Ledamöter KALLELSE. Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale

Transkript

1 KALLELSE Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Sammanträdesdatum Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 4 fredagen den 27 september 2013 Tid: (fika serveras från kl: 08.30, lunch serveras kl: 12.00) Plats: Aschebergska Eken, Lillhagsparken 17, Hisings Backa Ledamöter Jan-Åke Simonsson (S) Birgit Lövkvist (V) Benny Strandberg (KD) Ritva Stubelius (S) Hans Strandberg (S) Jarl Karlsson (S) Fredrik Gullbrantz (S) Janette Olsson (S) Yvonne Andersson (M) Kajsa Nilsson (M) Kent Lagrell (M) Ann-Marie Zackrisson (M) Johan Söderpalm (MP) Birgitta Adolfsson (FP) Lena Bjurström (C) Ersättare Dennis Ljunggren (S) Isabell Eriksson (S) Eric Insulahn (S) Ronnie Bryngelsson (S) Michael Hennler (M) Sara Ejnell-Svensson (M) Anna-Karin Jäderberg (MP) Helena Larsson (FP) Roland Flyckt (KD) Mats Kristensson (C) Personal företrädare Eva-Kristina Vålemyr, TCO-OF Ewy Andersson, Kommunal Daniela Devrnja, SACO-VG Övriga närvarande Håkan Hilmér, hälso- och sjukvårdschef Anna Karlsson, nämndsamordnare Jasmina Mesihovic, ekonom Seth Sander, nämndsekreterare Eventuellt förhinder att närvara anmäls till: Seth Sander, seth.sander@vgregion.se tel: eller mobil:

2 Hälso- och sjukvårdsnämnd Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Dagordning 1. Upprop & Anmälan om jäv 2. Val av justerare och justeringsdatum 3. Anmälan om tillkommande och utgående ärenden Informationsärenden 4. Uppföljning av Kungälvs sjukhus produktion, ekonomi, tillgänglighet. Delår aug 2013/KS Föredragande: Marie-Louise Lövberg Dnr HSN Förslag till fördelning av ekonomiskt utrymme 2014 Föredragande: Ann-Marie Bodin Dnr HSN SIMBA Föredragande: Carina Vesterelve & Anna Karlsson Dnr HSN Återrapportering av uppdrag fördjupad analys kostnadsläget SU Föredragande: Maria Grundvall Dnr HSN Förvaltningsgemensam strategi för sociala medier Föredragande: Jonathan Nesselrot Dnr HSN Aktuell information - Kansliet informerar - Till/från GPÖ - Presidiet informerar - Övrig information FÖREDRAGNINGSLISTA 2 Beslutsärenden 10. Delårsrapport augusti 2013 Föredragande: Jasmina Mesihovic Dnr HSN /TU nr 434/ Tilläggsöverenskommelse mellan Kungälvs sjukhus och Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Föredragande: Marie-Louise Lövberg Dnr HSN /TU nr 440/ Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och Sahlgrenska Universitetsjukhuset Föredragande: Astrid Brauer Dnr HSN /TU-nr 441/13

3 Hälso- och sjukvårdsnämnd Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale FÖREDRAGNINGSLISTA Överenskommelse med styrelsen för Beställd Primärvård Fördragande: Håkan Mannelqvist Dnr HSN /TU-nr 437/ Tilläggsöverenskommelse med Habilitering & Hälsa Föredragande: Anna-Pia Lindeberg Dnr HSN /TU-nr 436/ Remissyttrande avseende Krav- och kvalitetsbok för Vårdval Rehab Föredragande: Ulla Bäckekihl Dnr HSN /TU-nr 433/ Remissvar: Jämställt Västra Götaland Föredragande: Nina Hautanen Dnr HSN /TU-nr 438/ SIMBAs ordförandeskap år 2014 Föredragande: Anna Karlsson Dnr HSN /TU-nr 439/ Närområdesplan Tjörn Föredragande: Anna Kahn Dnr HSN /TU-nr 445/ Ekonomisk justering av avtalet om lokalt folkhälsoarbete i Stenungsunds kommun Föredragande: Anna Lagerquist Dnr HSN /TU-nr 423/ Ny delegationsordning för HSN 1-12 Föredragande: Seth Sander Dnr HSN /TU-nr 444/ Förslag till beslut om överlåtelse av kontrakt/ändrade ägarförhållanden för vårdverksamhet inom VG Primärvård Föredragande: Anna Kahn Dnr HSN /TU-nr 422/ Minnamottagningen ansökan om anslag Föredragande: Lena Ekeroth Dnr HSN /TU-nr 432/ Sammanträdestider 2014 Föredragande: Seth Sander Dnr HSN /TU-nr 443/ Anmälan av delegationsbeslut 25. Anmälningsärenden

4 Hälso- och sjukvårdsnämnd Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale FÖREDRAGNINGSLISTA 4 Välkomna! Jan-Åke Simonsson (S) Ordförande För att resa till mötet med kollektivtrafik: Ta buss 52 mot Skogome och gå av vid hållplats Lillhagsparken Norra För exakta avgångstider, se

5 Ärende 8 Beslutad på SLG DNR: HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Inledning Det här dokumentet tar ett grepp på allt det som innefattas av sociala medier, eller användargenererade informationssajter. På grund av ny teknik och ständig förändring av digitala tjänster förändras också spelreglerna för sociala medier. Det här dokumentet behöver därför ses över med jämna mellanrum för att säkerställa att praxis, lagar och regler följs. Innehåll Inledning Syfte med dokumentet Sociala medier bakgrund och definition Roller och ansvar Resurser Juridik kring sociala medier Information till läsare Arkivering och diarieföring Inlägg i den egna kanalen Inlägg som raderas Inlägg i andra kanaler Tjänstemäns privata konto Förtroendevaldas privata konto Officiellt konto Principer för sociala medier Besvara inlägg och kommentarer Förhållningssätt som besökare i sociala medier Styrande dokument och lagar Bilagor... 6

6 1. Syfte med dokumentet Reglera tjänstemannens hantering och/eller lansering av sociala medier på uppdrag av nämnd eller förvaltning. Reglera hur tjänstemannen inom ramen för sin yrkesutövning bör förhålla sig när han eller hon kommenterar eller gör inlägg i andra aktörers sociala mediekanaler. Ge riktlinjer till förtroendevalda i hälso- och sjukvårdsnämnderna om förhållningssätt i sociala medier som administreras av hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli. 2. Sociala medier bakgrund och definition Med sociala medier avses internetbaserade sociala nätverk, forum, bloggverktyg och fildelningssajter för ljud och bild, där användarna bidrar med innehåll. Sociala medier ska inte ersätta våra officiella webbplatser där informationen är tillgänglighetsanpassad och kvalitetssäkrad, utan är ett komplement i kommunikationen. 3. Roller och ansvar Informationsansvaret följer linjeansvaret. Det är alltså ytterst den ansvariga chefen som beslutar om verksamhet på sociala medier, alternativt initieras verksamhet genom nämndbeslut. Frågor och kommentarer som uppstår i de valda kanalerna ska hanteras på samma sätt som i andra kanaler, till exempel vid debattinlägg eller i presskontakter. Frågan behöver därför ägas av en ansvarig person. Roller och ansvar bör tydligt definieras i en handlingsplan för det valda sociala mediet. Det är särskilt viktigt med tanke på att avsändaren ansvarar för att innehållet, både från avsändaren och det användargenererade, inte bryter mot de lagar och regler som finns. Använd checklistan för sociala medier ur ett juridiskt perspektiv i arbetet med att sammanställa handlingsplan för sociala medier Resurser Kraven på information och kommunikation i ett socialt medium skiljer sig i princip inte från information och kommunikation i andra kanaler. Informationen ska vara trovärdig och konsekvent. Den som kommunicerar ska vara uppriktig, ärlig och professionell. Verksamheten i det sociala mediet kräver daglig översyn, därför ska det, tidigt i planeringen, säkerställas att nödvändiga resurser finns. Skillnaden mellan information och kommunikation i andra kanaler och i sociala medier ligger i hastigheten på att besvara kommentarer och inlägg. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli arbetar efter 24-timmarsprincipen som innebär att inlägg och kommentarer ska återkopplas inom 24 timmar. 1 Bilaga 1: Checklista för sociala medier ur ett juridiskt perspektiv Sida 2 av 6

7 Det är viktigt att resurser avsätts för att säkerställa att det sociala mediet kan hanteras enligt upprättad handlingsplan. 5. Juridik kring sociala medier När sociala medier används för kommunikation skapas i regel allmänna handlingar som måste hanteras efter samma regler som gäller för konventionella handlingar. Allmänna handlingar som är offentliga ska kunna visas upp och lämnas ut som utskrift eller elektroniskt. För hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli innebär dessa regler att det måste finnas gallringsbeslut i en dokumenthanteringsplan, som visar hur informationen ska hanteras med avseende på bevarande, gallring, registrering samt övrig hantering. Lagen om elektroniska anslagstavlor anger att myndigheten har ett ansvar för att ta bort eventuellt brottsligt material som hamnat där och som innebär uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, olaga våldskildring eller upphovsrättsintrång. SKL gör bedömningen att tjänsten elektronisk anslagstavla omfattar både chatfunktion eller insändar- och diskussionsfora där allmänheten bjuds in att komma med kommentarer. Hur personuppgifter hanteras i sociala medier lyder under personuppgiftslagen PUL. Datainspektionen anser att en organisations ansvar för personuppgifter som publiceras är beroende av utformningen av den sociala medietjänst som används. Om det handlar om Facebook, en blogg eller Twitter, är personuppgifterna inte strukturerade i PUL:s mening. Då är publiceringen tillåten så länge uppgifterna inte är kränkande och publicerande organisation uppfyller vissa krav på säkerhet. Antalet administratörer av det sociala mediet bör därför begränsas för att hindra spridning av inloggningsuppgifter. I den mån det sociala mediet tillåter nivåskillnader i administratörsrättigheter bör ett fåtal överadministratörer utses. På Facebook och bloggar är hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli ansvarigt för alla personuppgifter som publiceras på kansliets sidor även av andra men på Twitter gäller ansvaret för PUL endast det som organisationen själv publicerar. 6. Information till läsare Olika sociala medier ger olika mycket utrymme att informera läsaren vilka regler som gäller. I den utsträckning det är möjligt ska läsare informeras om: Vem som är avsändaren Kontaktvägar till avsändaren Syftet med det sociala mediet Att inlägg blir tillgängliga för andra och allmänna handlingar Vilka regler som gäller för inlägg och kommentarer Vilka tider det sociala mediet bevakas Information om cookies 2 2 Lagen om elektronisk kommunikation föreskriver att den som använder s.k. cookies på sin webbplats ska informera om detta. Information ska lämnas om: 1, att webbplatsen innehåller cookies, 2, för vilket ändamål dessa används, 3 hur användaren kan hindra cookies. Användare kan i en del fall, exempelvis Facebook, redan Sida 3 av 6

8 7. Arkivering och diarieföring 7.1. Inlägg i den egna kanalen Inlägg på det sociala mediet ska diarieföras regelbundet för att bevaras för framtiden. Allt innehåll på det sociala mediet, ska 1-2 gånger om året, antingen genom skärmdumpar eller utskrifter diarieföras. Inlägg eller kommentarer som har direkt koppling till andra pågående ärenden ska kopplas till både berört diarienummer samt för det sociala mediet upprättat diarienummer Inlägg som raderas Inlägg eller kommentarer som av olika anledningar raderas från det sociala mediet ska diarieföras omgående. Grundprincipen är att alla inlägg som görs som inte är direkt olagliga ska få stå kvar. Ribban för bedömningsfall ska vara hög. Inlägg och kommentarer som tas bort ska alltid motiveras av administratör. Motivet ska sedan publiceras på det sociala mediet och hänvisa till diariet. Publicering av personuppgifter och/eller personlig sjukdomsbild ska tas bort. Detta gäller även om en person publicerat uppgifter om sig själv. Personen ska meddelas och hänvisas till annan kanal, exempelvis handläggare eller annan förvaltning Inlägg i andra kanaler Inlägg som adresseras till hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli eller till nämnd i andras kanaler i ett socialt medium ska behandlas som till kansliet inkommen handling. Detsamma gäller kommentarer till inlägget Tjänstemäns privata konto Tjänstemän bör inte uttala sig för förvaltningens räkning via sina privata konton eftersom det kan försvåra förvaltningens skyldigheter att hantera allmänna handlingar. Tjänstemän som uttalar sig för förvaltningens räkning via privat konto ansvarar för att hantera det egna inlägget och de kommentarer som det egna inlägget genererar efter samma principer som gäller för hantering av allmänna handlingar. Tjänstemannen ska diarieföra konversationen omgående och ha fortsatt bevakning under rimlig tid Förtroendevaldas privata konto Förtroendevalda som kommenterar eller skriver inlägg i sociala medier från privata konto, men inom ramen för sitt uppdrag som ledamot i hälso- och sjukvårdsnämnden har samma ansvar att hantera allmänna handlingar som tjänstemän på kansliet. Rekommendationen att tjänstemän inte bör uttala sig för förvaltningens räkning med privata konton gäller inte för förtroendevalda. vid registrering av användarkonto godkänna att webbplatsen innehåller cookies och därför behöver ingen vidare information ges. Sida 4 av 6

9 7.6. Officiellt konto Om ett officiellt konto för nämnd eller förvaltning gör inlägg i andras sociala mediekanaler gäller samma princip för hantering av allmänna handlingar som för enskilda tjänstemän och förtroendevalda. 8. Principer för sociala medier Syftet med användandet av det sociala mediet ska vara tydligt Avsändaren och kontaktuppgifter ska alltid vara tydliga Budskapet som det sociala mediet ger ska tydligt överensstämma med avsändaren När nämnd eller kansli är avsändare ska budskapet vara partipolitiskt neutralt Inlägg och kommentarer besvaras inom 24 timmar, helgfria vardagar o Återkoppling kan vara ett meddelande om att förfrågan är mottagen och att någon svarar på den inom kort. Kraven på informationen är lika högt som på innehållet i andra kanaler Tilltalet i sociala medier ska vara personligt och tillgängligt 9. Besvara inlägg och kommentarer Använd Axboms miniguide: Besvara kommentarer och inlägg om ditt företag på Internet 3. Miniguiden ger en vägledning för hur verksamheter och medarbetare kan gå tillväga när de bedömer hur de ska svara på en kommentar på nätet. Den som skriver till, av hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli administrerat, socialt medium ska inom 24 timmar få återkoppling. Om svaret behöver beredas ska detta meddelas och återkoppling ske skyndsamt. 10. Förhållningssätt som besökare i sociala medier Tjänstemän bör inte uttala sig för förvaltningens räkning via sina privata konton eftersom det kan försvåra förvaltningens skyldigheter att hantera allmänna handlingar. Det är viktigt att påpeka att meddelarfriheten gäller i sociala medier på precis samma sätt som i andra mer traditionella sammanhang. Men inlägg som tjänstemän eller förtroendevalda gör inom ramen för sin yrkesutövning eller som ledamot ska också handhas på samma sätt som förvaltningen hanterar allmänna handlingar. Det innebär att det är tjänstemannen eller den förtroendevaldas ansvar att diarieföra, inte bara sitt eget inlägg, utan också all den respons inlägget genererar. Som offentliganställd är du också ambassadör för din organisation. Klargör din befattning som representant för din organisation. Rollen som offentliganställd förändras inte, oavsett om du hanterar ett eget socialt medium i tjänsten eller kommenterar eller gör inlägg på annans sociala medium i tjänsten. Kontrollera upphovsrätten på text och bild på det du publicerar. 3 Bilaga 2: Besvara kommentarer och inlägg om ditt företag på Internet Sida 5 av 6

10 Sociala medier handlar om dialog. Tjänstemän och förtroendevalda bör därför ha ett personligt och lättillgängligt tilltal. 11. Styrande dokument och lagar Tryckfrihetsförordningen Yttrandefrihetsgrundlagen Offentlighets- och sekretesslagen Arkivlagen Västra Götalandsregionens gallringsbeslut (DNR: 37/99 67) Västra Götalandsregionens dokumenthanteringsplan (DNR: 74/05 67) Lagen om elektroniska anslagstavlor Personuppgiftslagen E-delegationens riktlinjer: Myndigheters användning av sociala medier 2012 Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen 12. Bilagor Bilaga 1: E-delegationens checklista för sociala medier ur ett juridiskt perspektiv Bilaga 2: Axboms miniguide - Besvara kommentarer och inlägg om ditt företag på Internet Sida 6 av 6 Författad av Jonathan Neselrot, kommunikatör hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Göteborg

11 CHECKLISTA Checklista för sociala medier ur ett juridiskt perspektiv 1. Syfte, tid och resurser Har ni utgått från myndighetens uppdrag och klargjort hur det sociala mediet kan bidra till myndighetens verksamhet? Har ni analyserat vilka krav på funktion, teknik och säkerhet ni bör ställa? Har ni bedömt vilka insatser som behövs i tid och resurser för att hålla de sociala medierna under uppsikt? 2. Avtal Har ni gått igenom avtalsvillkoren för de sociala medierna? Har ni bedömt vilka avtalsvillkor som användarna ställs inför för att ta del av myndighetens inlägg eller för att kunna kommunicera med myndigheten? 3. Interna regler Har ni tagit fram interna regler för bland annat vem som får uttala sig för myndighetens räkning i sociala medier och vilka ramarna är? Har ni tagit fram interna regler för hur anställda får använda arbetsgivarens utrustning? Rekommenderar ni anställda att undvika att använda privata konton när de kommunicerar via sociala medier i tjänsten? 4. Allmän handling, diarieföring och arkivering Har ni rutiner för att hantera allmänna handlingar i sociala medier (myndighetens inlägg, inlägg och kommentarer som kommer in till myndigheten)? Har ni rutiner för diarieföring? Har ni rutiner för arkivering? Har ni gallringsbeslut för sociala medier? 5. Enskilda ärenden Hänvisar ni enskilda ärenden (personuppgifter, ekonomiska förhållanden) till en annan kanal än det sociala mediet, till exempel direkt till handläggare? Har ni rutiner för hur myndigheten ska hantera enskilda ärenden som eventuellt ändå kommer in via sociala medier? 6. Informationskrav Framgår det i det sociala mediet att användarna inte får göra inlägg med kränkande uppgifter, uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, olaga våldsskildring eller upphovsrättsintrång eller intrång i andra rättigheter som skyddas i 5 kap. upphovsrättslagen? Har ni i det sociala mediet informerat om myndighetens identitet, syftet med att använda mediet, i vilken mån inlägg blir tillgängliga för andra användare, att inlägg blir allmänna handlingar, vilka uppgifter som inte får publiceras på det sociala mediet (se ovan), vilka åtgärder myndigheten vidtar om någon bryter mot reglerna (blockera, stänga av)? Om myndigheten själv använder cookies, har ni också informerat om att webbplatsen innehåller sådana, för vilket ändamål dessa används och hur användaren kan förhindra dem? Riktlinjer för myndigheters användning av sociala medier Version 1.0,

12

13 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande nr 434/2013 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Jasmina Mesihovic och Peter Svensson Telefon: resp E-post: resp. Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Stenungsund, Kungälv, Ale Delårsrapport augusti 2013 Ärendet Delårsrapporten avser perioden 1 januari till och med den 31 augusti Syftet med rapporten är att ge regionfullmäktige och regionstyrelsen löpande information som underlag för politiska beslut. Rapporten redovisar måluppfyllelsen av regionfullmäktiges och hälso- och sjukvårdsnämndens mål och inriktning samt ekonomiskt resultat. Förs lag till bes lut Delårsrapport per augusti 2013 godkänns. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Delårsrapport augusti 2013 Expedieras till Regionstyrelsen, Västra Götalandsregionen POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

14

15 Diarienummer HSN Delårsrapport Beställningsunderlag 2013 Augusti 2013 Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale V

16

17 Sida 1(29) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Delårsrapport augusti 2013 Hälso- och sjukvårdsnämnd Numreringen i dokumentet är kopplad till en regiongemensam mall där alla Västra Götalandsregionens verksamheter ingår. I budgeten redovisas endast de kapitel och mål som är relevanta för hälso- och sjukvårdsnämnden, varför vissa avsnittsnummer saknas. Beskrivning av mätarnas status för de sammanfattande bedömningarna i denna delårsrapport se bilaga Sammanfattning och slutsats När åtta månader gått av 2013 kan det konstateras att arbetet, enligt de avtal och överenskommelser som är tecknade mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och dess motparter, fortskrider så som överenskommits. Hälso- och sjukvårdsnämndens prognostiserade helårsresultat för 2013 efter riskdelning är i nivå med budget. När åtta månader har gått har en hög kostnadsutveckling avseende nämndinvånarnas konsumton av sjukhusvård kunnat konstateras. På helårsbasis prognostiseras en negativ avvikelse mot budget motsvarande -40 mnkr. Till följd av detta förväntas nämndens helårsresultat, innan riskdelningen bli ett underskott på -41,3 mnkr. Nämndens behov av tillskott i den lokala riskdelningen bedöms bli 24,5 mnkr högre än det budgeterade behovet på 16,8 mnkr. Jämfört med tidigare prognostillfälle har behovet av tillskott minskat med 12,5 mnkr, främst till följd av lägre kostnader avseende VG Primärvård samt kommunal primär-vård, jämfört med plan. Nämndens övergripande mål och ansvar är att verka för en god hälsa och att säkerställa att befolkningens behov av hälso- och sjukvård på lika villkor tillfredställs på ett bra sätt. Analys och prognos av befolkningens behov av sjukvård samt förebyggande och hälsofrämjande insatser är viktiga underlag i det politiska arbetet. Befolkningens behov av hälso- och sjukvård bestäms i hög grad av befolkningens sammansättning. Faktorer som spelar in är ålder, kön, sjuklighet och socioekonomiska faktorer. Folkmängden inom nämndområdet uppgick den 1 november 2012 till invånare varav en femtedel 65 plus. Enligt regionens befolkningsprognos kommer andelen 80 år och äldre att öka mycket kraftigt fram till 2020 (år 2010 totalt 5450 och år 2020 prognostiseras 7360, en ökning med 35 procent). Nämndens geografiska område är dessutom mycket attraktivt vilket gör att befolkningen totalt kommer att öka kraftigt de närmsta fem till tio åren. Befolkningen i nämndområdet har fortsatt ett stort behov av hälsofrämjande och förebyggande insatser för att höja den hälsorelaterade livskvaliteten, reducera sjukligheten och den förtida dödligheten samt förebygga antalet skador bland barn och äldre.

18 Sida 2(29) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 I alla överenskommelser som nämnden tecknat för år 2013 med vårdgivare och samverkansparter finns hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder angivna som uppdrag för motparten. Nämnden har tecknat avtal med samtliga kommuner i sitt geografiska område om lokalt folkhälsoarbete för hela mandatperioden. Nämndledamöter ingår som aktiva medlemmar i folkhälsoråden i kommunerna. Både Kungälvs sjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har kvalitetsindikatorer kopplade till målrelaterad ersättning. Utfallet för dessa återrapporteras till nämnden vid två tillfällen per år. Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna. Nämnden följer utfallet av vårdgarantin månadsvis för aktuella vårdgivare. Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium var tillsammans med presidiet i styrelsen för Kungälvs sjukhus kallade till överläggningar med Ägarutskottet den 25 februari för att diskutera åtgärder för att få sjukhusets ekonomi i balans på kort och lång sikt. Ärendet har därefter förelagts Regionstyrelsen den 26 mars och Regionfullmäktige den 16 april. Beslutet blev att Kungälvs sjukhus tilldelas 20 mnkr år 2013 och 10 mnkr år 2014 från regionala medel. 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet Nämnden har inför 2013 träffat avtal och överenskommelser om hälso- och sjukvård samt tandvård för sina drygt invånare. Några uppgifter om avvikelser från det överenskomna har inte kommit till nämndens kännedom. Nämnden har ansvar för att föra dialog med medborgarna om förutsättningar för och om de beslut som nämnden fattar. Nämnden fattade vid sitt nämndsammanträde i mars månad beslut om en Informations- och kommunikationsplan som ska gälla Nämnden har som informationsmål att: Nämndens uppdrag och ansvar ska förtydligas för befolkningen i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund och Ale Medborgarna ska hjälpas att välja rätt vårdnivå Medborgarna ska få ökad kunskap om vårdutbud, regler och rättigheter Nämnden har som kommunikationsmål att: Nämnden ska ta fram en strategi för hur man ska arbeta med kommunikation över hela mandatperioden. Nämnden ska ge invånarna möjlighet att ställa frågor och framföra synpunkter om hälso- och sjukvården i nämndområdet Nämnden ska utveckla sin dialog med medborgarna

19 Sida 3(29) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Dialogen med organisationer, råd och föreningar ska bibehållas och utvecklas Dialogmöten med handikapp och patientföreningarna sker två gånger per år. Nämndens hemsida uppdateras kontinuerligt. På hemsidan läggs bland annat information från nämndens senaste sammanträde, aktuella handlingar och olika styrdokument som nämnden fattat beslut om. 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient/kundperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämndens vision och nämndmål : Vision En god hälsa, en god vård genom hela livet på lika villkor för befolkningen Hälso- och sjukvårdsnämndens uppgift är att främja hälsa och förebygga ohälsa samt erbjuda befolkningen/medborgarna en god offentligt finansierad hälso- och sjukvård samt tandvård efter behov, och på lika villkor. Nämnden ska erbjuda en hälso- och sjukvård som är säker, trygg, patientfokuserad, kunskapsbaserad och ändamålsenlig, jämlik, jämställd, ges i rätt tid och är effektiv. De invånare som är i störst behov av hälso- och sjukvård ska i första hand få ta del av hälsooch sjukvårdens resurser. Nämndens mål Vården ska ha ett tydligt genusperspektiv, all statistik ska vara könsuppdelad Vården ska vara fri från fördomar och diskriminering. Behövlig kunskap för att uppnå detta mål ska finnas i hälso- och sjukvårdens verksamheter Samverkan mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd och Kunskapscenter för jämlik vård ska fördjupas I samverkan med kommunerna förbättra den självuppskattade psykiska hälsan bland barn och ungdomar med 30 procentenheter från år 2011 fram till år I samverkan med kommunerna medverka till attitydförändring till droger genom att motverka och stoppa nyrekrytering till missbruk. Minska barnfetman inom nämndområdet med 10 procentenheter från år 2011 fram till år Våld i nära relationer ska synliggöras och motverkas. Primärvårdens ansvar för folkhälsoarbetet ska tydliggöras. Kvaliteten inom länssjukvården ska vara hög. Följsamheten till gällande vårdprogram och nationella riktlinjer ska öka. Vidareutveckla vården med syfte att förbättra livskvaliten för de mest sjuka äldre. Oplanerade inläggningar på sjukhusen ska minska. Förstärkta vårdkedjor för rehabilitering. Vidareutveckla vården inom specialistpsykiatrin både inom barn- och ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin. Stärka vårdkedjan för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Familjecentraler ska finnas i nämndområdets samtliga kommuner.

20 Sida 4(29) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Säkerställa att vårdenheterna uppfyller sina åtaganden enligt närområdesplanerna. Rätt läkemedel till rätt person vid rätt tillfälle. Förebygga sjukdomsrelaterad undernäring bland äldre En god tandhälsa och tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Utjämna inomkommunala skillnader vad gäller förekomsten av karies bland barn. Vårdkedjan med förebyggande tandvård, munhälsobedömning och nödvändig tandvård ska ges med integritet och kontinuitet till personer i särskilda boenden Personer med funktionsnedsättning ska ha full tillgång till samtliga specialiteter, utöver habiliteringsverksamhet, inom länssjukvården. Vård enligt de fastställda vårdgarantitiderna Omsättning av nämndens mål i beställning Förebygga skador bland barn och unga Inom ramen för folkhälsbudgeten ska medel öronmärkas för fallskadeprevention för äldre I det förebyggande arbetet bland barn och unga ha fortsatt fokus på Alkohol, Narkotika, Droger och Tobak. Verka för att projekt Mötesplatsen utvidgas till fler kommuner i nämndområdet. Utvidga metoden Runda barn projektet att omfatta hela nämndområdet Inom ramen för Folkhälsorådens uppdrag tydliggöra primärvårdens ansvar Uppdra åt Folkhälsoråden att genomföra seminarier kring våld i nära relationer Sjukhusen ska i nationella mätningar minst uppnå riksgenomsnitt. Genom närsjukvårdsarbetet förstärka samverkan med patienten i centrum. Satsa på multiprofessionellt hemrehabteam för strokepatienter. Satsa på mobila specialistenheter. Samordnande funktion inom psykiatrin så kallad case manager. Förbättra vårdkedjan och samverkan med kommunerna för patienter med dubbeldiagnos missbruk/psykisk sjukdom. Sammanhållen vård om mest sjuka äldre, t ex genom: - öppen retur på sjukhusen. - direktinläggning på vårdavdelning slippa åka via akutintaget. Utred möjligheten att på Öckerö pröva samverkande vård utanför sjukhuset som en del av närsjukvården genom ökad samverkan mellan primärvård, sjukvårdsrådgivning, kommun och den pre-hospitala länssjukvården (ambulanssjukvården). Bevaka att en ändrad beställning sker 2013 vad avser slutenvård för barn och ungdomar i Ale kommun, från NU sjukvården till Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). I samverkan med kommunerna utreda möjligheten att stärka vårdkedjan för barn och ungdomar med psykisk ohälsa, där elevhälsovården är en viktig del. Särskilt följa upp samverkan inom närområdesplanerna I samverkan med samtliga kommuner i nämndområdet påbörja arbetet med att få igång en familjecentral i respektive kommun. Följa upp att läkemedelsgenomgångar genomförs inom primärvården. Riktade insatser på postnummernivå inom barntandvården i de områden där särskilt behov finns.

21 Sida 5(29) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Riskidentifiering utifrån bakterieprov av kariesframkallande munbakterie. Fluorlackning årskurs ett till fem två gånger per läsår. Hälsosamtal med föräldrar och barn Säkerställa att den uppsökande tandvården till personer i särskilda boenden ges med integritet och kontinuitet. I överenskommelserna med SU och Kungälvs sjukhus säkerställa full tillgång till samtliga specialiteter, utöver habiliteringsverksamhet, inom länssjukvård för personer med funktionsnedsättning Säkerställa att vårdgivarna klarar att ge vård inom fastställda vårdgarantitider Folkhälsa Förebygga skador bland barn och unga Särskild uppföljning av målet är inte planerad eftersom målet inte finns med i folkhälsorådens verksamhetsplaner för Inom ramen för folkhälsbudgeten ska medel öronmärkas för fallskadeprevention för äldre Alla medel i nämndens folkhälsobudget är uppbundna i avtal som löper över flera år. Om medel till fallskadeprevention ska kunna öronmärkas i nämndens folkhälsobudget behöver ekonomiska medel tillföras. Inom folkhälsoråden pågår flera förebyggande insatser för äldre. En viktig aspekt för att förebygga fallskador är fysisk aktivitet. Exempel på insatser som sker genom folkhälsoråden är tusenstegsbanan i Stenungsund och Senior Sport school på Tjörn. Flera folkhälsoråd är också med och finansierar så kallade hemfixare, som arbetar i hemmen för att bland annat förebygga fallolyckor I det förebyggande arbetet bland barn och unga ha fortsatt fokus på Alkohol, Narkotika, Droger och Tobak Alla kommuner inom nämndens geografiska område har kommunalt anställda personer som arbetar specifikt med ANDT (alkohol, narkotika, doping, tobak) för barn och ungdomar. Dessa personer är kopplade till respektive folkhälsoråd. Frågan finns också med i respektive folkhälsoråds verksamhetsplan för Kontinuerliga drogvaneundersökningar genomförs i alla fem kommuner. Under första kvartalet 2013 har kommunerna och VGR samverkat och genomfört CAN:s (Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysning) drogvaneundersökning i 47 av 49 kommuner. De kommuner som valde att inte delta är Ale och Kungälv. Dessa båda kommuner väljer att istället genomföra enkäten LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Resultaten av CANenkäten väntas komma under hösten En återkoppling sker då till nämnden och kommunerna.

22 Sida 6(29) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 I krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård anges att vårdenheten på individoch gruppnivå systematiskt ska arbeta med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder, ge råd om egenvård samt arbeta för tidig upptäckt av hälsorisker. Vårdenheternas insatser ska särskilt riktas mot tobak, alkohol/droger och övervikt/fetma. Vårdenheten ska följa upp och dokumentera rutiner och metoder, att detta sker följs upp av Hälso- och sjukvårds-nämndernas kansli (HSNK) i samband med årliga möten med vårdcentralerna. Resultatet av uppföljningen är planerad att redovisas i årsredovisning Verka för att projekt Mötesplatsen utvidgas till fler kommuner i nämndområdet Utgångspunkten för nämndens arbete med förebyggande och hälsofrämjande insatser är befolkningens behov. Diskussionen i folkhälsoråden och eventuell planering av mötesplatser sker utifrån de behov som respektive kommuns befolkning har. Grunden är en fysisk plats att umgås, få stöd och/eller aktivera sig. Idag finns Mötesplats Tjörn som nämnden är med och finansierar genom separat anslag. I övrigt finns flera andra typer av mötesplatser inom ramen för folkhälsorådens verksamhet, bland annat Aktivitetsparken med Måndagscafé för seniorer i Stenungsund och mötesplatser för föräldrar i respektive kommun. Under våren 2013 har diskussionerna fortsatt i Kungälvs folkhälsoråd om planering av ett utegym som även skulle fungera som en mötesplats Utvidga metoden Runda barn projektet att omfatta hela nämndområdet. Samtliga barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUM) har inrättat team för barn med övervikt och fetma, alla är anslutna till det nationella kvalitetsregistret BORIS. Teamen arbetar i enlighet med det beslutsstöd som arbetats fram inom Västra Götalandsregionen (VGR) och som visats vara framgångsrikt. Mottagningarnas erfarenhet är att om barnen är yngre och föräldrarna har hög motivation för att skapa en livsstilsförändring ökar möjligheten att nå bra resultat. Än så länge finns bara korttidsuppföljningar från arbetet på mottagningarna. Sammantaget för samtliga BUM så visar dessa att man uppnår en minskning av BMI i 50 procent av fallen. I 20 procent uppnås att barnen ligger kvar på samma BMI nivå vilket visar att barnet brutit en accelererande fetmautveckling. I 30 procent av fallen nås ingen framgång alls. Antalet barn per kommun som får tillgång till behandling för övervikt och fetma redovisas till nämnden i årsredovisning Av nämndens beställning framgår att antalet barn per kommun som får tillgång till behandling för övervikt/fetma skall anges. Nämndens presidium har vid dialogmöten med kommunerna i nämndområdet lyft frågan

23 Sida 7(29) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 om hur vi gemensamt skall kunna ta fram metod för hur vi mäter antalet barn i respektive kommun som får behandling för övervikt/fetma, då såväl skolhälsovård som regionens barn- och ungdomsmedicin är involverade i upptäckt och behandling av de överviktiga/feta barnen Inom ramen för Folkhälsorådens uppdrag tydliggöra primärvårdens ansvar På folkhälsoråden informerar kansliet regelbundet om innehållet i Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård och vårdcentralernas ansvar för att delta aktivt i det lokala folkhälsoarbetet. I Stenungsund och på Öckerö finns representanter från vårdcentralerna med i folkhälsoråden. I Kungälv och Ale deltar vårdcentralerna en gång per termin när respektive folkhälsoråd har så kallade stormöten där olika aktörer i närsamhället bjuds in. På Tjörn finns ett gott samarbete mellan folkhälsorådet och vårdcentralerna. I alla fem kommuner deltar vårdcentralerna i insatser som görs av respektive folkhälsoråd. Vårdcentralerna och övrig primärvård är viktiga aktörer och arenor i folkhälsoarbetet och frågan kommer att följas under året för att säkerställa ett aktivt deltagande. Närhälsan i Västra Götaland BUM har i uppdrag att i SIMBA-området (Tjörn, Steungsund, Kungälv och Ale) samverka med barn och ungdomspsykiatrin vid Kungälvs sjukhus samt barn- och ungdomshabiliteringen. Uppdraget är att utveckla former för samverkan utifrån regionens riktlinjer Ett utvecklat samarbete riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder. Avseende Öckerö kommun ges vårdgivaren i uppdrag att utveckla former för samverkan tillsammans med barn- och ungdomspsykiatrin vid SU och barn- och ungdomshabiliteringen. I Krav- och kvalitetsbokens avsnitt om Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser anges att vårdenheten ska medverka i befolkningsinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete inom närområdet i samverkan med kommun och andra aktörer. I uppdraget ingår att delta via närområdesplanering i lokalt folkhälsoråd i kommun/ stadsdelsnämnd eller i dess arbetsgrupper och att aktivt delta i gemensamma planerade aktiviteter. Att detta sker följs upp av HSNK i samband med årliga möten med vårdcentralerna. Resultatet av uppföljningen är planerad att redovisas i årsredovisningen Uppdra åt Folkhälsoråden att genomföra seminarier kring våld i nära relationer Våld i nära relationer är en fråga som finns på agendan i nämndområdets fem folkhälsoråd. I maj bjöd Tjörn och Stenungsund tillsammans med Orust in till en halvdag om våld i nära relationer med fokus på barnperspektivet.

24 Sida 8(29) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd Länssjukvård och högspecialiserad vård Sjukhusen ska i nationella mätningar minst uppnå riksgenomsnitt Vårdöverenskommelse med Kungälvs sjukhus och SU följer regionens riktlinjer. De målrelaterade ersättningarna för båda sjukhusen är kopplade till kvalitetsindikatorer i överenskommelserna och fastställda utifrån regionala måltal. För Kungälvs sjukhus sattes måltalen även utifrån sjukhusets preliminära utfall april I samband med att regionen fastställer målnivåer för respektive kvalitetsindikator beaktas riksgenomsnittet. De målrelaterade kvalitetsindikatorerna för båda sjukhusen följs upp vid två tillfällen per år (vår och höst) varpå måluppfyllelsen redovisas till hälso- och sjukvårdsnämnden. Vårens uppföljning visade att måltalen inte nåddes för ett antal kvalitetsindikatorer för vilka ett förbättringsarbete behöver genomföras inför höstens uppföljning. För Kungälvs sjukhus sker slutavstämning i december. Denna ligger till grund för regleringen av den målrelaterade ersättningen. För SU regleras ersättningen för den målrelaterad ersättningen vid två tillfällen under året, vår och höst. Öppna jämförelser gällande Hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet publiceras av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Resultatet av jämförelsen planeras för rapportering i årsredovisningen Genom närsjukvårdsarbetet förstärka samverkan med patienten i centrum Kungälvs sjukhus deltar aktivt i SIMBA-samverkan i enlighet med vårdöverenskommelsen. I SIMBA:s närvårdsarbetet ingår AVH-teamet (Avancerad vård i hemmet) vars driftansvar utgör en del av Kungälvs sjukhus åtaganden. I uppdraget ingår även att genomföra utbildningssatsningar till hemtjänstpersonal i kommunerna inom sjukhusets upptagningsområde. AVHteamets arbetsinsatser ökar kontinuerligt. Många av AVH-teamets patienter behöver numera inte åka in till sjukhuset utan får sin vård i hemmet, vilket upplevs av patienterna som en trygghet. Samarbetet med kommunerna fungerar bra. Två projekt i SIMBA har startat på Kungälvs sjukhus: Undvikbar slutenvård förstärkt hemgång på avdelning, 5 och 6 (geriatrikavdelningar), där målet är att reducera risken för återinskrivningar genom att säkra upp utskrivningsprocessen. Screening av skörhet hos äldre på akutmottagningen - har som mål att reducera risken för återinskrivningar genom att identifiera sköra äldre och i ett tidigt skede erbjuda vård och stöd på rätt nivå.

25 Sida 9(29) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 I vårdöverenskommelsen med SU för ingår att sjukhuset ska samverka med primärvård, kommun och andra sjukhus i frågor som rör framtagandet och utvecklandet av gemensamma vårdprocesser. De vårdbehov som rör stora patientgrupper och är vanligt förekommande behöver tillgodoses nära patienten. Detta ska ske genom bred samverkan över specialitetsgränser. Av överenskommelsen framgår också att sjukhuset aktivt ska delta i den socialpsykiatriska vård-/stödmodell som startat på Öckerö samt delta i det lokala närvårdsarbetet i enlighet med närvårdsplanen Den Nära Vården på Öckerö. Rapportering från verksamheten sker årsvis och är planerad att presenteras i nämndens årsredovisning för Målet ska mätas genom minskat inflöde till sjukhusen, resultatet av mätningen är planerad att presenteras i årsredovisningen. Vårdenheternas arbetssätt inom VG Primärvård ska präglas av sammanhållna vårdprocesser vilket innebär krav på ett fördjupat och gränsöverskridande samarbete mellan vårdgivare med olika organisatorisk tillhörighet för att undersökning, diagnos, behandling och efterföljande rehabilitering ska ske i ett sammanhang. Vårdcentraler inom VG Primärvård deltar i flera aktuella samverkansgrupper som beskrivs i närområdesplanerna. Samverkansfrågor följs kontinuerligt upp i samband med årliga besök på vårdcentralerna. Dessa kommer att ske under perioden september - november och resultat redovisas i en särskild rapport till nämnden i samband med årsredovisning Satsa på multiprofessionellt hemrehabteam för strokepatienter I Kungälvs sjukhus överenskommelse finns inskrivet att sjukhuset har ett uppdrag att utveckla ett hemrehabteam för strokepatienter under perioden , i enlighet med regionuppdrag och nämndens Mål- och beställningsunderlag I Tilläggsöverenskommelse kommer sjukhuset att tilldelas resurser för att kunna starta ett hemrehabteam för strokepatienter inom SIMBA-området, i samarbete med kommunerna, från och med januari I överenskommelsen med SU för finns inte någon specifik satsning på mobila specialistenheter för nämnområdet. Hälso- och sjukvårdsavdelningen och regionens sjukhus har tidigare tagit fram en gemensam uppföljningsrapport avseende effekter och erfarenheter av ägaruppdraget tidig understödd hemgång för strokepatienter. Uppföljningsrapporten reviderades i januari månad Strokeenheterna beskrev en kvalitetshöjning av strokevården och såg understödd hemgång som ett komplement till övrig strokerehabilitering. Resultaten i rapporten visade ett tryggare omhändertagande, ökade möjligheter att identifiera dolda

26 Sida 10(29) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 funktionsnedsättningar, optimerad rehabilitering i hemmiljön, förbättrad samordning av insatser och en kvalitetssäkrare vårdkedja. Det fanns dock inte några säkra effektiviseringsvinster med arbetssättet. På SU hade ägaruppdraget inom strokesjukvården full finansiering under år 1 och därefter under år 2 (t.o.m. aug 2013) halv finansiering. Sjukhusledningen har beslutat att SU fortsätter med verksamheten under hela Målet ska mätas genom antal strokepatienter som fått rehabilitering i hemmet. Mätning som redovisar antal strokepatienter som fått rehabilitering i hemmet av länssjukvårdskaraktär kommer inte kunna sammanställas då det inte finns former för att mäta detta i dagsläget Satsa på mobila specialistenheter Den satsning som görs avseende mobila specialistenheter kopplat till Kungälvs sjukhus är en kontinuerlig vidareutveckling av AVH-teamet och satsningen på ett hemrehabteam för strokepatienter från och med januari I överenskommelsen med SU för finns inte någon specifik satsning på mobila specialistenheter för nämndområdet. SU använder sig av hembesök som en viktig arbetsform inom flera vårdområden, som tillexempel inom barn- och äldresjukvården. Läkare och sjuksköterskor gör hembesök till barnpatienter med cancer i terminalt skede och inom neonatalverksamheten. Inom äldrepsykiatriska mottagningen sker nybesök i form av hembesök om det finns svårigheter att motivera patienten att besöka mottagningen. Målet ska mätas med minskat antal inläggningar på sjukhusen, resultatet av mätningen är planerad att presenteras i årsredovisningen för Samordnande funktion inom psykiatrin så kallad case manager En lokal satsning gjordes inom psykiatrin vid Kungälvs sjukhus förra året på utbildningsinsatser med temat Vård och stödsamordnare, case manager, integrerad psykiatri och resursgruppsarbete. Arbetsmodellen med Vård- och stödsamordnare innebär att personer som är i behov av stöd från både psykiatrin och socialtjänsten erbjuds två vård- och stödsamordnare, en från vardera håll. Tillsammans kartlägger man systematiskt personens situation och sätter personliga mål. En resursgrupp av närstående/vänner och professionella finns med i arbetet. Ett gemensamt avtal mellan sjukvård och kommun reglerar arbetssätt och åtaganden som säkrar att arbetssättet kan fullföljas. Arbetssättet har påbörjats med ca 25 personer. SU arbetar enligt konceptet inom såväl allmän psykiatri som beroende- och

27 Sida 11(29) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 psykosvård. Arbetssättet benämns integrerad psykiatri och används inom vårdoch stödsamordning. Någon ytterligare uppföljning är inte planerad Förbättra vårdkedjan och samverkan med kommunerna för patienter med dubbeldiagnos missbruk/psykisk sjukdom I SIMBA planen finns målet att vidareutveckla vårdprocesserna mellan huvudmännen för patienter med dubbeldiagnos missbruk/psykisk ohälsa. En uppdatering av de lokala psykiatriplanerna har genomförts under våren 2013 och arbetet med att implementera dessa och de reviderade ansvarsgränserna pågår. Socialtjänsten inom SIMBA kommunerna, vårdcentralerna och psykiatriska kliniken på Kungälvs sjukhus arbetar med att säkerställa att det finns dokumenterad samordnad individuell vårdplan (SIP) i samtliga ärenden. I vårdöverenskommelsen med Kungälvs sjukhus finns inskrivet att det är viktigt att vårdkedjan förbättras för patienter med missbruk och psykisk sjukdom. Psykiatrin vid Kungälvs sjukhus deltar aktivt i SIMBA-arbetet, både lokalt och på strategisk nivå, med utgångspunkt från målområde 4 Psykiatri i SIMBA:s reviderade närvårdsplan. I vårdöverenskommelsen med SU ingår att sjukhuset ska delta aktivt i den socialpsykiatriska vård- och stödmodell som startat på Öckerö samt delta i det lokala närsjukvårdsteamet i enlighet med närvårdsplanen Den nära vården på Öckerö. Rapportering från verksamheten sker årsvis och är planerad att presenteras i nämndens årsredovisning Sammanhållen vård om de mest sjuka äldre, t ex genom: öppen retur på sjukhusen, direktinläggning på vårdavdelning slippa åka via akutintaget På Kungälvs sjukhus akutklinik genomförs många åtgärder för att korta väntetiderna bland annat med att förbättra vårdkedjor såsom direktinläggningar på vårdavdelningar och andra effektiva handläggnings-/vårdprocesser. Sjukhuset har sedan flera år direktinläggningar av patienter till rätt vårdavdelning för följande grupper: höftfrakturer, stroke och för vissa definierade patienter över 80 år. Öppen retur används på sjukhuset för vissa kända patientgrupper, i huvudsak cancerpatienter. På sikt är målet att ytterligare patienter kommer direkt från triagering/ambulans till rätt vårdavdelning. SU använder öppen retur framförallt inom cancersjukvården och det rör sig om små volymer. På flera områden har rutiner utvecklats så att patienter som inte behöver akutmottagningens resurser kan komma direkt till vårdavdelning. Inom SU finns 12 etablerade så kallade snabbspår som gör det möjligt för patienter att komma direkt till en vårdavdelning. Ett exempel på snabbspår är arbetssättet AMBitiÖS på SU som omfattar patienter vilka inkommer via

28 Sida 12(29) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 ambulans till Östra sjukhuset och innebär att ambulanspersonalen bedömer att patienten är i behov av slutenvård. När det är verifierat av läkare eller sjuksköterska på akutmottagningen så kan patienten direktinläggas. Antalet patienter som kommer till sjukhuset den här vägen beräknas utgöra cirka 5000 per år. Det finns en rutin med tillhörande remiss för direktinläggning som gäller för medicin/geriatrik verksamheter inom SU. Ett arbete som genomförts inom projektet In- och utskrivningsklar patient vårdkedjan för de mest sjuka äldre i Temagrupp Äldre inom Ledningsgrupp för samverkan (LGS). Rutinen innehåller en avstämning mellan primärvårdsläkare och läkare inom SU där vissa förhållanden ska vara uppfyllda. Ansvarig sjukhusläkare beslutar om patienten ska direktinläggas eller hänvisas till akutmottagning. Syftet är att det ska vara enkelt för äldre patienter att komma direkt till vårdavdelning om de har behov av slutenvård, men också att de inte ska komma till sjukhus om de inte behöver det. Arbetssättet innebär att kommun, primärvård och sjukhus gemensamt skapar rutiner och samverkan. Målet sammanhållen vård om de mest sjuka äldre, t ex genom: öppen retur på sjukhusen, direktinläggning på vårdavdelning slippa åka via akutintaget är planerat att följas upp under Utred möjligheten att på Öckerö pröva samverkande vård utanför sjukhuset som en del av närsjukvården genom ökad samverkan mellan primärvård, sjukvårdsrådgivning, kommun och den pre-hospitala länssjukvården (ambulanssjukvården) Återkoppling till nämnden för målet planeras under överenskommelseperioden Bevaka att en ändrad beställning sker 2013 vad avser slutenvård för barn och ungdomar i Ale kommun, från NU sjukvården till SU Vårdöverenskommelsen för med SU innehåller uppdraget att erbjuda vård för barn och ungdomar boende i Ale kommun som har behov av sluten psykiatrisk vård. Uppdraget har överförts från NU-sjukvården till SU. Volymen motsvarar 100 vårddagar och sjukhuset tillförs medel för detta. En avstämning är planerad hösten 2013 som sedan redovisas till nämnden Primärvård I samverkan med kommunerna utreda möjligheten att stärka vårdkedjan för barn och ungdomar med psykisk ohälsa, där elevhälsovården är en viktig del Inom SIMBA pågår en utveckling av samarbetet mellan de verksamheter som

29 Sida 13(29) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Arbetet med att implementera de reviderade ansvarsgränserna och Västbus riktlinjer pågår, liksom arbetet med att säkerställa att en dokumenterad, samordnad individuell vårdplan (SIP) finns. En fortsatt utveckling av konsultationsmodellen pågår i samverkan med BUP, BUM, Barn- och ungdomshabiliteringen och kommunernas socialtjänst och elevhälsa. I överenskommelsen med Närhälsan i Västra Götaland finns krav på att alla patienter skall erbjudas vård inom fastställda garantitider samt i övrigt följa regionens riktlinjer. BUM samverkar med kommun och berörda vårdgrannar. SIMBA har sedan oktober 2011 uppdraget att arbeta med att stärka vårdkedjan. En uppföljning av Barnrapportens förbättringsområde när det gäller vårdkedjan för barn och ungdomar med psykisk ohälsa har genomförts och presenteras för nämnden. Uppföljningen visar att en fortsatt utveckling av första linjens vård behövs. Gemensamt arbete pågår med Ale-, Tjörns- och Stenungsunds kommuner angående samverkan om familjecentral. I krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård anges att vårdenheten på individoch gruppnivå systematiskt ska arbeta med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder, ge råd om egenvård samt arbeta för tidig upptäckt av hälsorisker. Insatserna ska särskilt riktas mot tobak, alkohol/droger och övervikt/fetma. HSNK kommer i årets avtalsuppföljning under september-november att särskilt beröra frågan om vården för barn och ungdomar vid vårdcentralerna och resultaten kommer att redovisas i en särskild rapport till nämnden i samband med årsredovisning Vårdenheten ska uppmärksamma de psykosociala faktorernas betydelse för den fysiska och psykiska hälsan och särskilt beakta tidig upptäckt av barn som far illa. Vårdenheternas åtagande gäller barn, ungdomar och vuxna med psykisk ohälsa, sjukdom och funktionshinder som inte behöver vuxenpsykiatrisk eller barnoch ungdoms-psykiatrisk specialistkompetens. I uppdraget ingår exempelvis lättare till medelsvåra barn- och ungdomspsykiatriska tillstånd. Vårdenheten ska samverka med kommunen kring barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik och följa gemensamma riktlinjer upprättade mellan kommuner och Västra Götalandsregionen. Att detta sker följs upp av HSNK i samband med årliga möten med vårdcentralerna. Resultatet av uppföljningen är planerarad att redovisas i årsredovisning Särskilt följa upp samverkan inom närområdesplanerna. Samverkan inom närområdesplanerna följs upp av HSNK i samband med årliga möten med vårdcentralerna eller när allvarliga brister uppstår. Resultatet av

30 Sida 14(29) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 uppföljningen är planerad att redovisas i årsredovisning Närområdessamverkan i kommunerna Ale, Stenungsund, Tjörn och Kungälv följs också kontinuerligt genom SIMBA på såväl politisk- och förvaltningsnivå som på verksamhetsnivå I samverkan med samtliga kommuner i nämndområdet påbörja arbetet med att få igång en familjecentral i respektive kommun För närvarande finns endast en familjecentral i nämndområdet, och den finns i Kungälvs kommun (Ytterby). Ett gemensamt arbete pågår i kommun angående samverkan om familjecentral Följa upp att läkemedelsgenomgångar genomförs inom primärvården Läkemedelsavstämning ska enligt Krav- och kvalitetsboken göras minst en gång per år för patienter som är 75 år eller äldre samt för patienter, oavsett ålder, med många läkemedel. Läkemedelsavstämningar är en målrelaterad kvalitetsindikator och följs bland annat via SPEAR. I juni 2013 var genomsnittet genomförda avstämningar 59,5 procent för vårdcentralena i nämndområdet och 12 av 15 vårdcentraler nådde upp till det regionala snittet 50,8 procent Tandvård Riktade insatser på postnummernivå inom barntandvården i de områden där särskilt behov finns I vårdöverenskommelsen för perioden har Folktandvården det specifika åtagandet att identifiera barn med särskilt behov av tandvård i nämndområdet. Familjefokuserade insatser i form av grupp- och enskilda samtal testas i pilotform under september 2013, utfall kommer att redovisas i samband med årsredovisning Efter utvärdering av pilotverksamheten ska ordinarie projektverksamhet påbörjas Riskidentifiering utifrån bakterieprov av kariesframkallande munbakterie Folktandvården har under perioden i uppdrag att riskidentifiera nämndområdets samtliga 2-åringar med provtagning av kariesframkallande munbakterier. Andelen 2-åringar med förekomst av munbakterier perioden jan-jun 2013 är 8 procent av totalt 788 salivprov och ligger på samma nivå som för helåret Fluorlackning årskurs ett till fem två gånger per läsår Folktandvården har under perioden fortsatt det specifika uppdraget att utföra fluorlackningar av elever i årskurs 0-5. Fluorlackningar har utförts enligt plan under vårterminen.

31 Sida 15(29) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd Hälsosamtal med föräldrar och barn. Hälsosamtal i samband med undersökning på tandvårdsklinik genomförs regelmässigt inom barn- och ungdomstandvården. Som ett led i ett tidigt främjande arbete genomför folktandvården ett strukturerat hälsosamtal med föräldrarna i samband med att barnet vid cirka ett års ålder får en munhälsobedömning. Uppdraget genomförs enligt plan och följs upp på helårsbasis Säkerställa att den uppsökande tandvården till personer i särskilda boenden ges med integritet och kontinuitet I avtal och överenskommelser för den uppsökande verksamheten och munhälsobedömningar finns särskilda formuleringar om hur integriteten ska tillvaratas och exempel formulerade kring känsliga situationer som kan uppstå. Någon ytterligare uppföljning är inte planerad Funktionsnedsättning I överenskommelserna med Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Kungälvs sjukhus säkerställa full tillgång till samtliga specialiteter, utöver habiliteringsverksamhet, inom länssjukvård för personer med funktionsnedsättning I Kungälvs sjukhus uppdrag ingår att ge invånarna i HSN 4 länssjukvård inom de specialiteter som finns tillgängliga på sjukhuset till alla patienter oavsett om patienten har en funktionsnedsättning eller ej. I överenskommelsen för med SU framgår att alla patienter ska få vård inom de specialiteter som finns tillgängliga på sjukhuset. Kungälvs sjukhus och SU har regelbundna möten med ledningen för Habilitering & Hälsa där också frågan om adekvat tillgång till specialiteter tas upp. Målet ska mätas genom antal besök, per person, på sjukhuset av patienter registrerade inom Habiliteringen, resultatet av mätningen är planerad att presenteras i årsredovisningen för Vårdgaranti Säkerställa att vårdgivarna klarar att ge vård inom fastställda vårdgarantitider. I Västra Götalandsregionens budget för år 2013 anges att sjukvården ska vara lättillgänglig och köfri. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) reglerar patientens rättigheter. Utöver lagen finns inom regionen regler och riktlinjer för vårdgaranti (Dnr RSK ).

32 Sida 16(29) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Kungälvs sjukhus och SU Kungälvs sjukhus och SU har i enlighet med vårdöverenskommelsen det ekonomiska och verksamhetsmässiga ansvaret för fastställda garantier/ledtider. SU rapporterar väntetider och tillgänglighet enligt regionala riktlinjer. Vid Kungälvs sjukhus var måluppfyllelsen för den nationella vårdgarantin, avseende patienter som väntat högst 90 dagar på besök, 93 procent i juli. Detta är en försämring med fem procentenheter jämfört med samma period föregående år. Motsvarande andel på SU var 80 procent, en försämring med åtta procentenheter. För NU-sjukvården var andelen 81 procent, även det en försämring jämfört med för ett år sedan (-12 % -enheter). På Kungälvs sjukhus var andelen patienter som i juli väntat högst 90 dagar på behandling 100 procent, vilket var samma resultat som för juli föregående år. Motsvarande andel på SU var 70 procent vilket är nästan oförändrat jämfört med samma period föregående år (71 %). I NU-sjukvården var andelen 84 procent, en försämring med 9 procentenheter. Andel patienter med välgrundad misstanke om cancer som fick vänta högst 14 dagar för besök på Kungälvs sjukhus var sista juni 100 procent (inga patienter i juli). Motsvarande andel på SU var 99 procent och på NU 92 procent. Medelvärdet i regionen var 91 procent. Andelen vårdgarantipatienter inom BUP som väntat högst 30 dagar på besök, sista juli var på Kungälvs sjukhus 82 procent. Motsvarande andel på SU var 67 procent och på NU 79 procent. Medelvärdet i regionen var 67 procent. Sista juli stod sju barn i kö för fördjupad utredning inom BUP på Kungälvs sjukhus och tio stod i kö för behandling, ingen av dessa barn hade väntat mer än 30 dagar. Kungälvs sjukhus klarade vårdgarantimålet (100 procent) för både fördjupad utredning och behandling. Sista juli stod tio barn i kö för fördjupad utredning inom BUP på SU och ett barn i kö för behandling. Samtliga dessa elva barn hade väntat mer än 30 dagar. SU klarade inte vårdgarantin för någon (0 procent) av patienterna i kön det datumet, varken för fördjupad utredning eller behandling. Andelen vårdgarantipatienter inom NU sjukvården/bup som sista juli väntat högst 30 dagar på fördjupad utredning var 24 procent och för behandling inom 30 dagar 37 procent. Medelvärdet i regionen för fördjupad utredning var 16 procent och för behandling 27 procent.

33 Sida 17(29) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Andelen vuxna vårdgarantipatienter som väntat högst 90 dagar på neuropsykiatrisk-utredning är för Kungälvs sjukhus stadigt på 100 procent. Motsvarande andel på SU var 100 procent och på NU 60 procent. Medelvärdet i regionen var 59 procent. Sjukvårdsrådgivningen Svarstiden för sjukvårdsrådgivningen var i augusti 54 procent besvarade samtal inom 3 minuter. Det är en förbättring jämfört med vårens tillgänglighetssiffror som var avsevärt lägre främst beroende på teknikproblem för redovisningen. För servicenivå 2, vilket innebär svarstid inom 9 minuter, var uppfyllelsegraden 79 procent jämfört med genomsnittet för 2012 som var 88 procent. VG Primärvård Två gånger per år mäts besökstillgängligheten vid vårdcentralerna i nämndområdet. Vid senaste mätningen i mars 2013 togs i genomsnitt 93,2 procent av nybesöken emot inom sju dagar. Detta kan jämföras med genomsnittet för VGR som var 89,0 procent. Närhälsan I överenskommelsen med Närhälsan i Västra Götaland barn- och ungdomsmedicin (BUM) finns krav på att alla patienter skall erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna samt följa regionens riktlinjer. Öppettiderna är klockan vardagar, förutom mottagningarna i Stenungsund och på Tjörn, vilka har öppet två vardagar per vecka. Generellt har efterfrågan varit mycket hög under försa havlåret med ett ökat remissinflöde. Tillgänglighet har legat nära 100 procent och kan variera per månad mellan procent för BUM totalt. Således finns enstaka patienter som inte erbjuds tid inom tre månader. Orsaken till detta analyseras fortlöpande och som regel visar det sig vara patientvald väntan. Samtliga mottagningar är anslutna till Tele-Q och föräldrar, som tagit kontakt blir uppringda samma dag. Habilitering- & Hälsa Tillgängligheten till Habilitering & Hälsas verksamheter är god. Alla mottagningar har registrerats i tillgänglighetsdatabasen och i samband med det arbetet avlägsnades de tillgänglighetsbrister som fanns för personer med funktionshinder i Hälso- & Habiliterings lokaler. Tandvården Vid Folktandvårdens allmäntandvårdskliniker varierar väntetiderna för nya vuxenpatienter inom nämndområdet. Det finns kliniker som har väntetider över 6 månader, vilket förklaras av rekryteringssituationen. De kliniker som har väntetid 6-12 månader för nya vuxna patienter är Kärna och Ytterby, men dessa

34 Sida 18(29) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 patienter har i samtliga fall kunnat hänvisas till andar mottagningar. Övriga kliniker har 0-3 månaders väntetid. I nämndområdet finns ett relativt stort antal privata allmäntandläkare som invånarna kan besöka. Inom specialisttandvården varierar väntetiderna mellan specialiteterna och mellan specialisthusen. Inom pedodonti (specialiserad barntandvård), käkkirurgi och sjukhustandvård har kraven på tillgänglighet skärpts i överenskommelsen och målrelaterad ersättning utgår för väntetid om max 3 månader för prioritet A (patienter med prioriterat tandvårdsbehov). Tillgänglighet, väntetid antal månader Göteborg Mölndal Prio A Prio B Prio A Prio B Bettfysiologi Endodonti Käkkirurgi Sjukhustandvård Parodontologi Pedodonti Protetik Radiologi Sjukhustandvård Kungälv, Prio A: 0 månader 3.3 Rättighetsfrågor Rättighetsperspektivet genomsyrar all verksamhet enligt visionen Det goda livet. Prioriterade mål ska alltid genomföras utifrån detta perspektiv. Särskild uppmärksamhet måste ägnas utsatta grupper och uppföljningar måste göras av hur barns rättigheter beaktas inom nämndens verksamhetsområde. I arbetet med barn och unga ska verksamheterna ta utgångspunkt i FN:s barnkonvention. Barn och unga ska mötas med respekt och ges möjlighet till delaktighet och inflytande, vilket fastslås i avtal och överenskommelser med utförarna. Barnperspektivet ska även beaktas i beredningen av de tjänstemannaunderlag som ligger till grund för hälso- och sjukvårdsnämndernas beslut. För att kunna genomföra en jämställdhetsintegrering i enlighet med regionfullmäktiges intentioner, är det grundläggande att ta del av fakta och synliggöra kvinnors och mäns olika villkor. Skillnader måste analyseras och omotiverade skillnader åtgärdas. I avtal och överenskommelser framgår att vården ska vara fri från fördomar och diskriminering. Behövlig kunskap för att uppnå detta mål ska finnas i vårdens verksamheter. Samverkan mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och Kunskapscenter för jämlik vård ska fördjupas. Utförarna ska följa Västra Götalandsregionens (VGR) riktlinjer för fysisk

35 Sida 19(29) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 tillgänglighet och tekniskt stöd för personer med funktionsnedsättning. Samtliga verksamheter ska särskilt beakta de behov som personer med funktionsnedsättning har. Verksamheterna ska finnas registrerade i Västra Götalandsregionens tillgänglighetsdatabas. Exempel på hur arbetet med rättighetsfrågor bedrivs är Habilitering & Hälsa som i sin överenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnderna har i uppdrag att under avtalsperioden analysera synverksamhetens förskrivning av hjälpmedel ur ett jämställt/ jämlikhetsperspektiv. Uppföljning sker i årsredovisningen I överenskommelsen med SU ingår det att sjukhuset åtar sig att årligen analysera minst två patientgruppers vård och behandling utifrån ett genusperspektiv, det vill säga att undersöka om kvinnor och män får behandling efter behov och på lika villkor. Omotiverade skillnader måste analyseras och åtgärdas samt följas upp. Om uppföljningen av åtgärderna visar att de inte haft önskad effekt, ska nya åtgärdsplaner tas fram och redovisas. Kunskapscentrum för jämlik vård har engagerats i ett förbättringsarbete på SU för att öka kvaliteten på de två analyser som årligen ska genomföras. 4. Verksamhets-/Processperspektivet 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Nämnden har hittills i år haft två sammanträden med nämndens pensionärsråd (LPR). Vid dessa sammanträden behandlades bl a statistik över vårdsökande i nämndområdet, nämndens årsredovisning 2012, VG primärvårdsfrågor, Vårdval Rehab i Västra Götalandsregionen och resursfördelningsmodellen. Nämnden har under våren haft ett dialogmöte med handikapp- och patientföreningarna i nämndområdet. Vid detta tillfälle behandlades överenskommelsen med Habilitering & Hälsa, uppföljning av VG Primärvård samt att patientföreningarna Hjärt- och Lungsjukas förening och HSO-VG lämnade information om sin verksamhet. Nämnden har också haft kommundialogmöten på presidienivå med kommunerna Öckerö, Tjörn, Kungälv, Stenungsund, Ale under våren. Vid dessa möten processades samverkansfrågor såsom närsjukvårdsfrågor, familjecentral, uppsökande tandvård, VG primärvårdsfrågor, Vårdval Rehab, sociala investeringar m.m. Kungälvs sjukhus I Regionstyrelsens beslut om Detaljbudget för 2013 (RS ) ingick följande uppdrag: Ge hälso- och sjukvårdens beställare och utförare i uppdrag att i samråd med ägarutskottet inom ramen för de två-åriga överenskommelserna gemensamt arbeta fram

36 Sida 20(29) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 åtgärder eller förslag för att uppnå målen om tillgänglighet inom givna budgetramar samt återrapportera uppdraget till regionstyrelsen. Berörda sjukhus är Kungälvs sjukhus, NUsjukvården och Södra Älvsborgs Sjukhus. Under januari och februari 2013 genomfördes ett gemensamt arbete på tjänstemannanivå avseende Kungälvs sjukhus, HSNK och regionkansliet. Avstämningar gjordes med presidiet i HSN 4, vid ett extra insatt presidiemöte. Presidiet i HSN 4 var tillsammans med beställardirektören och presidiet i styrelsen för Kungälvs sjukhus och sjukhusdirektören kallade till överläggningar med Ägarutskottet den 25 februari och senare Regionstyrelsen. Vid dessa överläggningar redovisade sjukhuset och hälso- och sjukvårdsnämnden en samstämmig bild av sjukhusets situation och diskussioner fördes om åtgärder för att få en ekonomi i balans på kort och på lång sikt. Ärendet togs upp i regionstyrelsen den 26 mars och regionfullmäktige den 16 april. Beslutet blev att Kungälvs sjukhus tilldelas 20 mnkr år 2013 och 10 mnkr år 2014 från regionala medel. 4.2 God Vård I avtal och överenskommelser som hälso- och sjukvårdsnämnden har med utförare, såväl interna som externa, fastslås att verksamheterna ska efterleva God Vård. Den uppföljning som sker baseras sedan på de kvalitetsområden som anges i God Vård. 4.3 Vårdgaranti - tillgänglighet Se Prestationer Se bilaga 3A-3F. Omfattande förändringar i inrapporteringssättet av prestationer för öppenvården på sjukhusen har gjorts, vilket omöjliggör en jämförelse mellan åren. Budgeten för 2013 är lagd enligt det tidigare sättet att redovisa och kan därför inte jämföras med 2013 års utfall. För de förändrade posterna redovisas enbart värden i kolumnerna utfall och prognos. Alla jämförelser görs mellan utfallet januari-augusti 2013 och utfallet januari-augusti Slutenvård sjukhus: Inom den somatiska vården har det totala antalet vårdtillfällen (VTF) minskat med 4 procent (480 VTF) jämfört med samma period föregående år. Till följd av detta har ett lägre antal DRG-poäng noterats. Den genomsnittliga vårdtyngden per VTF (CMIcase mix index) visar på något högre utfall jämfört med tidigare, vilket innebär att en mer resurskrävande vård har bedrivits. Inom vuxenpsykiatrin har ett lägre antal inskrivningar konstaterats med 9 procent (61 inskrivningar) medan medelvårdtiden har ökat med 1,1 vårddagar/vtf och uppgår därmed till 16,2 vårddagar/vtf. Antalet vårddagar inom BUP har ökat med 70 procent (230 vårddagar) jämfört med samma period föregående år. Ökningen förklaras av ett ökat antal slutenvårdsplatser samt ökad tillgänglighet under sommarperioden jämfört med förra året.

37 Sida 21(29) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Länssjukvård, exkl. sjukhus och VGPV: Ett minskat antal besök har noterats med 8 procent (2 500 besök) jämfört med föregående år. Det minskade konsumtionen har framför allt skett inom Habilitering & Hälsa och Närhälsan. Prognosen för 2013 justeras efter utfall VG Primärvård: Det totala antalet besök har minskat med 5 procent (ca besök). Inom offentlig VG Primärvård har konsumtionen minskat med 12 procent ( besök) medan en ökad konsumtion inom privat VGPV har noterats med 3 procent (3 700 besök). Primärvård övrigt: En ökad konsumtion av antalet besök har kunnat noteras med sammantaget 3 procent (ca besök). En förskjutning vad gäller konsumtion av läkar- och övriga besök har skett inom mödrahälsovård, innebärande en lägre konsumtion av läkarbesök samt en högre konsumtion avseende övriga besök. En minskad konsumtion av läkarbesök har även noterats hos de privata allmänläkarna. Antalet läkarbesök har totalt sett minskat med 30 procent (1 000 besök) samtidigt som ett ökat antal övriga besök har skett med 4 procent (3 700 besök). Utomregional vård: Antalet öppenvårdsbesök är betydligt högre jämfört med föregående år. Jämförelsen är inte relevant p.g.a. felrapportering under Medarbetarperspektivet 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet De fyra tidigare lokala hälso- och sjukvårdskanslierna är sedan ett år tillbaka hopslagna till ett samlat kansli (HSNK). En verksamhetsplan för år 2013 har tagits fram för kansliet. I verksamhetsplanen beskrivs organisationens egna mål och hanteringen av fullmäktiges mål. Till verksamhetsplanen finns en särskild genomförandeplan kopplad. Av nedanstående matris framgår mål, ansvar och tidplan. Ett ledningssystem som klargör ansvar och befogenheter är klart i enlighet med tidplanen. Vad Hur Vem När Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska minska Kartläggning av var dessa skillnader finns görs av lönesättande chefer tillsammans med personalhandläggare för jämförbart arbete dvs. vi jämför befattning, erfarenhet och kön. I lönerevisionen skall eventuellt osakliga skillnader utjämnas. Beställardirektören 2013 Heltid ska vara norm vid tillsvidareanställning Vid nyrekrytering erbjuds alltid heltid Linjechefer 2013

38 Sida 22(29) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Lönestrukturen inom HSNK ska analyseras Kartläggning av samlad kompetens inom HSNK (resursbank) Kartläggning av nuvarande lönestruktur. Ny BAS-värdering för samtliga kategorier genomförd senast maj-13. Jämföra motsvarande tjänster och arbetsinnehåll. Oskäliga löneskillnader ska elimineras. HR tar fram en gemensam mall senast juni-13. Kartläggning genomförs efter fastställd mall vid varje kontor. Ställs samman för hela kansliet av HR Beställardirektören HR HSK chef HR Oktober 2013 December 2013 Ta fram ett ledningssystem som klargör ansvar och befogenheter Chefsgruppen tar fram ett styrdokument som förankras i 18- gruppen och bland medarbetare. Beställardirektör April Personalvolym Personalvolymen är i jämförelse med föregående år oförändrad, och uppgår till 143 personer. I denna summa ingår 18 folkhälsoplanerare i Skaraborg. 5.5 Sjukfrånvaro Den relativa sjukfrånvaron framgår av nedanstående tabell. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 4,8% 4,6% Män 2,4% 1,3% Totalt 4,3% 3,8% Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) Kvinnor 63,9% 69,9% Män 63,3% 18,4% Totalt 63,8% 65,8% Den ackumulerade sjukfrånvaron har minskat jämfört med samma period föregående år från 4,3 till 3,8 procent. Andelen långtidssjukfrånvaro av den totala sjukfrånvaron har ökat marginellt från 63,8 till 65,8procent. 7. Ekonomiperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämndens prognostiserade helårsresultat för 2013 efter riskdelning är i nivå med budget.

39 Sida 23(29) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 När åtta månader har gått har en hög kostnadsutveckling avseende nämndinvånarnas konsumton av sjukhusvård kunnat konstateras. På helårsbasis prognostiseras en negativ avvikelse mot budget motsvarande -40 mnkr. Till följd av detta förväntas nämndens helårsresultat, innan riskdelningen bli ett underskott på -41,3 mnkr. Nämndens behov av tillskott i den lokala riskdelningen bedöms bli 24,5 mnkr högre än det budgeterade behovet på 16,8 mnkr. Jämfört med tidigare prognostillfälle har behovet av tillskott minskat med 12,5 mnkr, främst till följd av lägre kostnader avseende VGPV samt kommunal primärvård, jämfört med plan. 7.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Nämnden har inga egna mål i ekonomiperspektivet. 7.2 Ekonomiskt resultat Se bilaga 1A och 1B. Finansiering efter betalningsförmåga För att möjliggöra mesta möjliga vård och minska behovet av att budgetera säkerhetsmarginaler har de fem nämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 sedan ett antal år tillbaka kommit överens om en finansiering efter betalningsförmåga/lokal riskdelning. Av utfallet per augusti och den förväntade utvecklingen för helåret bedöms behovet av medel i den lokala riskdelningen för berörda nämnder (4,7,11 och 12) sammantaget minska med 14,8 mnkr. Det sammantagna prognostiserade helårsresultatet för de fem nämnderna bedöms bli ett överskott om 18,7 mnkr. Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 har i budget avsatt 99,1 mnkr för att bidra till Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4,7,11 och 12. Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 prognostiserar lämna 84,3 mnkr, vilket är en förbättring med 14,8 mnkr jämfört med både budget och tidigare prognos. Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 har kraftigt ökade kostnader för sjukhusvård vilket innebär ett prognostiserat behov av tillskott på totalt 41,3 mnkr. Därmed bedöms nämndens behov av tillskott bli 24,5 mnkr högre än det budgeterade behovet på 16,8 mnkr. Jämfört med tidigare rapportering har behovet av tillskott minskat med 12,5 mnkr. För hälso- och sjukvårdsnämnd 7 har det prognostiserade behovet av medel ur den lokala riskdelningen minskat med 11,5 mnkr, från 17,5 mnkr till 6 mnkr på helårsbasis. Behovet av tillskott i den lokala riskdelningen för Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 är 37 mnkr, vilket är en förbättring med 10 mnkr jämfört med budgeterat belopp. Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 har minskade kostnader för sjukhusvård och har inte behov av tillskott i den lokala riskdelningen. I budgeten beräknades att nämnden behövde erhålla 17,8 mnkr i den lokala riskdelningen.

40 Sida 24(29) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Region och Rikssjukvård samt Länssjukvård innan lokal riskdelning Offentliga sjukhus (- 40,0 mnkr) Modellen för ersättning av sjukhusvård innebär att sjukhusen ersätts maximalt upp till en förutbestämd nivå. För produktion över denna nivå ersätts inte sjukhusen. Kungälvs sjukhus och SU:s totala produktion har minskat jämfört med motsvarande period föregående år. Nämndens ackumulerade utfall till och med augusti för offentlig sjukhusvård innan riskdelning, visar på en negativ avvikelse mot plan med 35,9 mnkr. Detta förklaras till största del av att en mer resurskrävande och därmed kostnadsdrivande slutenvård har bedrivits jämfört med tidigare. Då modellen för budgetering av offentlig sjukhusvård baseras på utfallet två år bakåt i tiden innebär det att ovanstående kostnadsutveckling inte blir omhändertagen fullt ut. Kostnaderna för offentlig sjukhusvård har sedan 2011 successivt ökat mer än budget. På helårsbasis prognostiseras en negativ avvikelse mot budget motsvarande - 40 mnkr. Privata sjukhus - Lundby Närsjukhus (+ 1 mnkr) Nämndens invånare konsumerar en lägre andel vård än budgeterat på Lundby Närsjukhus. Årets prognos visar på en positiv avvikelse motsvarande 1 mnkr. VGPV (+ 8 mnkr) Under året har en förskjutning av antal listade skett från de offentligt drivna vårdcentralerna till privata vilket förklarar den stora skillnaden mellan de båda driftsformerna. För de offentliga vårdcentralerna prognostiseras en positiv avvikelse mot plan med ca 11mkr. Ersättningen som vårdcentralerna erhåller när det gäller täckningsgraden har tom augusti inte utbetalats i förväntad omfattning. Till följd av detta prognostiseras ett överskott motsvarande 2 mnkr. Resterande överskott härrör ersättningen för ålder & kön och ersättningen gällande vårdtyngden. För de privata vårdcentralerna prognostiseras en negativ avvikelse motsvarande 3 mnkr, till följd av en förväntad högre ersättning avseende ålder & kön samt vårdtyngd. Sammantaget visar prognosen ett överskott jämfört med budgeterat belopp motsvarande ca 8mkr. Övrig primärvård, kommunal (+ 2 mnkr) Nämndens kostnader avseende hjälpmedel förväntas bli i nivå med föregående år, dock lägre jämfört med årets budget. Därmed prognostiseras en positiv avvikelse motsvarande 2 mnkr. Läkemedel (+ 2 mnkr) Nämndens kostnadsutveckling för läkemedel för privata vårdgivare (exkl Lundby och VGPV) visar på lägre kostnader jämfört med samma period föregående år. Kostnadsminskningen avser främst läkemedelsförskrivning av läkare verksamma inom nationella taxan. Årets prognos visar på ett lägre utfall med 2 mnkr jämfört med budget.

41 Sida 25(29) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Sjukresor (+ 2 mnkr) Det ackumulerade utfallet under perioden visar på en fortsatt nedåtgående trend avseende kostnader för sjukresor. Det lägre utfallet förklaras främst av minskade transportkostnader till följd av det nya trafikavtalet. Dessutom har ett lägre antal resor noterats under 2013 jämfört med samma period Årets prognos visar på ett lägre utfall med 2 mnkr jämfört med budget. Uppföljning av regionfullmäktige beslutade besparingar kurser/konferenser, konsult, trycksaker/information Kostnadsutvecklingen på de av regionfullmäktige beslutade besparingar visar på ett lägre utfall jämfört med föregående år. VGR:s annonsering på Eniros Blå sidor har upphört, vilket i enlighet med budget minskar kostnaderna för Information och PR. 7.4 Eget kapital Nämndens eget kapital uppgick vid ingången av 2013 till 13,4 mnkr. Det prognostiserade resultatet för 2013 väntas bli i nivå med budget. Därmed prognostiseras det egna kapitalet vara oförändrat vid utgången av Bokslutsdokument och noter Se bilaga 2. Bokslutsdokument och noter. REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Förekomsten av vårdrelaterade infektioner inom slutenvården ska minska OK I överenskommelserna med Kungälvs sjukhus och SU finns målrelaterad ersättning för en kvalitetsindikator som avser vårdrelaterade skador och infektioner. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till uppnått processmål och resultatet redovisas vår och höst. För Kungälvs sjukhus var utfallet för kvalitetetsindikatorn 12,6 procent (regionalt måltal under eller lika med 8 %) vid mätning våren Det innebär att målnivån för denna indikator inte har uppnåtts per april Det finns ingen entydig förklaring. En huvudorsak är att detta är en punktprevalensmätning, som varierar över tid. SU uppnådde måltalet för vårens uppföljning av kvalitetsindikatorn.

42 Sida 26(29) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna Varning I Västra Götalandsregionens budget för år 2013 anges att sjukvården ska vara lättillgänglig och köfri. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) reglerar patientens rättigheter. Utöver lagen finns inom regionen regler och riktlinjer för vårdgaranti (Dnr RSK ). Kungälvs sjukhus och SU Kungälvs sjukhus och SU har i enlighet med vårdöverenskommelsen det ekonomiska och verksamhetsmässiga ansvaret för fastställda garantier/ledtider. SU rapporterar väntetider och tillgänglighet enligt regionala riktlinjer. Vid Kungälvs sjukhus var måluppfyllelsen för den nationella vårdgarantin, avseende patienter som väntat högst 90 dagar på besök, 93 procent i juli. Detta är en försämring med fem procentenheter jämfört med samma period föregående år. Motsvarande andel på SU var 80 procent, en försämring med åtta procentenheter. För NU-sjukvården var andelen 81 procent, även det en försämring jämfört med för ett år sedan (-12 % -enheter). På Kungälvs sjukhus var andelen patienter som i juli väntat högst 90 dagar på behandling 100 procent, vilket var samma resultat som för juli föregående år. Motsvarande andel på SU var 70 procent vilket är nästan oförändrat jämfört med samma period föregående år (71 %). I NU-sjukvården var andelen 84 procent, en försämring med 9 procentenheter. Andel patienter med välgrundad misstanke om cancer som fick vänta högst 14 dagar för besök på KS var sista juni 100 procent (inga patienter i juli). Motsvarande andel på SU var 99 procent och på NU 92 procent. Medelvärdet i regionen var 91 procent. Andelen vårdgarantipatienter inom BUP som väntat högst 30 dagar på besök, sista juli var på Kungälvs sjukhus 82 procent. Motsvarande andel på SU var 67 procent och på NU 79 procent. Medelvärdet i regionen var 67 procent. Sista juli stod sju barn i kö för fördjupad utredning inom BUP på Kungälvs sjukhus och tio stod i kö för behandling, ingen av dessa barn hade väntat mer än 30 dagar. Kungälvs sjukhus klarade vårdgarantimålet (100 procent) för både fördjupad utredning och behandling. Sista juli stod tio barn i kö för fördjupad utredning inom BUP på SU och ett barn i kö för behandling. Samtliga dessa elva barn hade väntat mer än 30 dagar. SU klarade inte vårdgarantin för någon (0 procent) av patienterna i kön

43 Sida 27(29) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 det datumet, varken för fördjupad utredning eller behandling. Andelen vårdgarantipatienter inom NU sjukvården/bup som sista juli väntat högst 30 dagar på fördjupad utredning var 24 procent och för behandling inom 30 dagar 37 procent. Medelvärdet i regionen för fördjupad utredning var 16 procent och för behandling 27 procent. Andelen vuxna vårdgarantipatienter som väntat högst 90 dagar på neuropsykiatrisk-utredning är för KS stadigt på 100 procent. Motsvarande andel på SU var 100 procent och på NU 60 procent. Medelvärdet i regionen var 59 procent. Sjukvårdsrådgivningen Svarstiden för sjukvårdsrådgivningen var i augusti 54 procent besvarade samtal inom 3 minuter. Det är en förbättring jämfört med vårens tillgänglighetssiffror som var avsevärt lägre främst beroende på teknikproblem för redovisningen. För servicenivå 2, vilket innebär svarstid inom 9 minuter, var uppfyllelsegraden 79 procent jämfört med genomsnittet för 2012 som var 88 procent. VG Primärvård Två gånger per år mäts besökstillgängligheten vid vårdcentralerna i nämndområdet. Vid senaste mätningen i mars 2013 togs i genomsnitt 93,2 procent av nybesöken emot inom sju dagar. Detta kan jämföras med genomsnittet för VGR som var 89,0 procent. Närhälsan I överenskommelsen med Närhälsan i Västra Götaland barn- och ungdomsmedicin (BUM) finns krav på att alla patienter skall erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna samt följa regionens riktlinjer. Öppettiderna är klockan vardagar, förutom mottagningarna i Stenungsund och på Tjörn, vilka har öppet två vardagar per vecka. Generellt har efterfrågan varit mycket hög under försa havlåret med ett ökat remissinflöde. Tillgänglighet har legat nära 100 procent och kan variera per månad mellan procent för BUM totalt. Således finns enstaka patienter som inte erbjuds tid inom tre månader. Orsaken till detta analyseras fortlöpande och som regel visar det sig vara patientvald väntan. Samtliga mottagningar är anslutna till Tele-Q och föräldrar, som tagit kontakt blir uppringda samma dag. Habilitering- & Hälsa Tillgängligheten till Habilitering & Hälsas verksamheter är god. Alla

44 Sida 28(29) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 mottagningar har registrerats i tillgänglighetsdatabasen och i samband med det arbetet avlägsnades de tillgänglighetsbrister som fanns för personer med funktionshinder i Hälso- & Habiliterings lokaler. Tandvården Vid Folktandvårdens allmäntandvårdskliniker varierar väntetiderna för nya vuxenpatienter inom nämndområdet. Det finns kliniker som har väntetider över 6 månader, vilket förklaras av rekryteringssituationen. De kliniker som har väntetid 6-12 månader för nya vuxna patienter är Kärna och Ytterby, men dessa patienter har i samtliga fall kunnat hänvisas till andar mottagningar. Övriga kliniker har 0-3 månaders väntetid. I nämndområdet finns ett relativt stort antal privata allmäntandläkare som invånarna kan besöka. Inom specialisttandvården varierar väntetiderna mellan specialiteterna och mellan specialisthusen. Inom pedodonti (specialiserad barntandvård), käkkirurgi och sjukhustandvård har kraven på tillgänglighet skärpts i överenskommelsen och målrelaterad ersättning utgår för väntetid om max 3 månader för prioritet A (patienter med prioriterat tandvårdsbehov). Tillgänglighet, väntetid antal månader Göteborg Mölndal Prio A Prio B Prio A Prio B Bettfysiologi Endodonti Käkkirurgi Sjukhustandvård Parodontologi Pedodonti Protetik Radiologi Sjukhustandvård Kungälv, Prio A: 0 månader Måltalen för väntetider på akutmottagningar ska uppnås Varning Efter beslut av hälso- och sjukvårdsutskottet förändrades den månatliga uppföljningen för akutmottagningarna från och med december månad Numera omfattar den enbart väntetid för att träffa läkare och total genomloppstid. Uppföljningen avser dessutom enbart de mest akuta patienterna, vilket innebär att mätningarna nu omfattar cirka tre fjärdedelar av de patienter som passerar akutmottagningarna. Förändringen medför också att jämförelser med samma period föregående år inte är möjliga att göra.

45 Sida 29(29) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 I juli innevarande år fick 29 procent av de prioriterade patienterna på akutmottagningen vid Kungälvs sjukhus träffa läkare inom en timma. Motsvarande andel SU var 35 procent och på NU 43 procent. Det regionala måltalet är att 90 procent av de patienter som bedömts ha störst behov av akut omhändertagande ska ha träffat en läkare inom 60 minuter. Medelvärdet för akutmottagningarna i Västra Götalandsregionen var samma månad 44 procent. Av den aktuella gruppen patienter på akutmottagningen på Kungälvs sjukhus hade 48 procent en total genomloppstid på fyra timmar. Motsvarande andel på SU var 49 procent och på NU 59 procent. Det regionala måltalet är att 90 procent av de patienter som bedömts ha störst behov av akut omhändertagande ska ha en total genomloppstid om högst fyra timmar. Medelvärdet för akutmottagningarna i Västra Götalandsregionen var samma månad 57 procent Bilagor: Bilaga 1A. Ekonomibilaga per augusti inklusive helårsprognos Bilaga 1B. Traditionell resultaträkning per augusti inklusive helårsprognos Bilaga 2. Bokslutsdokument och noter Bilaga 3A. Konsumtionsrapport per augusti inklusive helårsprognos Bilaga 3B. Alla besök (både läkarbesök och sjukvårdande behandling) jan-juni Bilaga 3C Läkarbesök jan-juni Bilaga 3D Vårdtillfällen jan-juni Bilaga 3F. Besök inom offentlig specialiserad vård jan-juni Bilaga 4. Beskrivning av mätarstatus

46 Ekonomibilaga per augusti inkl helårsprognos BILAGA 1A Uppföljning av HSN 4, kostnader per rapporteringstillfälle under 2013 Utfall per augusti Helårsresultat Avvikelse Avvikelse Utfall Budget Utfall Prognos Budget Utfall Kostnader (-) intäkter (+) budget/ budget/ Belopp i mnkr utfall prognos 2012 Region & Rikssjukvård -125,8-120,7-5,1-112,6-190,4-185,4-5,0-175,4 Länssjukvård Offentliga sjukhus -889,7-859,0-30,8-846, , ,8-35, ,4 Privata sjukhus -9,9-11,7 1,8-9,9-17,2-18,2 1,0-16,0 Bet. efter finansieringsförm./ Riskdelning 11,2-11,2 41,3 16,8 24,5 28,7 Privata specialister -7,9-8,2 0,3-7,9-12,6-12,6 0,0-11,7 Utomregional vård -11,7-11,6-0,1-17,7-17,4-17,4 0,0-24,1 Summa Länssjukvård -919,3-879,2-40,1-882, , ,3-9, ,5 Primärvård Offentlig VG Primärvård -123,1-132,1 9,0-129,0-187,2-198,2 11,0-192,7 Privat VG Primärvård -131,0-129,1-1,9-123,3-196,6-193,6-3,0-187,1 Offentlig primärvård övrigt -43,9-43,9 0,0-47,4-66,0-66,0 0,0-71,1 Privat primärvård övrigt -24,6-26,5 1,9-23,2-40,4-40,4 0,0-34,5 Utomregional primärvård -1,7-1,6-0,2-1,6-2,4-2,4 0,0-2,2 Övrig primärvård tex kommun -19,2-21,0 1,8-18,1-29,6-31,6 2,0-30,2 Summa Primärvård -343,6-354,2 10,6-342,6-522,0-532,0 10,0-517,8 Tandvård Offentlig tandvård -37,9-39,0 1,1-38,1-58,5-58,5 0,0-57,1 Privat tandvård -0,9-1,0 0,1-0,8-1,4-1,4 0,0-1,3 Summa Tandvård -38,8-40,0 1,2-39,0-59,9-59,9 0,0-58,3 Handikappverksamhet Offentlig handikappverksamhet -32,2-32,4 0,1-31,1-51,6-51,6 0,0-50,7 Privat handikappverksamhet -1,3-1,3 0,1-1,3-2,0-2,0 0,0-1,9 Summa Handikappverksamhet -33,5-33,7 0,2-32,4-53,6-53,6 0,0-52,5 Folkhälsomedel -2,3-2,3 0,0-2,8-3,4-3,4 0,0-3,9 Läkemedelskostnader -10,7-12,0 1,3-11,3-15,9-17,9 2,0-16,2 Sjukresor -15,8-17,7 1,8-16,8-25,3-27,3 2,0-24,0 Samordningsförbund -1,3-1,4 0,1-0,8-2,2-2,2 0,0-1,6 Nämndkostnader -1,3-1,7 0,4-1,5-2,6-2,56 0,0-2,2 Kansli & Administration -4,7-5,4 0,7-7,1-7,6-8,1 0,5-10,5 Övrigt Särskilda projekt -8,5-7,3-1,2-7,1-10,9-10,9 0,0-14,5 Medicinsk service -4,5-3,8-0,7-4,5-5,8-5,8 0,0-6,2 Räntenetto 0,5 0,7-0,2 0,7 1,0 1,0 0,0 0,9 Regiongemensam riskdelning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-2,0 Summa Övrigt -12,5-10,4-2,1-10,9-15,7-15,7 0,0-21,7 Totalsumma kostnader , ,7-30, , , ,4 0, ,8 Regionbidrag 1 479, ,7 0, , , ,5 0, ,2 Övriga bidrag RS 17,8 17,8 0,0 17,6 26,7 26,7 0,0 26,4 Övriga intäkter 7,2 4,8 2,4 4,8 7,3 7,3 0,0 11,6 Resultat -4,9 23,6-28,5 1,6 0,0 0,0 0,0-2,6

47 Traditionell resultaträkning per augusti inklusive helårsprognos 720 HSN 4 mellersta Bohuslän BILAGA 1B Resultaträkning Periodens utfall Helårsresultat Utfall Budget Utfall Förändring Prognos Budget Utfall Avvikelse Förändring t.o.m. t.o.m. t.o.m. utfall/ per t.o.m. t.o.m. prognos/ prognos/ Utfall samt utfall budget utfall helårsbedömning mnkr mnkr mnkr % mnkr mnkr mnkr mnkr % Statsbidrag 12,2 3,9 11,5 6,1% 5,9 5,9 17,5 0,0-66,1% Såld vård 0,6 0,0 0,7-6,7% 0,0 0,0 1,9 0,0 Övriga intäkter 54,0 101,7 29,6 82,6% 152,5 152,5 54,4 0,0 180,6% Verksamhetens intäkter 66,9 105,5 41,8 60,0% 158,4 158,4 73,8 0,0 114,7% Personalkostnader -9,2-7,4-5,8 59,7% -10,6-11,1-8,4 0,5 26,6% Inhyrd personal, bemanningsföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Köpt vård, internt , , ,1 5,1% , , ,3-4,1 5,4% Köpt vård, externt -207,8-230,4-188,8 10,1% -347,6-347,2-286,3-0,4 21,4% Läkemedel -56,3-63,6-61,8-9,0% -93,3-95,3-90,0 2,0 3,7% Köp av tjänster -25,1-25,1-26,9-6,6% -36,7-38,7-38,8 2,0-5,5% Övriga kostnader -48,6-47,8-50,3-3,4% -74,8-74,8-89,5 0,0-16,4% Verksamhetens kostnader , , ,6 4,9% , , ,4 0,0 6,4% Regionbidrag 1 479, , ,8 2,8% 2 219, , ,2 0,0 2,8% Finansiella intäkter/kostnader m.m. 0,5 0,7 0,6 1,0 1,0 0,9 0,0 Resultat -4,9 23,6 1,6 0,0 0,0-2,6 0,0

48 Bokslutsdokument och noter BILAGA 2. HSN 4 mellersta Bohuslän Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar 0 0 Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 1 Investeringsverksamhet Investeringar 0 0 Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 0

49 Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 0 0 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens 0 0 Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark maskiner och inventarier pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar 0 0 Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder

50 Not 1. Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning Not 2. Verksamhetens intäkter Statsbidrag Patientavgifter Såld vård, avtal Såld vård, övrigt Övriga intäkter Not 3. Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köpt vård, internt Köpt vård, externt Läkemedel Driftbidrag Övriga kostnader Not 4. Lidvida medel i Swedbank Not 5. Kortfristiga fordringar Kundfordringar och faktureringar Avräkningar och periodiseringar Not 6. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder och faktureringar Interna avräkningar Uppl kostnader och periodiseringar

51 BILAGA 3A. Konsumtionsrapport per augusti inkl helårsprognos HSN 4 Period Helår Utfall Budget Utfall Avvikelse Prognos Budget Utfall Avvikelse utfallbudget prognos - Konsumtion i tusental budget Sjukhus offentliga & privata Slutenvård, somatik Sjukhusvårdtillfälle 11,2 11,6 11,7-0,4 17,8 17,8 17,8 0,0 DRG-poäng 11,0 11,1 11,6-0,1 17,0 17,1 17,7-0,1 DRG-poäng per vårdtillfälle (CMI) 0,99 0,96 0,97 0,0 0 0,96 0,96 0,0 Vårddagar övrig verksamhet 0,6 0,6 0,6 0,0 0,9 0,9 0,8 0,0 Slutenvård psykiatri Vuxenpsykiatri, inskrivningar 0,6 0,7 0,7 0,0 1,0 1,0 1,0 0,0 Vuxenpsykiatri, vårddagar 9,9 10,3 10,2-0,3 15,5 15,5 15,8 0,0 BUP, vårddagar 0,6 0,3 0,3 0,2 0,9 0,5 0,6 0,3 Öppen vård, somatik Läkarbesök 63, , Övriga besök 32, , Summa besök 96, , Öppen vård, psykiatri Läkarbesök, vuxenpsykiatri 4, , Övriga besök, vuxenpsykiatri 16, , Läkarbesök, BUP 1, , Övriga besök, BUP 5, , Summa besök 26, , Länssjukvård, exkl sjukhus och VGPV Läkarbesök 14,3 14,0 14,7 0,3 20,1 21,8 22,2-1,7 Övriga besök 15,2 26,2 17,2-11,0 23,4 40,9 26,2-17,5 Summa besök 29,4 40,2 31,9-10,7 43,5 62,7 48,4-19,2 VG Primärvård Läkarbesök 134,6 143,4 139,9-8,8 215,2 215,2 210,9 0,0 Övriga besök 86,5 99,5 91,8-13,0 132,8 149,3 142,6-16,5 Summa besök 221,2 242,9 231,7-21,7 347,9 364,4 353,5-16,5 Primärvård övrigt Läkarbesök 2,4 3,4 3,5-0,9 4,0 5,2 5,4-1,2 Övriga besök 99,6 93,2 95,9 6,5 150,9 146,2 149,4 4,7 Summa besök 102,1 96,5 99,4 5,5 154,8 151,3 154,8 3,5 Utomregional vård Vårdtillfällen 0,4 0,2 0,2 0,1 0,4 0,4 0,4 0,0 Vårddagar 2,3 1,6 1,5 0,7 3,4 2,4 2,6 1,0 Besök sjukhus 3,0 1,3 1,3 1,8 4,5 1,9 2,2 2,6 Primärvård/Specialistvård 1,8 1,8 1,8 0,0 2,9 2,7 2,7 0,2 Sammanvägda prestationer 29, Tandvård Antal färdigbehandlade barn 10,7 10,9 11,2-0,2 16,4 16,4 18,5 0,0

52 HSN 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Alla besök (både läkarbesök och sjukvårdande behandlingar) jan-jun BILAGA 3B. Primärvård Specialiserad vård Summa Offentlig Privat Offentlig Privat Akut-/jourmottagning Allmänmedicin BVC MVC Barnsjukvård Gynekologi Hud Invärtesmedicin Kirurgi Neurologi Onkologi Ortopedi Ögon ÖNH BUP Vuxenpsykiatri Sjukgymnastik Övrig rehab mm Summa

53 HSN 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Läkarbesök jan-jun BILAGA 3C. Primärvård Specialiserad vård Summa Offentlig Privat Offentlig Privat Akut-/jourmottagning Allmänmedicin BVC MVC Barnsjukvård Gynekologi Hud Invärtesmedicin Kirurgi Neurologi Onkologi Ortopedi Ögon ÖNH BUP Vuxenpsykiatri Sjukgymnastik Övrig rehab mm Summa

54 HSN 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Vårdtillfällen jan-juni BILAGA 3D Offentlig Privat Summa Totalt varav SU Totalt varav SU Totalt varav SU Barnsjukvård Gynekologi Hud Invärtesmedicin Kirurgi Neurologi Onkologi Ortopedi Ögon ÖNH BUP Vuxenpsykiatri Övrig rehab mm Summa Avslutade vårdtillfällen

55 HSN 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Besök inom offentlig specialiserad vård jan-juni BILAGA 3F Samtliga besök Läkarbesök Samtliga varav SU Samtliga varav SU Samtliga varav SU Samtliga varav SU Samtliga varav SU Samtliga varav SU Akut-/jourmottagning Barnsjukvård Gynekologi Hud Invärtesmedicin Kirurgi Neurologi Onkologi Ortopedi Ögon ÖNH BUP Vuxenpsykiatri Sjukgymnastik Övrig rehab mm Summa

56 Bilaga 4 Mätarna Beskrivning av mätarstatus för sammanfattande bedömningar i delårsrapporterna: Dåligt Vi är långt ifrån att nå uppsatta mål. Mycket arbete återstår. Varning Vi är inte riktigt nära att nå målen. En hel del arbete återstår. OK Vi är på gång att nå våra mål. Vi är på rätt väg. Bra Vi bedömer av vi når våra mål. Utmärkt Vi överträffar våra mål. Våra resultat är utmärkta.

57 Sida 1(4) Tjänsteutlåtande nr 440/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Marie-Louise Lövberg Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Tilläggs överens kommels e om sjukhusvård 2013 och 2014 mellan Kungälvs sjukhus och Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Ärendet En Tilläggsöverenskommelse 2013 och 2014 har utarbetats mellan Kungälvs sjukhus och Hälso- och sjukvårdsnämnd 4. Tilläggsöverenskommelsen utgår från Vårdöverenskommelse 2013 och 2014 (Dnr HSN ) och bygger på nämndens Mål och Beställningsunderlag (Dnr HSN ) och regionstyrelsens planeringsdirektiv (RS ) samt hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomiska förutsättningar. Tilläggsöverenskommelse mellan Kungälvs sjukhus styrelse och HSN 4 ska vara klar senast 30 september Beslut tas i HSN 4 den 27 september Bakgrund Ett antal dialogmöten på tjänstemannanivå har genomförts mellan Kungälvs sjukhus och hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli avseende tilläggsbeställning av sjukhusvård vid Kungälvs sjukhus för åren 2013 och Utgångspunkten har varit Vårdöverenskommelse , regionstyrelsens planeringsdirektiv (RS ) och hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomiska förutsättningar. Förändrat uppdrag år 2014 I samband med 2013 års budget infördes 2-åriga vårdöverenskommelser. År 2014 höjs, enligt Vårdöverenskommelse 2013 och 2014, ersättningsutrymmet till Kungälvs sjukhus med 10,2 mnkr. Dessa medel ersätts som riktat uppdrag och fördelas med 5,1 mnkr till akutmottagningen och med 5,1 mnkr till ambulanssjukvården. Omstrukturering samt utökning av vårdplatser I Planeringsdirektiv för 2014 (RS ) fastslås att åtgärder för att förbättra tillgången till disponibla vårdplatser ska prioriteras. Hälso- och sjukvårdsnämndernas ramar har utökats för att prioritera åtgärder för att minska överbeläggningar. Vidtagna åtgärder ska ha effekt POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

58 Sida 2(4) Datum Diarienummer HSN Som helhetslösning för nuvarande situation på Kungälvs sjukhus med överbeläggningar och utlokaliseringar föreslås en omstrukturering inom sjukhuset med en förskjutning från kirurgiska vårdplatser mot medicinska. För att möjligöra detta behövs en utökning av antalet vårdplatser. Antalet somatiska vårdplatser är för närvarande 160 stycken. Ovanstående omstrukturering skulle ge totalt 174 vårdplatser. Planerad start vid årsskiftet 2013/2014. Strokevården, hemrehabteam för strokepatienter I nämndens Mål och Beställningsunderlag och i VÖK finns inskrivet att sjukhuset ska ges förutsättningar att tillskapa ett multiprofessionellt hemrehabteam för strokepatienter inom SIMBA-området, när finansiering kan säkerställas. Kungälvs sjukhus ersätts med totalt 5 mnkr per år, som riktat uppdrag, (varav 0,6 mnkr från ordnat införande) för drift av ett hemrehabteam för strokepatienter med start januari Ekonomiskt ersättningsutrymme år 2014 för länssjukvård vid Kungälvs sjukhus För ersättning år 2014 av länssjukvård vid Kungälvs sjukhus för invånarna i Västra Götaland reserveras totalt tkr minus tkr (ortopedimedel) = tkr, inklusive läkemedel och den i regionen gemensamma beställningen av planerad vård. Den totala ersättningsramen kommer att korrigeras efter det att regionstyrelsen/regionfullmäktige fattat beslut angående ortopediplanen. Index för 2014 är fastställt till 1,8 % efter avdrag med 0,6 % för effektivisering. Målrelaterad ersättning 2014 För år 2014 reserveras för den målrelaterade ersättningen 23,2 mnkr av det totala ersättningsutrymmet. Uppföljning av överenskommelsen Vårdöverenskommelse inklusive Tilläggsöverenskommelse följs upp i enlighet med grundöverenskommelsens kapitel 14 UPPFÖLJNING AV ÖVERENS- KOMMELSEN. I Regionfullmäktiges budget 2014 fastställdes ett antal mål och indikatorer. Hanteringen av dessa mål och indikatorer kommer i tillämpliga delar att preciseras i en kommande gemensam uppföljningsplan för sjukhusen i regionen. Överväganden Förstärkning av ambulanssjukvården och akutmottagningsverksamheten Ersättningen till Kungälvs sjukhus förstärks 2014 med 10,2 mnkr enligt beslut i Vårdöverenskommelsen Förstärkningen fördelas med 5,1 mnkr till akutmottagningsverksamheten på grund av det ständigt ökande inflödet av patienter till akutmottagningen och med 5,1 mnkr till ambulansverksamheten. Sjukhusledningen har vid upprepade tillfällen lyft frågan med HSNK om behov av förstärkning inom båda dessa verksamheter. HSNK tycker föreslagen förstärkning ligger helt i linje med nämndens intentioner.

59 Sida 3(4) Datum Diarienummer HSN Omstrukturering samt utökning av vårdplatser Sjukhuset har under senare år kunnat minska vårdtider framför allt inom planerad kirurgi medan medicinvårdtider har förlängts. När det gäller relationen akutsökande mellan kirurgi/ortopedi och medicin har en förskjutning skett mot fler medicinpatienter. Sjukhuset har tvingats till utlokaliseringar av medicinpatienter och även ofta haft en allt för hög beläggning på de somatiska vårdplatserna. En översyn av sjukhusstrukturen visar att inom befintliga somatiska vårdavdelningar finns en möjlighet att öka platsantalet med 14 vårdplatser. Detta skapar förutsättningar att omstrukturera de somatiska vårdavdelningarna och på så sätt kunna undvika/minimera såväl överbeläggningar som framför allt utlokaliseringar. Sjukhuset ser inte att denna omstrukturering och utökning av vårdplatser skulle äventyra den kirurgiska verksamheten. Föreslagna åtgärder ligger i linje med regionstyrelsens Planeringsdirektiv 2014 om att satsa på att minska överbeläggningar. Förslaget till omstrukturering inom sjukhuset mot fler vårdplatser inom medicin ses positivt ur nämndens perspektiv när det gäller vården på Kungälvs sjukhus för invånarna i nämndområdet, särskilt för de äldre. Strokevården, hemrehabteam Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokevården förordar bland annat tidig utskrivning från sluten vård och aktiv rehabilitering i hemmet. Att ge Kungälvs sjukhus i uppdrag att skapa ett hemrehabteam för strokepatienter inom SIMBA-området, i samarbete med vårdgrannarna, ligger helt i linje med nämndens Mål och Beställningsunderlag och regionuppdraget om Tidig understödd hemgång. Könsskillnader ska minska I Tilläggsöverenskommelsen kommer uppföljning att ske avseende könsuppdelat resultat av kvalitetsindikatorer inom hjärtsjukvården och strokesjukvården. Målet är att skillnaderna mellan könen ska minska jämfört med utfall Samverkan Information enligt MBL 19 har skett i Hälso- och sjukvårdsnämndernas 4, 5, 7, 11 och 12 MBL-grupp den 6 september 2013 och förhandling enligt MBL 11 den 13 september Förhandlingen avslutades i enighet. Kungälvs sjukhus samverkansgrupp (CSG) sammanträdde den 10 september Personalorganisationerna ställde sig bakom förslag till tilläggsöverenskommelse för

60 Sida 4(4) Datum Diarienummer HSN Förs lag till bes lut Tilläggsöverenskommelse 2013 och 2014 mellan Kungälvs sjukhus och Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 godkänns. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Tilläggsöverenskommelse 2013 och 2014 mellan Kungälvs sjukhus och Hälso- och sjukvårdsnämnd 4. Expedieras till Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus Sjukhusdirektör Ann Stokland

61 Dnr: HSN Dnr: KS 4/ Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård 2013 och 2014 mellan Kungälvs sjukhus och Hälso- och sjukvårdsnämnd

62 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KOMPLETTERING AV ÖVERENSKOMMELSE Förändrat uppdrag år ERSÄTTNINGSUTRYMME UPPFÖLJNING AV ÖVERENSKOMMELSEN... 5 UNDERSKRIFTER... 5 BILAGOR Bilaga 1a Ersättningar och volymer 2014 Bilaga 1b Specifikation av riktade uppdrag 2014 Bilaga 1c Förändringsposter 2014 Bilaga 3 Målrelaterade kvalitetsindikatorer

63 KOMPLETTERING AV ÖVERENSKOMMELSE Utifrån Regionfullmäktiges budget 2014 och Regionstyrelsens fastställda planeringsdirektiv för 2014 är parterna överens om följande kompletteringar till tidigare beslutad två-årig överenskommelse om sjukhusvård för åren 2013 och 2014 Dnr HSN och Dnr KS 4/ , Förändrat uppdrag år 2014 Höjt ersättningsutrymme 2014 År 2014 höjs, enligt grundöverenskommelsen, ersättningsutrymmet till Kungälvs sjukhus med 10,2 mnkr. Dessa medel ersätts som ett riktat uppdrag och fördelas med 5,1 mnkr till akutmottagningen och med 5,1 mnkr till ambulanssjukvården. Överbeläggningar och utlokaliseringar tillskapande av vårdplatser I Planeringsdirektiv för 2014 (RS ) fastslås att åtgärder för att förbättra tillgången till disponibla vårdplatser ska prioriteras. Vidtagna åtgärder ska ha effekt Omstrukturering samt utökning av vårdplatser Som helhetslösning för nuvarande situation med överbeläggningar och utlokaliseringar på Kungälvs sjukhus föreslås en omstrukturering inom sjukhuset med en förskjutning från kirurgiska vårdplatser mot medicinska. För att möjligöra detta behövs en utökning av antalet vårdplatser. Inom befintliga somatiska vårdavdelningar finns möjlighet att öka platsantalet med 14 platser. Befintliga ortopedi-/kirurgavdelningar ökas med två vårdplatser vardera och geriatrik-/rehabavdelningar med två vårdplatser vardera. Ansvaret för stepdownverksamheten på en av kirurg- och ortopediklinikens avdelningar överförs till postoperativ verksamhet där det finns plats efter om- och tillbyggnaden av An/Op/IVA och fyra vårdplatser frigörs. (Totalt 14 nya vårdplatser). Antalet somatiska vårdplatser är för närvarande 160 stycken. Ovanstående omstrukturering skulle ge totalt 174 vårdplatser. Samtliga somatiska vårdavdelning får då 25 vårdplatser med undantag för avdelning 6 (geriatrik), som får 24 vårdplatser. Planerad start vid årsskiftet 2013/2014. Beställningen till Kungälvs sjukhus ökas med totalt 14 vårdplatser. Kungälvs sjukhus ersätts år 2014 med 20 mnkr för utökning av 14 vårdplatser. Regional produktionsstyrning - ortopediverksamheten Enligt budget 2014 överförs medel för ortopediinsatser från hälso- och sjukvårdsnämnderna till ägarutskottet. För Kungälvs sjukhus del innebär beslutet en reducerad ersättningsnivå för planerad höft- och knäledsplastik. Fastställande av ortopedivolymerna i Tilläggsöverenskommelse 2013 och 2014 kan ske först efter att centrala beslut fattats runt basvolymerna. Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 3 (13)

64 Fortsatt finansiering av verksamheter som initialt finansierats av regionstyrelsen Tidig understödd hemgång för strokepatienter Strokevården, hemrehabteam Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokevården förordar bland annat tidig utskrivning från sluten vård och aktiv rehabilitering i hemmet samt att alla patienter med TIA ska vårdas och observeras inneliggande. I ordnat införande 2014 ersätts Kungälvs sjukhus med 0,6 mnkr för uppstart av arbetet med "Tidig understödd hemgång för strokepatienter". I nämndens Mål och Beställningsunderlag och i VÖK finns inskrivet att sjukhuset ska ges förutsättningar att tillskapa ett multiprofessionellt hemrehabteam för strokepatienter inom SIMBA-området, när finansiering kan säkerställas. Kungälvs sjukhus ersätts med totalt 5 mnkr per år, som riktat uppdrag, (varav 0,6 mnkr från ordnat införande) för drift av ett hemrehabteam för strokepatienter med start januari ERSÄTTNINGSUTRYMME För ersättning år 2014 av länssjukvård vid Kungälvs sjukhus för invånarna i Västra Götaland reserveras totalt tkr minus tkr (ortopedimedel) = tkr, inklusive läkemedel och den i regionen gemensamma beställningen av planerad vård. Den totala ersättningsramen kommer att korrigeras efter det att regionstyrelsen/regionfullmäktige fattat beslut angående ortopediplanen. Index för 2014 är fastställt till 1,8 % efter avdrag med 0,6 % för effektivisering. Regional produktionsstyrning ortopediverksamheten. Enligt regionfullmäktiges budget 2014 överförs medel för ortopediinsatser från hälso- och sjukvårdsnämnderna till ägarutskottet. Slutlig ersättningsnivå och vårdvolym för ortopediverksamheten kan för Kungälvs sjukhus del inte fastställas förrän beslut tagits i regionstyrelsen/regionfullmäktige. Patientavgifter. Från och med 2014 höjs patientavgifterna för sluten vård från 80 kronor per dygn till 100 kronor per dygn. Ersättningsutrymmet sänks därmed med 1,4 mnkr. Valfrihetsvård Halland. Kungälvs sjukhus tillförs 0,4 mnkr med anledning av valfrihetsvården i Halland. Tillskottet ges med anledning av förändrade regler inom Riksavtalet där vård utförd i Halland till en kostnad under 20 tkr har finansierats av HSN. ST tjänster inom psykiatri. Kungälvs sjukhus ersätts med 3,1 mnkr för fyra ST-tjänster inom psykiatri. Akutmottagningen. Ersättningen utökas med totalt 5,1 mnkr. Ersättningen utbetalas som ett riktat uppdrag. Ambulanssjukvården. Ersättningen utökas med totalt 5,1 mnkr. Ersättningen utbetalas som ett riktat uppdrag. Strokevården hemrehabteam Tidig understödd hemgång för strokepatienter. För drift av ett hemrehabteam för strokepatienter med start januari 2014 utökas ersättningen med totalt 5 mnkr. Ersättningen utbetalas som ett riktat uppdrag. Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 4 (13)

65 Behov av vårdplatser. I Planeringsdirektiv för år 2014 (RS ) fastslås att åtgärder för att förbättra tillgången till disponibla vårdplatser ska prioriteras. Med anledning härav tillförs Kungälvs sjukhus 20 mnkr för finansiering av 14 vårdplatser. Ersättningen utbetalas som ett riktat uppdrag efter särskild framställan. Målrelaterad ersättning 2014 För år 2014 reserveras för den målrelaterade ersättningen 23,2 mnkr av det totala ersättningsutrymmet. 14. UPPFÖLJNING AV ÖVERENSKOMMELSEN Vårdöverenskommelse inklusive Tilläggsöverenskommelse följs upp i enlighet med grundöverenskommelsens kapitel 14 UPPFÖLJNING AV ÖVERENSKOMMELSEN. I Regionfullmäktiges budget 2014 fastställdes ett antal mål och indikatorer, vilka framgår av bifogad sammanställning. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna har ett gemensamt uppdrag som innebär att det som anges i målen säkerställs. Hanteringen av fullmäktiges mål och indikatorer kommer i tillämpliga delar att preciseras i en kommande gemensam uppföljningsplan för sjukhusen i regionen. Bilaga 3 är en komplettering av bilaga 3 Målrelaterade kvalitetsindikatorer målrelaterad ersättning i Vårdöverenskommelse UNDERSKRIFTER Denna överenskommelse har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit ett exemplar var. Göteborg Kungälv HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMND 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale STYRELSEN FÖR KUNGÄLVS SJUKHUS OCH FRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS Jan-Åke Simonsson Ordförande Joakim Larsson Ordförande Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Ann Stokland Sjukhusdirektör Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 5 (13)

66 SAMMANDRAG AV ERSÄTTNINGAR, VOLYMER OCH PRISER Bilaga 1a KUNGÄLVS SJUKHUS FÖR VÅRD AV VÄSTRAGÖTALÄNNINGAR, år 2014 Slutlig ersättningsnivå och vårdvolym för ortopediverksamheten kan för Kungälvs sjukhus del inte fastställas förrän beslut tagits i regionstyrelsen/regionfullmäktige. Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 6 (13)

67 Bilaga 1b Specifikation av Riktade Uppdrag vid Kungälvs Sjukhus 2014 Verksamhet / Åtagande Belopp (tkr) Elfvebacken, Psykiatriskt behandlingshem för unga personer med psykossjukdom Nyborg, psykiatri, skola med behandlingsinslag Stenungsund 760 Pelikanen, deluppdrag AstonVilla, Stenungsund 173 Neuropsykiatriskt team, NPT vuxna Neuropsykiatrisk verksamhet barn och unga Psykiatriskt beroendeteam (dubbeldiagnoser) Ambulanssjukvård (inkl liggande transporter och SOS-alarm) Övrig köpt vård, Specialistvård utanför VGR Hjälpmedel, avseende Kungälv sjukhus åtagande Fotvård 219 Avancerad vård i hemmet Screening aortaneurysm 127 Somatisk akutverksamhet Valfrihetsvård samt administration Valfrihetsvård administration 113 Strokevård-hemrehabteam Summa exkl. receptläkemedel & apodos Receptläkemedel, apodos & läkemedelshjälpmedel Summa inkl. receptläkemedel & apodos Specifikation av Särskild framställan vid Kungälvs Sjukhus 2014 Verksamhet / Åtagande Belopp (tkr) Behov av vårdplatser-finansiering av 14 vårdplatser Summa Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 7 (13)

68 Förändringsposter i överenskommelse 2014 Bilaga 1 C Verksamhet Ersättning Volympåverkan Anmärkning (Tkr) Kontakt Antal Ersättning 2014 Grundöverenskommelse Regional produktionsstyrning Ortopediplanen Se sidan 4 punkt 10 Förändringar 2014 Index ,8% Krav på minskade kostnader Patientavgifter sluten vård Ökad beställning Ökad beställning Kurs/konferens, konsult, info/trycksaker Sänkt ersättningsutrymme Akutmottagning, ambulanssjukvård Strokevård, hemrehabteam Valfrihetsvård Halland <20 tkr 398 ST Behov av vårdplatser Finansiering av 14 vårdplatser Teknisk justering poäng slv poäng öppenv Justering efter års viktlista och nya grupper Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 8 (13)

69 TILLÄGG TILL MÅLRELATERADE KVALITETSINDIKATORER MÅLRELATERAD ERSÄTTNING ÅR Bilaga 3 Måltal 2014 Utfall 2012 Målrelaterad ersättning 2013 Målrelaterad ersättning 2014 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Fokus ska ligga på patientens värderingar av information, tillgänglighet, bemötande, delaktighet, samt hur rätten till integritet tillgodoses. Systematiskt och regelbundet ska sjukhuset ta reda på patienters upplevelse av vården, bemötande och delaktighet, med hjälp av nationella patientenkäten. Den nationella enkäten görs vartannat år. Nästa mätning blir tkr tkr Patientupplevelse av vårdkontakten Somatisk vård Bemötande Öppen vård Slutenvård PUK-tal* 85 / / 92 PUK-tal* tkr 200 tkr Delaktighet Öppen vård Slutenvård 92 reg. måltal 73 / / reg. måltal tkr 200 tkr Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 9 (13)

70 Måltal 2014 Utfall 2012 Målrelaterad ersättning 2014 Psykiatrisk vård Bemötande Öppen vård Slutenvård 84 /86 76 /78 PUK-tal* PUK-tal* tkr 200 tkr Delaktighet Öppen vård Slutenvård 67 / / tkr 200 tkr *PUK = Patientupplevd kvalitet Måltal 2013 / 2014 Utfall 2011 Redovisas 2012 Målrelaterad ersättning 2013 Målrelaterad ersättning 2014 Akutkliniken (genomförs varje år) - Hur värderar du som helhet den vård du fick? 67 / 69 / 72 PUK-tal * tkr 200 tkr Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 10 (13)

71 Övergripande mål och indikatorer Regionfullmäktiges budget 2014 Måltal 2014 VGR Utfall 2012 KS Utfall 2012 Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna. 1. Väntetid besök BUP max 30 dagar (%). 100 % 89 % 100 % 2. Väntetid till läkare akutmottagning, andel som fått träffa läkare inom 1 timma (%) TTL inom 1 timma (%) (november). 60 % 46 % 37 % 5. Antal väntande mer än 90 dagar till besök (november). minska VGR 6 6. Antal väntande mer än 90 dagar till behandling (november). minska VGR 0 Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland. 1. Vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård (andel i procent). 2. Antal överbeläggningar på sjukhus per 100 disponibla vårdplatser. 4. Andel patienter inom cancervården som får behandlingsbeslut inom målnivå (%). 8 % 8,8 % 5,6 % minska 3,4 % 2,2 % 80 % saknas saknas 5. Registrering i psykiatrins kvalitetsregister. öka saknas saknas Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 11 (13)

72 Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare. 2. Undvikbara slutenvårdstillfällen för 65 år och äldre (%). 3. Återinskrivna inom 30 dagar för 65 år och äldre (%). Måltal 2014 VGR Utfall 2012 KS Utfall 2012 minska 15 % 14,1 % minska 19 % 19,8 % Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd. 1. Könsskillnad hjärtsjukvård (fem indikatorer). minska saknas Indikator 5 Andel reperfusion vid hjärtinfarkt med ST-höjning. minska kvinnor: 90,9 % män: 81,6 % Indikator 6 Andel behandlade med lipidsänkare vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Indikator 7 Andel kranskärlsröntgade vid icke-st-höjningsinfarkt. minska kvinnor: 97,2 % män: 97,6 % minska kvinnor: 100 % män: 90,3 % Indikator 8 Andel behandlade med P2Y12-receptorblockerare vid utskrivning efter icke-st-höjningsinfarkt. Indikator 9 Andel behandlade med ACE-hämmare/A2-antagonister vid utskrivning efter hjärtinfarkt. minska kvinnor: 93,1 % män: 97 % minska kvinnor: 80 % män: 95,1 % Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 12 (13)

73 Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd. Måltal 2014 VGR Utfall 2012 KS Utfall Könsskillnad strokesjukvård (fyra indikatorer). minska saknas Indikator 17 Täckningsgrad, patienter 18 år. minska kvinnor: 100 % män:100 % Indikator 18 Blodförtunnande behandling efter stroke med förmaksflimmer Indikator 19 Andel med stroke som vårdats på strokeenhet Indikator 20 Andel strokepatienter som gavs trombolysbehandling/trombektomi minska kvinnor: 58,3 % män: 55,2 % minska kvinnor: 89,7 % Män: 88 % minska kvinnor: 15,6 % män: 10,9 % Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 13 (13)

74 Sida 1(5) TU 441/13 Dnr HSN Datum Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Astrid Brauer Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Tilläggs överens kommels e om sjukhusvård mellan häls o- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Ärendet Godkänna Tilläggsöverenskommelse mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) och hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN) 4, 5, 7, 11 och 12. Bakgrund I samband med 2013 års budget infördes tvååriga vårdöverenskommelser. Regionstyrelsen fastställde planeringsdirektiv med syftet att med regionfullmäktiges budget som utgångspunkt ange några förtydligande förutsättningar och villkor för eventuella kompletteringar av överenskommelserna inför år I planeringsdirektiven konstateras att det finns behov för hälso- och sjukvårdsnämnderna att göra en bedömning om följande faktorer innebär att vårdöverenskommelserna behöver korrigeras/kompletteras: Förändrat arbetssätt avseende produktionsstyrning och finansieringen av obesitasoperationer och delar av ortopedin Tillskottet till hälso- och sjukvårdsnämnderna 2014 Förändrad resursfördelning 2014 Senaste helårsutfall (2012) av invånarnas vårdkonsumtion. Löne- och prisutveckling. Fastställt index ska oavkortat lämnas vidare till verksamheterna. Därefter ska krav på effektiviseringar hanteras. Kompetensförsörjning ST-tjänster, se avsnitt 9.2 POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

75 Sida 2(5) Datum Överväganden Utgångspunkter för tilläggsöverenskommelsen Gällande tvååriga vårdöverenskommelse Regionfullmäktiges budget 2014 och Planeringsdirektiv Finansiering år 2 och 3 av Ordnat införande och andra regiondirektiv som ska inarbetas 2014 Frågor som SU lyft Övriga frågor att bereda inför Huvudsakliga förändringar jämfört med gällande vårdöverenskommelse Ordnat införande av läkemedel och metoder. Ersättning för ordnat införande tillförs SU i enlighet med fattade beslut. Finansiering av kompetensförsörjning och utbildningsuppdrag HSN övertar ansvaret för finansiering av ST-läkare som tidigare finansierats av Personalutskottet. SU ersätts i särskild ordning utanför ersättningstaket. Läns -, region- och rikssjukvård Utökningen av IVA-platser planerades ursprungligen över åren Istället kommer satsningen att slutföras under Finansieringen av tidigareläggningen sker genom tillgänglighetssatsningen Region- och rikssjukvård Vårdplatser beroendekliniken HSN övertar finansieringsansvaret för vårdplatser inom beroendekliniken. HSU har ersatt SU för dessa platser under Övergången innebär att ersättningstaket från HSN utökas. Strålningsverksamhet 2009 beslutade Regionstyrelsen att det medicinska ledningsansvaret för strålterapiverksamheten som utförs på SU och på Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) skulle överföras till SU. Den ekonomiska regleringen med anledning av beslutet har skett genom fakturering mellan sjukhusen. Fr o m 2014 överförs ett ersättningsutrymme för uppdraget från SÄS till SU.

76 Sida 3(5) Datum Länssjukvård Behovet av vårdplatser SU tillförs medel för genomförande av åtgärder som ska minska överbeläggningar. SU bedömer behovet till 90 vårdplatser. Cirka 30 av dessa kan åtgärdas genom olika effektiviseringar. För att kunna inrätta resterande platser krävs ytterligare finansiering. SU bedömer att det avsatta beloppet, 50 mnkr, kan finansiera ca 53 vårdplatser. SU ska lämna en plan för införandet avseende tid och område samt en beskrivning av förväntade effekter. Uppföljning kommer att ske delår och helår. Regional produktionsstyrning ortopedi Anslag för ortopediinsatser har överförts från Hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN) till ägarutskottet. Sjukhusen ska fortsättningsvis avropa ersättning mot faktisk produktion. Efter centrala beslut om ortopediplanen kommer sjukhusets slutliga ersättningsnivå och vårdvolym att fastställas Tillgänglighetssatsning Kostnader för ordnat införande läkemedel 2014 förväntas bli lägre än tidigare beräknat. Därmed frigörs ekonomiskt utrymme för tillgänglighetssatsningar under Inför 2015 görs en ny värdering av nämnda läkemedelskostnader. Tillgänglighetssatsningen för 2014 finansierar delar av IVA-satsningen 2014 samt tillgänglighet inom beroendeverksamheten. Kognitiv beteendeterapi för vuxna med ADHD. Utbyggnad av vårdprogrammet fortsätter under Cancersjukvård Enligt regionala vårdprogram överförs vissa canceroperationer till SU. Finansiering sker genom minskat ersättningsutrymme på andra sjukhus i regionen. Förändring är genomförd. Finansiering i 2014 års tilläggsöverenskommelse. Utöver medel som överförs från andra sjukhus tillförs SU ersättning för ökade kostnader för äggstockscancer. Kuratorer och dietister inom avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) För att tillgodose behov av kurator och dietist avsätts medel motsvarande en befattning. Ersättning avropas som en särskild framställan när kostnader uppstår i befintlig organisation. Läkemedelsassisterad behandling vid drogberoende Ersättningsutrymmet utökas med anledning av volymökningar inom området. Utökningen avser i huvudsak länssjukvård. SU kommer att följa patientströmmarna inom regionuppdraget.

77 Sida 4(5) Datum Total ers ättning Den totala ersättningen från hälso- och sjukvårdsnämnderna, hälso- och sjukvårdsutskottet samt regionsstyrelsen för 2014 fördelas enligt nedan: År 2014 Från HSN Från RS/HSU Totalt Region- och rikssjukvård Länssjukvård Totalt Uppföljning Gällande uppföljningsplan i vårdöverenskommelsen kommer att uppdateras med hänsyn till mål och kvalitetsindikatorer i budget 2014, Planeringsdirektiv 2014 samt förändringar enligt bilagda tilläggsöverenskommelse. Beslut om reviderad uppföljningsplan kommer att tas senare under Samverkan Förhandling enligt MBS 11 skedde den 13 september 2013 i MBL-gruppen för hälso- och sjukvårdsnämnd 4, 5, 7, 11 och 12. Enighet uppnåddes. Förs lag till bes lut Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner tilläggsöverenskommelse mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 under förutsättning att likalydande beslut fattas av hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef

78 Sida 5(5) Datum Bilaga Förslag till tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Expedieras till Hälso- och sjukvårdsnämnderna 1, 2, 3, 6, 8, 9 samt 10 Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

79 Dnr HSN HSN HSN HSN SU /2012 Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset

80 Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och SU INNEHÅLLSFÖRTECKNING TILLÄGGSÖVERENSKOMMELSE... 3 VÅRDENS INRIKTNING OCH OMFATTNING... 3 Förändringar Utvecklingsarbete... 6 ERSÄTTNING... 7 UPPFÖLJNING... 7 BILAGOR Bilaga 1 Sammandrag ersättning läns-, region- och rikssjukvård Bilaga 1.1.A Ersättningar och vårdvolymer region- och rikssjukvård kompletteras efter beslut om ortopediplanen. Bilaga 1.1.B Ersättningar och vårdvolymer länssjukvård kompletteras efter beslut om ortopediplanen Bilaga 1.2.A Specifikation av riktade uppdrag, region- och rikssjukvård Bilaga 1.2.B Specifikation av riktade uppdrag, länssjukvård Bilaga 2.B Förändringsposter 2014 Bilaga 7.A Regionfullmäktiges mål och kvalitetsindikatorer 2014 sjukhus

81 Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och SU Tilläggsöverenskommelse Utifrån regionens budget och Regionstyrelsen fastställda planeringsdirektiv är parterna överens om följande kompletteringar till tidigare beslutad överenskommelse: Dnr HSN HSN HSN HSN SU /2012 Till punkterna nedan görs följande tillägg: VÅRDENS INRIKTNING OCH OMFATTNING Förändringar 2014 Nedan beskrivs förändringar av innehåll, vårdvolymer och/eller finansiering och ersättningsnivåer. Förändringsposter framgår av bilaga 2. Ordnat införande läkemedel och metoder Ordnat införande av läkemedel och metoder som fr o m 2014 ska finansieras av HSN har justerats. Innehåll och ersättning framgår av bilaga 2 Förändringsposter år Ersättningen betalas ut efter särskild framställan vilket innebär att tidigare ersättningsmodell som redovisas i bilaga 3 Ersättning till sjukhuset under rubriken Ordnat införande läkemedel 2013 upphör. Läns-, region- och rikssjukvård IVA-platser. Utökningen av antalet IVA-platser fortsätter under Enligt vårdöverenskommelse skulle utbyggnaden av IVA platser slutföras Satsningen tidigareläggs och slutförs under Finansiering 2014 av den tidigarelagda delen sker via den tillfälliga tillgänglighetssatsningen. Se under rubriken Länssjukvård Tillgänglighetssatsning. Finansiering av kompetensförsörjning och utbildningsuppdrag. Ansvaret för finansiering av de ST-tjänster som hittills finansierats av Personalutskottet överförs till Hälso- och sjukvårdsnämnderna. Aktuella tjänster för SU framgår av Planeringsdirektiv 2014, bilaga 1. SU erhåller ersättning i särskild ordning utanför ersättningstaket. Region- och rikssjukvård Vårdplatser beroendekliniken för regionsjukvård. I enlighet med budget 2014 överförs finansieringsansvaret till HSN för de vårdplatser inom beroendevården som HSU tom (16)

82 Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och SU har finansierat genom särskild framställan. Det innebär att ersättningsutrymmet från HSN till SU höjs med 5,8 mnkr. Antalet vårddagar ökar med och antalet vårdtillfällen med 120. Vårdplatser beroendekliniken redovisas i förändringsbilagan under länssjukvård eftersom all psykiatri redovisas under den vårdnivån. Strålbehandlingar. Regionstyrelsen beslutade den 7 april 2009 att strålterapiverksamheten vid SÄS organisatoriskt skulle överföras till SU med bibehållande av två utbudspunkter; i Göteborg respektive Borås. SU tog under 2009 över det medicinska ledningsansvaret. Genom en överenskommelse mellan Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) och SU har den ekonomiska regleringen till och med 2013 gjorts genom fakturering. Fr o m övergår ansvaret i sin helhet till SU. SU s ersättningsutrymme höjs med 40,1 mnkr. Antalet besök ökar med och antalet DRG-poäng med 921. Länssjukvård Behov av vårdplatser. I Planeringsdirektiv för 2014 (RS ) fastslås att åtgärder för att förbättra tillgången till disponibla vårdplatser ska prioriteras. Vidtagna åtgärder ska ha effekt Sjukhusets analys pekar på ett behov av cirka 90 vårdplatser för att åtgärda överbeläggningar/utlokaliseringar. Sjukhuset bedömer att av dessa 90 vårdplatser kan cirka 30 åtgärdas genom effektiviseringsåtgärder under Resterande 60 vårdplatser bedöms endast kunna inrättas genom en ökad finansiering. SU tillförs medel för att prioritera åtgärder som minskar överbeläggningar. Sjukhuset beräknar att tilldelade medel kan täcka kostnaden för 53 vårdplatser. Utökningen sker framför allt inom medicin och geriatrik på SU/Östra, SU/Sahlgrenska och SU/ Mölndal. Därtill kommer ytterligare vårdplatser inom barn- och ungdomssjukvård och kvinnosjukvård (medicin, kirurgi, neonatal och obstetrik) samt inom psykiatri på SU/Östra och SU/Sahlgrenska. SU ska under hösten presentera en införandeplan med precisering av prioriterade vårdplatser, förväntade effekter inom respektive vårdområde samt en tidplan för införande. SU erhåller ett ökat ersättningsutrymme om 50 mnkr. Under 2014 betalas ersättningen ut som ett riktat uppdrag. Uppföljning av verkställighet och effekt jämfört med plan sker per delår och helår. Vid uppföljningen i samband med bokslutet görs en avstämning av antalet inrättade vårdplatser och övriga insatser som SU har måst vidta under året för att komma tillrätta med överbeläggningar. Avstämningen kan komma att medföra en justering av utbetalat belopp. Regional produktionsstyrning ortopedi. Enligt budget 2014 överförs medel för ortopedinsatser från HSN till ägarutskottet. Förändringen innebär att preciserade åtgärder inom höft- och knäledsplastik ersätts av Regionstyrelsen fr o m För SU s del innebär beslutet ett minskat ersättningsutrymme från HSN om 58,5 mnkr. Slutlig ersättningsnivå och vårdvolym kan för SU s del inte fastställas förrän beslut tagits i RS/RF om ortopediverksamheten. 4(16)

83 Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och SU Tillgänglighetssatsning. För 2014 har reserverats 91,0 mnkr för ordnat införande av läkemedel år Kostnaden beräknas till 45,2 mnkr. Mellanskillnaden, 45,8 mnkr ska användas för tillgänglighetssatsningar. Dessa medel är av engångskaraktär och gäller endast för Ny värdering av läkemedelskostnader enligt ovan görs Av dessa tillfälliga medel kommer 5,6 mnkr att användas för basmottagningar inom Beroendeverksamheten samt 6 mnkr för att slutföra IVA satsningen. Återstående medel används för att öka tillgängligheten till vård 2014 inom de mest angelägna områdena. Kognitiv beteendeterapi för vuxna med ADHD. Enligt VÖK 2014 tillförs SU 6,1 mnkr för införande av beslutat vårdprogram för vuxna med ADHD när det gäller kognitiv beteendeterapi. För fortsatt utbyggnad av vårdprogrammet erhåller SU därutöver 4,4 mnkr. Antalet besök för 2014 uppgår till sjukvårdande behandlingar. ST tjänster inom psykiatri: I enlighet med budget 2014 överförs finansieringsansvaret till HSN för de ST tjänster inom psykiatri som HSU tom 2013 har finansierat genom särskild framställan. Det innebär att ersättningsutrymmet från HSN till SU höjs med 6,1 mnkr. Ovarialcancer. I enlighet med Regionalt vårdprogram för ovarialcancer (äggstockscancer) utförs operation av avancerade fall vid SU. För detta uppdrag tillförs SU 6,3 mnkr. Motsvarande belopp reduceras sammantaget för sjukhusen Södra Älvsbors Sjukhus, Skaraborgs Sjukhus och NU-sjukvården. Vårdvolymerna ökar med 24 vårdtillfällen och 159 DRG-poäng. Därutöver erhåller SU 3,6 mnkr för merkostnader som inte täcks genom nämnda omdisposition. Cystektomier. RS beslutade om en ny arbetsfördelning för tumörkirurgiska ingrepp (Dnr RSK ). Sammanlagt överförs 28 operationer (cystektomier, dvs operation av urinblåsan) till SU. Genom minskat ersättningsutrymme från Skaraborgs sjukhus och NU-sjukvården tillförs SU 3,4 mnkr för detta ändamål. Justeringen innebär en ökning med 28 vårdtillfällen och 85 DRG-poäng. Läkemedelsassisterad behandling vid drogberoende. SU tillförs 3,0 mnkr avseende en volymökning med besök att användas till läkemedelsassisterad behandling vid drogberoende inom främst länssjukvård. Inom regionuppdraget kommer SU att följa patientströmmarna och i de fall SU bedömer att resurser är otillräckliga för att garantera den medicinska säkerheten kan medel från den ettåriga tillgänglighetsatsningen användas för Gemensamt ansvar för personer dömda till rättspsykiatrisk vård och/eller som vårdas enligt psykiatrisk tvångsvård (GARP/Mobilt fältteam). Verksamheten kommer att fortsätta under (16)

84 Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och SU Kuratorer och dietister inom avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). SU har uppdraget att tillhandahålla läkarinsatser för Sjukhusanknuten hemsjukvård inklusive palliativ vård för invånarna i Göteborgs Stad. Verksamheten vid ASIH bedrivs i samverkan med kommunen. För att täcka behovet av kurator och dietist avseende den del som är regionens ansvar, erhåller SU ersättning motsvarande en heltidsbefattning (maximalt 0,5 mnkr.). Ersättning utbetalas genom särskild framställan. Verksamheten kommer att följas upp under året. Vårdhygien. Som en konsekvens av införandet av VG Primärvård har sjukhusen, enligt regionala direktiv, ett utökat uppdrag inom området vårdhygien. SU tillförs 1,5 mnkr. Ersättningen utbetalas som riktat uppdrag. Denna finansiering ersätter tidigare ersättningsform enligt VÖK under avsnittet Vårdhygien om ersättning efter särskild framställan. Verksamheten följs upp under Övertagande av viss administration inom vårdgaranti, helårseffekt. Från och med har Sahlgrenska Universitetssjukhuset ansvaret för att ta emot samtal från de patienter som väljer att ta särskild kontakt med anledning av att de av sjukhuset inte erbjudits vård inom vårdgarantitiden. I ansvaret ingår att erbjuda patienten vård enligt regionens regelverk. Kontakten ska vara en annan funktion inom sjukhuset än den vårdenhet som patienten tidigare haft kontakt med. Från och med 2014 ersätts sjukhuset för helt år med 0,5 mnkr för övertagande av viss administration inom vårdgarantin. Patientavgifter. Fr om 2014 höjs patientavgifterna för sluten vård från 80 kronor per dygn till 100 kronor per dygn. Ersättningsutrymmet från HSN sänks därmed med 9,3 mnkr. Valfrihet Halland. SU tillförs 2,2 mnkr med anledning av valfrihetsvården i Halland. Tillskottet ges med anledning av förändrade regler inom Riksavtalet för vård utförd i Halland där kostnaden understiger 20 tkr. Denna kostnad har tidigare kostnadsförts på HSN Utvecklingsarbete Tillnyktringsenheten (TNE) Planering pågår för att VGR från halvårsskiftet 2014 övertar ansvaret för TNE i Göteborg från Göteborg Stad. Avsikten är att SU får uppdraget att utföra verksamheten som kommer att knytas till Nordhemskliniken vid Beroendeenheten. Förändringen medför en ökad medicinsk säkerhet. Kompletterande överenskommelse tecknas kring överföringen när förutsättningar för en sådan finns. 6(16)

85 Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och SU ERSÄTTNING För ersättning 2014 region-, riks- och länssjukvård vid SU för invånarna i Västra Götaland reserveras totalt mnkr. Beloppet inkluderar reduceringen för ortopediplanen. Den totala ersättningsramen kan komma att korrigeras efter det att regionstyrelsen/regionfullmäktige fattat beslut om ortopediplanen. År 2014 Från HSN Från RS/HSU Totalt Region- och rikssjukvård Länssjukvård Totalt Index. Index för 2014 är fastställt till 1,8% efter avdrag för 0,6% för effektivisering. UPPFÖLJNING När Regionfullmäktige i juni 2013 fattade beslut om 2014 års budget fastställdes också ett antal mål och indikatorer; nya indikatorer som är relevanta för SU framgår av bilaga x. Formen för uppföljning av RF mål och indikatorer beslutas av regionstyrelsen i oktober. Fullmäktiges mål och indikatorer kommer i tillämpliga delar att preciseras i den kommande uppföljningsplanen. Uppföljningsplan som inkluderar ovanstående samt förändringar enligt tilläggsöverenskommelsen beslutas senare under (16)

86 Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och SU VÄSTRA GÖTALAND Jan-Åke Simonsson Ordförande i HSN 4 Kerstin Brunnström Styrelseordförande Sahlgrenska Universitetssjukhuset Frank Andersson Ordförande i HSN 5 Evert Svenningsson Ordförande i HSN 7 Elise Norberg Pilhem Ordförande i HSN 11 Håkan Linnarsson Ordförande i HSN 12 8(16)

87 Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och SU Bilaga 1: Sammandrag ersättning läns-, region- och rikssjukvård År 2014 Ersättning från HSN tkr Ersättning från HSU/RS tkr Total ersättning tkr REGION- OCH RIKSSJUKVÅRD Sluten somatisk vård Öppen somatisk vård Övrig vård Riktade uppdrag Särskild framställan Forskning och utveckling, sista utposten Summa region- och rikssjukvård LÄNSSJUKVÅRD Sluten somatisk vård Öppen somatisk vård Öppen och sluten vård psykiatri Övrig vård Receptläkemedel Riktade uppdrag Särskild framställan Målrelaterad ersättning Summa länssjukvård Summa region-, riks- och länssjukvård (16)

88 Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och SU Bilaga 1.1.A och bilaga 1.1.B Ersättningar och vårdvolymer region- och rikssjukvård och länssjukvård 2014 Slutlig ersättningsnivå och vårdvolym för ortopediverksamheten kan för Sahlgrenska Universitetssjukhusets del inte fastställas förrän beslut tagits i regionstyrelsen/regionfullmäktige. 10(16)

89 Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och SU Bilaga 1.2.A Specifikation av riktade uppdrag region- och rikssjukvård år 2014 Riktade uppdrag Ersättning tkr region- och rikssjukvård år 2014 Enheten för arbetsmedicin och arbetshälsa samt miljömedicinskt centrum FOU, regionrehabilitering 771 Regiondagar, regionhabilitering Kompetenscentrum neuropsykiatri Obesitasverksamhet barn Hörhjälpmedel 818 Klinisk genetik Klinisk farmakologi Fosterdiagnostik Regional enhet öppenvård funktionshinder Summa riktade uppdrag Särskild framställan Hjärtsjukvård Ordnat införande behandl.metoder TAVI Ordnat införande behandl.metoder osseointegrerad protes Ordnat införande behandl.metoder hemikraniektomi Summa särskild framställan ersätts från HSN FOUU, sista utposten ersätts från HSU Rikssjukvård spridning av medicinska metoder Summa riktade uppdrag - ersätts från HSU (16)

90 Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och SU Bilaga 1.2.B Specifikation av riktade uppdrag länssjukvård år 2014 Riktade uppdrag Ersättning tkr länssjukvård år 2014 Köpt vård Övrig köpt psykiatrisk vård Köpt somatisk specialistsjukvård Köpt vård barnrehabilitering Köpt vård, rehabiliteringsvistelse Personliga hjälpmedel Andningshjälpmedel, vuxen Ortopedtekniska hjälpmedel Hjälpmedel, barn 666 Synhjälpmedel, barn Övrig verksamhet Klinisk nutrition Strokeforum HIV/Aids 980 Screening bukaorta 479 Akutmottagningar Mellanliggande provtagningar Valfrihetsvård IVA platser, delår IVA platser Delad finansiering BUP, Ale 204 Engångsbelopp 2014 tillgänglighet Ordnat införande, tidig understödd hemgång, stroke Vårdhygien Ordnat införande,läkemedel 489 Tillskott vårdplatser, överbeläggning Ambulansverksamhet Ambulanssjukvård Ambulanssjukvård, vidaretransporter Ambulanssjukvård, adm Liggande transporter Ambulansdirigering (16)

91 Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och SU Bilaga 1.2.B Fortsättning Nämd/områdesspecifika uppdrag BUP Kungshöjd Barnens Hus Västbus Hygiensjuksköterska, Gbg Stad 932 Flyktingbarnteam Minimaria Psykiatrisk vård inom Öckerö kommun ACT team Palliativt centrum Förstärkt vårdkedja för patient med psykosdiagnos 315 Neuropsykiatrisk verksamhet, Öckerö ASIH GARP Summa Länssjukvård Receptläkemedel Särskild framställan Ordnat införande läkemedel Engångsbelopp 2014 tillgänglighet, omföres till riktat uppdrag Hjärtsjukvård 731 Ordnat införande behandlingsmetoder, trombolys ASIH, dietist, kurator 500 Målrelaterad ersättning* Summa särskild framställan - ersätts från HSN *Sjukhusets totala målrelaterade ersättning utgör tkr. Av beloppet ingår tkr i ordinarie ersättningsform och tkr ersätts efter särskild framställan. 13(16)

92 Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och SU Bilaga 2.B Förändringsposter år 2014 Verksamhet Ersättning Volympåverkan Anmärkning (tkr) Kontakt Antal Ersättning 2013 med kompletterande överenskommelse Grundöverenskommelse Förändringar 2014 region- och rikssjukvård Ordnat införande läkemedel Ordnat införande behandl.metoder TAVI *) Ordnat införande behandl.metoder osseointegrerad protes *) Ordnat införande behandl.metoder hemikraniektomi *) Överföring strålverksamhet, från SÄS Besök DRG 921 Patientavgifter sluten vård Avdrag kurs, konferens, konsult och trycksaker Särskild framställan Särskild framställan Särskild framställan *) TAVI = Trans Aortic Valve Implantation (kateterburen aortaklaffimplantation) Osseointegrerad protes = protes integrerad med titanskruv Hemikraniektomi = en stor del av skallbenet avlägsnas, vid hjärninfarkt, ödem 14(16)

93 Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och SU Verksamhet Ersättning Volympåverkan Anmärkning (tkr) Kontakt Antal Förändringar 2014 länssjukvård Engångsbelopp 2013, tillgänglighet bort Riktat uppdrag Engångsbelopp 2014, tillgänglighet Riktat uppdrag Engångsbelopp 2014, tillgänglighet +/ Från särskild framställan till riktat uppdrag Ordnat införande, tidig understödd hemgång, stroke Riktat uppdrag Ordnat införande läkemedel Rekv.läkemedel Ordnat införande läkemedel 489 Riktat uppdrag Ordnat införande behandl.metoder, TIA *) Ordnat införande behandl.metoder, trombolys *) Särskild framställan ST-tjänster psykiatri Vårdplatser, beroende Vtf 120 V-dagar Beroendeverksamhet Besök Satsning IVA Riktat uppdrag Vårdprogram ADHD Besök ADHD vuxna Ovarialcancer Ovarialcancer, överföring från Skas, SÄS, NU Vtf 24 DRG 159 Cystektomier, överföring från NU, Skas Vtf 28 DRG 85 ASIH, dietist, kurator 500 Särs. framställan Vårdhygien Riktat uppdrag Tillskott vårdplatser, överbeläggningar Riktat uppdrag Valfrihet Halland <20 tkr Riktat uppdrag Vårdgaranti helårseffekt 489 Riktat uppdrag Delad finansiering ökning BUP Ale 204 Riktat uppdrag Regional produktionsstyrning-ortopediverksamhet **) Patientavgifter sluten vård Avdrag kurs, konferens, konsult och trycksaker Receptläkemedel Ersättning 2013 inklusive uppräkning Ordnat införande 346 Summa Index 2014: 1,8 % *) TIA = Transitorisk Ischemisk Attack (liten stroke) Trombolys = med läkemedel lösa upp en blodpropp **) Slutlig ersättningsnivå och vårdvolym för ortopediverksamheten kan för SUs del inte fastställas förrän beslut tagits i regionstyrelsen/regionfullmäktige. 15(16)

94 Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och SU Bilaga 7.A Budget 2014 Regionfullmäktiges mål och indikatorer 2014 Vård inom fastställda garantitiderna 1 Väntetid besök BUP max 30 dgr 100% Väntetid till läkare akutmottagning, andel som fått träffa läkare inom en timma 60% (%) 5 Antal väntande mer än 90 dagar till besök minska 6 Antal väntande mer än 90 dagar till behandling minska Säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela VGR 1 Vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård 8% 2 Antal överbeläggningar på sjukhus per 100 disponibla vårdplatser (2012: 3,4) minska 4 Andel patienter inom cancervården som får behandlingsbeslut inom målnivå 80% 5 Registrering i psykiatrins kvalitetsregister öka 6 Antal personer som får biologiska läkemedel per invånare vid reumatoid artrit 130 Patienterna är delaktiga i vården och vet vart de ska vända sig 2 Patientupplevd kvalitet avseende bemötande ska öka med) minst en enhet (PUK) jämfört med tidigare mätning 3 Patientupplevd kvalitet avseende delaktighet ska öka med minst en enhet (PUK) jämfört med tidigare mätning Erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare 2 Undvikbara slutenvårdstillfällen för 65 år och äldre minska 3 Återinskrivna inom 30 dagar 65 år och äldre minska 4 Andel dialys i hemmet 30% Säkerställa att vården är jämlik och jämställd 1 Deltagande i screeningprogram 85% a) Mammografi b) Bukaortaneurysm 2 Könsskillnader indikatorer hjärtsjukvård (fem indikatorer) minska 3 Könsskillnader indikatorer stroke (fyra indikatorer) minska 5 Antal personer med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per inv med tidigare psykiatrisk vård. minska 16(16)

95 Sida 1(4) Tjänsteutlåtande nr 437/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Håkan Mannelqvist Telefon E-post: Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Överenskommelse om bes tälld primärvård år 2014 mellan Häls o- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Beställd Primärvård Ärendet Ärendet avser godkännande av överenskommelse för år 2014 mellan Styrelsen för beställd primärvård och Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Överenskommelsen innehåller uppdrag att bedriva primärvårdsverksamhet som ligger utanför VG Primärvård Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnderna tecknade 2012 en ettårig överenskommelse för år 2013 med Styrelsen för Beställd primärvård. För Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11, 12 presenteras här en samlad överenskommelse för år 2014, bilagd. Överväganden Den ekonomiska ramen för 2014 grundas på 2013 års ersättning uppräknad med index 1,8 procent efter ett effektiviseringskrav på 0,6 procent och oförändrad verksamhet. Nämndens Mål och Beställningsunderlag har legat som grund för överenskommelsen. Då nuvarande överenskommelse med Styrelsen för beställd primärvård gäller för enbart ett år föreslås en ettårig överenskommelse för år Detta för att komma i fas med Västra Götalandsregionens verksamheter i egenregi. Verksamhetsförändringar år 2014 Sjukvårdsrådgivningen. Ersättningen till sjukvårdsrådgivningen justeras internt mellan nämnderna så att betalning sker efter resursfördelningsmodellen. Innebär ökade kostnader för hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12. Kostnad 8 mnkr POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget Vänersborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: post@vgregion.se

96 Sida 2(4) Datum Diarienummer HSN Vätskebaserad cytologi Mödrahälsovården inom Närhälsan får kompensation för merkostnader avseende vätskebaserade cytologi efter att ordnat införande upphört (gäller inte HSN 4 där separat överenskommelse tecknas). Ersättning 4,1 mnkr Språktolk - budgetteknisk justering avs HSN 5,11,12 Ekonomisk reglering sker som riktat uppdrag och ersättningen ingår i abonnemanget för samtliga nämnder. Ersättning 6,7 mnkr Vårdströmmar inom VGR inklusive läkemedel - budgetteknisk justering Ekonomisk reglering sker som riktat uppdrag och ersättningen ingår i abonnemanget för samtliga nämnder. Ersättning ca 3,8 mnkr Lokala förändringar för hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11, 12: MBHV-teamet Mödra- barnhälsovårdsteamet tillförs resurser för en psykologtjänst inom området för hälso- och sjukvårdsnämnd 4. Ersättning 0,7 mnkr Barn- och ungdomsmedicin (BUM) Utökning av anslaget till barn- och ungdomsmedicin på grund av ökade kostnader för omhändertagande av nya patientgrupper. Ersättning 1 mnkr Pappagrupper Närhälsan tillförs resurser för att driva Pappagrupper inom området för hälso- och sjukvårdsnämnd 7. Ersättning 50 tkr Screening vid graviditet Närhälsan får ekonomisk ersättning för kostnader avseende smittskyddsprover som tidigare ersatts av Smittskyddet (gäller inte HSN 4 där separat överenskommelse tecknas). Ersättning ca 1,5 mnkr Ökad P-piller förskrivning Närhälsan tillförs resurser för ökad förskrivning av p-piller inom ungdomsmottagningarna i hälso- och sjukvårdsnämnd 4 och 7. Ersättning 0,383 mnkr Klamydiaprovtagning Närhälsan får kompensation för ökade kostnader för provtagningsmaterial för klamydia (gäller inte HSN 4 där separat överenskommelse tecknas). Ersättning 0,140 mnkr

97 Sida 3(4) Datum Diarienummer HSN Hagamottagningen Mödra- barnhälsovårdsteamet vid Hagamottagningen tillförs resurser för en socionomtjänst som ska följa barnen och mödrarna en längre period. Ersättning 0,6 mnkr Gynekologi uppdrag Närhälsan får 2014 ett uppdrag att bedriva gynekologisk verksamhet inom hälso- och sjukvårdsnämnderna 5, 11 och 12 motsvarande en gynekologtjänst. Syftet är att genom kombination med gynekologi säkerställa obstetrisk verksamhet inom barnmorskemottagningarna. Ersättning 1,5 mnkr Dysplasier Det har skett en ökning av antalet cellprovskontroller. Närhälsan erhåller ersättning för ökat antal dysplasier i samband med cellprovskontroller. Rörlig ersättning ca 1,5 mnkr HPV-prover Närhälsan erhåller ersättning för HPV-prover (gäller inte HSN 4 där separat överenskommelse tecknas). Ersättning 0,279 mnkr Barnperspektivet Barnperspektivet har beaktats under ärendets beredning och i förslag till beslut. Överenskommelsen anger under punkt 7, utgångspunkter, att FN:s konvention om barnets rättigheter enligt Regionfullmäktiges beslut ska beaktas. Finans iering Överenskommelsen finansieras via nämndens anslag för Primärvård, offentlig primärvård övrig. Samverkan Förhandlingar enligt MBL 11 har genomförts i Hälso- och sjukvårdsnämndernas MBL-grupp den 13 september Enighet uppnåddes. Förs lag till bes lut Överenskommelsen om beställd primärvård år 2014 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för beställd Primärvård godkänns. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef

98 Sida 4(4) Datum Diarienummer HSN Bilaga Överenskommelse om beställd Primärvård 2014 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11, 12 och Styrelsen för beställd Primärvård Expedieras till Styrelsen för beställd Primärvård

99 HSN HSN HSN HSN HSN Överenskommelse om Beställd primärvård år 2014 Närhälsan Västra Götaland mellan Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11, 12 och Styrelsen för Beställd Primärvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1

100 Innehåll 1. ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR PARTER GILTIGHETSTID UTGÅNGSPUNKTER VISION OCH MÅL VÅRDENS INRIKTNING NÄRSJUKVÅRD SAMVERKAN/SAMARBETE KVALITET RÄTTIGHETSFRÅGOR TILLGÄNGLIGHET PATIENTENS STÄLLNING HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE SJUKVÅRD VERKSAMHETSFRÅGOR PERSONAL SJUKRESOR TOLK LÄKEMEDEL MEDICINSK SERVICE UPPFÖLJNING OCH LEVERANS AV VÅRDDATA EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR ERSÄTTNINGAR UTBETALNING OMSTÄLLNINGSKOSTNADER ÖVRIGT INFORMATIONSUTBYTE OCH DIALOG INFORMATION OM ÖVERENSKOMMELSEN OMFÖRHANDLING TVIST FÖRÄNDRING AV BESTÄLLNING INFÖR ÅR KONSEKVENSER VÄSTRA GÖTALAND SEPTEMBER BILAGOR BILAGA BILAGA 1.1 SJUKVÅRDSRÅDGIVNINGEN BASUPPDRAG LOKALA UPPDRAG SAMVERKAN TILLGÄNGLIGHET MÅLRELATERAD ERSÄTTNING ERSÄTTNING BILAGA 1.2 HJÄLPMEDEL GEOGRAFISKT ANSVARSOMRÅDE UPPDRAG KOSTNADSANSVAR ERSÄTTNING BILAGA 1.3 BARNMORSKEMOTTAGNING OCH GYNEKOLOGI

101 INRIKTNING BASUPPDRAG SAMVERKAN FAMILJECENTRALSVERKSAMHET GYNEKOLOGI - UPPDRAG TILLGÄNGLIGHET GEMENSAMMA UPPDRAG/ERSÄTTNINGAR NÄMNDSPECIFIKA UPPDRAG ERSÄTTNING BILAGA 1.4 PRIMÄRVÅRDSREHABILITERING INRIKTNING FÖRUTSÄTTNINGAR ALLMÄNNA KRAV OCH KVALITETSKRAV ÅTAGANDE UPPDRAG TILLGÄNGLIGHET SAMVERKAN SAMRÅD KOMMANDE VÅRDVAL NÄMNDSPECIFIKA UPPDRAG ERSÄTTNING BILAGA 1.5 FORSKNING OCH UTVECKLING BASUPPDRAG ERSÄTTNING BILAGA 1.6 UNGDOMSMOTTAGNING BASUPPDRAG SAMVERKAN TILLGÄNGLIGHET NÄMNDSPECIFIKA UPPDRAG ERSÄTTNING BILAGA 1.7 MÖDRA- OCH BARNHÄLSOVÅRDSPSYKOLOGER BASUPPDRAG ERSÄTTNING BILAGA 1.8 CENTRALA BARNHÄLSOVÅRDSTEAMET BASUPPDRAG ERSÄTTNING BILAGA 1.9 CENTRALA MÖDRAHÄLSOVÅRDSTEAMET BASUPPDRAG ERSÄTTNING BILAGA 1.10 BARN- OCH UNGDOMSMEDICIN INRIKTNING PATIENTENS STÄLLNING ÅTAGANDE UPPDRAG PRIORITERING TILLGÄNGLIGHET, KONTINUITET SAMT VÅRDGARANTI SAMVERKAN UTBILDNINGSPLATSER UTÖKNING AV ANSLAGET TILL BARN- OCH UNGDOMSMEDICIN PÅ GRUND AV ÖKADE KOSTNADER FÖR OMHÄNDERTAGANDE AV NYA PATIENTGRUPPER NÄMNDSPECIFIKA UPPDRAG ERSÄTTNING

102 BILAGA 1.11 NÄRHÄLSAN KRIS- OCH TRAUMAENHETEN UPPDRAG ERSÄTTNING BILAGA 1.12 NÄRHÄLSAN FLYKTINGMEDICINSK MOTTAGNING UPPDRAG ERSÄTTNING BILAGA 1.13 MÖDRA-/BARNHÄLSOVÅRDSTEAMET I HAGA UPPDRAG INFÖR ÅR ERSÄTTNING BILAGA 1.14 SEXUALMEDICINSKT CENTRUM (SMC) UPPDRAG ERSÄTTNING BILAGA 1.15 NÄRHÄLSAN VÅRDCENTRAL FÖR HEMLÖSA UPPDRAG TILLGÄNGLIGHET SAMVERKAN LÄKARINSATSER VID TILLNYKTRINGSENHETEN (TNE) ERSÄTTNING BILAGA 1.16 ÄLDRECENTRUM NÄMNDSPECIFIKT UPPDRAG HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMND ERSÄTTNING BILAGA 1.17 HÄLSODISK NÄMNDSPECIFIKT UPPDRAG FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMND GRUPPAKTIVITETER INFORMATION OCH KUNSKAPSSPRIDNING SAMVERKAN OCH UTÅTRIKTAT ARBETE ERSÄTTNING BILAGA 1.18 LÄKARE PALLIATIV VÅRD BAKGRUND FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ÖVERENSKOMMELSEN ERSÄTTNING BILAGA 1.19 LJUSBEHANDLINGAR UPPDRAG UPPFÖLJNING HUDLÄKARKONSULTATIONER ERSÄTTNING BILAGA 1.20 ÖVRIGT BILAGA 2 EKONOMI... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. BILAGA 3 UPPFÖLJNINGSPLAN GEMENSAM UPPFÖLJNING FÖR BESTÄLLD PRIMÄRVÅRD NÄMNDSPECIFIK UPPFÖLJNING FÖR BESTÄLLD PRIMÄRVÅRD 2014, HSN 4, 5, 7, 11,

103 1. Allmänna förutsättningar 1.1 Parter Denna överenskommelse är sluten mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Stenungsund, Kungälv och Ale, Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster, Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Partille, Härryda, Mölndal, Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen samt Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, nordöstra Göteborg (beställare) och styrelsen för Beställd Primärvård (utförare) och omfattar beställd primärvårdsverksamhet inom Närhälsan Giltighetstid Överenskommelsen gäller från den 1 januari - 31 december 2014 om inget annat anges i verksamhetsuppdraget Utgångspunkter Utgångspunkter för överenskommelsen är: Hälso- och sjukvårdsnämndernas respektive mål- och inriktningsdokument/beställningsunderlag för år 2014 och respektive nämnds detaljbudget för år 2014 Regionfullmäktiges beslut om budget år 2014 och flerårsplanen för åren Planeringsdirektiv Måldokument, riktlinjer och policies som är beslutade av Regionfullmäktige, Regionstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnden och som berör hälso- och sjukvården Lagstiftning Nationella riktlinjer FN:s konvention om barnets rättigheter enligt Regionfullmäktiges beslut En jämlik och jämställd vård 1.4. Vision och mål Västra Götalandsregionens vision "Det goda livet" utgör grund för överenskommelsen. Det övergripande målet är en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och vård på lika villkor. 2. Vårdens inriktning Överenskommelsen innebär att Närhälsan inom sitt kompetensområde har ansvar för befolkningens hälso- och sjukvård i respektive kommun. Det medför ett kostnadsansvar för samtliga invånare i hälso- och sjukvårdsnämndernas områden. Kostnadsansvaret omfattar även vård i annan nämnds område. Verksamheter som berörs av denna överenskommelse ska ge vård inom sina respektive uppdrag till samtliga invånare i Västra Götalandsregionen, oavsett vilken vårdcentral de valt att lista sig på. Vidare innefattas vård av patient boende i Hallands län förutsatt att patienten sökt vård enligt de regler som Region Halland beslutat, av patient som omfattas av rikssjukvårdsavtalet samt av patient som omfattas av förordningen (EEG) nr 1408/71 avseende anställda med flera som flyttar inom EU samt av patient som omfattas av så kallat konventionsavtal. 5

104 Åtagande för respektive verksamhetsområde framgår av bilagorna Åtagandet för rehabilitering och hjälpmedel är en förlängning av 2013 års överenskommelse och gäller till och med införandet av Vårdval Rehab. 2.1 Närsjukvård Närsjukvården ska genom ett integrerat arbetssätt mellan olika huvudmän och vårdnivåer tillgodose befolkningens hälso- och sjukvårdsbehov som är vanligt förekommande i befolkningen, ofta återkommande för individen samt samhällsekonomiskt och medicinskt rimligt att tillgodose lokalt. Närhälsan ska medverka till att skapa en god och säker vård som är trygg och ges på rätt vårdnivå. Vid utveckling av samverkan/närsjukvård har parterna ett gemensamt ansvar att beakta insatsområdena i Handlingsplan för de mest sjuka äldre Samverkan/samarbete Närhälsan ska inom ramen för uppdragen i denna överenskommelse samverka med andra verksamheter på ett konkurrensneutralt sätt. Samtliga yrkesgrupper inom Närhälsan har skyldighet att utifrån varje enskild patients behov samarbeta med personal såväl inom som utanför den egna verksamheten till exempel Försäkringskassa, Arbetsförmedling, kommunal hälso- och sjukvård, privata vårdgivare, medicinsk fotvård, elevhälsa, socialtjänst och länssjukvård. Närhälsan ska delta i olika former av vårdsamverkan. 2.3 Kvalitet Närhälsan ska bedriva ett fortlöpande, systematiskt och dokumenterat arbete med kvalitetsoch verksamhetsutveckling så att hälso- och sjukvårdslagens krav på god kvalitet inom hälsooch sjukvård tillgodoses. De övergripande kvalitetsmålen för regionens hälso- och sjukvård är enligt beslut i april 2007 att vården ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, effektiv, och ges i rätt tid. Ett regiongemensamt handlingsprogram för God Vård har tagits fram 2. Syftet med programmet är att ge vägledning och stöd för det fortsatta arbetet med God Vård i regionens hälso- och sjukvård. Kvalitetsmålen sammanfattas i begreppet God Vård och bygger på Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i vården (SOSFS 2011:9). Ett hälsofrämjande synsätt ska också genomsyra arbetet med God Vård och integreras i arbetet med de sex övergripande målen. Det finns ett kontinuerligt behov av satsningar på nya metoder, läkemedel och implementering av nationella riktlinjer. Därför ska ett löpande arbete bedrivas med prioritering och utmönstring av mindre värdeskapande metoder och åtgärder. 1 Dnr RS RSK , Handlingsprogram för God vård,

105 2.4 Rättighetsfrågor Rättighetsperspektivet ska genomsyra all verksamhet enligt visionen Det goda livet. Prioriterade mål ska alltid genomföras utifrån detta perspektiv. Särskild uppmärksamhet måste ägnas utsatta grupper och uppföljningar måste göras av hur barns rättigheter beaktas. Med utgångspunkt från FN:s barnkonvention ska barn och unga bemötas med respekt, ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Prövningar av barnets bästa ska göras på ett strukturerat sätt vid alla åtgärder som på något sätt berör barn och unga. All hälso- och sjukvård ska utgå från befolkningens behov, vara jämlik och lättillgänglig samt bidra till ett gott liv för alla. Alla patienter ska bemötas och vårdas med respekt och omtanke oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. 2.5 Tillgänglighet Närhälsan ska kännetecknas av god tillgänglighet. Begreppet tillgänglighet innefattar både vård i rätt tid och möjlighet att få kontakt med verksamheten via telefon, internet eller genom ett besök samt en rimlig geografisk tillgänglighet. Detta oberoende av funktionsnedsättning och om man inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket. Lokalerna ska vara lätta att nå med kollektivtrafik, egen bil eller med färdtjänst samt vara geografiskt lättillgängliga. Verksamheterna ska bedrivas i ändamålsenliga lokaler enligt Västra Götalandsregionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet. Verksamheterna ska ingå i tillgänglighetsdatabasen. Uppdaterad information om Närhälsans mottagningar ska finnas på Västra Götalandsregionens hemsida. Öppettiderna ska vara anpassade till den målgrupp mottagningen vänder sig till. Närhälsan ska aktivt verka för att tidbokning via internet införs i samtliga verksamheter. Vårdgarantierna ska följas och de mål och måltal som satts upp för tillgängligheten inom olika vårdområden ska följas och även utvecklas över tiden. Patienterna ska uppfatta väntetiden som rimlig. 2.6 Patientens ställning I Västra Götalandsregionen råder valfrihet vad gäller primärvård. Patienten kan själv välja var han/hon söker vård. Närhälsan ska verka för att patientens ställning stärks. Närhälsan ska: - Systematiskt inhämta patientens synpunkter på hur vården fungerar. - Se till att patientens befogade synpunkter och önskemål om förbättring tas tillvara. - Se till att patienten informeras om aktuella behandlingsmetoder samt möjliga effekter av behandlingen. - Vid behov vägleda patienten till annan vårdgivare. - Informera om patientens rätt att vända sig till patientnämnd inom Västra Götalandsregionen. I verksamheterna ska det finnas medvetenhet och kunskap om personer med funktionsnedsättning vilket bland annat ska avspeglas i bemötandet. 7

106 2.7 Hälsofrämjande och förebyggande sjukvård En hälsoinriktad hälso- och sjukvård fokuserar på hur verksamhetens samlade insatser bidrar till en bättre hälsa. Med bättre hälsa avses välbefinnande och hälsorelaterad livskvalitet samt förbättrad funktionsförmåga, men även en minskning av för tidig död, sjuklighet och nyinsjuknande. Hälso- och sjukvården har ett hälsofrämjande uppdrag i både det sjukdomsbehandlande och det förebyggande arbetet. Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska prägla all vård och behandling inom beställd primärvård Närhälsan. Det är i det vardagliga mötet med patienter och närstående som hälso- och sjukvården kan använda sin hälsofrämjande potential i form av specifik kunskap, förtroende, breda kontaktytor och lokal närvaro. Närhälsan ska ingå i nätverk för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS). 3. Verksamhetsfrågor 3.1 Personal Närhälsan personal ska ha för uppdraget adekvat utbildning. Närhälsan ska tillse att personalen får den fortbildning/vidareutbildning som erfordras för att upprätthålla kompetensen inom yrket. 3.2 Sjukresor Närhälsan ska hjälpa patienten att ordna sjukresa enligt de regler för sjukresor som Västra Götalandsregionen fastställer. 3.3 Tolk Närhälsan ska tillhandahålla tolk till patienter som inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket. Närhälsan har kostnadsansvaret för detta. Närhälsan ansvarar för tolk åt döva, dövblinda, gravt hörselskadade och talskadade personer. Närhälsan rekvirerar service genom Västra Götalandsregionens tolkcentral. 3.4 Läkemedel Läkemedel ingår, på samma sätt som andra behandlingsmetoder, i Närhälsans ansvar. Närhälsan ansvarar för sin egen förskrivning och att en avvägning görs mellan olika behandlingsalternativ. Närhälsan har kostnadsansvaret. Det är ett gemensamt ansvar för parterna att verka för en effektiv läkemedelsanvändning. Som ett stöd finns Läkemedelskommittén i Västra Götalandsregionen, som verkar genom att ge information och rekommendationer till förskrivare, allmänhet och linjeorganisationen. Närhälsan ska visa följsamhet till de rekommendationer som är uppsatta inom läkemedelsområdet. 3.5 Medicinsk service Närhälsan ska svara för att erforderliga provtagningar, laboratoriemedicinska och röntgendiagnostiska undersökningar genomförs. Närhälsan svarar för de kostnader som är förenade med detta. 8

107 Kostnader för medicinsk service inom mödrahälsovården i Göteborg (HSN 5, 11, 12) ersätts löpande utifrån faktiska kostnader. 4. Uppföljning och leverans av vårddata Uppföljning av överenskommelsen görs kontinuerligt och gemensamt av parterna enligt fastställd uppföljningsplan (se bilaga 3). Berörda verksamheter inom Närhälsan ska skicka uppgifter till den gemensamma databasen VEGA. Uppgifter ska levereras enligt fastställd tidplan och filspecifikation. 5. Ekonomiska förutsättningar 5.1 Ersättningar En sammanställning av ersättningarna redovisas i bilaga Utbetalning Ersättning exklusive målrelaterad del betalas med 1/12 per månad. För HSN 5, 11, 12 görs dock en avräkning för mödrahälsovård månadsvis utifrån gällande ersättningsmodell. Ersättning för vätskebaserad cytologi är för HSN 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8, 11 och 12 rörlig och baseras på antalet genomförda gynekologiska cellprovskontroller. För HSN 9 och 10 utgår en fast ersättning och betalas med 1/12 per månad. Ersättning för rehabilitering och hjälpmedel och därmed sammanhängande kostnader utbetalas för tiden fram till och med införandet av Vårdval Rehab. Ersättning för språktolk avseende HSN 1,2,3 samt 5,11,12 regleras vid avvikelser mellan överenskommen ersättning och faktiska kostnader. Om den faktiska kostnaden för språktolk överstiger överenskommen ersättning erhåller Närhälsan 50 procent av överskjutande belopp. I det fall faktisk kostnad understiger överenskomen ersättning återbetalar Närhälsan 100 procent av mellanskillnaden. En preliminär reglering sker per september baserat på helårsprognos augusti. Slutlig reglering baseras på helårsutfallet och sker i samband med årsbokslutet. 5.3 Omställningskostnader I samband med förhandlingsarbetet har Närhälsan påtalat omställningskostnader till följd av överenskomna neddragningar. Närhälsan åtar sig att arbeta med avveckling inom de aktuella områdena. Omställningskostnader ersätts efter avrop och kan maximalt uppgå till 3,5 mnkr för samtliga tolv nämnder. Villkoret för kompensation är att Närhälsans samlade helårsresultat, innan denna reglering, är negativt på förvaltningsnivå. Kostnader som uppstår till följd av godkänt användande av eget kapital ska exkluderas från utfallet. Närhälsan åtar sig att lämna kostnadskalkyler i samband med avrop. Kompensationen sker enligt redovisade kostnader och kan maximalt uppgå till det överenskomna taket. 9

108 Om Närhälsan uppvisar ett negativt resultat som är lägre än redovisade omställningskostnader utgår ersättning motsvarande det negativa resultatet, dock maximalt upp till 3,5 mnkr. Om Närhälsan uppvisar ett negativt resultat som är högre än redovisade omställningskostnader utgår ersättning motsvarande redovisade omställningskostnader, dock maximalt upp till 3,5 mnkr. En preliminär reglering sker per september baserat på helårsprognos augusti. Slutlig reglering baseras på helårsresultatet och sker i samband med årsbokslutet. 6. Övrigt 6.1 Informationsutbyte och dialog Parterna ska fortlöpande träffas för att informera varandra om förändringar som är väsentliga för såväl båda parter, exempelvis ändringar i vårdinnehåll, ändrade vårdvolymer och ekonomiska förutsättningar. Förändringar av innehåll och utbudspunkter kan ske om parterna är överens om detta. 6.2 Information om överenskommelsen Styrelsen för Beställd Primärvård ansvarar för att personal vid Närhälsan har god kännedom om överenskommelsen. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för att informera befolkningen om överenskommelsen. 6.3 Omförhandling Om det under giltighetstiden inträffar väsentliga förändringar i förutsättningarna för ingången överenskommelse har varje part rätt att yrka omförhandling. Omförhandling ska begäras skriftligt. 6.4 Tvist Om tvist mellan parterna uppstår, bör tvisten i första hand lösas genom förhandlingar mellan parterna. Om detta trots omfattande ansträngningar inte kan lösa tvisten ska den lösas av regionstyrelsen. 6.5 Förändring av beställning inför år 2014 Gemensamma för samtliga tolv hälso- och sjukvårdsnämnder: Vätskebaserad cytologi Närhälsan får kompensation för merkostnader efter att ordnat införande upphört. Språktolk Ekonomisk reglering har skett och ersättningen ingår i abonnemanget för samtliga nämnder. Vårdströmmar inom VGR inklusive läkemedel Ekonomisk reglering har skett och ersättningen ingår i abonnemanget för samtliga nämnder. Lokala förändringar för hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12: MBHV-teamet - Mödra-/barnhälsovårdsteamet tillförs resurser för ytterligare en psykologtjänst inom området för hälso- och sjukvårdsnämnd 4. 10

109 Barn- och ungdomsmedicin (BUM) tillförs resurser för ökade kostnader på grund av omhändertagandet av nya patientgrupper. Pappagrupper - Närhälsan tillförs resurser för att driva Pappagrupper inom området för hälso- och sjukvårdsnämnd 7. Screening vid graviditet - Närhälsan får kompensation för kostnader avseende smittskyddsprover som tidigare betalats av Smittskyddet (gäller inte HSN 4). P-piller förskrivning - Närhälsan tillförs resurser för ökad förskrivning av p-piller inom hälso- och sjukvårdsnämnd 4 och 7. Klamydiaprovtagning - Närhälsan får kompensation för de ökade kostnaderna för provtagningsmaterial för klamydia (gäller inte HSN4). Hagamottagningen - Mödra-/barnhälsovårdsteamet vid Hagamottagningen tillförs resurser för att utöka verksamheten med en socionomtjänst Gynekologi uppdrag - Närhälsan har år 2014 ett uppdrag att bedriva gynekologisk verksamhet inom hälso- och sjukvårdsnämnderna 5, 11 och 12. Dysplasier - Närhälsan erhåller ersättning för ökat antal dysplasier. Cellprovskontroller Ersättning utgår enligt gällande ersättningsmodell (HSN5,11,12) (HSN7) HPV-prover Närhälsan erhåller ersättning för HPV-prover (gäller inte HSN4). 6.6 Konsekvenser I samband med förhandlingsarbetet har Närhälsan påtalat negativa ekonomiska effekter till följd av index och den nya hyresmodellen. Eventuella konsekvenser får Närhälsan ta upp med ägaren och kommenteras i detaljbudgeten. 11

110 Västra Götaland september 2013 Överenskommelsen är upprättad i två likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt. den den Jan-Åke Simonsson Ordförande Hälso- och Sjukvårdsnämnd 4 Jim Aleberg Ordförande Styrelsen för Beställd Primärvård Frank Andersson Ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnd 5. Evert Svenningsson Ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnd 7.. Elise Norberg Pilhem Ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnd 11. Håkan Linnarsson Ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Primärvården 12

111 BILAGOR 1-3 Bilaga 1 Verksamhetsområden Bilaga 1.1 Sjukvårdsrådgivningen 1177 Basuppdrag Överenskommelsen reglerar förhållandet mellan beställarna och utföraren avseende sjukvårdsrådgivning för befolkningen via telefonnummer Överenskommelsen definierar inriktning, innehåll, ersättning och uppföljning av sjukvårdsrådgivningen i Västra Götalandsregionen med verksamhet i Göteborg, Alingsås, Skövde och Uddevalla. Syftet med Sjukvårdsrådgivningen är: Att erbjuda en rådgivningstjänst som upplevs som lättillgänglig och av god kvalitet Att ge medborgarna trygghet Att erbjuda medborgarna råd utifrån ett gemensamt beslutstöd Att informera medborgarna om vart personen ska vända sig när denna behöver söka vård Att vid behov lotsa medborgarna till rätt vårdnivå Åtagande för Sjukvårdsrådgivningen: Sjukvårdsrådgivning dygnet runt, årets alla dagar, via telefonnummer 1177 Medicinsk bedömning baserat på ett nationellt, gemensamt beslutstödsystem Utifrån bedömt medicinskt behov ge råd om egenvård och/eller hänvisa till rätt vårdnivå Vid behov följa upp patienter som fått egenvårdsråd Vid bedömt behov av vårdbesök kunna erbjuda bokad tid på vårdcentral eller jourmottagning, alternativt föreslå direktbesök, alternativt kunna boka telefontid till sjuksköterska på vårdcentral. När bokning alternativt direkthänvisning sker ska, efter bedömt behov och patientens medgivande, rådgivningsdokumentation göras/vara tillgänglig för mottagande vårdenhet. Upplysning om hälso- och sjukvårdens utbud Förmedla primärvårdens beredskapsjourer. I uppdraget ingår att förmedla läkare vid dödsfall utanför vårdinrättningar, för att utfärda dödsbevis för akuta besök i hemmet och i kommunala boendeenheter samt för vårdintygsbedömning. Lokala uppdrag Sjukvårdsrådgivningen är en del av närsjukvården och medverkar i utvecklingen av densamma. En fungerande närsjukvård innebär en nära och aktiv samverkan mellan primärvård, kommuner och länssjukvård utifrån befolkningens behov. De lokala uppdragen ska fortsatt hanteras hela dygnet. Sjuksköterskorna som ger råd vid sjukvårdsrådgivningen ska ha kompetens, utbildning och tekniskt stöd för att besvara samtal som är en del av de lokala uppdragen. 13

112 Fyrbodal - Samverkande sjukvård: Sjukvårdsrådgivningen/1177 är en viktig aktör tillsammans med kommun, primärvård och den prehospitala ambulanssjukvården. Målsättningen för samverkande sjukvård är att medborgarna får vård på rätt nivå och i närmsta möjliga närområde genom samverkansformer mellan de olika sjukvårdsaktörerna. För år 2014 ersätts förmedlade uppdrag inom samverkande sjukvård med en basersättning på 500 tkr. Överstiger antalet förmedlade uppdrag för år 2014, 750 stycken utbetalas ytterligare 500 tkr. Målet följs upp efter juli månad, om prognosen visar att målet kommer att nås utbetalas resterande 500 tkr. Om målet inte nås på helår sker en avräkning i december. Förmedla uppdrag till kommunal hemsjukvård. Tillfälliga insatser i ordinärt boende genom hembesök av den kommunala hemsjukvården hos kommuninvånare som inte har kommunal hälso- och sjukvård. Förmedla uppdrag till ambulanssjukvård Ambulanssjuksköterska kan via hembesök utifrån sin omvårdnadskompetens bistå med en medicinsk bedömning och eventuellt hjälp med akuta vårdinsatser/egenvårdsråd Skaraborg - Vård på rätt nivå: Sjukvårdsrådgivningen kontaktar 112 som förmedlar kontakt med ambulanssjuksköterska. Om inget akut vårdbehov föreligger kan vissa patienter bedömas och behandlas på plats av ambulanssjuksköterska. Detta sker i samråd med SVR. Patienten kan också få en tid på vårdcentral påföljande dag. Samverkan Sjukvårdsrådgivningen ingår i en gemensam organisation med ett gemensamt uppdrag under Styrelsen för beställd primärvård. Syftet med samverkan är att öka tillgängligheten, öka rådgivningssköterskornas kännedom om Västra Götalandsregionens organisation och utbud, bättre klara belastningstoppar, undvika ensamarbete på lågfrekvent tid, effektivisera bemanningsplaneringen, samverka i övergripande rutiner och verksamhetsstyrning. Sjukvårdsrådgivningen samverkar också med övriga vårdenheter inom Västra Götalandsregionen, entreprenörer, SOS Alarm och deltar i utvecklingen av vårdkedjan. Tillgänglighet Verksamheten ska tidsmässigt anpassas efter befolkningens behov så att väntetiden minimeras. Målet är att 90 procent av samtalen ska besvaras inom tre minuter. Med nuvarande resurser uppskattar Närhälsan att 64 procent av samtalen kan besvaras inom tre minuter. Sjukvårdsrådgivningen ska aktivt arbeta för att genomföra åtgärder för att korta väntetiderna och förbättra tillgängligheten. Samverkan innebär att samtal, vid köbildning, kan slussas över till första lediga sjuksköterska vid någon av enheterna. Då kösituation uppstår med längre väntetider än minuter, ska call back finnas, vilket innebär att vårdsökande väljer att bli uppringd på sin plats i kön. 14

113 Målrelaterad ersättning Den målrelaterade ersättningen för tillgänglighet innebär att sjukvårdsrådgivningens ersättning ökar om andelen invånarsamtal besvarade inom tre minuter ökar. Målet följs upp kvartalsvis och beräknas på medelvärdet under respektive kvartal. Period 1: oktober december 2013, period 2: januari mars 2014, period 3: april juni Period 4: juli oktober Målrelaterad ersättning utbetalas efterföljande månad. För år 2014 utgör andelen målrelaterad ersättning tre procent. Den målrelaterade ersättningen beräknas på det totala resultatet för Västra Götalandsregionen utifrån Ineras styrkort, service nivå 1 andel invånarsamtal besvarade inom tre min (exklusive utringda samtal t.ex. callback). Under år 2014 kommer parterna att tillsammans diskutera hur den målrelaterade ersättningen kan utvecklas med syfte att värdera fler perspektiv på befolkningsnyttan. SVR är helt beroende av fungerade teknik. Den målrelaterade ersättningen ska inte påverkas negativt av att omfattande teknikproblem uppstår. Parterna följer utvecklingen och värderar den vid ordinarie uppföljningstillfällen. Målet värderas för år 2014 till 3,36 mnkr. Måluppfyllelse % 100 % av ersättningen betalas ut Måluppfyllelse % Måluppfyllelse % Måluppfyllelse 60-64% Måluppfyllelse % 95 % av ersättningen betalas ut 80 % av ersättningen betalas ut 60 % av ersättningen betalas ut 50 % av ersättningen betalas ut Ersättning Sjukvårdsrådgivningen 1177, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 SVR Lokala uppdrag SVR Abonnemang SVR MRE S:A Sjukvårdsrådgivningen

114 Bilaga 1.2 Hjälpmedel Geografiskt ansvarsområde Genom denna överenskommelse ska invånarna inom hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 få sina behov av hjälpmedel på primärvårdsnivå tillgodosedda. Uppdrag Hjälpmedelsförskrivning innebär bedömning, utprovning, instruktioner och uppföljning enligt gällande handbok. Vårdgivaren ska förskriva hjälpmedel enligt de regler som fastställts i Västra Götalandsregionen. Kostnadsansvar Närhälsan har kostnadsansvaret för de personliga hjälpmedel som förskrivs av Närhälsans rehabmottagningar och för de hjälpmedel som förtroendeförskrivs enligt handboken vid sjukhus eller annan vårdinrättning i Västra Götaland. Närhälsan har endast kostnadsansvaret för hjälpmedel i Härryda kommun inom nämndområdena HSN 4 samt HSN 7. Ersättning Hjälpmedel, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 Hjälpmedel Abonnemang Hjälpmedel Administration Behandlingshjälpmedel S:A Hjälpmedel

115 Bilaga 1.3 Barnmorskemottagning och gynekologi Närhälsan ska bedriva mödrahälsovård (MHV) inom ett geografiskt specificerat område. Denna överenskommelse gäller för hälso- och sjukvårdsnämnderna 5, 7, 11 och 12. Närhälsan ska ha en utbudspunkt i varje kommun. Inriktning Närhälsan ska verka för en god reproduktiv och sexuell hälsa, i form av MHV som bedrivs vid barnmorskemottagningar (BMM). Målgruppen för BMM är alla gravida och nyförlösta kvinnor samt kvinnor som söker preventivmedelsrådgivning, testning för sexuellt överförbara sjukdomar (STI) och gynekologisk cellprovtagning. Män och kvinnor som är partners till målgruppen utgör ibland del av målgruppen, såsom vid stöd i föräldraskapet, smittspårning av STI och vissa preventivmedelsfrågor. Basuppdrag Överenskommelsen innebär ett förstahandsansvar och områdesansvar för målgruppens hälsooch sjukvård avseende MHV. Närhälsan ska bedriva BMM enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och eftersträva ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv. MHV ska främja hälsa, arbeta förebyggande och arbeta med medicinskt och psykosocialt omhändertagande av målgruppen i enlighet med Verksamhetsbeskrivning för mödrahälsovård inom Västra Götalandsregionen. MHVs uppdrag omfattar fem områden vilket innebär att primärt erbjuda följande tjänster: Hälsovård under graviditet Erbjuda alla gravida och nyförlösta kvinnor i området tillgång till hälsovård, inklusive besök enligt medicinskt och psykologiskt basprogram Handlägga medicinska och psykosociala komplikationer i enlighet med gällande vårdprogram och riktlinjer, vid behov i samverkan med kvinnoklinik Ha ett nära samarbete med andra verksamheter i vårdkedjan MHV-Förlossning-BB- Barnhälsovården. Utföra god graviditetshälsovård och vård efter graviditet samt verka för att minimera hälsorisker och skador på mor och barn Erbjuda information om fosterdiagnostik enligt Västra Götalandsregionens riktlinjer Ge stöd vid amning Screena nygravida kvinnor när det gäller alkoholvanor och drogvanor samt våld för att identifiera risk- och missbruk och förmedla stöd och andra behandlingsinsatser. Ge rådgivning, och erbjuda insatser, för att motverka övriga hälsoriskfaktorer såsom tobaksbruk, fysisk inaktivitet och ohälsosamma kostvanor. Uppmärksamma övervikt och fetma hos gravida kvinnor till exempel genom att förskriva fysisk aktivitet på recept Ge anpassat psykosocialt stöd samt remittera till andra vårdinstanser och/eller aktörer vid behov 17

116 Verka för tidig upptäckt av våld i nära relationer, psykisk ohälsa och social utsatthet samt förmedla stöd och remittera till andra vårdinstanser/aktörer vid behov. Gällande alkohol, droger, tobak, våld i nära relation, psykisk ohälsa och social utsatthet ska BMMs personal, utöver fokus på kvinnan, ha ett tydligt barnperspektiv avseende det väntade och redan födda barn Förlossningsförberedelse och föräldrautbildning Aktivt arbeta för att erbjuda förstagångsföräldrar förlossnings- och föräldraförberedande stöd, oftast i gruppverksamhet, samt vid behov erbjuda detta till övriga gravida och deras partners Föräldrastödet på BMM ska vara hälsoupplysande, relationsinriktad och samhällsorienterande. Preventivmedelsrådgivning Rådgivning, förskrivning och insättning/uttag av preventivmedel Rådgivning om abort, på kvinnans begäran, samt remiss/hänvisning till instans där abort utförs Förebygga oönskade graviditeter Sexuell och reproduktiv hälsa Medverka till att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar genom att erbjuda provtagning, behandling och smittspårning Organiserad gynekologisk cellprovskontroll Erbjuda gynekologisk cellprovskontroll för kvinnor, år, i befolkningen enligt särskild kravspecifikation och särskilt kallelseintervall. Aktivt arbeta för att få fler kvinnor att ta cytologprover genom att använda Cytburken vid besök av andra skäl och genom övriga insatser beslutade av Regionalt Cancercentrum väst. Samverkan BMM ska etablera nära samverkan mellan mottagningar och med kommuner, stadsdelsnämnder, vårdenheterna inom VG Primärvård med flera, med mål att skapa en väl fungerande vårdkedja främst för familjer med särskilda behov Familjecentralsverksamhet Mödrahälsovården är en viktig part i den familjecentralsverksamhet som finns i flertalet kommuner i Västra Götaland. Mödrahälsovården ska medverka i familjecentral när sådan finns eller etableras i området. Som basåtagande för nya familjecentraler gäller det inriktningsdokument Riktlinje Barnmorskemottagningen, inkörsporten till Familjecentralen från Närhälsan daterad Ersättningen till mödrahälsovården för deltagande i familjecentral/familjecentrerat arbetssätt sker enligt ersättningsmodellen för barnhälsovård enligt VG Primärvård. 18

117 Gynekologi - uppdrag Öppen gynekologisk hälso- och sjukvård som inte kräver den slutna vårdens resurser Tillhandahålla två tider per mottagningsdag för bokning av akutbesök Erbjuda konsultationsbesök efter hänvisning/remittering från primärvårdsläkare, Polikliniska operationer Abortrådgivning Preventivmedelsrådgivning inklusive STI-prevention Telefonrådgivning Medverka till att skriva ut fysisk aktivitet på recept (FaR) med stöd av hjälpmedlet fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS). Syfte är att öka fysisk aktivitet hos kvinnor som är i riskzonen för att utveckla någon form av folksjukdom. Ökad fysisk aktivitet kan också leda till minskad läkemedelskonsumtion och läkemedelskostnader Tillgänglighet Barnmorskemottagningarna och de gynekologiska mottagningarna ska vara öppna alla helgfria vardagar och anpassas till patienternas behov. Telefonmottagning och rådgivning ska finnas varje dag då mottagningen är öppen. Tillgängligheten ska vara god och jämn över året. Gemensamma uppdrag/ersättningar 2014 Kostnaderna för medicinsk service i HSN 5,11 och 12 ersätts löpande utifrån faktiska kostnader. Nämndspecifika uppdrag Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Fortsätta undersökning och behandlingen av dysplasier för kvinnor hemmahörande i centrum med avvikande cellprover i ROCK som kallas till gynekologin vid Kungshöjd. Ersättning för undersökning och behandling av dysplasier sker enligt läkarvårdstaxan (reducerad med sex procent) efter utförda prestationer. Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Respektive mottagning har rätt att ha fyra veckors sammanhängande semesterstängning per år. Semesterstängningen ska planeras så att samtidig stängning av mottagningarna undvikes. Vid sammanhängande frånvaro upp till tre månader kan kravet på tillgänglighet upprätthållas genom samverkan med andra vårdgivare. Vid längre bortavaro ska vikarie sättas in. Målrelaterad ersättning år 2014: Mödrahälsovård: BMI: Medel och median-bmi vid inskrivning av alla gravida. Ersättning 100 tkr. AUDIT: Andel registrerade och poäng. Ersättning 200 tkr. Nationella kvalitetsregistret: Kvalitativ rapport och utdrag vissa parametrar. Ersättning 200 tkr. 19

118 Gynekologi: Delta i en gemensam patientenkät inom Närhälsan. Ersättning 200 tkr. Webbaserad ombokning av cytologprover: När kvinnorna själva får välja. I syfte att förebygga livmodercancer. Ersättning 200 tkr. Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Kommunikation/information ska finnas på de av riksdagen beslutade minoritetsspråken och på andra större språkgrupper. Information på lättläst svenska ska vara lätt att finna. All individbaserad statistik ska vara könsuppdelad. All personal ska erbjudas utbildning enligt SPIV:s (Suicidprevention i Väst) metod för ökat förståelse för hur det är att leva med psykisk ohälsa/sjukdom. All information om verksamheten ska vara anpassad till olika funktionsnedsättningar. I samverkan med stadsdelarna stärka arbetet med familjecentrerat arbetssätt och ett ökat antal familjecentraler. Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Andelen Fyss/FaR recept ska öka hos vårdgivare inom nämndområdet Ersättning Barnmorskemottagning och Gynekologi, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 BMM/Gyn Abonnemang MRE BMM rörlig ersättning inkl vätskebaserad cytologi Clamidya BMMc extra satsn lön Gyn läkare inkl arbetsmiljö BMM arbetsmiljö BMM områdesersättning BMM dietist inkl arbetsmiljö BMM Verksamhetsutv BMM kompl pension BMM ÖK Med service inkl smittskydd och HPVprov rörlig ersättning KUB BMM läkemedel Fosterdiagnostik Familjecentraler Vårdströmmar Tolk Dysplasier rörlig ersättning S:A Barnmorskemottagning och Gynekologi

119 Bilaga 1.4 Primärvårdsrehabilitering Inriktning Närhälsans verksamhet ska utgå från Hälso- och sjukvårdsnämndernas Mål- och Beställningsunderlag för år Dessa dokument beskriver nämndernas mål, prioriterade grupper samt inriktning för hälso- och sjukvård inom respektive hälso- och sjukvårdsnämnds ansvarsområde. Inom ramen för denna överenskommelse åtar sig Närhälsan att bedriva primärvårdsrehabilitering. Närhälsan ska i samverkan utveckla verksamheten med fokus på patientens behov, där det styrande ska vara omhändertagande på rätt vårdnivå vid rätt tidpunkt. Förutsättningar Förutom de grundläggande förutsättningar för uppdraget som återges i ramöverenskommelsen mellan parterna, ska Närhälsan även arbeta utifrån följande: Beställarnas målsättning för utvecklingen inom rehabiliteringsområdet är att samverkan mellan arbetsterapi, sjukgymnastik, primär- och länssjukvård kring smärtpatienter ska öka. En utveckling mot multiprofessionella rehabiliteringsteam i samverkan mellan sjukhus, primärvård, stadsdelsnämnd/kommun ska ske. Detta som ett led ibland annat strokevårdkedjan, för snabb rehabilitering av strokedrabbade patienter. Allmänna krav och kvalitetskrav Närhälsan ska tillhandahålla vård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen samt i enlighet med vad som gäller inom specialitet vad avser bland annat kvalitetskrav och medicinsk praxis. Närhälsan ska anpassa undersöknings- och behandlingsmetoder till utvecklingen på området liksom till övergripande inriktningsbeslut som kan komma att tas inom regionen och som generellt berör den typ av vård som överenskommelsen avser. Inom Västra Götalandsregionen överenskomna gemensamma indikationskriterier ska följas. Närhälsan ska bedriva ett fortlöpande, systematiskt och dokumenterat arbete med kvalitetsoch verksamhetsutveckling, så att hälso- och sjukvårdslagens krav på god kvalitet i hälso- och sjukvård tillgodoses. Parterna ska verka för att patientens ställning stärks. Närhälsan ansvarar för att mottagningens struktur avseende organisation, lokaler och utrustning är av sådan art att förutsättningar för en kvalitativ hälso- och sjukvård ges. Närhälsan ska delta i regionalt samarbete mellan vårdgivare. Åtagande I Närhälsans grundåtagande ingår att omsätta regionfullmäktiges mål, inriktning och policys samt beställarnas strategiska mål och prioriteringar i den dagliga verksamheten. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med tillämpliga lagar. Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för åtgärder som vidtas för att främja att den enskilde efter sjukdom eller skada återvinner bästa möjliga funktionsförmåga. Närhälsan ska i sin 21

120 verksamhet och utifrån sin speciella kompetens särskilt uppmärksamma de grupper i befolkningen som uppvisar sämst hälsa. Inom rehabilitering i närsjukvård eftersträvas tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter. Närhälsans rehabiliteringsenheter ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv. Insatserna ska bygga på evidensbaserad kunskap samt formas för att möta den individuella patientens behov. Rehabiliteringsverksamhet inom Närhälsan ska i huvudsak bedrivas på mottagning i samverkan mellan de olika yrkeskategorierna. I enstaka fall utförs också insatser i hemmet eller på arbetsplats/skola. Rehabiliteringsinsatserna ska vara resurseffektiva och ges på lägsta effektiva omhändertagandenivå. Korta behandlingsserier ska eftersträvas. Efter avslutad sjukvårdande behandling ska patienten vid behov motiveras självträning via hänvisning till ordinarie friskvårdsutbud i samhället. I de fall patienten inte själv kan genomföra ett självträningsprogram ska primärvården instruera närstående eller övrig person i patientens nätverk om hur fortsatt självträning ska gå till. Rehabverksamheten ska samverka i vårdkedjor för att uppnå säkerhet och kontinuitet för patienten. Närhälsan ska medverka till att samverkan sker i förekommande fall mellan länssjukvård, primärvård, andra rehabenheter offentliga och privata, kommunal hälsooch sjukvård, Försäkringskassan och andra aktörer som är involverade i rehabiliteringsprocessen. Uppdrag Rehabiliteringsverksamhet ska finnas för akuta åkommor med tidsbegränsat rehabiliteringsbehov och till personer med kroniska funktionsnedsättningar. Insatser för sjukvårdande behandling ska alltid vara tidsbegränsade, men kan vara periodiskt återkommande. Verksamheten ska omfatta: Tidigt insatta rehabiliteringsinsatser Bedömning/utredning och diagnostik Behandlingsplanering och behandling Behandling och uppföljning utförs individuellt, i grupp eller av team När så är relevant, samordnade individuella rehabiliteringsplaner utifrån individens förutsättningar. I planen samordnas insatser från övriga vårdgivare/aktörer som är aktuella Hänvisning av patienter till egenträning (ex FYSS/FaR) Information, instruktion och rådgivning till patienter och vid behov deras anhöriga, i grupp eller individuellt Enstaka hembesök, enstaka besök i skola eller på arbetsplats Rådgivning, utprovning, anpassning, förskrivning och uppföljning avseende hjälpmedel Rehabmöten med andra vårdgivare och myndigheter kring enskild patient, inklusive medverkan i rehabiliteringsteam/bedömningsteam inom och utanför den egna enheten. Tillgänglighet Mottagningen ska hållas öppen för rådgivning, akut och tidsbeställda besök samt vara tillgänglig per telefon helgfri måndag till fredag, på tider som av befolkningen upplevs som god tillgänglighet, dock minst 08:00 17:00. Mottagningen ska vara öppen hela året, med 22

121 undantag för storhelger. Vid de tider mottagningen inte har öppet ska telefonsvarare ge information om öppettider. Möjlighet att lämna telefonmeddelande ska finnas. Det ska även vara möjligt att kontakta mottagningen på elektronisk väg. Svar ska ges inom två arbetsdagar. Samverkan Närhälsan ska, inom ramen för uppdragen i denna överenskommelse, samverka med andra verksamheter på ett konkurrensneutralt sätt. Närhälsan ska delta i olika former av vårdsamverkan. Närhälsan ska aktivt delta i det befolkningsinriktade och samhällsinriktade folkhälsoarbetet och folkhälsoinsatser. Dessa insatser regleras genom tilläggsåtagande och ersätts med folkhälsomedel i särskild ordning. Samråd Parterna ska ha en kontinuerlig dialog. Syftet är att båda parter ska få en god kunskap om varandras syn på såväl aktuella som mer långsiktiga frågor. De ansvariga för Närhälsans olika verksamheter ska ges möjlighet att inför hälso- och sjukvårdsnämnden redovisa verksamhetens utveckling och resultat. Det åvilar Närhälsan att kontinuerligt hålla hälso- och sjukvårdsnämnden informerad om avvikelser från Närhälsans ansvar och åtagande i enlighet med denna överenskommelse. Kommande vårdval Närhälsan åtar sig uppdraget om primärvårdsrehabilitering under år 2014 i enlighet med denna överenskommelse, oavsett Västra Götalandsregionens arbete med kommande vårdval för rehabilitering. Nämndspecifika uppdrag Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Närhälsan ska implementera arbetssättet Runda barn - projektet i ordinarie verksamhet Närhälsan ska aktivt delta i det lokala folkhälsoarbetet Statistik från primärvården ska vara könsuppdelad med genusanalys Närhälsan förbinder sig att utveckla och vidmakthålla samverkan avseende vård och behandling med berörda verksamheter inom respektive kommun, stadsdel, såsom sjukhus, primärvård, andra rehabenheter offentliga, privata och kommun. Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Närhälsan ska i sina verksamheter verka för att förbättra folkhälsan Inför operationer ska patienter som röker motiveras att sluta röka Möjligheten att boka sjukvårdsbesök på internet ska öka Närhälsan ska delta i arbetet med att utveckla vårdkedjorna för de personer som är i behov av rehabilitering Statistik från Närhälsan ska vara könsuppdelad med genusanalys Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Närhälsan har sedan 1 januari 2013 uppdraget att bedriva arbetsterapi och hjälpmedelshantering i Härryda kommun. 23

122 Närhälsan ska i patientmötet utgå från ett hälsofrämjande perspektiv. Detta genom att genomföra livsstilsamtal som en del i besöket. Detta i syfte att identifiera de patienter som behöver ytterligare stöd och behandling. Närhälsan förbinder sig att utveckla och vidmakthålla samverkan avseende vård och behandling med berörda verksamheter inom respektive kommun, stadsdel, såsom sjukhus, primärvård, andra rehabenheter offentliga, privata och kommun Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Kommunikation/information ska finnas på de av riksdagen beslutade minoritetsspråken och på andra större språkgrupper Information på lättläst svenska ska vara lätt att finna Närhälsan ska erbjuda hälsofrämjande verksamhet till grupper i riskzonen att utveckla hjärt-kärlsjukdomar All individbaserad statistik ska vara könsuppdelad All personal ska erbjudas utbildning enligt SPIV:s (Suicidprevention i Väst) metod för ökad förståelse för hur det är att leva med psykisk ohälsa/sjukdom All information om verksamheten ska vara anpassad till olika funktionsnedsättningar Förbättra vårdkedjan mellan sjukhus, primärvård och kommunens hemsjukvård och kommunens hemtjänst Akuta insatser ska kombineras med förebyggande insatser för att förhindra psykisk ohälsa Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Närhälsans rehabiliteringsmottagning i Angered har i uppdrag att bedriva gruppverksamhet samt medverka till utveckling i det förebyggande arbetet med barn och ungdomar med risk för övervikt och fetma i nordost under år Insatsen består både av sjukgymnast- och dietistkompetens. Andelen av förskrivning av FYSS/FaR-recept ska öka hos vårdgivare inom hela nämndområdet. Samverkansprojektet Livslots Angered fortsätter under år Primärvårdsrehabiliteringen erhåller resurser motsvarande kr för uppdraget. Ersättning Primärvårdsrehabilitering, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 Primärvårdsrehabilitering Primärvårdsrehab Angered Tens Livslots Angered S:A Primärvårdsrehabilitering

123 Bilaga 1.5 Forskning och Utveckling Basuppdrag Forsknings- och utvecklingsverksamheten har ett övergripande uppdrag att stimulera, stödja och initiera forskning och utveckling inom all primärvård finansierad av Västra Götalandsregionen 3 samt att utveckla den vetenskapliga kompetensen hos personalen i primärvården för att på så sätt främja en evidensbaserad, god och säker vård. Den huvudsakliga verksamheten består av stöd och handledning i projekt med en bred ansats, det vill säga både forsknings- och utvecklingsarbete för all personal i primärvård. Ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv ska genomsyra FoU-processen. I FoUs uppdrag ingår att: stimulera kreativitet, kritiskt tänkande och kunskapssökande förhållningssätt hos medarbetare och chefer stödja, handleda och leda FoU-projekt planera och genomföra utbildningar, seminarier och konferenser inom FoU motivera primärvårdens anställda till forskning och utveckling informera om och vara stöd vid ansökan av finansiering av FoU-projekt samarbeta med andra FoU-organisationer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt bevaka utvecklingen inom FoU lokalt, regionalt, nationellt och internationellt vara brobyggare mellan universitet, högskolor och primärvårdens anställda bidra till att sprida resultat från intern och extern forskning understödja rekrytering av FoU-intresserade medarbetare till Västra Götalandsregionen. Ersättning Forskning och Utveckling, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 FOUU Lektorat i Obsterik Lektorat i Allmänmedicin S:A FOUU Exklusive verksamhet finansierad via nationella taxan 25

124 Bilaga 1.6 Ungdomsmottagning Överenskommelsen avser ungdomsmottagningar i kommunerna Ale, Kungälv, Öckerö, Partille, Härryda och Mölndal (överenskommelsen avser en utbudspunkt per kommun). Närhälsan ska i samverkan med kommunerna bedriva ungdomsmottagningsverksamhet med medicinsk, social och psykologisk inriktning för ungdomar till och med 24 år, utifrån individens behov. Verksamheten utgör tillsammans med bland annat skolans elevhälsa och socialtjänstens förebyggande verksamhet basnivån när det gäller hälsofrämjande, förebyggande och tidiga insatser för målgruppen. Ungdomsmottagningen ska ses som ett komplement till övrig hälso- och sjukvård. Basuppdrag Inriktningsdokumentet för ungdomsmottagningar i Västra Götalandsregionen är tillsammans med lokalt framtagna dokument, avtal samt hälso- och sjukvårdsnämndernas mål- och inriktningsdokument utgångspunkt för verksamheten. Barnkonventionens fyra grundprinciper är vägledande för verksamheten. Ungdomsmottagningens huvudområden är: sexualitet och samlevnad/relationer psykisk hälsa levnadsvanor/livsvillkor sexuell reproduktiv hälsa och rättigheter Verksamheten vid ungdomsmottagningen ska utgå från lokala förutsättningar och ungdomars behov. Ungdomsmottagningen ska utifrån en helhetssyn möta unga kvinnor och män och utgå från deras behov oavsett religion, kulturell bakgrund, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Verksamheten ska arbeta utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Ungdomsmottagningen ska för unga män och kvinnor: främja sunda levnadsvanor uppmärksamma och medvetandegöra riskfyllda levnadsvanor erbjuda adekvat kunskap och rådgivning om sexualitet stärka ungdomar i deras naturliga nyfikenhet kring sexualiteten samt stödja deras självkänsla och integritet erbjuda preventivmedelsrådgivning och förskrivning av preventivmedel tillhandahålla subventionerade eller kostnadsfria preventivmedel i enlighet med Västra Götalandsregionens riktlinjer förebygga och ge stöd vid oönskad graviditet samt vid abortsituation förebygga, erbjuda provtagning, behandla och smittspåra sexuellt överförbara infektioner (STI) arbeta med ungdomars fysiska och psykiska utveckling samt kroppsuppfattning och självbild tidigt upptäcka, ge råd, stöd och lättare behandling vid sociala problem, psykisk ohälsa, våld i nära relationer samt risk- och missbruk. 26

125 lotsa ungdomar till annan aktör/vårdgivare vid behov Ungdomsmottagningen ska arbeta utåtriktat mot skolor, särskolor, föreningar och fritidsgårdar. Syftet med det utåtriktade arbetet är att ungdomar ska få ökad kunskap om grundläggande hälsofrågor som hör till ungdomstiden, känna till var ungdomsmottagningen finns och ha vetskap om vad de kan få hjälp med på mottagningen. Minst en gång under högstadietiden ska alla elever få information om verksamhetens innehåll. För att öka andelen pojkar/män som besöker ungdomsmottagningen är det viktigt att utveckla nya metoder och arbetssätt i den utåtriktade verksamheten. Samverkan Verksamheten ska samverka med skola, elevhälsa, socialtjänst, vårdcentraler, barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri samt habiliteringsverksamhet. Den psykosociala verksamheten vid ungdomsmottagningen ska utvecklas i samverkan med vårdcentraler, elevhälsa, psykiatriska enheter och andra aktörer på orten som arbetar med ungdomar. Tillgänglighet Ungdomsmottagningen är en lågtröskelverksamhet, vilket innebär en lättillgänglig och öppen mottagningsverksamhet dit ungdomar söker sig på eget initiativ för att få råd och stöd i olika slags frågor. Mottagningens tillgänglighet ska utgå från ungdomars behov. Ungdomsmottagningen är ingen remissinstans. Det ska finnas möjlighet för ungdomar att via telefon få kontakt med en ungdomsmottagning efter skoltid. Detta kan ske via samverkan med andra mottagningar. Samverkan och hänvisning mellan ungdomsmottagningar ska ske vid semester. Verksamhetsformerna som ska ingå är: öppen mottagning, individuella besök, telefonrådgivning, gruppverksamhet, utåtriktat arbete, informationsarbete, samverkan kring individärenden samt samverkan med andra verksamheter på orten. Nämndspecifika uppdrag Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Ungdomsmottagningens verksamhet ska anpassas till de ungas behov bl.a. avseende tillgänglighet Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Målrelaterad ersättning år 2014: Uppföljning kvalitetsparametrar 200 tkr. Genom ökad information och motiverande samtal åstadkomma en ökad HIVprovtagning 100 tkr. Öka andelen pojkar gällande STI provtagning 100 tkr 27

126 Ersättning Undomsmottagning, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 Ungdomsmottagning Ungdomsmottagning Öckerö Ungdomsmottagning Kungälv Ungdomsmottagning Ale MRE Ersättning för beteendevetare Preventivmedel Läkemedel S:A Ungdomsmottagning

127 Bilaga 1.7 Mödra- och barnhälsovårdspsykologer Mödra- och barnhälsovårdspsykologerna utgör i grunden en fri nyttighet för mödrahälsovård och barnhälsovård oavsett driftsform, såvida inte annat regleras genom avtal. Mödra- och barnhälsovårdspsykologerna är centrala aktörer i arbetet med att utveckla det föräldrastödjande arbetet och utgör ett generellt kunskapsstöd för personal inom mödrahälsovård och barnhälsovård. Utgångspunkten för arbetet är föräldraskapet. Basuppdrag Verksamhetens uppdrag är att ur ett hälsoperspektiv främja små barns utveckling och psykiska hälsa, dels genom kunskapsspridning dels genom förebyggande, utredande och behandlande insatser, till övervägande del korttidsinsatser. Föräldrar har möjlighet att själva ta kontakt med verksamheten. Utgångspunkten för Mödra- och barnhälsovårdspsykologernas uppdrag är Verksamhetsbeskrivning Psykologer för mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen. Grunduppdraget består av följande tre områden: personal konsultation och handledning barn/föräldrar insatser under graviditet och för barn 0-6 år (intill förskoleklass eller i de fall barnet ej går i förskoleklass, start i grundskolan) och deras föräldrar/vårdnadshavare. kompetens-/metodutveckling inom områdena graviditet, späd- och förskolebarn, och föräldraskap. Exempel på förebyggande insatser inom verksamheten är: konsultation till personal metodutveckling sakkunnigutlåtande/information fortbildning samverkan Exempel på förebyggande insatser för individ och familj är: psykologiska interventioner föräldrakonsultationer föräldrastöd i grupp kunskapsöverföring/information basbedömning av barns utveckling Ersättning MBHV-psykologer, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 MBHV-psykologer

128 Bilaga 1.8 Centrala barnhälsovården Basuppdrag Det övergripande uppdraget för centrala barnhälsovården innebär att följa upp och ge stöd åt barnhälsovården inom VG Primärvårdsenheter (se krav- och kvalitetsboken). Samverkan ska ske på ett konkurrensneutralt sätt. Centrala barnhälsovårdens uppdrag omfattar bland annat att: i enlighet med nationella program, författningar och handlingsplaner utarbeta riktlinjer och metoder för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på BVC verka för att FN:s konvention om barnens rättigheter efterlevs i verksamheten stimulera till samverkan mellan verksamheter ur ett barnperspektiv samverka med länssjukvård, kommunala, regionala och nationella instanser i barnhälsofrågor ansvara för att stimulera och förmedla aktuell forskning ge rådgivning, stöd och handledning till BVC-personal erbjuda kompetenshöjande utbildningsinsatser till all personal inom BVC samla in, analysera och bearbeta hälsodata från BVC kontinuerligt göra utvärderingar och uppföljningar av arbetssätt och metoder som används inom barnhälsovården årligen redovisa sin verksamhet i en verksamhetsuppföljning/analys i barnhälsovårdsöverläkarens ansvar ingår även tillsynsansvar Ersättning CBHV, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 CBHV S:A CBHV

129 Bilaga 1.9 Centrala mödrahälsovårdsteamet Det övergripande målet för centrala mödrahälsovårdsteamet är att stödja MHV- arbete. Verksamheten har ett övergripande kvalitetsuppföljnings- och tillsynsansvar gentemot all offentligt finansierad MHV inom det område som utgör hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11, 12, oavsett driftsform. Arbetet ska ske på ett konkurrensneutralt sätt mot samtliga vårdgivare och samtliga barnmorskemottagningar ska ha tillgång till centrala MHV-teamet. Basuppdrag Centrala MHV-teamet ska stödja arbetet inom MHV och ansvara för medicinska riktlinjer, samordning, kvalitetsuppföljning och fortbildning av personal. Teamet ska fungera som kontakt mellan MHV och den obstetriska verksamheten vid kvinnoklinikerna. I mödrahälsovårdsöverläkarens uppdrag ingår även tillsynsansvar. I centrala MHV-teamets uppdrag ingår att: metodutveckla MHV i enlighet med regionala och nationella program och riktlinjer delta i utveckling och styrning av Regionens Organiserade Cellprovskontroller för förebyggande av cervixcancer samverka med läns- och regionssjukvård, samt med kommunala, regionala och nationella instanser, rörande kvinnors reproduktiva hälsa samverka med barnhälsovården rörande vårdkedjan förlossning-föräldrablivande vid behov initiera samverkan med annan samarbetspartner följa och förmedla aktuell forskning till MHVs personal erbjuda kompetenshöjande utbildningsinsatser till MHVs personal regelbundet besöka samtliga barnmorskemottagningar och vara tillgänglig för konsultation vid behov ge rådgivning, stöd och handledning till personal inom MHV kontinuerligt göra uppföljningar och utvärderingar av de arbetssätt och metoder som används i MHV samla in, analysera och bearbeta verksamhetsdata göra uppföljning och beskrivning av kvalitetsarbetet årligen redovisa sin verksamhet i en verksamhetsuppföljning/analys vara sakkunnig och behjälplig i beställningsprocesser Mödrahälsovårdsöverläkaren ska dessutom: erbjuda konsultation vid behov till barnmorskemottagningarnas läkare och barnmorskor gällande medicinska frågor om graviditet, förlossning, barnsängstid och preventivmedel Ersättning CMHV, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 CMHV S:A CMHV

130 Bilaga 1.10 Barn- och ungdomsmedicin Inriktning Vårdgivarens verksamhet ska utgå från hälso- och sjukvårdnämndernas beställningsunderlag för åren 2013 och Dessa dokument beskriver mål, prioriterade grupper samt inriktning för hälso- och sjukvård inom respektive hälso- och sjukvårdsnämnds ansvarsområde. Hälso- och sjukvårdsnämndernas målsättning för barn och ungdomar har sin grund i barnkonventionen. Barn och ungdomar ska tillförsäkras stöd under hela uppväxttiden och ges förutsättningar för att kunna göra hälsosamma val vid utveckling av livsstil. Inom ramen för denna överenskommelse åtar sig vårdgivaren att bedriva barn- och ungdomsmedicinsk verksamhet. Vårdgivaren ska i samverkan utveckla verksamheten med fokus på patientens behov, där det styrande ska vara omhändertagande på rätt vårdnivå vid rätt tidpunkt. Patientens ställning Parterna ska verka för att patientens ställning stärks. Vårdgivaren ska: Inhämta patientens (föräldrarnas) synpunkter på hur vården fungerar, Tillse att patientens (föräldrarnas) befogade synpunkter och önskemål om förbättring tas i beaktande, Tillse att patienten (föräldrarna) informeras om aktuella behandlingsmetoder samt möjliga effekter av behandlingen, Vid behov hänvisa patienten till annan vårdgivare, Informera om patientens rätt att vända sig till patientnämnden inom Västra Götalandsregionen, om hälso- och sjukvårdnämndens ansvarsnämnd, vårdgivarens ansvarsförsäkring samt om patientförsäkring. Åtagande Närhälsan i Västra Götalandsregionen åtar sig bedriva specialiserad hälso- och sjukvård innefattande prevention, utredning, behandling och kontroll av sjukdom inom specialiteten barn- och ungdomsmedicin. Verksamheten ska efterstäva ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv, vilket ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Uppdrag Under tiden för denna överenskommelse ska vårdgivaren tillhandahålla följande tjänster vid barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna. Barn- och ungdomsmedicinsk specialistmottagning med prioritet för kroniskt sjuka barn och ungdomar samt barn och ungdomar med särskilda behov till och med 19 års ålder, under dagtid vardagar. Erbjuda konsultationsbesök efter hänvisning/remittering från primärvårdsläkare. Ta emot tidsbeställda och akuta sjukdomsfall för bedömning/utredning/behandling 32

131 Rådgivning och behandling för barn och ungdomar. Utveckling av pedagogiska metoder och utbildningsinsatser inom neuropsykiatriområdet. Barn och ungdomar med lindriga till måttliga psykiska symptom och funktionsnedsättning ska utredas och behandlas i enlighet med framtagna riktlinjer. Rådgivare och konsult åt de primärvårdsläkare (oavsett driftsform) som sköter egna barnpatienter. Barn och ungdomar med/risk för fetma ska utredas och behandlas i enhetlighet med regionens handlingsprogram mot övervikt och fetma. Implementera arbetssättet Runda barn projektet i ordinarie verksamhet. Handledning av blivande specialister i allmänmedicin och barn- och ungdomsmedicin. Vara remissinstans. Barnhälsovård Specialistmottagning inom BVC enligt fördelning mellan barnläkarna i området, I samarbete med Centralt Barnhälsovårdsteam ansvara för utvecklingsarbete av barnhälsovård inklusive fortbildning av sjuksköterskor och läkare på barnavårdscentralerna, Samverka med skolhälsovården, Hälsoundersökning av adoptivbarn, barn till flyktingar och invandrare, Samverka med den kommungemensamma resursen för tidiga relationsstörningar mellan förälder och barn. Prioritering Hälso- och sjukvårdsnämnderna belyser följande grupper som högprioriterade: Barn med särskilda behov, det vill säga barn i riskmiljö och barn med svåra funktionshinder. Hälso- och sjukvården ska tidigt och i samverkan med kommunens socialtjänst och skola uppmärksamma barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Ungdomar med riskbeteende, till exempel vid användning av tobak, alkohol och narkotika. Ohälsosamma miljöer som orsakar allergier hos barn och ungdomar ska uppmärksammas. Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder ska i möjligaste mån erhålla anpassade insatser på rätt vårdnivå. Barn och ungdomar med allergier och eksem ska få ett kompetent omhändertagande. Tillgänglighet, kontinuitet samt vårdgaranti Av Västra Götalandsregionen beslutad vårdgaranti gäller för vårdgivaren. Akuta fall ska handläggas samma dag i överenskommelse med primärvårdsläkarna. Detta innebär att barnläkarna i samråd med allmänläkarna kommer överens om omhändertagandet av akut sjuka barn. 33

132 Telefonmottagning och rådgivning ska finnas varje dag då mottagningen är öppen. Tillgängligheten ska vara god och jämn över året. Respektive mottagning har rätt att ha fyra veckors sammanhängande semesterstängning per år. Semesterstängningen ska planeras så att samtidig stängning av mottagningarna inte sker. Vid sammanhängande frånvaro upp till tre månader kan kravet på tillgänglighet upprätthållas genom samverkan med andra vårdgivare. Vid längre bortavaro ska vikarie sättas in. Samverkan Vårdgivaren åtar sig att delta i samverkan initierad av hälso- och sjukvårdsnämnderna samt med vårdgivare med vilka Västra Götalandsregionen har överenskommelse/avtal. Västra Götalandsregionen åtar sig att fortlöpande informera vårdgivaren om vilka dessa avtalspartners är. Vårdgivaren förbinder sig att utveckla och vidmakthålla samverkan avseende vård och behandling med berörda verksamheter inom respektive kommun/stadsdel såsom skolhälsovården, barn- och ungdomspsykiatrin, primärvården, ungdomsmottagningarna, länssjukvården, barnhabiliteringen samt kommunernas/stadsdel övriga förvaltningar. Vårdgivaren ska i samverkan särskilt uppmärksamma barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt. Vårdgivaren ska delta i utvecklingsarbetet när det gäller det fortsatta VästBUS-arbetet. Samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin ska utvecklas utifrån riktlinjerna Ett utvecklat samarbete Riktlinjer för verksamheter som möter barn- och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder. Vårdgivaren ska aktivt delta i det befolkningsinriktade och samhällsinriktade folkhälsoarbetet och folkhälsoinsatser. Dessa insatser regleras genom tilläggsåtagande och ersätts med folkhälsomedel i särskild ordning. Utbildningsplatser Det ingår i åtagandena för samtliga vårdgivare att på förfrågan av och i samverkan med studierektorerna för de olika utbildningarna ha en öppenhet att diskutera att ta emot såväl ST/AT-läkare som studenter från grund- eller vidareutbildningar inom de olika vårdprofessionerna. Det ska i så fall ske efter överenskommelse och med ersättning från dem som har utbildningsuppdraget. Utökning av anslaget till barn- och ungdomsmedicin på grund av ökade kostnader för omhändertagande av nya patientgrupper Kostnaderna för medicinska utredningar för barn- och ungdomsmedicin inom Närhälsan är accelererande. Nya metoder utvecklas till stor nytta i diagnostiken och för berörda patientgrupper, det är samtidigt kostnadsdrivande. Mer komplicerade utredningar förs också över från Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus till Närhälsans barn- och ungdomsmedicin, vilket genererar ytterligare kostnader. Ur ett patientperspektiv är detta en fördel. Utredning och eventuell behandling är på ett bättre sätt kopplat till barnets närmiljö. Utvecklingen går fort speciellt inom det klinisk-genetiska området. Idag är det möjligt att på ett betydligt mer ingående sätt utreda barn med bland annat utvecklingsförsening och 34

133 misstanke på genetisk defekt. Detta kan leda både till säkrare diagnos och bli vägledande i en fostersdiagnostik om föräldrarna vill har fler barn. En sådan utredning kan kosta mellan kronor upp till kronor. Kostnaderna ökar betydligt mer om en släktkartläggning blir aktuell. Nämndspecifika uppdrag Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Avseende SIMBA-området (Tjörn, Stenungsund, Kungälv och Ale kommuner) ges vårdgivaren ett gemensamt uppdrag, i samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin på Kungälvs sjukhus samt barn- och ungdomshabiliteringen, att utveckla former för samverkan utifrån regionens riktlinjer Ett utvecklat samarbete riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder. Vidare ska vårdgivaren ta aktiv del i regionens genomförandeplan för implementering samt i arbetet att ta fram en delregional genomförandeplan för dessa riktlinjer. Avseende Öckerö kommun ges vårdgivaren ett gemensamt uppdrag att i samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin SU utveckla former för samverkan och eventuell samlokalisering på Öckerö, utifrån regionens riktlinjer Ett utvecklat samarbete riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder. Vårdgivaren ska fortsätta arbetet med att implementera arbetssättet Runda barn - projektet i ordinarie verksamhet. Vårdgivaren ska aktivt delta i det lokala folkhälsoarbetet. Statistik från vårdgivaren ska vara könsuppdelad med genusanalys. Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 och 11 Barn- och ungdomsmedicin har förstärkts med beteendevetenskaplig kompetens, två tjänster per nämndområde, för att utveckla tidiga insatser för barn 6-12 år med psykisk ohälsa. Insatsen är främst riktat till socioekonomiskt utsatta geografiska områden och där det finns Familjecentral eller etablerat familjecentrerat arbetssätt. Tillsammans med elevhälsan, socialtjänsten och vårdcentraler ska BUM utveckla teamarbetet för barn och föräldrar med behov av stöd. Hälso- och sjukvårdsnämnd 5, 11 och 12 Utvecklingen av förskole-/skolhälsoteam genom metodutveckling av "Family check up" ska fortgå under år Det innebär klinisk verksamhet med psykosomatisk inriktning, konsultstöd och kompetensutveckling med fokus på föräldrastöd. Målet är att metoder med en bred ungdoms- och familjemedicinsk bas med pedagogiska inslag ska utvecklas. Under år 2014 ska planen för implementering och de förslag på fortsatt arbete med tidiga insatser och goda erfarenheter som ger stöd till första linjens vård fullföljas. Resultatet ska redovisas under året. Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Barn- och ungdomsmedicin ska medverka i Barnhuset med barnläkarresurs åtta timmar i veckan. Barnläkaren ska bland annat medverka i de tvärsektoriella samråd som genomförs om varje barn samt undersöka de barn som utsatts för våld. Ersättning HSN 5: 317 tkr år Vårdgivaren ska i sina verksamheter verka för att förbättra folkhälsan. 35

134 Förskrivning av bredspektrumantibiotika ska minska. Möjligheten att boka sjukvårdsbesök på Internet ska öka. Statistik från vårdgivaren ska vara könsuppdelad med genusanalys. Arbetet med FYSS/Far ska utvecklas med ökat fokus på barn och ungdomar. Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Målrelaterad ersättning år 2014: I syfte att stärka och uppmuntra kvalitetsarbetet har ersättning i omfattningen av tre procent motsvarande cirka tkr lagts som målrelaterad ersättning för den barn- och ungdomsmedicinska verksamheten. Parterna enades om uppföljning av: Barn- och ungdomsmedicin ansvarar för att samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin säkerställs. Syftet är att säkra tillgången på neuropsykiatriska utredningar samt vård och uppföljning efter avslutad utredning, så att Västra Götalandsregionens upprättade riktlinjer följs. Ersättning: 300 tkr. Avstämning vid delårsrapporter samt redovisning i samband med årsbokslut. Fortsatt satsning för kontinuerlig utvärdering av behandlingsinsatser för barn med övervikt och fetma. Detta med hjälp av registrering i det nationella barnobesitasregistret BORIS. Resultatet ska utgöra underlag för kontinuerlig kvalitetsförbättring av insatserna för denna patientgrupp. Samtliga barn- och ungdomsmedicinska mottagningar i nämndområdet är anslutna till registret. Ersättning: 400 tkr. Avstämning vid delårsrapporter samt redovisning i samband med årsbokslut. Fortsätta arbetet med att utveckla det IT-baserade system som mäter patienttillfredsställelse i direkt anslutning till besök på mottagningarna. Föräldrar eller barnet/ungdomen svarar på läsplattor placerade i väntrummet. Den elektroniska enkäten innehåller fem tydliga frågor som är lätta att besvara. Mätningen har genomförts på mottagningen i Mölnlycke år 2013 och ska efter utvärdering utföras på samtliga BUM-mottagningar i nämndområdet. Ersättning: 300 tkr. Avstämning vid delårsrapporter samt redovisning i samband med årsbokslut. Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 All individbaserad statistik ska vara könsuppdelad. Andelen barn med fetma ska minska. All personal ska erbjudas utbildning enligt SPIV:s (Suicidprevention i Väst) metod för ökad förståelse för hur det är att leva med psykisk ohälsa/sjukdom. Stöd till funktionsnedsatta personer ska riktas så att den enskilda individen kan leva ett så självständigt liv som möjligt. I samverkan med kommunen behöver vårdkedjan stärkas för barn och unga med psykisk ohälsa. Samarbete med elevhälsan ska utvecklas. Vid risk att utveckla psykisk ohälsa ska akuta insatser kombineras med förebyggande insatser. 36

135 Ersättning Barn- och ungdomsmedicin, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 Barn- och ungdomsmedicin BUM - övertagande Aleris BUM MRE Barnhuset läkare 8 tim/v Bojen läkare 8 tim/mån Särnär Läkemedel inkl särnär Family Check Up Barn- och ungdomspsykologer S:A Barn- och ungdomsmedicin

136 Bilaga 1.11 Närhälsan Kris- och Traumaenheten Uppdrag Närhälsan Kris- och Traumaenhetens huvuduppdrag är att bedriva utredning, behandling och rehabilitering av personer med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) eller allvarlig psykisk ohälsa relaterad till exilproblematik, krigs- och/eller tortyrupplevelser. Verksamheten arbetar företrädesvis med ett brett utbud av behandlingsmetoder. Enheten ska kunna genomföra multiprofessionella bedömningar och utredningar som inkluderar flera yrkesgrupper såsom psykiatriker, psykologer, socionomer, sjuksköterskor och sjukgymnast. Verksamheten ska arbeta för att utveckla metoder för att öka tillgängligheten vid mottagningen Kris- och traumaenheten har i uppdrag att bedriva kompetensutveckling av vårdgrannar genom konsultation, handledning, metodutveckling och utbildning. Uppdraget får inte överstiga 25 procent av verksamheten. Om enheten inte kan leva upp till kraven på tillgänglighet som formuleras i Västra Götalandsregionens vårdgaranti, så får denna del av enhetens uppdrag minskas i motsvarande mån. Ersättning Kris & Trauma, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 Kris & Trauma

137 Bilaga 1.12 Närhälsan Flyktingmedicinsk mottagning Uppdrag Närhälsan har i uppdrag att driva Flyktingmedicinsk mottagning, vilket är en resursenhet för flyktingar som befinner sig under etablering. Målgruppen är patienter som remitteras från Arbetsförmedlingen eller Göteborgs Stads introduktionsenhet, Flyktingbarnteamet. Enheten ska: - göra medicinska bedömningar - utföra behandlingar som förväntas av allmänmedicinsk verksamhet - basalt psykosocialt stöd - arbeta konsultativt gentemot övrig primärvård och vårdgrannar - samverka med andra vårdgrannar runt målgruppen flyktingar Verksamheten ska ha en samlad kunskap om målgruppen nyanlända flyktingar och arbeta sammanhållet för att ge möjlighet till kontinuitet och helhetssyn. Ersättning Enheten för vuxna flyktingar, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 Enh för Vuxna flykt

138 Bilaga 1.13 Mödra-/barnhälsovårdsteamet i Haga Uppdrag Beställd primärvård inom Närhälsan i Västra Götaland har i uppdrag att i nära samverkan med Beroendekliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset driva en resursenhet för gravida kvinnor med missbruk och deras barn. Verksamhetens uppdrag förutsätter ett nära samarbete med socialtjänsten och andra närliggande verksamheter genom kontinuerlig kontakt och regelbundna samverkansmöten. Verksamhetens syfte är att tillvarata det väntade/nyfödda barnets rätt och möjlighet att inte utsättas för fara och komplikationer på grund av missbruk hos den gravida kvinnan/ /nyblivna modern. Verksamheten har ett uppdrag som innebär att stödja kvinnan att ta sig ur och avstå från sitt missbruk samt att verka för ett förbättrat omhändertagande av gravida kvinnor och nyblivna mödrar med missbruksproblem och deras barn. Resursenheten ska erbjuda en anpassad och förstärkt mödrahälsovård och barnhälsovård under graviditet och nyföddhetsperiod, föräldrastöd samt en viss uppföljande kontakt under spädbarnstiden. Det ska genomföras genom behovsanpassad hälsovård med graviditetsövervakning och enskilda kontakter med den gravida kvinnan och barnet, i enlighet med mödrahälsovårdens och barnhälsovårdens verksamhetsbeskrivning. Uppföljande kontakt med kvinnan/barnet under resterande spädbarnstid sker utifrån specifika omständigheter och behov. Uppföljningen ska ske i nära samverkan med den BVC barnet kommer att överföras till och ha sin fortsatta kontakt med. Den uppföljande kontakten ska vara ett stöd för såväl kvinnan som för ordinarie BVC-personal. Verksamheten har ett uppdrag att fungera som ett kompetenscentrum med handledning och konsultation riktad till mödrahälsovård och barnhälsovård oavsett verksamhetsform, privat eller offentlig. Inför år 2014 Mödra-/barnhälsovårdsteamet i Haga har identifierat behovet av socionomresurs som har i uppdrag att bland annat fungera som stöd för personal på det BVC som barnet tillhör. För verksamhetsåret 2014 tillförs enheten resurser, 600 tkr för en socionom. Ersättning Hagamottagning, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 Hagamottagning

139 Bilaga 1.14 Sexualmedicinskt centrum (SMC) Uppdrag SMC är en mottagning med klinisk behandlingsverksamhet med fokus på sexuella frågeställningar. Mottagningen riktar sig i första hand till målgruppen unga vuxna, de som passerat åldersgränsen för ungdomsmottagningarna, oavsett sexualitet, könsidentitet, genusuttryck, funktionsnivå, förutsättningar i livsvillkor, etnisk, kulturell eller religiös bakgrund. Alla ska uppleva sig professionellt bemötta. Den kliniska mottagningen ska vara tydligt anpassad till både män och kvinnor och ha kompetens att möta olika gruppers som hetero-, homo-, bi- och transsexuella och deras specifika behov. Målet är också att nå grupper där kulturella aspekter bör beaktas. Utifrån den kompetens som finns på enheten och de erfarenheter man där samlar skulle på sikt ett regionalt kunskapscenter kunna utvecklas i direkt anslutning till den kliniska verksamheten och finansierat av regiongemensamma medel. Ersättning Sexualmedicinsk centrum, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 Sexualmedicinsk centrum

140 Bilaga 1.15 Närhälsan vårdcentral för hemlösa Uppdrag Verksamhetens inriktning ska vara primärvård med allmänmedicin som grund. - Verksamheten ska erbjuda primärvård inklusive distriktssjuksköterskevård och fotvård. - Verksamheten ska erbjuda personer som är hemlösa en primär hälso- och sjukvård innefattande prevention, utredning, behandling och kontroll av sjukdom och skada. - I verksamheten ska bedrivas ett individuellt förebyggande arbete i patientkontakter, enskilt eller i grupp. En viktig del av det individinriktade förebyggande arbetet ska vara att medvetandegöra patienten om det egna ansvaret för hälsan. - Verksamheten ska aktivt hjälpa enskilda patienter att få sådan vård och behandling, som vårdgivaren inte kan erbjuda, till exempel omvårdnad, hälsoråd, rehabiliteringsåtgärder, tandvård eller annan specialistvård. - Distriktssköterskan/sjuksköterskan ska under eget yrkesansvar svara för mottagningsverksamhet, sjukvårdsupplysning och rådgivning per telefon, utredning, behandling, socialmedicinska insatser, rådgivning och omvårdnad som normalt ligger inom distriktssköterskans kompetens samt erbjuda förebyggande insatser enskilt eller i grupp. - Verksamheten ska erbjuda fotvård efter anvisning av läkare eller distriktssköterska på mottagningen. - Verksamheten ska ha ett nära samarbete med Folktandvården som har uppdrag att svara för bedömning av tandstatus för kostnadsförslag samt viss akut tandvård för hemlösa. Denna del regleras i en särskild överenskommelse med Folktandvården i Göteborg. Tillgänglighet Verksamheten ska vara öppen på vardagar mellan kl Under denna tid ska mottagningen vara tillgänglig för akuta och planerade besök. På tider då mottagningen inte är öppen ska telefonsvarare finnas. Samverkan Närhälsan vårdcentral för hemlösa ska samverka med övrig primärvårdsverksamhet, tandvård, andra vårdgivare, kommunala verksamheter, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, företagshälsovård, apotek med flera. Sahlgrenska Universitetssjukhuset tillhandahåller psykiatriker en halv dag per vecka. Läkarinsatser vid Tillnyktringsenheten (TNE) För att tillgodose behovet av medicinsk kompetens vid Tillnyktringsenheten (TNE) får ansvarig läkare på Närhälsan vårdcentral för hemlösa uppdraget att fungera som rådgivare i medicinska frågor till TNE. Denna läkare har också ansvar för ordinerade av läkemedel vid TNE och att delegationsordning för sjuksköterskor efterlevs. Omfattningen för läkartid vid TNE är 2 timmar per vecka. Ersättning för läkarinsatser sker i särskild ordning utanför denna överenskommelse till en omfattning på X tkr för år

141 Under år 2014 övergår ansvaret för TNE till Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Uppdraget att fungera som rådgivare i medicinska frågor åligger Närhälsan vårdcentral för hemlösa till dess att verksamheten är överförd till SU. Ersättning Vårdcentralen för hemlösa, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 VC för Hemlösa

142 Bilaga 1.16 Äldrecentrum Nämndspecifikt uppdrag Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Äldrecentrum är en samverkande verksamhet mellan Närhälsan, Västra Götalandsregionen och stadsdelen Örgryte-Härlanda inom Göteborgs Stad. Närhälsan uppdrag innebär att tillhandahålla sjuksköterskeresurser samt läkarinsatser till Äldrecentrum. Äldrecentrum befinner sig för närvarande i ett utvecklingsskede bland annat som en följd av införandet av vårdvalet och behov av nya samverkansformer. Närhälsan får i uppdrag att inför 2014, i samråd med stadsdelen Örgryte-Härlanda, ta fram en plan för Äldrecentrum som syftar till att utveckla samverkan med kommunens hemsjukvård. Planen ska återrapporters till hälso- och sjukvårdsnämnd 12 senast den 5 december Ersättning Äldrecentrum, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 Äldrecentrum

143 Bilaga 1.17 Hälsodisk Nämndspecifikt uppdrag för hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Hälsodisken ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande inom området psykisk ohälsa. Nya metoder ska utvecklas kontinuerligt för att möta det behov som finns hos invånarna på Hisingen. Syftet ska vara primär prevention vilket innebär att i ett tidigt skede möta den psykiska ohälsan innan sjukdom utvecklas. Individen ska få råd och stöd för att själv kunna förändra sin livssituation. Gruppaktiviteter Hälsodisken ska erbjuda gruppaktiviteter i hälsofrämjande syfte utifrån behovet hos invånarna. Gruppaktiviteterna kan handla om stress, oro, sömnsvårigheter, sorg, depression/nedstämdhet, ångest samt långvarig värk och smärta. Gruppaktiviteterna bör förläggas på för invånarna lämpliga tider. Invånarna behöver inte i förväg anmäla sig till aktivitet. Den som söker till Hälsodisken ska kunna vara anonym. Information och kunskapsspridning Hälsodisken ska tillhandahålla lättillgänglig information till invånarna om hälsa och egenvård. Samverkan kring spridning av information till invånarna kan med fördel ske i samverkan med verksamheter i stadsdelarna på Hisingen, till exempel bibliotek. Information och stöd till invånarna ska också finnas tillgängligt på Hälsodiskens hemsida. Hemsidan ska kontinuerligt uppdateras. Samverkan och utåtriktat arbete Hälsodisken ska vara ett oberoende stöd för alla vårdgivare på Hisingen. Ansvariga för hälsodisken åtar sig att på lika villkor informera, sprida kunskap och samverka med vårdenheterna inom VG Primärvård. Konkurrensneutralitet ska råda. Kunskapsförmedling ska även ske till andra berörda aktörer i området så som försäkringskassa, samordningsförbund, arbetsförmedling och ideella föreningar/organisationer. Ersättning Hälsodisk, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 Hälsodisk

144 Bilaga 1.18 Läkare palliativ vård Nämndspecifikt uppdrag Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Bakgrund I gällande handlingsplan för palliativ vård i Hälso- och sjukvårdsnämnd 7, Partille, Härryda, Mölndal har fastställts en utvecklingsplan av arbetet med palliativ vård genom att år 2007 förstärka primärvården i Södra Bohuslän med en specialistläkarresurs som ska vara till stöd för alla allmänläkare inom VG Primärvård i området oavsett ägarform. Dessutom ska specialistläkaren utbilda och vara stöd för sjuksköterskorna i den kommunala hälso- och sjukvården i respektive kommun. Närhälsan i Västra Götaland har år 2014 uppdraget att förstärka organisationen vad avser palliativ vård med en läkare på 50 procent med specialkompetens och erfarenhet inom palliativ vård. Förutsättningar för överenskommelsen Inom ramen för denna överenskommelse åtar sig vårdgivaren att utveckla arbetet med palliativ vård genom att förstärka primärvården i Partille, Härryda, Mölndal samt Öckerö inom HSN 4 med en läkarresurs som ska bistå med specialistkompetens till samtliga vårdcentraler inom VG Primärvård i nämndområdena. Läkaren ska fungera som stöd och bistå med kompetens till kommunernas hälso- och sjukvård samt vara kontaktperson mellan palliativa enheter vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och den öppna vården. Läkaren med specialistkompetens inom palliativ vård ska själv eller genom att ordna andra kontakter hjälpa distriktsläkarna med problem som kan uppstå för de patienter som är i behov av specialist insatser. Distriktsläkarna förväntas på så sätt successivt öka sin kompetens inom området. I arbetsuppgifterna ingår också att initiera utbildningsinsatser för personal i primärvården i Partille, Härryda, Mölndal och Öckerö samt i de fyra kommunernas hemsjukvård när behov finns. Ersättning Palliativa medel, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 Palliativa medel

145 Bilaga 1.19 Ljusbehandlingar Nämndspecifikt uppdrag hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Uppdrag Närhälsan ska leverera ljusbehandlingar vid fyra utbudspunkter inom hälso- och sjukvårdsnämndens geografiska område. Dessa utbudspunkter ska finnas vid vårdenheter i Skepplanda, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Uppföljning Vårdgivaren ska journalföra antalet ljusbehandlingar per patient. Närhälsan ska vid dialogmöten och/eller på uppmaning från beställaren kunna redovisa hur många ljusbehandlingar som genomförts vid respektive vårdenhet. Hudläkarkonsultationer Beställaren tecknar en separat överenskommelse med NU-sjukvården angående de hudläkarkonsultationer, som krävs för ljusbehandlingsverksamhet. Överenskommelsen gäller för vårdenheterna i Stenungsund, Skepplanda samt vårdenheten på Tjörn. För hudläkarkonsultationer vid vårdenheten på Öckerö tecknar beställaren en separat överenskommelse med Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Nämndspecifikt uppdrag hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Uppdrag-utveckling Närhälsan får uppdraget att driva ljusbehandlingsverksamhet i Backa som längst till och med juni Ersättningen anges på helårsbasis, betalas i 1/12 delar per månad och upphör när uppdraget är slutfört. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli kommer att ta fram en plan för hur ljusbehandlings patienterna därefter ska omhändertas. Uppföljning Vårdgivaren ska journalföra antalet ljusbehandlingar per patient. Närhälsan ska vid dialogmöten och/eller på uppmaning från beställaren kunna redovisa hur många ljusbehandlingar som genomförts vid respektive vårdenhet. 47

146 Ersättning Ljusbenandlingar, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 Ljusbehandling Ljusbehandling, KR HSN 4 Vårdenheten Skepplanda Vårdenheten Stenungsund Vårdenheten Tjörn Vårdenheten Öckerö S:A Ljusbehandling

147 Bilaga 1.20 Övrigt Övrigt, KR HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN 12 Missbruksenhet Stenungsund Läkartim socialmedicin Tjörn

148 Bilaga 2. Ersättningsbilaga 2014 Område, TKR HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 10 HSN 11 HSN 12 TOTALT Sjukvårdsrådgivningen Hjälpmedel Primärvårdsrehabilitering Barnmorskemottagning och Gynekologi Ungdomsmottagning CBHV, CMHV MBHV-psykologer Barn- och ungdomsmedicin FOU Övrig verksamhet, Lokala SUMMA TOTALT UTVÄG

149 Bilaga 3 Uppföljningsplan Gemensam uppföljning för beställd primärvård Övergripande avtal All redovisning ska vara könsuppdelad och sammanställd i ett dokument per nämnd. Brytpunkt för statistik uppföljning 28/2, 31/7 och 31/12 Område Vad ska redovisas? Metod och ansvar Redovisas 1:e varje månad Delårsbokslut 1 april, 1 sept Helår 10 jan 1.1 Samtliga verksamheter Redogör för verksamheternas deltagande i olika former av Skriftligt från NH X samverkan med andra vårdgivare 1.2 Samtliga verksamheter Redogör för hur verksamheterna registrerar i Skriftligt från NH X Tillgänglighetsdatabasen samt ev. åtgärder som vidtagits för att förbättra tillgängligheten 1.3 Samtliga verksamheter Redovisa vilka mottagningar som är anslutna till Mina Skriftligt från NH X vårdkontakter eller annan möjlighet till kontakt via internet 1.4 Samtliga verksamheter Redovisa verksamheternas väntetider Skriftligt från NH X 1.5 Samtliga verksamheter Redogör för hur verksamheterna arbetar för att öka kunskapen Skriftligt från NH X om jämlik/jämställd vård 1.6 Samtliga verksamheter Redogör övergripande för utvecklingen av verksamheten och nya behandlingsmetoder/insatser utifrån nya riktlinjer och eventuella prioriteringar Skriftligt från NH X 1.7 Samtliga verksamheter Redogör för hur Närhälsan arbetar med att implementera barnkonventionen i alla verksamheter 1.8 Samtliga verksamheter Redogör för hur Närhälsan arbetar med att stärka patientens ställning 1.9 Samtliga verksamheter Redogör för hur Närhälsan arbetar för att ha ett hälsofrämjande förhållningssätt i verksamheterna Skriftligt från NH Skriftligt från NH Skriftligt från NH X X X 51

150 Statistik 1.10 Samtliga verksamheter Redovisa antalet tillfällen som verksamheterna anlitat tolk Skriftligt från NH X 1.11 Samtliga verksamheter Redovisa statistik över den patientupplevda kvaliteten avseende Skriftligt från NH X bemötande 1.12 Samtliga verksamheter Redovisa statistik avseende den patientupplevda kvaliteten avseende delaktighet Skriftligt från NH X 2. Sjukvårdsrådgivningen Område Vad ska redovisas? Metod och ansvar Redovisas 1:e varje månad Delårsbokslut 1 april, 1 sept Helår 10 jan 2.1 SVR Uppföljning enligt Ineras styrkort NH skickar X 2.2 SVR Följa vart samtal från SVR hänvisas, där det är möjligt redovisa Skriftligt från NH X X X lokala uppdrag 2.3 SVR Redovisa patientnöjdhetsmätning på regionnivå Skriftligt från NH X 2.4 SVR Redovisa genomförda åtgärder för att öka tillgängligheten till Skriftligt från NH X X SVR 2.5 SVR Vårdbarometern Skriftligt från HSNK X Känner du till att du kan ringa 1177 för att få råd och hjälp om sjukvård? (Halvår och helår) Har du under de senaste 6 månaderna ringt till 1177? Hur lätt eller svårt var det att komma fram på telefon senaste gången du ringde till 1177? 2.6 SVR Gemensamt dialogmöte HSNK/SVR, vid behov lokala möten Dialog X X 2.7 SVR Skicka in verksamhetsberättelse (inkl ) Skriftligt från NH X Statistik 2.8 SVR Redovisa andelen besvarade samtal inom 5 minuter Skriftligt från NH X X 52

151 3. Barnmorskeverksamhet Område Vad ska redovisas? Metod och ansvar Redovisas 1:e varje månad Delårsbokslut 1 april, 1 sept 3.1 BMM Redogör för tillgängligheten, öppettider, telefonmottagning, väntetider Skriftligt från NH 3.2 BMM Redogör för medverkan i familjecentral om det finns i Skriftliga från NH X kommunen 3.3 BMM Redogör för vilka åtgärder som har vidtagits för att få fler Skriftligt från NH X kvinnor att ta cytologprov, särskilt riktat mot grupper som är svåra att nå 3.4 BMM Redogör för samverkan kring olika grupper, exempelvis Skriftligt från NH X personer med psykisk ohälsa, våld i nära relationer och missbruk 3.5 BMM Gemensamt dialogmöte HSNK/BMM, vid behov lokala möten X X 3.6 BMM Skicka in verksamhetsberättelse (inkl ) Skriftligt från NH X Statistik 3.7 BMM Redovisa andel förstagångsföräldrar som deltagit i Skriftligt från NH X föräldragrupp (avslutade under året) minst hälften av gångerna, uppdelat på kön 3.8 BMM Cytologprover: antal kallelser och genomförda prover samt Skriftligt från NH X X andel i kvinnor som deltar i screening. 3.9 BMM Andel genomförda AUDIT-samtal samt hur många som får 10 Skriftligt från NH X poäng eller mer vid AUDIT-test 3.10 BMM Andel kvinnor med registrerat BMI vid inskrivning Skriftligt från NH X 3.11 BMM Andel gravida med BMI över 30 vid inskrivning Skriftligt från NH X 3.12 BMM Redovisa det totala antalet besök samt antal besök fördelat på: Skriftligt från NH X X - Graviditet - Abortrådgivning - Preventivmedelsrådgivning - Cytologprovtagning - Könssjukdomar Helår 10 jan X 53

152 3.13 BMM Andel gravida som röker vid inskrivning, resp. v.32 Skriftligt från NH X 3.14 BMM Andel gravida som har ingått i våldscreening Skriftligt från NH X 4. Rehabilitering Område Vad ska redovisas? Metod och ansvar Redovisas 4.1 Rehabilitering Redogör för eventuella skillnader i vårdkonsumtion mellan kvinnor och män. Dialog 1:e varje månad Delårsbokslut 1 april, 1 sept Helår 10 jan X 4.2 Rehabilitering Redogör för arbetet med FYSS/FaR Beskriv utvecklingen av arbetet Andel förskrivna FYSS/FaR-recept 4.3 Hjälpmedel Redovisa kostnaderna för hjälpmedel och förskrivning per nämnd Skriftligt från NH Skriftligt från NH X X X 4.4 Hjälpmedel Analysera eventuella skillnader mellan nämnderna avseende förskrivning av hjälpmedel Skriftligt från NH X 4.5 Rehabilitering/hjälpmedel Gemensamt dialogmöte HSNK/Rehab, vid behov lokala möten Dialog X 4.6 Rehabilitering/hjälpmedel Skicka in verksamhetsberättelse (inkl ) Skriftligt från NH X Statistik 54

153 4.7 Rehabilitering Redovisa - genomsnittligt antal besök per patient på mottagningsnivå - antal förstagångsbesök - antal gruppbesök - antal hembesök 4.8 Rehabilitering Redovisa genomsnittlig väntetid för första besök hos arbetsterapeut och sjukgymnast på kommunnivå Skriftligt från NH Skriftligt från NH X X 5. Forskning och Utveckling Område Vad ska redovisas? Metod och ansvar Redovisas 1:e varje månad Delårsbokslut 1 april, 1 sept Helår 10 jan 5.1 FOU Skicka in verksamhetsberättelse Skriftligt från NH X 6. Ungdomsmottagning Område Vad ska redovisas? Metod och ansvar Redovisas 6.1 Ungdomsmottagning Redogör för tillgängligheten, öppettider, telefonmottagning, väntetider 6.2 Ungdomsmottagning Redogör för gjorda insatser/aktiviteter i det utåtriktade arbetet samt uppskatta hur stor del av verksamheten som har lagts på det utåtriktade arbetet. Skriftligt från NH Skriftligt från NH 1:e varje månad Delårsbokslut 1 april, 1 sept Helår 10 jan X X 55

154 6.3 Ungdomsmottagning Redovisa samverkan med kommunens elevhälsa och Skriftligt från NH X förebyggande verksamheter riktade till ungdomar 6.4 Ungdomsmottagning Redogör för särskilda satsningar gjorda under året för att Skriftligt från NH X minska spridningen av STI 6.5 Ungdomsmottagning Hur arbetar UM med HBTQ-frågor? Skriftligt från NH X 6.6 Ungdomsmottagning Redogör för hur UM arbetar för att få fler pojkar att söka vård. Skriftligt från NH X 6.7 Ungdomsmottagning Redogör för hur verksamheten arbetar för att tillgodose Skriftligt från NH X behoven hos ungdomar med varaktiga funktionsnedsättningar 6.8 Ungdomsmottagning Redogör hur gränsdragningen/samverkan fungerar mellan Dialog X ungdomsmottagning och vårdcentral när det gäller psykisk ohälsa bland ungdomar 6.9 Ungdomsmottagning Gemensamt dialogmöte HSNK/UM, vid behov lokala möten Dialog X X 6.10 Ungdomsmottagning Skicka in verksamhetsberättelse (inkl ) Skriftligt från NH X Statistik 6.11 Ungdomsmottagning Redovisa väntetid för första besök per personalkategori Skriftligt från NH X X 7. Mödra- och barnhälsovårdspsykologer Område Vad ska redovisas? Metod och ansvar Redovisas 7.1 Mödra- och barnhälsovårdspsykologerna Skicka in verksamhetsberättelse inkl årets utvecklingsfrågor och besök, gjorda utredningar, konsultationer samt deltagande i föräldragrupper Skriftligt från NH 1:e varje månad Delårsbokslut 1 april, 1 sept Helår 10 jan X 56

155 8. Barnhälsovårdsteam Område Vad ska redovisas? Metod och ansvar Redovisas 1:e varje månad Delårsbokslut 1 april, 1 sept Helår 10 jan 8.1 Barnhälsovårdsteam Verksamhetsberättelse Skriftligt från NH X 9. Mödrahälsovårdsteam Område Vad ska redovisas? Metod och ansvar Redovisas 1:e varje månad Delårsbokslut 1 april, 1 sept Helår 10 jan 9.1 Mödrahälsovårdsteam Verksamhetsberättelse Skriftligt från NH X 57

156 Nämndspecifik uppföljning för beställd primärvård 2014, HSN 4, 5, 7, 11, 12 All redovisning ska vara könsuppdelad med genusanalys Uppföljning av verksamheter kommer att ske genom dialogmöten i samband med delårsredovisningar Ta del av verksamhetsberättelser/rapporter från samtliga verksamheter Område Vad ska redovisas? Metod och ansvar Redovisas 11.1 BMM Redovisa antalet registrerade genomförda audit-enkäter samt poängfördelning 1:e varje månad Delårsbokslut 1 april, 1 sept Helår 10 jan Skriftligt från NH X X 11.2 BMM Redovisa rapport från nationella kvalitetsregistret Skriftligt från NH X X 11.3 BMM Andel som gått utbildning i Suicidprevention (SPIV) Skriftligt från NH X BMM Redovisa prestationer för verksamheten avseende nämnderna Skriftligt från NH X X HSN5, 11, 12 enligt gällande ersättningsmodell 11.4 Gynekologi Redogör för resultat av genomförd patientenkät Skriftligt från NH X 11.5 Gynekologi Redovisa antalet utskrivna recept på fysisk aktivitet Skriftligt från NH X X 11.6 Ungdomsmottagning Redovisa uppföljning av kvalitetsparametrar (tidigare Skriftligt från NH X parametrar) 11.7 Ungdomsmottagning Antalet HIV provtagningar Skriftligt från NH X 11.8 Ungdomsmottagning Redovisa antalet och andelen män/killar som besöker ungdomsmottagningen. Skriftligt från NH X 58

157 11.9 Ungdomsmottagning Lämna in verksamhetsberättelse Skriftligt från NH X Barn- och Ungdomsmedicin (BUM) Barn- och ungdomsmedicin (BUM) Barn- och ungdomsmedicin (BUM) Barn- och ungdomsmedicin (BUM) Barn- och ungdomsmedicin (BUM) Barn- och ungdomsmedicin (BUM) Barn- och ungdomsmedicin (BUM) Barn- och ungdomsmedicin (BUM) Barn- och ungdomsmedicin (BUM) Redogör för tillgängligheten, öppettider, telefontider, väntetid Skriftligt från NH till läkare X X Redogör för hur och i vilken omfattning BUM medverkar i Skriftligt från NH Barnhuset, Bojen, Family check up samt i det lokala X X folkhälsoarbetet Redogör för hur och i vilken omfattning BUM arbetar med att Skriftligt från NH X utveckla samverkansformer mellan BUM, barnungdomspsykiatrin (BUP) samt kommunerna/stadsdelarna. Detta för att uppnå målet i VästBus, dessutom rapportera om förändringar i arbetet under år 2013 Redogör för behandlingsinsatser samt utvärdering för barn Skriftligt från NH X X med övervikt/ fetma med hjälp av registrering i det nationella barnobesitas registret BORIS. Redogör för hur resultaten av arbetet kommer att göra Skriftligt från NH X underlag för dels kontinuerlig kvalitetsförbättring av insatserna för ovanstående grupp, dels hur vårdgivaren ska implementera arbetssättet Runda barn-projeketet i ordinarie verksamhet Redogöra för hur BUM i Mölnlycke (Härryda kommun) Skriftligt från NH vidareutvecklat det IT-baserade system för mätning av patienttillfredställelse i anslutning till besöket på mottagningen, dessutom redovisa svaren i den enkät som X barnet/ungdomen eller föräldern svarat på Redogör för dels för resultatet av utprovningen av det system Skriftligt från NH som patienter som remitterats till BUM erbjuds möjlighet att online boka tid, dels för möjligheten införa systemet vid andra mottagningar. (Utprovningen kommer att ske år 2013 på en av X mottagningarna inom HSN 7 området) Redovisa antalet besök uppdelat på planerade och akuta Skriftligt från NH X X Redogör för hur BUM arbetar med att det skall finnas information/kommunikation på de av riksdagen beslutade minoritetsspråken och på andra större språkgrupper samt hur information på lättläst svenska är lätt att finna Skriftligt från NH X 59

158 11.19 Barn- och ungdoms medicin Skicka in verksamhetsberättelse Skriftligt från NH X (BUM) Primärvårdsrehabilitering Redovisa antalet barn per kommun/stadsdel som får tillgång Skriftligt från NH X till behandling för övervikt/fetma Primärvårdsrehabilitering Redogör för tillgängligheten, öppettider, telefonmottagning, Skriftligt från NH X X väntetider samt om detta förändras under sommartid Primärvårdsrehabilitering Redovisa i vilken utsträckning tidbokning är möjlig via Skriftligt från NH X internet Primärvårdsrehabilitering Beskriv hur samverkan sker mellan Primärvårdsrehab och övriga vårdgrannar inkl. kommun/stadsdel Skriftligt från NH X - Samverkansmöten - Individuella patientärenden Primärvårdsrehabilitering Redogör för verksamhetens rutiner för avvikelserapportering Skriftligt från NH X X Kris- och Traumaenheten Redovisa antal besök per vårdgivarkategori Skriftligt från NH X X Kris- och Traumaenheten Redovisa antalet nyinskrivna unika personer Skriftligt från NH X Kris- och Traumaenheten Redovisa antalet genomförda konsultationstillfällen samt Skriftligt från NH X handledningstillfällen Kris- och Traumaenheten Redogör för tillgängligheten, öppettider, telefonmottagning, Skriftligt från NH X väntetider Enheten för vuxna flyktingar Redovisa antal besök per vårdgivarkategori Skriftligt från NH X X Enheten för vuxna flyktingar Redovisa antalet nyinskrivna unika personer Skriftligt från NH X Hagamottagningen Redogör för tillgängligheten, öppettider, telefonmottagning, Skriftligt från NH X X väntetider Hagamottagningen Andel kvinnor med registrerat BMI vid inskrivning Skriftligt från NH X Hagamottagningen Andel gravida som röker vid inskrivning, resp. v.32 Skriftligt från NH X Hagamottagningen Antal nyinskrivna gravida per kommun Skriftligt från NH X X 60

159 11.35 Sexualmedicinskt centrum Redovisa antal besök per vårdgivarkategori Skriftligt från NH X Sexualmedicinskt centrum Redovisa antal besök per HSN Skriftligt från NH X X Sexualmedicinskt centrum Redovisa antalet nyinskrivna unika personer, alternativt antalet Skriftligt från NH X nybesök Sexualmedicinskt centrum Redogör för tillgängligheten, öppettider, telefonmottagning, Skriftligt från NH X väntetider Vårdcentral för hemlösa Redovisa antal besök per vårdgivarkategori Skriftligt från NH X X Vårdcentral för hemlösa Redovisa antal unika patienter Skriftligt från NH X Vårdcentral för hemlösa Redovisa antal besök/insatser avseende TNE Skriftligt från NH X Äldrecentrum Redovisa antal kontakter och kontaktorsak Skriftligt från NH X Ljusbehandlingar Redovisa antal ljusbehandlingar och antal ljusbehandlingar per patient Skriftligt från NH X X Ljusbehandlingar Skicka in verksamhetsberättelsen Skriftligt från NH X 61

160 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 436/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Anna-Pia Lindeberg Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund och Ale Tilläggs överens kommels e med Habilitering & Häls a 2014 Ärendet Ärendet avser godkännande av en tilläggsöverenskommelse inför år 2014 mellan styrelsen för Habilitering & Hälsa och hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund och Ale. Bakgrund I samband med 2013 års budget infördes 2-åriga vårdöverenskommelser. Regionstyrelsen fastställde planeringsdirektiv med syftet att med regionfullmäktiges budget som utgångspunkt ange några förtydligande förutsättningar och villkor för eventuella kompletteringar av överenskommelserna inför år 2014 (dnr RS ). Mot bakgrund av den förändrade resursfördelningen och tillskottet i budget inför 2014 har bedömningen gjorts att vårdöverenskommelsen med styrelsen för Habilitering & Hälsa bör kompletteras med två mkr. Överväganden Tilläggsöverenskommelsen innebär att Habilitering & Hälsa tillförs två mkr att användas för att förstärka det psykosociala stödet inom Synverksamheten samt öka tillgängligheten/hålla vårdgarantin inom Hörsel- och synverksamheterna. Tilläggsöverenskommelsen beskriver endast tilläggen till gällande vårdöverenskommelse. Förändringarna beskrivs dels till det vårdmässiga innehållet dels i de reviderade ekonomibilagorna. Barnperspektivet har beaktats under ärendets beredning och i förslag till beslut. Överenskommelsen har en positiv inverkan för barn och ungdomar med behov av de insatser som överenskommelsen omfattar. Finans iering Tilläggsöverenskommelsen finansieras via nämndens anslag för Habilitering & Hälsa. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

161 Sida 2(2) Datum Diarienummer HSN Samverkan Förhandlingar enligt MBL 11 har genomförts i Hälso- och sjukvårdsnämndernas MBL-grupp. Enighet uppnåddes. Förs lag till bes lut 1. Tilläggsöverenskommelsen med styrelsen för Habilitering & Hälsa för år 2014 godkänns. 2. Tilläggsöverenskommelsen finansieras med 316 tkr ur nämndens anslag för Habilitering & Hälsa. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Bilaga: Tilläggsöverenskommelsen med Habilitering & Hälsa Expedieras till: Styrelsen för Habilitering & Hälsa Direktör Mikael Forslund, Habilitering & Hälsa

162 Dnr HSN Tilläggsöverenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Habilitering & Hälsa År

163 Dnr HSN INNEHÅLLSFÖRTECKNING BILAGA... 2 KOMPLETTERING AV ÖVERENSKOMMELSE TILLÄGG UPPDRAG/ÅTAGANDE HABILITERING & HÄLSAS UPPDRAG EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR ERSÄTTNINGAR UNDERSKRIFTER... 3 Bilaga Bilaga 7 Ersättning 2

164 Dnr HSN Komplettering av överenskommelse Utifrån Regionfullmäktiges budget 2014 och Regionstyrelsens fastställda planeringsdirektiv för 2014 är parterna överens om följande kompletteringar till tidigare beslutad två-årig överenskommelse för åren 2013 och Index för 2014 är fastställt till 1,8 % efter avdrag med 0,6 % för effektivisering. 5. Tillägg uppdrag/åtagande 5.1 Habilitering & Hälsas Uppdrag Utöver de uppdrag som preciserats i överenskommelsen får Habilitering & Hälsa i uppdrag från hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 att: förstärka det psykosociala stödet inom synverksamheten öka tillgängligheten/bibehålla vårdgarantin inom hörsel- och synverksamheterna. 7. Ekonomiska förutsättningar 7.1 Ersättningar Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 ersätter styrelsen för Habilitering & Hälsa med totalt 2 mkr utöver grundöverenskommelsen för Hälso- och sjukvårdsnämndens 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale, del utgörs av 316 tkr och den totala ersättningen från nämnden uppgår till tkr (bilaga 7 Ersättningar). 8.4 Underskrifter Överenskommelsen är upprättad i två likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt. den.. Jan-Åke Simonsson Ordförande Hälso- och Sjukvårdsnämnden 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale... Christin Slättmyr Ordförande Styrelsen för Habilitering & Hälsa Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Mikael Forslund Direktör Habilitering & Hälsa 3

165 Dnr HSN Sammandrag av ersättningar till Habilitering & Hälsa 2014 Bilaga 7 Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Verksamhetsområde Del 1 - Lokala verksamheter Ersättning 2014 A1 Barnhabiliteringen A1.1 Kapitation Summa A2 Vuxenhabiliteringen A2.1 Kapitation Summa B Hörsel och dövverksamhet Fast ersättning Summa C Synverksamhet Fast ersättning Summa Del 2 - Läkemedel D Läkemedel - fast ersättning 986 Målrelaterad ersättning Summa 986 Del 3 - Regionövergripande verksamhet E1 Tolkverksamhet E1.1 Fast ersättning E2 E3 Dövblindteam/dövteam Fast ersättning 483 Råd- och stödenhet Fast ersättning 98 Summa Avdrag kurser, konferenser, mm -49 Avdrag internräntesänkning -60 Total ersättning (tkr)

166 Sida 1(6) Tjänsteutlåtande nr 433/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Ulla Bäckekihl Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn Öckerö Kungälv Stenungsund Ale Remissyttrande avseende Krav- och kvalitetsbok för Vårdval Rehab Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnden har av hälso- och sjukvårdsutskottet givits tillfälle att inkomma med synpunkter på förslaget till Krav- och kvalitetsbok för Västra Götalandsregionens Primärvård Rehabilitering (dnr RS ). Bakgrund Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutade att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att snarast inleda ett utvecklingsarbete för att ta fram ett förslag till vårdvalsmodell eget vårdval enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) för sjukgymnastik och arbetsterapi på primärvårdsnivå. Hälso- och sjukvårdsavdelningen har tagit fram ett förslag till Krav- och kvalitetsbok för uppdraget. Krav- och kvalitetsboken är ett förfrågningsunderlag enligt LOV och anger förutsättningarna för vårdgivare att bedriva vård i Västra Götalandsregionens Primärvård Rehabilitering. Överväganden Hälso- och sjukvårdsnämnden (nämnden) har fått möjlighet att lämna synpunkter på Krav- och kvalitetsboken avseende vårdval för rehabilitering i primärvårdsnivån, nedan kallat Vårdval Rehab. Nämnden lämnar följande yttrande som sitt svar på remissen. Rubriknumreringen nedan följer den numrering som återfinns i Krav- och kvalitetsboken. I Krav- och kvalitetsboken framhålls att syftet med vårdval är att stärka den enskilde invånarens ställning och inflytande över sin egen vård genom att fritt kunna välja vårdgivare i regionen. Nämnden ställer sig bakom det syftet. Nämnden konstaterar dock att det i förslaget till Krav- och kvalitetsbok verkar som om andra hänsyn ibland har tagits, vilket kan motverka invånarens val och inflytande över sin egen vård. 1.1 Godkännande Sjukgymnast som är verksam enligt lag om ersättning för sjukgymnastik (LOS) och dess förordning ska enligt Krav- och kvalitetsboken ges möjlighet att arbeta inom Vårdval Rehab under icke angiven tidsperiod. Under POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

167 Sida 2(8) Datum Diarienummer HSN tiden ska etableringen enligt LOS vara vilande. Nämnden ställer sig tveksam till förslaget. Det är inte förenligt med lagstiftningen att låta en etablering vara vilande under en längre period, för att prova annat arbete och senare kunna välja att återgå till sin etablering. Om däremot sjukgymnaster verksamma enligt LOS finns kvar, vid sidan av utbudet inom Vårdval Rehab, finns fler alternativ för invånarna att välja mellan, vilket innebär ett ökat inflytande över den egna vården för invånarna. Det framgår inte av Krav- och kvalitetsboken hur ett godkännande av filial upphör eller avslutas. Det framgår inte heller om samma krav ställs på filialens lokaler som för moderenheten. Det framgår heller inte vilken verksamhet som kan bedrivas utanför rehabenheten, på annan adress eller av underleverantör, inom en kommun. Under rubriken Ekonomisk ställning anges att leverantören ska lämna skriftliga och undertecknade förbindelser etc. som täcker företagets kapitalbehov på kort och lång sikt. Det är inte tydligt vad som avses med kort och lång sikt eller vilka finansiella krav som rent konkret ställs på leverantören. Under rubrik 1.4 anges att, efter besked om godkännande, ska leverantören och Västra Götalandsregionen föra en dialog i samråd, i syfte att uppnå samsyn gällande lokalisering av utbudspunkt. Det framgår inte av Krav- och kvalitetsboken om det är möjligt för Västra Götalandsregionen att inte godkänna den föreslagna lokaliseringen eller endast godkänna lokalisering på av regionen anvisad plats. 2 Uppdraget Nämnden anser att uppdraget för leverantören behöver förtydligas. I förslaget till Krav- och kvalitetsbok anges att uppdraget är [e]n trygg och förtroendeingivande verksamhet [som] ska bedrivas för personer i behov av rehabilitering som inte kräver sjukhusets eller andra specialiteters särskilda rehabiliteringsresurser och kompetens. I det föreslagna åtagandet ingår sjukgymnastik, arbetsterapi och hjälpmedelsförskrivning på primärvårdsnivå. Gränssnittet mellan vilka rehabiliteringsinsatser som ska utföras på primärvårdsnivå respektive specialistnivå är emellertid inte tydlig. Det finns ingen klar och enhetlig definition av vilka insatser som tillhör den ena eller andra vårdnivån. Det som idag i Västra Götalandsregionen anses som rehabiliteringsinsatser i primärvården respektive specialistvården är beroende av vad som traditionellt har utförts inom primärvården respektive specialistvården runt om i regionen. Vilka rehabiliteringsinsatser som ska erbjudas/inte erbjudas inom ramen för vårdvalet, behöver därmed konkretiseras. I beskrivningen av uppdraget vill nämnden att det tydligt framgår att de insatser som för närvarande ingår inom ramen för rehabiliteringsgarantin i

168 Sida 3(8) Datum Diarienummer HSN fortsättningen ska ingå i uppdraget för rehabenheterna i Vårdval Rehab. Då krävs tillgång till ytterligare kompetens, som exempelvis psykolog, inom ramen för uppdraget. Detta för att rehabenheten ska kunna uppfylla kravet om ett multidisciplinärt arbetssätt. Det är otydligt för nämnden vad som krävs för att få starta en filialverksamhet. I förslaget anges vilken tillgänglighet som en filial utanför kommun ska ha. Nämnden förutsätter att man här menar en filial som kan ligga utanför den kommun där moderenheten befinner sig. Men kan man starta en filial i samma kommun/stadsdel som moderenheten befinner sig i? Är det att anse som en filial till moderenheten om verksamheten har en underleverantör på annan adress? Det är oklart för nämnden hur många utbudspunkter en rehabenhet ska tillåtas ha. Nämnden ifrågasätter hur en helhetssyn, ett tvärprofessionellt arbetssätt, sammanhållna vårdprocesser samt gränsöverskridande samarbete ska kunna tillgodoses om rehabenheten tillåts splittras upp på ett flertal utbudspunkter. 2.1 Målgrupp Målgruppen för uppdraget är personer folkbokförda i Västra Götaland samt andra icke folkbokförda etc. Detta innebär att även barn och ungdomar ingår i målgruppen. Nämnden vill framhålla vikten av att det finns kunskap och kompetens kring barn och ungdomars behov av rehabilitering vid rehabenheterna. Dessa krav bör förtydligas i Krav- och kvalitetsboken. 2.5 Hjälpmedel I Krav- och kvalitetsboken är förslaget att rehabenheten förskriver hjälpmedel efter behovsbedömning och i enlighet med Västra Götalandsregionens förskrivningsprocess samt att kostnaden för de hjälpmedel som förskrivs hamnar på Västra Götalandsregionen. Nämnden vidhåller dock principen att kostnadsansvaret för hjälpmedel ska följa förskrivaransvaret. För att säkerställa att invånare inte riskerar att bli utan ett hjälpmedel, för att en mindre rehabenhet anser sig inte har råd med hjälpmedlet, kan exempelvis någon form av försäkringslösning övervägas. Avseende att det i regionen ska skapas en central enhet som ansvarar för hantering av hjälpmedelsfunktionen vill nämnden framhålla att den organisatoriska hemvisten inte ska vara inom hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli. Hanteringen av hjälpmedel är en utförarfråga, inte en beställarfråga. I hjälpmedelsavsnittet i Krav- och kvalitetsboken anges även att en filial ska tillhandahålla hjälpmedel ur ett basförråd. Det framgår inte tydligt av skrivningen om detta innebär att varje filial ska ha ett eget basförråd eller om det är moderenhetens basförråd som avses.

169 Sida 4(8) Datum Diarienummer HSN Tillgänglighet Rehabenheten ska vara öppen för patientbesök minst 40 timmar per vecka och under den tiden vara bemannad med legitimerad sjukgymnast och/eller arbetsterapeut. Rehabenheten ska hållas öppen alla vardagar under året samt vara tillgänglig för besök och telefonsamtal. Detta krav kan vara alltför tufft formulerat för de mindre rehabenheterna, med t.ex. endast en sjukgymnast och en arbetsterapeut. Skrivningen kring bemanning av telefon behöver förtydligas i enlighet med tillgänglighetskravet Tilläggsuppdrag neuroteam Nämnden är positiv till uppdraget avseende neuroteam. Den målgrupp som beskrivs i Krav- och kvalitetsboken är avgränsad till patienter som är nyoch återsjuknade i stroke m.m. Det framgår emellertid inte tydligt om barn och ungdomar ingår i målgruppen. Nämnden vill återigen framhålla barnperspektivet och vikten av kunskap och kompetens om barns och ungdomars behov av rehabilitering. Barnperspektivet saknas i Krav- och kvalitetsboken. Avseende neuroteamets kompetens, så anges under punkten de utbildnings- och erfarenhetskrav som ställs på legitimerad sjukgymnast, legitimerad arbetsterapeut samt legitimerad logoped. Det står emellertid inte uttalat i Krav- och kvalitetsboken att legitimerad logoped faktiskt ska ingå som en kompetens i neuroteamet. Om det är ett krav att en legitimerad logoped ska ingå i neuroteamet, för att rehabenheten ska bli godkänd inom tilläggsuppdraget, bör den skrivningen bli tydligare. 4 Regler för val av rehabenhet Rehabenheterna i Vårdval Rehab kommer endast att få ersättning för de invånare som faktiskt kommer till dem för rehabilitering. I den föreslagna modellen finns inget listningssystem som det finns inom VG Primärvård. Nämnden menar att det i Krav- och kvalitetsboken tydligare bör framgå att rehabenheterna inte får någon ersättning för icke-listade invånare. 4.1 Vårdval för personer från Halland Det bör tydliggöras att invånare från samtliga landsting som har ett samverkansavtal med Västra Götalandsregionen (t.ex. även Värmland) ska ha möjlighet att söka vård enligt Krav- och Kvalitetsboken. 5 Uppföljning Nämnden ställer sig bakom den bärande tanken med Vårdval Rehab, att fokusera på kvalitet och det som ger mervärde för invånarna. Nämnden anser emellertid märkligt att uppföljning av om rehabenheten har debiterat Västra Götalandsregionen på ett korrekt sätt inte nämns i Krav- och kvali-

170 Sida 5(8) Datum Diarienummer HSN tetsboken. Västra Götalandsregionen måste förbehålla sig rätten att granska om den ersättning som lämnats till rehabenheten har sin grund i faktiska besök och åtgärder. Även i övrigt finner nämnden det oklart vad det är som faktiskt ska följas upp. Vad som är ordinarie avtalsuppföljning och vad som är medicinsk revision bör klargöras tydligare. De parametrar som gör att syftet med Vårdval Rehab nås (att stärka den enskilde invånarens ställning och inflytande över sin egen vård) bör lyftas fram och följas upp. 6 Ersättning och kostnadsansvar Ersättningsmodellen som beskrivs i Krav- och kvalitetsboken är komplex med flera delar som påverkar rehabenhetens totala ersättning. Det framgår inte av Krav- och kvalitetsboken hur stora andelar av den totala ersättningsvolymen som de olika delarna (viktade vårdkontakter, geografi, socioekonomi och målrelaterad ersättning) kommer att få. Det gör det svårt att se vilken styrning som de ekonomiska incitamenten i modellen ger i förhållande till befolkningens behov av rehabilitering. En komplicerad och svåröverblickbar ersättningsmodell kan leda till att färre vårdgivare väljer att etablera sig inom Vårdval Rehab. Detta leder till att syftet med hela vårdvalsmodellen (att stärka den enskilde invånarens ställning och inflytande över sin egen vård) blir svårt att uppnå. Ambitionen att ha en ersättningsmodell som täcker in alla kostnader som en rehabenhet kommer att ha, skapar komplexitet på bekostnad av enkelhet och tydlighet. Nämnden ställer sig frågande till hur Västra Götalandsregionen ska kunna följa upp ersättningsmodellens delar, framförallt ersättning för viktade vårdkontakter. Det förefaller som om uppföljning av om rätt ersättning utgått till rehabenheten bara kan göras vid journalgranskning på plats hos enheten. Avseende ersättning för viktade vårdkontakter avspeglar den mer att det ska finnas ersättning för allt som sjukgymnaster och arbetsterapeuter gör under sin arbetsdag, än att vara ett incitament för en kostnadseffektiv rehabilitering. Det borde gå att ha ett mindre antal faktorer som påverkar denna ersättningsdel än vad som redovisas i förslaget. En viktning som avspeglar den verkliga arbetsinsatsen för den enskilda vårdkontakten är dock viktig. Det minskar risken för att vissa patienter väljs bort på grund av sitt rehabiliteringsbehov. I förslaget anges även förslag till takkonstruktion för ersättningen. En takkonstruktion som bygger på en minskad ersättning efter ett visst antal besök måste ha stora steg i avtrappningen av ersättningen för att konstruktionen ska få effekt. Hur stor avtrappningen är av ersättningsnivån framgår inte av underlaget. En kraftig avtrappning är också att föredra mot bakgrund av att det är oklart om det finns ett absolut ersättningstak i förslaget. I texten under står det följande: Den ersättning som Västra Götalandsregionen totalt

171 Sida 6(8) Datum Diarienummer HSN kommer att utbetala för viktade vårdkontakter uppgår till xx mnkr per månad under 2014, vilket kan tolkas som ett absolut ersättningstak. Det framgår dock inte hur det i så fall skulle tillämpas Ersättning för viktade vårdkontakter Ersättning per kontaktpoäng kommer att sänkas om det genomsnittliga antalet besök per patient under sex månader överstiger ett visst antal. Nämnden utgår från att denna sänkning av ersättning gäller för den aktuella rehabenheten, men nuvarande skrivning gör det svårt att förstå om det faktiskt är så. Den ersättning som Västra Götalandsregionen totalt kommer att utbetala för viktade vårdkontakter uppgår till xx mnkr per månad under Det framgår inte av förslaget om detta innebär att det är ett totalt gemensamt ersättningstak för samtliga ingående rehabenheter inom vårdvalet. Det framgår inte heller hur de olika taken och den stegvisa ersättningsmodellen för respektive vårdenhet förhåller sig till detta. Ett gemensamt tak torde gynna stora aktörer med många enheter (riskspridning) och missgynna mindre aktörer med kanske endast en enhet. Å andra sidan, om inga tak byggs in i modellen, kombinerat med en komplex ersättningsmodell innebär det en ekonomisk risk för Västra Götalandsregionen som inte är oväsentlig Särskild ersättning för socioekonomi Grunden för det socioekonomiska tillägget är att göra det mer attraktivt att etablera sig i områden där befolkningens socioekonomiska förutsättningar avviker negativt från genomsnittet i Västra Götaland. Enheter som idag bedriver rehabverksamhet beskriver att de har en högre andel patienter som uteblir från bokade besök. Detta påverkar deras produktivitet och enhetens intäkter. Tanken med förslaget är att rehabenheten ska kompenseras ekonomiskt men det löser inte grundproblemet Särskild ersättning för geografi Det går inte att avgöra hur det geografiska tillägget påverkar de ekonomiska förutsättningarna att etablera sig på landsbygden, eftersom det inte framgår hur stor andel av den totala ersättningen som går till geografiskt tillägg. Den beskrivna modellen ser ut att sprida tillägget på många kommuner, vilket sannolikt kommer att minska den eftersträvade effekten att öka etableringar på landsbygden. Att ett geografiskt tillägg har en påverkan på hur attraktivt det kan vara att etablera sig på landsbygden är klart. Det visar erfarenheter från VG Primärvård, där det bidragit till att vårdgivare etablerat sig även i glesbygd, något som gynnar befolkningen.

172 Sida 7(8) Datum Diarienummer HSN Målrelaterad ersättning Den ambition som anges i underlaget, att denna ersättningsdel ska öka i takt med att registreringen förbättras och fler indikatorer då kan kopplas på, är bra. Förhoppningsvis kan denna ersättningsdel få en ökad betydelse genom att man med ekonomiska incitament styr rehabenheterna till förbättrad kvalitet och effektivitet i verksamheten. Nämnden saknar emellertid indikatorn andel patienter som ordinerats FaR 1 som inte finns med i förslaget. Indikatorn används idag för målrelaterad ersättning inom VG Primärvård och borde med fördel kunna användas även inom Vårdval Rehab från starten. 8 Kontrakt enligt lag om valfrihetssystem Nämnden konstaterar att kontrakten ska tecknas mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och vårdgivaren i fråga. Nämnden vill att det klart framgår av Krav- och kvalitetsboken att nämnden har ett uppföljningsansvar och att nämnden fattar beslut om att avsluta ett avtal med en vårdgivare. Slutligen anser nämnden att kontraktstiden bör vara fast med ett slutdatum, för att sedan kunna förlängas årsvis. Om kontraktet inte sagts upp sex månader innan kontraktstidens slut ska kontraktet gälla tillsvidare med 12 månaders uppsägningstid. Förs lag till bes lut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna förslag till yttrande avseende Krav- och Kvalitetsbok Västra Götalandsregionens Primärvård rehabilitering. 2. Översända yttrandet till hälso- och sjukvårdsutskottet 3. Beslutet justeras omedelbart Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef 1 Fysisk aktivitet på recept

173 Sida 8(8) Datum Diarienummer HSN Bilaga Förslag till Krav- och kvalitetsbok Västra Götalandsregionens Primärvård rehabilitering Expedieras till Hälso- och sjukvårdsutskottet, Sonja Gillving, Diariet, Regionens Hus, Skövde,

174 Remissutgåva Krav- och kvalitetsbok Förfrågningsunderlag enligt LOV Västra Götalands Primärvård Rehabilitering Gällande från och med xx xxxx

175 Västra Götalandsregionen Regionens Hus Vänersborg Fler exemplar kan beställas hos: Adress- och distributionscentrum Regionens Hus Mariestad

176 INLEDNING... 6 Värdegrund... 6 Krav- och kvalitetsboken... 7 Begrepp ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE Godkännande Kvalificeringskrav på sökande Återkallelse av godkännandet Beslutsgång och handläggningstid Förfarande om ansökan inte godkänns Avstämning inför driftstart UPPDRAGET Målgrupp Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Vårdåtagande Samverkan Hjälpmedel Tillgänglighet Bemanning och kompetens Utbildningsuppdrag Särskilda inriktningar Tilläggsuppdrag neuroteam ALLMÄNNA VILLKOR Lokaler Utrustning Tolk Information

177 3.5 Informationsmöten och samråd Annan verksamhet Underleverantör Vårdhygien Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Lagar, förordningar, riktlinjer och policys Miljö Personal och ledning Patientenkäter Sekretess Patientjournal Sjukresor Patientnämnd Information och marknadsföring Försäkringar, ansvar och åligganden REGLER FÖR VAL AV REHABENHET Vårdval för personer från Halland UPPFÖLJNING Datainsamling Målrelaterad ersättning Återkoppling till rehabenheten Västra Götalandsregionens uppföljning Medicinsk revision och verksamhetsgranskning Information till allmänheten ERSÄTTNING OCH KOSTNADSANSVAR Ersättningsmodell för rehabenheternas uppdrag Patientavgift Vårdgivarnas kostnadsansvar Avstämningstidpunkt och leverans av indata

178 6.5 Ekonomiska sanktioner Ekonomiska konsekvenser av förtida upphörande av avtal INFORMATIONSSYSTEM/INFORMATIONSTEKNOLOGI (IS/IT) IT-stöd och IT-relaterade krav Förberedelser för eventuella framtida krav KONTRAKT ENLIGT LAG OM VALFRIHETSSYSTEM Parter Förutsättningar Kontraktstid Ekonomiska sanktioner Ändringar och tillägg Överlåtelse av kontrakt och ändrade ägarförhållanden Förtida upphörande Tvist Befrielsegrunder (force majeure) Meddelarfrihet Arbetsgivaransvar Tolkningsordning Fakturering och Betalningsvillkor Undertecknande

179 Inledning Västra Götalandsregionen har via beslut i regionfullmäktige, RF xxx-xxxx, beslutat att införa vårdval för rehabilitering inom primärvårdsnivån, Västra Götalandsregionens Primärvård Rehabilitering, i det följande benämnt Vårdval Rehab. Vårdvalet införs enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem, LOV. Syftet med vårdval är att stärka den enskilde invånarens ställning och inflytande över sin egen vård genom att fritt kunna välja vårdgivare inom regionen. Uppdragsgivaren, Västra Götalandsregionen, ansvarar för att invånarna får information om samtliga godkända vårdgivare som finns att välja mellan. Krav- och Kvalitetsbok för Vårdval Rehab gäller från och med datum månad år. Värdegrund Den vård många människor ofta behöver, ibland även under längre perioder, ska finnas nära människorna. Primärvården utgör basen för den nära sjukvården i Västra Götaland och ska genomföras utifrån invånarnas medicinska behov. För patienten ska primärvården vara välkomnande, lätt tillgänglig, erbjuda delaktighet och ha en helhetssyn på den enskildes behov. Vårdval Rehab ska av invånarna upplevas som det naturliga förstahandsvalet då behov av rehabilitering finns. Arbetssätt ska präglas av sammanhållna vårdprocesser vilket innebär krav på ett fördjupat och gränsöverskridande samarbete mellan vårdgivare med olika organisatorisk tillhörighet för att undersökning, diagnos, behandling och efterföljande rehabilitering ska ske i ett sammanhang. I FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (artikel 12) erkänner konventionsstaterna rätten för var och en att åtnjuta bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa. I de allmänna kommentarerna (nr 14, CESCR) anges fyra kriterier för att bedöma rätten till hälsa: tillgång, tillgänglighet, acceptans och kvalitet. Även i den Europeiska sociala stadgan (artikel 11) anges att var och en har rätt att komma i åtnjutande av alla åtgärder som kan bidra till att ge honom eller henne bästa möjliga hälsotillstånd. Verksamheten ska drivas utifrån de krav som anges i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) om en för alla människor god vård med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den ska också följa de grundläggande värderingar och förhållningssätt som regionfullmäktige beslutat om. Verksamheten ska verka för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder och ekonomiska förutsättningar. Hög kvalitet, god tillgänglighet, bra bemötande och valfrihet ska känneteckna hälso- och sjukvården i Västra Götaland. Alla har rätt till en god hälso- och sjukvård efter behov. Patientens delaktighet och medbestämmande i vård och behandling är en självklarhet. Socialstyrelsens riktlinjer God Vård är vägledande i en kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård. För att nå bästa möjliga vård krävs ett systematiskt arbete för att säkerställa vårdens kvalitet. Patientsäkerhetslagen (2010: 659) syftar till att främja en hög patientsäkerhet inom hälsooch sjukvård. Alla verksamheter inom hälso- och sjukvården i Västra Götaland ska utveckla kvalitetsarbetet för att öka patientsäkerheten och vårdens kvalitet. 6

180 Krav- och kvalitetsboken Krav- och kvalitetsboken är ett förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) och beskriver det uppdrag som omfattas av valfrihetssystemet, de krav som utförare ska uppfylla, vilka administrativa rutiner som kommer att användas och hur uppföljning kommer att ske. För detaljerad information och länkar angivna i Krav och kvalitetsboken se Begrepp Med rehabenhet avses en funktionell enhet som tillhandahåller rehabilitering enligt Krav- och kvalitetsboken. I rehabenhet inkluderas även filial och underleverantörer. Med leverantör avses en juridisk person eller motsvarande som bedriver rehabiliteringsverksamhet inom Vårdval Rehab. En leverantör kan bedriva verksamhet enligt detta förfrågningsunderlag vid flera rehabenheter. Uppdragsgivare är Västra Götalandsregionen som tillhandahåller det förfrågningsunderlag (Krav- och kvalitetsboken) som är underlag för ansökan om att delta i valfrihetssystemet Västra Götalands Primärvård Rehabilitering 7

181 1. Ansökan om godkännande För att en leverantör ska kunna bedriva vård inom Vårdval Rehab ska verksamheten upphandlas enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem. Bedriver leverantören verksamhet vid flera rehabenheter ska godkännande och kontrakt tecknas för varje rehabenhet. Leverantören ska uppfylla alla krav som ställs i Krav- och kvalitetsboken för att godkännas för tecknandet av ett sådant kontrakt. Leverantören ansöker om godkännande i enlighet med lag om valfrihetssystem via särskild ansökningsblankett på Västra Götalandsregionens hemsida, eller på den nationella webbplatsen för annonsering av valfrihetssystem på Godkännande En leverantör får bedriva vård vid en angiven rehabenhet inom Vårdval Rehab under förutsättning att leverantören godkänns av Västra Götalandsregionen. Rehabenheten ska finnas på den adress som anges i kontraktet. Efter godkännande tecknas kontrakt mellan Västra Götalandsregionen och leverantören. Kontraktet reglerar samtliga villkor för att bedriva vårdverksamhet inom Vårdval Rehab. I kontraktet anges utöver de ekonomiska villkoren även uppdragstiden och rehabenhetens adress. Om en leverantör inom kontraktet bedriver vård på mer än en adress ska det inför tecknande av kontraktet framgå vid vilken av adresserna som merparten av mottagningsbesöken ska ske. Förändrad adress än vad kontraktet fastställer och upprättande av filial ska föregås av godkännande av Västra Götalandsregionen. Ändrade ägarförhållanden hos leverantören eller dess moderbolag ska utan dröjsmål anmälas till Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen har rätt att granska den nya leverantören på samma sätt som om det vore en ny ansökan om godkännande i enlighet med Västra Götalandsregionens hanteringsordning. Leverantör som samtidigt, i samma eller i annan juridisk person, bedriver vård enligt lag om ersättning för sjukgymnastik 1993:1652 (LOS) och förordning om ersättning för sjukgymnastik 1994:1120 (FOS) kommer inte att godkännas. Godkänd leverantör inom Vårdval Rehab kan inte tillhandahålla uppdraget på samma utbudspunkt där vårdgivare som ersätts enligt lag om ersättning för sjukgymnastik är verksamma. Sjukgymnast som är verksam enligt LOS och FOS kan ges möjlighet att under xx månader arbeta inom Vårdval Rehab. Möjligheten kan utnyttjas en gång per sjukgymnast. Sjukgymnasten får under denna tid inte driva verksamhet och begära ersättning enligt LOS och FOS. För mer detaljerade regler kring vilande etablering, se vårdvalsenhetens hemsida. Filial Västra Götalandsregionen kan bevilja rehabenhet att öppna filial i en kommun som angränsar till den kommun som kontraktet avser. En förutsättning för sådan filial är att ingen rehabenhet är etablerad inom den kommun där filial avses etableras. Godkännadet gäller så länge ingen rehabenhet etableras i kommunen. Ansökan sker enligt Västra Götalandsregionens anvisningar Ekonomisk ställning Leverantören ska ha ekonomisk stabilitet och ekonomiska förutsättningar för att fullgöra åtagandet enligt förfrågningsunderlaget (förmåga att fullfölja ett åtagande av denna storleksordning under avtalsperioden). Det ligger såväl i leverantörens som i Västra Götalandsregionens, men framför allt i medborgarnas intresse att leverantörens finansiering och betalningsförmåga är säkrad under avtalsperioden. 8

182 Leverantören ska lämna skriftliga och undertecknade förbindelser eller avtal med finansiär som täcker företagets kapitalbehov på kort och lång sikt. Västra Götalandsregionens bedömning huruvida en leverantör ska godkännas utifrån ekonomisk stabilitet kommer att ske utifrån leverantörens finansiella och ekonomiska ställning samt förmåga att fullfölja åtagandet under hela avtalsperioden. Västra Götalandsregionen kommer att göra en helhetsbedömning och inhämta kreditupplysning samt eventuella referenser. Västra Götalandsregionen kommer att kontrollera om leverantören är; registrerad i aktiebolags-, handels-, eller föreningsregister, registrerad för redovisning och inbetalning av mervärdesskatt, innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter, och fri från skulder vad gäller svenska skatter och sociala avgifter Följande handlingar ska skickas in till Västra Götalandsregionen. För utländsk leverantör gäller motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Bevis om att företrädare för sökande ej återfinns i Näringsförbudsregistret Ovannämnda intyg får vara maximalt tre (3) månader gammalt och företes i original. För företag under bildande gäller att företaget ska vara bildat vid kontraktstecknandet. Företaget ska vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket. Leverantör som har ett nystartat företag eller företag under bildande ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t ex bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens från bank eller annan finansiär. Leverantör som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär Västra Götalandsregionen äger rätt att från leverantör begära en ekonomisk plan för verksamhetens finansiering under de två första verksamhetsåren Verksamhetens bedrivande Leverantören ska till sin ansökan redovisa hur leverantören avser att bemanna och bedriva verksamheten på sådant sätt att Krav- och kvalitetsboken uppfylls. Västra Götalandsregionen kommer inte att godkänna leverantörens ansökan om godkännande om Västra Götalandsregionen bedömer att leverantören inte i sin ansökan tydligt redovisar: att verksamheten kommer att bemannas på sådant sätt att det tydligt framgår att verksamheten kan bedrivas enligt Krav- och kvalitetsboken att verksamheten från driftstart kommer att utföras enligt Krav- och kvalitetsboken namngiven verksamhetschef och att leverantören kommer att bemanna verksamheten med den kompetens och i den omfattningen uppdraget anger en plan för anlitande av eventuella underleverantörer samt anskaffning av lokaler 9

183 vid behov visa plan för särredovisning av olika avtal som leverantören har med Västra Götalandsregionen Om Västra Götalandsregionen av annan anledning än de ovan angivna, bedömer att leverantören saknar förutsättningar att bedriva verksamheten kommer ansökan inte godkännas IT-relaterade krav Leverantören ska visa på och säkerställa hur och när de IT-stöd som återfinns i kapitel 7 kan säkerställas. Leverantören ska också vara beredd att successivt vidareutveckla IT-stödet i linje med vad som framgår av kapitel 7 i Krav- och kvalitetsboken Godkännande för tilläggsuppdrag Leverantör som är godkänd för uppdraget kan ansöka om att godkännande av tilläggsuppdrag prövas. Ansökan om tilläggsuppdrag kan lämnas in under hela avtalsperioden. Tilläggsuppdraget tecknas i särskild ordning men i övrigt gäller samma villkor för godkännande för tilläggsuppdraget som för uppdraget. Se Tilläggsuppdrag neuroteam 2.xx 1.2 Kvalificeringskrav på sökande Västra Götalandsregionen får utesluta en leverantör enligt 7 kap 1 LOV som är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt betalningar eller är underkastad näringsförbud är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövningen har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och Västra Götalandsregionen kan visa detta inte har fullgjort sina åtaganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom EES-området, eller i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av 7 kap LOV Västra Götalandsregionen kan förutom detta utesluta en leverantör på följande grunder: leverantören har en låg kreditvärdighet enligt kreditupplysningen och Västra Götalandsregionen bedömer att det kan antas påverka leverantörens förmåga att bedriva verksamheten nystartad leverantör inte kan redovisa att leverantören har en ekonomisk stabilitet som krävs för att driva verksamheten, eller har sådana ekonomiska garantier att verksamheten kan garanteras en eller flera företrädare för leverantören har varit inblandad i flera tidigare konkurser en eller flera företrädare för leverantören tidigare haft uppdrag åt Västra Götalandsregionen eller annat landsting, som Västra Götalandsregionen till följd av brister i leverantörens agerande sagt upp i förtid leverantören eller företrädare för leverantören har skulder avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom EES-området 10

184 leverantören eller företrädare för leverantören haft upprepade- nu inbetalda- skulder avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom EES-området Västra Götalandsregionen eller annan myndighet genomför en utredning om allvarliga brister i verksamhet som leverantören eller företrädare har i annat uppdrag Företrädare för leverantören är dömd för eller föremål för utredning av brott som av Västra Götalandsregionen anses påverka förtroendet för vården Om leverantören är en juridisk person, får den sökande leverantören uteslutas om en representant för den juridiska personen har dömts för sådant brott som avser yrkesutövningen eller gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen. Västra Götalandsregionen får begära att leverantören inkommer med uppgifter om att uteslutning enligt ovanstående punkter saknar grund. 1.3 Återkallelse av godkännandet Västra Götalandsregionen har rätt att återkalla godkännandet för en rehabenhet om leverantören inte uppfyller villkoren för att bedriva rehabenheten innan kontrakt har undertecknats mellan parterna. Godkännandet av en rehabenhet gäller i fyra (4) månader, därefter förfaller godkännandet per automatik i det fall ett kontrakt inte har tecknats. 1.4 Beslutsgång och handläggningstid Leverantören ska i ansökan ange i vilken kommun eller stadsdel (Göteborg) man avser etablera en rehabenhet. När en fullständig ansökan inkommit behandlas den av Västra Götalandsregionen som bedömer om leverantören uppfyller de krav som återfinns i Krav- och kvalitetsboken. Besked om godkännande ska lämnas till leverantören inom tre (3) månader efter att komplett ansökan inkommit. Därefter förs en dialog i samråd med Västra Götalandsregionen i syfte att uppnå samsyn gällande lokalisering av utbudspunkt. Dialogen förs med beaktande av Västra Götalandsregionens analys av befolkningens behov. Efter att Västra Götalandsregionen har godkänt en leverantör har denne fyra (4) månader på sig att teckna kontrakt. Tidpunkt för driftstart anges i kontraktet. 1.5 Förfarande om ansökan inte godkänns Om Västra Götalandsregionen har beslutat att inte godkänna en sökande leverantör kan denne lämna in en ny ansökan som prövas enligt, det vid den aktuella tidpunkten, gällande förfrågningsunderlaget Överprövning Leverantör som önskar klaga på Västra Götalandsregionens avslag på ansökan om godkännande kan begära rättelse hos Förvaltningsdomstolen i Göteborg inom tre veckor från det att underrättelsen om beslutet skickades. Begäran om rättelse ska inges till Västra Götalandsregionen. 1.6 Avstämning inför driftstart Västra Götalandsregionen kommer senast två veckor före avtalad driftstart att genomföra en avstämning och bedömning om leverantören anses har förutsättningar att uppfylla samtliga krav för verksamhetens bedrivande. Avstämningen kommer att ske vid möte i rehabenhetens lokaler. Västra Götalandsregionen kommer vid detta möte att följa upp att leverantören vidtagit alla åtgärder som behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas enligt Krav- och kvalitetsboken. 11

185 Västra Götalandsregionen äger rätt att besluta om en senare driftstart eller att säga upp kontraktet till förtida upphörande om Västra Götalandsregionen bedömer att leverantören saknar förutsättningar att uppfylla samtliga krav för verksamheten. Leverantören äger inte rätt till någon form av ersättning till följd av Västra Götalandsregionens beslut. Hävningen av kontraktet innebär ett samtidigt och absolut återkallande av godkännandet. Leverantören ansvarar och bekostar information till allmänheten om tillbakadragandet. 12

186 2. Uppdraget Verksamheten omfattar akuta och planerade rehabiliteringsinsatser i öppenvård på mottagning och i hemmet. I åtagandet ingår sjukgymnastik, arbetsterapi och hjälpmedelsförskrivning på primärvårdsnivå för personer med förvärvad eller medfödd funktionsnedsättning. För patient med behov av samordnad rehabiliteringsinsats ska vårdgivaren verka för att rehabiliteringsprocessen sker samordnat med patientens övriga behandling. Målet för rehabiliteringsinsatserna är att lindra, kompensera eller undanröja funktions- och aktivitetshinder så att patienten snarast möjligt uppnår bästa möjliga funktions- och aktivitetsförmåga och förmåga till ett självständigt liv. Genom ett hälsofrämjande och förebyggande förhållningssätt ska patienten stimuleras att ta ansvar för sin egen hälsa. En trygg och förtroendeingivande verksamhet ska bedrivas för personer i behov av rehabilitering som inte kräver sjukhusets eller andra specialiteters särskilda rehabiliteringsresurser och kompetens. Verksamheten ska bedrivas med god medicinsk kvalitet, hög tillgänglighet och en helhetssyn på patientens livssituation, hälsotillstånd och rehabiliteringsbehov. Sjukgymnastik och arbetsterapi ska tillhandahållas i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen och i enlighet med vad som gäller inom specialiteterna avseende bland annat kvalitetskrav och medicinsk praxis. Undersöknings- och behandlingsmetoder ska anpassas till utvecklingen inom området liksom till övergripande inriktningsbeslut som kan komma att tas inom regionen och som generellt berör den verksamhet som bedrivs inom Vårdval Rehab. Behandlingsmetoder ska i så stor utsträckning som möjligt vara evidensbaserade. Rehabenhetens adress ska anges i kontraktet och merparten av mottagningsbesöken ska utföras där. Västra Götalandsregionen kan bevilja rehabenheten att utföra en mindre andel av mottagningsbesöken på annan adress inom den kommun/stadsdel som kontraktet avser. En del av uppdraget kan utföras av underleverantör eller i samverkan med annan vårdgivare. Avgränsningar i uppdraget Uppdraget omfattar inte arbetslivsinriktade insatser som arbetsgivare och Arbetsförmedling ansvarar för enligt Arbetsmiljölagen och Lagen om Allmän Försäkring, exempelvis arbetsträning och/eller anpassning av arbetsplatsen. Behandling ska pågå som längst tills dess att behandlingsmålet är uppnått, eller tills dess att vårdgivaren i samråd med patienten bedömer att patienten klarar sin fortsatta träning på egen hand. Uppdraget omfattar ej insatser som inte kräver rehabenhetens kompetens. 2.1 Målgrupp Rehabenheten ska erbjuda uppdraget till personer folkbokförda i Västra Götalandsregionen. Åtagandet omfattar även övriga icke folkbokförda i och utanför Västra Götaland, folkbokförda i andra landsting/regioner, i andra länder samt för personer med skyddade personuppgifter, asylsökande och papperslösa. Hänvisning till Vårdaktörsportalen. 13

187 2.1.1 Målgrupp, avgränsning Rehabenheten ska följa de ansvarsgränser som finns angivna mellan kommun och region vad gäller hälso- och sjukvårdsansvar enligt avtal mellan Västra Götalandsregionen och Västkom. Målgruppen omfattar ej patienter med kommunal hälso- och sjukvård. Ansvarsfördelningen mellan primärvård och kommuner respektive habilitering i Västra Götalandsregionen beskrivs i två styrdokument; Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. lägg gärna till Dnr länk Sjukgymnasters och arbetsterapeuters habiliteringsansvar på bas- respektive specialistnivå för vuxna personer i Västra Götalandsregionens län. lägg gärna till Dnr länk Prioritering av patientgrupper Rehabenheten ska följa de nationella riktlinjerna för prioritering. Utöver dessa ska rehabenheten prioritera insatser som föregåtts av annan medicinsk behandling i syfte att främja en samordnad vårdprocess - patienter som kommer direkt från slutenvården ska prioriteras minskar behov av slutenvård och icke medicinskt motiverade besök på akutsjukhus främjar att patienten kan bo kvar i sitt hem så länge som möjligt förhindrar långtidssjukskrivning och främjar deltagande i studier och arbetsliv Asylsökande och flyktingar Kommer ny text från asylenheten 2.2 Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär att informera, stödja och motivera personer att ta ett eget ansvar för sin hälsa och att förbättra den. Sjukdomsförebyggande insatser innebär att råd om levnadsvanor integreras i de riktade insatser som vården ger för att förebygga och behandla sjukdom. Rehabenheten ska på individ- och gruppnivå systematiskt arbeta med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder, ge råd om egenvård samt arbeta för tidig upptäckt av hälsorisker som tobak, alkohol/droger och övervikt/fetma och vid behov hänvisa till den vårdcentral där patienten är listad. Förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR ) ska erbjudas och följas upp. 2.3 Vårdåtagande Rehabenheten ska ta emot patienter med och utan remiss. Rehabenheten ska följa för uppdraget tillämpliga nationella och regionala riktlinjer samt regionala och lokala vård- och handlingsprogram, policydokument och beslut som finns i Vårdaktörsportalen. Länk till VAP Den verksamhet som rehabenheten bedriver ska bestå av åtgärder så att uppsatta mål för aktivitets- och funktionsförmåga uppnås eller bibehålls samt att utebliven eller fördröjd behandlingseffekt till följd av väntetid undviks. Rehabenheten ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv verka för en sammanhållen och väl fungerande vårdkedja tillsammans med patienten och utifrån patientens individuella förutsättningar och upprätta en individuell behandlingsplan enligt regionens anvisningar initiera till och medverka i multidisciplinär rehabilitering för de patienter som bedöms ha behov av sådan åtgärd och upprätta individuella rehabiliteringsplaner, enligt regionens anvisningar, där insatserna samordnas mellan de vårdgivare/aktörer som är aktuella 14

188 samverka med patientansvarig läkare vid behov ge information och instruktioner till patient och närstående, vilka patient/närstående kan tillgodogöra sig förskriva hjälpmedel enligt Handboken för förskrivning av personliga hjälpmedel utfärda och följa upp Fysisk aktivitet på Recept, FaR vid behov lotsa patienten till annan vårdnivå eller annan profession och efter patientens medgivande, föra över all information som är av vikt för fortsatt vård och behandling möjliggöra att även långsiktigt och återkommande behov av rehabilitering tillgodoses för patienter med kronisk sjukdom eller med komplexa vård- och omsorgsbehov samverka med andra vårdgivare och huvudmän vid behov utföra hembesök i den kommun eller stadsdel där rehabenheten är lokaliserad Intyg Utfärda intyg relevanta för uppdraget till exempel för bostadsanpassning och utföra funktions- och aktivitetsbedömningar som underlag till läkarintyg inför sjukskrivning 1. Patienter med artros Rehabenheten ska följa BOA-registrets rekommendationer angående bättre omhändertagande av patienter med artros, det vill säga erbjuda artrosskola, registrera i det Nationella Kvalitetsregistret BOA samt använda kvalitetsregistret för att följa upp den egna verksamheten och kontinuerligt förbättringsarbete. 2.4 Samverkan Samverkan kring patienten Rehabenheten ska samverka med berörda vårdaktörer, myndigheter, samordningsförbund, organisationer och övriga personer engagerade i patientens vård när patientens behov inte kan tillgodoses enbart av rehabenheten. Initiativ till samverkan och kontakt med patientansvarig läkare ska ske vid behov och i samråd med patient. Rehabenheten ska aktivt medverka till att skapa en sammanhållen vårdkedja i syfte att bidra till en väl fungerande vårdprocess utifrån patientens och dess närståendes perspektiv. Det ska finnas rutiner för hur dialog med patienter och närstående ska föras för att fånga och tillvarata deras synpunkter på vården. Rehabenheten ska aktivt medverka i samordning, samarbete och informationsöverföring mellan specialistvård, öppenvård och kommunal hälso- och sjukvård. Vårdplanering regleras i styrdokument för samordnad vårdplanering, se länk Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering ska följa Rutiner för tillämpning av SOSFS 2008:20, samordning av insatser för habilitering och rehabilitering i Västra Götaland Individuella rehabiliteringsplaner- anvisningar Individuella rehabiliteringsplaner ska gemensamt upprättas enligt VGR:s anvisning för patienter med sådant behov. Mall finns på Vårdvalsenhetens hemsida Samverkan med vårdgrannar och andra myndigheter Rehabenheten ska känna till och följa de beslut, riktlinjer, överenskommelser och policys som rör 1 Gäller ej ADL-intyg 15

189 samverkan mellan Västra Götalandsregionen och andra huvudmän. Rehabenheten ska aktivt delta, eller låta sig representeras, i arbetet med att anpassa och utveckla dessa till lokal nivå. Aktuella samverkans-/utvecklingsgrupper fastställs av hälso- och sjukvårdsutskottet respektive hälso- och sjukvårdsnämnderna. Rehabenheten ska samverka i befolkningsinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete. 2.5 Hjälpmedel Hjälpmedel är en del av vård och behandling. Rehabenheten ska som ett led i rehabiliteringsprocessen efter behovsbedömning förskriva hjälpmedel för rörelsehinder, kognitivt stöd och kommunikation, medicinsk behandling och ortoser. All förskrivning ska ske utifrån handboken för förskrivning av personliga hjälpmedel och de anvisningar och riktlinjer som finns där, se Rehabenheten ansvarar för att följa förskrivningsprocessens samtliga delar. Förtroendeförskrivning tillämpas för att hjälpmedlet ska kunna följa patienten i vårdkedjan. Rehabenheten ska följa det avtal som Västra Götalandsregionen slutit med den upphandlade hjälpmedelsleverantören. För information se Rehabenhetens verksamhetschef ska utse förskrivare i verksamheten och tillse att förskrivare har erforderlig kompetens för uppgiften. Vid behov ska rehabenheten utprova, instruera och träna hjälpmedlet i den miljö där hjälpmedlet är avsett att användas alternativt i annan realistisk miljö. Informationen om hjälpmedlet och dess användning ska vid behov ges till patienten, eventuell anhörig/närstående eller annan användare. Uppföljning av förskrivna hjälpmedel ska ske i enlighet med handbok. Hjälpmedel som inte uppfyller funktion och nytta ska återtas. Buffertförråd Rehabenheten ska ha ett buffertförråd för hjälpmedel för att garantera patienterna snabb och omedelbar tillgång till hjälpmedel för akuta och vanligt förekommande behov. Buffertförrådet ska betraktas som ett lager för snabb tillgänglighet av hjälpmedel. Rehabenheten ska vid akuta behov beställa akutleverans ifrån hjälpmedelscentralen för att tillgodose enskild patientens behov. Med akuta behov avses svårigheter att sköta basala behov såsom sova, komma till/från toalett samt klara av att äta och dricka eller situationer där det finns risk för vårdskada. Huvudregeln är att rehabenheten ska ha ett buffertförrådets motsvarande storlek medium. Storlek mini är tillämpligt för mindre utbudspunkter på annan adress och maxi är tillämpligt för större enheter. Västra Götalandsregionen avgör avvikelser från storlek medium. Omfattning av förråden framgår på Vårdvalsenhetens hemsida under; Hjälpmedelssortiment i basförråd, innehåll och storlek. Rehabenheten ska tillse att det finns en utsedd kontaktperson som ansvarar för kontakter med Hjälpmedelsleverantören. Hjälpmedelsleverantören och rehabenheten ska i samverkan minst en gång årligen följa upp att de lokala buffertförråden bedrivs kostnadseffektivt efter verksamhetens behov. Hjälpmedelssortiment och volym i de lokala buffertförråden kan justera under avtalsperiod. 2.6 Tillgänglighet Rehabenheten ska vara öppen för patientbesök minst 40 timmar per vecka och under den tiden vara bemannad med legitimerad sjukgymnast och/eller arbetsterapeut. Rehabenheten ska hållas öppen alla vardagar under året och vara tillgänglig för besök och telefonsamtal. Då telefonen inte är bemannad ska telefonsvarare ge information om öppettider 16

190 samt vid behov hänvisa till Sjukvårdsrådgivningen 1177 på telefon och Internet. Röstmeddelande ska kunna lämnas och patient och vårdgrannar ska ringas upp samma dag. Enheten ska organisera verksamheten så att informationen/kontakten kan göras tillgänglig för alla, även för personer med behov av tolk, exempelvis personer med annat modersmål eller hörselnedsättning. Rehabenheten ska erbjuda besök inom 7 dagar för bedömning eller behandling. Vid akuta behov ska patienten erbjudas insats, inklusive hjälpmedel, från sjukgymnast och/eller arbetsterapeut samma dag eller senast påföljande vardag. Rehabenheten ska erbjuda tider för bedömning/behandling via telefon, besök och webb-tidbokning. ansluta till Mina vårdkontakter via ge möjlighet att kommunicera via speciell e-postadress för patienter. svara för att det finns lättillgänglig och lättförståelig information om öppettider och tidsbeställning Filial En filial utanför kommun ska hållas öppen för patientbesök minst 24 timmar per vecka och vara bemannad med legitimerad sjukgymnast och eller legitimerad arbetsterapeut. Filialen ska erbjuda besök inom 7 dagar för bedömning eller behandling. Vid akuta behov ska patienten erbjudas insats från sjukgymnast och/eller arbetsterapeut samma dag eller senast påföljande vardag. Filialen ska tillhandahålla hjälpmedel (basförråd). 2.7 Bemanning och kompetens Rehabenheten ska tillhandhålla legitimerade sjukgymnaster och legitimerade arbetsterapeuter i sådan omfattning som krävs för att fullgöra uppdraget i enlighet med detta avtal. För respektive profession gäller att minst 50 % av de som utför uppdraget hos rehabenheten ska ha klinisk erfarenhet från öppenvårdsverksamhet motsvarande minst tre år under de senaste fem åren. Personal med patientkontakt ska tala och förstå samt kunna läsa och skriva svenska. Rehabenheten ska tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och kompetens i enlighet med godkännandekraven och kontrakt. De som utför uppdraget hos rehabenheten ska fortlöpande genomgå fortbildning som fordras för att upprätthålla och utveckla kompetens inom kompetensområdet. Här inräknas även auskultation inom Västra Götalandsregionens verksamheter samt de enheter regionen har avtal med. Rehabenheten ska stimulera till forskning och utveckling inom primärvårdsnivån. Rehabenheten ska tillse att personalen har den grundläggande kompetens i försäkringsmedicin som krävs i enlighet med Ledningssystem för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess i Västra Götalandsregionen. Icke legitimerad personal I de fall legitimerad personal med formell kompetens delegerar arbetsuppgifter till icke legitimerad personal utan formell kompetens ska Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 1997:14 Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård ska följas. Hjälpmedelsförskrivning kan inte delegeras till personal utan formell kompetens. 2.8 Utbildningsuppdrag Hälso- och sjukvården är en viktig lärandemiljö för personer under utbildning. Rehabenheten ska medverka i Västa Götalandsregionens långsiktiga strategi för personal- och kompetensförsörjning 17

191 genom att tillhandahålla verksamhetsförlagda utbildningsplatser (VFU), på grund och avancerad nivå, för de professioner som är verksamma vid enheten eller hos eventuella underleverantörer. Utbildningsplatser eller auskultationsplatser för andra yrkeskategorier än de i huvudsak verksamma vid enheten ska också tillhandahållas för studerande på yrkeshögskolor studerande på omvårdnadsprogram läkare under allmäntjänstgöring, specialiseringstjänstgöring vårdpersonal med utländsk utbildning under kompletteringstjänstgöring Rehabenheten har ansvar för att utbildningsplatserna håller den kvalitet och inriktning som Socialstyrelsen, Västra Götalandsregionen, Universitet, Högskolor, Gymnasieskolor och Yrkeshögskolor föreskriver och att målbeskrivningar och examenskrav för respektive utbildning följs. Krav på utbildningsplatser och handledare ska följa de avtal som gäller mellan regionen och respektive utbildningsanordnare. I rehabenhetens åtagande ingår handledning i den omfattning som krävs för respektive utbildningsplats. Handledare bör ha av regionen och utbildningsanordnare godkänd handledarutbildning och kompetens. Från 201x xx xx ska handledare ha av regionen och utbildningsanordnare godkänd handledarutbildning och kompetens. Uppföljning av utbildningsuppdraget Studierektorsfunktionen i Västra Götalandsregionen tillhandahåller oavsett driftsform och geografisk lokalisering i regionen, studierektorer för VFU. Studierektor VFU har i uppgift att säkra utbildningskvaliteten i utbildningsuppdraget i vårdval stödja rehabenheterna i deras utbildningsuppdrag bedöma och följa upp utbildningsuppdraget i enlighet med av Västra Götalandsregionen fastställda modeller, ingångna avtal och nationella föreskrifter fördela utbildningsplatser i regionen Aktiv samverkan med studierektor VFU ingår i utbildningsuppdraget. 2.9 Särskilda inriktningar Under avtalets gång kan Västra Götalandsregionen komma att erbjuda möjligheter till certifiering för ett antal olika patientgrupper. Information och krav för godkänd certifiering kommer att läggas upp på Vårdvalsenhetens hemsida Tilläggsuppdrag neuroteam Rehabenheter som är godkända för uppdraget kan även ansöka om godkännande för tilläggsuppdrag. Tilläggsuppdrag neuroteam beskrivs nedan. Neuroteamets upptagningsområde finns i bilaga xx, neuroteamets upptagningsområde kan frivilligt vidgas mot angränsande kommuner genom att i ansökan markera dessa Målgrupp Målgruppen är avgränsad till patienter som är ny- och återinsjuknade i stroke samt patienter med 18

192 annan förvärvad hjärnskada eller neurologisk sjukdom som bedöms vara i behov av rehabilitering med neuroteamets specifika kompetens. Prioriterad målgrupp är patienter med neurologisk sjukdom i direkt anslutning till utskrivning från slutenvården. Lista över neurologiska diagnoser som ingår i neuroteamets uppdrag finns på Vårdvalsenhetens hemsida Målsättning Målet för verksamheten med neuroteam är att främja patientens möjligheter, i så stor utsträckning som möjligt, utifrån sin förmåga och sitt behov, kunna återta sin tidigare livsroll i familj, arbete, fritid och samhällsliv. Behandlingen ska pågå längst till dess att behandlingsmålet är uppnått, eller till dess att vårdgivaren i samråd med patienten bedömer att patienten klarar sin fortsatta träning på egen hand Kompetens Legitimerad sjukgymnast och legitimerad arbetsterapeut med vidareutbildning inom neurologi på högskolenivå om 15 hp och företrädesvis utbildning på avancerad nivå enligt Högskoleverket samt minst ett års klinisk erfarenhet inom neurologisk rehabilitering. För legitimerad logoped erfordras minst två års klinisk erfarenhet från patienter med neurologiska och eller kognitiva funktionshinder Volym Rehabenheten ansvarar för att teamet utför behandlingar omfattande minst 20 patienter per år i syfte att upprätthålla kompetensen. Om teamet inte når volymkravet har Västra Götalandsregionen rätt att återkalla godkännadet för tilläggsuppdraget Verksamhet Neuroteamet ska undersöka, bedöma, behandla, följa upp och utvärdera insatser. Bedömningen ska utföras gemensamt av ett team bestående av sjukgymnast, arbetsterapeut och logoped. Teamet ska tillsammans med patienten upprätta en rehabiliteringsplan med tydliga behandlingsmål. I de fall patienten inte har behov av logoped ska sjukgymnast och arbetsterapeut tillsammans med patienten upprätta rehabiliteringsplanen. Insatserna kan utföras av hela teamet eller delar av teamet beroende på patientens behov. Mall till rehabiliteringsplan återfinns på Vårdvalsenhetens hemsida. Koppling till PAL Verksamheten ska i huvudsak ske på mottagning. I de fall det krävs för att nå uppsatta behandlingsmål ska tillfälliga behandlingsinsatser i hemmet erbjudas. Hembesök av neuroteamet ska ske inom upptagningsområde för neuroteam. 3 Allmänna villkor 3.1 Lokaler Alla lokaler där verksamhet enligt uppdraget utförs ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och vara utformade i enlighet med regionens riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet. Enkelt avhjälpta hinder ska identifieras och åtgärdas. Rehabenheten ska tillhandahålla information till besökare om den fysiska tillgängligheten genom den så kallade Tillgänglighetsdatabasen. Informationen ska uppdateras när en förändring i den fysiska miljön har skett eller minst en gång per år. Lokalerna ska vara utrustade enligt gängse medicinska och andra krav för att tillgodose patienters behov vad avser god och säker behandlingsmiljö och i övrigt vara anpassade för den typen av verksamhet som uppdraget avser i enlighet med Västra Götalandsregionens riktlinjer. 19

193 Rehabenheten ska tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för buffertförråd, utrymme för utlämning till och återtagning av hjälpmedel från patient. För att möjliggöra en patientsäker utprovning av hjälpmedel ska enheten ha tillgång till funktionella utprovningsmiljöer. 3.2 Utrustning All utrustning som används inom verksamheten ska uppfylla vedertagna normer och krav på tillförlitlighet, prestanda och kvalitet för att tillförsäkra en ändamålsenlig funktion. Rehabenheten ansvarar för att alla medicintekniska produkter (MTP) på rehabenheten erhåller fortlöpande service och rekommenderat förebyggande underhåll, samt att detta dokumenteras. MTP ska finnas registrerad i ett inventariesystem för medicintekniska produkter, där även dokumentation av service skall ske. Avvikelser med MTP ska dokumenteras och rapporteras i enlighet med gällande regelverk. 3.3 Tolk Rehabenheten ansvarar för att tillhandahålla auktoriserad tolk till patient som inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket. Vid behov av tolkservice ska rehabenheten anlita tolkförmedling som Västra Götalandsregionen hänvisar till. Västra Götalandsregionen ansvarar för tolkservice åt döva, dövblinda, gravt hörselskadade och talskadade personer. Info finns på Information Rehabenheten svarar för att det finns lättillgänglig och lättförståelig information till invånare, patienter och närstående. På efterfrågan ska rehabenheten tillhandahålla information i anpassade former. Det kan exempelvis handla om information på CD, i bilder istället för text eller information översatt till annat språk. Informationen ska bland annat avse öppettider, tidsbeställning samt hänvisning till andra rehabenheter då den egna rehabenheten är stängd. Det är rehabenhetens uppgift att försäkra sig om att patienten är informerad om de regler om vårdgaranti och valfrihet som gäller i Västra Götalandsregionen. Regler och rutiner finns på Informationsmöten och samråd Rehabenheten ska vara representerad på informationsmöten som Västra Götalandsregionen eller som annan på dess uppdrag kallar till. Västra Götalandsregionen och rehabenheten ska ha ett ömsesidigt informations- och samrådsansvar beträffande verksamhetsförändringar som påverkar tillgänglighet och annan service gentemot allmänheten och patienter eller samarbetet mellan Västra Götalandsregionen och rehabenheten. Detta gäller också förändringar som vidtas i leverantörens organisation. 3.6 Annan verksamhet Om rehabenheten avser att bedriva annan verksamhet inom kompetensområdet men utanför ramen för uppdraget ska detta ske på ett sådant sätt att det inte inkräktar på det avtalade uppdraget/tjänsten. Annan verksamhet som rehabenheten bedriver utanför ramen för uppdraget ska inte heller ske på ett sådant sätt att det inkräktar på vården eller påverkar integriteten för de patienter som omfattas av uppdraget. Samråd ska ske mellan Västra Götalandsregionen och rehabenheten innan rehabenheten inleder annan verksamhet i anslutning till den verksamhet som uppdraget omfattar. 3.7 Underleverantör Rehabenheten äger rätt att anlita underleverantör avseende del av uppdraget. Sådan 20

194 underleverantör ska meddelas till Västra Götalandsregionen. Leverantör med vårdavtal får inte anlitas som underleverantör utan Västra Götalandsregionens medgivande. Rehabenheten ansvarar för underleverantörers åtaganden och eventuella underlåtenhet på samma sätt som rehabenheten ansvarar för egen verksamhet. Rehabenheten ska ansvara för att underleverantörer har erforderlig kompetens och kvalitet att fullfölja uppdraget i enlighet med Krav- och kvalitetsboken. Västra Götalandsregionen har ingen relation till underleverantören, endast med rehabenheten. 3.8 Vårdhygien Rehabenheten ska samverka med regionens enheter för vårdhygien för att säkerställa och upprätthålla en god hygienisk standard enligt hälso- och sjukvårdslagen. 3.9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Rehabenheten ska inrätta ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2011:9) inkluderande rutiner för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess Lagar, förordningar, riktlinjer och policys Rehabenheten ansvarar för att gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter och Västra Götalandsregionens egna riktlinjer och policys som berör uppdraget följs. Övergripande dokument som till exempel av regionfullmäktige beslutade riktlinjer och gällande budget, patientens rättigheter, patientavgifter m m finns på Västra Götalandsregionens hemsida, Västra Götalandsregionen ansvarar för att på hemsidan tillhandahålla och kontinuerligt uppdatera regionens riktlinjer och policys som berör uppdraget Miljö Västra Götalandsregionens miljöpolicy innebär att vårdgivare ska arbeta strukturerat med att minimera sin miljöpåverkan, ta miljöhänsyn, dokumentera detta och sträva efter ständig förbättring. Rehabenheten ska vara miljödiplomerad i enlighet med Västra Götalandsregionens kriterier för miljödiplomering inom primärvården eller miljöcertifierade enligt ISO (miljöledningssystem) senast ett år efter kontrakt tecknats med Västra Götalandsregionen. Diplom/certifikat ska kunna uppvisas på begäran i samband med inrapportering till Västra Götalandsregionens miljöredovisning Personal och ledning Rehabenheten ska ha utsedd, namngiven verksamhetschef som ska vara väl förtrogen med de lagar, förordningar, föreskrifter, riktlinjer, råd och rekommendationer som gäller för hälso- och sjukvården. Vid byte av verksamhetschef ska leverantören meddela Västra Götalandsregionen om detta innan förändringen träder i kraft. Rehabenheten ska ha kollektivavtal med berörda personalorganisationer. Rehabenheten ska upprätthålla en god arbetsmiljö, ha goda kunskaper i arbetsrätt, arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen. Rehabenheten ansvarar för att all personal och underleverantörer ska kunna kommunicera med patienter, annan personal samt övriga vårdgivare genom att tala, förstå, läsa och skriva svenska. Rehabenheten ansvarar för att personal (inklusive vikarier, ersättare och underleverantörer) inte uppbär ersättning från lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning, förordningen (1994:1121) om läkarvårdsersättning, lag (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik och förordning (1994:1120) om ersättning för sjukgymnastik eller den lag som ersätter dessa, om de är verksamma vid rehabenheten och utför tjänster enligt detta kontrakt. 21

195 3.13 Patientenkäter Rehabenheten samverkar med Västra Götalandsregionen vid genomförande av patientenkäter. Västra Götalandsregionen äger rätt att anvisa metod, frågeställningar och tidpunkt för gemensamma patientenkäter som rehabenheten planeras att delta i. Västra Götalandsregionen äger rätt att ta del av allt grundmaterial från patientenkätsundersökningarna i de delar som är gemensamma enligt Västra Götalandsregionen anvisningar. Enkätresultaten kommer att publiceras på bland annat Vårdportalen 1177.se/vgregion. Gemensamma mätningar med Nationell patientenkät kommer att göras i Vårdval Rehab. Varje rehabenhet ska leverera patientuppgifter för enkätutskick av utsedd leverantör Sekretess Rehabenheten ska se till att all berörd personal samt eventuella underleverantörer omfattas av sekretesskrav motsvarande de som ställs i Patientsäkerhetslagen (2010:659) och Offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400). Rehabenheten ansvarar för att all icke sjukvårdspersonal omfattas av sekretess. Detta gäller även underleverantörer och deras personal Patientjournal Rehabenheten ska upprätta, hantera och bevara patientjournaler enligt gällande regelverk såsom lag, förordning och Socialstyrelsens föreskrifter. Med patientjournal avses vilka media de lagras på. Rehabenheten ska, om patientens medgivande finns, utlämna kopia av patientjournal till patienten eller annan enhet som lämnar vård till patienten. Utlämnande rehabenhet äger inte rätt till ersättning för detta. Utlämnandet ska ske i enlighet med Patientdatalagen SFS 2008:355, som reglerar utlämning av journaler och annan patientdokumentation. Rehabenheten ska använda ett elektroniskt journalsystem och följa de anvisningar Västra Götalandsregionen kan komma att ge avseende sammanhållen journalföring. Vid kontraktets upphörande ska rehabenheten följa Arkivmyndigheten (Regionarkivet) instruktioner om hur patientjournaler och övrig patientrelaterad information ska hanteras. Rehabenheten ska följa Arkivmyndighetens rekommendation avseende överlämnande av journaler. Rehabenheten svarar för att dokumentation upprättas vid överföring av patientjournal så att journal kan följas Sjukresor Rehabenheten tillhandahåller information om reglerna för sjukresa samt utfärdar erforderliga intyg för sjukresa. Rehabenheten ska vid behov vara behjälplig vid beställning av resa Patientnämnd Rehabenheten ska snarast och utan ersättning bistå Patientnämnderna i utredning av enskilda patientärenden och tillvarata Patientnämndernas erfarenheter i det interna kvalitetsarbetet. Rehabenheten ska tillhandahålla aktuellt informationsmaterial från Patientnämnderna i väntrummet. Rehabenheten ska informera patienten om patientnämndernas verksamhet vid inträffad vårdskada Information och marknadsföring Västra Götalandsregionen har ett övergripande ansvar för att informera invånarna om vårdutbudet. Detta sker främst genom vårdportalen 1177.se/vastra gotaland och Sjukvårdsrådgivningen Vilken information som minst ska framgå anges på vårdvalsenhetens hemsida. Rehabenheten är 22

196 skyldig att kontinuerligt uppdatera sina uppgifter i referenskatalogen KIV (Katalog i Väst), eftersom detta ligger till grund för den samlade informationen om vårdutbudet. Rehabenheten ansvarar för att informera om sin verksamhet till invånare, patienter, samverkansparter och andra intressenter. Rehabenhetens egna hemsidor ska innehålla länkar till 1177.se. Rehabenheten är skyldig att ha rutiner för information till patienter om deras rätt gällande vård och besöksgarantier. Rehabenheten ska exponera sådant informationsmaterial i väntrum och/eller andra lämpliga utrymmen. All information ska ha korrekt och tydlig avsändare så att verksamheten lätt kan identifieras. Rehabenheten arbetar på uppdrag av Västra Götalandsregionen och ska på ett tydligt sätt visa att den är godkänd av Västra Götalandsregionen. I kommunikativa sammanhang som rör uppdraget inom Vårdval Rehab ska den för ändamålet framtagna symbolen användas, exempelvis i kallelser, annonser och på skyltar vid entrén. Rehabenheten ansvarar för att all information och marknadsföring av verksamheten är saklig, korrekt och relevant samt följer intentionerna i Krav- och kvalitetsboken och i övrigt följer god marknadsföringssed. Marknadsföringen får inte missbruka allmänhetens förtroende för verksamheten eller dra nytta av allmänhetens bristande kunskaper så att det skapas förvirring och osäkerhet. Rehabenheten ska följa Västra Götalandsregionens riktlinjer och rekommendationer för marknadsföring 2. Avstämning för godkännande av Västra Götalandsregionen ska ske inför informations- och marknadsföringsinsatser. Vid större och väsentliga förändringar av vårdutbudet, till exempel när en rehabenhet upphör och nya rehabenheter tillkommer, kan Västra Götalandsregionen göra särskilda informationsinsatser. Detta ska ske i samråd med berörd rehabenhet. Informationen ska ske i så god tid som möjligt och på ett sådant sätt att invånarna kan känna sig trygga när de behöver vård Försäkringar, ansvar och åligganden Försäkring som täcker skador enligt patientskadelagen (1996:799) tecknas av Västra Götalandsregionen för de patienter som vårdas enligt detta uppdrag. Rehabenheten är skyldig att utan kostnad tillhandahålla de utlåtanden, intyg, journaler, röntgenbilder, utredningar och analyser som Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag behöver för sin handläggning av patientskadefall. Rehabenheten ansvarar för underleverantör såsom för eget åtagande. Rehabenheten har fullt ansvar för sitt åtagande enligt Krav- och kvalitetsboken och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas av åtagandet. Rehabenheten åtar sig att teckna och vidmakthålla ansvars- och företagsförsäkringar efter vedertagna normer, som håller Västra Götalandsregionen skadelös vid eventuell skada. Rehabenhetens ansvar är inte begränsat till de belopp som omfattas av de försäkringar som enheten tecknat. Rehabenheten ska fullgöra samtliga åligganden avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter, skatter och avgifter. 2 Beskrivning av riktlinjer och rekommendationer för marknadsföring finns på VG Primärvårds hemsida. 23

197 4. Regler för val av rehabenhet Invånarnas fria val av rehabenhet sker genom att invånarna väljer vilken rehabenhet de vill uppsöka. Valet sker då kontakt tas med rehabenheten. I första hand ska eftersträvas att invånarna gör ett eget aktivt val. För de invånare som inte själva gör ett aktivt val föreslås som ickevalsalternativ den rehabenhet som är geografiskt närmast invånarens folkbokföringsadress. Västra Götalandsregionen tillhandahåller uppgifter om rehabenheter i vårdval rehab indelade per kommun/stadsdel på Västra Götalandsregionens hemsida samt via Där finns även söktjänst för vilken rehabenhet som blir ickevalsalternativ. Rehabenheten har inte rätt att neka någon invånare i Västra Götaland och Halland att välja rehabenheten. Rehabenheterna är skyldiga att ta över vårdansvaret för de invånare som väljer att byta rehabenhet. Avlämnande rehabenhet är skyldig att, efter patientens samtycke, överföra nödvändig information Västra Götalandsregionen kan besluta om en tillfällig begränsning av vårdvalsutrymmet om rehabenheten av något skäl inte kan garantera den medicinska säkerheten på grund av till exempel lokalbrist, personalbrist eller av arbetsmiljömässiga skäl. Invånare med akuta åkommor ska tas emot trots tillfällig begränsning. 4.1 Vårdval för personer från Halland Invånare från Halland kan välja rehabenhet i Västra Götaland enligt samverkansavtal mellan regionerna Uppföljning En bärande tanke med Vårdval Rehab är att i hög grad fokusera på kvalitet och det som ger mervärde för invånarna. Uppföljningen syftar till att bidra till utvecklingen av primärvårdens rehabiliteringsverksamhet i Västra Götaland. Den ska visa om rehabenheten uppfyller kraven i Krav- och kvalitetsboken samt graden av måluppfyllelse. Indikatorer ska användas vid återkoppling till rehabenheterna som stöd i deras eget förbättringsarbete, som underlag för avtalsuppföljning och som vägledning för patientens val. Socialstyrelsens riktlinjer God Vård är vägledande i en kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård. För att nå bästa möjliga vård krävs ett systematiskt arbete för att säkerställa vårdens kvalitet. Uppföljningens innehåll kommer att ses över och utvecklas i takt med att evidens och teknik finns som stödjer införande av nya indikatorer. Västra Götalandsregionen äger rätt att komplettera/ändra i indikatorerna under avtalets gång. Aktuella uppföljnings- och kvalitetsindikatorer finns tillgängliga på Vårdvalsenhetens hemsida. 5.1 Datainsamling Data för uppföljning hämtas från nationella och regionala register, från filer som levererats till Västra Götalandsregionen och från inmatning i anvisat webbformulär

198 Rehabenheten ska leverera uppgifter som ingår i uppföljningen av Vårdval Rehab, uppföljning av invånarnas vårdkonsumtion samt till nationell uppföljning. Uppgifter levereras i form av datafiler enligt fastställda specifikationer eller på annat av Västra Götalandsregionen anvisat sätt, till exempel genom direktinmatning via ett webbformulär. Detaljerade specifikationer gällande indikatorer finns att hämta på Vårdvalsenhetens hemsida. 5.2 Målrelaterad ersättning Några av indikatorerna ligger till grund för den målrelaterade ersättningen. Se vidare avsnitt X.xx Målrelaterad ersättning för kvalitet. 5.3 Återkoppling till rehabenheten Indikatorer ska återkopplas till rehabenheterna som stöd till det egna förbättringsarbetet. Indikatorerna görs tillgängliga för rehabenheter, leverantörer och uppdragsgivare i ett webbaserat system. Verktyget ger möjlighet till jämförelser mellan rehabenheter och möjlighet att följa resultat över tid. 5.4 Västra Götalandsregionens uppföljning Västra Götalandsregionen har enligt kommunallagen kap 6 7 ansvar för att verksamheten bedrivs i överensstämmelse med politiskt fastställda mål och riktlinjer samt föreskrifter som gäller för verksamheten. I enlighet med kommunallagen kap 3 19 och 19a åligger det Västra Götalandsregionen att kontrollera och följa upp verksamheten samt tillförsäkra allmänheten information om hur uppdraget utförs. Västra Götalandsregionen följer löpande upp att leverantören uppfyller sitt åtagande och vidmakthåller den kvalitet som följer av Krav- och kvalitetsboken. Västra Götalandsregionen ska, förutom den löpande uppföljningen, minst en gång per år initiera uppföljningsmöte med rehabenheten. Utöver uppföljningsindikatorer kommer de krav och förutsättningar som gäller för uppdraget att följas upp. 5.5 Medicinsk revision och verksamhetsgranskning Västra Götalandsregionen äger rätt att genomföra verksamhetsgranskningar och medicinska revisioner inom Vårdval Rehab. Revisionens syfte är dels stödjande mot verksamheten och dels granskande. Med revision avses systematiska och regelbundna uppföljningsbesök avseende medicinsk kvalitet, service och säkerhet samt följsamhet till åtagandet enligt Krav- och kvalitetsboken. Ad hocbesök kommer att vara en del av uppföljningen. Rehabenheten ska medverka vid sådana granskningar och ad hocbesök kostnadsfritt samt utan dröjsmål ställa material och dokumentation som efterfrågas till förfogande på det sätt som Västra Götalandsregionen begär. Granskarna/revisorerna får vidta sådana åtgärder som de bedömer är nödvändiga för att fullgöra granskningen. Exempel på sådana åtgärder är granskning av patientjournaler, rutinbeskrivningar, kvalitetssystem eller intervjuer med bland andra personal verksamma hos rehabenheten. Västra Götalandsregionen svarar för ersättning åt externa personer i de fall som de anlitas i detta avseende. Samtliga deltagare i en verksamhetsgranskning ska beakta gällande bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt. Västra Götalandsregionen äger den rapport som kommer ur verksamhetsgranskningen. Västra Götalandsregionen ansvarar för att överlämna och kommunicera rapporten med rehabenheten. Västra Götalandsregionen äger rätt att publicera resultatet av granskningarna. 25

199 5.6 Information till allmänheten Västra Götalandsregionen avser att öppet redovisa ett urval av indikatorerna för allmänhetens insyn samt som underlag för invånarnas val av rehabenhet. Uppgifter kommer att redovisas för alla rehabenheter inom Vårdval Rehab med möjlighet att göra jämförelser mellan rehabenheter. 26

200 6. Ersättning och kostnadsansvar I Vårdval Rehab gäller samma regelverk och ersättningsmodell för samtliga rehabenheter, oavsett driftsform. Rehabenheterna får ersättning enligt den modell som beskrivs i avsnitt 6.1. Den samlade ersättningen är avsedd att täcka samtliga kostnader som uppkommer genom uppdraget. Rehabenheternas kostnadsansvar beskrivs övergripande i avsnitt 6.3. Kapitlet innehåller även kortfattad information om hantering av patientavgifter (avsnitt 6.2), om avstämningstidpunkt för ersättningsberäkning och vikten av leverans av korrekt indata (avsnitt 6.4), om de ekonomiska sanktioner som tillämpas för att undvika en oacceptabel lägsta nivå hos leverantören (avsnitt 6.5) samt om ekonomiska konsekvenser vid förtida upphörande av avtal (avsnitt 6.6). För mer information hänvisas i alla delar till Västra Götalandsregionens hemsida. 6.1 Ersättningsmodell för rehabenheternas uppdrag Ersättningsmodellen består av följande delar 4 1. viktade vårdkontakter, inklusive takkonstruktion 2. målrelaterad ersättning för rehabiliteringsenhetens uppfyllelse av angivna kvalitetsindikatorer 3. särskild ersättning för rehabiliteringsenhetens geografiska och socioekonomiska förutsättningar 4. ersättning för eventuella särskilda uppdrag / tilläggsuppdrag Var och en av dessa ersättningsdelar beskrivs kortfattat i det följande. Ersättning för besök gjorda av personer som inte är folkbokförda i Västra Götaland utgår enligt särskilda regelverk. Särskilda riktade statsbidrag och regionala satsningar kan tillkomma, enligt samma regelverk i hela Västra Götaland. Utöver dessa finns ingen möjlighet att lyfta ytterligare ersättning för det avsedda uppdraget utöver vad som beskrivs i föreliggande dokument. Rehabenheterna kan åta sig uppdrag från annan huvudman, exempelvis samordningsförbund och försäkringskassan, och uppbära särskild ersättning därifrån för detta. I tabell nedan sammanfattas ersättningsdelarna med angiven ersättningsnivå per månad Ersättningsmodellens delar Beräkningsunderlag Ersättningsnivå per månad 2014 Ersättning för viktade vårdkontakter Antal kontaktpoäng xxx kr per poäng Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättning för socioekonomi Angivna kvalitetsindikatorer, deras målnivåer och inbördes viktning gånger antal kontaktpoäng Summerad CNI för rehabiliteringsenheter med CNI > x,x per person som besökt enheten under 3 mån. Totalt xxx tkr vid full måluppfyllelse Totalt xxx tkr Tröskel samt nivå per summerad CNI fastställs när det gått 3 mån. Ersättning för geografi Antal geografiska poäng för rehabiliteringsenheter i kommuner med faktor >10 xxxx kronor per geografipoäng 4 Momskompensation till de privata rehabenheterna samt storleken på eventuell ekonomisk sanktion beräknas på dessa ersättningsdelar. 27

201 För att likställa förutsättningarna mellan enheter i privat och offentlig drift görs ett tillägg motsvarande den momskompensation som regionen har rätt att lyfta på ersättning för vård i privat drift till ersättningen till de privata rehabiliteringsenheterna. 5 Västra Götalandsregionen har rätt att göra årliga korrigeringar i ersättningsmodellen. Västra Götalandsregionen kan vid varje nytt budgetbeslut besluta att den totala resursen för Vårdval Rehab ändras med hänsyn tagen till nya ekonomiska förutsättningar. Väsentliga förändringar i ersättningsmodellen eller i resurstilldelningen ska meddelas rehabiliteringsenheterna senast 6 månader före ikraftträdandet. Ersättningsmodell och -nivå fastställs av Regionfullmäktige Ersättning för viktade vårdkontakter Ersättning utgår per kontaktpoäng, vilka beräknas utifrån de vårdkontakter som sker enligt följande; Besök på mottagning, sjukgymnast (ungefärlig tidsåtgång 30 minuter) Besök på mottagning, arbetsterapeut (ungefärlig tidsåtgång 30 minuter) Tidskrävande besök på mottagning, arbetsterapeut Hembesök Besök utanför mottagning 6 Gruppbesök 7, per deltagande patient Avancerat gruppbesök 8, per deltagande patient Telefonkontakt med medicinsk bedömning 9 1,0 poäng 1,2 poäng 2,0 poäng 3,0 poäng 3,0 poäng 0,3 poäng 0,6 poäng 0,2 poäng Några faktorer innebär, när de förekommer i samband med ett enskilt besök, att detta besöks vikt blir högre; patientens första besök vid enheten under 365 dagar Tolkmedverkan patienten är äldre än 75 år patienten är yngre än 10 år rehabilitering till följd av neurologisk sjukdom ,0 poäng + 0,5 poäng + 0,5 poäng + 0,5 poäng + 0,5 poäng Ett enskilt besök kan generera maximalt 4,0 poäng. Ersättningen per kontaktpoäng uppgår till xxx kronor. Denna ersättning sänks om det genomsnittliga antalet enskilda besök per patient under sex månader överstiger x. För de besök som överstiger denna nivå uppgår ersättningen till xxx kronor 5 Detta beräknas i nuläget motsvara ett påslag om 6,383 %. Om beslut fattas nationellt om att ändra denna nivå kommer det att få direkt genomslag inom VG Primärvård. 6 Exempelvis besök på hjälpmedelscentral eller arbetsplats. Besök som genomförs på annan mottagning, såsom egen filial, underleverantörs mottagning, annan rehabiliteringsenhet eller rehabenhet inom VG Primärvård ingår inte. 7 Bland annat hjärt-, balans- och bassänggrupper 8 Särskilt angiven gruppträning, vilken innehåller både teori och praktik. Vilka grupper som avses kommer att framgå på Vårdval Rehabs hemsida. 9 Telefonkontakt av administrativ karaktär, såsom tidbokning, ingår inte. 10 En neurologisk diagnos enligt förteckning på Västra Götalandsregionens hemsida registreras som orsak till besöket 28

202 per poäng 11. Om genomsnittligt antal besök per patient överstiger x, sänks ersättningen ytterligare och de besök som överstiger denna nivå ersätts med xxx kronor per poäng. Om det genomsnittliga antalet besök per patient under sex månader överstiger xx utgår ingen ersättning för överstigande besök. Om andelen kontaktpoäng som genererats genom besök hos arbetsterapeut understiger 5 procent av det totala antalet kontaktpoäng, beräknat före eventuell reducering till följd av den reduktion som beskrivs i föregående stycke, reduceras den ersättning som utgår för viktade vårdkontakter med 5 procent. Den ersättning som Västra Götalandsregionen totalt kommer att utbetala för viktade vårdkontakter uppgår till xx mnkr per månad under Detta belopp motsvarar en volymökning om cirka xx procent Särskild ersättning för socioekonomi Särskild ersättning för socioekonomi utgår till rehabiliteringsenheter med hög socioekonomisk belastning, beräknad enligt CNI (Care Need Index). Detta index är framtaget för svensk primärvårdsverksamhet och innehåller följande variabler och viktning; Andelen ensamboende äldre (> 65 år) 6,15 Andelen arbetslösa eller i åtgärd (16-64 år) 5,13 Andelen födda utomlands 12 5,72 Andelen ensamstående föräldrar (Barn 0-17 år) 4,19 Andelen lågutbildad arbetskraft (25-64 år) 3,97 Andelen barn under 5 år 3,23 Andelen inflyttningar senaste året 4,19 Varje månad skickas en fil med uppgift om de patienter som har besökt rehabiliteringsenheterna under en period om tre månader till SCB för beräkning av CNI per rehabiliteringsenhet. Ersättning utgår till de cirka xx procent av rehabiliteringsenheterna som har högst CNI per patient. Ersättningen relateras till enhetens storlek, genom dess summerade index (CNI per person x antal personer). Tröskel och ersättning per CNI-poäng kommer att fastställas när det finns patientdata för tre månader efter Vårdval Rehabs start. Ersättningsnivån baseras på en total utbetalning om cirka xxx tkr per månad Särskild ersättning för geografi Särskild ersättning för geografi utgår från förutsättningar i den kommun där rehabiliteringsenheten är belägen. För varje kommun beräknas ett värde utifrån antal invånare, befolkningstäthet och yta samt i vilken grad det finns behov att göra hembesök som förutsätter färd över vatten 13. Maximalt utfall är 44 poäng (20 för antal invånare, 6 för täthet, 8 för avstånd och 10 ö-poäng). Till rehabiliteringsenheter belägna i kommuner som ger fler än 9 geografipoäng utbetalas varje månad xxxx kronor per poäng, oavsett enhetens storlek. Om fler än en rehabiliteringsenhet etableras i en kommun där geografisk ersättning utgår får dessa dela på det angivna beloppet Målrelaterad ersättning för kvalitet Målrelaterad ersättning för kvalitet kan utgå för x kvalitetsindikatorer. Varje indikator har en poängvikt och indikatorerna kan tillsammans generera xx,x kvalitetspoäng. Två måltal har 11 Besök över taknivån antas ge det genomsnittliga antalet poäng per besök vid enheten den senaste månaden 12 I Öst- och Sydeuropa (ej EU), Afrika, Asien eller Sydamerika 13 Vid bedömning av den faktor som avser vatten betraktas Styrsö som en kommun. 29

203 fastställts för varje indikator. En undre gräns under vilken ingen ersättning faller ut och en övre gräns som ger maximal ersättning och över vilken ingen ytterligare ersättning ges. Grupp Kortnamn Ersättningsgränser (%) Poäng Rörelseorganens Andel patienter med artros som är registrerade sjukdomar i BOA Samverkan Andel patienter som har rehabiliteringsplan upprättad av sjukgymnast och arbetsterapeut ,5 Andel uppföljda rehabiliteringsplaner enligt ovan x-x x,x Andel patienter som har rehabiliteringsplan upprättad av sjukgymnast, arbetsterapeut och ytterligare någon profession gemensamt 0-8 1,5 Andel uppföljda rehabiliteringsplaner enligt ovan x-x x.x Ersättningen kopplas till rehabenhetens storlek, genom antalet kontaktpoäng. Utbetalning planeras ske varje månad baserad på senast tillgängliga utfall. Vid full måluppfyllelse uppgår ersättningen till xx kronor per kvalitetspoäng och kontaktpoäng per månad. Anpassning kan framöver behöva göras för att möta konsekvenser av tillämpade indikatorer och för att följa utvecklingen nationellt. De målrelaterade kvalitetsindikatorerna revideras årligen, vilket kan innebära att vissa indikatorer upphör och andra kan tillkomma. Statliga satsningar kan medföra att målrelaterad ersättning för kvalitet utformas enligt andra principer. Då avtal på statlig nivå sällan tecknas långt före ikraftträdande förmedlas dessa villkor i nyhetsbrev och/eller på Vårdvalsenhetens hemsida. Andelen målrelaterad ersättning för kvalitet, av den totala ersättningen för uppdraget, förutsätts öka i takt med att lämpliga indikatorer och datafångsten till dessa utvecklas och blir mer kvalitetssäker alternativt genom att statliga satsningar integreras i ersättningsmodellen Ersättning för tilläggsuppdrag neuroteam Rehabenhet inom Vårdval Rehab kan ansöka om att bli godkänd även för tilläggsuppdraget Neuroteam. Uppdrag och förutsättningar beskrivs i avsnitt x.x.x. För rehabenheter som är godkända för tilläggsuppdraget neuroteam gäller att adderande faktor för besök till följd av neurologisk diagnos är 1,0 besök till följd av neurologisk diagnos som sker hos logoped viktas som besök hos arbetsterapeut besök till följd av neurologisk diagnos 14 ingår inte i takberäkningen Särskild ersättning för åtagande inom utbildningsuppdraget I det uppdrag som samtliga rehabenheter åtar sig ingår att bidra till Västra Götalandsregionens långsiktiga strategi för kompetensförsörjning. Detta uppdrag beskrivs närmare i avsnitt x.x. Åtagandet finansieras i huvudsak inom ovan beskrivna ersättningsmodell, men för några delar kan särskild ersättning utgå: a) ersättning med schablonbelopp då handledare av studenter i vårdutbildning genomgår utvalda utbildningar med godkänt resultat b) ersättning med schablonbelopp då personal handleder studenter eller elever under verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 14 Enligt förteckning på Västra Götalandsregionens hemsida 30

204 Ersättningsnivåer fastställs i särskilt ordning och publiceras på Västra Götalandsregionens hemsida. 6.2 Patientavgift Rehabenheten ska av patienter ta ut avgift för sjukvård och hälsovård enligt de regler och med de belopp som Västra Götalandsregionen beslutat. Uppgift om gällande belopp och regler framgår i Västra Götalandsregionens patientavgiftshandbok. Följsamheten till denna är grundläggande för att regionens patienter ska behandlas lika. Endast patientavgifter som tas ut vid besök som sker till följd av sjukdom, misstanke om sjukdom eller skada ingår i högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård. Patientavgifter som rehabenheterna ska ta in för sjukvård avräknas mot den ersättning som utgår. Rehabenheten ersätts inte för uteblivna patientintäkter till följd av att patienten låter bli att betala avgift enligt Västra Götalandsregionens avgiftsregler. Rehabenheten har heller inte rätt till ersättning för återbetald patientavgift Vårdgivarnas kostnadsansvar Den samlade ersättning som utbetalas till en rehabenhet förväntas täcka samtliga kostnader för åtagandet till de patienter som väljer rehabenheten. Den ska täcka kostnader för drift av den egna rehabenheten, inklusive bland annat hälsofrämjande och förebyggande insatser, samverkan med vårdgrannar och myndigheter, personal, lokaler samt respektive organisations kostnader för overhead inklusive för uppdraget nödvändiga, befintliga och kommande IT-stöd 16. Generellt tillämpas ett förskrivarbaserat kostnadsansvar inom hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. För rehabenheterna inom Vårdval Rehab innebär detta att rehabenheten har kostnadsansvar för det som beställs, förskrivs eller begärs därifrån om annat inte angivits särskilt. Det finns två undantag från denna huvudregel: Kostnad för anlitande av auktoriserad tolk Personliga hjälpmedel enligt Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel Rehabenheterna har fullt ekonomiskt ansvar för sådan medicinsk diagnostik, läkemedel och så kallade läkemedelsnära produkter som den förskriver, beställer eller begär. I några fall baseras kostnadsansvaret på den fördelning som har angivits i samverkansavtal mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Avstämningstidpunkt och leverans av indata Ekonomisk reglering av ersättning, patientavgifter och vissa kostnadsposter sker varje månad i det IT-stöd som Västra Götalandsregionen har låtit bygga för ändamålet. Avstämning för beräkning av ersättning sker enligt av Västra Götalandsregionen fastställd tidplan Sådan kan komma ifråga enligt den regel som innebär att en patient som vid planerat besök får vänta mer än 30 minuter efter utsatt tid innan behandlingen påbörjas äger rätt att återkräva betald patientavgift (30- minuters-regeln). 16 I de fall då Västra Götalandsregionen inte väljer att göra obligatoriska IT-stöd tillgängliga för alla utan att belasta rehabenheterna med någon kostnad för detta 17 Under förutsättning att regelverk för förtroendeförskrivning samt riktlinjer i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel följs 18 vårdgivaren får stå för kostnader vid svinn ur buffertförråd

205 Ersättningsberäkningen är beroende av inrapportering av korrekt indata från rehabenheterna. Vårdgivarna är ansvariga för att leverera efterfrågade indata av god kvalitet enligt gällande tidplan. Västra Götalandsregionen har inget ansvar att rätta felaktiga indata. 6.5 Ekonomiska sanktioner Ekonomiska sanktioner tillämpas för att undvika en oacceptabel lägstanivå hos leverantören. Om leverantören inte uppfyller avtalade villkor äger Västra Götalandsregionen rätt till ekonomisk sanktion Vid konstaterat avtalsbrott kan en skriftlig anmaning (varning) om rättelse meddelas. Om leverantören inte åtgärdar konstaterat avtalsbrott inom den i anmaningen angivna tiden äger Västra Götalandsregionen rätt till ekonomisk sanktion. Vid konstaterat avtalsbrott som Västra Götalandsregionen bedömer som allvarligt kan Västra Götalandsregionen begära av leverantören ekonomisk sanktion oavsett om konstaterat avtalsbrott åtgärdas vid senare tillfälle eller ej. Exempel på avtalsbrott som ger rätt till ekonomisk sanktion enligt ovan är: rehabenheten utför verksamheten i strid med avtalet på så sätt som innebär risk för patientsäkerheten rehabenheten har i sin rapportering lämnat uppgifter som har lett till att felaktig utbetalning av ersättning har skett rehabenheten utför inte verksamheten i avtalad omfattning rehabenheten saknar nödvändig utrustning för avtalets utförande rehabenheten uppfyller inte kraven på bemanning och kompetens rehabenheten följer inte tillämpliga lagar och föreskrifter rehabenheten medverkar inte till verksamhetsrevision enligt 3:18 l rehabenheten följer inte intentionerna i kapitel 3.25 Information och marknadsföring lokalerna där verksamheten bedrivs uppfyller inte Krav- och kvalitetsbokens krav på lokaler för verksamheten rehabenheten begär ersättning för insatser som inte kräver rehabenhetens kompetens Västra Götalandsregionen fastställer beloppet på sanktionen. Beloppet ska vara skäligt med hänsyn taget till avtalad kontraktssumma, avtalsbrottets art och vikt med hänsyn till bland annat patientsäkerheten och avtalsbrottets varaktighet. Nivån ska ställas i proportion till avtalsbrottets betydelse för verksamheten. Utöver det fastställda beloppet utgår xx procent i vite. Utöver sanktionerna har Västra Götalandsregionen rätt att säga upp avtalet till förtida upphörande i enlighet med 8 i Kontraktet. 6.6 Ekonomiska konsekvenser av förtida upphörande av avtal Den rehabenhet som vill lösa in sitt kontrakt i förtid får bära de kostnader som detta innebär. Västra Götalandsregionen beslutar efter inkommen begäran om förtida upphörande om när i tiden verksamheten och kontraktet upphör att gälla. 32

206 7. Informationssystem/informationsteknologi (IS/IT) 7.1 IT-stöd och IT-relaterade krav Rehabenheten ansvarar själv för sina IS/IT-stöd i form av bland annat utrustning, program, licenser och support samt för att IS/IT-stöden uppfyller nedan förtecknade krav. Rehabenheten ska också vara beredd att successivt vidareutveckla IT-stöden i linje med vad som framgår nedan, med den nationella IT-strategin och den utveckling av IS/IT som Västra Götalandsregionen genomför. Rehabenheten ska ha IT-stöd för journal/vårddokumentation, tidbok och patientadministration All kommunikation avseende IT-funktioner ska ske på ett säkert sätt. Rehabenheten ska vara ansluten till Sjunet. Åtkomst till IT-funktioner från VGR sker genom Sjunet Rehabenheten ska leverera elektroniska underlag för ersättningsberäkning och uppföljning enligt av Västra Götalandsregionen upprättade anvisningar och specifikationer samt enligt angiven tidplan Rehabenheten ska följa nationella regelverk och Västra Götalandsregionens regelverk avseende IS/IT-stödets utformning, informationsstruktur och informationssäkerhet Krav på obligatoriska IT-tjänster och funktioner Rehabenheten ska: använda sig av Västra Götalandsregionens IT-stöd för leverans av data, vårdersättningar och uppföljning. ansluta sig till och nyttja Västra Götalandsregionens IT-stöd för samordnad vårdplanering. ansluta sig till och nyttja websesam för administrering av hjälpmedel. vara ansluten till e-tjänsten Mina Vårdkontakter på tillhandahålla och kontinuerligt uppdatera uppgifter om rehabenheten och dess personal genom anslutning till Västra Götalandsregionens referenskatalog - Katalog I Väst (KIV). För att rehabenheten ska kunna använda sig av Västra Götalandsregionens säkerhetslösningar samt nationella tjänster överförs uppgifterna om enheten och registrerad personal i Katalog I Väst per automatik till HSA-katalogen. enligt anvisningar från Västra Götalandsregionen göra patientdata från sina IT-stöd (journalsystem med mera.) tillgängliga för den nationella patientöversikten (NPÖ). Samtliga obligatoriska IT-stöd och tjänster kommer att successivt implementeras i Regionportalen för att rehabenheterna ska få åtkomst till funktionerna med endast en inloggning. För åtkomst till Regionportalen krävs stark autentisering av användaren med ett SITHS-certifikat. 7.2 Förberedelser för eventuella framtida krav Vid implemenation av nya IS/IT-stöd och funktioner ska rehabenheten vara beredd att ansluta sig till nya IT-tjänster som utvecklas i Västra Götalandsregionen. Information om former för anslutning till en viss tjänst kommer att förmedlas till rehabenheten när tjänsten finns tillgänglig ansluta sig till och följa den nationella IT-strategin för vård och omsorg enligt de regelverk och den standard som Västra Götalandsregionen sätter upp. Detta innebär att ansluta sig till de lösningar som utvecklas nationellt i takt med att de färdigställs och kan tas i bruk. 33

207 Västra Götalandsregionen kan i ett senare skede komma att erbjuda alla rehabenheter att använda ett IT-stöd för journal- och patientadministration med en gemensam konfiguration. Västra Götalandsregionen står då för drift och support av journalsystemet. Det kan komma att omfatta även olika stödsystem samt att rehabenheten lagrar sina data i en gemensam databas. 34

208 8. Kontrakt enligt lag om valfrihetssystem 1 Parter Detta kontrakt har träffats mellan Västra Götalands läns landsting, org nr , genom Hälso- och sjukvårdsnämnd x, namn nedan kallad Västra Götalandsregionen och namn namn, Org nr xxxxxx-xxxx, nedan kallad Leverantören. Kontraktet reglerar Leverantörens bedrivande av rehabenheten, namn xx och adress xxx, nedan kallad Rehabenheten. Parterna utser var sin kontaktperson med ansvar för åtagandet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter meddelas detta skriftligen den andra parten. Västra Götalandsregionens kontaktperson: Leverantörens kontaktperson: NN Titel NN Titel Tel: xxx-xx xx xx Tel: xxx-xx xx xx e-post: xx Skillnad på postadress och besöksadress? e-post: xx Meddelanden i anledning av åtagandet skickas till respektive parts kontaktperson med post eller e- post. Mottagandet anses ha kommit till mottagaren tre arbetsdagar efter det att meddelandet skickats. 2 Förutsättningar Leverantören ska tillhandahålla en god och säker vård på lika villkor oavsett patientens kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Vården ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskildes värdighet. Verksamheten ska präglas av hög etisk medvetenhet. Leverantören åtar sig att bedriva verksamhet vid Rehabenheten enligt innehållet i förfrågningsunderlaget Förutsättningar för att bedriva vårdverksamhet inom xxxxx Kontraktet omfattar följande delar: Ska de olika bilagorna anges här? Kolla numreringen!! 1. Godkännande 2. Uppdraget 3. Allmänna villkor 4. Regler för val av rehabenhet 5. Uppföljning 6. Ersättning och kostnadsansvar 7. Rapportering och IT Ändringar i kontraktet Västra Götalandsregionen har rätt att, genom politiskt beslut ändra villkoren i Förfrågningsunderlaget. 35

209 Så snart Västra Götalandsregionen har fattat beslut om ändring av villkoren i Förfrågningsunderlaget informerar Västra Götalandsregionen skriftligen Leverantören om dessa ändringar. Om Leverantören inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, ska Leverantören inom 60 dagar från den tidpunkt meddelandet om ändringar avsänts, skriftligen meddela Västra Götalandsregionen att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av Västra Götalandsregionen inom den angivna tidsfristen blir Leverantören bunden av de ändrade villkoren per den 1 januari nästkommande år (dvs. det år som följer efter att 60-dagarsfristen löpt ut). Om Leverantören meddelar Västra Götalandsregionen att Leverantören inte accepterar de ändrade villkoren upphör Kontraktet att gälla 12 månader efter utgången av 60-dagarsfristen. Under den återstående kontraktstiden gäller Förfrågningsunderlaget i sin lydelse före senast gjorda ändringar. Kontraktet är bindande endast under förutsättning att det undertecknats av båda parter. Ändringar i och tillägg i detta kontrakt ska för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. 3 Kontraktstid Kontraktet och dess åtagande gäller perioden från datum månad år till och med Ska avtalet ha en grundperiod och sedan förlängas årsvis? För det fall kontraktet inte sagt upp sedan 6 månader innan kontrakttidens slut gäller kontraktet tillsvidare med 12/24 månaders uppsägningstid. (Förslag!!) 4 Ekonomiska sanktioner Ekonomiska sanktioner regleras i avsnitt Ändringar och tillägg Ändringar i och tillägg i detta kontrakt ska för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. 7 Överlåtelse av kontrakt och ändrade ägarförhållanden Part får inte helt eller delvis överlåta sina rättigheter och/eller skyldigheter enligt detta kontrakt utan den andra partens skriftliga godkännande. Västra Götalandsregionen äger därvid rätt att pröva om förutsättningar enligt 2 i detta kontrakt är uppfyllt och i annat fall säga upp kontraktet med omedelbar verkan. Väsentlig förändring av ägarförhållanden hos Leverantören eller hos eventuellt moderbolag till Leverantören ska utan dröjsmål skriftligt anmälas till Västra Götalandsregionen. På begäran av Västra Götalandsregionen ska Leverantören lämna ytterligare information om de ändrade ägarförhållandena och om de framtida möjligheterna att bedriva vården enligt kontraktet. Västra Götalandsregionen äger därvid rätt att pröva om förutsättningar enligt 2 i detta kontrakt är uppfyllt och i annat fall säga upp kontraktet. Kontraktet ska i sådant fall skriftligt sägas upp med minst 90 dagars uppsägningstid, senast 90 dagar efter det att Västra Götalandsregionen fått vetskap om ändrade ägarförhållanden. Västra Götalandsregionen ska skriftligen meddela sitt beslut avseende kontraktets fortsatta giltighet 8 Förtida upphörande Västra Götalandsregionen har rätt att säga upp kontraktet med omedelbar verkan eller den senare dag som anges vid uppsägningen om Leverantören åsidosätter sina skyldigheter enligt kontraktet. 36

210 Exempel på åsidosättande av skyldigheter kan vara att: Leverantören inte fullgör sina skyldigheter avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom EES-området eller som enligt lag eller kollektivkontrakt åvilar arbetsgivare/uppdragstagare, Leverantören åsidosätter bestämmelser i lagar, förordningar eller föreskrifter. Allvarliga risker för patientsäkerheten föreligger. Leverantören eller företrädare för leverantören har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller dömts för brott som allvarligt skadar förtroendet för vården som enligt en lagakraftvunnen dom är dömd för brott som allvarligt skadar förtroendet för vården. Leverantören saknar tillstånd som krävs för utförandet av uppdraget Leverantören kommit på obestånd, är i konkurs eller trätt i likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackordsförhandlingar eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud, Leverantören före eller efter kontraktstecknandet underlåtit att lämna uppgifter om företaget som är av väsentlig betydelse för kontraktets tillkomst och/eller dess fortsatta giltighet. Leverantören fått ett flertal skriftliga anmaningar om rättelse enligt 6:5 och rättelse inte skett inom angiven tidpunkt. Leverantören har i sin rapportering om ersättning lämnat uppgifter som har lett till att felaktig utbetalning har skett. Leverantören har rätt att säga upp detta kontrakt till omedelbart upphörande om Västra Götalandsregionen är i dröjsmål med betalning och inte erlägger betalning till Leverantören senast trettio (30) dagar efter skriftlig anmaning därom. Dröjsmål med betalning omfattar ej åtgärder enligt 5 i detta kontrakt. Om kontraktet hävs i förtid av Leverantören på andra grunder än ovanstående är Leverantören skyldig att till Västra Götalandsregionen utge ersättning för uppkommen skada i samband med det förtida hävandet. Västra Götalandsregionen beslutar efter inkommen begäran om förtida hävande, om när i tiden verksamheten och kontraktet upphör att gälla. I och med att kontraktet upphör avsäger sig Leverantören krav på eventuella ännu inte utbetalade ersättningar. Leverantören har även efter kontraktets upphörande ansvar för de kostnader som har uppstått under verksamhetstiden och som den haft kostnadsansvar för enligt Krav- och kvalitetsboken. Förtida uppsägning av kontraktet ska vara skriftlig. Om kontraktet hävs i förtid på grund av kontraktsbrott är den part som brutit mot kontraktet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd för den skada denna part lidit. Förtida upphörande av kontraktet innebär ett samtidigt och absolut återkallande av godkännandet. Om Leverantören förlorar sitt godkännande för Rehabenheten enligt beslut av Västra Götalandsregionen, upphör kontraktet att gälla utan föregående uppsägning. 9 Tvist Tvist om detta kontrakts tillkomst, tolkning, tillämpning eller giltighet, samt ur kontraktet härflytande rättsförhållanden, ska avgöras Av allmän domstol med Göteborgs tingsrätt som första instans. 37

211 Tvister som berör leverantörer inom Västra Götalandsregionens förvaltningsorganisation löses enligt Västra Götalandsregionens interna regelverk. 10 Befrielsegrunder (force majeure) Vardera parten befrias från sina åtaganden om parts fullgörande försenas, förhindras eller blir oskäligt betungande pga. någon oförutsägbar händelse som parterna inte kan råda över (Force majeure). Part är dock skyldig att i första hand vidta åtgärder för att mildra och/eller minska skadan. Såsom force majeure anses bland annat följande omständigheter om de hindrar fullgörandet av kontraktet eller del därav: Krig eller krigsliknande tillstånd, eldsvåda, arbetskonflikt samt beslut av överordnad myndighet eller regering. Den part som önskar åberopa sådan omständighet ska omedelbart skriftligen underrätta den andra parten om uppkomsten därav. Så snart force majeure upphört, ska part underrätta den andra parten härom samt ange när fullgörandet av de åtaganden som har försenats pga. force majeure beräknas ske. 11 Meddelarfrihet Leverantören förbinder sig att tillförsäkra sina anställda meddelarfrihet enligt följande. Leverantören får inte ålägga sina anställda en sådan tystnads- eller lojalitetsplikt som inskränker deras möjligheter att lämna uppgifter till massmedia om allvarliga missförhållanden, som är av allmänt intresse, i verksamheten. Leverantören förbinder sig att inte efterforska källan till en uppgift i massmedia av nyssnämnt slag. 12 Arbetsgivaransvar Leverantören svarar för löner, sociala avgifter och andra kontraktsenliga och lagstadgade kostnader för sig och sin personal. Leverantören är ensam arbetsgivare för den egna personalen och är ensam bärare av arbetsgivaransvar i förhållande till denna personal. 13 Tolkningsordning I de fall det förekommer motstridiga uppgifter i förfrågningsunderlaget med dess bilagor, ska de tolkas i följande ordning: 1. skriftliga och undertecknade ändringar och tillägg till detta kontrakt 2. skriftligt och undertecknat kontrakt 3. skriftlig och undertecknad ansökan med dess bilagor 4. förfrågningsunderlag och bilagor 14 Fakturering och Betalningsvillkor Ersättningen kommer att beräknas elektroniskt varje månad i ett av Västra Götalandsregionen för ändamålet framtaget IT-stöd. Detta kräver leverans av data från rehabenheterna enligt av Västra Götalandsregionen fastställd specifikation och tidsplan. Reglering av andra ekonomiska mellanhavanden mellan parterna, till exempel avseende patientavgifter, kommer att samordnas med ersättningsberäkningen. Dess resultat blir ett specificerat betalningsunderlag tillgängligt i en webb-applikation, där båda parter ska godkänna underlaget före betalning. Ekonomisk reglering kommer därefter att ske månadsvis i efterskott. 38

212 Om någon del i ersättningen inte kan hanteras i ovan nämnda IT-stöd kan fakturering vara aktuell. Sådan förutsätter godkännande av Västra Götalandsregionen på förhand. Betalning sker därefter 30 dagar efter ankomstregistrerad faktura. Order-, expeditions- eller faktureringsavgifter godkänns inte. Vid eventuell dröjsmålsränta tillämpas svensk räntelag. 15 Undertecknande Detta kontrakt är upprättat i två (2) likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. Kontraktet undertecknas utav behörig företrädare. Västra Götalandsregionen Leverantören Datum, ort Datum, ort Namn Namn Titel Titel 39

213 BILAGOR till Krav- och kvalitetsbok 40

214 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 438/13 Datum Diarienummer HSN (1) Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Nina Hautanen Telnr Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Remissvar: Jämställt Västra Götaland Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnderna 1-12 har beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till länsövergripande jämställdhetsstrategi som utarbetats av Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Strategin ersätter den tidigare regionala jämställdhetsstrategin; Balans i livet. Bakgrund Jämställt Västra Götaland är uppdelat i tre temaområden: Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Makt och hälsa Makt och mäns våld mot kvinnor Temaområdena utgår från de nationella jämställdhetspolitiska målen med ett särskilt fokus på hälsa. Under varje temaområde finns regionala mål, förslag på insatser samt plan för uppföljning. Jämställdhet är ett av de fyra generella perspektiven i Västra Götalandsregionens vision om Det goda livet som ska genomsyra hela länet. Jämställdhet har även en stark förankring i regionens styrdokument. Liksom det i budget 2013 påpekas att omotiverade skillnader måste analyseras och åtgärdas.[ ] POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

215 Sida 2(2) Datum Överväganden Målen och insatserna Diarienummer HSN (1) Förslaget till lä nsövergripande jämställdhetsstrategi är ambitiöst och väl genomarbetat. Utgångspunkten är de nio nationella jämställdhetsmålen som omarbetats till tolv regionala mål. De regionala målen har 48 insatser som följs upp av lika många uppföljningsinsatser. Det är bra att uppföljningen är beskriven. Tydliga effektmål och indikatorer saknas dock varför det kan bli svårt att utvärdera målen. Delmål kopplade till regionala mål skulle kunna vara ett sätt att öka konkretionen. Det gäller till exempel Makt och hälsa där den kanske enskilt viktigaste insatsen rör den könskodade diagnosticeringen. Det är problematiskt att så få av insatserna i förslaget är välavgränsade och konkreta. De allra flesta insatserna inleds med begrepp som Verka för, Stimulera till, Bidra med, Utveckla, Öka kunskaperna.. Uppmuntra. För att få verkanseffekt måste insatserna i förslaget således konkretiseras och tydliggöras. Det pågår mycket arbete kring jämställdhet och jämlikhet i r egionen. Det är viktigt att det sker på ett samlat sätt, för att få en helhetssyn på frågorna och för att undvika dubbelarbete. Det fordras stora resurser, ett systematiskt och kontinuerligt arbete för att nå jämställdhetsmålen till Finansieringen Finansieringen för genomförandet är inte beskriven. Samverkan Tjänsteutlåtandet har avstämts med Per Bjurén (HSNK Mariestad), Harriet Dimberg-Johnsson (HSNK Borås) och Carina Hansson (HSNK Uddevalla), Förs lag till bes lut 1) Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande på förslag till jämställdhetsstrategi godkänns och översänds till Kommittén för rättighetsfrågor som nämndens yttrande i ärendet. 2) Beslutet justeras omedelbart. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef

216 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 439/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Anna Karlsson Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale SIMBAs ordförandeskap år 2014 Ärendet SIMBAs Samordningsgrupp har inkommit med förslag om att ordförandeskapet för SIMBA kvarstår ytterligare ett år (år 2014) i kommunerna. Ordförandeskapet år 2012 och 2013 innehas av Ale kommun. Förslaget antogs av SIMBAs Politiska Styrgrupp den 30 maj, och har nu översänts till berörda nämnder och styrelser för beslut. Bakgrund SIMBA bildades i mitten av 1990 talet. Sedan starten har ordförandeskapet löpt över två år och roterat mellan kommunerna (Tjörn, Kungälv, Stenungsund, Ale) och Västra Götalandsregionen. Detta innebär att Västra Götalandsregionen skulle överta ordförandeskapet från år 2014 efter Ale kommun år 2012 och SIMBAs Samordningsgrupp har dock förslagit att ordförandeskapet för år 2014 stannar kvar i kommunerna (Ale kommun). Ordförandeskapet följer då den politiska mandatperioden och säkerställer kontinuiteten i SIMBA-arbetet. Överväganden SIMBAs Politiska Styrgrupp har den 30 maj 2013 antagit förslaget om att ordförandeskapet stannar kvar i kommunerna under år Nuvarande ordförande för SIMBAs Politiska Styrgrupp och ordförande för SIMBAs Samordningsgrupp har accepterat en förlängning av sina respektive uppdrag under Med ordförandeskapet följer också personalansvar och administration för bl a SIMBAs processledare. En reviderad SIMBA-plan med tillhörande handlingsplan antogs så sent som i maj/juni 2013 och det är angeläget att arbetet med implementering av plan och handlingsplan sker med stöd av de som varit med i processen kring revideringen. Förslaget är därför att Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale ställer sig bakom att ordförandeskapet för SIMBA kvarstår i Ale kommun under år Finans iering Posten belastar SIMBA i nämndens budget. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

217 Sida 2(2) Datum Diarienummer HSN Samverkan Ingen samverkan kring ordförandeskapet i SIMBA har skett i hälso- och sjukvårdsnämndernas MBL-grupp. Förs lag till bes lut Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale antar förslaget om att ordförandeskapet för SIMBA kvarstår hos kommunerna under år Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Skrivelse daterad , SIMBAs ordförandeskap år 2014 inklusive bilagor. Expedieras till SIMBAs Politiska Styrgrupp via processledare Carina Vesterelve, Ale kommun

218

219

220

221

222 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande nr Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Anna Kahn Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Reviderad Närområdesplan Tjörns kommun 2013 Enligt Krav- och kvalitetsboken ska förändringar i Närområdesplan meddelas och godkännas av Västra Götalandsregionen. Närområdesplanen ska vara undertecknad av samtliga i närområdet samverkande vårdcentraler. Närområdesplanen ska godkännas av berörd Hälso- och sjukvårdsnämnd. Förs lag till bes lut Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 föreslås besluta att föreliggande närområdesplan för Tjörns kommun 2013 godkänns. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Reviderad närområdesplan Tjörns kommun 2013 POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

223

224

225

226

227

228 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 423/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Anna Lagerquist Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Ale, Kungälv, Stenungsund, Tjörn, Öckerö Ekonomisk jus tering av avtalet om lokalt folkhälsoarbete i Stenungsunds kommun Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 (HSN 4) har tillsammans med Stenungsunds kommun ett avtal om lokalt folkhälsoarbete. Avtalet handlar om samverkan mellan parterna i det befolkningsinriktade folkhälsoarbetet. En nivåhöjande ekonomisk justering föreslås göras av avtalet. Bakgrund Frågan om ekonomisk justering av avtalet kom upp i diskussion mellan presidiet för HSN 4 och politiker från Stenungsunds kommun i mitten av april Personal- och ekonomiutskottet i Stenungsunds kommun har föreslagit till kommunstyrelsen att från 1 januari 2014 höja sin del avtalet med 100 tkr. Detta motsvarar en höjning med ungefär 4 kr per invånare i kommunen. Då avtalet bygger på 50/50 finansiering innebär detta att även HSN 4 behöver höja sin del i avtalet med 100 tkr. Den totala ökningen av ekonomiska resurser blir då 200 tkr, motsvarande 8 kr per invånare. Utökningen av de ekonomiska resurserna i avtalet ska ses som nivåhöjande. Överväganden De ekonomiska resurserna i avtalet om folkhälsoinsatser mellan HSN 4 och Stenungsunds kommun ligger något lägre än i övriga avtal mellan HSN 4 och respektive kommun. En höjning med 100 tkr per part skulle göra att avtalet med Stenungsunds kommun hamnar mer i nivå med övriga avtal om lokalt folkhälsoarbete. Finans iering Den ekonomiska justeringen finansieras med medel från posten folkhälsomedel i nämndens budget. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

229 Sida 2(2) Datum Diarienummer HSN Förs lag till bes lut 1. Från och med 1 januari 2014 godkänns en nivåhöjning på 100 tkr av HSN 4:s del i avtalet om lokalt folkhälsoarbete i Stenungsunds kommun. 2. HSN 4 fattar beslutet under förutsättning att likalydande beslut fattas av Stenungsund kommun. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Expedieras till 1. Stenungsunds kommun 2. Lillemor Arvidsson, ordförande för folkhälsorådet i Stenungsund, lillemor.arvidsson@stenungsund.se

230 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 444/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Seth Sander Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Delegation av beslutanderätt Ärendet Enligt kommunallagen 6 kap får nämnden i vissa ärenden delegera sin beslutanderätt till en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos landstinget. Delegeringsordningen fastställer i vilka ärenden nämnden har delegerat beslutanderätten enligt ovan nämnt lagrum. Bakgrund Koncernledningsgruppen för regiongemensamma stödfunktioner har tillsatt en arbetsgrupp som tagit fram en standard för delegeringsordningar i samtliga nämnder och styrelser. Koncernledningsgruppen ställde sig bakom arbetsgruppens förslag enligt anteckningar Koncernövergripande ledningsgrupp regiongemensamma stödfunktioner 18 januari, Syftet med standardiserade delegeringsordningar är att säkerställa en enhetlig och korrekt hantering av delegeringsbeslut. Överväganden Nämnderna har ansvar för att ta hänsyn till de lokala skillnader som kan förekomma i nämndområdena. Dock är intentionen från Koncernledningsgruppen att samtliga nämnder ska ha en enhetlig hantering vad gäller delegering av beslutanderätt. En förutsättning för en helt enhetlig hantering är att delegeringsordningen antas i sin helhet. Förs lag till bes lut 1. Delegeringsordning med anvisningar godkänns. 2. Vidaredelegering medges. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

231 Sida 2(2) Datum Diarienummer HSN Bilaga 1. Delegeringsordning med anvisningar 2. Standard för delegeringsordningar inom Västra Götalandsregionen 3. Delegationsordning antagen

232 Sida 1(2) Delegationsordning med anvisningar HSN 4 Enligt 6 kap 33 kommunallagen (KL), får en nämnd uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Delegaten träder helt in i nämndens ställe. Ett beslut av delegaten ses som ett nämndens beslut och kan överklagas genom laglighetsprövning. Nämnden kan inte ändra delegatens beslut. Beslutanderätten kan dock alltid återtas helt eller delvis i ett visst fall. Nämnden kan föregripa en delegats beslut i ett enskilt ärende genom att ta över ärendet och fatta beslut. Nämnden får inte delegera rätten att besluta om (6 kap 34 KL): Verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet Framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av regionfullmäktige har överklagats Myndighetsutövning mot enskilda om ärendet är av principiell art eller av större vikt Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter Beslut eller verkställighetsbeslut Delegering innebär att beslutanderätten överförs från nämnden till delegaten. Ett beslut kännetecknas bland annat av att det föreligger alternativa lösningar och att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden och bedömningar. Vid verkställighetsbeslut finns det inget utrymme för några självständiga bedömningar. Verkställighetsbeslut utgör så kallad faktiskt handlande eller beslut av rutinmässig beskaffenhet som regelmässigt fattas av olika befattningshavare i kraft av deras tjänsteställe. Verkställighetsåtgärder kan inte laglighetsprövas enligt kommunallagen. Vidaredelegering Nämnden kan godkänna att förvaltningschefen, som i hälso- och sjukvårdsnämndens fall är beställardirektören, överlåter rätten att fatta beslut (vidaredelegera) i ett delegerat ärende till annan anställd inom förvaltningen. Endast beställardirektören har möjlighet att vidaredelegera beslut, beslutanderätten kan endast vidaredelegeras i ett led. Beslut som fattats på grund av vidaredelegering ska anmälas till beställardirektören. Anmälan av delegationsbeslut Alla beslut som fattats med stöd av delegation ska anmälas till nämnden. Nämnden bestämmer själv hur och när detta skall ske. Överklagan Nämnden kan även delegera yttranderätten över delegationsbeslut som överklagats, detta framgår i delegationsordningen. Ett beslut fattat av nämnden kan överklagas via kommunaleller förvaltningsbesvär. Kommunalbesvär innebär enbart en prövning av ett besluts laglighet