagd enligt det tidigare sättet att redovisa och kan därmed inte jämföras med 2013 års utfall. För de förändrade posterna redovisas enbart värden i kolumnerna utfall och prognos. Alla jämförelser görs mellan utfallet januari-mars i år och utfallet januari-mars 2012. Slutenvård sjukhus: Inom den somatiska vården har det totala antalet vårdtillfällen (VTF) minskat med 10 procent (ca 500 VTF) jämfört med samma period föregående år. Till följd av detta har ett lägre antal DRG-poäng noterats. Den genomsnittliga vårdtyngden per VTF (CMI-case mix index) visar dock på samma utfall som tidigare. Inom vuxenpsykiatrin har ett lägre antal inskrivningar konstaterats med 10 procent (26 inskrivningar) medan medelvårdtiden har ökat med 0,9 vårddagar/vtf och uppgår därmed till 17,5 vårddagar/vtf. Antalet vårddagar inom BUP har ökat med 70 procent (100 vårddagar) jämfört med samma period föregående år. Länssjukvård, exkl. sjukhus och VGPV: Ett minskat antal besök har noterats med 12 procent (ca 1 700 besök), framför allt med anledning av att ett flertal enheter inom Habilitering & Hälsa har rapporterat in ett lägre antal besök än motsvarande period förra året. Prognosen för 2013 justeras efter utfall 2012. VG Primärvård: Det totala antalet besök har minskat med 7 procent (ca 6 000 besök). Den minskade konsumtionen har skett inom den offentliga Primärvården. Prognosen justeras efter utfall.
Sida 17(23) Primärvård övrigt: En ökad konsumtion av antalet besök har kunnat noteras med 7 procent (ca 2 900 besök). Ökningen har skett hos privata sjukgymnaster. Prognosen är oförändrad och utveckling följs under året. 5. Medarbetarperspektivet 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet De fyra tidigare lokala hälso- och sjukvårdskanslierna är sedan ett år tillbaka hopslagna till ett samlat kansli (HSNK). En verksamhetsplan för år 2013 har tagits fram för kansliet. I verksamhetsplanen beskrivs organisationens egna mål och hanteringen av fullmäktiges mål. Till verksamhetsplanen finns en särskild genomförandeplan kopplad. Av nedanstående matris framgår mål, ansvar och tidplan. Vad Hur Vem När Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska minska Kartläggning av var dessa skillnader görs av lönesättande chefer tillsammans med personalhandläggare för jämförbara arbetet dvs. vi jämför befattning, erfarenhet och kön. I lönerevisionen skall eventuellt osakliga skillnader utjämnas. Beställardirektör en 2013 Heltid ska vara norm vid tillsvidareanställning Vid nyrekrytering erbjuds alltid heltid Linjechefer 2013 Lönestrukturen inom HSNK ska analyseras Kartläggning av samlad kompetens inom HSNK (resursbank) Kartläggning av nuvarande lönestruktur. Ny BAS-värdering för samtliga kategorier genomförd senast maj-13. Jämföra motsvarande tjänster och arbetsinnehåll. Oskäliga löneskillnader ska elimineras. HR tar fram en gemensam mall senast juni-13. Kartläggning genomförs efter fastställd mall vid varje kontor. Ställs samman för hela kansliet av HR Beställardirektör en HR HSK chef HR Oktober 2013 December 2013 Ta fram ett ledningssystem som klargör ansvar och befogenheter Chefsgruppen tar fram ett styrdokument som förankras i 18- gruppen och bland medarbetare. Beställardirektör April 2013 5.2 Personal- och lönestruktur I löneöversynen för år 2012 prioriterades främst planeringsledare och ekonomer anställda på Uddevallakontoret. Orsaken är att dessa grupper låg lägre i lön jämfört med de anställda på kontoren i Göteborg, Borås och Mariestad.
Sida 18(23) Löneutvecklingen för de prioriterade grupperna var den 1 april 3,34 procent, vilket innebar en ökad lönekostnad för dessa grupper på totalt 16 705 kr. Löneutvecklingen för det samlade kansliet var per sista december 0,42 procent, vilket innebar en ökad lönekostnad för det samlade HSNK på 2 255 kr. Denna låga löneutveckling på kansliet beror på att medarbetare slutat vid tidpunkten för mätningen. 5.4 Personalvolym Personalvolymen har ökat med en medarbetare jämfört med föregående år, från 144 till 145. 5.5 Sjukfrånvaro Den relativa sjukfrånvaron framgår av nedanstående tabell. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid 2012 2013 Kvinnor 6,29% 5,70% Män 3,00% 1,89% Totalt 5,60% 4,82% Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) 2012 2013 Kvinnor 54,61% 56,49% Män 55,65% 33,94% Totalt 54,72% 54,44% Sjukfrånvaron har totalt minskat de tre första månaderna jämfört med samma period föregående år från 5,60 till 4,82 procent. Andelen långtidssjukfrånvaro har minskat marginellt från 54,72 till 54,44 procent. 7. Ekonomiperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämndens prognostiserade resultat för 2013 efter riskdelning är i nivå med budget. Nämnden har för 2013 budgeterat att erhålla ett tillskott motsvarande 16,8 mnkr i den lokala riskdelningen. När tre månader har gått kan en fortsatt hög kostnadsutveckling avseende nämndinvånarnas konsumton av sjukhusvård konstateras. På helårsbasis prognostiseras en negativ avvikelse mot budget motsvarande -40 mnkr. Till följd av detta bedöms nämndens förmåga att finansiera de förväntade kostnadsökningarna obefintlig. Det förväntade resultatet innan riskdelningen bedöms bli ett underskott på -53,8 mnkr, vilket innebär att nämndens behov av tillskott i den lokala riskdelningen är 37 mnkr högre än det budgeterade.
Sida 19(23) 7.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Nämnden har inga egna mål i ekonomiperspektivet. 7.2 Ekonomiskt resultat Finansiering efter betalningsförmåga För att möjliggöra att mesta möjliga vård fås och minska behovet av att budgetera säkerhetsmarginaler har de fem nämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 sedan ett antal år tillbaka kommit överens om en finansiering efter betalningsförmåga /lokal riskdelning. Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 har i budget avsatt 99,1 mnkr för att bidra till Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4,7,11 och 12. Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 prognostiserar ingen avvikelse mot budget. Av utfallet per mars och den förväntade utvecklingen för helåret bedöms behovet för övriga nämnder (4,7,11 och 12) komma att förändras jämfört med de budgeterade beloppen för den lokala riskdelningen. har kraftigt ökade kostnader för sjukhusvård vilket medför behov av tillskott motsvarande 53,8 mnkr. Jämfört med budgeterat belopp innebär detta en försämring med 37,0 mnkr för helåret. Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 har minskade kostnader för sjukhusvård och kan bidra med 13,2 mnkr. I budget planerade Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 att erhålla 17,8 mnkr. För hälso- och sjukvårdsnämnderna 7 och 11 har behovet av tillskott i den lokala riskdelningen minskat med 4 respektive 2 mnkr. Uppföljning av regionfullmäktige beslutade besparingar kurser/konferenser, konsult, trycksaker/information Kostnadsutvecklingen på de av regionfullmäktige beslutade besparingar visar på ett lägre utfall jämfört med föregående år. VGR:s annonsering på Eniros Blå sidor har upphört, vilket i enlighet med budget minskar kostnaderna för Information och PR. Region och Rikssjukvård samt Länssjukvård innan lokal riskdelning Offentliga sjukhus (- 40,0 mnkr) Modellen för ersättning av sjukhusvård innebär att sjukhusen ersätts maximalt upp till en förutbestämd nivå. För produktion över denna nivå ersätts inte sjukhusen. Kungälvs sjukhus och SU:s totala produktion har minskat jämfört med motsvarande period föregående år. Årets produktion ligger i nivå med beställda volymer och därmed har ersättningstaken nåtts.
Sida 20(23) Nämndens ackumulerade utfall till och med mars för offentlig sjukhusvård innan riskdelning, visar på en negativ avvikelse mot plan med 14,7 mnkr. Ett fåtal mycket dyra vårdtillfällen har inneburit höga kostnader för första kvartalet. Kostnaderna för offentlig sjukhusvård har sedan 2011 successivt ökat mer än budget. På helårsbasis prognostiseras en negativ avvikelse mot budget motsvarande - 40 mnkr. Läkemedel (+ 2 mnkr) Nämndens kostnadsutveckling för läkemedel för privata vårdgivare (exkl Lundby och VGPV) visar på fortsatt lägre kostnader jämfört med samma period föregående år. Trenden prognostiseras hålla resten av året vilket bedöms ge ett överskott om 2 Mnkr. Denna bedömning stämmer väl överens med Läkemedelsenhetens prognos över kostnadsutveckling av receptläkemedel under 2013. Kostnadsminskningen avser främst läkemedelsförskrivning av läkare verksamma inom nationella taxan. Sjukresor (+ 1 mnkr) Det ackumulerade utfallet under perioden visar på en fortsatt nedåtgående trend avseende kostnader för sjukresor. Årets prognos visar på ett lägre utfall med 1 mnkr jämfört med budget. Vi följer utvecklingen under året. 7.4 Eget kapital Nämndens eget kapital uppgick vid ingången av 2013 till 13,4 mnkr. Det prognostiserade resultatet för 2013 väntas bli i nivå med budget. Därmed prognostiseras det egna kapitalet vara oförändrat vid utgången av 2013. 8. Bokslutsdokument och noter Se bilaga 4. Bokslutsdokument och noter.
Sida 21(23) REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna OK Måluppfyllelsen beträffande den nationella vårdgarantin på Kungälvs sjukhus för andelen patienter som väntat högst 90 dagar på besök var 98 procent i februari vilket är ett par procentenheter lägre jämfört motsvarande period föregående år. Medan motsvarande andel på SU var 82 procent, en försämring med tio procentenheter. För NU-sjukvården var andelen 90 procent, även det en försämring jämfört med för ett år sedan (-3 % -enheter). Andelen vårdgarantipatienter som väntat högst 90 dagar på behandling, var på Kungälvs sjukhus 99 procent vilket är en procentenhet lägre jämfört motsvarande period föregående år. Motsvarande andel på SU var 76 procent och i NU-sjukvården 90 procent, vilket är oförändrade andelar jämfört med samma period föregående år. Andel patienter med välgrundad misstanke om cancer som fick vänta högst 14 dagar för besök på Kungälvs sjukhus var sista februari 100 procent. Motsvarande andel på SU var 96 procent och på NU 81 procent. Andelen vårdgarantipatienter inom BUP som väntat högst 30 dagar på besök, sista februari var på Kungälvs sjukhus 83 procent. Motsvarande andel på SU var 97 procent och på NU 94 procent. Andelen vårdgarantipatienter inom BUP som väntat högst 30 dagar på fördjupad utredning var på Kungälvs sjukhus 100 procent. Motsvarande andel på SU var 100 procent och på NU 48 procent. Andelen vårdgarantipatienter inom BUP som väntat högst 30 dagar på behandling var på Kungälvs sjukhus sista januari 100 procent. Motsvarande andel på SU var 100 procent och på NU 84 procent. Totala antalet väntande till Kungälvs sjukhus/bup de senaste månaderna varit färre än 5.