Rapport -Tillgänglighet till lokaler inom VGPV - HSN 4

Transkript

1 Sida 1(2) Per-Olof Olofsson, Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Rapport -Tillgänglighet till lokaler inom VGPV - HSN 4 Bakgrund Inför starten av VG Primärvård 2009 genomfördes en omfattande process där samtliga vårdenheter som ville bedriva vård fick ansöka om godkännande. I nämndsområdet innebar detta att samtliga vårdenheter var godkända att bedriva vård i juni Kontrakt tecknades i juni med resp vårdenhet med driftsstart I samband med kontraktsskrivning var kravet vad gäller lokalisering att adress till verksamheten skulle redovisas. Efter verksamhetsstart genomfördes från slutet av 2009 fram till hösten 2010 en särskild verifiering där lokaltillgängligheten kontrollerades utifrån en checklista framtagen av Västfastigheter. Verifieringen visade att alla vårdenheter, såväl offentliga som privata, har brister i varierande grad och omfattning men inga av dessa är identifierade som så allvarliga att hälso- och sjukvård ej bör bedrivas i lokalerna. Vårdgivarna fick i slutet av december 2010 skriftlig uppmaning om att åtgärda bristerna utifrån verifieringsprotokollet och utifrån lagen om enkelt avhjälpta hinder. Bristerna skulle åtgärdas senast och de brister som inte kunde åtgärdas skulle redovisas i en handlingsplan. I nämndområdet har en vårdgivare, Stenungstorgs Läkarhus, lämnat in en handlingsplan. Enkelt avhjälpta hinder När det gäller enkelt avhjälpta hinder (EAH) definieras detta i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2003:19 5) som sådana hinder som med hänsyn till nyttan av åtgärden och förutsättningarna på platsen kan anses rimliga att avhjälpa. De ekonomiska konsekvenserna får inte bli orimligt betungande för fastighetsägaren, lokalhållaren eller näringsidkaren. Kopplat till detta finns allmänna råd som bl a anger att om ett hinder skall anses som enkelt avhjälpt bör hänsyn tas till att ett hinder kan vara enkelt avhjälpt i en situation men inte i en annan. Exempelvis kan det vara enkelt att komplettera eller ersätta 2-3 trappsteg med en ramp om det finns tillräckligt med utrymme, medan det kan vara svårt att göra det i en trång miljö. Hänsyn bör även tas till nyttan för de besökande av en viss åtgärd i relation till andra angelägna tillgänglighetsskapande åtgärder. I händelse av att en prioritering måste göras med hänsyn till exempelvis ekonomiska förutsättningar, bör i första hand sådana hinder prioriteras vars undanröjande ger störst sammantagen effekt. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken Göteborg TELEFON: HEMSIDA:

2 Sida 2(2) Datum Diarienummer HSN Vid bedömningen av vad som ska anses vara enkelt avhjälpta hinder bör man dessutom beakta de ekonomiska konsekvenserna för mindre näringsidkare, så att verksamheten inte äventyras. I Västra Götalandsregionen utgör lagkraven grunden för tillgänglighetskraven och ett dokument finns framtaget som anger riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet Tillgängliga och användbara miljöer riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet. Detta dokument har tagits fram i samverkan med kommunerna och handikapporganisationerna i Västra Götaland. Tillgänglighetsdatabasen Samtliga vårdenheter finns registrerade i Tillgänglighetsdatabasen (TD). Ur detta system går det att få fram rapporter avseende tillgängligheten och de områden som avser enkelt avhjälpta hinder som är adekvata för verksamheten. Arbetet med att registrera verksamheten har skett i olika etapper för vårdgivarna. De offentliga vårdcentralerna inrapporterade redan 2008 före starten av VGPV och mycket åtgärder har skett som ännu inte rapporterats in. I Krav- och kvalitetsboken står angivet att uppdatering ska ske vid förändring i den fysiska miljön eller minst en gång per år. En ny version av TD som skall vara mer användarvänlig är under utarbetande. Innan årsskiftet kommer vårdenheterna att få fördjupad information om hur de själva kan ta ut rapporterna och hur de ska uppdatera uppgifterna. Detta kommer sedan att göra det möjligt för oss att kunna följa upp att identifierade brister åtgärdas. Planerade åtgärder I bilaga 1 redovisas en sammanställning över varje vårdenhet i nämndområdet, där en sammanfattning av brister redovisas och när senaste uppdateringen av tillgänglighetsdatabasen (TD) gjordes. Innan årsskiftet kommer samtliga vårdgivare att informeras om den nya Tillgänglighetsdatabasen och hur man går tillväga för att uppdatera uppgifterna om vårdenhetens lokaler. Vårdgivarna kommer också att uppmanas att åtgärda ev kvarstående brister som framkommit vid granskningarna under I mars 2012 kommer Hälso- och sjukvårdskansliet att ta ut rapporter ur TD och undersöka om brister kvarstår. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSKANSLIET I GÖTEBORG Hälso- och sjukvårdsplanering Per-Olof Olofsson Planeringsledare

3 Lokaler Vårdcentraler inom Nämndområde 4 Bilaga 1 Handl plan NAMN O_P HSN ( inkom datum Anm Uppdat TD Allemanshälsans vårdcentral Nol P 4 Entredörr - markeringar i mark o glas. Man.don dörr för högt plac. Tröskelramp vid dörr. HKP-toa 2.2x2.0. Visuellt utr-larm installeras på toa. Gång/ ledstråk från entré till reception finns ej. Rec disk för hög Kontroll i samb med uppföljning Bohuspraktiken P 4 Hkp-platser finns ca 50 meter från entré. Ny lokal - ny loklalverifiering skall göras. Kontroll i samb med uppföljning Centrumpraktiken Kungälv P 4 Hönö Vårdcentral P 4 Bredda Hkp-platser. Entredörr - markeringar i mark o glas. 2 HWC x1.70 Höj WC-stol. Kompl larm HWC BVC. Visuellt utr-larm installeras. Hiss - kompl m dörröppn. Förl ledstänger. Markering i trappor Gång/ledstråk från entré till reception finns ej. För hög rec disk Kontroll i samb med uppföljning Skapa HKP-plats enligt krav. Markera entrédörr. Kompl o ändra manöverdon till dörröppn. Tröskelramp e-dörr. Visuellt utr-larm installeras - toa. Gång/ledstråk i golv finns ej. Höj rec-disk Nödinge Vårdcentral P 4 Kontroll i samb med uppföljning Skapa HKP-plats enligt krav. Entredörr - markeringar i mark. Man.don dörr för högt plac. Visuellt utr-larm installeras - toa. Gång/ledstråk från entré till reception finns ej Kontroll i samb med uppföljning Stenungstorgs Läkarhus P HKP-plats - Kompl m symbol i mark och skyltar. Entredörr - markeringar i mark o glas. Inst av man-don o dörröppn. Sänk man-don. Inst av tröskelramp. Visuellt utr-larm installeras - toa. Förl ledstänger. Markering i trappor Gång/ledstråk från entré till reception finns ej. Dispens begärd pga flytt. Avstämning med V-fast. Kontroll i samb med uppföljning

4 Vårdcentralen Kusten Ytterby P 4 Vårdcentralen Nordmanna O 4 Lokaler Vårdcentraler inom Nämndområde 4 Bilaga 1 Skapa HKP-plats enligt krav. Entredörr - markeringar i mark o glas o dörröppnare. Tröskelramp. Visuellt utr-larm installeras - toa. Gång/ledstråk från entré till reception finns ej Kontroll i samb med uppföljning Skapa HKP-plats enligt krav. Entredörr - markeringar i mark o glas. Gång/ledstråk läggs från entré till verksamhet. Visuellt utr-larm installeras - toa Kontroll i samb med uppföljning Vårdcentralen Solgärde O 4 Vårdcentralen Stenungsund O 4 Skapa HKP-plats enligt krav. Entredörr - markeringar i mark o glas.sänkning av manöverdon. Gång/ledstråk läggs från entré till verksamhet. Visuellt utr-larm installeras - toa Kontroll i samb med uppföljning Skapa HKP-plats enligt krav. Entredörr - markeringar i mark o glas.markering av manöverdon. Sänkning av manöverdon. Gång/ledstråk läggs från entré till verksamhet. Visuellt utr-larm installeras - toa Kontroll i samb med uppföljning Vårdcentralen Stora Höga O 4 Gångväg till entré. Entrédörr. Gång- o ledstråk HKP-toalett Kontroll i samb med uppföljning Vårdcentralen Tjörn O 4 Skapa HKP-plats enligt krav. Entredörr - markeringar i mark o glas. Höga trösklar. Gång/ledstråk läggs från entré till verksamhet. Div brister på HKP-toa. Visuellt utr-larm installeras - toa Förl ledstänger. Markering i trappor. Div brister i hiss. Kontroll i samb med uppföljning Vårdcentralen Älvängen O 4 Vårdcentralen Öckerö O 4 HKP-plats utformas enligt krav. Entredörr - markeringar i mark o glas.sänkning av manöverdon. Gång/ledstråk läggs från entré till verksamhet. Visuellt utr-larm installeras - toa Kontroll i samb med uppföljning HKP-plats utformas enligt krav. Entredörr - markeringar i mark o glas.sänkning av manöverdon. Gång/ledstråk läggs från entré till verksamhet. Visuellt utr-larm installeras - toa Kontroll i samb med uppföljning

5 Sida 1(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Månadsrapport oktober 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, 2011 (Uppföljning 2011) Numreringen i dokumentet är kopplad till en regiongemensam mall där alla Västra Götalandsregionens verksamheter ingår. I budgeten redovisas endast de kapitel och mål som är relevanta för hälso- och sjukvårdsnämnden, varför vissa avsnittsnummer saknas. 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS När tio månader har gått av 2011 kan det konstateras att arbetet, enligt de avtal och överenskommelser som är tecknade mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och dess motparter, fortskrider så som överenskommits. Några uppgifter om avvikelser från det överenskomna har inte kommit till nämndens kännedom. Dock redovisar Kungälvs sjukhus ett prognosticerat underskott under 2011 om 35 mnkr. Sjukhuset har på grund av detta inkommit med en begäran om omförhandling av 2011 års överenskommelse. Vid nämndens sammanträde i september avslogs Kungälvs sjukhus begäran om omförhandling av vårdöverenskommelsen, med motiveringen att väsentliga förändringar i förutsättningarna för ingången överenskommelse inte förelåg. Befolkningen i nämndområdet har ett stort behov av hälsofrämjande och förebyggande insatser för att höja den hälsorelaterade livskvaliteten, reducera sjukligheten och den förtida dödligheten samt förebygga antalet skador bland barn och äldre. I samtliga beställningar och överenskommelser som nämnden tecknat för 2011 med vårdgivare och samverkanspartners finns hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder angivna som ett uppdrag för motparten. Nämnden har tecknat avtal med samtliga kommuner i sitt geografiska område om lokalt folkhälsoarbete för hela mandatperioden. Nämndledamöter ingår som aktiva medlemmar i folkhälsoråden i kommunerna. Både Kungälvs sjukhus och Sahlgrenska universitetssjukhuset har kvalitetsindikatorer kopplade till målrelaterad ersättning. Utfallet för dessa återrapporteras till hälso- och sjukvårdsnämnden regelbundet. Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna. Nämnden följer utfallet av vårdgarantin månadsvis för aktuella vårdgivare. Närsjukvårdsarbetet utvecklas vidare både inom SIMBA-området och på Öckerö. Samverkansprocesser pågår kontinuerligt bland politiker och tjänstemän med företrädare för de fem kommunerna Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale och Öckerö. Under våren träffade nämndens presidium företrädare för samtliga fem kommuner. Under oktober har presidiet träffat företrädare för Öckerös, Tjörns och Stenungsunds kommuner. Möten med företrädare för Ales och

6 Sida 2(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Kungälvs kommuner kommer att ske i januari Nämnden har fram till 2010 haft en stabil ekonomi med ett årsresultat som varit bättre än det budgeterade resultatet. De senaste årens försämrade ekonomi har däremot inneburit snävare budgetramar med minskat eller inget utrymme för nya beställningar. HSN 4:s framställan till Regionstyrelsen om att få använda 10 mnkr av eget kapital under 2011, för att möjliggöra en tilläggsöverenskommelse med Kungälvs sjukhus av engångskaraktär, godkändes av regionfullmäktige i september Därmed innebär den bedömda prognosen för 2011 ett resultat på -13 mnkr, för vilket nämnden har tillåtelse att använda eget kapital. 1.1 Sammanfattning medborgarperspektivet Bra Nämnden har inför 2011 träffat avtal och överenskommelser om hälso- och sjukvård samt tandvård för sina cirka invånare. Kungälvs sjukhus prognosticerar ett underskott om 35 mnkr för Sammanfattning verksamhetsperspektivet Nämnden har inga egna mål att redovisa under rubriken verksamhetsperspektiv i delårsrapport oktober Dessa följs upp i årsredovisning De prioriterade regionfullmäktigemål som nämnden är berörd av har omsatts, genom beställning 2011, i överenskommelser och avtal med vårdgivare och samverkansparter. Dialogmöten med nämndens pensionärsråd samt med handikapp- och patientföreningar sker regelbundet under året. Arbetet med att vidareutveckla vården i samverkan med vårdgivarna och andra samverkanspartners, såsom t.ex. kommunerna, pågår kontinuerligt. 1.3 Sammanfattning medarbetarperspektivet Bra Kansliet har 63 medarbetare, 75 procent kvinnor och 25 procent män. Löneöversynen genomförs enligt den i VGR utarbetade modellen. Lönekriterier har i samverkan tagits fram på kansliet. En verksamhetsplan finns för 2011 och i den framgår kansliets mål samt en handlingsplan. Sjukfrånvaron är låg. 1.4 Sammanfattning ekonomiperspektivet I nuläget bedöms HSN 4:s kostnadsnivå överskrida den budgeterade nivån med 10 mnkr med anledning av att nämndens framställan till Regionstyrelsen om att få använda 10 mnkr av eget kapital under 2011, för att möjliggöra en tilläggsöverenskommelse med Kungälvs sjukhus av engångskaraktär, godkänts av regionfullmäktige i september OK 2011.

7 Sida 3(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Den bedömda prognosen för 2011 innebär ett resultat på -13 mnkr, för vilket nämnden har tillåtelse att använda eget kapital. 3. MEDBORGARPERSPEKTIVET Nämnden har ansvar för att föra dialog med medborgarna om förutsättningar för beslutsfattande och om de beslut de fattar. Nämnden har en antagen kommunikationsplan som beskriver vilka kommunikations- och informationsinsatser som ska genomföras under året. Inför planerade förändringar ska informations- och dialogmöten vara en del av kommunikationsinsatserna. Dialogtillfällen med ungdomar ska särskilt prioriteras, i enlighet med regionens ungdomspolitiska handlingsprogram. Dialogmöten med handikapp- och patientföreningarna sker två gånger årligen. Nämndens hemsida uppdateras kontinuerligt. Där läggs bland annat information från nämndens senaste sammanträde och olika styrdokument som nämnden har fattat beslut om. 3.3 Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsarbetet beaktas i alla verksamheter som nämnden har avtal/överenskommelse med, i all uppföljning och rapportering där det är möjligt. Vid tecknande av nya överenskommelser och avtal mellan beställare och utförare beaktas jämställdhetsperspektivet genom krav på könsuppdelad statistik, målbeskrivningar, uppföljning och åtgärdsplaner. 3.4 Funktionshinder Habilitering & Hälsas insatser är framför allt hälsofrämjande och syftar till ökad delaktighet och självständighet för patienten. Åtgärderna utgår från patientens behov och situation. Habilitering & Hälsa arbetar för en ökad fysisk tillgänglighet. Samtliga lokaler är inventerade utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Habilitering & Hälsa har tillsammans med ungdomsmottagningarna ett uppdrag att samverka runt frågor som rör ungdomar med olika typer av funktionsnedsättningar. 3.5 Mångfald Utförarna åläggs att genom överenskommelser och avtal följa regionens policyer och riktlinjer kring mångfald. Arbetet följs upp vid ordinarie uppföljnings- och dialogmöten.

8 Sida 4(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd Verksamheternas mål i medborgarperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämndens vision, strategiska mål och prioriterade grupper/områden Vision En god hälsa, en god vård genom hela livet på lika villkor för hela befolkningen Strategiska mål En valfri hälso- och sjukvård präglad av hög tillgänglighet med hög kvalitet i det medicinska omhändertagandet och personliga bemötandet. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Utveckla och stärka närsjukvården samverkan mellan vårdgivare. Stärka och utveckla folkhälsoarbetet i samverkan med respektive kommun. En kostnadseffektiv hälso- och sjukvård med en ekonomi i balans. Prioriterade grupper/områden Psykisk hälsa, psykisk ohälsa, psykiatri, inkl. barn- och ungdomspsykiatri. Barns och ungdomars hälsa, barn- och ungdomssjukvård, barn och ungdomar i behov av särskilt stöd av vård och omsorg. Äldres hälsa, äldresjukvård. Patienter i behov av vård och stöd i livets slutskede Folkhälsoinsatser Stärka och utveckla folkhälsoarbetet i samverkan med respektive kommun (Strategiskt mål) Nämnden har lokala folkhälsoavtal med respektive kommun där också de lokala folkhälsoråden regleras. Folkhälsoråden är basen för att stärka och utveckla folkhälsoarbetet med respektive kommun. Från januari 2011 har folkhälsoråden fått en förändrad struktur. Förhoppningen är att styrningen ska bli bättre och arbetet mer effektivt. Uppdraget till de politiker från nämnden som är utsedda att ingå i folkhälsoråd har tydliggjorts i nämndens beställningsunderlag för Vårdenheterna inom VG Primärvård ska medverka i detta arbete utifrån vad som anges i Krav- och kvalitetsboken. Denna del ingår också i uppföljningen av vårdenheterna. Folktandvården har enligt överenskommelsen 2011 i uppdrag att arbeta med folkhälsofrågor.

9 Sida 5(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Arbetet sker i samverkan med de lokala folkhälsoråden. Kungälvs sjukhus ska, enligt överenskommelsen, i samverkan med vårdgrannar och kommun informera om och delta i samverkan kring såväl befolkningsinriktade som gruppinriktade aktiviteter som syftar till att stärka individernas möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Vidare ska sjukhuset delta i samverkansaktiviteter enligt målområde 8 i SIMBAs Närvårdsplan Den Nära Vården Kompetensgruppen/nätverket för folkhälsoarbete kommer att under 2011 anordna en kunskapshöjande konferens. Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SU) uppdrag som hälsofrämjande sjukhus definieras i överenskommelsen och i denna anges vilka aktiviteter som prioriteras under Arbetet följs upp på helår Folkhälsan ska förbättras i nämndområdet De politiker från nämnden som är utsedda att ingå i ett folkhälsoråd har bland annat i uppdrag att ansvara för att rådet arbetar utifrån de behov som finns i befolkningen. Under 2011 kommer kansliet att följa folkhälsan genom regionens fördjupade urval av den nationella enkäten Hälsa på lika villkor. Materialet kommer att kunna presenteras i början av I samverkan med kommunerna arbeta för att minska antalet fallolyckor bland äldre över 65 år Nämndens mål är att antalet fallskador per 1000 invånare över 65 år i nämndområdet ska minska. Frågan om förebyggande av fallskador diskuteras kontinuerligt i folkhälsoråden och flera råd har tagit upp det i sin verksamhetsplan för Nämndens presidium lyfter frågan vid sina dialogmöten med presidierna i kommunernas styrelser och nämnder i syfte att öka samverkan mellan nämnd och kommun för att förebygga antalet fallolyckor. Detta mål utgör ett delmål i SIMBAs Närvårdsplan Den Nära Vården (9:6) och ingår i den handlingsplan som var klar i juni Ambitionerna inom folkhälsoområdet bör höjas Även om de ekonomiska resurserna i budget för 2011 inte medgav några ökade medel riktade till folkhälsoarbetet, vill nämnden lägga mer tyngd på det folkhälsoarbete som bedrivs lokalt i kommunerna, i folkhälsoråd eller motsvarande En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård (Strategiskt mål) I samtliga beställningar och överenskommelser som nämnden tecknat för 2011 med vårdgivare och samverkanspartners finns hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder angivna som ett uppdrag för motparten.

10 Sida 6(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Folktandvården följer överenskommelsen 2011 genom samverkan med andra aktörer såsom primärvård, barn- och skolhälsovård, sociala myndigheter och förskola/skola. Detta innebär insatser i förskola/skola och BVC, nätverksträffar för kostgrupper, utbildning inom komvux och gymnasieskola, tandhälsoinformation för invandrargrupper, hälsoinformation på apotek m.m. Tobakspreventivt arbete med fokus på ungdomar genomförs med skolan som arena, där Folktandvården håller i s.k. hälsolektioner. Kungälvs sjukhus ingår i det svenska nätverket för Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS). Sjukhuset arbetar efter visionen att skapa en effektivare hälso- och sjukvård genom hälsoorientering. Det innefattar att stödja de processer som ger individen möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. I vårdöverenskommelsen 2011 har sjukhuset inom detta område två grundläggande uppdrag: Att utveckla ett hälsofrämjande förhållningssätt. Utveckla och förmedla kunskap om levnadsvanors betydelse för hälsan. Uppföljning sker i form av ett antal kvalitetsindikatorer som är kopplade till målrelaterad ersättning och redovisas för nämnden vid juni- och oktobersammanträdena och i samband med årsredovisningen. Under hösten har en speciell uppföljning gjorts på sjukhuset avseende personalens medvetenhet om ett hälsofrämjande förhållningssätt i det vardagliga arbetet (krav i HSN 4s balanserade styrkort). Sjukhuset har redovisat till nämnden i samband med delårsredovisningen till nämndens oktober-sammanträde. SU:s uppdrag som hälsofrämjande sjukhus definieras i överenskommelsen och i denna anges vilka aktiviteter som prioriteras under Arbetet följs upp på helår En valfri hälso- och sjukvård präglad av hög tillgänglighet med hög kvalitet i det medicinska omhändertagandet och personliga bemötandet (Strategiskt mål) VG Primärvård För primärvården inom VG Primärvård visade den nationella patientenkäten hösten 2010 att nämnden genomgående har något bättre resultat än riket/vgr alltsedan första mätningen hösten 2009 avseende frågan om personligt bemötande. SKLs mätningar visar att andelen akuta patienter som får läkarbesök inom sju dagar alltjämt ligger på 99 procent. För andelen samma dag besvarade/behandlade samtal redovisas det sista året en nedåtgående trend från 96 till 93 procent.

11 Sida 7(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Habilitering & Hälsa Mål och uppföljningsplanen för överenskommelsen med Habilitering & Hälsa sker enligt rubrikerna för Socialstyrelsens föreskrift God och säker vård. Habilitering& Hälsas verksamheter klarar vårdgarantin till första besöket i alla verksamheter utom i Synverksamheten i Göteborg och Södra Bohuslän, där väntetiden är cirka åtta månader. Reglerna för vårdgaranti kan inte tillämpas för Tolkverksamheten som i stället följer riktlinjerna i Tolkverksamhetens prioriteringsgrunder. Inom habiliteringen i Göteborg och Södra Bohuslän pågår projektet Kulturdialogen, som handlar om bemötande och insatser till personer med annan etnisk bakgrund. En plan för patientbemötande och förhindrande av diskriminering är under utarbetande centralt i förvaltningen. Beslut om bemötandeplanen fattas av Habilitering & Hälsas styrelse innan årsskiftet. Kungälvs sjukhus Ett stort antal kvalitetsindikatorer är kopplade till målrelaterad ersättning och ingår i Överenskommelsen 2011 med Kungälvs sjukhus. Dessa indikatorer följer Socialstyrelsens God vård och Öppna Jämförelser samt regionens indikatorförteckning. En modell för målrelaterade kvalitetsindikatorer kopplade till målrelaterad ersättning har utvecklats i samarbete mellan beställaren och utföraren. Måluppfyllelse innebär att sjukhuset ska redovisa en förbättring mot föregående års utfall, enligt en särskild uppföljningsmall. Utfallet per november kommer att ligga till grund för utbetalning av den målrelaterade ersättningen för år Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna. I vårdöverenskommelsen med Kungälvs sjukhus ingår både verksamhets- och ekonomiskt åtagande. Utfallet för vårdgarantin följs upp varje månad samt specifikt i samband med delårsuppföljningen av överenskommelsen som sker vid nämndens sammanträde i juni och i oktober. Utfallet för september månad visar att Kungälvs sjukhus inte klarar vårdgarantin för besök inom somatiken, men klarar vårdgarantin för behandlingar inom somatiken och för besök, fördjupade utredningar och behandlingar inom psykiatrin, såväl inom vuxenpsykiatrin som inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). För att klara ledtiderna på akutmottagningen behöver både tid till triage, läkare och total genomloppstid kortas. Sahlgrenska Universitetssjukhuset En utgångspunkt för överenskommelsen med SU är regionens handlingsprogram för God Vård. Här definieras krav på tillgänglig, kunskapsbaserad, säker och patientfokuserad vård. Inom alla dessa områden finns kvalitetsindikatorer angivna, till vilka målrelaterad ersättning

12 Sida 8(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 är kopplad. Dessa kommer att redovisas i nämndens årsredovisning. Från och med 2011 har SU övertagit det ekonomiska ansvaret för valfrihetsvården från hälsooch sjukvårdsnämnderna. Enligt regionens riktlinjer gäller valfri hälso- och sjukvård för all vård utom för region- och rikssjukvård. Folktandvården I överenskommelsen med Folktandvården ingår att följa Socialstyrelsens riktlinjer och regionens handlingsprogram för God Vård. Uppföljning av arbetet och resultat sker under 2011 och redovisas för nämnden i samband med årsuppföljningen. På nationell nivå har övergripande kvalitetsindikatorer för god tandvård nyligen utvecklats av Socialstyrelsen. En slutlig version av nationella riktlinjer för vuxentandvård presenterade nyligen och kommer att ingår i beställningsarbetet inför Vid Folktandvårdens allmäntandvårdskliniker varierar väntetiderna för nya vuxenpatienter i nämndområdet. Det finns kliniker som har väntetider över 12 månader, vilket förklaras av rekryteringssituationen. Inom specialisttandvården varierar väntetiderna mellan specialiteterna och mellan specialisthusen. Inom pedodonti (specialiserad barntandvård) har kraven på tillgänglighet skärpts i överenskommelsen och målrelaterad ersättning utgår för väntetid om maximalt fem månader för prioritet A Utveckla och stärka närsjukvården - samverkan mellan vårdgivare (Strategiskt mål) Närsjukvårdens grundidé är att utveckla den basala hälso- och sjukvården. För att den nära vården ska tillförsäkras tillräcklig kompetens och sammanhållna vårdprocesser krävs en välfungerande samverkan mellan primärvård, sjukhus och den kommunala hälso- och sjukvården. Patientens vård ska inte störas av organisatoriska gränser. Kungälvs sjukhus har åtagit sig ett fortsatt engagemang och ett delat ansvar med primärvården och kommunerna för vidareutvecklingen av närsjukvårdsarbetet inom SIMBA-området Närsjukvården- Den nära vården inom SIMBA-området Samverkan mellan Kungälvs sjukhus, primärvården och kommunerna vidareutvecklas i enlighet med Närvårdsplanen Den Nära Vården inom SIMBA-området för åren En handlingsplan kopplad till Närvårdsplanen har tagits fram i samarbete mellan SIMBAs ledningsgrupp och respektive närområdesgrupp. Handlingsplanen antogs i maj 2011.

13 Sida 9(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Sjukhuset kompletterar primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården med den vård som kräver sjukhusets kompetens och resurser inom akutsjukvård. Från sjukhuset ingår sjukhusdirektör, verksamhetschef för geriatriken och verksamhetschef för psykiatrin i SIM- BAs ledningsgrupp. I närvårdsplanen ingår ett målområde för psykiatri, vuxenpsykiatri och för barn- och ungdomspsykiatri. Representanter från psykiatrin deltar aktivt i arbetet lokalt i enlighet med närvårdsplanens målområde Närsjukvården- Den nära vården inom Öckerö Samverkan mellan primärvården, Öckerö kommun och SU vidareutvecklas för närvarande genom arbete i LGS (ledningsgrupp för samverkan) och NOSAM (närområdessamverkan). Inom ramen för LGS har under våren samverkansformer inom regionen samt mellan region och kommun, utformats och bemannats. LGS-arbetet är indelat i fyra temagrupper: Barn och unga, Mitt i livet, Äldre samt Psykiatri. Särskilt fokus under 2011 är utveckling och implementering av standardiserade och gemensamma modeller för exempelvis in-/utskrivningsklar patient, samordnad vårdplanering inklusive IT-stöd samt den prehospitala vården Patienter med behov av vård i livets slutskede Vårdenheter inom VG Primärvård har att utföra medicinska bedömningar, utredningar och behandlingsinsatser planerat och oplanerat dygnet runt. Behovet av palliativa insatser och vård i livets slutskede ska särskilt beaktas. I Kungälvs sjukhus närsjukvårdsuppdrag ingår att, i samverkan med primärvård och kommun, arbeta för att skapa fungerande vårdkedjor avseende hemsjukvård, palliativ vård och avancerad sjukvård i hemmet. Närsjukvårdsuppdraget omfattar också utveckling av rutiner för in- och utskrivningsklara patienter. AVH-teamet är ett palliativt konsultativt team inom SIMBA-området och är i full drift sedan 2008 och finansieras år 2011 till hälften genom statliga stimulansmedel och till hälften av nämnden. Driftansvarig för AVH-teamet är Kungälvs sjukhus. Den långsiktiga finansieringen har beaktats i vårdöverenskommelsen med Kungälvs sjukhus och ingår i sjukhusets totala ekonomiska ram. AVH-teamet gör ett hundratal hembesök per månad. Telefonrådgivningen har ökat. Merparten av patienterna är cancerpatienter. AVH-teamets verksamhet har inneburit att ett stort antal slutenvårdstillfällen på sjukhus har kunnat undvikas. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har uppdraget att driva ett palliativt centrum för utveckling, rådgivning och kompetensuppbyggnad. Sedan hösten 2010 är verksamheten fullt utbyggd.

14 Sida 10(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd Primärvårdsuppdrag utanför VG Primärvård Barn och ungdomsmedicin En uppföljning/utredning av de neuropsykiatriska teamen/neuropsykiatrisk verksamhet för barn och ungdomar genomfördes under våren Arbetet resulterade i en förändring av den organisatoriska tillhörigheten för de neuropsykiatriska teamen i Primärvården Södra Bohuslän/Barn- och ungdomsmedicin. Organisationsförändringen innebär att barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) vid Kungälvs sjukhus, från och med 1 januari 2012, har det fulla ansvaret för neuropsykiatriska utredningar, diagnostisering och behandling för barn och ungdomar upp till 18 år boende i Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset har, från och med 1 januari 2012, det fulla ansvaret för neuropsykiatriska utredningar, diagnostisering och behandling för barn och ungdomar upp till 18 år boende i Öckerö. Överenskommelsen kring organisationsförändringen har skett i fullt samförstånd mellan vårdgivarna och beställaren Familjecentral Familjecentralen i Ytterby är igång och uppges fungera bra. I presidiedialoger mellan nämndens presidium och kommunernas presidier har diskussioner om att starta Familjecentral hittills inletts med Ale kommun respektive Tjörns kommun Gynekologi Vid nämndens sammanträde i juni presenterade hälso- och sjukvårdskansliet en utredning av gynekologiverksamheten i nämndområdet. Där konstaterades bland annat betydande skillnader i utformningen av ersättningen till de två utförarna som finns inom nämndområdet, Primärvården Södra Bohuslän och Gynekolog- och barnmorskemottagningen Fröja. Nämnden beslutade att inleda ett upphandlingsförfarande av den gynekologiska verksamheten, med verksamhetsstart 1 januari 2013 (beslut HSN 4 72/11) Sjukhusvård Hälso- och sjukvårdsutskottet har gett i uppdrag till nämnder och styrelser att beakta nationella riktlinjer och ägaruppdrag i vårdöverenskommelserna. I överenskommelsen mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 ingår åtagande om följsamhet till de nationella riktlinjerna och till regionens ägaruppdrag Multiprofessionella rehabiliteringsteam utvecklas, i samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun, som ett led i strokevårdskedjan KommunRehab För att möta det ökade antalet patienter med stroke har nämnden satsat extra resurser i sina

15 Sida 11(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 avtal om KommunRehab med kommunerna i nämndområdet. Satsningen innebär neurologopeder i rehabiliteringsarbetet på hemmaplan för strokepatienterna. Kungälvs sjukhus De nya riktlinjerna för strokevården förordar tidig utskrivning från sluten vård och aktiv rehabilitering i hemmet. Vid tidig rehabilitering i hemmet ges sjukhusen ett större ansvar. Alla patienter med TIA ska vårdas och observeras inneliggande. Inriktningen i SIMBAs Närvårdsplan är att Kungälvs sjukhus ska ges förutsättningar att tillskapa ett multiprofessionellt hemrehabteam under perioden. Tidig utskrivning av lättare och medelsvåra strokepatienter med hemrehabilitering kan bidra till att vårdplatssituationen vid sjukhuset underlättas för TIA-patienter. Ett förarbete har inletts för att kunna etablera ett multifunktionellt hemrehabteam för strokepatienter Cancervård En strategi för utveckling av cancervården i Västra Götalandsregionen (VGR) har fastställts av hälso- och sjukvårdsutskottet. Varken för SU eller Kungälvs sjukhus innebär detta några förändringar år Fortsatt utveckling av vården inom specialistpsykiatrin, både inom barnoch ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin Vårdenheterna inom VG Primärvård har ett åtagande vid psykisk ohälsa/sjukdom och det gäller den hälso- och sjukvård som inte kräver psykiatrisk specialistsjukvård. Åtagandet avser såväl barn, ungdomar som vuxna. En utredning avseende den vuxenpsykiatriska vården har gjorts inom ramen för hälso- och sjukvårdskansliets epidemiologi- och behovsanalys. Rapporten innehåller förslag på förbättringsområden och ett syfte är att rapporten ska utgöra underlag för beställningsarbetet Fördjupningsarbetet fortsätter utifrån framtagna rapporter avseende hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, där psykisk ohälsa ingår som en del. Se även punkt Kungälvs sjukhus har åtagit sig att under 2011 vidareutveckla samarbetet med vårdenheterna i sjukhusets betjäningsområde utifrån Gemensam konsultationsmodell för specialistpsykiatrin primärvården, (reviderad ). Arbetet inom psykiatrin präglas av att inriktningen ska gå mot att den öppna psykiatrin utvecklas alltmer samt att en fungerande vårdkedja säkerställs inom psykiatrin. Vidare arbetar sjukhuset med utvecklingen av den psykiatriska heldygnsvården i enlighet med överenskommelsen mellan regeringen och SKL. Vid junisammanträdet beslutade nämnden att den organisatoriska tillhörigheten för de neuropsykiatriska teamen för barn och ungdomar som haft sin tillhörighet i Primärvården Södra

16 Sida 12(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Bohuslän/Barn- och ungdomsmedicin, ändras från och med Förändringen innebär att BUP vid Kungälvs sjukhus får det fulla ansvaret för neuropsykiatriska utredningar, diagnostisering och behandling för barn upp till 18 år. Ett inriktningsbeslut tecknades i juni mellan nämnden och Kungälvs sjukhus styrelse, vilket innebär att det praktiska arbetet med denna förändring startar under innevarande år och ska göras på ett så smidigt sätt som möjligt så att patienten och dennes föräldrar ska känna sig trygga med förändringen Samarbete mellan första linjens vård och BUP följs och vidareutvecklas Samarbete mellan första linjens vård och BUP följs och vidareutvecklas. En särskild uppföljning har genomförts under våren BUP, Barn- och ungdomsmedicin/ Neuropsykiatriska teamen och Barn- och ungdomshabiliteringen har sedan flera år haft regelbunden kontakt, dels i professionella närverksmöten avseende patienter dels i nätverksmöten där patient/föräldrar har deltagit. Uppfattningen är att det finns goda ambitioner och ett gott samarbetsklimat. Förutsättningarna för det fortsatta samarbetet uppges som goda. Avseende Öckerö kommun har barn- och ungdomspsykiatrin inom SU ett gemensamt uppdrag att, i samverkan med barn- och ungdomsmedicin Södra Bohuslän, utveckla former för samverkan och eventuell samlokalisering på Öckerö. Parterna har arbetat med olika lokallösningar, och kommit fram till att inte göra några förändringar i nuläget. Nämnden bjöd i oktober in de fem kommunerna och samtliga vårdgivare i nämndområdet till ett seminarium, för att få en gemensam utgångspunkt och ytterligare utveckla det gemensamma arbetet kring barn och unga. Seminariet utmynnade i en gemensam viljeyttring om att arbeta vidare med och utveckla målområde 7 i SIMBA-planen "Vårdkedjan av hälso- och sjukvård för barn och ungdomar i nämndområdet" Akutmottagningarna inom sjukhusen (KS och SU) ska utvecklas i enlighet med regionstyrelsens ägaruppdrag Kungälvs sjukhus Den regionala utvecklingsplanen för akutmottagningarna i VGR har inarbetats i överenskommelsen. För att uppnå den eftersträvade minskningen av genomsnittliga väntetider måste arbetet med att förbättra vårdkedjor, såsom direktinläggningar och andra effektivare handläggnings- och vårdprocesser, fortgå på akutmottagningen. Akutkliniken ska också i samverkan med kommun och primärvård arbeta för att patienterna styrs till rätt vårdnivå. Ledtiderna på akutmottagningen behöver kortas både för tid till triage, läkare och total genomloppstid. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Regionens måltal har skärpts för Inom SU fortsätter förbättringsarbetet avseende ledtider vid akutmottagningarna. SU har under våren genomfört en speciell satsning av läkarbemanning på akutmottagning under en sexveckorsperiod. Tillgängligheten förbättrades något, målet uppnåddes dock inte. En annan effekt under perioden var att läkartiden inte ut-

17 Sida 13(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 nyttjades effektivt. Målrelaterad ersättning är kopplad till måluppfyllelsen. Dessutom kan sjukhuset erhålla ett bonusbelopp. Regionen har fastställt regionala mål för ledtider inom akutmottagningsverksamheten. Målet avser tid till triage, tid till läkare och total genomloppstid. Av möjlig målrelaterad ersättning, 6,12 mnkr per 31 maj, utbetalades 894 tkr. Inget bonusbelopp betalades ut Folktandvård Skillnader i tandhälsan mellan barn i olika grupper och områden ska minska Baserat på kunskap om olikheter i barn och ungas tandhälsa kopplat till socioekonomiska förhållanden i nämndens upptagningsområde anpassar Folktandvården sina insatser i syfte att minska skillnader i tandhälsa. Bakterieprov för tidig riskidentifiering av förekomsten av kariesframkallande munbakterier hos tvååringar pågår under I de fall en förhöjd kariesrisk upptäcks hos barnet, erbjuds föräldrarna särskilt stöd i form av undervisning om sambandet mellan god munhygien, beteende och sjukdomsrisk. Första tertialen 2011 bedömdes sex procent av de testade barnen ha en förhöjd kariesrisk, jämfört med att under hela 2010 bedömdes drygt tre procent av barnen ha en förhöjd risk. Under 2011 fortsätter även det nämndspecifika uppdraget med fluorlackning av elever i årskurs 0 5 samt till åringar. Dessa åldersgrupper ligger utanför grundåtagandet i FRAMM (Fluor Råd Arena Motivation Mat), som omfattar fluorlackning i årskurs 6 9. Nämnden har genom sin beställning till Folktandvården säkrat att alla barn och ungdomar i åldersintervallet 6 till 19 år under 2011 erbjuds möjligheten till fluorlackning. Andelen ungdomar i åldersgruppen år som hörsammade kallelsen till fluorlackning under perioden januari-juni uppgick till 12 procent. Motsvarande period 2010 uppgick andelen till 27 procent. Samtliga klasser i årskurserna 0-9 fluorlackandes vårterminen En uppsökande tandvård som respekterat individens självbestämmande och integritet År 2010 gjordes en upphandling av den uppsökande verksamheten och munhälsobedömningar. De nya avtalen och överenskommelserna började gälla från årsskiftet. I dessa finns särskilda formuleringar om hur integriteten ska tillvaratas och exempel formulerade kring känsliga situationer som kan uppstå. Där finns även rutiner beskrivna för hur respekten för individens självbestämmande ska tillvaratas. En uppföljning kommer att ske i slutet av året av hur patienterna upplever att de blivit bemötta samt om information givits med respekt för patientens integritet och självbestämmande.

18 Sida 14(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 4. VERKSAMHETSPERSPEKTIVET Nämnden har inga egna mål att redovisa under rubriken Verksamhetsperspektiv i oktoberrapporten. Dessa följs upp i årsredovisning De prioriterade regionfullmäktigemål som nämnden är berörd av har omsatts, genom beställning 2011, i överenskommelser och avtal med vårdgivare och samverkansparter. Vid nämndens årliga planeringskonferens i februari fick nämnden en föredragning om befolkningens hälsa och resultaten för nämndområdet som framkommit i de behovsrapporter som hälso- och sjukvårdskansliet utarbetat. Dessa underlag används tillsammans med befolkningsutvecklingsprognoser och vårdkonsumtionen för att göra behovsbedömningar av hälso- och sjukvårdsinsatser och folkhälsoinsatser inom nämndområdet, som i sin tur ligger till grund för kommande beställningsarbete och överenskommelser och avtal. En effektiv beställningsprocess skapas genom att en tidplan för dialog- och förhandlingsöverläggningar fastläggs tidigt på året. Processen startar redan under februari månad, såväl på politisk nivå som på tjänstemannanivå. Nämndens presidium träffar presidierna i utförarstyrelserna vid flera tillfällen varje år. Samverkansprocesser pågår kontinuerligt både bland politiker och tjänstemän med företrädare för de fem kommunerna Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale och Öckerö. Förutom information till varandra om vad som händer inom respektive organisation diskuteras pågående gemensamma verksamheter och eventuella gemensamma satsningar kommande år. Samordningsförbundet består av kommunerna Kungälv, Ale, Stenungsund, Tjörn, VGR genom hälso- och sjukvårdsnämnden, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Nämnden har 2011 fyra inplanerade sammanträden med nämndens pensionärsråd (LPR) (två på våren och två på hösten) och två dialogmöten (ett på våren och ett på hösten) med handikapp- och patientföreningarna. Närvårdsarbetet inom SIMBA-området bedrivs på en strategisk nivå och leds av en ledningsgrupp (tjänstemän från berörda parter). Till ledningsgruppen finns även en politisk samverkansgrupp kopplad. I den ingår presidierna för berörda nämnder/styrelser/utskott i kommunerna och i regionen (hälso- och sjukvårdsnämnden och berörda utförarstyrelser). Den politiska samverkansgruppen träffas två gånger per år. 4.3 Prestationer Tabellsammanställning, prestationer Se bilaga 3.

19 Sida 15(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd Utfall jämfört med föregående år, prestationer Sjukhusvård Den totala konsumtionen inom slutenvården för region, riks och länssjukvård inklusive vuxenpsykiatri har ökat marginellt med två procent (329 vårdtillfällen, benämns vtf framöver) jämfört med samma period föregående år. Nämndinvånarnas konsumtion av läns- och regionsjukvård svarar för ökningen med tre procent (379 vtf länssjukvård) respektive fyra procent (36 vtf regionsjukvård) medan en minskad konsumtion av rikssjukvård har kunnat uppmärksammas med 24 procent (87 vtf). Dock, trots denna minskning visar den genomsnittliga vårdtyngden per vårdtillfälle ett högre utfall i år, vilket tyder på att en mer resurskrävande högspecialiserad vård har bedrivits under 2011 jämfört med samma period föregående år. Antalet läkarbesök vid sjukhusens öppenvård visar på en minskning med åtta procent jämfört med samma period Även antalet övriga besök har minskat med cirka 13 procent vilket beror på att mellanliggande provtagningar inte längre registreras som enskild prestation och därmed inte är medtagna i konsumtionsredovisningen för Primärvård En uppåtgående trend beträffande konsumtion hos den privata primärvården inkl VGPV samt specialistvården kan konstateras samtidigt som konsumtionen hos den offentliga primärvården inkl VGPV samt specialistvården visar på en neråtgående trend. Mellan perioderna 2011 och 2010 uppgår den sammantagna ökningen av besök i den privata primärvården till 10 procent, medan minskningen i den offentliga primärvården motsvarar 7 procent. Förändringen avser framför allt allmänläkarbesök och sjuksköterskevård där en förskjutning mellan den offentliga och privata primärvården kan konstateras Utfall jämfört med budget, prestationer Sjukhusvård Den totala konsumtionen inom slutenvården inklusive vuxenpsykiatri är 7 procent (1009 vårdtillfällen) högre än det budgeterade för perioden. Framför allt har konsumtionen av länssjukvård ökat mer än vad som förväntats. När det gäller öppenvården har antalet läkarbesök ökat med 20 procent jämfört med budget, trots en lägre konsumtion jämfört med föregående år. Förklaringen till budgetavvikelsen är kopplat till redovisningen av akutbesöken på SU och KS, som medtagits i utfallet. År 2010 ersattes dessa besök per prestation och år 2011 ersätts dessa som riktat uppdrag vilket medförde en nedjustering av budgeten 2011 motsvarande dessa besök.

20 Sida 16(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Primärvård Även konsumtionen av den privata primärvården visar på ett högre utfall jämfört med periodens budget med ett omvänt förhållande vad gäller konsumtionen i den offentliga primärvården, som visar på ett lägre utfall jämfört med budget Helårsprognos jämfört med föregående år, prestationer Se Helårsprognos jämfört med budget, prestationer Se MEDARBETARPERSPEKTIVET 5.7 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Mål: I verksamhetsplan 2011 kommer kansliets mål för medarbetarperspektivet att framgå. En verksamhetsplan finns för 2011 och i den framgår kansliets mål inom medarbetarperspektivet. Elva mål finns angivna med utgångspunkt från områdena kunder, processer, ekonomi samt kompetensutveckling och god arbetsmiljö för medarbetarna. En handlingsplan finns framtagen. En uppföljning av verksamhetsplanen gentemot satta måltal kommer att ske. Ett processinriktat arbetssätt har införts under året. Arbetssättet vilar på en genomförd processbeskrivning. 7. EKONOMIPERSPEKTIVET 7.3 Ekonomiskt resultat Nämnden har fram till 2010 haft en stabil ekonomi med ett årsresultat som varit bättre än det budgeterade resultatet. De senaste årens försämrade ekonomi har däremot inneburit snävare budgetramar med minskat eller inget utrymme för nya beställningar. HSN 4:s framställan till Regionstyrelsen om att få använda 10 mnkr av eget kapital under 2011, för att möjliggöra en tilläggsöverenskommelse med Kungälvs sjukhus av engångskaraktär, godkändes av regionfullmäktige i september Därmed innebär den bedömda prognosen för 2011 ett resultat på -13 mnkr, för vilket nämnden har tillåtelse att använda eget kapital.

21 Sida 17(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd Tabellsammanställning resultaträkning Se bilagorna 1 och Analys av periodiserat utfall (inklusive avvikelserapport gentemot föregående rapport) Utfall jämfört med föregående år Se Utfall jämfört med budget Se Periodens intäktsutveckling Nämndens intäkter består till största delen av regionbidrag, som motsvarar 98 procent av de totala intäkterna. Resterande intäkter består bland annat av olika typer av statsbidrag och såld vård till andra landsting. Möjligheterna att påverka intäkterna över tid är mycket liten Periodens kostnadsutveckling Se Periodens personalkostnadsutveckling Se Periodens kostnader för läkemedel Se Periodens kostnader för material, varor och tjänster Se Analys av helårsprognos Helårsprognos jämfört med föregående år Se Helårsprognos jämfört med budget Region och Rikssjukvård samt Länssjukvård Kungälvs sjukhus I juni informerade Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus HSN 4s presidium om att Kungälvs sjukhus redovisar ett prognostiserat underskott på minus 35 mnkr

22 Sida 18(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 för år 2011, trots den utökade beställningen 2011 om 15 mnkr från HSN 4. Nämndens framställan till RS Nämndens framställan till regionstyrelsen om att få använda 10 mnkr av eget kapital under 2011, för att möjliggöra en tilläggsöverenskommelse med Kungälvs sjukhus av engångskaraktär som kan bidra till ett minskat underskott för sjukhuset år 2011, godkändes av regionfullmäktige i september Begäran om omförhandling av ÖK 2011 I maj 2011 inkom till nämnden från Kungälvs sjukhus en begäran om omförhandling av 2011 års vårdöverenskommelse. Begäran om omförhandling stödjer sig på 15 Omförhandling i Vårdöverenskommelse Nämnden avslog vid sitt sammanträde i september 2011 Kungälvs sjukhus begäran om omförhandling av Vårdöverenskommelse 2011, med motiveringen att väsentliga förändringar i förutsättningar för ingången överenskommelse inte förelåg. Tilläggsöverenskommelsen med Kungälvs sjukhus av engångskaraktär föranledde en justering av oktoberresultatet med 10 mnkr. Därmed bedöms det prognostiserade resultatet för året uppgå till -13 mnkr, för vilket nämnden har tillåtelse att använda eget kapital. Med undantag från ovanstående visar det ackumulerade utfallet, till och med oktober, ytterligare kostnadsökningar för region och rikssjukvård. Totalt sätt prognostiseras en kostnadsökning av sjukhusvården (exklusive tilläggsöverenskommelsen med Kungälvs sjukhus av engångskaraktär) med cirka -11,5 mnkr på helårsbasis vilket medför att nämnden inte kommer att ha samma förmåga att lämna hela det budgeterade beloppet (22, 6 mnkr) i riskdelning. För att nollresultat ska kunna uppnås beräknar nämnden kunna lämna 12 mnkr i riskdelning. För övrigt kan även ytterligare kostnadsökningar för privata specialister samt den övriga privata primärvården, konstateras med prognostiserade negativa helårsavvikelser mot plan med -2,5 mnkr respektive - 1,5 mnkr. Ett ökat inflöde av patienter till den privata primärvården, framför allt sjukgymnastiken, har kunnat konstateras. Precis som tidigare bedömt avser övriga obalanser följande: Kommunal primärvård med väsentligt ökade kostnader avseende avancerade hjälpmedel till följd av det nya avtalet avseende hjälpmedelsförsörjning. Sammantaget prognostiseras en negativ avvikelse på -5 mnkr. Handikappverksamhet med ökade kostnader för hörselutprövningar och läkemedelsförskrivning motsvarande -1,5 mnkr till följd av att överenskommelsen med Habilitering & Hälsa inte innefattar ett ekonomiskt ersättningstak för dessa. Dessutom beräknas kostnader för nämndinvånare som valt att få hörselrehabiliteringar

23 Sida 19(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 utanför Göteborgsområdet (framförallt i Uddevalla) uppgå till ca -3,5 mnkr på helårsbasis. Därmed beräknas den sammantagna negativa avvikelsen för handikappverksamheten uppgå till -4,6 mnkr. Sjukresor med en prognostiserad kostnadsavvikelse för 2011 med -3 mnkr över det budgeterade. Nämnden beräknar även få minskade kostnader för: VG Primärvård med en prognostiserad positiv nettoavvikelse mot plan med +8,6 mnkr. De prognostiserade kostnader för den offentliga primärvården väntas vara +17,8 mnkr lägre än budget med ett omvänt förhållande vad gäller den privata primärvården med en kostnadsökning på -9,2 mnkr jämfört med plan. En förskjutning av antalet listade mellan den offentliga och privata primärvården kan konstateras. Läkemedel med en prognostiserad positiv budgetavvikelse med 2 mnkr. Särskilda projekt som avser åtgärder att minska sjukfrånvaron (sjukskrivningsmiljarden), där överenskommelsen med Primärvården Södra Bohuslän väntas bli cirka +0,8 mnkr lägre än budget. Medicinsk service, d.v.s. kostnader för röntgen, lab och tolk, som prognostiseras vara +4 mnkr lägre än det budgeterade för året. En analys av leverantörernas prognostiserade produktion för återstående del av året tyder inte på stora kostnadsökningar varför den positiva avvikelsen beräknas kvarstå. Räntenettot uppvisar en positiv utveckling. Budgetavvikelsen för helår bedöms bli + 1 mnkr. Statsbidrag rehabmedel, med anledning av att nämnden erhållit +1,5 mnkr för överproduktion som skett 2010, utöver regionens befolkningsandel Helårsprognos, intäktsutveckling Se Helårsprognos, kostnadsutveckling Se Helårsprognos, personalkostnadsutveckling Se Helårsprognos, kostnadsutveckling läkemedel Se Helårsprognos, material, varor och tjänster Se

24 Sida 20(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd Eget kapital I 2008 års överenskommelse med Sahlgrenska Universitetssjukhuset överenskoms om ett omstruktureringsbidrag för att underlätta sjukhusets nödvändiga arbete att på sikt sänka sina kostnader. Beloppet uppgick år 2008 till 100 mnkr, reduceras till 50 mnkr år 2009 och till 25 mnkr år I vårdöverenskommelsen för år 2011 förlängdes omstruktureringsbidraget ytterligare ett år, vilket för HSN 4 motsvarar 3 mnkr. Omstruktureringsbidraget är inte nivåhöjande. Regionstyrelsen har godkänt att nämnderna för år 2011 disponerar eget kapital. HSN 4 beslutade , att hos regionstyrelsen ansöka om att få använda 10 mnkr av eget kapital under 2011 för att möjliggöra en tilläggsöverenskommelse med Kungälvs sjukhus av engångskaraktär. I september 2011 fattade regionfullmäktige beslutet att tillstyrka framställan från nämnden om att ianspråkta 10 mnkr av eget kapital (19-20/9 2011, 155). Nämndens eget kapital uppgick vid ingången av 2011 till 29 mnkr. 7.6 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet En kostnadseffektiv hälso- och sjukvård med en ekonomi i balans (Strategiskt mål) Uppföljning av nämndens ekonomi görs i enlighet med de av regionfullmäktige beslutade formerna: delårsrapporter, månadsrapporter samt förtätad rapportering. Vidare förs löpande avstämnings- och dialogmöten med vårdgivarna kring ekonomi och verksamhet, för att bland annat säkra att mesta möjliga vård utförs med avsatta medel. Bilagor: 1. Sammanställning resultaträkning 2. Sammanställning resultaträkning 3. Tabellsammanställning prestationer

25 Uppföljning av HSN 4, kostnader per rapporteringstillfälle under 2011 Utfall per oktober Helårsresultat Avvikelse Avvikelse Utfall Budget Utfall Prognos Budget Utfall Kostnader (-) intäkter (+) budget/ budget/ Belopp i mnkr utfall prognos 2010 Region & Rikssjukvård -146,0-132,2-13,8-121,8-174,9-159,7-15,2-157,7 Länssjukvård Offentliga sjukhus ,4-997,9-8, , , ,6-4, ,9 Privata sjukhus -16,5-14,6-1,9-16,0-18,8-17,3-1,5-18,2 Bet. efter finansieringsförm./ Riskdelning 0,0-18,8 18,8 0,0-12,0-22,6 10,6 0,0 Privata specialister -10,4-8,5-1,9-9,5-12,8-10,3-2,5-11,5 Utomregional vård -20,8-21,6 0,7-24,3-26,0-26,0 0,0-27,7 Summa Länssjukvård , ,4 7, , , ,8 1, ,3 Primärvård Offentlig VG Primärvård -168,0-180,4 12,4-183,6-198,7-216,5 17,8-215,1 Privat VG Primärvård -141,2-137,0-4,2-130,9-173,6-164,4-9,2-160,2 Offentlig primärvård övrigt -67,0-66,5-0,6-65,5-79,8-79,8 0,0-79,3 Privat primärvård övrigt -27,9-26,4-1,5-25,5-33,4-31,9-1,5-31,2 Utomregional primärvård -1,9-1,5-0,4-2,3-2,3-1,8-0,5-1,0 Övrig primärvård tex kommun -19,3-20,2 0,9-16,9-28,4-23,4-5,0-25,5 Summa Primärvård -425,5-432,1 6,6-424,8-516,2-517,9 1,6-512,3 Tandvård Offentlig tandvård -48,6-49,1 0,6-49,2-59,0-59,0 0,0-59,1 Privat tandvård -0,9-0,8-0,1-0,8-0,9-0,9 0,0-0,8 Summa Tandvård -49,4-49,9 0,5-50,0-59,9-59,9 0,0-59,9 Handikappverksamhet Offentlig handikappverksamhet -39,8-37,7-2,0-27,2-49,6-45,0-4,6-33,0 Privat handikappverksamhet -1,3-1,5 0,2-1,3-1,8-1,8 0,0-1,6 Summa Handikappverksamhet -41,1-39,2-1,9-28,5-51,4-46,8-4,6-34,6 Folkhälsomedel -2,8-3,1 0,3-3,0-3,7-3,7 0,0-3,5 Läkemedelskostnader -17,3-19,3 2,0-16,6-21,2-23,2 2,0-22,7 Sjukresor -21,3-19,5-1,8-20,7-26,5-23,5-3,0-25,8 Samordningsförbund -1,4-1,4 0,1-1,5-1,7-1,7 0,0-1,7 Nämndkostnader -2,0-2,1 0,1-1,7-2,5-2,5 0,0-2,0 Kansli & Administration -9,3-9,4 0,1-9,4-11,4-11,4 0,0-12,0 Övrigt Särskilda projekt -9,1-10,3 1,2-5,6-11,6-12,4 0,8-6,5 Medicinsk service -4,6-8,0 3,4-7,5-5,6-9,6 4,0-5,0 Utvecklingsresurser 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Räntenetto 1,4 0,4 1,0 0,4 1,5 0,5 1,0 0,5 Summa Övrigt -12,3-17,9 5,6-12,7-15,7-21,5 5,8-14,0 Totalsumma kostnader , ,7 5, , , ,6-11, ,5 Regionbidrag 1 763, ,4 0, , , ,1 0, ,8 Övriga bidrag RS 21,7 21,7 0,0 21,4 26,0 26,0 0,0-25,6 Övriga intäkter 10,2 8,8 1,5 4,5 12,0 10,5 1,5-5,9 Resultat 12,7 6,2 6,5 13,1-13,0-3,0-10,0-15,2

26 SR01 Sammanställning RR Beställare hälso- & sjukvård 720 HSN 4 mellersta Bohuslän Resultaträkning Periodens utfall Helårsresultat Utfall Budget Utfall Förändring Prognos Budget Utfall Avvikelse Förändring t.o.m. t.o.m. t.o.m. utfall/ per t.o.m. t.o.m. prognos/ prognos/ Utfall samt utfall budget utfall helårsbedömning mnkr mnkr mnkr % mnkr mnkr mnkr mnkr % Statsbidrag 17,7 13,1 11,9 49,3% 15,8 15,8 11,1 0,0 42,1% Såld vård 1,7 0,0 6,0-72,2% 0,0 0,0 6,4 0,0 Övriga intäkter 39,6 32,6 33,1 19,7% 43,5 42,0 47,0 1,5-7,4% Verksamhetens intäkter 59,1 45,7 51,0 15,8% 59,2 57,7 64,5 1,5-8,1% Personalkostnader -7,3-7,1-7,6-4,1% -8,7-8,7-9,9 0,0-12,2% Inhyrd personal, bemanningsföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Köpt vård, internt , , ,6 2,3% , , ,3 8,5 0,2% Köpt vård, externt -222,2-243,6-213,9 3,9% -312,8-292,6-256,9-20,2 21,7% Läkemedel -85,3-66,1-92,4-7,7% -77,3-79,3-111,2 2,0-30,5% Köp av tjänster -32,0-28,0-35,1-8,8% -32,6-33,6-41,9 1,0-22,3% Övriga kostnader -60,6-64,2-55,0 10,2% -82,5-78,7-71,8-3,8 14,9% Verksamhetens kostnader , , ,6 2,0% , , ,0-12,5 1,1% Regionbidrag 1 763, , ,4 1,5% 2 116, , ,8 0,0 1,5% Finansiella intäkter/kostnader m.m. 1,4 0,4 0,4 274,9% 1,5 0,5 0,5 1,0 182,0% Resultat 12,7 6,2 13,1-3,2% -13,0-3,0-15,2-10,0-14,5%

27 SSK1 Sammanställning konsumtion 720 HSN 4 mellersta Bohuslän 1 (3) Konsumtion INOMREGIONAL VÅRD Periodens prestationer Helårets prestationer Utfall Budget Utfall Avvikelse Prognos Budget Utfall Avvikelse t.o.m. t.o.m. t.o.m. budget/ per t.o.m. t.o.m. budget/ utfall prognos KONSUMTION SJUKHUS Sluten vård, rikssjukvård Sjukhusvårdtillfälle, rikssjukvård DRG-poäng, rikssjukvård Sluten vård, DRG-ersatt Sjukhusvårdtillfälle, regionsjukvård DRG-poäng, regionsjukvård Sjukhusvtf, läns- o reg. vård (länssjvård fr 2010) DRG-poäng, läns- o reg. vård (länssjvård fr 2010) Övrig sluten vård, vtf Övrig somatisk vård, vtf (Frölunda) Geriatrik, vtf (redovisas endast 2001) Vuxenpsykiatri, vtf Övrig sluten vård, vdg Övrig somatisk vård, vdg (Frölunda) Geriatrik, vdg (redovisas endast 2001) Vuxenpsykiatri, vdg Rehabmed o thorax eftervård, vdg Barn- och ungdomsrehab, vdg BUP, vdg Öppen vård, riks- och regionsjukvård Läkarbesök (ej DRG-ersatta) riks- o reg. vård Besök, DRG-ersatta, riks- o reg. vård DRG-poäng enl ovan KSJ 402R Övriga besök (ej DRG-ersatta) riks- o reg. vård Öppen vård, länssjukvård Läkarbesök (ej DRG-ersatta) länssjukvård fr Besök, DRG-ersatta, länssjukvård fr DRG-poäng enl ovan KSJ Övriga besök (ej DRG-ersatta) länssjukvård fr KONSUMTION OFFENTLIG PV/SPEC VÅRD Sluten vård Vårdtillfällen Vårddagar VG Primärvård Allmänläkarvård Läkarbesök BVC Läkarbesök inom övriga specialiteter Sjuksköterskevård Sjuksköterska m fl BVC Sjukgymnastik Övriga besök i primärvård Övriga besök i spec. vård Primärvård övrigt Allmänläkarvård Läkarbesök BVC/MVC (BVC tom 2009) Läkarbesök inom övriga specialiteter Sjuksköterskevård

28 Konsumtion Periodens prestationer Helårets prestationer 2 (3) Utfall Budget Utfall Avvikelse Prognos Budget Utfall Avvikelse t.o.m. t.o.m. t.o.m. budget/ per t.o.m. t.o.m. budget/ utfall prognos Sjuksköterska m fl MVC/BVC (BVC tom 2009) Sjukgymnastik Övriga besök i primärvård Övriga besök i spec. vård KONSUMTION OFFENTLIG TANDVÅRD Färdigbehandlade barn PRIVAT VÅRD INOM REGIONEN KONSUMTION PRIVAT PV/SPEC VÅRD Sluten vård Vårdtillfällen Vårddagar VG Primärvård Allmänläkarvård Läkarbesök BVC Läkarbesök i spec. vård Sjuksköterskevård Sjuksköterska m fl BVC Sjukgymnastbesök Övriga besök i primärvård Övriga besök spec. vård Primärvård övrigt Allmänläkarvård Läkarbesök MVC/BVC (BVC tom 2009) Läkarbesök i spec. vård Sjuksköterskevård Sjuksköterska m fl MVC/BVC (BVC tom 2009) Sjukgymnastbesök Övriga besök i primärvård Övriga besök spec. vård KONSUMTION PRIVAT TANDVÅRD Färdigbehandlade barn UTOMREGIONAL VÅRD KONS OFF OCH PRIVAT SJUKHUSVÅRD Sluten vård Vårdtillfällen Vårddagar Öppen vård Läkarbesök (ej dagkirurgi) Dagkirurgi Övriga besök KONS OFFENTLIG O PRIVAT PV/SPEC VÅRD Sluten vård Vårdtillfällen Vårddagar Öppen vård Allmänläkarvård Läkarbesök MVC/BVC Sjuksköterskevård Sjuksköterska m fl MVC/BVC Sjukgymnastik Övriga besök Läkarbesök i spec. vård

29 Konsumtion Periodens prestationer Helårets prestationer 3 (3) Utfall Budget Utfall Avvikelse Prognos Budget Utfall Avvikelse t.o.m. t.o.m. t.o.m. budget/ per t.o.m. t.o.m. budget/ utfall prognos Övriga besök i spec. vård

30 Tjänsteutlåtande nr 452/2011 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdskansliet Handläggare Marie-Louise Lövberg Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Ärendet En Överenskommelse om sjukhusvård för år 2012 har utarbetats mellan Kungälvs sjukhus och Hälso- och sjukvårdsnämnd 4. Överenskommelsen bygger på nämndens Beställningsunderlag 2012 och regionstyrelsens nya kompletterande planeringsdirektiv. Bakgrund Ett antal dialog-/förhandlingsmöten på tjänstemannanivå har under år 2011 genomförts mellan Kungälvs sjukhus och Hälso- och sjukvårdskansliet avseende beställning av sjukhusvård vid Kungälvs sjukhus år Utgångspunkten har varit Överenskommelse 2011 och Beställning 2012, förhandlingsbud i enlighet med nämndens ekonomiska förutsättningar. Kompletterande planeringsdirektiv (Dnr RS ) Enligt kompletterande planeringsdirektiv, beslutade i regionstyrelsen , ska vårdöverenskommelsen mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 och Kungälvs sjukhus för år 2011 förlängas och gälla för år Den ekonomiska ersättningen i 2011 års beställning räknas upp med index, 2,2 procent minus effektivisering på 0,7 procent. Faktisk vårdvolym år 2011 gäller som produktionsvolym för år Den faktiska vårdvolymen 2011 fastställs i januari För att minimera kostnadsutvecklingen inom regionens olika verksamheter påbörjas ett brett upplagt arbete som involverar såväl regionens utförare som beställare och regionkansli. Politiskt möte HSN 4s presidium och presidiet i styrelsen för Kungälvs sjukhus har träffats vid tre tillfällen under hösten i syfte att komma överens om en vårdöverenskommelse för år På mötet den 7 november enades parterna om att ge tjänstemännen i uppdrag att ta fram ett underlag för beslut i styrelse och nämnd om en Överenskommelse om sjukhusvård år 2012 i enlighet med regionstyrelsens nya kompletterande planeringsdirektiv. Styrelsen för Kungälvs sjukhus kommer att behandla ärendet vid Kungälvs sjukhus styrelsemöte den 30 november I övrigt förändrat uppdrag år 2012 se bilagda Överenskommelsen om sjukhusvård år 2012 sidan 6, kapitel 4.3 Förändrat uppdrag POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken Göteborg TELEFON: HEMSIDA:

31 Datum Diarienummer HSN Samverkan Förhandlingar enligt MBL 11 sker i Hälso- och sjukvårdsnämndernas Samverkansgrupp (HSSG) den 25 november Kungälvs sjukhus samverkansgrupp (CSG) sammanträder den 21 november Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner, för sin del, Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och Hälso- och sjukvårdsnämnd 4. Hälso- och sjukvårdskansliet Ralph Harlid Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och Hälso- och sjukvårdsnämnd 4. Expedieras till Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus Sjukhusdirektör Ann Stokland

32 Dnr: HSN Dnr: KS 4/195 Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och Hälso- och sjukvårdsnämnd

33 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 PARTER UTGÅNGSPUNKTER FÖR ÖVERENSKOMMELSEN GILTIGHETSTID VÅRDENS INRIKTNING OCH OMFATTNING Åtagande Volymer Förändrat uppdrag Patientens rätt till information och delaktighet Vårdgarantiansvar Funktionshinder / hjälpmedel Miljö Gränssnittsfrågor mellan sjukhus och primärvård och mellan olika sjukhus GOD VÅRD Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård Jämställd hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rätt tid Hälsofrämjande hälso- och sjukvård LÄKEMEDEL UTVECKLINGSOMRÅDEN HÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUS HÄLSOFRÄMJANDE OCH SJUKDOMSFÖREBYGGANDE ARBETE STATISTIK ERSÄTTNINGSUTRYMME BETALNINGSRUTINER PERSONALENS KÄNNEDOM OM ÖVERENSKOMMELSEN INFORMATION TILL BEFOLKNINGEN UPPFÖLJNING AV ÖVERENSKOMMELSEN OENIGHET UNDERSKRIFTER BILAGOR Bilaga 1a Bilaga 1b Bilaga 1c Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Ersättningar och volymer. 22 Specifikation av riktade uppdrag Förändringsposter Preciserade förutsättningar 25 Målrelaterade kvalitetsindikatorer, målrelaterad ersättning 26 Beskrivning av respektive specialitet inom Kungälvs sjukhus... 45

34 1 PARTER Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale, nedan kallad nämnden, och styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus, nedan kallad sjukhuset. 2 UTGÅNGSPUNKTER FÖR ÖVERENSKOMMELSEN Syftet med överenskommelsen är att reglera förhållandet mellan beställaren och utföraren, avseende ansvar att främja hälsa och tillgodose en god hälso- och sjukvård på lika villkor samt behovet av akut och planerad somatisk och psykiatrisk hälso- och sjukvård för befolkningen i Västra Götaland. Överenskommelsen avser länssjukvård och definierar vårdvolym, ersättning, mål och inriktning för hälso- och sjukvård vid Kungälvs sjukhus för invånare i Västra Götaland. Sjukhuset har följande övergripande uppdrag: - Ge länssjukvård till invånarna inom nämndområde 4, Tjörn, Stenungsund, Kungälv och Ale samt ha ett områdesansvar för invånarna i Mellersta Bohuslän och Ale. - Ge länssjukvård till invånare inom en del av nämndområde 11, Kärra-Rödbo-området, samt ha ett områdesansvar för invånarna i Kärra-Rödbo-området. - I enlighet med valfrihetsavtalet ge länssjukvård till invånare i övriga Västra Götaland. 3 GILTIGHETSTID Denna överenskommelse gäller för år VÅRDENS INRIKTNING OCH OMFATTNING Hälso- och sjukvården i Västra Götaland ska kännetecknas av hög kvalitet, god tillgänglighet, gott bemötande och valfrihet. Regionens utvecklingsstrategi för hälso- och sjukvård ska vara vägledande i de långsiktiga förändringarna. Målet med framtidens sjukvård är en effektiv sjukvård med högsta möjliga medicinska säkerhet och kvalitet grundad på evidensbaserad vård samt regiongemensamma prioriteringar. Hälso- och sjukvården har ett hälsofrämjande uppdrag. Det gäller både i det sjukdomsbehandlande och i det sjukdoms- och skadeförebyggande uppdraget. Hälso- och sjukvårdsnämnd 4s mål och inriktning för länssjukvård (Beställningsunderlag 2012, Dnr HSN ) Nämndens Beställningsunderlag utgör underlag för överläggningar med vårdgivarna för att tillgodose vårdbehoven för invånarna i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund och Ale kommuner. Befolkningen inom nämndområdet kommer att öka inom de närmaste 5-10 åren. Enligt regionens befolkningsprognos kommer även andelen 80 år och äldre att öka mycket kraftigt fram till Beräkningar visar en ökning av andelen 80 år och äldre med över 25 procent i förhållande till i dagsläget. Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 3 (45)

35 Nämnden har i Beställningsunderlag 2012 preciserat följande fyra mål för länssjukvården: Kvaliteten inom länssjukvården ska vara hög. Följsamheten till gällande vårdprogram och nationella riktlinjer ska öka. Oplanerade inläggningar på sjukhusen ska minska. Vidareutveckla vården inom specialistpsykiatrin både inom barn- och ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin. Personer med funktionshinder ska ha full tillgång till samtliga specialiteter, utöver habiliteringsverksamhet, inom länssjukvården. Nämnden lyfter även fram följande tre regionfullmäktige mål (RF-mål budget 2011): De genomsnittliga väntetiderna på akutmottagningarna ska bli kortare. Förekomsten av vårdskador och vårdrelaterade infektioner ska halveras. Alla patienter inom psykiatrin ska ha en individuell skriftlig vårdplan. Överläggningarna ska även ta hänsyn till de regionuppdrag och ägaruppdrag som fastställs av regionstyrelsen eller dess utskott. Psykisk sjuklighet och psykisk ohälsa Inför de närmaste åren vill nämnden särskilt lyfta fram vikten av att förbättra den psykiska hälsan bland barn och unga. Alla barn skall få rätt insatser i rätt tid samt få ta del av det hälsofrämjande arbetet. Vid behov måste samarbetsformerna med kommunerna utvecklas. Hälso- och sjukvårdskansliet har upprättat en fördjupad behovsanalys psykiatri. Rapporten pekar bland annat på följande brister: Samverkan mellan primärvård och specialistpsykiatri utifrån regionalt fastställd ansvarsfördelning fungerar inte på ett tillfredsställande sätt. Konsultationsmodellen behöver anpassas till de förändringar som VG Primärvård inneburit. Remisshanteringen mellan primärvård och specialistpsykiatri måste bli mer effektiv. Regionfullmäktiges budget 2012 (RF) I regionfullmäktiges budget 2012 anges ett antal prioriterade mål och uppdrag till nämnder och styrelser som gäller för Överenskommelse Åtagande Kungälvs sjukhus ska erbjuda invånare i Västra Götaland öppen och sluten specialiserad vård på länssjukvårdsnivå inom följande discipliner: - akutsjukvård bedrivs dygnet runt - allmän internmedicin inkl. diabetologi, gastroenterologi, viss hematologi, kardiologi - geriatrik/rehabilitering - ortopedi - urologi - allmänkirurgi - vuxenpsykiatri - öppenvård för barn- och ungdomspsykiatri (BUP) i Kungälv, Tjörn/Stenungsund, Ale. I bilaga 6 finns respektive specialitet kort beskriven. Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 4 (45)

36 Barnsjukvård utöver BUP ingår inte i sjukhusets åtagande. I sjukhusets grundåtagande ingår att omsätta regionfullmäktiges mål och inriktning och nämndens mål och prioriteringar i den dagliga verksamheten vid sjukhuset. Principerna i regionens utvecklingsstrategi för hälso- och sjukvård, regionuppdrag och ägaruppdrag är grundläggande för verksamhetsutvecklingen. Verksamheten bedrivs i enlighet med tillämpliga lagar. Sjukhuset ska bedriva hälso- och sjukvård på lika villkor, utifrån individens behov och därvid säkerställa: ett hälsofrämjande förhållningssätt hög kvalitet i det medicinska omhändertagandet patienter som söker vård akut har alltid rätt att få en första medicinsk bedömning av sitt tillstånd. kontinuerliga kvalitetsförbättringar i vården den etiska medvetenheten, så att etiska principer omsätts i praktisk handling hög tillgänglighet gott bemötande god omvårdnad med omtanke och respekt för den personliga integriteten och vid livets slut en värdig död insatser på rätt vårdnivå barnperspektivet ska beaktas i vuxenvården, i enlighet med regionens riktlinjer och hälso- och sjukvårdslagen (HSL) helhetsansvar genom samverkan inom närområdet ansvarfull och effektiv användning av resurser samt uppföljning av verksamheter ordnat införande och ordnad utmönstring av vårdmetoder ekonomiskt och verksamhetsmässigt ansvar för vårdgarantin engagemang i nationella nätverket för Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer och det regionala nätverket. Sjukhusets områdesansvar för Mellersta Bohuslän och Ale samt Kärra-Rödboområdet För att den nära vården ska tillförsäkras tillräcklig kompetens krävs fortsatt samverkan mellan primärvård, sjukhus och den kommunala hälso- och sjukvården. Områdesansvaret för sjukhuset omfattar dels invånarna i närområdet, dels ett ansvar för kompetensstöd i vårdutvecklingen och för framtagande och implementering av t ex vårdkedjor och vårdprogram. Respektive vårdcentral, inom VG Primärvård, har ett ansvar för närområdet tillsammans med övriga vårdcentraler inom respektive kommun och i samverkan med sjukhuset. 4.2 Volymer Sjukhuset åtar sig att tillhandahålla vård i enlighet med volymspecifikation i bilaga 1a. Sjukhuset genomför även verksamhet enligt riktade uppdrag och abonnemang enligt bilaga 1b. Varje uppdrag enligt beställning ska särredovisas enligt punkt 14. Vid avvikelser ska samråd ske mellan nämnden och sjukhuset rörande eventuella åtgärder. Verksamheten ska bedrivas över årets tolv månader enligt den omfattning och inriktning som totalt sett ligger till grund för beräkning av ersättningen. Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 5 (45)

37 4.3 Förändrat uppdrag år 2012 Kompletterande planeringsdirektiv (Dnr RS ) Enligt kompletterande planeringsdirektiv, beslutade i regionstyrelsen , ska vårdöverenskommelsen mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 och Kungälvs sjukhus för år 2011 förlängas och gälla för år Den ekonomiska ersättningen i 2011 års beställning räknas upp med index, 2,2 procent minus effektivisering på 0,7 procent. Faktisk vårdvolym år 2011 gäller som produktionsvolym för år Den faktiska vårdvolymen 2011 fastställs i januari För att minimera kostnadsutvecklingen inom regionens olika verksamheter påbörjas ett brett upplagt arbete som involverar såväl regionens utförare som beställare och regionkansli. Begränsning av inflödet av primärvårdspatienter till sjukhuset Båda parter ska verka för att patienterna behandlas på rätt vårdnivå. HSK ska stödja processen kring samarbetet mellan vårdgivarna, i syfte att begränsa inflödet av primärvårdspatienter till Kungälvs sjukhus, med utgångspunkt från VG Primärvårds ansvar i enlighet med Krav- och kvalitetsboken. Ökade driftskostnader På Kungälvs sjukhus pågår om och tillbyggnader (etapp 1). Genom tidigare beslut har nämnden åtagit sig att finansiera en del av den ökade kapitalkostnaden, motsvarande 25 procent av sjukhusets ökade hyreskostnader, högst 1,5 mnkr per år, från och med år Valfrihetsvård Patienter boende i Västra Götalandsregionen har möjlighet att söka vård utanför Västra Götalandsregionen och Halland. Det ekonomiska ansvaret gäller för vård av det slag som Kungälvs sjukhus tillhandahåller enligt vårdöverenskommelse För vård inom Landstinget Halland har Kungälvs sjukhus det ekonomiska ansvaret där betalningsförbindelse är utfärdad och av det slag som tillhandahålls enligt överenskommelsen. Betalningsförbindelse krävs för all privat valfrihetsvård. I den överförda summan för valfrihetsvård är inte vård, understigande 20 tkr, som utförs av privat utförare i Halland inräknad. Under 2012 görs uppföljning av kostnaden för dessa patienter och ersättning utgår som särskild framställan. Administrationen av uppdraget hanteras för närvarande av Hälso- och sjukvårdskansliet i Göteborg, men kan komma att överföras till sjukhuset under året. För uppdraget för patientens fria vårdval ersätts sjukhuset med tkr som ett riktat uppdrag som är nivåhöjande. Därutöver ersätts sjukhuset med kostnader för de betalningsförbindelser för privat vård i Halland där kostnaden understiger 20 tkr. Förändringar avseende tumörkirurgi inom urologi Till följd av Hälso- och sjukvårdsutskottets beslut om koncentration av den urologiska tumörkirurgin i regionen görs en överföring av radikala prostatektomier från Kungälvs sjukhus till NU-sjukvården. Överföringen innebär att tkr överförs från Kungälvs sjukhus till NU-sjukvården med start senast 1 januari Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 6 (45)

38 Neuropsykiatrisk verksamhet barn och ungdomar Inför år 2012 har en förändring av den organisatoriska tillhörigheten för neuropsykiatriska teamen för barn och ungdomar i Stenungsund/Tjörn och Kungälv/Ale, från Primärvården Södra Bohuslän/barn- och ungdomsmedicin till Kungälvs sjukhus/barn- och ungdomspsykiatri öppenvård beslutats och genomförts. Kungälvs sjukhus tar över det fulla ansvaret för neuropsykiatriska utredningar, diagnostisering och behandlingar för barn och ungdomar, upp till 18 år, i Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn från och med 1 januari Kungälvs sjukhus tar över både verksamhetsinnehåll och ersättning för motsvarande verksamhet som Primärvården Södra Bohuslän haft. Ersättningen för den neuropsykiatriska verksamheten, neuropsykiatriska utredningar, diagnostisering och behandling, för barn och ungdomar, i Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn är tkr år 2012 och läkemedelsersättningen för denna verksamhet är tkr år Kungälvs sjukhus ersätts från och med 1 januari 2012 med samma ersättningsnivå som Primärvården Södra Bohuslän haft, plus indexhöjning enligt regionstyrelsens planeringsdirektiv för år Sammanslagning av BUP-mottagningarna i Ale och Kungälv samt NP-teamet Med anledning av överföringen av neuropsykiatriska teamen (NP-teamen) till BUP vid Kungälvs sjukhus, har frågan kring samlokalisering aktualiserats. I nuläget är de tre enheterna, barn- och ungdomspsykiatriska mottagningarna (BUP) i Ale och Kungälv och NPteamet för Kungälv/Ale spridda över kommunerna. Sjukhuset planerar att samlokalisera dessa enheter för att höja kvaliteten och tillgängligheten för patienterna, öka möjligheterna till samverkan och minska sårbarheten för de små enheterna. Samråd har skett, den 7 november 2011, mellan presidiet i Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus och presidiet i Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, i enlighet med nämndens/styrelsens reglemente avseende förändring av utbudspunkter. Elfvebacken, psykiatriskt behandlingshem Elfvebackens psykiatriska behandlingshem har från och med 1 maj 2011 övergått från 7-dygns vård till 5 dygns vård. Sjukskrivningsprocessen Den nationella överenskommelsen om sjukskrivningsmiljarden ålägger landstingen att implementera sjukskrivningsprocessen i ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. I ledningssystemet ska aspekten jämställd sjukskrivningsprocess inkluderas. Ett ledningssystem på vårdgivarnivå har utarbetats inom Västra Götalandsregionen och under år 2011 ska detsamma ha skett på verksamhetsnivå. Implementeringsarbete ska ske på sjukhuset under år Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 7 (45)

39 4.4 Patientens rätt till information och delaktighet Patientsäkerhetslagens och Hälso- och sjukvårdslagens (HSL) krav på informationsskyldighet och patientinflytande: Skyldighet att informera patienter om inträffade vårdskador Lagen ålägger sjukhuset att snarast informera en patient som drabbats av en vårdskada om: 1. att det inträffad en händelse som har medfört en vårdskada, 2. vilka åtgärder som sjukhuset avser att vidta för att en liknande händelse inte ska inträffa igen, 3. möjligheten att anmäla klagomål till Socialstyrelsen, 4. möjligheten att begära ersättning enligt patientskadelagen eller från läkemedelsförsäkringen, samt 5. patientnämndernas verksamhet. Individuellt anpassad information Lagen anger att patienten ska ges individuellt anpassad information om: 1. sitt hälsotillstånd, 2. de metoder för undersökning, vård och behandling som finns, 3. sina möjligheter att välja vårdgivare och utförare inom den offentligtfinansierade hälso- och sjukvården, 4. vårdgarantin. Sjukhuset åtar sig vidare att: tillvarata patientens synpunkter på hur vården fungerar vid behov hänvisa patienten till annan vårdgivare ge patienterna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. 4.5 Vårdgarantiansvar God vård i rätt tid I regionens budget för år 2011 anges att den som har behov av hälso- och sjukvård ska ha tillgång till god vård i rätt tid. Socialstyrelsens anvisade krav på ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet inom sjukvården, God vård, är fortsatt central i hela regionens hälsooch sjukvårdsarbete. God vård i rimlig tid är ett av de sex kvalitetsområdena. Västra Götalandsregionen ska erbjuda vård av hög kvalitet med en god planering. Vården skall vara lättillgänglig och köfri. Patienten ska få ett snabbt omhändertagande vid regionens akutmottagningar samt enligt beslutade vårdgarantier tid för läkarbesök, första besök, operation eller behandling i samband med att behov har konstaterats. Vårdgarantin är en patienträttighet som är lagstadgad fr.o.m. 1 juli För att klara de prioriterade målen krävs olika interna informations- och kommunikationsinsatser och fokuserat processutvecklingsarbete. För att förbättra tillgängligheten generellt krävs ett utvecklat samarbete mellan vårdcentraler, inom och mellan sjukhusen men också mellan sjukhusen och andra vårdgivare. Som prioriterat mål i regionens budgeten för 2012 anges att: Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garanti- och ledtiderna Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 8 (45)

40 God vård i rätt tid, är ett kvalitetsområde där det kommer nya beslut kring tidsangivelser och områden för vårdgarantin. Det innebär att nya beslut kan komma att fattas under pågående budgetperiod Nytt beslut Hälso- och sjukvårdsutskottet har beslutat om en skärpning av den regionala vårdgarantin inom BUP. Från och med 1 januari 2012, ska ett förstabesök erbjudas inom högst 30 dagar. Efter beslut om att genomföra en fördjupad utredning/behandling ska tid erbjudas inom 30 dagar. Tillämpningsanvisningar I Tillämpningsanvisningarna Vårdgaranti 2011 anges regiongemensamma riktlinjer för tillämpning av vårdgarantin. För mer information, Under Informationsmaterial finns Tillämpningsanvisningarna Vårdgaranti Övrigt Tillgänglighet till all vård, även sådan som inte omfattas av vårdgarantin, bör omfattas av vårdgivarens åtgärdsplaner och produktionsplaner så att vården levereras inom rätt tid. Sjukhusens ansvar Sjukhuset ansvarar för att berörd personal har kunskap om regler som gäller för vårdgarantin och patienters rätt till det fria vårdvalet. Sjukhuset ansvarar för att beslutad vård levereras inom rätt tid. Sjukhuset ansvarar för att de nationellt respektive regionalt fastställda medicinska indikationerna följs. Sjukhuset ska på begäran redovisa uppdaterade handlingsplaner/produktionsplaner över hur vårdgarantitiderna ska klaras och att vården ges inom rätt tid. Sjukhuset ansvarar för att rutiner finns för bokning av tider i direkt anslutning till beslut om besök respektive undersökning/behandling, under förutsättning att ITtekniska förutsättningar ges i regionen. Sjukhuset ansvarar för att ge patienten rätt information gällande innebörden av vårdgarantin inkl. verksamhetens och patientens ansvar. Sjukhuset har det ekonomiska och verksamhetsmässiga ansvaret för fastställda garantier/ledtider. Akutkliniken tillgänglighet Ett av Regionfulläktiges prioriterade mål är att de genomsnittliga väntetiderna på akutmottagningarna ska bli kortare. Hälso- och sjukvårdsutskottet har antagit en samlad utvecklingsplan för akutmottagningarna i Västra Götaland (RSK ). En successiv minskning av väntetider på akutmottagningarna innebär för 2012 att 90 procent av patienterna ska komma till triage inom 10 minuter, vid behov till en första läkarbedömning inom 1 timma och den totala genomloppstiden för 90 procent av patienterna ska vara 4 timmar. Utöver detta innehåller utvecklingsplanen förslag om en regional enhetlig nivå gällande kompetens för första medicinsk bedömning och första läkarkontakt, basal service samt enhetliga rutiner för information, bemötande och omvårdnad. Det ska finnas tydlig information till patienterna om förväntad väntetid. Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 9 (45)

41 För att uppnå den eftersträvade minskningen av genomsnittliga väntetider måste arbetet med att förbättra vårdkedjor såsom direktinläggningar på vårdavdelningar och andra effektiva handläggnings-/vårdprocesser fortgå på akutmottagningen. Utvecklingsarbetet för förbättrad, jämställd och jämlik information ska fortsätta. Akutkliniken ska också i samverkan med kommun och primärvård arbeta för att patienterna styrs till rätt vårdnivå. 4.6 Funktionshinder / hjälpmedel Hjälpmedelsansvaret är preciserat i Hälso- och sjukvårdslagen. Personliga hjälpmedel är en del i vård och behandling och kan inte frikopplas från andra vård- och behandlingsinsatser. Sjukhuset ska följa regionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet och tekniskt stöd för personer med funktionshinder. Information ska vara anpassad för personer med olika typer av funktionshinder. Västra Götalandsregionen och kommunerna har gemensamt antagit samma riktlinjer och produktanvisningar för förskrivning av personliga hjälpmedel. Se vidare Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Grundprincipen är att den som har hälso- och sjukvårdsansvaret för patienten/brukaren också har kostnadsansvaret för hjälpmedlet, under beaktande av folkbokföringsorten. Vid varje produktanvisning i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel framgår det om det är kommunen och/eller regionen som har kostnadsansvaret. Kungälvs sjukhus ska följa VGRs regelverk kring hjälpmedel. Verksamheten ska ge god och tillförlitlig information om den fysiska tillgängligheten. Information ska ges på den s.k. Tillgänglighetsdatabasen (TD) och visas på verksamhetens egna webbplats. I verksamheten ska finnas en kunskap om bemötande av personer med funktionsnedsättning. Kungälvs sjukhus och Primärvården Södra Bohuslän har en överenskommelse om kostnadsansvar. 4.7 Miljö Allt arbete inom sjukhuset ska främja en långsiktigt hållbar utveckling där hushållning med resurser och kretsloppsanpassning är vägledande. Genom ständiga förbättringar minskar och förebygger sjukhuset föroreningar som beror på verksamheten. Sjukhuset arbetar för att uppfylla regionens miljömål. Sjukhusets miljöledningssystem är i bruk. 4.8 Gränssnittsfrågor mellan sjukhus och primärvård och mellan olika sjukhus Om en vårdgivare planerar överföra/mottaga viss verksamhet från annan vårdgivare/vårdnivå under löpande överenskommelseperiod, förutsätts berörda parter komma överens om förutsättningarna för överföringen. Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 10 (45)

42 5 GOD VÅRD Sjukhuset ska följa regionens Handlingsprogram för God Vård (RSK ). God vård grundar sig på principerna om att hälso- och sjukvården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik, jämställd, ges i rätt tid och hälsofrämjande. Sjukhuset och nämnden har ett gemensamt ansvar för att tillse att befolkningen erbjuds en god hälso- och sjukvård på lika villkor. Vården och det personliga bemötandet av den vårdsökande ska utmärkas av hög kvalitet och helhetssyn. Sjukhuset ska redovisa patienternas upplevelse av vården, bl.a. bemötande och information. Kvalitetsarbetet ska utgå från ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. För att säkerställa en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård med god tillgänglighet ska vården utföras med högsta möjliga medicinska säkerhet och kvalitet i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Sjukhuset ska även beakta regionens styrkort för rättighetsfrågor. Bästa möjliga vård för patienten ska säkerställas genom systematisk uppföljning av utförda vårdinsatser, medicinsk kvalitet och vårdresultat. Sjukhuset medverkar till att synliggöra vårdens kvalitet och resultat och underlätta jämförelser. Sjukhuset ska följa upp och redovisa ett antal utvalda kvalitetsindikatorer i enlighet med bilaga 3 och punkt 14 Uppföljning. 5.1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att vården ska främja hälsoutveckling och bygga på evidensbaserad kunskap och formas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. - Sjukhuset ska tillse att vården så långt det är möjligt bygger på evidensbaserad kunskap. Nationella riktlinjer, SBU-rekommendationer och regionala vårdprogram ska tillämpas inom de områden där sådana finns. - Sjukhuset ska medverka i nationella och etablerade regionala/lokala kvalitetsregister. - Sjukhusets verksamheter ska uppnå minst riksgenomsnittet i nationella jämförelser av vårdens kvalitet. - Vårdmetoder som inte följer regiongemensamma riktlinjer ska utmönstras. 5.2 Säker hälso- och sjukvård innebär att skador i samband med vård undviks genom att planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård tillfredsställs. Sjukhuset ska: - bedriva förebyggande verksamhet mot vårdskador - ha dokumenterade rutiner för avvikelserapportering - utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada (lex Maria) - vid större ändringar i verksamheten göra riskanalys - minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner - minska förekomsten av vårdskador. Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 11 (45)

43 5.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar. Vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och dessa ska vägas in i de kliniska besluten. Patienten ska bli bemött och bekräftad som individ och hälsofrämjande förhållningssätt ska ingå i arbetet med patienter och anhöriga. Information ska ges med respekt för patientens integritet, rätt till delaktighet och självbestämmande. (Handlingsprogram God Vård, VGR). Sjukhuset ska även: - informera om patientens möjlighet att vända sig till verksamhetsansvarig och/eller patientombud - minimera informationshinder i form av språksvårigheter eller handikapp - ha ett system för att systematiskt och regelbundet ta reda på patienters behov och förväntningar på vården. Där ska också ingå att ta reda på hur patienten värderar information, tillgänglighet, bemötande, delaktighet samt hur rätten till integritet tillgodoses. - allt mer involvera patienter och anhöriga i verksamhetsutvecklingen. 5.4 Effektiv hälso- och sjukvård med effektiv vård avses att vården utformas och ges i samverkan med övriga vårdaktörer så att patienten upplever vården som en helhet samt att onödig förbrukning av alla slags resurser undviks. Sjukhuset ska: - följa den i Västra Götaland beslutade gemensamma rutin för samordnad vårdplanering SVPL KLARA för utskrivningsklara patienter, samt aktivt tillsammans med primärvård och kommun deltaga i arbetet med att vidareutveckla IT-stödet - samverka med övriga aktörer i vårdkedjan såsom primärvård och kommunal hälsooch sjukvårdverksamhet, samt med Försäkringskassan och länsarbetsnämnden i förekommande fall - utifrån individens behov bidra till väl fungerande vårdsamband genom att tillsammans med andra vårdgivare definiera gemensamma vårdkedjor, rutiner för remisshantering - aktivt samverka för att patienter, vars behov inte kräver akutsjukvårdens resursoch kompetensnivå, omhändertas på adekvat vårdnivå. I denna samverkan ingår att utföraren ska bidra med konsultativt stöd och utbildningsinsatser i kompetenshöjande syfte - inom psykiatrin ska effektivitet och ändamålsenlighet i vården understödjas med individuella vårdplaner. Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 12 (45)

44 5.5 Jämlik hälso- och sjukvård jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor. Alla patienter ska bemötas med respekt och omtanke oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. (Handlingsprogram God Vård) 5.6 Jämställd hälso- och sjukvård jämställd vård ska ges med hänsyn till kvinnors och mäns olika villkor och därmed olika behov av hälso- och sjukvårdande insatser. Resurser ska organiseras och fördelas utifrån båda könens behov. Jämställdhetsarbetet ska genomsyra alla verksamheter och all uppföljning och rapportering. I årsredovisningen ska könsuppdelad statistik för både sluten och öppen vård rapporteras. Sjukhuset åtar sig att årligen analysera minst två patientgruppers vård och behandling utifrån ett genusperspektiv, d.v.s. att undersöka om kvinnor och män får likvärdig vård och behandling. Omotiverade skillnader måste analyseras och åtgärdas samt följas upp. Om uppföljningen av åtgärderna visar att de inte haft önskad effekt, ska nya åtgärdsplaner tas fram och redovisas. 5.7 Hälso- och sjukvård i rätt tid innebär att inga patienter ska behöva vänta längre än fastställda garantitider på de vårdinsatser som de har behov av. - Vården ska utmärkas av god tillgänglighet till vården enligt fastställda garantitider. - Sjukhuset ska ha ett system för kontroll avseende väntetid och prioritering. - De genomsnittliga väntetiderna på akutmottagningen ska bli kortare. 5.8 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård innebär att fokusera på hur verksamhetens samlade insatser bidrar till en bättre hälsa hos patienter, medarbetare och befolkning. Ett hälsofrämjande synsätt ska genomsyra arbetet med God Vård och integreras i arbetet med de övergripande målen. Sjukhuset ska fortsätta att utveckla det hälsofrämjande arbetet i enlighet med intentionerna för Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS), nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och regionala mål och riktlinjer. 6 LÄKEMEDEL Sjukhuset har ett ekonomiskt ansvar för förskrivning av receptläkemedel och hjälpmedel som sker med de arbetsplatskoder som gäller för Kungälvs sjukhus. Läkemedelsansvaret gäller de förmånskostnader som faktureras regionen, och som avser invånare i Västra Götaland. I kostnadsansvaret ingår också dosdispenseringskostnader. Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 13 (45)

45 Det är ett gemensamt intresse och ansvar för parterna att verka för en effektiv läkemedelsbehandling. Som ett stöd finns en regional läkemedelskommitté. Sjukhuset åtar sig att följa läkemedelskommitténs rekommendationer, regionens terapiriktlinjer samt beslutade strategier och handlingsplaner inom läkemedelsområdet. Det är angeläget att sjukhuset deltar i det lokala samverkansarbetet inom läkemedelsområdet. Resurser för nya läkemedel, nya indikationer m.m. fördelas i regionen i särskild ordning. 7 UTVECKLINGSOMRÅDEN Kungälvs sjukhus förväntas fortsätta genomföra kvalitetshöjande insatser, förbättrade vårdprocesser och logistik, fördjupat närsjukvårdsarbete samt vidareutveckling av på det Hälsofrämjande sjukhuset Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Ägaruppdrag Hälso- och sjukvårdsutskottet har gett i uppdrag till nämnder och styrelser att beakta ägaruppdrag i vårdöverenskommelserna. För år 2012 beaktas tidig understödd hemgång (komplettering av ägaruppdrag för strokesjukvården), diabetessjukvård, cancersjukvård, ordnat införande av vårdmetoder, demenssjukvård och rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Strokevården, hemrehabteam De nya Nationella riktlinjerna för strokevården förordar bland annat tidig utskrivning från sluten vård och aktiv rehabilitering i hemmet samt att alla patienter med TIA ska vårdas och observeras inneliggande. Inriktningen i SIMBAs Närvårdsplan är att sjukhusets ska ges förutsättningar att tillskapa ett multiprofessionellt hemrehabteam under perioden. Tidig utskrivning av lättare och medelsvåra strokepatienter med hemrehabilitering kan bidraga till att vårdplatssituationen underlättas för TIA-patienter. Psykiatri Vården inom specialistpsykiatrin, både inom barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin ska vidareutvecklas. Det finns sedan tidigare en inriktning mot s.k. Case manager som är en samordnande funktion inom psykiatrin. Det är dessutom viktigt att förbättra vårdkedjan för patienter med dubbeldiagnos missbruk/psykisk sjukdom. Sjukhuset åtar sig att under 2012 utveckla samarbetet med vårdenheterna i sjukhusets betjäningsområde utifrån följande: - Samverkan mellan primärvård och specialistpsykiatri i enlighet med i regionen fastställd ansvarsfördelning ska fungera på ett tillfredsställande sätt. - Utveckla samarbetet med alla vårdcentraler i nämndområdet utifrån Gemensam konsultationsmodell för specialistpsykiatrin primärvården. - Verka för att remisshanteringen mellan primärvård och specialistpsykiatri blir mer effektiv. Patientens somatiska hälsotillstånd ska på ett rutinmässigt sätt uppmärksammas inom psykiatrin, öppen och sluten vård. Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 14 (45)

46 Förbättringar i den psykiatriska heldygnsvården Sjukhuset arbetar med utvecklingen av den psykiatriska heldygnsvården i enlighet med överenskommelsen mellan regeringen och Sverige Kommuner och Landsting (SKL) (Förbättringar i den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder). Sjukhusets kompetensplan ligger till grund för arbetet under år Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Inför år 2012 har en förändring skett av den organisatoriska tillhörigheten för neuropsykiatrisk verksamhet (NP-verksamhet) för barn och ungdomar i Stenungsund, Tjörn, Kungälv och Ale från Primärvården Södra Bohuslän/barn- och ungdomsmedicin till Kungälvs sjukhus/barn- och ungdomspsykiatri öppenvård. Kungälvs sjukhus tar över ansvaret för neuropsykiatriska utredningar, diagnostisering och behandlingar för barn och ungdomar upp till 18 år i Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn från och med 1 januari Förändringen innebär att BUP vid Kungälvs sjukhus har BUPs fulla uppdrag i enlighet med Regionala utvecklingsplanen för barn- och ungdomspsykiatri och dess riktlinjer. Tillgänglighet/vårdgarantin följs via regionens ordinarie månadsuppföljning. Utveckla samarbetet för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa Samarbete mellan första linjens vård och BUP följs och vidareutvecklas. Sjukhuset ska i samverkan med barn- och ungdomsmedicin i primärvården och barn- och ungdomshabilitering utveckla former för samverkan utifrån regionens riktlinjer Ett utvecklat samarbete riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder. Västbus är ett exempel på samverkan mellan kommunerna och regionen kring gemensamma riktlinjer för barns bästa. Vårdgivarna ska delta i arbetet med revidering av Råd för utredningsarbete på basnivån enligt Västbus riktlinjer Arbete inom skolväsendets obligatoriska och frivilliga skolformer i Västra Götalandsregionen. Vårdgivarna ska även delta i arbetet med konsekvenser av HSK:s vårdkedjekartläggning av hälso- och sjukvård för barn och ungdomar i nämndområdet. Särskild uppmärksamhet bör riktas till vårdövergången mellan BUP och vuxenpsykiatrin. Närsjukvårdsarbete Den Nära Vården inom SIMBA-området I SIMBA planen, Den Nära Vården inom SIMBA - området , finns tio målområden där olika åtgärder är redovisade. En handlingsplan har utarbetats för åren Sjukhuset åtar sig fortsatt engagemang och ett delat ansvar med primärvården och kommunerna för vidareutvecklingen av närsjukvårdsarbetet inom SIMBA-området. Kungälvs sjukhus ska komplettera primärvård och kommunal hälso- och sjukvård med den vård som kräver sjukhusets kompetens och resurser inom akutsjukvård. Från Kungälv sjukhus ingår sjukhusdirektör, verksamhetschef för geriatrik/rehabiltering och verksamhetschef för psykiatrin i SIMBAs ledningsgrupp. I närvårdsplanen ingår ett målområde för psykiatri, vuxenpsykiatri och för barn- och ungdomspsykiatri. Representanter från psykiatrin ska aktivt delta i arbetet lokalt i enlighet med närvårdsplanens målområde 7. Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 15 (45)

47 Avancerad vård i hemmet AVH-team, palliativt team AVH-teamet är ett palliativt konsultativt team inom SIMBA-området och är i full drift sedan AVH-teamet har sin organisatoriska tillhörighet till Kungälvs sjukhus. Teamet ska stödja patienten, anhöriga och personalen. I teamets uppgift ingår att kompetensutveckla personal inom sjukhus, primärvård och kommun. Råd och stöd ska kunna ges i det enskilda boendet. Genom kontinuitet runt patienten i vårdarbetet skapar teamet trygghet både för patient, anhörig och vård- och omsorgspersonal. Höjning av kvaliteten i vårdplaneringen och informationsöverföringen mellan sjukhus, primärvård och kommun innebär ett bättre beslutsunderlag. Detta innebär en kunskap som är lika runt patienten dygnet runt (hemtjänst, kommunsjuksköterska, jourläkare inom primärvården). Sammantaget ger detta ökad trygghet för patienten och valmöjlighet att få avancerad vård i hemmet, trots en svår diagnos. AVH-teamets verksamhet kan bland annat mätas genom minskat inflöde till sjukhusen. 8 HÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUS HÄLSOFRÄMJANDE OCH SJUKDOMSFÖREBYGGANDE ARBETE Kungälvs sjukhus ingår i det svenska nätverket för Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS). Sjukhuset ska arbeta efter visionen att skapa en effektivare hälsooch sjukvård genom hälsoorientering. Det innefattar att stödja de processer som ger individen möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor, beräknas vara framtagna i slutlig version under hösten Hälsofrämjande förhållningssätt Med ett hälsofrämjande förhållningssätt tillvaratas individens egen kraft. I vårdkontakten blir patienten bemött med empati och respekt för sitt självbestämmande och ses som en samarbetspart för att uppnå vårdresultat i enlighet med vad som är möjligt och önskvärt för patienten i dennes situation. Befolkingsinriktade aktiviteter syftar till att möjliggöra för individer att gör kloka val beträffande sin hälsa. Levnadsvanors betydelse för hälsan Levnadsvanor och motiv för förändring av dessa ska ges en naturlig plats i samtalet med patienten, vare sig detta gäller behandling, rehabilitering, förebyggande eller hälsofrämjande. I samverkan med vårdgrannar och kommun bidrar sjukhuset till ökad kunskap i samhället om levnadsvanors betydelse för hälsan. Patientperspektiv sjukhuset ska: - Tillämpa ett hälsofrämjande förhållningssätt i varje vårdkontakt. - Erbjuda patienten ett kort samtal om levnadsvanor, där det är relevant, i sjukdomsförebyggande eller behandlande syfte. - Informera om var patienten kan få stöd för förändring av levnadsvanor, när denne så önskar. - Ordinera fysisk aktivitet på recept (FaR) som komplement till annan behandling. Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 16 (45)

48 Befolkningsperspektiv sjukhuset ska: - Delta i samverkansaktiviteter enligt målområde 8 i SIMBAs närvårdsplan. - Bidra med föreläsningar eller annan kunskapsöverföring vid folkhälsodagar eller temadagar i upptagningsområdet. Ledningsperspektiv - sjukhuset ska: - Delta i det nationella nätverket HFS arbete och följa upp sin verksamhet efter nätverkets indikatorer. - Delta i och utveckla arbetet inom det regionala nätverket för HFS i Västra Götalandsregionen. - Omsätta de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder efter beslut om inriktning och ägaruppdrag i västra Götalandsregionen. - Regelbundet ta reda på hur patientgrupper har upplevt vården, samt arbeta med brukarmedverkan som utgångspunkt för förbättringsarbete. - Implementera rutiner och verktyg för FaR. - Utveckla strategier för att systematiskt arbeta med information och stöd till patienter beträffande levnadsvanor. 9 STATISTIK Sjukhuset ska månadsvis leverera uppgifter om utförd vård till regionens vårddatabas i enlighet med fastställda filspecifikationer för Västra Götalandsregionens vårddatabas. Sjukhuset ansvarar för kvalitetssäkring av levererade data, och deltar i gemensamt arbete för att utveckla och kvalitetssäkra rapporteringen. Sjukhuset ska rapportera köpt vård som ersätts med riktat uppdrag. Typ av vård och volymer redovisas till VEGA. Nämnden förser sjukhuset med relevant konsumtionsstatistik i samband med nämndes delårsrapporter och årsredovisning. Vidare tas kvartalsstatistik fram av HSK, som delges sjukhuset. 10 ERSÄTTNINGSUTRYMME För ersättning år 2012 av länssjukvård vid Kungälvs sjukhus för invånarna i Västra Götaland reserveras totalt tkr, inklusive läkemedel och den i regionen gemensamma beställningen av planerad vård. Sjukhuset debiterar patientavgifter enligt de regler som fastställts av Västra Götalandsregionen. Vid beslut om förändring av patientavgiftens storlek justeras det samlade ersättningsutrymmet så att förändringen blir ersättningsneutral för sjukhuset. Patientavgifterna behålls av sjukhuset. Riktat uppdrag De riktade uppdragen uppgår till tkr av det totala ersättningsutrymmet, inklusive läkemedel. Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 17 (45)

49 Målrelaterad ersättning Syftet med målrelaterad ersättning är att fokusera på vårdkvalitet och stödja arbetet med att uppnå utvalda kvalitetsmål. För år 2012 reserveras för den målrelaterade ersättningen 21,7 mnkr, cirka 3 procent av det totala ersättningsutrymmet. Parterna är överens om ett antal målrelaterade kvalitetsindikatorer, vilka är kopplade till mättal och måltal och en ersättning är kopplat till måluppfyllelse, bilaga 3. De flesta kvalitetsindikatorerna ingår i regionala måltal för utvalda indikatorer, april 2011, (RSK ) och i Regionens Handlingsplan för God Vård. Målrelaterad ersättning kopplat till kvalitetsindikatorer En trappstegsmodell används från och med år 2009 för bedömning av måluppfyllelsen. Nivåerna sätts gemensamt mellan parterna. Utgångspunkten för målnivåerna är en sammanvägning av regionens måltal, sjukhusets utfall 2010 och preliminär mätning i april Jämförelser har också gjorts med Öppna Jämförelser 2010 och Verksamhetsanalys Regionens måltal utgör i vissa fall lägsta nivån och i andra fall högsta nivån. Nivå 1 = basnivån, uppgår till 75 % av de reserverade 21,7 mnkr = 16,3 mnkr. Basnivån ingår i priserna. Nivå 2 uppgår till 15 % av de reserverade 21,7 mnkr = 3,3 mnkr. Nivå 3 uppgår till 10 % av de reserverade 21,7 mnkr = 2,1 mnkr Basnivån och nivå 2+3 utgör tillsammans 100 % av den målrelaterade ersättningen kopplad till kvalitetsindikatorer, totalt 21,7 mnkr. Uppföljning av kvalitetsindikatorerna görs i samband med delårsredovisning per april och per november till hälso- och sjukvårdsnämnden. Slutavstämningen i december ligger till grund för den ekonomiska regleringen. Uppnås basnivån behåller sjukhuset den redan utbetalda ersättningen. Har sjukhuset uppnått nivå 2 utbetalas ytterligare 15 % och uppnås även nivå 3 blir ersättningen ytterligare 10 %, sammantaget 100 %. Utbetalning av den målrelaterade ersättningen för nivå 2 och nivå 3 kan utbetalas även om målnivån inte uppnåtts om sjukhuset kan presentera en åtgärdsplan för hur sjukhuset ska uppnå målnivån för respektive kvalitetsindikator för vilken målnivån inte uppnåtts. 11 BETALNINGSRUTINER Ekonomisk avräkning ska ske månadsvis genom att till sjukhuset utbetalas dels en tolftedel av verksamhetsanslag och riktade uppdrag, dels en ersättning för faktiskt redovisade prestationer enligt fakturaspecifikation. Fakturaspecifikation utgörs av data som inrapporterats till den gemensamma vårddatabasen. 12 PERSONALENS KÄNNEDOM OM ÖVERENSKOMMELSEN Sjukhusdirektören ansvarar för att personalen har god kännedom om uppdraget i överenskommelsen. Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 18 (45)

50 13 INFORMATION TILL BEFOLKNINGEN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 ansvarar för att information om överenskommelsen lämnas till befolkningen i Tjörn, Kungälv, Stenungsund och Ale. 14 UPPFÖLJNING AV ÖVERENSKOMMELSEN Uppföljning görs företrädesvis i samband med delårsbokslut, årsredovisning och vid ordinarie sammankomster under Produktionen följs upp månadsvis av sjukhuset. Kvartalsvis statistik fördelad på totalen och på respektive kommun tas fram av hälso- och sjukvårdskansliet. Redovisning vid dialogmöten mellan parterna och överenskomna uppföljningstillfällen. Patientströmmar följs kontinuerligt under året, liksom remissflöde och akutströmmar. Delårsrapport per mars 2012 Vårdproduktion. Sammanfattning av vårdgarantin per mars. Uppföljning av överenskommelsen till HSN vid juni-nämnden Vårdproduktion. Förändrat uppdrag 4.3. Målrelaterade kvalitetsindikatorer, per april. Vårdgarantin, per maj Jämlik och jämställd hälso- och sjukvård (5.5, 5.6) Delårsrapport per augusti 2012 Vårdproduktion. Sammanfattning av vårdgarantin per augusti. Uppföljning av överenskommelsen till HSN vid oktober-nämnden Vårdproduktion. Förändrat uppdrag 4.3. Utvecklingsområden enligt kapitel 7. Vårdgarantin, per september Uppföljning av överenskommelsen i december Utvecklingsområden enligt kapitel 7. Målrelaterade kvalitetsindikatorer, per november. Målrelaterad ersättning. Vårdgarantin, per november, justeras efter årsskiftet. I december görs slutlig avstämning, inför årsbokslutet, av måluppfyllelsen för kvalitetsindikatorerna och vårdgarantin målrelaterad ersättning baserad på mätningar per 30 november och bedömningar av utvecklingen för helåret. Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 19 (45)

51 Årsredovisning 2012 Vårdproduktion. Sammanfattning av vårdgarantin. Urval av övriga målrelaterade kvalitetsindikatorer. Helårsuppföljning av överenskommelsen till HSN, senast 25 januari 2013 Vårdproduktion. Förändrat uppdrag 4.3. Utvecklingsområden enligt kapitel 7. Målrelaterade kvalitetsindikatorer. Vårdgarantin, per december. Jämlik och jämställd hälso- och sjukvård (5.5, 5.6) Effekter av VG Primärvård Under 2012 ska utvecklingen av eventuella konsekvenser för sjukhuset med anledning av VG Primärvård följas gemensamt. Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Särskild uppföljning av NP-verksamheten för barn och ungdomar görs i samband med delårsuppföljning till hälso- och sjukvårdsnämnden vid junisammanträdet, oktobersammanträdet samt i årsredovisning Uppföljningen ska också innehålla nulägesbeskrivning kring samverkan i enlighet med Ett utvecklat samarbete - Riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder. Övrigt För övriga delar i överenskommelsen upprättar parterna gemensamt under året detaljerad tidsplan för uppföljning. 15 OENIGHET Tvist om tolkning av överenskommelsen ska i första hand lösas genom förhandling mellan parterna. Om parterna inte når uppgörelse hänskjuts frågan till regionstyrelsen. Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 20 (45)

52 16 UNDERSKRIFTER Denna överenskommelse har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit ett exemplar var. Göteborg Kungälv HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMND 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale STYRELSEN FÖR KUNGÄLVS SJUKHUS OCH FRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS Jan-Åke Simonsson Ordförande Joakim Larsson Ordförande Ralph Harlid Hälso- och sjukvårdschef Ann Stokland Sjukhusdirektör Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 21 (45)

53 ERSÄTTNINGAR OCH VÅRDVOLYMER, ÅR 2012 Bilaga 1a Enligt kompletterande planeringsdirektiv, beslutade i regionstyrelsen , ska faktisk vårdvolym år 2011 gälla som produktionsvolym år Den faktiska vårdvolymen 2011 fastställs i januari Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 22 (45)

54 Bilaga 1b SPECIFIKATION AV RIKTADE UPPDRAG VID KUNGÄLVS SJUKHUS 2012 Verksamhet / Åtagande Belopp (tkr) Elfvebacken, Psykiatriskt behandlingshem för unga personer med psykossjukdom Nyborg, psykiatri, skola med behandlingsinslag Stenungsund 739 Pelikanen, deluppdrag AstonVilla, Stenungsund 168 Neuropsykiatriskt team, NPT, vuxna Neuropsykiatrisk verksamhet barn och unga Psykiatriskt beroendeteam (dubbeldiagnoser) Ambulanssjukvård (inkl liggande transporter och SOSalarm) Övrig köpt vård, Specialistvård utanför VGR Hjälpmedel, avseende Kungälv sjukhus åtagande Fotvård 213 Avancerad vård i hemmet Screening aortaneurysm 124 Somatisk akutverksamhet Summa exkl. receptläkemedel & apodos Receptläkemedel, apodos & läkemedelshjälpmedel Summa inkl. receptläkemedel & apodos Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 23 (45)

55 Förändringsposter i överenskommelse 2012 Bilaga 1c Verksamhet Ersättning Volympåverkan Anmärkning (Tkr) Kontakt Antal Ersättning 2011 Grundök Kompl ÖK valfrihetsvård Kompl ÖK puckelkostnad Förändringar 2012 Index ,50% ADHD läkemedel 148 Ordnat införande läkemedel år två 270 Tidigare ersättning från HSU. Tidigare ersättning från HSU. Överföring från Neuropsykiatrisk verksamhet primärvård. Ersätts som riktat uppdrag Receptläkemedel Prostatektomier vårdtillfällen -20 poäng -32 Hyreskompensation Överföring i enlighet med tumörutredningen till NU. Tidigare nämndbeslut med anledning av utbyggnad. Familjeenheten BUP 175 besök 30 Överföring från SU Elfvebacken +/ Överförs från riktat uppdrag till prestationsersättning. Ytterligare justeringar görs efter fastställda produktionsvolymer i januari 2012 Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 24 (45)

56 Bilaga 2 Ersättningar till sjukhuset 2012 preciserade förutsättningar 1. Den slutna och delar av den somatiska öppna vården ersätts med ett sjukhusspecifikt DRG-pris per poäng. Sjukhuset ersätts dels med en rörlig ersättning som motsvarar 50 % av fullt pris per prestation, dels en fast andel för återstående 50 % av den prestationsrelaterade vården. För särskilt kostsamma eller vårdkrävande patienter får sjukhusen, utöver DRG-priset, särskild ersättning s k ytterfallsersättning. Sjukhuset ersätts för ett sammanhängande vårdtillfälle inom sjukhuset och utifrån en gemensam diagnosrelaterad viktlista. Därutöver ersätts sjukhusen med anslag för särskilt riktade uppdrag (enligt specifikation i bilaga 1b). Ersättning, såväl fast som rörlig, erhålls upp till angivet tak. Utöver ersättningstaket ersätts inte sjukhuset såvida inte parterna kommer överens om detta i särskild ordning. 2. För övrig öppen vård sker ersättning för läkarbesök och behandlingar med specifika priser för olika typer av besök. Införandet av KVÅ, Klassifikation för öppenvården, har inneburit att fler besök övergår och ersätts med NordDRG-O. Viktlistan för NordDRG-O förändras årsvis och nya grupper ersätts enligt NORD-DRG O. 3. För vuxenpsykiatrins slutenvård ersätts sjukhuset med 90 % fast och 10 % rörlig ersättning. Den rörliga delen ersätts utifrån prestationer där vårddagar motsvarar 90 % av den rörliga ersättningen och vårdtillfällen 10 %. Ersättningen för den fasta och rörliga ersättningen inom psykiatrins öppenvård är 50/ Cirka tre procent av ersättningen är kopplat till måltal för ett antal kvalitetsindikatorer. Av summan ligger 75 procent i priserna och utbetalas löpande. Når sjukhuset inte de överenskomna måltalen återbetalas hela eller delar av summan. Resterande 25 procent av ersättningen utbetalas om måltalen nås. 5. De för Västra Götalandsregionen fastställda definitioner enligt Begrepp och termer ska iakttas av sjukhusen. Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 25 (45)

57 MÅLRELATERADE KVALITETSINDIKATORER MÅLRELATERAD ERSÄTTNING ÅR 2012 Bilaga 3 Alla indikatorerna har aggregerade måltal, men ska följas upp könsuppdelat. De numrerade indikatorerna nedan är de i regionen utvalda indikatorerna med regionala måltal som är relevanta för Kungälvs sjukhus. Kvalitetsområden och indikatorer Sjukhuset ska följa kvalitetsindikatorer enligt regionens krav. Måltal 2012 Preliminärt utfall april 2011 Utfall 2010 Målrelaterad ersättning 2012 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård % % % Diabetes tkr Indikator 1 - Andel diabetespatienter rapporterade till NDR. Definition: Täljare: Antal diabetespatienter som rapporterats till NDR. Nämnare: Totalt antal typ 1 diabetespatienter som kontrolleras vid sjukhusets diabetesverksamhet. Källa: NDR och PAS på sjukhuset. 75 / 85 / >95 95 % reg. måltal 73 % 85 % 500 tkr Indikator 2 - Andel typ 1 diabetespatienter med HbA1c < 52 mmol/mol. Definition: Täljare: Antal typ 1diabetespatienter med HbA1c < 52 mmol/mol. Nämnare: Totalt antal typ 1 diabetespatienter som rapporterats i nationella diabetesregistret (NDR). T. om 2011 annan definition. Källa: NDR. 15 /16,5 / >16,5 16,5 % reg. måltal 18 % 14,7 430 tkr Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 26 (45)

58 Måltal 2012 Preliminärt utfall april 2011 Utfall 2010 Målrelaterad ersättning 2012 Indikator 3 - Andel typ 1 diabetespatienter med HbA1c < 73 mmol/mol. Definition: Täljare: Antal typ 1 diabetespatienter med HbA1c < 73 mmol/mol. Nämnare: Totalt antal typ 1 diabetespatienter som rapporterats i nationella diabetesregistret (NDR). T. om 2011 annan definition. Källa: NDR. 73 / 74 / % reg. måltal 77 % tkr Indikator 4 - Andel typ 1 diabetespatienter med blodtryck < 130/80. Definition: Täljare: Antal typ 1 diabetespatienter med blodtryck <130/80 mm Hg. Nämnare: Totalt antal typ 1 diabetespatienter som rapporterats i nationella diabetesregistret (NDR). T. om 2011 annan definition. Källa: NDR. 35 / 40 / %, reg. måltal 68 % 68,5 430 tkr Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 27 (45)

59 Måltal 2012 Preliminärt utfall april 2011 Utfall 2010 Målrelaterad ersättning 2012 Indikator 5 - Andel typ 1 diabetespatienter, år med LDL-kolesterol < 2,5 mmol/l. Definition: Täljare: Antal typ 1 diabetespatienter, år, med LDLkolesterol < 2,5 mmol/l Nämnare: Totalt antal typ 1 diabetespatienter, år, som rapporterats i nationella diabetesregistret (NDR). T. om 2011 annan definition. Källa: NDR. 40 / 41 / %, reg. måltal 51 % tkr Hjärtsjukvård tkr Indikator 6 - Andel reperfusion vid hjärtinfarkt med ST-höjning. Definition: Målgrupp enligt Riks-HIAs definition. Täljare: Antal patienter, yngre än 80 år, med ST-höjningsinfarkt eller vänstergrenblock som gavs akut reperfusionsbehandling. Nämnare: Samtliga patienter, yngre än 80 år, med SThöjningsinfarkt eller vänstergrenblock i Riks-HIAs databas. Källa: Riks-HIA 80 / 83 / %, reg. måltal 83 % 90 % 570 tkr Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 28 (45)

60 Måltal 2012 Preliminärt utfall april 2011 Utfall 2010 Målrelaterad ersättning 2012 Indikator 7 - Andel behandlade med lipidsänkare vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Definition: Målgrupp enligt Riks-HIAs definition. Täljare: Antal patienter, yngre än 80 år, som sjukhusvårdats med akut hjärtinfarkt och vid utskrivning erhåller lipidsänkare. Nämnare: Totalt antal patienter, yngre än 80 år, som sjukhusvårdats för akut hjärtinfarkt och skrivs ut levande. Källa: Riks-HIA 90 / 91 / %, reg. måltal 97 % 91 % 570 tkr Indikator 8 - Andel kranskärlsröntgade vid icke-st-höjningsinfarkt. Definition: Målgrupp enligt Riks-HIAs definition. Täljare: Antal patienter, yngre än 80 år, med icke-sthöjningsinfarkt och indikation för kranskärlsröntgen som kranskärlsröntgades eller planerades för kranskärlsröntgen i samband med vårdtillfället. Nämnare: Alla patienter, yngre än 80 år, med icke SThöjningsinfarkt i målgruppen som registrerats i Riks-HIAs databas. Källa: Riks-HIA 80 / 82 / %, reg. måltal 100 % 82 % 570 tkr Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 29 (45)

61 Måltal 2012 Preliminärt utfall april 2011 Utfall 2010 Målrelaterad ersättning 2012 Indikator 9 - Andel behandlade med clopidogrel vid utskrivning efter icke-sthöjningsinfarkt. Definition: Målgrupp enligt Riks-HIAs definition. Täljare: Antal sjukhusvårdade patienter, yngre än 80 år, med icke- ST-höjningsinfarkt som behandlas med clopidogrel vid utskrivning. Nämnare: Samtliga patienter, yngre än 80 år, i målgruppen som registrerats i Riks-HIAs databas. Källa: Riks-HIA 88 / 90 / > %, reg. måltal 86 % 94 % 570 tkr Indikator 10 - Andel behandlade med ACE-hämmare/ A2-antagonister vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Definition: Målgrupp enligt Riks-HIAs definition. Täljare: Antal patienter, yngre än 80 år, med hjärtinfarkt som vid utskrivning behandlas med ACE-hämmare/A2-blockerare. Nämnare: Samtliga patienter, yngre än 80 år, i målgruppen som registrerats i Riks-HIAs databas. Källa: Riks-HIA 85 / 90 / > %, reg. måltal 96 % 91 % 570 tkr Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 30 (45)

62 Måltal 2012 Preliminärt utfall april 2011 Utfall 2010 Målrelaterad ersättning 2012 Ortopedi tkr Indikator 15 - Väntetid till operation av höftfraktur, andel opererade inom 24 tim. Definition: Måttet anger handläggningstiden på akutsjukhuset från ankomst till dess höftfrakturpatienten blir opererad. Avser samtliga patienter. Nyckeltalet skall beräknas från ankomsttid till sjukhuset till tidpunkt för operation. Täljare: Antal patienter som opererade inom 24 timmar efter ankomst till sjukhuset. Nämnare: Samtliga patienter som opererats för höftfraktur, registrerade i Riks-Höft. Källa: Riks-Höft 60 / 65 / % opererade inom 24 timmar reg. måltal 71 % 79 % 730 tkr Indikator 16 - Täckningsgrad, Riks-höft. Definition: Täljare: Antal vårdtillfällen för höftfraktur som registrerats i Riks- Höft. Nämnare: Samtliga vårdtillfällen för höftfraktur i den regionala vårddatabasen (ICD-10 kod S72.0 S72.2 som huvud- eller bidiagnos). Källa: Riks-Höft 90 / 96 / > %, reg. måltal 100 % 100 % 900 tkr Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 31 (45)

63 Måltal 2012 Preliminärt utfall april 2011 Utfall 2010 Målrelaterad ersättning 2012 Indikator 17 - Andel omopererade inom 2 år efter total höftprotesoperation. Definition: Täljare: Antal omoperationer inom två år efter den ursprungliga operationen oavsett vilken orsaken till omoperation är. Avser all form av ytterligare kirurgi (vidare begrepp än revision) efter indexoperationen. Nämnare: Samtliga operationer av totala höftproteser som registrerats i Svenska Höftprotesregistret under perioden. Källa: Svenska Höftprotesregistret. 2 / 1,8 / < 1,8 2 %. reg. måltal tkr Stroke tkr Indikator 18 - Täckningsgrad Riks-Stroke. Definition: Täljare: Antal vårdtillfällen för stroke som registrerats i det nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke. Nämnare: Samtliga vårdtillfällen i den regionala vårddatabasen som har stroke som förstadiagnos (ICD-10 kod I61, I63, I64) för individer äldre än 17 år. Källa: Riks-Stroke och Vega. 90 / 96 / > %, reg. måltal 96 % 95 % 900 tkr Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 32 (45)

64 Måltal 2012 Preliminärt utfall april 2011 Utfall 2010 Målrelaterad ersättning 2012 Indikator 19 - Blodförtunnande behandling efter stroke med förmaksflimmer. Mått: Andel patienter med hjärninfarkt och förmaksflimmer som efter insjuknandet behandlats med antikoagulantia i tablettform. Definition: Enligt Riks-Stroke. Täljare: Antal patienter med hjärninfarkt och förmaksflimmer som efter insjuknandet behandlats med antikoagulantia i tablettform vid utskrivning. Personer över 80 år. Nämnare: Samtliga patienter med hjärninfarkt och förmaksflimmer, registrerade i Riks-Stroke. Personer över 80 år. T. om 2011 annan definition. Källa: Riks-Stroke. 43 / 48 / %, reg. måltal 40 % 22 % 330 tkr Indikator 20 - Andel patienter med stroke som vårdats på strokeenhet. 88 / 90 / %* 87,9 % 530 tkr Definition: Täljare: Antal patienter med stroke som vårdats på strokeenhet, enligt gällande kriterier för sådan enhet. Nämnare: Samtliga patienter med stroke som registrerats i Riks- Stroke. 90 %, reg. måltal (*strokeenheten stängd 5,5 veckor pga av vinterkräksjuka) Källa: Riks-Stroke. Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 33 (45)

65 Måltal 2012 Preliminärt utfall april 2011 Utfall 2010 Målrelaterad ersättning 2012 Indikator 21 - Andel strokepatienter som gavs trombolysbehandling. Definition: I målgruppen för denna behandling ingår patienter med strokediagnos I63 (ischemisk stroke), i åldern år, som var ADL-oberoende vid insjuknandet. Täljare: Antal strokepatienter som trombolysbehandlats. Nämnare: Samtliga strokepatienter registrerade i Riks-Stroke som ingick i målgruppen för denna behandling. 5 / 6 / 9 9 %, reg. måltal 6 % tkr Källa: Riks-Stroke. Kirurgi 530 tkr - Andel elektiva ljumskbråcksoperationer utförda i dagkirurgi. Definition: 80 / 82 / > % tkr Täljare: Antal planerade operationer av ljumskbråck utförda i dagkirurgi. Nämnare: Totala antalet planerade operationer av ljumskbråck d.v.s. även operationer utförda inom sluten vården (ICD-10 kod K40.2, K40.9, åtgärdskod JAB) Källa: Vega Indikator 23 - Andel ljumskbråcksopererade som omopererats inom 5 år. Definition: Varje opererat bråck som är noterat i bråckregistret följs, från tiden för bråckoperationen framåt i tiden, tills en ny bråckoperation (en omoperation) i den opererade ljumsken eventuellt utförs. T. om 2011 annan definition %, reg. måltal -- 3,4 % Källa: Svenskt bråckregister. Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 34 (45)

66 Måltal 2012 Preliminärt utfall april 2011 Utfall 2010 Målrelaterad ersättning 2012 Intensivvård 830 tkr Indikator 24 - Andel vårdtillfällen inom intensivvård registrerade i Svenskt intensivvårdsregister. Definition: Täljare: Andel vårdtillfällen inom intensivvård som registrerats i SIR. Nämnare: Totalt antal vårdtillfällen inom intensivvård. 75 / 80 / %, reg. måltal 100 % 100 % 830 tkr Källa: SIR Psykiatri tkr Indikator 30 - Andel diagnossatta läkarbesök och vårdtillfällen, VUP och BUP. Definition: Täljare: Antal läkarbesök respektive vårdtillfällen som har diagnossatts i den regionala vårddatabasen. Nämnare: Totala antalet läkarbesök respektive vårdtillfällen inom specialiserad vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri. öppenvård: BUP 95 / 96 / >96 VUP 95 / 96 / >96 slutenvård: VUP 95 / 96 / >96 öppenvård: BUP 100 % VUP 88 % slutenvård: VUP 67 % öppenvård: BUP = 99 % VUP = 97 % slutenvård: VUP = 90 % 630 tkr 630 tkr 630 tkr Källa: Vega 96 %, reg. måltal Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 35 (45)

67 Måltal 2012 Preliminärt utfall april 2011 Utfall 2010 Målrelaterad ersättning 2012 Indikator 31 - Andel med skriftlig vårdplan, barn- och vuxenpsykiatri. Källa: Kliniken 45/ 50/ > %, reg. måltal 26 % Psykospatienter 95 % 530 tkr Funktionsnedsättning GAF-instrument Indikator 32 - Andel patienter med GAF-värde angivet inom barn-och ungdomspsykiatri de senaste 12 månaderna, VUP och BUP. BUP 50 / 60 / 65 VUP 60 / 65 / 72 BUP = 28 % VUP = 62 % BUP = 48 % VUP = 72 % 530 tkr Definition: Täljare: Antal patienter med pågående behandling 31/ som har aktuell GAF inom de senaste 12 månaderna. Nämnare: Antal patienter med pågående behandling 31/ %, reg. måltal Källa: Melior. BUP Stjärnan - Andel nya patienter registrerade i BUP-stjärnan. 50 / 55 / % 62 % 530 tkr Källa: BUP-stjärnan/Elvis Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 36 (45)

68 Måltal 2012 Preliminärt utfall april 2011 Utfall 2010 Målrelaterad ersättning 2012 Läkemedel tkr Indikator 39 - Andel zopiklon av sömnläkemedel till personer 75 år och äldre. Definition: Täljare: Antal DDD zopiklon (ATC-grupp N05CF01) förskrivet från arbetsplatsen till personer 75 år och äldre. Nämnare: Antal DDD sömnläkemedel (ATC-grupp N05C) förskrivet från arbetsplatsen till personer över 75 år och äldre. 60 / 65 / > % tkr Källa: Concise Indikator 40 - Intravenösa antibiotika andel penicilliner av penicilliner + cefalosporiner på rekvisition till sjukhuskliniker. 55 / 58 / > % tkr Definition: Täljare: Antal DDD bensylpenicillin (ATC-grupp J01CE01) och kloxacillin (ATC-grupp J01CF02) Nämnare: Antal DDD bensylpenicillin (ATC-grupp J01CE01) och kloxacillin (ATC-grupp J01CF02), cefuroxim (ACT-grupp J01DC02), cefotaxim (ACT-grupp J01DD01), ceftazidim (ACTgrupp J01DD02) Källa: Concise Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 37 (45)

69 Måltal 2012 Preliminärt utfall april 2011 Utfall 2010 Målrelaterad ersättning 2012 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Totalt tkr Fokus ska ligga på patientens värderingar av information, tillgänglighet, bemötande, delaktighet, samt hur rätten till integritet tillgodoses. Systematiskt och regelbundet ska sjukhuset ta reda på patienters upplevelse av vården, bemötande och delaktighet, med hjälp av nationella patientenkäten. Den nationella enkäten görs vartannat år. Nästa mätning blir Patientupplevelse av vårdkontakten Somatisk vård Bemötande Öppen vård Slutenvård PUK-tal* 90 / 91 / / 91 / PUK-tal* tkr 200 tkr Delaktighet Öppen vård Slutenvård Psykiatrisk vård Bemötande Öppen vård Slutenvård Delaktighet Öppen vård Slutenvård 78 / 80 / / 76 / 77 PUK-tal* 83 / 84 / / 74 / / 67 / / 56 / PUK-tal* tkr 200 tkr 200 tkr 200 tkr 200 tkr 200 tkr * PUK = Patientupplevd kvalitet Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 38 (45)

70 Måltal 2012 Preliminärt utfall april 2011 Utfall 2010 Målrelaterad ersättning 2012 Akutkliniken (genomförs varje år) - Hur värderar du som helhet den vård du fick? 67 / 69 / 77 PUK-tal* 69 PUK-tal* tkr Akutkliniken Indikator 35 - Andel patienter där tid till triage < 10 minuter. Definition: Tid till triage definieras som den registrerade tiden från det att patienten ankommit till akutmottagningens gåendesida och tagit kölapp, eller ankommit per ambulans/helikopter och till dess att triage, inkluderande undersökning av vitalparametrar, påbörjats. Täljare: Antal patienter där tid till triage < 10 minuter vid besök på akutmottagning. Nämnare: Totalt antal patienter som besökt akutmottagningen. Källa: Regional väntetidsregistrering. TTT 60 / 75 / %, reg. måltal TTT 64 % Indikator 34 - Andel patienter där tid till läkarbesök < 1 timma. Definition: Tid till läkare definieras som den registrerade tiden från det att patienten ankommit till akutmottagningens gåendesida och tagit kölapp, eller ankommit per ambulans/helikopter och till dess att läkarbedömningen påbörjats. Täljare: Antal patienter där tid till läkare < 1 timme. Nämnare: Totalt antal patienter som besökt akutmottagningen. Källa: Regional väntetidsregistrering. TTL 50 / 65 / %, reg. måltal TTL 37 % Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 39 (45)

71 Måltal 2012 Preliminärt utfall april 2011 Utfall 2010 Målrelaterad ersättning 2012 Indikator 36 - Andel patienter där total genomloppstid < 4 timmar. Definition: Total genomloppstid definieras som den registrerade tiden från det att patienten ankommit till akutmottagningens gåendesida och tagit kölapp, eller ankommit per ambulans/helikopter och till dess att akutvårdsbesöket är avslutat. Täljare: Antal patienter där total genomloppstid < 4 timmar vid besök på akutmottagning. Nämnare: Totalt antal patienter som besökt akutmottagningen. Källa: Regional väntetidsregistrering. Säker hälso- och sjukvård Indikator 37 - Vårdrelaterade infektioner. Definition: VRI-mätning enligt SKL Källa: SKL TGT 75 / 80 / %, reg. måltal 10 / 9 / 8 8 % reg. måltal TGT 68 % ,7 % 4,9 % 800 tkr Totalt 800 tkr Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 40 (45)

72 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Rapportering / Redovisning Målrelaterad ersättning 2012 För att följa utvecklingen med det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska följande redovisas. Totalt tkr Livsstil och levnadsvanor - Patienterna ska få ett kort motiverande samtal om livsstil och levnadsvanor när det är relevant tobaksvanor, riskbruk av alkohol, övervikt, råd om fysisk aktivitet. Tobaksvanor - Varje klinik inom somatiken samt inom psykiatrin ska genomföra en patientinriktad aktivitet för att minska rökning, till exempel erbjudande av rökslutarstöd, riktade insatser inför operation och nikotinersättning under inläggningstiden. Minska riskbruk av alkohol - Sjukhuset ska arbeta för att minska riskbruk av alkohol genom samtal och information riktad till patienter. FaR - Fysisk aktivitet på recept - Fysisk aktivitet på recept som komplement till annan behandling, gäller alla kliniker inom somatiken och psykiatrin. - Antal utskrivna recept jämförs halvårsvis mot föregånde år. Beskriv hur sjukhuset arbetar med patientsamtal kring livsstil och levnadsvanor. Beskriv övriga informationsinsatser och stöd till patient kring livsstil och levnadsvanor. Redovisa aktivitet på respektive klinik inom somatiken och psykiatrin. Redovisa hur sjukhuset arbetar för att minska riskbruk av alkohol. - Redovisa utvecklingen. - Redovisa antal utskrivna recept på fysisk aktivitet per verksamhet. 850 tkr 850 tkr 850 tkr 850 tkr Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 41 (45)

73 BESKRIVNING AV RESPEKTIVE SPECIALITET INOM KUNGÄLVS SJUKHUS Akutkliniken Bilaga 4 Kliniken blev vid årsskiftet en egen verksamhet som i nuläget innefattar akutmottagning, sekretariat och en gemensam del. Inga läkare är anställda vid kliniken utan de kommer från respektive specialitet och tar hand om patienterna. Akutmottagningen är öppen dygnet runt för akutsökande på länssjukvårdsnivå inom områdena allmän internmedicin, kirurgi, urologi samt ortopedi. Det finns även akutmottagning för akutsökande vuxna inom psykiatrin mellan måndag - söndag. Den somatiska akutsjukvården är sedan ett riktat uppdrag men detta gäller inte för psykiatriska akutsjukvården som dessutom sköts av Psykiatrikliniken. Dryga söker akutmottagningen årligen, antalet har ökat kraftigt de senaste åren. Ökningen har fortsatt också efter det att VG Primärvård infördes. Knappt besök är barn trots att sjukhuset saknar barnuppdrag. Kliniken arbetar enligt den gemensamma utvecklingsplanen för akutmottagningar inom VGR med att kontinuerligt utveckla verksamheten för att förbättra omhändertagandet för patienterna och försöka minska väntetiderna för dem. Detta innebär förbättrat samarbete med övriga verksamheter såväl internt som externt, inklusive bl.a. ambulans, intensivvårdsavdelning, övriga vårdavdelningar men även gentemot primärvårdens jourcentral. En annan viktig uppgift är att vara del i registrering av skadedata inom området skadeförebyggande insatser via bl.a. Transportstyrelsen men också för kommunernas räkning. Anestesi/intensivvård/operation/ambulansverksamhet På operation utförs mellan 4000 och 4500 operationer årligen, endoskopien oräknad. Inom allmänkirurgin tar tarmkirurgin, bråck och galloperationer mest operationstid i anspråk. Dessutom utförs ca 2500 endoskopiska ingrepp inom magtarmkanalen, urinvägarna och luftvägarna vid operationsenheten. Urologin med cirka 350 operationer är en relativt liten del av den samlade kirurgin. Organdonationsoperationer utförs när det behövs. På operationsavdelningen utförs också pacemakerinläggningar, tandbehandlingar i narkos och ett mindre antal gynekologiska operationer. Ortopediska operationer tar halva operationstiden i anspråk och proteskirurgin är den enskilt största verksamheten ur resurssynpunkt. Sammantaget har ortopedin med frakturkirurgin störst akutverksamhet, närmare 40 procent av alla ortopediska ingrepp är akuta. Allmänkirurgiska ingrepp inklusive urologin svarar för 30 procent av all operationstid och de återstående 20 procenten upptas av endoskopi, gynekologi, tandoperationer och pacemakerinläggningar. Andelen akutoperationer är mellan 30 och 35 %. På Intensivvårdsavdelningen vårdas ca 700 intensivvårdspatienter årligen förutom knappt 300 hjärtpatienter och därtill närmare 700 patienter för korttidsvård som omfattar enklare behandlingar (el-konverteringar, dränbehandling för pneumothorax, smärtterapi, lättare förgiftningar, andra akutmedicinska tillstånd). Under ett år respiratorbehandlas närmare Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 42 (45)

74 150 patienter och intensivvårdsdialys får ungefär 5-10 patienter på samma tid. De vanligaste intensivvårdsdiagnoserna är infektionsutslöst chocktillstånd, förgiftningar/överdoseringar, blödning från magtarmkanalen, kramper och andningssvikt. Kungälvsambulansen är en del av sjukhuset sedan december 2006 och svarar för 2 av 5 bilar i hela området samt en sjuktransportbil. Inom sjukhuset pågår utvecklingsarbete inom flera vårdkedjor för att via ambulans snabbare styra patienten till rätt instans. Ambulansverksamheten har under de sista 3 åren liksom kliniken i övrigt utsatts för en stadigt ökad efterfrågan, ca 10 % ökning från ett år till nästa. Geriatrik-/rehabiliteringskliniken Kliniken har två vårdavdelningar med totalt 45 vårdplatser. Mer än 95 % av patienterna kommer in akut, varav en del läggs in direkt på avdelningen, en del via ambulans/röntgen och en del via akutmottagningen. De vanligaste diagnoserna är stroke, höftfraktur, kotfraktur samt demens. En avdelning vårdar främst benskörhetsfrakturer i höft, kota och bäcken och den andra är sjukhusets strokeenhet där patienter i alla åldrar med stroke och andra neurologiska sjukdomar vårdas. Sjukgymnastik, arbetsterapi, logopedi samt kuratorsverksamhet för sjukhusets somatiska del ingår också i kliniken. Framförallt är de till för de inneliggande patienterna men bedriver även en poliklinisk verksamhet med flera olika s.k. skolor (hjärt-, KOL, artros). Smärtenheten har daglig sköterskemottagning och läkarkonsult regelbundet. Ett rehabprojekt pågår med att få långtidssjukskrivna pga. kronisk smärta åter i arbete. Verksamheten avseende den maligna smärtan ökar liksom samarbetet med sjukhusets avdelningar, AVH och hemsjukvården. AVH-team (avancerad vård i hemmet) är ett team besående av sjuksköterskor och läkare som arbetar konsultativt mot kommun, primärvård och sjukhus dagtid för att ge de svårt sjuka möjlighet att vårdas hemma. Verksamheten startade efter sommaren 2008 och är numer fungerande med ökande uppdrag. Patienter som får detta stöd är fr.a. cancerpatienter men även andra kroniska sjukdomar (neurologiskt sjuka, KOL- o hjärtsviktspatienter). Ljusbehandlingsenheten behandlar hudsjukdomar och har sköterskemottagning vid flera tillfällen per vecka samt läkarkonsult en gång per månad. Enheten är stängd under sommarmånaderna. Kirurg-/ortopedkliniken Kliniken 1 tar emot ca besök på mottagningen. Kliniken har ca vårdtillfällen på de tre vårdavdelningarna. Dagsjukvården tar emot ca 2000 besök avseende handläggning samt behandling och uppföljning av patienter med cancerdiagnos. Kliniken genomför ca 6500 operativa ingrepp varav ca 42 % är ortopediska och 58 % är kirurgiska/urologiska. Salstiden för att genomföra dessa operationer fördelar sig i princip 50/50 mellan ortopedi och kirurgi/urologi. Ca 38 % av de ortopediska operationerna är akuta. För kirurgin är motsvarande siffra cirka 27 % års verksamhet Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 43 (45)

75 Kirurgin har två vårdavdelningar med sammanlagt 46 vårdplatser. Planerad kirurgi består bland annat av operationer för gallsten, tjock- och ändtarmscancer, ljumskbråck, prostatacancer, prostataförstoring, och blåscancer. Dagkirurgin består framför allt av bråckkirurgi, varicer samt endoskopiska ingrepp. Ortopedin har en vårdavdelning med 19 vårdplatser. Inom avdelningen finns även 4 övervakningsplatser som möjliggör snabbt övertag av protesopererade patienter från intensivvården. Proteskirurgi, handkirurgi samt knäkirurgi är de vanligaste ortopediska operationerna. Ortopedisk dagkirurgi består framför allt av artroskopier samt hand- och fotkirurgi. Laboratoriemedicin Kliniken ger service till sjukhuset och till flera närliggande sjukvårdsinrättningar. Drygt kliniskt kemiska analyser och cirka blodtappningar utförs årligen. Antalet patienter som kommer för provtagning har ökat kraftigt de senaste åren. Kliniken är ackrediterad av SWEDAC och har tillstånd från Läkemedelsverket och Socialstyrelsen för tappning och komponentframställning. Kliniken har många aktiva blodgivare och kampanjer genomförs kontinuerligt för att få fler. Medicinkliniken De stora folksjukdomarna diabetes, hjärtinfarkt och KOL, Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom, är några exempel på vad kliniken arbetar med. Specialistutbildade sjuksköterskor bedriver parallellt med läkare egen mottagningsverksamhet för patienter med diabetes, KOL hjärt- och kärlsjukdomar. Satsningar har gjorts för att stärka patienterna genom ökad kunskap om sin sjukdom och ett exempel på detta är den så kallade Hjärtskolan som vänder sig till såväl patienter som anhöriga. Stödjande telefonsamtal utförs också av kranskärlssköterska. Dietist finns knuten till kliniken och är en resurs för hela sjukhuset. Medicinkliniken består av en mottagning samt två vårdavdelningar som vardera har 25 vårdplatser med ca vårdtillfällen. Ett antal vårdplatser finns också att tillgå på Intensivvårdsavdelningen. Nästan samtliga patienter läggs in via akutmottagningen. Mottagningen tar emot ca besök och där finns specialkunskap inom diabetes, gastroenterologi, lungmedicin, kardiologi, hematologi samt allmän internmedicin. Under det senaste året har också den medicinska dagvården expanderat. Patienter med blodsjukdomar och mag-tarmsjukdomar kan där behandlas polikliniskt istället för att läggas in, vilket är en kvalitetshöjning. Psykiatriska kliniken Inom vuxenpsykiatrin vårdas patienter med allmänpsykiatriska sjukdomar, patienter med psykossjukdomar samt patienter med beroendesjukdom. När det gäller allmänpsykiatriska tillstånd handlar det i första hand om personer med depressionssjukdomar, ångestsjukdomar, svåra kriser, bipolär sjukdom samt personlighetsstörning av den graden att den innebär en social och arbetsmässig funktions nedsättning. Av de patienter som vårdas för psykossjukdomar har flertalet diagnoser som schizofreni och vanföreställningssyndrom, många med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar, där behandlingsinsatserna sker i nära samarbete med anhöriga och patientens övriga sociala och professionella nätverk. För patienter med beroendesjukdom innebär Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 44 (45)

76 sjukhusvård i allmänhet medicinsk abstinensbehandling. De flesta patienterna har sin huvudsakliga behandlingskontakt på någon av klinikens fem öppenvårdsmottagningar. Kliniken har utredningsenheter för neuropsykiatriska tillstånd samt för beroendeproblematik. Inom barn och ungdomspsykiatri omfattar klinikens uppdrag enbart öppen vård. I nuläget finns tre mottagningar som tar emot barn och ungdomar upp till 18 år och deras familjer. Barnen och ungdomarna har varierande psykiatrisk problematik av den allvarlighetsgraden att det hindrar dem i deras vardag. Utrednings- och behandlingsinsatser påbörjas omgående, oftast i nära samverkan med den unges nätverk. BUP-mottagningarna har akutansvar på kontorstid. Heldygnsvård tillgodoses vid behov av BUP kliniken vid Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus (DSBUS) samt av BUP kliniken vid NU-sjukvården. År 2012 har kliniken även fått i uppdrag att utreda neuropsykiatriska tillstånd hos barn och ungdomar. Öppenvårdsmottagning Ale Öppenvårdsmottagning Kungälv + Kärra-Rödbo Öppenvårdsmottagning Stenungsund/Tjörn Akutteam Avdelning 11 Allm änpsykiatrisk vård Avdelning 12 Allm änpsykiatrisk vård Psykosteam Aston Villa Stenungsund/Tjörn Psykosteam Kungälv Neuropsykiatriskt team Psykiatriskt beroende team BUP mottagning Ale BUP mottagning Kungälv Elfvebacken behandlingshem BUP mottagning Stenungsund/Tjörn Avdelning 9 Psykosvård Avdelning 10 Beroendevård Socialmedicinsk mott, kommun Röntgenkliniken Verksamheten präglas och styrs av att sjukhuset är ett akutsjukhus med krav på diagnostisk radiologi dygnet runt, året runt. Cirka undersökningar per år utförs. Ungefär hälften av undersökningar är akuta och resten planerade. Ca 60 % av undersökningarna sker på remiss ifrån sjukhuset, och resten framför allt ifrån primärvården inom vårt upptagningsområde. Inläggning inför undersökning sker endast i undantagsfall, kliniken strävar efter att alla rutiner skall vara anpassade för att möjliggöra polikliniska undersökningar. Genom klinikens drop-in-verksamhet och kontinuerliga omprioriteringar undviks väntetider till undersökningar. I stort sett har all miljöskadlig inverkan av klinikens verksamhet kunnat elimineras efter den genomförda digitaliseringen. Verksamheten är inte längre beroende av olika framkallningsvätskor eller silverbaserad fotografisk film. Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4 45 (45)

77 Tjänsteutlåtande nr 454/11, 570/11, 745/11, 1141/11, 1251/11 Datum Diarienummer HSN , HSN , HSN , HSN , HSN Hälso- och sjukvårdskansliet Handläggare Barbro Hedin Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN) 4, 5, 7, 11 och 12 har i uppdrag att beställa läns- region- och rikssjukvård vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) för invånare i Västra Götaland. Bakgrund Enligt Västra Götalandsregionens reglementen ska regionstyrelsen samordna och definiera innehållet i beställning av högspecialiserad vård. Det innebär att beställning av regionsjukvård och rikssjukvård är en process där ägare, beställare och utförare deltar. Överenskommelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset skall underställas de övriga sju hälso- och sjukvårdsnämnderna i regionen för godkännande avseende region- och rikssjukvård. Utformning av vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvårdskansliet har tillsammans med företrädare för sjukhuset utformat ett förslag till överenskommelse om sjukhusvård för invånare i Västra Götaland år 2012 vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Förslag till överenskommelse bifogas i bilaga. Sjukhusets övergripande uppdrag är - länssjukvård till invånarna i HSN 5, 7, 11 och 12 och delar av HSN 4 samt inom vissa specialiteter till invånare i hela HSN 4 - regionsjukvård och rikssjukvård - att bedriva forskning, utveckling och undervisning samt vara sista utpost i regionens hälso- och sjukvård. Regionstyrelsen beslutade om kompletterande planeringsdirektiv avseende överenskommelser om sjukhusvård. De innebär att överenskommelsen mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och sjukhuset för år 2011 förlängs att gälla även år Den ekonomiska ersättningen i 2011 års beställning räknas upp med index, 2,2 procent minus effektivisering på 0,7 procent. Faktisk vårdvolym år 2011 gäller som produktionsvolym år POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken Göteborg TELEFON: HEMSIDA:

78 Datum Diarienummer HSN , HSN , HSN , HSN , HSN I avsnitt tre beskrivs sjukhusets uppdrag utifrån av regionen fastställt Handlingsprogram för God Vård samt regionens inriktningsmål. Här ingår en beskrivning av hur närsjukvårdssamverkan är organiserad i Göteborgsområdet. I hälso- och sjukvårdsnämndernas mål- och inriktningsdokument samt beställningsunderlag finns ett antal utpekade områden som rör dessa frågor I avsnitt fyra preciseras vårdens inriktning och omfattning; här beskrivs också förändringar av vårduppdraget inför år 2012 I avsnitt fem sammanfattas ersättningarna till sjukhuset Följande bilagor färdigställs i januari 2012 i samband med att produktionsvolym för år 2012 fastställs: Bilaga 1 Sammandrag ersättning läns-, region och rikssjukvård Bilaga 1.1.A Ersättningar och vårdvolymer region- och rikssjukvård Bilaga 1.1.B Ersättningar och vårdvolymer länssjukvård Bilaga två utgör en sammanställning av sådana förändringar år 2012 som innebär att ersättning, ersättningsform och/eller prestationstal förändras I bilaga fyra beskrivs kortfattat innehållet i de riktade uppdragen. Av bilaga 7 framgår vilka kvalitetsindikatorer som skall följas, måltal för respektive indikator samt den målrelaterade ersättning som är kopplad till var och en av indikatorerna Sammanfattning av vårdöverenskommelse 2012 Beskrivning av verksamhetsförändringar Nedan följer en sammanställning av de förändringar som är aktuella inför år Läkemedel. Läkemedel, ordnat införande, år två. Kostnader för nyintroducerade läkemedel 2011 enligt regionbeslut om ordnat införande kvarstår under Från och med 2012 tillskjuter hälso- och sjukvårdsnämnderna 4,7 mnkr för att täcka dessa kostnader. Region- och rikssjukvård Regional enhet för läkemedelsassisterad behandling vid drogberoende. Den regionala enheten för läkemedelsassisterad behandling vid drogberoende har ett regionalt ansvar för utredning, inställning och uppföljning av behandling med metadon, inom såväl sluten som öppen vård. Från och med år 2012 övergår ersättningsformen till prestationsersättning. Transplantationskirurgi. SU har ett regionalt uppdrag att utföra organtransplantationer. Sedan år 2010 tillämpas en särskild ersättningsform. som nu har utvärderats. Utvärderingen visar att ersättningsmodellen är adekvat och ska användas framgent, med samma basvolym som för år Från 2012 görs ett tillägg i modellen så att även flerorgantransplantationer omfattas. Sida 2 (6)

79 Datum Diarienummer HSN , HSN , HSN , HSN , HSN Länssjukvård Dialyssjukvård. Ansvaret för dialyssjukvård i Göteborgsområdet delar SU med Lundby sjukhus. I samband med ny upphandling kommer uppdraget till Lundby sjukhus att vara något mindre och SU:s uppdrag ökar i motsvarande grad. SU:s uppdrag ökar med behandlingar. Cystektomier. RS beslutade om en ny arbetsfördelning avseende tumörkirurgiska ingrepp. För sjukhusets del innebär det år 2012 en utökning med 10 ingrepp. Prostatektomier. RS beslutade om en ny arbetsfördelning avseende tumörkirurgiska ingrepp. För sjukhusets del innebär det år 2012 en utökning med 35 ingrepp. Strokesjukvård. I enlighet med Ägaruppdrag för strokesjukvården (Dnr RSK ) har sjukhusets uppdrag från och med 2010 utökats avseende trombolys och akut utredning och behandling för misstänkt TIA. Detta uppdrag fortsätter även 2012 och dessutom görs en utökning avseende behandling av patienter med förträngning av halspulsådern (carotisstenos). Utöver den utökning med 84 ingrepp som skedde 2011 utökas uppdraget med ytterligare 84 ingrepp år HSU ansvarar för finansiering av utökningen för carotisstenos. Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). SU har från och med uppdraget att tillhandahålla läkarinsatser för Sjukhusanknuten hemsjukvård inklusive palliativ vård för invånarna i Göteborgs Stad. Omfattningen av verksamheten är 300 samtidigt aktuella patienter. Under år 2011 har ersättning utgått efter särskild framställan. Från och med år 2012 ersätts verksamheten som ett riktat uppdrag, medan kostnader för läkemedel under är 2012 ersätts dels med ett riktat uppdrag dels efter särskild framställan. Allmänpsykiatri, öppen vård i Angered. Tidigare avtal med annan vårdgivare avseende allmänpsykiatrisk öppenvård i Angered upphör vid årsskiftet. Verksamheten har bedrivit psykiatrisk vård på såväl primärvårdssom länssjukvårdsnivå. Sjukhuset åtar sig den del av uppdraget som avser länssjukvårdspsykiatri. Det utökade uppdraget kommer att bedrivas inom sjukhusets befintliga mottagningar. Sjukhusets uppdrag utökas med 778 besök. ADHD, läkemedel. Under har HSU tillfört medel för att stödja den fortsatta utvecklingen av läkemedelsbehandling enligt vårdprogram för vuxna med ADHD. Från och med 2012 tillskjuter hälso- och sjukvårdsnämnderna 0,5 mnkr för att täcka dessa kostnader för receptläkemedel. Sida 3 (6)

80 Datum Diarienummer HSN , HSN , HSN , HSN , HSN Neuropsykiatri för barn och unga boende i Öckerö kommun. Primärvården Södra Bohuslän har tidigare utfört uppdraget avseende neuropsykiatrisk verksamhet för barn och unga boende i Öckerö kommun. Från och med 2012 har SU uppdraget. BUP, vård vid tidigare Familjeenheten. Barn och ungdomspsykiatrin vid SU har tidigare haft en specialmottagning, Familjenheten, där verksamheten nu organiseras på annat sätt. Kungälvs sjukhus övertar ansvaret för barn och ungdomar boende i Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Ale där målgruppen tidigare har vårdats vid SU:s familjeenhet inom BUP-verksamheten. Barn- och ungdomspsykiatri, sluten vård Ale kommun. NU-sjukvården har ansvaret för sluten vård inom barn- och ungdomspsykiatri för barn och ungdomar boende i Ale. SU kommer under 2012 att föra diskussioner med NU-sjukvården med målsättningen att under 2012 överta ansvaret för den slutna barn- och ungdomspsykiatriska vården. Då förutsättningarna är klara kommer en kompletterande överenskommelse att tecknas. Uppdrag till Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Habilitering & Hälsa. Regionfullmäktige (RF) har beslutat att vården ska utvecklas avseende barn i livets slutskede (Dnr RSK ). SU och Habilitering & Hälsa har i uppdrag att under 2012 gemensamt i samverkan med kommunerna definiera ansvarsfördelningen för aktuella situationer som kan uppstå. Valfrihetsvård. SU har från och med 2011 det ekonomiska ansvaret för den köpta utomregionala vården för befolkningen i HSN 5, 7, 11 och 12 samt för Öckerö. SU har också ansvaret för den köpta utomregionala valfrihetsvård som inte omfattas av uppdraget för Kungälvs sjukhus. Obesitasoperationer utöver fastställd basnivå ersätts från HSU under Peruker. Sedan 1 januari 2010 förskrivs inte peruker, toupéer, ögonfransar och ögonbryn som personliga hjälpmedel. Från och med övergår kostnadsansvaret från sjukhusen till hälso- och sjukvårdsnämnderna. Mellanliggande provtagning. Från 2012 övergår ersättning från prestationsersatt till riktat uppdrag. Ersättning 2012 till Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kostnadsökningar. Ersättning för kostnadsökningar är 1,5 procent, vilket följer regionstyrelsens planeringsdirektiv. Omställningsbidrag. Omställningsbidrag finns kvar med tkr. Enligt vårdöverenskommelse 2011 skulle det avslutas efter år 2011, men i och med att vårdöverenskommelse 2011 förlängs att också gälla under år 2012 kvarstår omställningsbidraget. Sida 4 (6)

81 Datum Diarienummer HSN , HSN , HSN , HSN , HSN Målrelaterad ersättning. Den målrelaterade ersättningen uppgår till tre procent av länssjukvårdsbeställningen. Merparten av denna är kopplad till processmått som innebär upprättande, genomförande och uppföljning av handlingsplaner. För några indikatorer finns en målrelaterad ersättning kopplad till resultat av respektive måltal. Total ersättning. Den totala ersättningen från hälso- och sjukvårdsnämnderna, hälso- och sjukvårdsutskottet och regionstyrelsen fördelas enligt följande: från HSN från RS/HSU totalt Region- och rikssjukvård Länssjukvård Totalt (tkr) Uppföljning Uppföljningsplan. En uppföljningsplan kommer att upprättas med såväl generella som ett antal specifika uppföljningsområden. Planen kommer att fastställas i särskild ordning. Samverkan Förhandling enligt MBL 11 sker i hälso- och sjukvårdsnämndernas samverkansgrupp (HSSG) den 25 november. Sida 5 (6)

82 Datum Diarienummer HSN , HSN , HSN , HSN , HSN Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner överenskommelse om sjukhusvård 2012 med Sahlgrenska Universitetssjukhuset under förutsättning att likalydande beslut fattas av hälso- och sjukvårdsnämnd 4, 5, 7, 11 och 12. Hälso- och sjukvårdskansliet Ralph Harlid Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Förslag till Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Expedieras till Hälso- och sjukvårdsnämnderna 1, 2, 3, 6, 8, 9 samt 10 Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sida 6 (6)

83 Dnr HSN HSN HSN HSN HSN SU /2011 Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset

84 2 (57)

85 Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU INNEHÅLL INNEHÅLL...3 VÅRDÖVERENSKOMMELSE Parter... 4 Utgångspunkter... 4 Övergripande uppdrag... 5 GOD VÅRD... 6 Säker vård... 6 Patientfokuserad vård... 7 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård... 8 Jämlik vård... 8 Vård i rimlig tid... 9 Effektiv vård... 9 VÅRDENS INRIKTNING OCH OMFATTNING Vårdvolymer Läkemedel Förändringar Precisering av viss vård och andra insatser ERSÄTTNINGAR Målrelaterad ersättning och kvalitetsindikatorer Övrig ersättning UPPFÖLJNING SÄRSKILDA HÄNDELSER SLUTORD Bilaga 1 Sammandrag ersättning läns-, region och rikssjukvård Bilaga 1.1.A Ersättningar och vårdvolymer region- och rikssjukvård Bilaga 1.1.B Ersättningar och vårdvolymer länssjukvård Bilaga 1.2.A Specifikation av riktade uppdrag region- och rikssjukvård Bilaga 1.2.B Specifikation av riktade uppdrag länssjukvård Bilaga 2 Förändringsposter 2012 Bilaga 3 Ersättning till sjukhuset Bilaga 4 Förtydligande av riktade uppdrag och uppdrag efter särskild framställan Bilaga 5 Dataleverans och löpande statistik Bilaga 6 Samverkansorganisation LGS-området Bilaga 7 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) 2012 Bilaga 8 Exempel på blankett för uppföljning av kvalitetsindikatorer 3 (57)

86 Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU VÅRDÖVERENSKOMMELSE 2012 Det här är en överenskommelse om läns-, region- och rikssjukvård Syftet med överenskommelsen är att definiera förutsättningarna för vården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) genom att ange inriktning och uppdrag samt fastställa ersättning. Parter Utförare är SU. Beställare är hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN) HSN 4 (Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund och Ale), HSN 5 (Göteborg Centrum-Väster), HSN 7 (Partille, Härryda och Mölndal), HSN 11 (Hisingen), och HSN 12 (Nord-Östra Göteborg). Utgångspunkter Överenskommelsen definierar 2012 års inriktning och ersättning avseende läns-, region- och rikssjukvård vid SU för invånare i Västra Götaland. Vårdvolym fastställs enligt kompletterande planeringsdirektiv (se nedan). Enligt kompletterande planeringsdirektiv (beslutade i regionstyrelsen , Dnr RS ) ska vårdöverenskommelsen mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och SU för år 2011 förlängas att gälla Den ekonomiska ersättningen i 2011 års beställning räknas upp med index, 2,2 procent minus effektivisering på 0,7 procent. Faktisk vårdvolym år 2011 gäller som produktionsvolym år Den faktiska vårdvolymen 2011 fastställs i januari För att minimera kostnadsutvecklingen inom regionens olika verksamheter påbörjas ett brett upplagt arbete som involverar såväl regionens utförare som beställare och regionkansli. Inga nya åtaganden ska göras som medför ökade kostnader för sjukhuset 2012 jämfört med 2011 om inte ägare/beställare och utförare i särskild ordning kommer överens om detta. Överenskommelsen ska dels beskriva sjukhusets övergripande uppdrag och dels ange förändringar i förhållande till föregående år. Den del av överenskommelsen som avser region- och rikssjukvård är en samverkansprocess mellan ägare, beställare och utförare. Regionstyrelsen (RS) samordnar processen. Beslut fattas av sjukhusets styrelse och hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12. Regionens tolv hälso- och sjukvårdsnämnder ska samverka före beslut. Ett centralt inslag i överenskommelsen är Socialstyrelsens föreskrift om God Vård (SOSFS 2005:12). 4 (57)

87 Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Övergripande uppdrag Sjukhusets övergripande uppdrag omfattar: länssjukvård till invånarna i HSN 5, 7, 11 och 12 länssjukvård inom vissa specialiteter till invånare i HSN 4 länssjukvård till de invånare i övriga VGR och Region Halland som väljer att söka vård vid SU regionsjukvård rikssjukvård forskning, utveckling och undervisning (FoUU), finansiering genom regionbidrag uppdrag som sista utpost i regionens hälso- och sjukvård, finansiering genom regionbidrag rättspsykiatrisk vård, vars uppdrag definieras genom beslut i hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) och finansieras direkt av RS. Verksamheten ska bedrivas över årets tolv månader enligt överenskommen omfattning och inriktning. Precisering av länssjukvårdsuppdraget Med länssjukvård avses specialiserad öppen och sluten vård som kräver medicinska och tekniska resurser eller annan kompetens som inte omfattas av uppdrag inom primärvårdsnivån. SU ska tillsammans med övriga vårdgivare på länssjukvårdsnivå, inom nämndernas geografiska område, tillgodose invånarnas behov av länssjukvård. SU:s länssjukvårdsuppdrag definieras i vårdöverenskommelsen. Inför betydande förändringar ska kommunikation och samverkan ske med berörda parter. Det här gäller såväl SU som hälso- och sjukvårdsnämnderna. Precisering av region- och rikssjukvårdsuppdraget Högspecialiserad vård är ett sammanfattande begrepp för region-, rikssjukvård samt vård av rikssjukvårdskaraktär. Regionsjukvård definieras som den vård som samordnas med VGR som upptagningsområde. Rikssjukvård och vård av rikssjukvårdskaraktär definieras i denna överenskommelse som all vård med landet som upptagningsområde, i enlighet med en tidigare definition. Ansvarsfördelning mellan SU och övriga sjukhus inom regionen. Ansvarsfördelning mellan SU och övriga sjukhus (enligt Dnr HSS , HSS samt RS ) innebär följande. När en patient inom länssjukvården bedöms vara i behov av region- eller rikssjukvård som bedrivs inom SU övergår vårdansvaret för patienten till SU, förutsatt att parterna är överens om att patientens vårdbehov är av sådan karaktär. Om bedömningen är att patienten inte är i behov av region- eller rikssjukvård bibehålls vårdansvaret inom länssjukvården och SU ger konsultation/anvisningar avseende den fortsatta vården av patienten. Dokumentation av sådan konsultation och bedömning ska göras av berörda enheter inom såväl länssjukvårdssjukhuset som SU. Om SU vid det aktuella tillfället saknar vårdmässiga förutsättningar för att ta emot patienten åligger det ändå SU att utifrån medicinsk prioritering bedöma patientens behov i förhållande till övrig vård vid enheten. Om patienten trots det inte kan beredas plats inom SU ansvarar sjukhuset för att genom kontakt med andra regionsjukhus säkerställa att patienten får adekvat vård. Det ekonomiska ansvaret följer verksamhetsansvaret och åvilar SU i dessa fall och förutsätts inrymmas i överenskommen vårdvolym. I de fall vårdbehovet avser avancerad brännskadevård eller ECMO-behandling och då adekvat sådan vård inte kan erbjudas vid den egna enheten åvilar det ekonomiska ansvaret inremitterande länssjukvårdsenhet. Remitteras patient i behov av högspecialiserad vård direkt från länssjukvårdsenhet till vårdgivare utanför regionen svarar inremitterande sjukhus/enhet för kostnaden. Närmare bestämmelser om sjukhusets uppdrag framgår av gällande tillämpningsanvisningar för högspecialiserad vård. 5 (57)

88 Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Sista utposten och FoUU. Uppdraget som sista utpost i regionens hälso- och sjukvård innebär att SU ska bistå sjukvårdsenheter utanför SU i särskilt komplicerade och utsatta behandlingssituationer, till exempel vid stora olyckor och katastrofer samt då mer specialiserad kompetens behövs. Parallellt och samordnat med detta uppdrag har SU ett forsknings-, utvecklings- och utbildningsuppdrag. Ordnat införande och vissa andra regiongemensamma beslut Ordnat införande är en process där nya läkemedel och medicinska metoder implementeras i rutinsjukvård i regionen. På regional nivå genomförs ordnat införande i två etapper per år, en under våren och en under hösten. Beslut om införande och åtföljande introduktionsfinansiering (12-36 månader) fattas i HSU. Efter introduktionsperioden övergår finansieringsansvaret från HSU till hälso- och sjukvårdsnämnder och utförarstyrelser. För 2012 innebär tidigare beslut om ordnat införande utökade uppdrag avseende läkemedel och viss strokesjukvård i enlighet med Ägaruppdrag för strokesjukvården (Dnr RSK ). Under rubriken Vårdens inriktning och omfattning framgår vilka förändringar som är aktuella inför GOD VÅRD Socialstyrelsens föreskrift om God Vård (SOSFS 2005:12) är central i hela regionens hälso- och sjukvårdsarbete. I VGR:s budget 2012 anges att ledningssystem för regionens hälso- och sjukvård ska vara utformade i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift samt RS beslut om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet (Dnr RSK ). Regionens övergripande kvalitetsmål för hälso- och sjukvården är att vården ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, ges i rimlig tid och att den ska vara effektiv. Som ett led i kvalitetsarbetet har regionen fastställt Handlingsprogram för God Vård (Dnr RSK ). Handlingsprogrammet ska ge vägledning och stöd i utförarnas och beställarnas arbete med God Vård. I handlingsprogrammet anges regiongemensam inriktning och mål för hälso- och sjukvården. Under 2011 har regionen fastställt ett antal kvalitetsindikatorer som ska följas under I vårdöverenskommelsen återfinns 36 av dessa indikatorer samt ytterligare 7 lokalt fastställda. Till 8 av indikatorerna finns det kopplat en målrelaterad ersättning till måltalet. För 35 av indikatorerna är den målrelaterade ersättningen kopplad till ett processmått som innebär upprättande och uppföljning av handlingsplaner. Se bilaga 7. Säker vård Ur Handlingsprogram för God Vård: Patienterna ska inte drabbas av vårdskador i samband med diagnos och behandling. Avvikelser och risker i vården ska fortlöpande följas upp. Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Regionens inriktningsmål: Förekomsten av vårdrelaterade skador och infektioner ska minimeras. Patientsäkerhetslagen Den nya patientsäkerhetslagen från 1 januari 2011, innebär bland annat följande: Vårdgivare får ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Vårdgivarna får också en skyldighet att utreda händelser som lett till eller hade kunnat leda till vårdskada. Patienter och närstående ska på olika sätt uppmuntras till att involvera sig i patientsäkerhetsarbetet. 6 (57)

89 Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Vårdhygien Vårdrelaterade infektioner förorsakar onödigt lidande patienterna. För att förebygga och minimera antalet vårdrelaterade infektioner är det grundläggande att följa föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården, SOSFS 2007:19. I SU:s verkställighetsbeslut SD 18/2010 anges hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar. För 2012 kopplas en målrelaterad ersättning till följsamheten inom SU till ovan nämnda föreskrifter. Patientfokuserad vård Ur Handlingsprogram för God Vård: Vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och dessa ska vägas in i de kliniska besluten. Patienten ska bli bemött och bekräftad som individ och ett hälsofrämjande förhållningssätt ska ingå i arbetet med patienter och anhöriga. Information ska ges med respekt för patientens integritet, rätt till delaktighet och självbestämmande. Regionens inriktningsmål: Bemötandet av patienter ska förbättras. Utveckling av akutvårdsprocesserna Inom sjukhuset pågår ett kontinuerligt arbete för att utveckla kvaliteten i akutvårdsprocesserna. Direktinläggning sker av definierade patientgrupper, exempelvis patienter med misstänkt höftfraktur, stroke, hjärtproblem och multisjuka äldre. Det innebär ett standardiserat omhändertagande så att bedömningen sker i samverkan prehospitalt och att patienten initialt inte behöver omhändertas på akutmottagning. Utvecklingsarbeten pågår också inom akutmottagningarna, bland annat genom specialist direkt där mycket erfarna läkare och sjuksköterskor handhar patientflödet. Öppen retur innebär att den medicinska bedömningen görs på vårdavdelning och inte på akutmottagningen med syfte att skapa kontinuitet och ökad trygghet för patienten. Denna möjlighet ges till svårt kroniskt sjuka och patienter med i övrigt mycket svåra sjukdomar. Sjukhusets hälsofrämjande uppdrag Sedan mars 2008 är SU medlem i det nationella nätverket för hälsofrämjande sjukhus (HFS), som är anslutet till det internationella nätverket (HPH). Inom SU är det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ett syn- och förhållningssätt som ska bidra till Det goda livet (Vision Västra Götaland 2005). Arbetet syftar till att sprida kunskap, synliggöra goda exempel samt att motivera till hälsosammare levnadsvanor för befolkning, patienter och medarbetare. För att driva och samordna det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet inom SU finns en permanent arbetsgrupp. SU arbetar med många olika sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande aktiviteter. Fokusområden inför 2012 planeras att vara följande: implementering av Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer avseende sjukdomsförebyggande metoder fortsatt införande av Fysisk aktivitet på Recept (FaR); ökad kunskap bland medarbetarna samt ökat förskrivande och utvärdering fortsatta insatser för ett rökfritt sjukhus; innefattar rökavvänjning för såväl patienter som medarbetare samt rökstopp inför operation tidig upptäckt avseende riskbruk av alkohol 7 (57)

90 Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU föreläsningar som riktar sig till befolkningen i hälsofrämjande syfte där föredragshållare är SU:s egna experter deltagande i det förberedande arbetet inför den internationella HPH-konferensen 2013 i Göteborg nätverksbyggande; deltagande i nätverk regionalt, nationellt och internationellt som berör det hälsofrämjande arbetet. Patientenkät Under 2012 genomförs den nationella patientenkäten inom slutenvården. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Ur Handlingsprogram för God Vård: Vården, inklusive hälsofrämjande och förebyggande insatser, ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Verksamheten ska fortlöpande kombinera evidensbaserad kunskap med kliniskt kunnande och patientens förutsättningar och önskemål. De vårdmetoder ska användas som bäst främjar patienternas hälsa och livskvalitet och som en följd därav innebär att över- och underbehandling minimeras. Regionens inriktningsmål: Alla verksamheter ska uppnå minst riksgenomsnitt i nationella jämförelser av vårdens kvalitet. Vårdmetoder som inte följer regiongemensamma riktlinjer ska utmönstras. ST-utbildning ST-utbildningen är en viktig källa till rekrytering av specialister inom sjukhuset och en viktig del i den framtida ledarförsörjningen. För att säkerställa genomförandet av god vård för patienterna ska STutbildningen utformas och genomföras med hög kvalitet. Jämlik vård Ur Handlingsprogram för God Vård: Alla patienter ska bemötas och vårdas med respekt och omtanke oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Regionens inriktningsmål: Vård och behandling ska ges på jämlika villkor. Jämställd vård Resurser ska organiseras och fördelas utifrån patienternas behov. Jämställdhetsarbetet ska genomsyra alla verksamheter och all uppföljning och rapportering. I årsredovisningen ska könsuppdelad statistik för både sluten och öppen vård rapporteras. Sjukhuset åtar sig att årligen analysera minst två patientgruppers vård och behandling utifrån ett genusperspektiv, det vill säga att undersöka om kvinnor och män får behandling efter behov och på lika villkor. Omotiverade skillnader måste analyseras och åtgärdas samt följas upp. Om uppföljningen av åtgärderna visar att de inte haft önskad effekt, ska nya åtgärdsplaner tas fram och redovisas. Funktionshinder/hjälpmedel Sjukhuset ska följa regionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet och tekniskt stöd för personer med funktionshinder. Information ska vara anpassad för personer med olika typer av funktionshinder. 8 (57)

91 Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Sjukhuset ska ge god och tillförlitlig information om den fysiska tillgängligheten. Information ska ges på den så kallade Tillgänglighetsdatabasen och visas på sjukhusets webbplats. All personal ska ha kunskap i bemötande av personer med funktionsnedsättning. Hjälpmedelsansvaret är preciserat i Hälso- och sjukvårdslagen. Personliga hjälpmedel är en del i vård och behandling och kan inte frikopplas från andra vård- och behandlingsinsatser. Västra Götalandsregionen och kommunerna har gemensamt antagit samma riktlinjer och produktanvisningar för förskrivning av personliga hjälpmedel. Grundprincipen är att den som har hälso- och sjukvårdsansvaret för patienten/brukaren också har kostnadsansvaret för hjälpmedlet. Regionen har kostnadsansvaret för enkla hjälpmedel till personer i ordinärt boende som inte har hemsjukvård samt för så kallade avancerade hjälpmedel såsom hjälpmedel vid medicinsk behandling, ortopedtekniska hjälpmedel, vissa hjälpmedel inom syn, hörsel och kommunikationshjälpmedel. SU:s ansvar framgår i huvudsak av hjälpmedelshandboken. Vård i rimlig tid Ur Handlingsprogram för God Vård: Ingen patient ska behöva vänta oskäligt länge på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Vårdgarantierna ska följas och de mål och måltal som satts upp för tillgängligheten inom olika vårdområden ska följas. Regionens inriktningsmål: Sjukvården i Västra Götaland ska vara lättillgänglig och köfri. Vårdgaranti I regionens budget för 2012 anges att sjukvården ska vara lättillgänglig och köfri. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) reglerar patientens rättigheter. Utöver lagen finns inom regionen regler och riktlinjer för vårdgaranti som sjukhuset har att följa (Dnr RSK ). SU bedömer svårigheter att under 2012 fullt ut klara stipulerade garantitider. Vårdgarantin inom region- och rikssjukvård. Region- och rikssjukvård omfattas av vårdgarantin men inte av det fria vårdvalet. Ledtider inom akutmottagningsverksamheten. HSU har fastställt en samlad utvecklingsplan för akutmottagningar vid sjukhusen i Västra Götaland (Dnr RSK ). I planen anges bland annat krav och måltal för medicinska ledtider för åren 2009 till och med Planen är för närvarande föremål för översyn. Sjukhuset har att följa de regler och riktlinjer som fastställs. Effektiv vård Ur Handlingsprogram för God Vård: Tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål såsom att främja god hälsa och bättre livskvalitet. Vården ska utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserad på tillståndets svårighetsgrad, patientnytta och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Inomregionala skillnader i vård identifieras i hela vårdkedjan från första till sista kontakt och kvalitetsbristkostnader i form av väntetider, omarbetningar, felbehandlingar med mera ska minimeras genom systematiskt arbete. Regionens inriktningsmål: Västra Götalandsregionen ska ha högst effektivitet bland sjukvårdshuvudmännen i landet. 9 (57)

92 Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Närsjukvård I hälso- och sjukvårdens utvecklingsstrategi, som syftar till att samordna hälso- och sjukvårdsinsatserna och att ge rätt vård på rätt vårdnivå, definieras närsjukvård som den vård som rör stora patientgrupper, som är vanligt förekommande och behöver tillgodoses nära patienten. Sjukhuset ska bidra med den vård som kräver kompetens på länssjukvårdsnivå eller högre nivå samt specialiserade konsultinsatser. I Göteborgsområdet är denna närsjukvårdssamverkan organiserad i Ledningsgruppen för Samverkan (LGS), bilaga 6. Där ingår förvaltningschefer och/eller tjänstemän i förvaltningsledningen från SU, representant för närsjukhusen, Primärvården i Göteborg, Primärvården Södra Bohuslän, representanter för privata vårdgivare inom VG Primärvård, Göteborgs Stad, Partille, Öckerö, Mölndal och Härryda kommuner samt hälso- och sjukvårdskansliet (HSK) i Göteborg. Bakgrunden till samverkan är ett behov av att se hälso- och sjukvården som en helhet i frågor som rör bemötande, trygghet och kontinuitet i vårdkedjan. Detta kräver att aktörerna arbetar över organisationsgränserna, målinriktat och långsiktigt. En välfungerande närsjukvård förutsätter ett nära samarbete och aktiv medverkan från såväl primärvården, den kommunala hälso- och sjukvården som den öppna och slutna specialiserade vården på länssjukvårdsnivå. Genom arbetet i LGS ska sjukhuset bidra till att den medicinska kompetensen i kommunernas hemsjukvård stärks. LGS omfattar fyra processorienterade temagrupperingar inom vilka utvecklingen av aktuella vårdkedjor ska ske: barn och unga mitt i livet psykiatri äldre. Ett exempel på arbete som pågår inom Temagrupp Äldre är ett treårigt projekt In- och utskrivningsklar patient. Målsättningen är att skapa en trygg och säker vårdkedja utan avbrott för de mest sjuka äldre. Närsjukvården kännetecknas av helhetssyn, kontinuitet, samverkan och ett hälsofrämjande förhållningssätt. Systematisk läkemedelsgenomgång är en del av närsjukvårdsarbetet. Sjukhusets konsultroll gentemot VG Primärvård. SU:s konsultfunktion ska vara lika gentemot samtliga enheter inom VG Primärvård. Samtliga enheter ska ha tillgång till tjänster som medicin direkt och tillgänglighet till telefonkonsultation. Sjukhuset har preciserat denna funktion i ett samlat dokument, Specialistmedverkan för utvalda specialiteter i VG Primärvård ( ), som kommunicerats med berörda enheter. Konsultfunktionen ska uppdateras och utvecklas. Fortsatt utveckling av gränssnittet gentemot VG Primärvård. I och med införandet av VG Primärvård har sjukhusets förutsättningar för samverkan med primärvårdsenheterna förändrats. Antalet vårdcentraler har ökat, liksom antalet besök inom primärvården. Detta medför för sjukhuset dels ett ökat inflöde av remisser och dels fler kontakter med primärvården. Arbete med utveckling av vård på rätt vårdnivå pågår såväl i ett gemensamt regionalt arbete som lokalt i Göteborgsområdet genom samverkan med primärvården och andra aktörer. 10 (57)

93 Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU VÅRDENS INRIKTNING OCH OMFATTNING Vårdvolymer Vårdvolymerna kommer att fastställas i januari 2012 i enlighet med de nya kompletterande planeringsdirektiven. Ersättning för region-, riks- och länssjukvård, vårdvolymer för region- och rikssjukvård samt länssjukvård kommer att framgå av bilagorna 1, 1.1.A, och 1.1.B. En sammanfattning av förändringarna jämfört med 2011 i siffror framgår av bilaga 2. Sjukhuset genomför riktade uppdrag enligt bilaga 1.2.A och 1.2.B. Där så är möjligt har planeringstal och prestationer angivits. I bilaga 4 preciseras innehållet i riktade uppdrag och särskild framställan. Vid avvikelse ska samråd ske mellan beställare och utförare rörande eventuella åtgärder. Läkemedel Ersättningen för läkemedel inom läkemedelsförmånen inklusive dosexpedition och dosdispenseringskostnader samt livs- och hjälpmedel uppgår till 841,4 mnkr. Ersättningen för läkemedel enligt läkemedelsförmånen avser samtliga kostnader för läkemedel som förskrivs med sjukhusets arbetsplatskoder. Några läkemedel är undantagna sjukhusets kostnadsansvar. Läkemedel vid HIV, blödarsjuka och Gauchers sjukdom finansieras solidariskt på nationell nivå. Vidare fattar HSU beslut om central finansiering av nya dyra läkemedel år 1 samt regionalt solidariskt finansierade läkemedel. Läkemedel, ordnat införande år två I regionens budget 2012 anges att ett mer effektivt utnyttjande av resurserna erhålls genom att underställa nya medicinska metoder, läkemedel och medicinteknisk utrustning med större ekonomisk betydelse en granskning med ett ordnat införande. För 2011 har medel för nya läkemedel (Dnr RSK ) fördelats ur HSU:s budget. Kostnader för dessa nyintroducerade läkemedel beräknas till 4,7 mnkr för 2012, fördelat på rekvisitions- respektive receptläkemedel. Detta finansieras av hälso- och sjukvårdsnämnderna. Förändringar 2012 I nedanstående avsnitt beskrivs vård och andra insatser som innebär en förändring av innehåll, vårdvolymer och/eller finansiering och ersättningsnivåer. Förändringsposter framgår av bilaga 2. Finansiering från HSU HSU kommer också att för 2012 finansiera utökad behandling av förträngning av halspulsådern (carotisstenos). Ytterligare information framgår nedan. Region- och rikssjukvård Regional enhet för läkemedelsassisterad behandling vid drogberoende. Den regionala enheten för läkemedelsassisterad behandling vid drogberoende har ett regionalt ansvar för utredning, inställning och uppföljning av behandling med metadon, inom såväl sluten som öppen vård. Uppdraget avser endast patienter utanför hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12. Ersättningen har hittills utgått som ett riktat uppdrag. Från och med 2012 övergår ersättningsformen till prestationsersättning. Antalet vårdtillfällen beräknas till 17, antalet vårddagar beräknas till 425 och besök beräknas till (57)

94 Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Transplantationskirurgi. SU har ett regionalt uppdrag att utföra organtransplantationer. Sedan 2008 ansvarar SU dessutom för regionens donationsenhet med syfte att öka antalet anmälningar till donationsregistret och därmed i förlängningen antal tillgängliga organ för transplantation. Donationsenheten finansieras i särskild ordning. En ersättningsmodell för transplantationer har tagits fram inför 2010 som gäller för såväl barn som vuxna. En särskild uppföljning av ersättningsmodellen har genomförts under 2011 i syfte att ligga till grund inför ställningstagande till modellens utformning i Vårdöverenskommelse Utvärderingen visar att ersättningsmodellen är adekvat och ska användas framgent, med samma basvolym som för år Från 2012 görs ett tillägg i modellen så att även flerorgantransplantationer omfattas. I detta sammanhang avses transplantationer med fler än ett organ vid samma operationstillfälle, där minst ett organ utgörs av hjärta, njure, lever eller lunga. Basvolymen för flerorgan är tre transplantationer per år. För de flerorgantransplantationer som överstiger basvolymen ersätts sjukhuset med den genomsnittliga särkostnaden för årets flerorgantransplantationer. I det fall sjukhuset inte uppnår basvolym för flerorgantransplantationer kommer ett avdrag att göras motsvarande 2012 års genomsnittliga särkostnad för flerorgantransplantationer. I det fall inga flerorgantransplantationer utförs kommer ett avdrag att göras motsvarande den genomsnittliga särkostnaden som gäller för flerorgantransplantationer under perioden Inför Vårdöverenskommelse 2013 ska förnyat ställningstagande göras till flerorgan i modellen. Länssjukvård Dialyssjukvård. Ansvaret för dialyssjukvård i Göteborgsområdet delar SU med Lundby sjukhus. I samband med ny upphandling kommer uppdraget till Lundby sjukhus att vara något mindre och SU:s uppdrag ökar i motsvarande grad. SU:s uppdrag ökar med behandlingar. För det ökade uppdraget ersätts sjukhuset med 9,3 mnkr. Cystektomier. RS beslutade om en ny arbetsfördelning avseende tumörkirurgiska ingrepp (Dnr RSK ). För sjukhusets del innebär det en utökning med 10 ingrepp, 31 DRG-poäng. Ersättningsutrymmet utökas med 1,2 mnkr. Prostatektomier. RS beslutade om en ny arbetsfördelning avseende tumörkirurgiska ingrepp (Dnr RSK ). För sjukhusets del innebär det en utökning med 35 ingrepp som tidigare utförts av Capio Lundby sjukhus. Utökningen innebär 175 besök och 66 DRG-poäng. Ersättningsutrymmet utökas med 3,5 mnkr. Strokesjukvård. I enlighet med Ägaruppdrag för strokesjukvården (Dnr RSK ) har sjukhusets uppdrag från och med 2010 utökats avseende trombolys och akut utredning och behandling för misstänkt TIA. Detta uppdrag fortsätter även 2012 och dessutom görs en utökning avseende behandling av patienter med förträngning av halspulsådern (carotisstenos). Utöver den utökning med 84 ingrepp som skedde 2011 utökas uppdraget med ytterligare 84 ingrepp år Basvolymen uppgår till 126 ingrepp och tilläggsvolymen uppgår år 2012 till 168 ingrepp. HSU ansvarar för finansiering av utökningen för carotisstenos. Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). Primärvården i Göteborg har tidigare tillhandahållit läkarinsatser för avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) för Göteborgs Stads hemsjukvårdsenheter. SU har från och med uppdraget att tillhandahålla läkarinsatser för Sjukhusanknuten hemsjukvård inklusive palliativ vård för invånarna i Göteborgs Stad. Arbetet har följts av en partssammansatt styrgrupp. Utöver att tillförsäkra denna patientgrupp läkarkompetens syftar uppdraget till att på sikt utveckla vården för dessa patienter och säkerställa kompetensstöd dels till primärvårdens läkare, dels till sjukvårdspersonal i kommunal hemsjukvård. Omfattningen av verksamheten är 300 samtidigt aktuella patienter. Ersättning utgår med 16,2 mnkr, och 5,1 mnkr för läkemedel. Utöver ersättningen kan sjukhuset ersättas med ytterligare medel för receptläkemedel efter särskild framställan. 12 (57)

95 Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Allmänpsykiatri, öppen vård i Angered. Tidigare avtal med annan vårdgivare avseende allmänpsykiatrisk öppenvård i Angered upphör vid årsskiftet. Verksamheten har bedrivit psykiatrisk vård på såväl primärvårds- som länssjukvårdsnivå. Sjukhuset åtar sig den del av uppdraget som avser länssjukvårdspsykiatri. Det utökade uppdraget kommer att bedrivas inom sjukhusets befintliga mottagningar. Sjukhusets uppdrag utökas med 700 besök och 0,8 mnkr. Särskild uppföljning kommer att ske i enlighet med fastställd uppföljningsplan. ADHD, läkemedel. Under har HSU tillfört medel för att stödja den fortsatta utvecklingen av läkemedelsbehandling enligt vårdprogram för vuxna med ADHD. Denna finansiering från HSU upphör. Från och med 2012 tillskjuter hälso- och sjukvårdsnämnderna 0,5 mnkr för att täcka dessa kostnader för receptläkemedel. Neuropsykiatrisk verksamhet för barn och unga avseende Öckerö. I enlighet med BUP:s grunduppdrag i den Regionala utvecklingsplanen för barn- och ungdomspsykiatrin har länssjukvården det fulla ansvaret för neuropsykiatrisk verksamhet, det vill säga fördjupande utredningar, diagnostisering och specialiserad behandling. För barn upp till 18 år boende i Öckerö kommun har Primärvården Södra Bohuslän tidigare utfört uppdraget. Från och med 2012 ansvarar SU för hela uppdraget. Sjukhusets uppdrag utökas. Ersättningen för verksamheten år 2012 utgår som riktat uppdrag med 1,1 mnkr och 0.2 mnkr för läkemedel. Från och med 2013 planeras ersättning utgå som prestationsersättning. BUP. Vården vid tidigare Familjeenheten, SU, har organiserats om. Kungälvs sjukhus övertar ansvaret för barn och ungdomar boende i Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Ale där målgruppen tidigare har vårdats vid SU:s familjeenhet inom BUP-verksamheten. Förändringen innebär en justering av ersättningsutrymmet med 0,2 mnkr och 30 besök. Barn- och ungdomspsykiatri, sluten vård Ale kommun. Tidigare hade NU-sjukvården uppdraget avseende barn- och ungdomspsykiatri i Ale kommun. Sedan år 2007 har Kungälvs sjukhus övertagit ansvaret för allmän psykiatri för barn inom öppen vård, medan SU har åtagandet för specialistbehandling, öppen vård, då denna inte kan tillhandahållas på BUP-mottagningen i kommunen. NU-sjukvården har fortfarande ansvaret för sluten vård inom barn- och ungdomspsykiatri för barn och ungdomar boende i Ale. SU kommer under 2012 att föra diskussioner med NUsjukvården med målsättningen att under 2012 överta ansvaret för den slutna barn- och ungdomspsykiatriska vården. Då förutsättningarna är klara kommer en kompletterande överenskommelse att tecknas. Uppdrag till Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Habilitering & Hälsa. Regionfullmäktige (RF) har beslutat att vården ska utvecklas avseende barn i livets slutskede (Dnr RSK ). Ansvaret för vården delas av sjukhuset, Habilitering & Hälsa och kommunerna. Grunduppdragen är definierade, men trots det uppstår ibland oklarheter om ansvarsfördelning. Sjukhuset och Habilitering & Hälsa har i uppdrag att under 2012 gemensamt i samverkan med kommunerna definiera ansvarsfördelningen för aktuella situationer som kan uppstå samt dokumentera och bekräfta dessa i LGS. Valfrihetsvård. Patienter folkbokförda i Västra Götalandsregionen har möjlighet att söka länssjukvård utanför Västra Götalandsregionen. SU har från och med 2011 det ekonomiska ansvaret för denna köpta utomregionala vård för befolkningen i HSN 5, 7, 11 och 12 samt för Öckerö. SU har också ansvaret för den köpta utomregionala valfrihetsvård som inte omfattas av uppdraget för Kungälvs sjukhus. Kungälvs sjukhus har det ekonomiska ansvaret för den utomregionala köpta vården av det slag som tillhandahålls inom överenskommelsen med Kungälvs sjukhus. Ansvaret omfattar boende inom nämndområde 4, exklusive Öckerö, samt boende i Kärra-Rödbo inom nämndområde (57)

96 Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Obesitasoperationer utöver fastställd basnivå ersätts från HSU under I SU:s ekonomiska ansvar för köpt utomregional vård, enligt patienters fria vårdval, ingår 67 obesitasoperationer som tillsammans med sjukhusets åtagande där SU:s uppfattning avser 207 i egen produktion bildar den basnivå om 274 som sjukhuset ska uppnå innan ersättning för överskjutande operationer utgår. Ersättning utgår från HSU enligt särskild framställan. För privat vård inom Region Halland har SU det ekonomiska ansvaret där betalningförbindelse är utfärdad. Från och med maj 2011 finns ett nytt riksavtal som bland annat innebär att betalningsförbindelse krävs för all privat vård. I den överförda summan för valfrihetsvård är inte vård inräknad som understiger 20 tkr för varje enskilt fall som utförs av privat utförare i Region Halland. Under 2012 görs uppföljning av kostnaden för dessa patienter och ersättningen utgår som särskild framställan. Administrationen av uppdraget hanteras och finansieras av HSK i Göteborg. För uppdraget för patientens fria vårdval ersätts sjukhuset med 57,6 mnkr som ett riktat uppdrag. Uppdraget är nivåhöjande. Därutöver ersätts sjukhuset, efter särskild framställan, med kostnader för de betalningsförbindelser för privat vård i Region Halland där kostnaden för varje enskilt fall understiger 20 tkr. Peruker. Sedan 1 januari 2010 förskrivs inte peruker, toupéer, ögonfransar och ögonbryn som personliga hjälpmedel. Från och med 1 december 2011 kan patienten vända sig till valfri salong. Patienten erhåller en rekvisition enligt VGR:s regelverk. Från och med övergår kostnadsansvaret från sjukhusen till hälso- och sjukvårdsnämnderna enligt beslut. Sjukhusets ersättning minskas med nivån på det riktade uppdraget för peruker samt för ersättning till regionservice. Mellanliggande provtagning. Från 2011 upphör prestationsersättningen för mellanliggande provtagningar enligt regionalt beslut. Mellanliggande provtagning utförs mellan två planerade besök och där provtagningsresultatet ska användas i patientuppföljningen under den aktuella perioden. Enligt den regionala avgiftshandboken betalar patienten en avgift för provtagningen. Från 2012 övergår ersättning från prestationsersatt till riktat uppdrag. Öppenvårdsbesök reduceras med besök. Precisering av viss vård och andra insatser I detta avsnitt beskrivs vård och andra insatser där precisering bedöms vara befogad. Vårdinnehåll, vårdvolymer och ersättningsnivåer är oförändrade i förhållande till 2011 och framgår av bilagor. Region- och rikssjukvård Strokesjukvård. I enlighet med Ägaruppdrag för strokesjukvården (Dnr RSK ) har sjukhusets uppdrag utökats 2010 avseende hemikraniektomi, som är en åtgärd för att minska det intrakraniella trycket vid stroke. Detta uppdrag fortsätter även Finansiering sker från HSU via hälso- och sjukvårdsnämnderna. Länssjukvård Förlossningssjukvård. Sedan 2010 tillämpas den regiongemensamma ersättningsmodellen för förlossningssjukvård (Dnr RSK ). Modellen innebär att för volymer utöver prognostiserat födelsetal utgår en ersättning per prestation med 75 procent av fullpris. Om antalet förlossningar blir färre än prognostiserat görs ett avdrag med 50 procent per prestation, om sjukhuset inte når upp till det samlade ersättningstaket. Basvolymen för år 2012 är stycken. 14 (57)

97 Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Första levnadsveckan. SU ska verka för kortare vårdtider efter förlossning. Berörda medicinska sektorsråd har fått i uppdrag att utreda och ta fram riktlinjer för säker tidig hemgång. Därefter kommer program- och prioriteringsrådet att fastställa nya riktlinjer. I avvaktan på de nya riktlinjerna gäller liksom tidigare att alla barn ska vara undersökta av barnläkare innan hemgång sjukvård erbjuds moder och barn information ges till alla föräldrar om vart de ska vända sig med sina frågor när de lämnat har sjukhuset. Efter hemgång ska finnas möjlighet till somatisk uppföljning av den nyförlösta mamman initialt amningsstöd och rådgivning samt behandling vid amningskomplikationer en andra undersökning, inklusive barnläkarundersökning, åt de barn som lämnar sjukhuset så tidigt att vissa tester och kontroller inte kan genomföras före hemgång. SU ska utgöra kompetensstöd till BVC, främst när det gäller amning. Sjukhuset har ansvaret för rådgivning och stöd till föräldrarna under kvällar, nätter och helger, medan MVC och BVC har uppdraget dagtid vardagar. Tidig understödd hemgång vid stroke. I de nya nationella riktlinjerna för strokesjukvård rekommenderas tidig understödd utskrivning. HSU har beslutat om ett regiongemensamt förhållningssätt avseende införandet och givit beställare och utförare i uppdrag att genomföra detta. Introduktionsfinansiering sker från HSU under ett år för att sedan direkt övergå till ett ansvar för utförarna. Ägaruppdraget förutsätter fortsatt finansiering genom neddragning av strokevårdplatser. Sjukhuset har samtidigt ett uppdrag att tillhandahålla särskilda strokevårdplatser för minst 90 procent av strokesjuka patienter. Efter introduktionsperioden omprövas verksamheten. Tidig understödd hemgång förutsätter samverkan med framför allt kommunens hemsjukvård, vilket innebär att LGS är ett viktigt forum för utveckling av denna vård. Särskilda satsningar inom psykiatri. För att säkerställa regionala strategiska insatser inom psykiatrisk vård har SU sedan 2009 ett uppdrag från RF att inrätta åtta slutenvårdsplatser för personer med komplicerat missbruk/beroende samt tillsätta åtta ST-läkartjänster. Uppdraget har reglerats i en särskild överenskommelse Denna verksamhet fortsätter 2012 och finansieras med 11,7 mnkr av HSU via HSN. Överföring av vårdgrupper mellan SU och Angereds närsjukhus. Angereds Närsjukhus har sedan 2010 ett utökat uppdrag för invånarna i de nordöstra stadsdelarna inom kardiologi, lungmedicin och neurologi. Angereds Närsjukhus och SU har gemensamt kommit fram till lämplig nivåstrukturering och volymförändring inom öppenvård som en konsekvens av det. Sjukhusen har under 2010 gjort ett gemensamt arbete för att kartlägga hur vissa patientgrupper skulle kunna omhändertas på ett optimalt sätt. Genomförande av 2010 års intentioner fortsätter även under Obesitas. HSU kommer även under 2012 att finansiera den regiongemensamma boarden samt beslutad utökning av obesitaskirurgi. Sjukskrivningsprocessen. Den nationella överenskommelsen om sjukskrivningsmiljarden ålägger landstingen att implementera sjukskrivningsprocessen i ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. I ledningssystemet ska aspekten jämställd sjukskrivningsprocess inkluderas. Ett ledningssystem har utarbetats inom Västra Götalandsregionen. Implementeringsarbete ska ske på sjukhuset under år (57)

98 Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU ERSÄTTNINGAR Prestationer utgör grund för fakturering, enligt regionens ersättningsmodell. Ersättningsformerna för olika typer av prestationer beskrivs i bilaga 3. Sjukhuset ska månadsvis leverera uppgifter avseende utförd vård på det sätt som framgår av bilaga 5. Vårdvolymerna kommer att fastställas i januari 2012 i enlighet med de nya kompletterande planeringsdirektiven. från HSN från RS/HSU totalt Region- och rikssjukvård Länssjukvård Totalt (tkr) Målrelaterad ersättning och kvalitetsindikatorer Regionen har fastställt ett antal kvalitetsindikatorer. I vårdöverenskommelsen återfinns 36 av dessa indikatorer samt ytterligare sju lokalt fastställda. Till samtliga kvalitetsindikatorer är en målrelaterad ersättning kopplad. Villkor för den målrelaterade ersättningen framgår av bilaga 7. Målområden: Ersättning (tkr) Kvalitetsindikatorer inom somatisk vård Kvalitetsindikatorer inom psykiatrisk vård Summa Tillkommande ersättning utgår för hälsoundersökningar med mammografi och för förskrivna inkontinenshjälpmedel. Dessutom kan ovan nämnda ersättningsutrymme förändras i enlighet med fastställda ersättningsmodeller som för närvarande gäller förändrade volymer inom förlossnings- och transplantationsverksamheter. Övrig ersättning Omställningsbidrag. I 2008 års överenskommelse tillfördes sjukhuset ett omställningsbidrag i syfte att ge sjukhuset och hälso- och sjukvårdsnämnderna tid och möjlighet att arbeta med effektiviseringar, produktivitetsökningar och prioriteringar. För år 2008 uppgick beloppet till 100 mnkr, år 2009 till 50 mnkr och år 2010 och 2011 till 25 mnkr. Inför år 2012 skulle omställningsbidraget upphöra utan att vårdvolymen reducerades. I och med att de nya planeringsdirektiven föreskriver att 2011 års överenskommelse ska förlängas kvarstår omställningsbidraget på 25 mnkr även under år Patientavgifter. Vid beslut om förändring av patientavgiftens storlek justeras det samlade ersättningsutrymmet så att förändringen blir ersättningsneutral för sjukhuset. UPPFÖLJNING Uppföljning av det samlade uppdraget för länssjukvård, region- och rikssjukvård 2012 sker kontinuerligt och gemensamt mellan parterna. En uppföljningsplan kommer att upprättas med såväl generella som ett antal specifika uppföljningsområden. Sjukhuset ska tidigt informera om verksamhetens inriktning eller volym avviker från vad som sägs i denna överenskommelse. Planen kommer att fastställas i särskild ordning. Utöver övrigt i överenskommelsen specificerad uppföljning kommer sjukhuset under året att belysa bland andra följande områden: fallskador bland äldre, riktat stöd till syskon och nära kamrater till svårt sjuka barn och ungdomar, övergången från barn- och ungdomssjukvården till vuxenvården, tidig diagnostik vid demenssjukdom, mobila specialistenheter, följsamheten till gällande vårdprogram och 16 (57)

99 Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU nationella riktlinjer, oplanerade inläggningar, så kallad öppen retur, direktinläggning på vårdavdelning, rätt läkemedel till rätt person vid rätt tillfälle, motiverande hälsosamtal, förskrivning av FYSS/FaR-recept samt förbättrad möjlighet att boka sjukvårdsbesök via internet. Detta kommer att ske i form av fördjupad dialog, delårsrapportering eller annan lämplig form. SÄRSKILDA HÄNDELSER Om förutsättningarna för genomförandet av vårdöverenskommelsen väsentligt förändras på grund av oförutsägbar händelse/-er som beställare eller utförare inte kan råda över finns ett gemensamt ansvar för att hantera den uppkomna situationen. Aktiva åtgärder ska vidtas för att mildra och/eller minska skadan. Oförutsägbar händelse kan exempelvis vara större olyckshändelser och/eller katastrofer, större epidemiutbrott, väsentligen ändrade patientströmmar, arbetskonflikt eller beslut av överordnad myndighet eller regering. SLUTORD Denna överenskommelse har uppnåtts mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12. Båda parter bedömer att uppdraget är realistiskt att genomföra. VÄSTRA GÖTALAND Jan-Åke Simonsson Ordförande i HSN 4 Kerstin Brunnström Styrelseordförande Sahlgrenska Universitetssjukhuset Frank Andersson Ordförande i HSN 5 Evert Svenningsson Ordförande i HSN 7 Elise Norberg Pilhem Ordförande i HSN 11 Håkan Werner Linnarsson Ordförande i HSN (57)

100 Bilaga 1 Sammandrag ersättning läns-, region och rikssjukvård Bilaga 1 Sammandrag ersättning läns-, region och rikssjukvård Den faktiska vårdvolymen kommer att fastställas i januari 2012, i enlighet med kompletterande planeringsdirektiv (Dnr RS ). 18 (57)

101 Bilaga 1.1.A Ersättningar och vårdvolymer region- och rikssjukvård Bilaga 1.1.A Ersättningar och vårdvolymer region- och rikssjukvård Den faktiska vårdvolymen kommer att fastställas i januari 2012, i enlighet med kompletterande planeringsdirektiv (Dnr RS ). 19 (57)

102 Bilaga 1.1.B Ersättningar och vårdvolymer länssjukvård Bilaga 1.1.B Ersättningar och vårdvolymer länssjukvård Den faktiska vårdvolymen kommer att fastställas i januari 2012, i enlighet med kompletterande planeringsdirektiv (Dnr RS ). 20 (57)

103 Bilaga 1.2.A Specifikation av riktade uppdrag region- och rikssjukvård Bilaga 1.2.A Specifikation av riktade uppdrag region- och rikssjukvård Riktade uppdrag region- och rikssjukvård Ersättning tkr år 2012 Enheten för arbetsmedicin och arbetshälsa samt miljömedicinskt centrum FOU, regionrehabilitering 749 Regiondagar, regionhabilitering Kompetenscentrum neuropsykiatri Obesitasverksamhet barn Hörhjälpmedel 795 Klinisk genetik Klinisk farmakologi Fosterdiagnostik Regional enhet öppenvård funktionshinder Summa riktade uppdrag Särskild framställan Hjärtsjukvård Summa särskild framställan ersätts från HSN Strokesjukvård Vårdplatser beroendekliniken Summa särskild framställan ersätts från HSU FOUU,sista utposten ersätts från HSU Rikssjukvård spridning av medicinska metoder Summa riktade uppdrag från HSU (57)

104 Bilaga 1.2.B Specifikation av riktade uppdrag länssjukvård Bilaga 1.2.B Specifikation av riktade uppdrag länssjukvård Riktade uppdrag länssjukvård Ersättning tkr år 2012 Köpt vård Övrig köpt psykiatrisk vård Köpt somatisk specialistsjukvård Köpt vård barnrehabilitering Köpt vård, rehabiliteringsvistelse Personliga hjälpmedel Andningshjälpmedel, vuxen Ortopedtekniska hjälpmedel Hjälpmedel, barn 648 Synhjälpmedel, barn Övrig verksamhet Klinisk nutrition Strokeforum HIV/Aids 952 Screening bukaorta 466 Fosterdiagnostik 97 Akutmottagningar Mellanliggande provtagningar Valfrihetsvård Ambulansverksamhet Ambulanssjukvård Ambulanssjukvård, vidaretransporter Ambulanssjukvård, adm Liggande transporter Ambulansdirigering (57)

105 Bilaga 1.2.B Specifikation av riktade uppdrag länssjukvård Nämnd-/områdesspecifika uppdrag BUP Kungshöjd Barnens Hus Västbus Hygiensjuksköterska, Gbg Stad 905 Flyktingbarnteam Mini-Maria Psykiatrisk vård inom Öckerö kommun ACT-team Palliativt centrum Förstärkt vårdkedja för pat med psykosdiagnos 307 Neuropsykiatrisk verksamhet, Öckerö ASIH Summa Länssjukvård Läkemedel enligt läkemedelsförmånen Särskild framställan Hjärtsjukvård 711 Målrelaterad ersättning* Summa särskild framställan ersätts från HSN Särskild framställan Strokesjukvård Carotis ST-läkare Summa särskild framställan ersätts från HSU * Sjukhusets totala målrelaterade ersättning utgör tkr. Av beloppet ingår tkr i ordinarie ersättningsform och tkr ersätts efter särskild framställan. 23 (57)

106 Bilaga 2 Förändringsposter 2012 Bilaga 2 Förändringsposter 2012 Verksamhet Ersättning Volympåverkan Anmärkning (tkr) Kontakt Antal Ersättning 2011 med kompletterande överenskommelse Grundöverenskommelse Valfrihetsvård Summa Förändringar 2012 region- och rikssjukvård Ordnat införande år två läkemedel Rekvisitionsläkemedel Regional enhet öppenvård funktionshinder +/ Från särskild framställan till riktat uppdrag Förändringar 2012 Länssjukvård Regional enh läkemedelassisterad behandling +/ vårdtillfälle 17 Från riktat uppdrag till prisersatt vårddagar 425 varav 792 som receptläkemedel besök Peruker Ersätts från hälso- och sjukvårdnämnderna Vårdprogram ADHD 538 Receptläkemedel Prostatektomier vårdtillfälle 35 Överförd vård från Lundby poäng 66 besök 175 Cystektomier vårdtillfälle 10 poäng 31 Överföring i enlighet med tumörutredningen Dialysverksamhet besök Överförd vård från Lundby poäng (57)

107 Bilaga 2 Förändringsposter 2012 Verksamhet Ersättning Volympåverkan Anmärkning (tkr) Kontakt Antal Neuropsykiatriska utredningar barn Öckerö Överföring från PV, ersätts som riktat uppdrag 1086 tkr samt 203 tkr läkemedel Särskild bonus bort Ordnat införande år två läkemedel 750 Rekvisitionsläkemedel Receptläkemedel Psykiatri 778 besök 778 Överföring från Capio Angered Mellanliggande provtagningar +/ besök Från prestationsersatt besök till riktat uppdrag ASIH Familjeenheten -175 besök -30 Varav tkr som riktat uppdrag och tkr som receptläkemedel Överföring av verksamhet till KS Receptläkemedel Ersättning 2011 inkl uppr Ordnt införande år två läkemedel Läkemedel ADHD 538 se även länssjukvård Neuropsykiatriska utredningar 203 se även länssjukvård Metadon 792 ASIH Justering inom ram Summa Index ,50 % 25 (57)

108 Bilaga 3 Ersättning till sjukhuset Bilaga 3 Ersättning till sjukhuset Allmänt För den prestationsrelaterade vården, dock inte vuxenpsykiatri, erhåller sjukhuset dels en rörlig ersättning som motsvarar 50 procent av fullpriser per prestation, dels en fast andel för återstående 50 procent av den prestationsrelaterade vården, vilken utbetalas med 1/12 per månad. Därutöver ersätts sjukhuset med anslag för särskilt riktade uppdrag (enligt specifikation i bilaga 1:2). Priserna är sjukhusspecifika. Ersättning enligt särskild framställan innebär att ersättning utgår efter redovisade kostnader. Utrymmet kan inte användas för annan vård. Den målrelaterade ersättningen uppgår sammanlagt till 200 mnkr. Merparten av denna (167,2 mnkr) är kopplad till processmått som innebär upprättande, genomförande och uppföljning av handlingsplaner. Efter genomförda uppföljningsmöten mellan SU och HSK utgår ersättning i enlighet med uppfyllt processmått. För en regional indikator och sju lokala indikatorer finns en målrelaterad ersättning kopplad till resultat av respektive måltal. Den målrelaterade ersättningen för sistnämnda uppgår till 32,8 mnkr. Av den målrelaterade ersättningen ligger 75 procent i priserna och utbetalas löpande. Närmare beskrivning av utbetalning av målrelaterad ersättning framgår av bilaga 7. För vissa områden finns ytterligare villkor specificerade för att full ersättning ska utgå. Villkoren för full ersättning framgår av avtalstext och bilagor i vårdöverenskommelsen och i eventuellt tillkommande kompletterande överenskommelser. Såväl fast som rörlig ersättning erhålls upp till angivet tak. Utöver ersättningstaket kan sjukhuset inte påräkna någon ersättning såvida inte härom avtalats eller beslutats i särskild ordning. Sluten somatisk vård ersätts med ett sjukhusspecifikt DRG-pris per poäng. Sjukhuset ersätts för ett sammanhängande vårdtillfälle inom sjukhuset och utifrån en gemensam diagnosgruppsrelaterad viktlista. För särskilt kostsamma vårdtillfällen får sjukhuset, utöver DRG-priset, särskild ersättning, så kallad ytterfallsersättning. Undantag utgörs av medicinsk rehabvård som ersätts per vårddag. Från och med 2012 utgår enbart ersättning för kostnadsytterfall, men inte för vårdtidsytterfall. Ersättning för dagkirurgisk verksamhet och viss annan öppen vård sker på basis av gemensam åtgärdsrelaterad viktlista (Nord DRG-O) och sjukhusspecifika poängpriser enligt 50/50-modellen. För övrig öppen vård sker ersättning för läkarbesök och behandlingar med specifika priser för olika typer av besök. Det totala taket avseende rörlig ersättning för region- och rikssjukvård samt länssjukvård ska täcka såväl full ytterfallsersättning som innerfallsersättning. Parterna har kommit överens om följande definitioner av riktat uppdrag och särskild framställan. Riktat uppdrag: Tydlig specifikation av uppdrag: det framgår klart vad anslaget ska användas till Verksamheten är svår eller olämplig att prestationsersätta; initialt eller permanent Eventuella prestationer anges som planeringstal (ersättningen är inte beroende av genomförandet av planeringstalen). Eventuella prestationer för riktade uppdrag frånräknas sjukhusets totala fakturerade prestationer Utbetalning med 1/12 per månad, ingen aktiv åtgärd för utbetalning Årlig genomgång och revidering av respektive uppdrags omfattning och kalkylerad kostnad Årligt ställningstagande till fortsatt ersättningsform. 26 (57)

109 Bilaga 3 Ersättning till sjukhuset Särskild framställan: Tydlig specifikation av uppdrag: det framgår klart vad anslaget ska användas till Uppdraget kan vara initialt svårbedömt avseende starttidpunkt och/eller volym Eventuella prestationer anges som planeringstal (se ovan beträffande riktade uppdrag). Eventuella prestationer för särskild framställan frånräknas sjukhusets totala fakturerade prestationer Aktiv åtgärd krävs för utbetalning Årlig genomgång och revidering av respektive uppdrags omfattning och kalkylerad kostnad Årligt ställningstagande till fortsatt ersättningsform. Region- och rikssjukvård Sluten somatisk regionsjukvård ersätts med ovan nämnda priser per DRG-poäng (samt i förekommande fall, ytterfallsersättning). Undantag härifrån utgörs av barn- och ungdomshabiliteringen som ersätts enligt särskild prislista. Inomregional rikssjukvård ersätts med fullkostnadstäckande, patientspecifik debitering. För att vården av en viss patient ska anses vara av rikssjukvårdskaraktär ska något av följande krav vara uppfyllt: SU finns upptagen som vårdgivare i Socialstyrelsens Vårdkatalog Vården uppfyller i övrigt Socialstyrelsens kriterier för rikssjukvård enligt Vårdkatalog Remisser för motsvarande vård erhålls från övriga riket (bortsett från Region Halland). Psykiatri För vuxenpsykiatrisk slutenvård ersätts sjukhuset med 90 procent fast och 10 procent rörlig ersättning. Den rörliga delen ersätts utifrån prestationer där vårddagar motsvarar 90 procent av den rörliga ersättningen och vårdtillfällen 10 procent. Öppenvården inom vuxenpsykiatri ersätts med fördelningen 45 procent fast ersättning och 55 procent rörlig ersättning. Den fasta ersättningen för sluten- respektive öppenvården betalas ut med 1/12 per månad. Barn- och ungdomspsykiatrin ersätts med 50 procent fast och 50 procent rörligt. Förlossning En särskild ersättningsmodell tillämpas för förlossningssjukvården. Modellen gäller enbart patienter från VGR. För respektive verksamhetsår fastställs en planeringsnivån avseende planerat antal förlossningar. Upp till planeringsnivån ersätts sjukhuset enligt sedvanlig ersättningsmodell, det vill säga 50 procent fast ersättning och 50 procent rörlig DRG-ersättning. Denna ersättning ingår i det samlade ersättningstaket för sjukhuset. Vid volymer utöver planerat antal förlossningar utgår ersättning med 75 procent av gällande fullpris för DRG. Vid färre antal förlossningar i jämförelse med planeringstalet sker reglering mot det samlade ersättningstaket för sjukhuset enligt gällande ersättningsmodell. Det innebär att om sjukhuset inte når upp till ersättningstaket sker ett avdrag med 50 procent per prestation. Transplantationer En separat ersättningsmodell tillämpas också för transplantationer. Anledningen är att verksamheten styrs av tillgången på organ och inte av ekonomiska förutsättningar. Modellen gäller enbart VGRpatienter och tillämpas för både barn och vuxna. En basvolym är fastställd per organ. Upp till denna volym ersätts sjukhuset enligt sedvanlig ersättningsmodell (se ovan avseende förlossningssjukvården). För de transplantationer som överstiger basvolymen ersätts sjukhuset med den genomsnittliga särkostnaden för respektive organsort. Minskar volymen i förhållande till basvolymen görs motsvarande avdrag på ersättningen. 27 (57)

110 Bilaga 3 Ersättning till sjukhuset Övrigt Sjukhuset ersätts i särskild ordning för hälsoundersökningar med mammografi och för förskrivna inkontinenshjälpmedel. De för Västra Sjukvårdsregionen fastställda definitioner enligt Begrepp och termer ska iakttas av sjukhuset. Beredning av den inomregionala prislistan samordnas med beredningen av utomlänspriserna och de är därför beroende av varandra. 28 (57)

111 Bilaga 4 Förtydligande av riktade uppdrag och uppdrag efter särskild framställan Bilaga 4 Förtydligande av riktade uppdrag och uppdrag efter särskild framställan Region- och rikssjukvård Enheten för arbetsmedicin och arbetshälsa samt miljömedicinskt centrum. Arbets- och miljömedicins uppgift är att utreda och förebygga ohälsa förorsakad av faktorer i arbets- och omgivningsmiljön. Verksamheten bedrivs genom patientutredningar, forskning, information och utbildning. Servicen vänder sig till myndigheter och organisationer i hela VGR. Arbets- och miljömedicin består av fyra enheter: Arbetshälsa Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) Arbetsmedicin Arbets- och miljömedicinska laboratoriet. FOU, Regionhabilitering. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom barnhabilitering och rehabilitering. Inga prestationsersatta patientkontakter. Regiondagar, Regionhabilitering. Utbildning av personal vid habiliteringsenheter i Västra Götalandsregionen. Kompetenscentrum neuropsykiatri. Kompetenscentrum för patienter med neuropsykiatriska funktionshinder som debuterat i barndomen såsom exempelvis ADHD, autism. Uppgifterna är att bistå andra sjukvårdsenheter i regionen med rådgivning och konsultation beträffande utredning och behandling av dessa patienter samt en planerad kunskapsöverföring till andra sjukvårdsenheter i regionen och att efter remiss utreda patienter med neuropsykiatriska funktionshinder. Obesitasverksamhet barn. Sjukhuset ska bedriva förebyggande verksamhet genom att förmedla kompetens i hela VGR till BVC, skolhälsovård, allmänläkare och barnläkare. SU ska även bedriva forskningsverksamhet och utreda patienter med de största behoven. Hörhjälpmedel. Utbytesprocessorer Cochleaimplantat. Klinisk genetik. Ersättning ges för laboratorieverksamhet, mottagnings- och konsultverksamhet, utbildnings- och kompetensutveckling samt kliniskt utvecklingsarbete i hela VGR. Utöver att bedriva genetisk vägledning genom mottagningsverksamhet, brevkonsultationer och telefonkonsultationer har Klinisk genetik ett uppdrag som innefattar spridning av kunskap om genetiska sjukdomar och genetiska medicinska och psykologiska effekter. Klinisk farmakologi. Kliniskt och farmakologiskt och farmaceutiskt stöd till utförare i hela VGR. Medverkar i läkemedelskommittéer och ger läkemedelsupplysningar. Fosterdiagnostik region-, rikssjukvård. Sjukhuset är remissinstans i regionen vad gäller värdering av misstänkta missbildningar och avvikande svar vid kromosomundersökning. Anslaget används till resurser för third opinion (specialistkonsultation), kvalitetsuppföljning och utbildning på regionkliniken för att genomföra gällande riktlinjer. Regional enhet öppenvård funktionshinder. Ett regionalt kompetenscentrum som bistår andra sjukvårdsenheter i regionen avseende vård av patienter med medfödda kognitiva funktionshinder och samtidig psykisk sjukdom. I uppdraget ingår att handleda, vägleda och utbilda i frågor gällande patientkategorin för allmänpsykiatri, primärvård och särskilda boenden i hela regionen. De konsultativa insatserna avser såväl medicinska frågor som frågor kring omvårdnad. Hjärtsjukvård. Del av utbyggnad och omstrukturering av hjärtsjukvården i regionen i enlighet med de nya nationella riktlinjerna för hjärtsjukvården. Denna del avser regionsjukvården avseende kateterablation i samband med förmaksflimmer. 29 (57)

112 Bilaga 4 Förtydligande av riktade uppdrag och uppdrag efter särskild framställan Forskning och utveckling inkl medel för rikssjukvård och sista utpost. SU har ett särskilt uppdrag kring regionala kompetensinsatser, att sprida metoder inom regionens sjukvård samt för utvecklingen inom rikssjukvården. Finansieringen för forskning och utveckling består till största delen av så kallad medfinansiering till ALF-ersättningen. Uppdraget som sista utpost innebär att dygnet runt upprätthålla verksamhet för att kunna: bistå sjukvårdsenheter utanför SU i särskilt komplicerade och utsatta behandlingssituationer ge råd och konsultativt stöd till sjukvårdsenheter utanför SU när det gäller enskilda patienter dock utan att överta vårdansvaret. Ersätts med regionbidrag från RS. Länssjukvård Övrig köpt psykiatrisk vård. Köpt psykiatrisk specialistsjukvård. Vård av enskilda patienter med speciellt vårdbehov där SU inte bedriver denna typ av vård. Köpt somatisk specialistsjukvård. Patientgrupper som sänds/remitteras till andra sjukhus för vård är patienter i behov av brännskadevård, viss lungsjukvård för barn (ECMO). Andra mindre grupper finns och förändringar sker framförallt beroende på kompetenssituation inom SU och vårdande sjukhus. Köpt vård barnrehabilitering. Köpt vård vid vissa speciella sjukdomsbilder där SU inte har kompetensen. Köpt vård, rehabiliteringsvistelse. Köpt rehabiliteringsvård, såväl inom som utom landet, inom områden som SU inte bedriver. Uppdraget avser flera patientgrupper, men med tonvikt på hudsjukvård och patienter med neurologiska och reumatologiska sjukdomar. Administreras för övriga nämnder vilka direktfaktureras av leverantören. Andningshjälpmedel, vuxen. Allvarlig och moderat sömnapné behandlas med CPAP (Continuous Positive Airway Pressure). Ortopedtekniska hjälpmedel. Finansiering av hjälpmedlet, inklusive tillverkning och anpassning av ortoser, proteser, ortopediska skor och fotbäddar. Hjälpmedel, barn. Andningshjälpmedel och nutrition. Synhjälpmedel, barn. Ögonproteser och ögonlinser. Klinisk nutrition. Konsultverksamhet inom klinisk nutrition och forskning och utveckling kring frågor om sambandet mellan nutrition och sjukdom. Strokeforum. Kunskaps- och resurscentrum för strokedrabbade och deras anhöriga efter avslutad vård och initial rehabilitering samt utbildning och samverkan med sjukvård och kommun. HIV/Aids. Förebyggande insatser riktade mot HIV-positiva flyktingar och asylsökande (infektionssjukvård) samt information till anhöriga. Screening bukaorta. Allmän screening av 65-åriga män för att få fram eventuell förekomst av bukaortasneurysm. Fosterdiagnostik länssjukvård. Gravida kvinnor, 35 år och äldre, erbjuds kombinerat test samt att alla gravida kvinnor erbjuds organscreening. 30 (57)

113 Bilaga 4 Förtydligande av riktade uppdrag och uppdrag efter särskild framställan Mellanliggande provtagning. Mellanliggande provtagning är provtagning som görs i perioden mellan två planerade besök och där provtagningsresultatet ska användas i patientuppföljningen under den aktuella perioden. Enligt regionala anvisningar utgår ingen prestationsersättning för mellanliggande provtagningar. I enlighet med patientavgiftshandboken tas en patientavgift ut. Akutmottagningsverksamhet. SU har uppdraget att bedriva akutmottagningsverksamhet på såväl läns- som regionsjukvårdsnivå. Sjukhuset har såsom regionsjukhus att stå för akut regionsjukvård samt att ge rådgivning till övriga sjukvårdsenheter. Detta innebär också att kompetensmässigt vara sista utposten i regionen. Tillgängligheten vid sjukhusets akutmottagningar ska vara god och sjukhuset ska verka för att väntetiderna kortas. Det riktade uppdraget omfattar de besök som inte direkt leder till sluten vård. I uppdraget ingår inte att ta hand om sådana patienter som reellt och med adekvat vårdkvalitet kan tas om hand på annat sätt; inte heller sådan sjukvårdsrådgivning och sjukvårdsupplysning som kan skötas av Sjukvårdsrådgivningen och primärvårdens mottagningar. För patienter som hör till ovan nämnda kategorier men ändå söker vård på akutmottagning tillämpas hänvisning men ej avvisning. Ambulanssjukvård. Uppdrag avseende all ambulanssjukvård i Storgöteborg, både i entreprenad och i egen regi. Ambulanssjukvård, vidaretransporter. Ambulanstransporter från annan vårdinrättning än SU, exempelvis från vård- och jourcentraler inom primärvården. Ambulanssjukvård, administration. Ersättning för strategisk och operativ ledning, medicinskt ansvar, forskning/utveckling samt utbildning inom ambulanssjukvården. Liggande transporter. Transporter med lägsta medicinska prioritet mellan sjukhus och hemmet alternativ annan vårdinrättning, dock ej annan enhet inom SU. Ambulansdirigering. Tjänst för bedömning, prioritering och dirigering avseende ambulanssjukvård. BUP Kungshöjd. Uppdraget syftar till att bedriva utvecklingsarbete där bland annat erfarenheter från andra BUP-enheter kan tas tillvara och vidareutvecklas. Verksamheten utvecklar också metoder och arbetssätt för att nå barn och ungdomar som inte kommer till mottagningen trots att vårdbehov finns. Barnens Hus. I Barnens hus samverkar Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (DSBUS) med socialtjänst, polis och åklagarmyndighet. Verksamheten riktar sig till barn som utsatts för fysisk misshandel, sexuella övergrepp eller könsstympning. Västbus. Samverkan med kommunala myndigheter och övrig sjukvård kring patienter som också behöver stöd i boendet, skolan, socialtjänst och habilitering. Hygiensjuksköterska, Göteborgs stad. Hygiensjuksköterska riktad till särskilda boenden inom Göteborgs stad. Flyktingbarnteam. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) bedriver i samverkan med barn- och ungdomsmedicin (BUM) ett Flyktingbarnteam knutet till Resursenheten för flyktingar. Teamet ska i första hand tillföra barnkompetens och säkra barnperspektivet vid Resursenheten för flyktingar och dessutom utgöra en samlad kompetens kring medicinska och psykosociala aspekter av flyktingproblematik. Mini-Maria. Beroendekliniken vid SU och sociala resursnämnden i Göteborgs kommun bedriver i samverkan fyra mottagningar för rådgivning och tidiga insatser för ungdomar med drogproblem; ungdomsteam Mini-Maria Centrum, Väster, Nordost samt Hisingen. Separata avtal finns numera mellan hälso- och sjukvården och sociala resursförvaltningen för samtliga fyra Mini-Maria-enheter. 31 (57)

114 Bilaga 4 Förtydligande av riktade uppdrag och uppdrag efter särskild framställan Hälso- och sjukvården står för sjukvårdande personal (sjuksköterska, psykolog, psykiatriker, läkarsekreterare), del i samordnartjänst, hyra och verksamhetsmedel. Psykiatrisk vård inom Öckerö kommun. Aktivt delta i den socialpsykiatriska vård-/stödmodell som startat på Öckerö samt delta i det lokala närvårdsarbetet i enlighet med närvårdsplanen Den Nära Vården på Öckerö. ACT-team, HSN 12. ACT-teamet (assertive community treatment) arbetar med personer med dubbeldiagnos, det vill säga svår psykisk sjukdom och samtidigt missbruk och behandlar i enlighet med metoden case management. Samverkan sker mellan sjukvård och socialtjänst. Teamet består av fyra case managers/ kontaktpersoner från olika huvudmän där SU bidrar med kontaktpersoner från beroendeverksamheten respektive allmänpsykiatrin. Palliativt centrum. Palliativt centrum utvecklar, bedriver rådgivning och kompetensuppbyggnad för den palliativa vården. Förstärkt vårdkedja för patienter med psykosdiagnos, HSN 11. SU har under 2010 genomfört en kartläggning av behoven för personer med psykosdiagnos och samtidigt missbruk. Kartläggningen visar att det finns ett 50-tal personer med komplex problematik som saknar tillfredställande insatser. Under 2012 planeras ett fortsatt arbete med målgruppen i samarbete med psykiatrin och de tre stadsdelarna på Hisingen. Valfrihetsvård. Köpt utomregional vård för patientens fria vårdval med avgränsning mot Kungälvs sjukhus enligt text sida xx. Hjärtsjukvård. Del av utbyggnad och omstrukturering av hjärtsjukvården i regionen i enlighet med de nya nationella riktlinjerna för hjärtsjukvården. Denna del avser länssjukvårdsinsatser avseende ICD-implantationer hos patienter med ischemisk hjärtsjukdom/hjärtsvikt samt resynkroniseringsbehandling (CRT) vid måttlig eller svår hjärtsvikt. 32 (57)

115 Bilaga 5 Dataleverans och löpande statistik Bilaga 5 Dataleverans och löpande statistik Beställar-utförarmodellen kräver tillgång till information för att följa upp och ersätta hälso- och sjukvård. För att underlätta dialog och kommunikation är det viktigt att samma informationskälla används av styrmodellens tre parter: ägare, beställare och utförare. Information om den regionala sjukvården används för: inomregional styrning rapportering till nationella patientregister forskning och utveckling. Avsikten är att vårddatabasen VEGA ska tillgodose ovan nämnda behov. För att styrmodellens tre parter ska kunna fullgöra sina uppgifter krävs att vårdgivarna: lämnar information enligt tidplan lämnar information enligt gällande filspecifikationer lämnar information enligt gällande definitioner och regelverk av begrepp och termer. Sjukhuset ska således uppfylla ovanstående krav när det gäller leverans av information till vårddatabasen VEGA. Sjukhuset ska månadsvis enligt gällande riktlinjer leverera uppgifter avseende utförd vård till regionens vårddatabas. Sjukhuset ska rapportera köpt vård enligt vårdgarantin och valfrihetsvård med diagnos- och åtgärdskoder. Sjukhuset ansvarar för kvalitetssäkring av levererade data och ska medverka i gemensamt arbete med regionstyrelsen för att utveckla och kvalitetssäkra rapporteringen. Beställaren och sjukhuset ska gemensamt och var för sig använda vårddatabasen för sammanställningar och analyser av sjukvårdens utveckling. I sammanhang när tolkning av data är av avgörande betydelse för bedömning eller ställningstagande av vikt ska gemensam diskussion av innebörden av tillgängliga data alltid eftersträvas. Efter gemensamt framtaget underlag och analys förfogar dock var och en av parterna över sin egen slutliga tolkning av tillgänglig information. Sjukhuset ska se till att arbetsplatskod anges vid läkemedelsförskrivning. Sjukhuset ska rapportera väntetider enligt gällande anvisningar. Sjukhusrelaterade infektioner ska registreras. Sjukhuset ska månadsvis rapportera antalet förlossningar och lämna prognos för helår. Sjukhuset ska månadsvis lämna uppgift om antalet utförda transplantationer för organen hjärta, lunga, lever och njure samt särkostnader och prognos för dessa. Sjukhuset ska i övrigt till beställaren lämna annan erforderlig information som är relaterade till beställningen. 33 (57)

116 Bilaga 6 Samverkansorganisation LGS-området Bilaga 6 Samverkansorganisation LGS-området 34 (57)

117 Bilaga 7 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) 2012 Bilaga 7 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) 2012 Under 2011 har regionen fastställt ett antal kvalitetsindikatorer som ska följas under I vårdöverenskommelsen återfinns 36 av dessa indikatorer samt ytterligare sju lokalt fastställda. För 35 av indikatorerna är den målrelaterade ersättningen kopplad till ett processmått som innebär upprättande, genomförande och uppföljning av handlingsplaner. En målrelaterad ersättning på sammanlagt 167,1 mnkr är kopplad till processmålen. Redovisning av dessa indikatorer kommer att ske i samband med delårsrapporterna. Redovisningen följer en mall. Särskilda uppföljningsmöten kommer att genomföras med genomgång och diskussion om uppnådda resultat och handlingsplaner. En gemensam bedömning görs av SU och HSK om respektive delredovisning är tillfyllest. Den målrelaterade ersättningen betalas ut om redovisning görs enligt ovannämnda beskrivning. Till indikatorerna är kopplat en målrelaterad ersättning till måluppfyllelsen av respektive mätetal. Den målrelaterade ersättningen uppgår till 32,9 mnkr. Den sammanlagda målrelaterade ersättningen uppgår till 200 mnkr för år Uppställningen nedan följer numreringen för de regionala indikatorerna. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård INDIKATOR OCH DATAKÄLLA MÅLTAL FÖR SU 2012 Målrelaterad ersättning (MRE) REDOVISNING Diabetes/sjukhus 1. Andel diabetespatienter rapporterade till nationella diabetesregister (NDR) Definition Täljare: Antal diabetespatienter som rapporterats till NDR Nämnare: Totalt antal diabetespatienter som kontrolleras vid sjukhusets diabetesverksamhet Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorerna nr % Per område och delårsrapport: tkr 1+2 = 100 % 1 = 75 % Område 2 (SU/Ö) Område 3 (SU/M) Område 6 (SU/S) SU total Delårsrapport 1 respektive 2 Källa: NDR och PAS på sjukhuset Regionalt måltal: 95 % 35 (57)

118 Bilaga 7 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) 2012 Fortsättning Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård INDIKATOR OCH DATAKÄLLA MÅLTAL FÖR SU 2012 MRE REDOVISNING Forts. Diabetes/sjukhus 2. Andel typ 1 diabetespatienter som når behandlingsmål för blodsockervärde Definition Täljare: Antal typ 1 diabetespatienter med HbA1c < 52 mmol/mol Nämnare: Totalt antal typ 1 diabetespatienter som rapporteras i NDR 16,5 % Regionalt måltal: 16,5 % Källa: NDR 3. Andel typ 1 diabetespatienter som når behandlingsmål för blodsockervärde Definition Täljare: Antal typ 1 diabetespatienter med HbA1c < 73 mmol/mol Nämnare: Totalt antal typ 1 diabetespatienter som rapporterats i NDR Källa: NDR 76 % Regionalt måltal: 76 % 36 (57)

119 Bilaga 7 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) 2012 Fortsättning Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård INDIKATOR OCH DATAKÄLLA MÅLTAL FÖR SU 2012 MRE REDOVISNING Forts. Diabetes/sjukhus 4. Andel typ 1 diabetespatienter som når behandlingsmål för blodtryck Definition Täljare: Antal typ 1 diabetespatienter med blodtryck < 130/80 mm Hg Nämnare: Totalt antal typ 1 diabetespatienter som rapporterats i NDR 45 % Regionalt måltal: 45 % Källa: NDR 5. Andel typ 1 diabetespatienter år som når behandlingsmål för LDL-kolesterol Definition Täljare: Antal typ 1 diabetespatienter år med LDLkolesterol < 2,5 mml/l Nämnare: Totalt antal typ 1 diabetespatienter år som rapporterats i NDR Källa: NDR 46 % Regionalt måltal: 46 % 37 (57)

120 Bilaga 7 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) 2012 Fortsättning Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård INDIKATOR OCH DATAKÄLLA MÅLTAL FÖR SU 2012 MRE REDOVISNING Hjärtsjukvård 6. Andel reperfusion vid hjärtinfarkt med ST-höjning Definition Målgrupp enligt Riks-HIA:s definition Täljare: Antal patienter yngre än 80 år med ST-höjningsinfarkt eller vänstergrenblock som gavs akut reperfusionsbehandling Nämnare: Samtliga patienter yngre än 80 år med SThöjningsinfarkt eller vänstergrenblock i Riks-HIA:s databas Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorerna nr % Per område och delårsrapport: tkr 1+2 = 100 % 1 = 75 % Område 2 (SU/Ö) Område 3 (SU/M) Område 6 (SU/S) SU total Delårsrapport 1 respektive 2 Källa: Riks-HIA Regionalt måltal: 85 % 7. Andel patienter som är behandlade med lipidsänkare efter hjärtinfarkt Definition Målgrupp enligt Riks-HIA:s definition Täljare: Antal patienter yngre än 80 år som sjukhusvårdats med akut hjärtinfarkt och vid utskrivning erhåller lipidsänkare Nämnare: Totalt antal patienter yngre än 80 år som sjukhusvårdats för akut hjärtinfarkt och skrivs ut levande 95 % Källa: RikS-HIA Regionalt måltal: 95 % 38 (57)

121 Bilaga 7 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) 2012 Fortsättning Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård INDIKATOR OCH DATAKÄLLA MÅLTAL FÖR SU 2012 MRE REDOVISNING Forts. Hjärtsjukvård 8. Andel kranskärslröntgade vid icke-st-höjningsinfarkt Definition Målgrupp enligt Riks-HIA:s definition Täljare: Antal patienter yngre än 80 år med icke-sthöjningsinfarkt och indikation för kranskärlsröntgen som kranskärlsröntgades eller planerades för kranskärlsröntgen i samband med vårdtillfället Nämnare: Alla patienter yngre än 80 år med icke-sthöjningsinfarkt i målgruppen som registrerats i Riks-HIA:s databas 80 % Regionalt måltal: 80 % Källa: Riks-HIA 9. Andel av patienter som är behandlade med clopidogrel vid utskrivning efter icke-st-höjningsinfarkt Definition Målgrupp enligt Riks-HIA:s definition Täljare: Antal sjukhusvårdade patienter yngre än 80 år med icke-st-höjningsinfarkt som behandlas med clopidogrel vid utskrivning Nämnare: Samtliga patienter yngre än 80 år i målgruppen som registrerats i Riks-HIA:s databas Källa: Riks-HIA 90 % Regionalt måltal: 90 % 39 (57)

122 Bilaga 7 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) 2012 Fortsättning Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård INDIKATOR OCH DATAKÄLLA MÅLTAL FÖR SU 2012 MRE REDOVISNING Forts. Hjärtsjukvård 10. Andel av patienter som är behandlade med ACEhämmare/A2-antagonister vid utskrivning efter hjärtinfarkt Definition Målgrupp enligt Riks-HIA:s definition Täljare: Antal patienter yngre än 80 år med hjärtinfarkt som vid utskrivning behandlas med ACE-hämmare/A2-blockerare Nämnare: Samtliga patienter yngre än 80 år i målgruppen som registrerats i Riks-HIA:s databas 85 % Regionalt måltal: 90 % Källa: Riks-HIA Njursjukvård 11. Andel hemodialyspatienter med arteriovenös-fistel eller arteriovenös-graft Definition Mått på tillgång till blodbanan vid bloddialys med den bästa tekniken. Avser patienter med kronisk hemodialysbehandling Täljare: Antal patienter i hemodialys som vid tvärsnittsundersökning har AV-fistel eller AV-graft Nämnare: Samtliga patienter i hemodialys registrerade i Svenskt Njurregister vid tillfället för tvärsnittsundersökningen Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorerna nr % Regionalt måltal: 67 % Per område och delårsrapport: tkr 1+2 = 100 % 1 = 75 % Område 5 (SU/S) Delårsrapport 1 respektive 2 Källa: Svenskt Njurregister 40 (57)

123 Bilaga 7 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) 2012 Fortsättning Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård INDIKATOR OCH DATAKÄLLA MÅLTAL FÖR SU 2012 MRE REDOVISNING Forts. Njursjukvård 12. Andel patienter i hemodialys som uppnår behandlingsmål för blodtryck Definition Täljare: Antal patienter som vid tvärsnittundersökning når blodtryck 140/90 Nämnare: Samtliga patienter i kronisk hemodialys registrerade i Svenskt Njurregister vid tillfället för tvärsnittsundersökningen 46 % Regionalt måltal: 46 % Källa: Svenskt Njurregister 13. Andel patienter i hemodialys som uppnår behandlingsmål (standardiserat Kt/V >2) för dialysdos Definition Standardiserat Kt/V, bygger på mått på dialysdos för en enskild dialys, och kompenserar därutöver för antal dialyser per vecka. Avser patienter med kronisk hemodialysbehandling Täljare: Antal patienter som vid tvärsnittsundersökning når standardiserat Kt/V >2 Nämnare: Samtliga patienter i kronisk hemodialys registrerade i Svenskt Njurregister vid tillfället för tvärsnittsundersökningen Källa: Svenskt Njurregister 82 % Regionalt måltal: 82 % 41 (57)

124 Bilaga 7 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) 2012 Fortsättning Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård INDIKATOR OCH DATAKÄLLA MÅLTAL FÖR SU 2012 MRE REDOVISNING Forts. Njursjukvård 14. Andel patienter som får dialys i hemmet vid de olika regionområdena Definition Täljare: Antal patienter i dialys som får behandlig i hemmet Nämnare: Antalet patienter i dialys vid mättillfället till Svenskt Njurregister 30 % Regionalt måltal: 30 % Källa: Svenskt Njurregister Ortopedi 15. Väntetid till operation av höftfraktur, andel opererade inom 24 timmar Definition Måttet anger handläggningstiden på akutsjukhuset från ankomst till dess höftfrakturpatienten blir opererad. Avser samtliga patienter. Nyckeltalet ska beräknas från ankomsttid till sjukhuset till tidpunkt för operation Täljare: Antal patienter opererade inom 24 timmar efter ankomst till sjukhuset Nämnare: Samtliga patienter som opererats för höftfraktur, registrerade i Riks-Höft Källa: Riks-Höft Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorerna nr % opererade inom 24 h Regionalt måltal: 75 % opererade inom 24 h Per område och delårsrapport: tkr 1+2 = 100 % 1 = 75 % Område 3 (SU/M) Delårsrapport 1 respektive 2 42 (57)

125 Bilaga 7 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) 2012 Fortsättning Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård INDIKATOR OCH DATAKÄLLA MÅLTAL FÖR SU 2012 MRE REDOVISNING Forts. Ortopedi 16. Täckningsgrad i det nationella kvalitetsregistret för höftfraktur, Riks-Höft Definition Täljare: Antal vårdtillfällen för höftfraktur som registrerats i Riks-Höft Nämnare: Samtliga vårdtillfällen för höftfraktur i den regionala vårddatabasen (ICD-10 kod S72.0-S72.2 som huvud- eller bidiagnos) 95 % Regionalt måltal: 95 % Källa: Riks-Höft och Vega 17. Andel omoperationer inom 2 år efter total höftprotesoperation Definition Täljare: Antal omoperationer inom två år efter den ursprungliga operationen oavsett vilken orsaken till omoperation är. Avser all form av ytterligare kirurgi (vidare begrepp än revision) efter indexoperationen Nämnare: Samtliga operationer av totala höftproteser som registrerats i Svenska Höftprotesregistret under perioden Källa: Svenska Höftprotesregistret 3 % Regionalt måltal: 2 % 43 (57)

126 Bilaga 7 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) 2012 Fortsättning Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård INDIKATOR OCH DATAKÄLLA MÅLTAL FÖR SU 2012 MRE REDOVISNING Stroke 18. Täckningsgrad i det nationella kvalitetsregistret Riks- Stroke Definition Täljare: Antal vårdtillfällen för stroke som registrerats i det nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke Nämnare: Samtliga vårdtillfällen i den regionala vårddatabasen som har stroke som förstadiagnos (ICD-10 kod 161, 163, 164) för individer äldre än 17 år Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorerna nr % Per område och delårsrapport: tkr 1+2 = 100 % 1 = 75 % Område 2 (SU/Ö) Område 3 (SU/M) Område 6 (SU/S) SU total Delårsrapport 1 respektive 2 Källa: Riks-Stroke och Vega Regionalt måltal: 85 % 19. Andel patienter med hjärninfarkt och förmaksflimmer under 80 år som efter insjuknandet behandlats med antikoagulantia i tablettform Definition Enligt Riks-Stroke 2009 Täljare: Antal patienter under 80 år med hjärninfarkt och förmaksflimmer som efter insjuknandet behandlats med antikoagulantia i tablettform vid utskrivning. Nämnare: Samtliga patienter under 80 år med hjärninfarkt och förmaktsflimmer, registrerade i Riks-Stroke 56 % Källa: Riks-Stroke Regionalt måltal: 56 % 44 (57)

127 Bilaga 7 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) 2012 Fortsättning Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård INDIKATOR OCH DATAKÄLLA MÅLTAL FÖR SU 2012 MRE REDOVISNING Forts. Stroke 20. Andel patienter med stroke som vårdats på strokeenhet Definition Täljare: Antal patienter med stroke som vårdats på strokeenhet, enligt gällande kriterier för sådan enhet Nämnare: Samtliga patienter med stroke som registrerats i Riks-Stroke 90 % Regionalt måltal: 90 % Källa: Riks-Stroke 21. Andel strokepatienter som gavs trombolysbehandling Definition I målgruppen för denna behandling ingår patienter år med strokediagnos 163 (ischemisk stroke) som var ADLoberoende vid insjuknandet Täljare: Antal strokepatienter som trombolysbehandlats Nämnare: Samtliga strokepatienter registrerade i Riks-Stroke som ingick i målgruppen för denna behandling Källa: Riks-Stroke 9 % Regionalt måltal: 9 % 45 (57)

128 Bilaga 7 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) 2012 Fortsättning Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård INDIKATOR OCH DATAKÄLLA MÅLTAL FÖR SU 2012 MRE REDOVISNING Kirurgi 22. Andel opererade inom 14 dagar vid symtomgivande förträngning av halspulsådern. Definition enligt Swedvasc. Definition Täljare: Antal patienter som opererats för halspulsåderförträngning inom 14 dagar efter symtomdebut Nämnare: Alla patienter som opererats för symptomgivande halspulsåderförträngning Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikator nr % Per område och delårsrapport: tkr 1+2 = 100 % 1 = 75 % Område 6 (SU/S) Delårsrapport 1 respektive 2 Källa: Swedvasc Regionalt måltal: 60 % Intensivvård 24. Andel vårdtillfällen inom intensivvård registrerade i Svenskt intensivvårdsregister (SIR) Definition Täljare: Andel vårdtillfällen inom intensivvård som registrerats i SIR Nämnare: Totalt antal vårdtillfällen inom intensivvård Källa: SIR och sjukhusets egna uppgifter om antal vårdtillfällen inom intensivvård Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikator nr % Regionalt måltal: 75 % Per område och delårsrapport: tkr 1+2 = 100 % 1 = 75 % Område 2 (SU/Ö) Område 3 (SU/M) Område 6 (SU/S) SU total Delårsrapport 1 respektive 2 46 (57)

129 Bilaga 7 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) 2012 Fortsättning Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård INDIKATOR OCH DATAKÄLLA MÅLTAL FÖR SU 2012 MRE REDOVISNING Öron/näs/hals 25. Andel operationer som registrerats i Svenskt ÖNH-register Definition Täljare: Andel av vardera tonsillektomi- och septumplastikoperationer som registrerats i Svensk ÖNHregister Nämnare: Totalt antal av dessa operationer (åtgärdskod EMB10, EMB20, DJB10, DJD20) Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikator nr % Per område och delårsrapport: tkr 1+2 = 100 % 1 = 75 % Område 5 (SU/S) Delårsrapport 1 respektive 2 Källa: Svenskt ÖNH-register och Vega Regionalt måltal: 75 % Gynekologi 27. Andel perinealbristningar grad III och IV vid vaginal förlossning Definition Täljare: Antalet vaginala förlossningar där perinealbristningar av graden tre och fyra uppstått Nämnare: Totala antalet vaginala förlossningar Källa: Årsrapport för Svensk förening för obstetrik & gynekologi Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikator nr 27 3,5 % Regionalt måltal: 3 % Per område och delårsrapport: 2695 tkr 1+2= 100% 1= 75% Område 1 (SU/Ö) Delårsrapport 1 respektive 2 47 (57)

130 Bilaga 7 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) 2012 Fortsättning Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård INDIKATOR OCH DATAKÄLLA MÅLTAL FÖR SU 2012 MRE REDOVISNING Forts. Gynekologi 28. Andel av operationen hysterektomi för benign sjukdom som registrerats i Svenska Gyn-op registret Definition Täljare: Antal hysterektomier med benign orsak som registrerats i Svenska Gyn-op registret Nämnare: Totalt antal hysterektomier (ICD-10 kod D25, D26, N85, N87, N92, åtgärdskod LCC10, 11 20; LCD00, 01, 04, 10, 11) Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikator nr % Regionalt måltal: 75 % Per område och delårsrapport: tkr 1+2 = 100 % 1 = 75 % Område 1 (SU/Ö) Delårsrapport 1 respektive 2 Källa: Svenska Gyn-op registret och Vega Psykiatri 30. Andel diagnossatta läkarbesök och vårdtillfällen, Vuxenpsykiatri och BUP Definition Täljare: Antal läkarbesök respektive vårdtillfällen som har diagnossatts i den regionala vårddatabasen Nämnare: Totala antalet läkarbesök respektive vårdtillfällen inom specialiserad vuxenpsykiatri samt barn- och ungdomspsykiatri Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorerna nr % Per område och delårsrapport: tkr 1+2 = 100 % 1 = 75 % Område 2 (SU/Ö) Delårsrapport 1 respektive 2 Källa: Vega Regionalt måltal: 96 % 48 (57)

131 Bilaga 7 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) 2012 Fortsättning Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård INDIKATOR OCH DATAKÄLLA MÅLTAL FÖR SU 2012 MRE REDOVISNING Forts. Psykiatri 31. Andel patienter med skriftlig vårdplan inom barn- och vuxenpsykiatri Definition Täljare: Antal patienter med skriftlig vårdplan inom slutenvården Nämnare: Antal inskrivna patienter i slutenvården 50 % Regionalt måltal: 50 % Källa: Uppgifter från sjukhuset 32. Andel patienter med GAF-värde angivet inom barn- och ungdomspsykiatri Definition Täljare: Antal patienter med pågående behandling 31/ som har aktuell GAF inom de senaste 12 månaderna Nämnare: Antal patienter med pågående behandling 31/ Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikator nr % Per område och delårsrapport: tkr 1+2 = 100 % 1 = 75 % Område 1 (SU/Ö) Delårsrapport 1 respektive 2 Källa: Uppgifter från sjukhuset Regionalt måltal: 65 % 49 (57)

132 Bilaga 7 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) 2012 Fortsättning Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård INDIKATOR OCH DATAKÄLLA MÅLTAL FÖR SU 2012 MRE REDOVISNING Ögon 33. Andel med synskärpa < 0,5 på bästa ögat vid kataraktkirurgi Definition Täljare: Antal kataraktpatienter som hade en synskärpa som var lägre än 0,5 dioptrier på det bästa ögat vid tidpunkten för operation Nämnare: Samtliga kataraktopererade patienter som registrerats i kataraktregistret under den aktuella mätperioden Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikator nr % Per område och delårsrapport: tkr 1+2 = 100 % 1 = 75 % Område 3 (SU/M) Delårsrapport 1 respektive 2 Källa: Nationella Kataraktregistret Regionalt måltal: 20 % Läkemedel 39. Andel zopiklon av sömnläkemedel till personer 75 år och äldre Definition Täljare: Antal DDD zopiklon (ATC-grupp N05CF01) förskrivet från arbetsplatsen till personer 75 år och äldre Nämnare: Antal DDD sömnläkemedel (ACT-grupp N05C) förskrivet från arbetsplatsen till personer 75 år och äldre Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorerna nr % Per område och delårsrapport: tkr 1+2 = 100 % 1 = 75 % Område 6 (SU/S) Delårsrapport 1 respektive 2 Källa: Concise, försäljningsstatistik från Apotekens Service AB 50 (57)

133 Bilaga 7 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) 2012 Fortsättning Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård INDIKATOR OCH DATAKÄLLA MÅLTAL FÖR SU 2012 MRE REDOVISNING Forts. Läkemedel 40. Intravenösa antibiotika andel penicilliner av penicilliner + cefalosporiner på rekvisition till sjukhuskliniker Definition Täljare: Antal DDD bensylpenicillin (ACT-grupp J01CE01) och kloxacillin (ACT-grupp J01CF02) Nämnare: Antal DDD bensylpenicillin (ACT-grupp J01CE01) och kloxacillin (ACT-grupp J01CF02), cefuroxim (ACT-grupp J01DC02), cefotaxim (ACT-grupp J01DD01), ceftazidim (ACT-grupp J01DD02) 55% Källa: Concise, försäljningsstatistik från Apotekens Service AB Hälso- och sjukvård i rimlig tid Akutmottagning 34. Andel patienter där tid till läkare < 1 timme vid besök på akutmottagning Definition Tid till läkare definieras som den registrerade tiden från det att patienten ankommit till akutmottagningens gåendesida och tagit kölapp, eller ankommit per ambulans/helikopter och till dess att läkarbedömningen påbörjats. Täljare: Antal patienter där tid till läkare < 1 timme Nämnare: Totalt antal patienter som besökt akutmottagningen Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorerna nr % Per område och delårsrapport: tkr 1+2 = 100 % 1 = 75 % Område 1 (SU/Ö) Område 2 (SU/Ö) Område 3 (SU/M) Område 6 (SU/S) SU total Delårsrapport 1 respektive 2 Källa: Regional väntetidsrapportering Regionalt måltal: 90 % 51 (57)

134 Bilaga 7 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) 2012 Fortsättning Hälso- och sjukvård i rimlig tid INDIKATOR OCH DATAKÄLLA MÅLTAL FÖR SU 2012 MRE REDOVISNING Forts. Akutmottagning 35. Andel patienter där tid till triage < 10 minuter vid besök på akutmottagning Definition Tid till triage definieras som den registrerade tiden från det att patienten ankommit till akutmottagningens gåendesida och tagit kölapp, eller ankommit per ambulans/helikopter och till dess att triage, inkluderande undersökning av vitalparametrar, påbörjas Täljare: Antal patienter där tid till triage < 10 minuter vid besök på akutmottagning Nämnare: Totalt antal patienter som besökt akutmottagningen 90 % Regionalt måltal: 90 % Källa: Regional väntetidsrapportering 36. Andel patienter där total genomloppstid < 4 timmar vid besök på akutmottagning Definition Total genomloppstid definieras som den registrerade tiden från det att patienten ankommit till akutmottagningens gåendesida och tagit kölapp, eller ankommit per ambulans/helikopter och till dess att akutvårdsbesöket är avslutat Täljare: Antal patienter där total genomloppstid < 4 timmar vid besök på akutmottagning Nämnare: Totalt antal patienter som besök akutmottagningen Källa: Regional väntetidsrapportering 90 % Regionalt måltal: 90 % 52 (57)

135 Bilaga 7 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) 2012 Kvalitetsindikator där den målrelaterade ersättningen är kopplad till utfallet vid mätningar, REGIONAL INDIKATOR Säker hälso- och sjukvård INDIKATOR OCH DATAKÄLLA MÅLTAL FÖR SU 2012 MRE REDOVISNING Patientsäkerhet 37. Vårdrelaterade infektioner Nivå 3: 8 % Nivå 2: 10 % Nivå 1: 11 % Vår: 2,1 mnkr = 100 % 1+2 = 99 % 1 = 80 % Redovisas vår och höst, så snart resultat finns tillgängliga Definition VRI-mätning enligt SKL Källa: SKL Regionalt måltal: 8 % Höst: 2,1 mnkr = 100 % 1+2 = 99 % 1 = 80 % Kvalitetsindikatorer där den målrelaterade ersättningen är kopplad till utfallet vid mätningar, LOKALA INDIKATORER Säker hälso- och sjukvård Vårdhygienrutiner i. Basala vårdhygienregler, rapportering Täckningsgrad: 95 % 4,081 mnkr 100 % vid uppnått måltal Redovisningstidpunkt: (mätperiod jan-nov) Definition: Månatlig rapportering enligt SU:s verkställighetsbeslut SD 18/2010 Källa: Mätning SU 53 (57)

136 Bilaga 7 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) 2012 Fortsättning Säker hälso- och sjukvård INDIKATOR OCH DATAKÄLLA MÅLTAL FÖR SU 2012 MRE REDOVISNING Forts. Vårdhygienrutiner ii. Basala vårdhygienregler, måluppfyllelse Definition: Mätning enligt SU:s verkställighetsbeslut SD 18/2010 Nivå 3: 90 % Nivå 2: 87 % Nivå 1: 85 % 4,081 mnkr = 100 % 1+2 = 90 % 1 = 75 % Redovisningstidpunkt: (mätperiod jan-nov) Källa: Mätning SU iii. Basala klädregler, rapportering Definition: Månatlig rapportering enligt SU:s verkställighetsbeslut SD 18/2010 Täckningsgrad: 95 % rapportering i genomsnitt 4,081 mnkr 100 % vid uppnått måltal Redovisningstidpunkt: (mätperiod jan-nov) Källa: Mätning SU iv. Basala klädregler, måluppfyllelse Definition: Mätning enligt SU:s verkställighetsbeslut SD 18/2010 Källa: Mätning SU Nivå 3: 90 % Nivå 2: 87 % Nivå 1: 85 % 4,081 mnkr = 100 % 1+2 = 90 % 1 = 75 % Redovisningstidpunkt: (mätperiod jan-nov) 54 (57)

137 Bilaga 7 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) 2012 Patientfokuserad vård INDIKATOR OCH DATAKÄLLA MÅLTAL FÖR SU 2012 MRE REDOVISNING Patientenkät, slutenvård v. Bemötande, patientupplevd kvalitet (PUK) Definition: Andel patienter som besvarar den nationella patientenkäten som anser sig respektfullt bemötta som individer Källa: Sammanställning av svar från nationell enkät Somatik PUK: Nivå 3: 85 Nivå 2: 80 Nivå 1: 75 Psykiatri PUK: Nivå 3: 70 Nivå 2: 65 Nivå 1: 60 Somatik: 2,041 mnkr = 100 % 1+2 = 90 % 1 = 75 % Psykiatri: 2,041 mnkr = 100 % 1+2 = 90 % 1 = 75 % Redovisas under hösten, så snart resultat finns tillgängligt vi. Information, patientupplevd kvalitet (PUK) Definition: Andel patienter som besvarar den nationella patientenkäten som anser att de fått individuellt anpassad information om hälsotillstånd, diagnos och metoder för undersökning, vård och behandling Källa: Sammanställning av svar från nationell enkät Somatik PUK: Nivå 3: 85 Nivå 2: 80 Nivå 1: 75 Psykiatri PUK: Nivå 3: 55 Nivå 2: 50 Nivå 1: 45 Somatik 2,041 mnkr = 100 % 1+2 = 90 % 1 = 75 % Psykiatri 2,041 tkr = 100 % 1+2 = 90 % 1 = 75 % Redovisas under hösten, så snart resultat finns tillgängligt 55 (57)

138 Bilaga 7 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) 2012 Fortsättning Patientfokuserad vård INDIKATOR OCH DATAKÄLLA MÅLTAL FÖR SU 2012 MRE REDOVISNING vii. Patientenkät Delaktighet, patientupplevd kvalitet (PUK) Definition: Andel patienter som besvarar den nationella patientenkäten som anser att de har varit delaktiga i den egna vårdens planering Källa: Sammanställning av svar från nationell enkät Somatik PUK: Nivå 3: 82 Nivå 2: 80 Nivå 1: 75 Psykiatri PUK: Nivå 3: 55 Nivå 2: 50 Nivå 1: 45 Somatik 2,041 mnkr = 100 % 1+2 = 90 % 1 = 75 % Psykiatri 2,041 mnkr = 100 % 1+2 = 90 % 1 = 75 % Redovisas under hösten, så snart resultat finns tillgängligt 56 (57)

139 Bilaga 8 Exempel på blankett för uppföljning av kvalitetsindikatorer Bilaga 8 Exempel på blankett för uppföljning av kvalitetsindikatorer 57 (57)

140 Tjänsteutlåtande nr 442/11 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdskansliet Handläggare Anders Östlund hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Överenskommelse om tandvård 2012 mellan tandvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Ärendet Ärendet avser godkännande av vårdöverenskommelse med tandvårdsstyrelsen Överenskommelsen innehåller uppdrag om förebyggande insatser, viss tandvård för små barn, sista-handsansvar, utbildning/handledning, specialisttandvård och kompetenscentra. Bakgrund Inför år 2010 samordnade de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna, i enlighet med regionfullmäktiges beslut, överenskommelsen med Tandvårdsstyrelsen. Samordningen har fortsatt inför 2012 års beställning. Överenskommelsen utgår från en regiongemensam mall och innehåller även specifika uppdrag från nämnden. Överväganden Beställningsarbetets inriktning har varit att bibehålla insatser för att upprätthålla och förbättra tandhälsan bland barn och unga i nämndområdet och att erbjuda invånarna god specialisttandvård. Överenskommelsen innehåller också förbättrad uppföljning av kvalitet som även omfattas av målrelaterad ersättning. Sjukhustandvårdens mottagning vid Kungälvs sjukhus förändras. Tandvård till inneliggande patienter vid sjukhuset kommer att ges även i fortsättningen men mottagningsverksamheten minskar. Patienter kommer antingen att tas omhand inom allmäntandvård eller erbjudas tandvård vid sjukhustandvård vid SU/Östra eller annan mottagning för sjukhustandvård. Finansiering Överenskommelsen finansieras via nämndens anslag för tandvård. Budgetförutsättningarna medför att ersättningsutrymmet för överenskommelsen minskar något jämfört med överenskommelse Detta sker genom verksamhetsförändringar inom sjukhustandvård och intern effektivisering inom odontologisk radiologi. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken Göteborg TELEFON: HEMSIDA: Sida 1 (2)

141 Datum Diarienummer HSN Samverkan Information i ärendet lämnades till HSSG den 7 oktober. Förhandling enligt MBL 11 skedde 25 november Förslag till beslut Överenskommelse om tandvård 2012 mellan tandvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale godkänns Hälso- och sjukvårdskansliet Ralph Harlid Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Överenskommelse om tandvård 2012 Sida 2 (2)

142 Dnr: HSN Överenskommelse om tandvård i hälso- och sjukvårdsnämnden Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 2012 Mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale (HSN 4) och Tandvårdsstyrelsen Version

143 2 (56) 1 INLEDNING PARTER GILTIGHETSTID VISION OCH MÅL FÖRUTSÄTTNINGAR INFORMATION OCH INSYN OMFÖRHANDLING TVIST OMRÅDESANSVAR PATIENTENS STÄLLNING KVALITET TILLGÄNGLIGHET Generellt åtagande Specifikt åtagande SISTA HANDSANSVAR Generellt åtagande Specifikt åtagande FOLKHÄLSOARBETE Generellt åtagande Specifikt åtagande LÄKEMEDEL Generellt åtagande UTBILDNING Generellt åtagande Specifikt åtagande FORSKNING OCH UTVECKLING Generellt åtagande Specifikt åtagande UPPFÖLJNING Generellt åtagande Specifikt åtagande ALLMÄNTANDVÅRD BARN 0 2 ÅR Hälsofrämjande insats Tandhälsovård vid identifierad sjukdomsrisk Tandvård BARN OCH UNGDOMAR 3 19 ÅR Hälsofrämjande insats Tandhälsovård vid identifierad sjukdomsrisk Tandvård VUXENTANDVÅRD Generellt åtagande Specifikt åtagande SPECIALISTTANDVÅRD OCH SJUKHUSTANDVÅRD ALLMÄNT Förutsättningar Vård av remisspatienter Stöd till vårdgivare i form av patientrelaterade konsultationer och ämnesspecifik kunskapsöverföring till allmäntandläkare och övriga vårdgivare Tandvård som led i sjukdomsbehandling och Nödvändig tandvård Narkos Genomförande av specialistutbildning Forskning och kvalitetsutvärdering...19 Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

144 3 (56) Samverkan med Odontologiska institutionen Strålskydd Finansiering av specialisttandvård GENERELLT ÅTAGANDE Bettfysiologi Endodonti Käkkirurgi Odontologisk radiologi Oral protetik Ortodonti Parodontologi Pedodonti Sjukhustandvård ÖVRIG VERKSAMHET CENTRUM FÖR ÄLDRETANDVÅRD MUN-H-CENTER ARBETSMILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER SPECIFIKT ÅTAGANDE ERSÄTTNING OCH UTBETALNING SAMMANSTÄLLNING AV NÄMNDENS ERSÄTTNING MÅLRELATERAD ERSÄTTNING UTBETALNING RISKDELNING BARNTANDVÅRDSPENG MELLAN HSN OCH FTV UPPFÖLJNING VÄNTETIDER TECKNARE AV ÖVERENSKOMMELSEN...39 Bilaga 1 Ersättningsbilaga Bilaga 2 Uppföljningsbilaga Bilaga 3 Lokal plan för kunskapsöverföring Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

145 4 (56) 1 Inledning 1.1 Parter Denna överenskommelse har träffats mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale nedan kallad Beställaren och utföraren Tandvårdsstyrelsen nedan kallad Folktandvården. Beställarens kontaktperson: Anders Östlund Tel: e-post: anders.ostlund@vgregion.se Utförarens kontaktperson: Karin Melander Tel: e-post: karin.melander@vgregion.se Specialisttandvård: Göran Stegersjö Tel: e-post: goran.stegersjo@vgregion.se 1.2 Giltighetstid Överenskommelsen gäller perioden fr.o.m t.o.m Vision och mål Västra Götalandsregionens vision "Det goda livet" utgör grund för denna överenskommelse. Det övergripande målet är en god och jämlik tandhälsa för hela befolkningen och vård på lika villkor. Överenskommelsen ska främja samarbetet i hela regionen mellan allmäntandvård, sjukhustandvård, specialisttandvård, Odontologiska institutionen vid Göteborgs universitet och andra vårdgivare för att utveckla, kvalitetssäkra och effektivisera verksamheten. 1.4 Förutsättningar Hälso- och sjukvårdsnämndens uppgift är att främja hälsa och förebygga ohälsa samt säkerställa att befolkningen får en god offentligt finansierad hälso- och sjukvård och tandvård efter behov och på lika villkor. En av Folktandvårdens uppgifter är att i rollen som utförare leverera det tandvårdsuppdrag som beskrivs i vårdöverenskommelserna med de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna för att tillgodose befolkningens behov av tandvård. Utgångspunkt för överenskommelsen är regionfullmäktiges beslut om budget för 2012 och hälso- och sjukvårdsnämndens beslut om budget samt hälso- och sjukvårdsnämndens beslut om mål och inriktning för perioden. Konkurrens på lika villkor ska gälla. Kostnader och resultat för konkurrensutsatt vård ska kunna särredovisas. Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

146 5 (56) 1.5 Information och insyn Parterna förbinder sig att informera varandra om förhållanden som kan anses ha betydelse för överenskommelsens tillämplighet. Förändringar av vårdinnehåll och utbudspunkter kan endast ske under överenskommelseperioden om parterna är överens. 1.6 Omförhandling Om det under avtalstiden skulle inträffa väsentliga förändringar i förutsättningarna för ingånget avtal äger endera parten rätt att påyrka omförhandling. Sådana väsentliga förändringar kan vara nya lagar och förordningar eller odontologisk praxis avseende den vård som överenskommelsen omfattar. Omförhandling ska begäras skriftligt så snart orsak härför föreligger. 1.7 Tvist Tvist mellan parterna rörande tillämpning och tolkning av denna överenskommelse ska i första hand avgöras i förhandling mellan parterna och, om enighet ej kan nås i dessa därefter hänskjuta frågan till Regionstyrelsen. Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

147 6 (56) 2 Områdesansvar 2.1 Patientens ställning Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans förmåga att göra val. Alla verksamheter ska genomsyras av barnperspektivet så att barnens bästa tillgodoses. Varje barn ska respekteras som en individ med egna rättigheter. Personalen i verksamheterna ska ha kunskap om innebörden i FN:s konvention om barnets rättigheter. Patienten har rätt till ett fritt val av vårdgivare. Patienten ska ges inflytande och medbestämmande över den egna vården och behandlingen, kunskap om sin sjukdom, information om vårdprocessen och dess mål samt ett professionellt och värdigt bemötande. Patienten ska alltid informeras om behandlingskostnader. Patient som remitteras ska informeras om den aktuella väntetiden till undersökning eller behandling. 2.2 Kvalitet Verksamheten ska bedrivas enligt de lagar, förordningar och allmänna råd som gäller för hälso- och sjukvården inklusive tandvården och dess personal samt de mål och policydokument som gäller för Västra Götalandsregionen. Vården ska vara kunskapsbaserad och i tillämpliga delar grundas på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vuxentandvård. Folktandvården ska medverka i relevanta nationella kvalitetsregister. Folktandvården ska arbeta efter tydliga riktlinjer som syftar till en likvärdig behandling oavsett var i regionen man bor. Allmäntandvårdens samlade kompetens ska tas till vara innan remiss till specialisttandvårdens skrivs. Folktandvårdens verksamhet skall integreras med Västra Götalandsregionens handlingsprogram för God Vård. Riktlinjer framtagna av regionens odontologiska sektorsråd skall följas. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska få tillgång till tandvård på lika villkor. Alla rapporter ska, där så är möjligt, vara könsuppdelade. Skillnader mellan könen ska lyftas fram och analyseras i rapportering av all data i syfte att jämställdhetsintegrera verksamheten. Folktandvården åtar sig att analysera minst två specialiteter/patientgruppers vård och behandling utifrån ett genusperspektiv, d.v.s. att undersöka om kvinnor och män får likvärdig behandling och bemötande. Omotiverade skillnader ska analyseras och åtgärdas. Folktandvården ska vara väl insatt i de lokala socioekonomiska strukturerna och anpassa vården och resurser efter dessa. Den patientupplevda kvaliteten ska vara hög och ska mätas genom årliga patientenkäter. Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

148 7 (56) 2.3 Tillgänglighet Generellt åtagande Folktandvården ska i ett tidigt skede av planeringsprocessen informera beställaren om planerade förändringar i utbudsstruktur. Förändringar i befintlig utbudsstruktur ska godkännas av beställaren. Vårdenhetens lokaler ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och vara utformade i enlighet med regionens riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet, Tillgängliga och användbara miljöer - Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet ( ), se Fysisk tillgänglighet. Klinikerna ska vara öppna och tillgängliga på telefon under vardagar på tider som är baserade på befolkningens efterfrågan. Det ska vara möjligt att kontakta enheterna via e-post. Klinikerna ska samarbeta så att köer minimeras. Vård som led i medicinsk utredning/behandling samt tandvård som kräver sjukhusresurser omfattas av regionens vårdgaranti. Folktandvården ansvarar för planering av jourverksamhet, med målet att erbjuda akut tandvård för hela befolkningen. Akut tandvård ska finnas tillgänglig även under lördagar, söndagar samt helgdagar. Information till allmänheten om öppethållande på jourtider ska vara lättillgänglig och finnas hos sjukvårdsrådgivningen. Folktandvården ska tillhandahålla tolk till patient som inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket. Folktandvården ska i första hand anlita tolk eller tolkförmedling med vilken VGR har avtal. VGR ansvarar för tolkservice åt döva, dövblinda, gravt hörselskadade och talskadade personer. Folktandvården kan rekvirera denna service genom regionens tolkcentraler Specifikt åtagande Öppettiderna skall anpassas så att det alla vardagar, med undantag för storhelger, finns minst en öppen klinik i varje kommun. Då klinik måste stänga på grund av utbildning, semester eller liknande, skall alltid hänvisning till närmaste klinik ske. 2.4 Sista handsansvar Generellt åtagande Ett sista handsansvar ska gälla för Folktandvårdens samtliga verksamheter. Sista handsansvaret utgör ett åtagande i form av att finnas tillhands för de barn- och ungdomar vars målsmän inte aktivt valt tandläkare eller där individen på något sätt riskerar att inte få någon tandvård. Folktandvården ska erbjuda vård åt de, i Västra Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

149 8 (56) Götalandsregionen folkbokförda, 3-22 åringar som inte undersökts, inte fått vård inom annat landsting eller listat sig hos privattandläkare. Folktandvården kan inte avvisa barn och ungdomar som söker vård. Beställaren svarar för registerhållning av och information om det fria vårdvalet för barn och ungdomar inom Västra Götalandsregionen. Vuxna som söker Folktandvården för regelbunden tandvård ska erbjudas undersökning och behandlingsförslag. Patienten har möjlighet att välja klinik och behandlare inom Folktandvården, så långt det är möjligt. Detta ansvar gäller för såväl allmän- som specialisttandvård. Folktandvården har ett särskilt sista handsansvar för: att tillhandahålla tandvård till särskilt vårdkrävande, såsom vissa äldre, sjuka och personer med psykiska och/eller fysiska funktionshinder. de personer som till exempel av sociala och ekonomiska skäl har svårt att få sitt tandvårdsbehov tillgodosett. att tillhandahålla så kallad nödvändig tandvård och tandvård som led i sjukvårdande behandling. att alla invånare i området får tandvård i akuta situationer. specialisttandvård i speciella situationer, psykosocial problematik eller särskilt komplexa behandlingar. Vid begränsade resurser ska barn- och ungdomstandvård och vård enligt sista handsansvaret prioriteras framför annan verksamhet Specifikt åtagande Folkhälsoarbete Generellt åtagande Den hälsofrämjande tandvården ska verka för att stödja processer som ger individen kontroll över sin egen munhälsa och vid behov förbättrar den. Inom tandvården har personalen goda förutsättningar att systematiskt arbeta med förebyggande och hälsofrämjande insatser i alla patientkontakter. Folktandvården ska i sina hälsofrämjande insatser så långt det är möjligt arbeta evidensbaserat och i samverkan med andra hälsoaktörer. I mötet med föräldrar, barn, ungdomar och vuxna ska hälsa främjas och ohälsosam livsstil förebyggas. Lokalt befolkningsinriktat folkhälsoarbete Folktandvården ska delta i kommuners och stadsdelars folkhälsoarbete och i lokala folkhälsoråd eller motsvarande och/eller i dess arbetsgrupper aktivt bidra med Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

150 9 (56) information, utbildning och kunskapsöverföring om både utveckling och behov av främjande och förebyggande insatser. Samverkan Folktandvården ska samverka med andra aktörer såsom primärvården, mödrahälsovården, barnhälsovården, elevhälsan, skolan och socialtjänsten. Folktandvården ska på ett strukturerat sätt bidra med sina kunskaper om utvecklingen av munhälsan, lokalt som regionalt, och därmed också vara delaktig i utvecklingen i det gemensamma hälsofrämjande arbetet och förebyggande insatser. Folktandvården ska bidra med bemanning och/eller med aktiviteter såsom information och utbildning vid etablerade mötesplatser för hälsa, t.ex. vid så kallade Hälsotek/Hälsodiskar/Hälsotorg och Familjecentraler. Skolan som hälsofrämjande arena Skolan är en viktig hälsofrämjande arena för att nå alla barn och ungdomar, enskilt och i grupp. De insatser som Folktandvården ska göra, i samverkan med övriga aktörer inom skolan, ska syfta till att upprätthålla god munhälsa genom att bl.a. motivera daglig tandborstning med fluortandkräm och goda matvanor. Folktandvården har också en mycket viktig roll när det gäller att arbeta för att motivera ungdomar att inte börja röka eller att få ungdomar som röker motiverade att sluta röka. Samverkan ska ske om utbud i skolcaféer och kioskverksamhet Specifikt åtagande Medverkan i lokalt folkhälsoarbete a) Medverkan i Folkhälsoråd och dess arbetsgrupper på Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale och Öckerö b) Medverkan i kompetensgrupp/nätverk för hälsofrämjande hälso- och sjukvård c) Samverkan med andra aktörer inom hälsoarbetet såsom barn- och skolhälsovård, sociala myndigheter och apotekspersonal d) Initiera tvärsektoriella nätverk Skolan som hälsofrämjande arena a) Utförande och kvalitetssäkring av barn- och ungdomstandvårdens externa verksamhet där skolan nyttjas som en hälsofrämjande arena med fluorlackning två gånger per år med sex månaders intervall, och i viss mån fluorsköljning dagligen via automat, till samtliga 7-16 åringar b) Genom deltagande i ordinarie skolundervisning skall tandvårdspersonal medverka och utbilda elever i betydelsen av god munhälsa, goda kostvanor, i tobaksförebyggande arbete och påvisa vikten av att bibehålla ett munhälsofrämjande beteende, som i sin tur främjar allmänhälsan c) Implementering och kvalitetssäkring av den upplevelsebaserade metodiken i arbetet med ungdomar i grupp d) Samverka/utveckla metoder med tobaksansvarig person/personer i de kommuner där handlingsplan för tobaksarbete tagits fram och arbetet med ungdomar och tobak intensifierats Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

151 10 (56) e) Inventering av och påverkan på utbudet i samtliga högstadieskolors cafeterior. Utbildnings- och utvecklingsinsatser inom den egna organisationen vad gäller en hälsofrämjande tandvård f) Handlingsplan för barn som far illa g) Utbildning kring motiverande samtal 2.6 Läkemedel Generellt åtagande Folktandvården ska vid förskrivning följa läkemedelskommitténs rekommendationer och utveckla en kostnadsmedvetenhet vid all förskrivning. Undantag från kommitténs rekommendationer ska kunna göras när det är odontologiskt motiverat. Folktandvården ska stå för kostnaden för läkemedel som behövs i samband med undersökningar och behandling på mottagningen. För de läkemedel som förskrivs ut till patient står Folktandvården för kostnaderna motsvarande läkemedelsförmånen. 2.7 Utbildning Generellt åtagande För tandhygienister under grundutbildning ska Folktandvården erbjuda verksamhetsförlagd praktik enligt överenskommelse med utbildningsanordnaren (tandhygienistutbildningen i Göteborg). För tandläkare under grundutbildning ska Folktandvården erbjuda verksamhetsförlagd praktik enligt överenskommelse med utbildningsanordnaren (tandläkarutbildningen i Göteborg). Nyexaminerade tandläkare ska ges handledning. Sveriges Kommuner och Landsting har ett avtal med VGR avseende ST-tjänstgöring (specialisttandläkarutbildning) med nationell samordning omfattande elva tjänster, varav två är s.k. fakultetstjänster som delfinansieras av andra landsting. VGR:s kostnad för dessa platser ska fördelas mellan nämnderna i förhållande till regionbidraget. Folktandvården ska ta emot tandläkare under ST-utbildning Specifikt åtagande Nyutexaminerade tandläkare ges under sitt första kliniska verksamhetsår en handledning av en erfaren kollega som genomgått särskild handledarutbildning. Enligt beräkningar bör 10 stycken tandläkare få handledning inom HSN4 eller HSN7. Detta åtagande kan även utföras av privata tandläkare, som vid anställning av nyutexaminerade tandläkare kan ta del av ersättning. Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

152 11 (56) 2.8 Forskning och utveckling Generellt åtagande Att hålla en hög nivå inom forskning är en av de viktigare långsiktiga utvecklingsfrågorna för Västra Götaland. Regionen ska medverka till ökad samverkan inom strategiska forsknings- och utvecklingsområden. Folktandvården Västra Götaland har ett särskilt uppdrag att i samarbete med Göteborgs Universitet utveckla tandvård, hälsoarbete, forskning och utveckling inom tandvårdsområdet. Inom forskning är insatser för att behålla Västra Götalans konkurrenskraft inom klinisk forskning och kliniska prövningar ett av Regionfullmäktige prioriterat område. Detta förutsätter en utveckling av infrastruktur som stödjer klinisk forskning och kliniska prövningar. Denna utveckling består av rekrytering av såväl etablerade som yngre medarbetare samt tillhandahållande av modern ändamålsenlig infrastruktur. De lokala FoU-enheterna har en viktig roll i rekryteringen av forskningsintresserade medarbetare, i kunskapsspridning inom FoU och som nätverksnod för klinikerna, där klinisk forskning och prövning utförs. Kopplingen mellan Gothia Forum och de lokala FoU-enheterna bör stärkas för att underlätta genomförandet av klinisk forskning och prövning. FoU-enheterna skall erbjuda klinikerna handledning i kliniknära FoU-uppgifter så att egna verksamhetsfrågor kan besvaras med vetenskapliga metoder. I detta sammanhang bör medel från regionens lokala FoU-råd sökas. Då evidensläget i för Västra Götaland viktiga tandvårdsfrågor är otydligt bör HTAprojekt genomföras. Detta görs med stöd av regionens HTA-centrum 1 på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Specifikt åtagande Uppföljning Generellt åtagande Folktandvården ska senast den 25 januari 2013 samt för valda uppföljningsvariabler 2012 den 15 maj resp. den 15 september 2012 inkomma med preciserade verksamhetsdata enligt uppföljningsbilagan. Uppföljning som lämnas den 25 januari 2013 ska sammanställas i ett dokument, med samma disposition som i uppföljningsbilagan, och ska även innehålla Folktandvårdens kommentarer. 1 Health Technology Assessment (HTA). Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

153 12 (56) Utöver delårsuppföljning enligt bilaga (15 maj resp. 15 september) ska Folktandvården lämna information om innevarande års verksamhet när Beställaren så begär. Specialisttandvården ska redovisa nämndspecifik konsumtion och åtgärdsstatistik fördelat på utbudspunkter Specifikt åtagande För delar av uppföljningen gäller särskilda datum, vilka framgår av kap 6 och bilaga. Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

154 13 (56) 3 Allmäntandvård 3.1 Barn 0 2 år I nämndområdet fanns 4416 barn i åldrarna 0-2 år per 31 dec 2010, varav 1434 barn 12 månader och yngre Hälsofrämjande insats Generellt åtagande Folktandvården ska i sina hälsofrämjande insatser arbeta evidensbaserat och i samverkan med andra hälsoaktörer i enlighet med Folktandvårdens riktlinjer avseende generella preventiva insatser (FRAMM 2 ). I mötet med föräldrar och små barn ska hälsa främjas och ohälsosam livsstil identifieras. Stöd och hjälp till förälder ska ske i samverkan med mödrahälsovård och barnhälsovård (MHV resp. BHV). Folktandvården ska etablera samverkan med MHV och tillhandahålla informationsmaterial om munhälsa och betydelse av god munvård. Vid munhälsobedömning på BHV eller tandvårdsklinik, då barnet är omkring 12 månader ska ett hälsosamtal genomföras med tonvikt på goda matvanor och tandborstning morgon och kväll med fluortandkräm i enlighet med Folktandvårdens riktlinjer avseende generella preventiva insatser (FRAMM). Folktandvården ska svara för att vattenprov för fluoridanalys utförs i enlighet med Folktandvårdens preventionsprogram (FRAMM) Specifikt åtagande Riskidentifiering utifrån bakterieprov av kariesframkallande munbakterie skall ske av samtliga 2 åringar i nämndområdet Tandhälsovård vid identifierad sjukdomsrisk Generellt åtagande Föräldrar vars barn visar tecken på risk att utveckla karies ska ges särskilt kunskapsstöd om tandsjukdomars uppkomst och sambandet mellan beteende och hälsa i enlighet med Folktandvårdens riktlinjer avseende generella preventiva insatser (FRAMM). Kunskapsförmedlingen ska vara anpassad till föräldrars olika förutsättningar att ta del av sådan information Specifikt åtagande - 2 FRAMM - Folktandvårdens riktlinjer avseende generella preventiva insatser (Fluor, Råd, Arena, Motivation, Mat). Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

155 14 (56) Tandvård Generellt åtagande Barn som vid munhälsobedömningen uppvisar tecken på hög risk eller aktiv sjukdom ska erbjudas fullständig undersökning. Vid behov ska en orsaksutredning och individuellt anpassad behandling erbjudas. Tandvård ska i övrigt ges vid behov Specifikt åtagande - Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

156 15 (56) 3.2 Barn och ungdomar 3 19 år Denna överenskommelse omfattar inte insatser inom ramen för barn- och ungdomstandvård i Västra Götalandsregionen. De insatserna regleras i särskild överenskommelse om barn- och ungdomstandvård som i sin tur baseras på Krav- & kvalitetsbok för tandvård till barn & ungdomar mellan 3 till 19 år. I nämndområdet fanns barn i åldrarna 3-19 år per 31 dec Hälsofrämjande insats Generellt åtagande Generella hälsoinsatser behövs för att långsiktigt främja en god tandhälsa för barn och ungdomar. Hälsostrategierna ska dels vara generellt populationsinriktade (omfatta alla i målgruppen) dels riktade mot populationer i identifierade högriskområden. För barn med särskilda behov ska insatser göras som är anpassade till barnens individuella behov och förutsättningar. Insatserna görs med klinik och skola som arena. Folktandvården ska i sina hälsofrämjande insatser arbeta evidensbaserat och i samverkan med andra hälsoaktörer. Insatserna ska befrämja kostnadseffektivitet. I mötet med barn och ungdomar och deras föräldrar ska hälsa främjas och ohälsosam livsstil identifieras. Stöd och hjälp till patient och förälder ska ske genom hälsosamtal. Grundåtagandet innebär att samtliga ungdomar i grundskolans åk 6-9, en gång per termin i skolan, ska få ett kort hälsobudskap och en fluorlackning i enlighet med Folktandvårdens riktlinjer avseende generella preventiva insatser (FRAMM). I grundåtagandet ingår även hälsolektioner i skolan vid ett tillfälle i åk 4-6 och ett tillfälle i åk 7-9. Lektionerna ska innehålla teman kring munhälsa som vid åk 7-9 även ska innefatta tobaksprevention. Folktandvården ska arbeta med tobaksprevention. Tobaksbruk (rökning och snusning) ska för ungdomar år dokumenteras i journalen Specifikt åtagande Utförande och kvalitetssäkring av fluorlackning två gånger per läsår, och med sex månaders intervall, skall erbjudas till alla elever i årskurs Tandhälsovård vid identifierad sjukdomsrisk Generellt åtagande Tilläggsåtagandet innebär att samtliga barn i socioekonomiskt utsatta områden ska fluorlackas fyra gånger per skolterminerna i åk 0-9 (åtta gånger per år) i enlighet med Folktandvårdens riktlinjer avseende generella preventiva insatser (FRAMM). I tilläggsåtagandet ingår även att Folktandvården ska samverka med andra hälsoaktörer i dessa områden. Riktade insatser ska genomföras till barn med särskilda behov i enlighet med Folktandvårdens preventionsprogram (FRAMM). Detta innebär att Folktandvården Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

157 16 (56) ska ge barn och ungdomar i träningsskola/-klasser hälsofrämjande insatser som är anpassade till målgruppen, vilket bl.a. omfattar att: a) motivera och stödja skolpersonal att genomföra daglig tandborstning på eleverna. b) genomföra individuella insatser, t.ex. tandborstning med fluorgel en gång per månad under skolterminerna, behovsanpassade till barnets individuella förutsättningar. c) förmedla munhälsokunskap till skolpersonalen med fokus på kostråd Specifikt åtagande Tandvård Generellt åtagande Västra Götalandsregionens villkor för barn- och ungdomstandvård med tillhörande Krav- och kvalitetsbok ska följas. För tandvård som inte omfattas av detta avtal får patientavgift debiteras Specifikt åtagande - Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

158 17 (56) 3.3 Vuxentandvård Generellt åtagande Folktandvården ska erbjuda vuxentandvård efter den prislista som Regionfullmäktige fastställt. Folktandvården ska därtill bedriva verksamhet med Frisktandvård vid alla kliniker inom allmäntandvården Specifikt åtagande - Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

159 18 (56) 4 Specialisttandvård och sjukhustandvård 4.1 Allmänt Förutsättningar Folktandvården ska erbjuda patienterna tandvård av hög odontologisk kvalitet. Verksamheten ska vara så organiserad att vård på lika villkor kan tillgodoses för regionens invånare. Tillgängligheten till specialisttandvård och väntetiderna ska vara likvärdig på de platser i regionen där verksamheten bedrivs. Åtagandet omfattar den käkortopedi som bedrivs vid specialistkliniken för ortodonti i Göteborg och den pedodonti som bedrivs vid Drottning Silvias barnsjukhus. Folktandvården ska främja samarbetet i hela regionen mellan allmäntandvård, specialisttandvård, sjukhustandvård och andra vårdgivare samt Odontologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Folktandvården ska tillhandahålla specialisttandvård i lämplig omfattning som motsvarar befolkningens behov. Specialisttandvården är indelad i åtta specialiteter; endodonti, klinisk bettfysiologi, käkkirurgi, odontologisk radiologi, oral protetik, ortodonti, parodontologi och pedodonti. Även sjukhustandvården ingår specialisttandvårdsorganisationen. Västra Götalandsregionen har avtal med Hallands läns landsting om fritt vårdval Vård av remisspatienter Folktandvården, privata vårdgivare och sjukvården kan remittera patienter för specialistvård. Även personer utan remiss kan söka specialisttandvård. Specialisten avgör om patienten behöver specialisttandvård och om så inte är fallet ska patienten återremitteras Stöd till vårdgivare i form av patientrelaterade konsultationer och ämnesspecifik kunskapsöverföring till allmäntandläkare och övriga vårdgivare Den ämnesspecifika kunskapsöverföringen (uppdateringen) baseras på lokala planer, som utarbetas i nära samverkan mellan specialisttandvårdens och allmäntandvårdens lokala företrädare (privattandvård och folktandvård). Syftet är att säkerställa god vård på lika villkor för regioninvånarna. Patientrelaterade konsultationer Patientrelaterade konsultationer innebär att regioninvånarna får indirekt tillgång till specialisttandvård genom att allmäntandläkare får stöd i det direkta patientarbetet med barn, ungdomar och vuxna. Syftet med konsultationerna är att minska antalet remisser till specialisttandvården och samtidigt säkra god vård för invånarna. Konsultationsstödet ska erbjudas i samma utsträckning till privattandvårdens och Folktandvårdens allmäntandläkare samt vid behov till övriga vårdgivare inom hälsooch sjukvården för att invånarna ska få tillgång till vård på lika villkor. Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

160 19 (56) Patientrelaterade konsultationer definieras enhetligt i regionen och innebär att en konsultation baseras på en frågeställning och patientdokumentation (röntgenbilder, modeller och/eller foto) för att räknas inom ramen för ersättning. En telefonförfrågan eller kommunikation via e-post utan patientdokumentation är inte en konsultation i detta sammanhang. Ämnesspecifik kunskapsöverföring Ämnesspecifik kunskapsöverföring till allmäntandläkare innebär att regioninvånarna ges indirekt tillgång till specialisttandvård. Syftet med den ämnesspecifika kunskapsöverföringen är att regelbundet stödja allmäntandläkarna genom information om den tekniska och vetenskapliga utvecklingen (s.k. ämnesspecifika uppdateringar). Uppdraget omfattar kunskapsöverföring i samband med exempelvis konsultationsbesök eller vid lokala samlingar för allmäntandläkare. Insatsen omfattar inte regelrätta kurser under en eller flera dagar Tandvård som led i sjukdomsbehandling och Nödvändig tandvård Ersättning för vård till patient som omfattas av regelverket för Nödvändig tandvård och Tandvård som led i sjukdomsbehandling finansieras genom patientavgifter enligt hälso- och sjukvårdens avgiftssystem och för resterande kostnad av tandvårdsenheten (överförda statliga medel) Narkos För tandvård under narkos utgår ersättning för sjukhusrelaterade kostnader. Tandvård under narkos finansierad av regionen ska ges till: personer med extrem tandvårdsrädsla personer med behov av tandvård under narkos dels tillföljd av fysiska, psykiska och medicinska behov dels tillföljd av fysiska, psykiska och sociala funktionshinder Tandvård som utförs under narkos ska debiteras patient och försäkringskassa enligt reglerna för tandvårdsförsäkringen såvida det inte rör en behandling som omfattas av regionens särskilda tandvårdsstöd eller Tandvårdsförordningen 2 (SFS 1998:1338) Genomförande av specialistutbildning Folktandvården ska ta emot tandläkare under ST-utbildning. De specialistkliniker som har Socialstyrelsens godkännande för att bedriva ST-utbildning ska följa regelverk från Socialstyrelsen. Den grundläggande principen är att utbildningen skall förläggas på Odontologen i Göteborg samt på godkända kliniker i regionen. Därigenom säkras att disputerad huvudhandledare ansvarar för utbildningsplaneringen och handledning av vetenskapligt arbete, samt regional spridning på en huvuddel av utbildningsplatserna Forskning och kvalitetsutvärdering Folktandvården ska bedriva kvalitetsutvärdering och forskning. Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

161 20 (56) Samverkan med Odontologiska institutionen Folktandvården samverkar med Odontologiska institutionen enligt tandläkarutbildningsavtalet (TUA), regionalt samarbetsavtal mellan Västra Götalandsregionen och Göteborgs Universitet angående grundutbildning och forskning samt lokala överenskommelser Strålskydd Odontologisk radiologi ska i samarbete med medicinsk radiologi och Strålsäkerhetsmyndigheten vara ett stöd för regionens vårdgivare i strålskydds- och kvalitetsfrågor inom radiologi Finansiering av specialisttandvård Specialisttandvård för vuxna patienter finansieras av patientavgifter, enligt Folktandvårdens prislista, och ersättning från Försäkringskassan enligt reglerna för tandvårdsförsäkringen, såvida det inte rör en behandling som omfattas av regionens särskilda tandvårdsstöd eller Tandvårdsförordningen (SFS 1998:1338). För vissa delar av specialisttandvårdens uppdrag utgår ersättning från nämnden. Denna ersättning avser specialisttandvård till barn och ungdomar 0-19 år och viss annan specialisttandvård till vuxna (23 år och äldre). Dessa åtaganden beskrivs under kapitel 4.2 Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

162 21 (56) 4.2 Generellt åtagande Bettfysiologi Folktandvården ska bedriva specialisttandvård inom bettfysiologi. Allmäntandvården ska erbjudas patientrelaterade konsultationer och ämnesspecifik kunskapsöverföring liksom stöd i enskilda patientbehandlingar. Till bettfysiologi utgår ersättning: a) för barn 0-19 år samt b) för bettfysiologi i gränslandet till hälso- och sjukvård (23 år och äldre). Dessa bettfysiologiska åtgärder omfattar insatser: vid bettfysiologisk utredning gällande patienter med smärttillstånd och/eller funktionsstörning från käksystem för patienter med av läkare diagnostiserad reumatisk autoimmun sjukdom såsom reumatoid artrit, pelvospondylit (Mb Bechterew), psoriasisartrit, systemisk lupus erythematosus (SLE), juvenil idiopatisk artrit (JIA) och s.k. reaktiva artriter. För dessa behandlingar avseende vuxna tillämpas hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. All övrig vård ska debiteras patient och försäkringskassa enligt reglerna för tandvårdsförsäkringen såvida det inte rör en behandling som omfattas av regionens särskilda tandvårdsstöd Specifikt åtagande - Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

163 22 (56) Endodonti Folktandvården ska bedriva specialisttandvård inom endodonti. Allmäntandvården ska erbjudas patientrelaterade konsultationer och ämnesspecifik kunskapsöverföring liksom stöd i enskilda patientbehandlingar. Till endodonti utgår ersättning: a) för barn 0-19 år. All övrig vård ska debiteras patient och försäkringskassa enligt reglerna för tandvårdsförsäkringen såvida det inte rör en behandling som omfattas av regionens särskilda tandvårdsstöd Specifikt åtagande - Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

164 23 (56) Käkkirurgi 3 Folktandvården ska bedriva specialisttandvård inom käkkirurgi inkl. käkkirurgisk jour. Allmäntandvården ska erbjudas patientrelaterade konsultationer och ämnesspecifik kunskapsöverföring liksom stöd i enskilda patientbehandlingar. Till käkkirurgi utgår ersättning: a) för barn 0-19 år. b) för käkkirurgisk vård (23 år och äldre) enligt Tandvårdsförordningen (SFS 1998:1338). Dessa oralkirurgiska åtgärder definieras i förordningens 2: 2 De oralkirurgiska åtgärder som omfattas av bestämmelserna om avgifter som avser öppen hälsooch sjukvård är- behandlingar av käkfrakturer, käkledskirurgi, rekonstruktiv och ortognat kirurgi, utredningar och behandlingar av oralmedicinska tillstånd, utredningar och behandlingar av smärttillstånd, övriga oralkirurgiska behandlingar som kräver ett sjukhus tekniska och medicinska resurser. För dessa behandlingar avseende vuxna tillämpas hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. All övrig käkkirurgi ska debiteras patient och försäkringskassa enligt reglerna för tandvårdsförsäkringen såvida det inte rör en behandling som omfattas av regionens särskilda tandvårdsstöd Specifikt åtagande - 3 Denna specialitet återfinns i annan överenskommelse i Fyrbodal och Skaraborg. Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

165 24 (56) Odontologisk radiologi 4 Folktandvården ska bedriva specialisttandvård inom odontologisk radiologi. Allmäntandvården ska erbjudas patientrelaterade konsultationer och ämnesspecifik kunskapsöverföring. I samarbete med medicinsk radiologi och Statens Strålskydds Institut är verksamheten ett stöd för alla i strålskydds- och kvalitetsfrågor. Till odontologisk röntgendiagnostik utgår ersättning: a) för barn 0-19 år samt b) för vissa vuxna (23 år och äldre) enligt Tandvårdsförordningen (SFS 1998:1338). För denna diagnostik avseende vuxna tillämpas hälso- och sjukvårdens avgiftssystem såvida det inte rör en behandling som omfattas av regionens särskilda tandvårdsstöd. All övrig odontologisk röntgendiagnostik ska debiteras patient och försäkringskassa enligt reglerna för tandvårdsförsäkringen såvida det inte rör en behandling som omfattas av regionens särskilda tandvårdsstöd Specifikt åtagande - 4 Denna specialitet återfinns organisatoriskt hos annan utförare i Skaraborg och Södra Älvsborg. Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

166 25 (56) Oral protetik Folktandvården ska bedriva specialisttandvård inom oral protetik. Allmäntandvården ska erbjudas patientrelaterade konsultationer och ämnesspecifik kunskapsöverföring liksom stöd i enskilda patientbehandlingar. Till oral protetik utgår ersättning: a) för barn 0-19 år samt b) för vissa vuxna (23 år och äldre) enligt Tandvårdsförordningen (SFS 1998:1338). All övrig vård ska debiteras patient och försäkringskassa enligt reglerna för tandvårdsförsäkringen såvida det inte rör en behandling som omfattas av regionens särskilda tandvårdsstöd Specifikt åtagande - Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

167 26 (56) Ortodonti Enligt nationell praxis bedöms ca % av årskullarna 3-19 år utgöra målgrupp för specialistortodonti. Det totala behovet av ortodonti i Västra Götalandsregionen för årskullarna 8-19 år bedöms vara drygt 30 % och den tandregleringsbehandlingen som kan göras med enklare tandställningar utförs av allmäntandvården inom ramen för barntandvårdsersättningen. Inom Västra Götalandsregionen bör måltalet för specialistortodonti inte understiga 20 % av årskullarna 3-19 år. HSN 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale innebär detta att ca 310 barn/ungdomar årligen erbjuds och påbörjar en specialistbehandling i ortodonti. Folktandvården ska bedriva specialisttandvård inom ortodonti. Allmäntandvården ska erbjudas patientrelaterade konsultationer och ämnesspecifik kunskapsöverföring. Syftet med konsultationerna är att göra urvalet av patienter som kan vara i behov av specialistvård samt att specialisten ska vara ett beslutsstöd för allmäntandvården för enskilda allmäntandvårdsortodontibehandlingar. Utvidgade utbildningsinsatser, heldagskurser, utbildningar m.m. ligger utanför uppdraget. Urvalet för specialistbehandlingar ska baseras på erkända urvalsinstrument/index som i regionen består av IOTN 5 och Socialstyrelsens tidigare behandlingsbehovsindex. De barn och ungdomar som har de allvarligaste avvikelserna, motsvarande i huvudsak IOTN index 4 och 5 respektive SoS tidigare index 3 och 4, ska erbjudas behandling och om möjligt färdigbehandlas inom ramen för den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården. Undantag för erbjudande av behandling är de avvikelser som trots att de svarar upp mot behovsindexen enbart kan betraktas som estetiska avvikelser av förhållandevis ringa omfattning och som därigenom faller utanför ramen om 20 % av en årskull. Behandlingsstart är det tillfälle då en apparatur lämnas ut eller sätts fast. Behandlingsslut är det tillfälle då fast eller avtagbar apparatur avlägsnas eller sätts ut. Enstaka efterföljande kontroller på ortodontiklinik ingår i ersättningen. Ortodonti ska också, i samarbete med övriga specialistenheter, behandla patienter med multipla problemställningar. Folktandvården kan även utföra behandling av lindrigare bett- tandpositionsavvikelser på barn och ungdomar, liksom på vuxna patienter om kapacitet finns. För sådan behandling utgår ingen ersättning från nämnderna och ingår således inte i beställningen Specifikt åtagande - 5 Index of Orthodontic Treatment Need. Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

168 27 (56) Parodontologi Folktandvården ska bedriva specialisttandvård inom parodontologi. Allmäntandvården ska erbjudas patientrelaterade konsultationer och ämnesspecifik kunskapsöverföring liksom stöd i enskilda patientbehandlingar. Till parodontologi utgår ersättning: a) för barn 0-19 år. All övrig vård ska debiteras patient och försäkringskassa enligt reglerna för tandvårdsförsäkringen såvida det inte rör en behandling som omfattas av regionens särskilda tandvårdsstöd Specifikt åtagande - Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

169 28 (56) Pedodonti Folktandvården ska erbjuda specialisttandvård i pedodonti för barn och ungdomar upp till 19 års ålder som bedömts ha behov av särskilda behandlingsinsatser på grund av medicinska skäl, psykiskt, fysiskt eller socialt funktionshinder, särskild odontologisk problematik och/eller tandvårdsrädsla. Verksamheten ska i samarbete med övriga specialiteter behandla patienter med multipla problemställningar. Allmäntandvården ska erbjudas patientrelaterade konsultationer och ämnesspecifik kunskapsöverföring liksom stöd i enskilda patientbehandlingar Specifikt åtagande - Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

170 29 (56) Sjukhustandvård Folktandvården ska svara för sjukhustandvård. Allmäntandvård och Hälso- och sjukvård ska erbjudas patientrelaterade konsultationer och ämnesspecifik kunskapsöverföring liksom stöd i enskilda patientbehandlingar. Hälso- och sjukvårdens avgiftssystem ska tillämpas inom sjukhustandvård i enlighet med Tandvårdsförordningen (SFS 1998:1338). För inneliggande patienter utgår ingen särskild vårdavgift. Till sjukhustandvård utgår ersättning: a) för barn 0-19 år b) för vissa vuxna (23 år och äldre) enligt Tandvårdsförordningen (SFS 1998:1338) c) för merkostnader i samband med behandling All övrig sjukhustandvård ska debiteras patient och försäkringskassa enligt reglerna för tandvårdsförsäkringen såvida det inte rör en behandling som omfattas av regionens särskilda tandvårdsstöd. Sjukhustandvård omfattar: utredning/behandling som led i medicinsk behandling efter remiss tandvård av medicinska riskpatienter (främst ASA gr 3 och 4) efter remiss tandvård av patienter under rehabilitering och för patienter med svåra och ofta komplicerande funktionshinder efter remiss tandvård av patienter med allvarliga beteendemedicinska frågeställningar inom psykiatri, utvecklingsstörning eller psykogeriatrik efter remiss utredning/behandling inklusive fobibehandling av tandvårdsrädda i samverkan med psykolog av patienter med extrem tandvårdsrädsla efter remiss utredning/behandling av patienter med oralmedicinska frågeställningar liksom patienter med oralfunktionella frågeställningar efter remiss tandvård av smittskyddspatienter efter remiss där medicinska komplikationer föreligger akuttandvård för inneliggande patienter på sjukhus tandvård under narkos, lustgas och premedicinering vid extrem tandvårdsrädsla, allvarliga beteendemedicinska frågeställningar inom psykiatri, utvecklingsstörning eller psykogeriatrik samt för patienter som led i medicinsk behandling revisionstandvård av vuxna patienter med grava medicinska, fysiska, psykiska eller sociala handikapp Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

171 30 (56) Verksamheten ska i samarbete med övriga specialiteter behandla patienter med multidisciplinära frågeställningar. För patienter med medicinska/psykiatriska funktionshinder krävs även ett nära samarbete med sjukvården Specifikt åtagande - Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

172 31 (56) 5 Övrig verksamhet 5.1 Centrum för äldretandvård Mot bakgrund av den demografiska utvecklingen och ett förändrat vårdpanorama med ofta rikligt restaurerade bett med omfattande tand- eller implantatstödda protetiska konstruktioner ska Folktandvården utveckla sitt omhändertagande med särskild inriktning på den ökande andelen sköra och beroende individer inom den äldre befolkningen. Vid Centrum för äldretandvård ska detta ske genom att: nya vårdprogram/hälsoprogram för att de äldre inte ska få försämrad oral hälsa och livskvalitet tas fram orsaken till att äldre sköra individer förlorar sin tandvårdskontakt identifieras metoder för att säkra bibehållen tandvårdskontakt hos äldre utvecklas de lokala nätverken i hela regionen vidareutvecklas Folktandvårdens kompetenscentrum ska vara en resurs för att möta de ovan beskrivna bristerna för såväl privat som offentlig verksamhet. Health technology assessment (HTA) bör tillämpas i form av mini HTA för analys av kunskapsläget. Centrum för äldretandvård ska i samverkan, med bl.a. regionens leverantörer av munhälsobedömningar: aktivt medverka till att täckningsgraden för den uppsökande verksamheten förbättras Specifikt åtagande Mun-H-Center Mun-H-Center är ett nationellt kunskapscenter vars syfte är att samla, dokumentera och utveckla kunskap kring sällsynta diagnoser samt sprida denna kunskap för att bidra till ett bättre omhändertagande och en högre livskvalitet för de berörda patientgrupperna. Mun-H-Center är också ett nationellt resurscenter för orofaciala hjälpmedel för personer med funktionshinder. Förutom den nationella verksamheten bedriver Mun-H-Center också en regional verksamhet som inbegriper en betydande del patientbehandling. Mun-H-Center finansieras dels genom nationell ersättning från Socialstyrelsen och dels från regionen via Hälso- och sjukvårdsnämnd Arbetsmiljöförbättrande åtgärder Regionfullmäktige har fattat beslut om särskilda medel för arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

173 32 (56) Denna ersättning utgår för den del av Folktandvårdens verksamhet som finansieras av regionen. Av konkurrensneutralitetsskäl utgår ingen särskild ersättning för de delar av Folktandvårdens verksamhet som utgör barn- och ungdomstandvård resp. vuxentandvård. 5.4 Specifikt åtagande - Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

174 33 (56) 6 Ersättning och utbetalning 6.1 Sammanställning av nämndens ersättning 2012 Område Uppdrag Ersättning Områdesansvar Tillgänglighet Generellt åtagande Specifikt åtagande 0 Sista handsansvar Generellt åtagande Specifikt åtagande 0 Folkhälsoarbete Generellt åtagande Specifikt åtagande 0 Läkemedel Generellt åtagande Specifikt åtagande 0 Utbildning Generellt åtagande Specifikt åtagande 0 Forskning och utveckling Generellt åtagande Specifikt åtagande 0 Uppföljning Specifikt åtagande 0 Delsumma: Allmän tandvård Barn 0-2 år Specifikt åtagande Barn och ungdomar 3-19 år Specifikt åtagande Vuxentandvård Specifikt åtagande 0 Delsumma: Specialisttandvård Narkos Generellt åtagande Specifikt åtagande 0 Bettfysiologi Generellt åtagande Specifikt åtagande 0 Endodonti Generellt åtagande Specifikt åtagande 0 Käkkirurgi Generellt åtagande Specifikt åtagande 0 Odontologisk radiologi Generellt åtagande Specifikt åtagande 0 Oral protetik Generellt åtagande Specifikt åtagande 0 Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

175 34 (56) Ortodonti Generellt åtagande Specifikt åtagande Parodontologi Generellt åtagande Specifikt åtagande 0 Pedodonti Generellt åtagande Specifikt åtagande 0 Sjukhustandvård Generellt åtagande Specifikt åtagande 0 Delsumma: Övrig verksamhet Centrum för äldretandvård Generellt åtagande Specifikt åtagande 0 Mun-H-Center Generellt åtagande 0 Arbetsmiljöförbättra nde åtgärder Generellt åtagande Specifikt åtagande Specifikt åtagande Delsumma: Summa Den preciserade ersättningen framgår av Bilaga 1. Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

176 35 (56) 6.2 Målrelaterad ersättning Målrelaterad ersättning utgår enligt nedanstående indikatorer och måltal. Omfattningen av målrelaterad ersättning för respektive uppdrag framgår av bilaga 1, ersättningsbilaga och utbetalas enligt nedanstående: Allmäntandvård, revisionsintervall vid låg kariesrisk: Utbetalning sker efter rapportering (se datum nedan) till Beställaren. Specialisttandvård, tillgänglighet pedodonti, sjukhustandvård och käkkirurgi: Utbetalning sker efter rapportering (se datum nedan) till Beställaren med: Hela beloppet per specialitet om medelväntetid väntetid till första besök för prioriteringsgrupp A är max 90 dagar under perioden 1 januari 31 oktober. Specialisttandvård, patientrelaterade konsultationer och kunskapsöverföring Utbetalning sker efter av Beställaren godkänd slutrapport. Specialisttandvård, analys av kvalitetsbristkostnader Utbetalning sker efter av Beställaren godkänd slutrapport. Allmäntandvård och Specialisttandvård, anslutning till kvalitetregister Utbetalning sker efter anslutning och registrering 6, senast 31 oktober 6 För specialisttandvården gäller: * Anslutningsmånad och inrapportering till SKaPa inledd. * Avrapportering kring utvecklingen av NQRDI Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

177 36 (56) Målrelaterad ersättning 2012 Allmäntandvården Andel av MRE Total MRE Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Anslutning och registrering till kval registret SkaPa sker före utgången av ,75 0,75 % Effektiv vård Måltal: 75 % av patienter 3-19 år med låg kariesrisk kallas med mån revisionsintervall. Per HSN 0,75 0,75 % Specialisttandvården Andel av MRE Total MRE Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmål 2: Anslutning och registrering till kvalitetsregistret SKaPa, sker av tillämpliga specialiteter 7, under ,25 0,25 % Effektiv vård Tillgänglighet Processmål 3: Slutrapport kunskapsöverföring 0,5 Processmål 4: Kvalitetsbristkostnader vid försenad diagnos av retinerade hörntänder identifieras och redovisas. Måltal 3: 90 dgr. För resp. specialitet nedan. Dvs. antal dagar till nybesök prio A Medelvärde väntetider 1 jan-31 okt, resp. specialitet: 0,25 0,5 o pedodonti 0,17 o sjukhustandvård 0,17 o käkkirurgi 0,16 0,75 % 0,50 % 7 Alla patienter som får sin fullständiga behandling utförd i specialisttandvården. Det gäller främst pedodonti och sjukhusttandvård men kan beröra ett fåtal patienter även i andra specialiteter, som kommer att överföras till SkaPa. Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

178 37 (56) 6.3 Utbetalning Ersättning utgår månadsvis i efterskott när ersättningsfil enligt särskild tidplan lämnats. Beställaren tillhandahåller en faktureringsmall. Ersättningen utbetalas enligt följande: Ersättning för riktade uppdrag utbetalas månadsvis med 1/12. Prestationsersättning utbetalas månadsvis baserat på presterad och redovisad volym. Målrelaterad ersättning utbetalas i samband med överenskomna avstämningstidpunkter. Folktandvården debiterar och behåller patientavgifter enligt de regler som fastställs av VGR och som återfinns i Patientavgiftshandboken 8. Vid fakturering görs avdrag för debiterade patientavgifter. Av den fastställda budgeten för år 2012 framgår att en justering av gällande patientavgifter ska genomföras. Härigenom förväntas en intäktsökning på totalt 55 mnkr att genereras för regionen. Det är emellertid oklart hur den kommande patientavgiftsförändringen kommer att fördelas. Regionstyrelsen har i uppdrag att föreslå hur justering kan ske. Detta kommer emellertid inte att vara klart före årsskiftet, och kan därför inte inarbetas i denna överenskommelse. Det överenskomna ersättningsutrymmet kommer därför att justeras när beslut om förändrade patientavgifter föreligger. 6.4 Riskdelning barntandvårdspeng mellan HSN och FTV 2012 FTV betalar vid utgången av 2012 mellan 0-0,5 mnkr, totalt för HSN 4,5,7,11 & 12. Utgångspunkt för beräkning utgörs av till HSN 4,5,7,11, & 12 samlade budgeterade belopp för barntandvård i regionen som för 2012 är 163,8 mnkr. I ovanstående budgeterat belopp är hänsyn taget till reducering för barntandvård inom Folktandvården med 1,1 mnkr, varav 0,6 mnkr används till riktat uppdrag för att minska antalet barn och unga som uteblir vid kallelse (s.k. EAB). Resterande 0,5 mnkr förklaras av förmodade uteblivna kostnader för HSN på grund av EAB. Syftet med riskdelningen är att hantera kvarstående ekonomisk osäkerhet kring volymen EAB under Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

179 38 (56) 7 Uppföljning I Bilaga 2 följer en sammanställning av den uppföljning som Folktandvården ska tillhandahålla Beställaren. Om inget annat anges ska denna uppföljning utan anmodan lämnas sammanställd nämndvis, komplett och skriftligen till beställaren vid de tidpunkter som anges i kapitel 2.9 Uppföljning. Sammanställningen ska därefter kunna redovisas för Beställaren vid s.k. dialogmöte. 7.1 Väntetider Uppföljning av faktisk väntetid och väntetid i aktuell kö ska i dialog planeras under Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

180 39 (56) 8 Tecknare av överenskommelsen Överenskommelsen är upprättad i två likalydande exemplar varav parterna har fått var sitt För Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale För Tandvårdsstyrelsen Jan-Åke Simonsson Ordförande Jens Söder Ordförande Ralph Harlid Hälso- och sjukvårdschef Gunnar Eriksson Tandvårdsdirektör Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

181 Ersättningsbilaga Bilaga 1 Sid 40 Områdesansvar Uppdrag Ersättningsform Ersättning, kr Tillgänglighet Tolkkostnad Generellt åtagande Fast ersättning Specifikt åtagande - 0 Sista handsansvar Generellt åtagande a) sista handsansvar för samtliga verksamheter Fast ersättning Specifikt åtagande - 0 Folkhälsoarbete Generellt åtagande Fast ersättning Specifikt åtagande Fast ersättning 0 Läkemedel Generellt åtagande Fast ersättning Utbildning Generellt åtagande a) verksamhetsförlagd praktik för blivande tandhygienister Fast ersättning b) verksamhetsförlagd praktik för blivande tandläkare Fast ersättning c) handledning nyexaminerade tandläkare Fast ersättning d) ST-platser Fast ersättning Specifikt åtagande Forskning och utveckling Generellt åtagande Fast ersättning Specifikt åtagande - 0 Uppföljning Specifikt åtagande - 0 Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

182 Ersättningsbilaga Bilaga 1 Sid 41 Allmän tandvård Uppdrag Ersättningsform Ersättning, kr Barn 0-2 år Generellt åtagande FRAMM a) munhälsobedömning innan barnet uppnått 24 månaders ålder baserat på barn 12 månader och yngre per 31 december 2010 Fast ersättning FRAMM b) vattenprov för fluoridanalys Fast ersättning c) behandling Fast ersättning Specifikt åtagande Fast ersättning Barn och ungdomar 3-19 år Generellt åtagande FRAMM a) tandhälsolektioner Fast ersättning FRAMM b) fluorlackning två gånger per år i årskurs 6-9 Fast ersättning FRAMM c) fluorlackning åtta gånger per år i årskurs 0-9 Fast ersättning 0 FRAMM d) insatser i träningsskola/-klasser Fast ersättning FRAMM e) fissurförsegling - 0 Specifikt åtagande Fluorlackning två gånger per år i årskurs 0-5 år EXKL barn som ingår i ev utökat åtagande Fast ersättning Vuxentandvård Specifikt åtagande - 0 Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

183 Ersättningsbilaga Bilaga 1 Sid 42 Specialisttandvård Uppdrag Ersättningsform Ersättning, kr Narkos Generellt åtagande Fast ersättning Specifikt åtagande - 0 Bettfysiologi Generellt åtagande a) behandling av barn och ungdomar 0-19 år Fast ersättning b) personer med smärtproblematik Fast ersättning c) personer med reumatisk sjukdom Fast ersättning d) patientrelaterade konsultationer Fast ersättning e) ämnesspecifik kunskapsöverföring Fast ersättning f) övrigt Fast ersättning Specifikt åtagande Endodonti Generellt åtagande a) behandling av barn och ungdomar 0-19 år Fast ersättning b) patientrelaterade konsultationer Fast ersättning c) ämnesspecifik kunskapsöverföring Fast ersättning d) övrigt Fast ersättning Specifikt åtagande Käkkirurgi Generellt åtagande a) behandling av barn och ungdomar 0-19 år Fast ersättning b) behandling till hälso- och sjukvårdens avgiftssystem enligt Tandvårdsförordningen (exkl tandvård som led i sjukdomsbehandling och nödvändig tandvård) Fast ersättning c) patientrelaterade konsultationer Fast ersättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

184 Ersättningsbilaga Bilaga 1 Sid 43 Odontologisk radiologi Oral protetik d) ämnesspecifik kunskapsöverföring Fast ersättning e) övrigt Fast ersättning Specifikt åtagande Generellt åtagande a) diagnostik av barn och ungdomar 0-19 år Fast ersättning b) diagnostik till hälsooch sjukvårdens avgiftssystem enligt Tandvårdsförordningen (exkl tandvård som led i sjukdomsbehandling och nödvändig tandvård) Fast ersättning 0 c) patientrelaterade konsultationer Fast ersättning d) ämnesspecifik kunskapsöverföring Fast ersättning e) övrigt Fast ersättning Specifikt åtagande Generellt åtagande a) behandling av barn och ungdomar 0-19 år Fast ersättning b) behandling till hälso- och sjukvårdens avgiftssystem enligt Tandvårdsförordningen (exkl tandvård som led i sjukdomsbehandling och nödvändig tandvård) Fast ersättning 0 c) patientrelaterade konsultationer Fast ersättning d) ämnesspecifik kunskapsöverföring Fast ersättning e) övrigt Fast ersättning Specifikt åtagande Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

185 Ersättningsbilaga Bilaga 1 Sid 44 Ortodonti Parodontologi Pedodonti Generellt åtagande a) behandling av 310 barn och ungdomar i målgruppen (där 30 % av ersättningen utgörs av en fast ersättning och resterande 70 % är prestationsersättning) inkl patientrelaterade konsultationer och ämnesspecifik kunskapsöverföring Fast ersättning Rörlig ersättning b) behandling av barn och ungdomar 0-19 år som behandlas vid avdelningen för käkortopedi, SU 0 Specifikt åtagande Generellt åtagande a) behandling av barn och ungdomar 0-19 år Fast ersättning b) patientrelaterade konsultationer Fast ersättning c) ämnesspecifik kunskapsöverföring Fast ersättning d) övrigt Fast ersättning Specifikt åtagande Generellt åtagande a) behandling av remisspatienter Fast ersättning b) behandling av barn och ungdomar 0-19 år som vårdas vid Drottning Silvias sjukhus Fast ersättning c) patientrelaterade konsultationer Fast ersättning d) ämnesspecifik kunskapsöverföring Fast ersättning e) övrigt Fast ersättning Specifikt åtagande Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

186 Ersättningsbilaga Bilaga 1 Sid 45 Sjukhustandvård Generellt åtagande a) behandling av barn och ungdomar 0-19 år Fast ersättning b) behandling till hälso- och sjukvårdens avgiftssystem enligt Tandvårdsförordningen (exkl tandvård som led i sjukdomsbehandling och nödvändig tandvård) Fast ersättning c) för merkostnader i samband med behandling (exkl tandvård som led i sjukdomsbehandling och nödvändig tandvård) Fast ersättning d) patientrelaterade konsultationer Fast ersättning e) ämnesspecifik kunskapsöverföring Fast ersättning f) övrigt Fast ersättning Specifikt åtagande Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

187 Ersättningsbilaga Bilaga 1 Sid 46 Övrig verksamhet Uppdrag Ersättningsform Ersättning, kr Centrum för äldretandvård Generellt åtagande Fast ersättning Specifikt åtagande - Mun-H-Center Generellt åtagande ersätts via HSN 7 0 Arbetsmiljöförbättrande åtgärder Generellt åtagande Allmäntandvård (exkl barn- och ungdomstandvård och områdesansvar) Fast ersättning Specialisttandvård (exkl ortodonti och områdesansvar) Fast ersättning Specifikt åtagande Specifikt åtagande a) Överföring av regionbidrag till servicenämnden Fast ersättning b) Justering av regionbidrag IT Fast ersättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

188 Bilaga 2 Uppföljningsbilaga Sid 47 Kvalitet Tillgänglighet Avrapporteras enligt specifikation nedan. Redovisning av jourtider som bedrivs som särskild verksamhet. Aktuellt väntetidsläge allmäntandvård Redovisning av förväntad längsta väntetid per utbudspunkt redovisas löpande på regionens hemsida (under Aktuellt väntetidsläge specialisttandvård Redovisning av förväntad längsta väntetid per specialitet och utbudspunkt redovisas löpande på regionens hemsida (under Faktisk väntetid Avser hur många som fått insatser och hur lång tid som de faktiskt väntat, dvs. antalet dagar som gått från beslut om insats till: a) första bedömningsbesök b) behandlingsstart Faktisk väntetid redovisas enligt följande: Områdesansvar Verksamhetsuppföljning 2013 Delårsuppföljning /1 15/5 15/9 x Specialistta ndvård Klinik [ange klinik/ utbudspunkt ] Faktisk väntetid Väntetid första bedömningsbesök < 90 dagar [ange antal] > 90 dagar [ange antal] > 12 månader [ange antal] > 18 månader [ange antal] Specialistta ndvård Klinik [ange klinik/ utbudspunkt ] Faktisk väntetid Väntetid behandlingsstart < 90 dagar [ange antal] > 90 dagar [ange antal] Faktisk väntetid redovisas: helår per 31 december delår per 30 juni > 12 månader [ange antal] > 18 månader [ange antal] Denna uppföljning ska i dialog planeras under Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

189 Bilaga 2 Uppföljningsbilaga Sid 48 Väntetid i aktuell kö Avser antal väntade. 25/1 15/5 15/9 Väntetid i aktuell kö redovisas enligt följande: Specialistta Väntetid i aktuell kö ndvård Väntetid Klinik < 90 dagar > 90 dagar [ange klinik/ utbudspunkt ] [ange antal] [ange antal] Väntetid i aktuell kö redovisas: helår per 31 december delår per 30 juni Sista handsansvar Folkhälsoarbete Denna uppföljning ska i dialog planeras under Antal särskilt vårdkrävande patienter a) patienter som erhållit nödvändig tandvård och b) patienter över 75 år. Omfattning av deltagande vid lokala folkhälsoråd, arbetsgrupper eller motsvarande. Omfattning av olika samverkansaktiviteter med andra aktörer samt bedömning av resultaten av dessa, utvecklingsmöjligheter, eventuella kommande framtida behov etc. Omfattning och utveckling av olika hälsofrämjande insatser riktade till barn- och ungdomar inom skolan vad gäller andra insatser än vad som återfinns i kapitel 3. Redovisning av antal personal som deltagit i folkhälsoutbildning samt utbildningens syfte Antal åtgärder utifrån handlingsplanen för barn som far illa. Utbildning Antal tandhygienister som har fått verksamhetsförlagd praktik per nämnd. x Antal tandläkare som har fått verksamhetsförlagd praktik per nämnd. x Antal nyexaminerade tandläkare som genomgått handledningsprogram x Antal tandläkare med ST-tjänstgöring per nämnd. x Forskning och utveckling x Uppföljning x x x x x x x x x x Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

190 Bilaga 2 Uppföljningsbilaga Sid 49 Allmän tandvård Barn 0-2 år FRAMM Barn och ungdomar 3-19 år FRAMM Verksamhetsuppföljning 2013 Delårsuppföljning /1 15/5 15/9 Antal och andel procent barn 1-2 år som erhållit en munhälsobedömning innan barnet uppnått 24 x x x månaders ålder. Antal behandlade barn 0-2 år. x x x Antal barn 2 år som utifrån bakterieprov riskbedömts, per folktandvårdsklinik x x Antal genomförda tandhälsolektioner på mellanstadiet respektive högstadiet (vilka skolor som inte besökts ska framgå av redovisningen). FRAMM Antal och andel procent besökta klasser i årskurs 6, 7, 8 respektive 9 fördelat på kommun (grundåtagande). FRAMM Antal och andel procent besökta klasser i årskurs 0-9 fördelat på kommun (tilläggsåtagande). FRAMM Antal patientkontakter i träningsskola/-klasser (riktad insats). Antal ej avhörda barn som föranlett anmälan till socialtjänst Antal utförda och kvalitetssäkrade fluorlackningar av elever i årskurs 0-5 under läsåret. x x x x 15/8 x 15/8 x 15/8 x x x x x 15/8 x Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

191 Bilaga 2 Uppföljningsbilaga Sid 50 Specialisttand vård Konsultationer och ämnesspecifik kunskapsöverföring Narkos Uppföljning av respektive aktivitet i Lokal plan för ämnesspecifik kunskapsöverföring. Antal behandlade patienter under narkos fördelade på nämnd, kön och specialitet: pedodonti käkkirurgi sjukhustandvård Bettfysiologi Antal remisser fördelat på nämnd uppdelat på primärvård, sjukhusvård, allmäntandvård och specialisttandvård. Antal behandlade barn och ungdomar 0-19 år fördelade på nämnd, kön och utbudspunkter. Antal utredda patienter, med smärttillstånd och/eller funktionsstörning från käksystem, som för sin vård har betalat enligt hälso- och sjukvårdens avgiftssystem (inkl. frikort) fördelade på nämnd, kön och utbudspunkter. Antal behandlade patienter, med reumatisk diagnos, som för sin vård har betalat enligt hälso- och sjukvårdens avgiftssystem (inkl. frikort) fördelade på nämnd, kön och utbudspunkter. Endodonti Antal remisser fördelat på nämnd uppdelat på primärvård, sjukhusvård, allmäntandvård och specialisttandvård. Antal behandlade barn och ungdomar 0-19 år fördelade på nämnd, kön och utbudspunkter. Verksamhetsuppföljning 2013 Delårsuppföljning /1 15/5 15/9 x x x x x x x x x x x x x x x Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

192 Bilaga 2 Uppföljningsbilaga Sid 51 Käkkirurgi Antal remisser fördelat på nämnd uppdelat på primärvård, sjukhusvård, allmäntandvård och specialisttandvård. Antal behandlade barn och ungdomar 0-19 år fördelade på nämnd, kön och utbudspunkter. Antal behandlade patienter till hälso- och sjukvårdens avgiftssystem enl. Tandvårdsförordningen fördelade på nämnd, kön och utbudspunkter (exkl. Tandvård som led i sjukdomsbehandling och Nödvändig tandvård). Odontologisk radiologi Antal remisser fördelat på nämnd uppdelat på primärvård, sjukhusvård, allmäntandvård och specialisttandvård. Antal diagnostiserade barn och ungdomar 0-19 år fördelade på nämnd, kön och utbudspunkter. Antal behandlade patienter till hälso- och sjukvårdens avgiftssystem enl. Tandvårdsförordningen fördelade på nämnd, kön och utbudspunkter (exkl. Tandvård som led i sjukdomsbehandling och Nödvändig tandvård). Oral protetik Antal remisser fördelat på nämnd uppdelat på primärvård, sjukhusvård, allmäntandvård och specialisttandvård. Antal behandlade barn och ungdomar 0-19 år fördelade på nämnd, kön och utbudspunkter. Antal behandlade patienter till hälso- och sjukvårdens avgiftssystem enl. Tandvårdsförordningen fördelade på nämnd, kön och utbudspunkter (exkl. Tandvård som led i sjukdomsbehandling och Nödvändig tandvård). Ortodonti Antal behandlingsstarter fördelat på nämnd och kön uppdelat på: - behandling 1 år - behandling 2 år - behandling 3 år Patientrelaterade konsultationer, dvs. visningar, fördelat på: - antal visningstillfällen per nämnd. Antal patienter som har behandlats vid avdelningen för käkortopedi i Göteborg, fördelat på nämnd och kön. 25/1 15/5 15/9 x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

193 Bilaga 2 Uppföljningsbilaga Sid 52 Parodontologi Antal remisser fördelat på nämnd uppdelat på primärvård, sjukhusvård, allmäntandvård och specialisttandvård. Antal behandlade barn och ungdomar 0-19 år fördelade på nämnd, kön och utbudspunkter. Pedodonti Antal remisser fördelat på nämnd uppdelat på primärvård, sjukhusvård, allmäntandvård och specialisttandvård. Antal behandlade barn och ungdomar 0-19 år fördelade på nämnd, kön och utbudspunkter. Antal patienter som har vårdats vid Drottning Silvias sjukhus fördelat på nämnd och kön. Antal remisser fördelat på nämnd uppdelat på primärvård, sjukhusvård, allmäntandvård och specialisttandvård. Antal behandlade barn och ungdomar 0-19 år fördelade på nämnd, kön och utbudspunkter. Antal behandlade patienter till hälso- och sjukvårdens avgiftssystem enl. Tandvårdsförordningen fördelade på nämnd, kön och utbudspunkter (exkl. Tandvård som led i sjukdomsbehandling och Nödvändig tandvård). Merkostnad i samband med behandling av vuxna (21 år och äldre) fördelat på nämnd, kön och utbudspunkt utbudspunkter (exkl. Tandvård som led i sjukdomsbehandling och Nödvändig tandvård). 25/1 15/5 15/9 x x x x x x x x x x x x x x x Övrig verksamhet Centrum för äldretandvård Verksamhetsrapport för Centrum för äldretandvård, Redovisning av insatser avseende ökad täckningsgrad för den uppsökande verksamheten. Mun-H-Center Verksamhetsrapport för Mun-H-Center [ange år]. x Sjukhustandvård Verksamhetsuppföljning 2013 Delårsuppföljning /1 15/5 15/9 x x x x Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

194 Bilaga 2 Uppföljningsbilaga Sid 53 Kvalitetsuppföljning Allmäntandvård God tandvård 2012 Atv Säker tandvård Indikator Journalgranskning Avvikelser (utifrån risk för patientskada) Vad ska rapporteras? Journal granskade: J/N + redovisning Antal reg skador per verksamhet. Syfte Proaktivt säkerhetsarbete, säkra god journalföring Skapa kunskap om vårdrelaterade skador, och genomföra förbättringsarbete Mät period 2012 per 31 okt per 31 okt Till HSK 12 nov 12 nov Kunskapsbaserad och ändamålsenlig tandvård Processmål 1: Anslutning och inrapp av indikatorer till kvalitetsregister Processmål 1: * Anslutningsmånad och inrapportering till SKaPa inledd under 2012 Skapa förutsättningar till nationella jämförelser och följsamhet till nationella riktlinjer per 31 okt 12 nov Patientfokuserad tandvård Effektiv tandvård Patientens egen upplevelse av sin munhälsa. Ftv s patientenkät upplevelse av: * Information * Delaktighet * Bemötande Andel pat med låg risk att utveckla karies; som kallats med mån rev intervall. Identifiera Kbk vid försenad diagnos av retinerade hörntänder. Måltal: 80 % Andel som svarat: Bra /mkt bra Måltal: 75 % Andel som svarat Bra /mkt bra Måltal: 75% Måltal: J/N + Beskrivning av identifierade Kbk God egenupplevd munhälsa är en del av hälsobegreppet. Patientens upplevelse av vården är en väsentlig del av vårdkvaliteten Mått på behovsstyrning Mått på kvalitetsbristkostnader/ kostnadseffektivitet per 31 okt per 31 okt per 31 okt per 31 okt 12 nov 12 nov 12 nov 12 nov Jämlik tandvård Individbaserad statistik redovisas könsuppdelat. Individbaserad statistik Säkra att inte irrelevanta könsskillnader finns i medlad vård per 31 okt 12 nov Tillgänglig tandvård Tillgänglighetsdatabasen (Td) Måltal: 100% Andel anslutna kliniker per HSN Säkra god information om fysisk tillgängligh. Visa utveckl.områden. per 31 okt 12 nov Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

195 Bilaga 2 Uppföljningsbilaga Sid 54 Kvalitetsuppföljning Specialisttandvård God tandvård 2012 Stv Indikator Vad ska rapporteras? Syfte Mätperiod 2012 Till HSK Säker tandvård Journalgranskning Andel avvikelser (utifrån risk för patskada) Journaler granskade: J/N + redovisning Antal reg. skador per verksamhet. God och säker vård Säker vård per 31 okt per 31 okt 12 nov 12 nov Kunskapsbaserad och ändamålsenlig tandvård SKaPa och SDIR (NQRDI) är under utveckling och när gränssnitt finns mot T4 eller TLV skall anslutning ske. Processmål 2: inrapportering av indikatorer år 2012 Processmål 2: * Anslutningsmånad och inrapportering till SKaPa inledd. * Avrapportering kring utvecklingen av NQRDI Skapa förutsättningar till nationella jämförelser och följsamhet till nationella riktlinjer per 31 okt 12 nov Patientfokuserad tandvård Ftv s patientenkät upplevelse av: * Information * Delaktighet * Bemötande Måltal: 80 % Andel som svarat: Bra/mkt bra Patientens upplevelse av vården är en väsentlig del av vårdkvaliteten per 31 okt 12 nov Effektiv tandvård Processmål 3: Kunskapsöverföring Stv --> Atv Processmål 3: Slutrapport fr STV utifrån God tandvård-perspektiv Kompetenshöjn. av Atv per 31 okt 12 nov Identifiera kvalitetsbristkostnader (Kbk): av odiagnosticerade hörntänder på individer som lämnar BoU-tandvården. Måltal: J/N + Beskrivning av identifierade Kbk Säker och effektiv vård per 31 okt 12 nov Jämlik tandvård Individbaserad statistik redovisas könsuppdelat. Individbaserad statistik Jämlik vård per 31 okt 12 nov Jämställdhetsanalys av 2 patientgrupper. Resultat av analys. Jämlik vård per 31 okt 12 nov Tillgänglig tandvård Väntetid till besök prio A inom: * Pedodonti * Sjukhustand * Käkkirurgi Tillgänglighetsdatabasen (Td); Måltal: Medelväntetid 90 dgr 1 jan 31 okt per spec: * Pedodonti * Sjukhustandvård * Käkkirurgi Måltal: 100% Andel anslutna kliniker per HSN Säkra tillgänglighet Säkra tillgänglighet per 31 okt per 31 okt 12 nov 12 nov = Målrelaterad ersättning, se även kap. 6.1 Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

196 Bilaga 3 Sid 55 Lokal plan för ämnesspecifik kunskapsöverföring 2012 Denna plan avser specialisttandvård-allmäntandvård i södra Bohuslän, HSN 4 och 7. Bakgrund Specialisttandvården inom Folktandvården ger avancerad vård till patienter som remitterats från Folktandvårdens allmäntandvård, privata tandläkare eller från övrig hälso- och sjukvård. Förutom tandvård bedriver specialisttandvården också FoU-verksamhet, utbildning och fortlöpande kunskapsöverföring. I specialisttandvårdens uppdrag ingår att vara kunskapsförmedlare. Målet är att vidmakthålla och öka allmäntandvårdens kompetens. En beskrivning av vilka diagnoser och behandlingar som normalt ska hanteras i specialisttandvård respektive allmäntandvård (Gränssnitt mellan specialisttandvård och allmäntandvård) utgör en normering för vad som bör vara allmäntandvårdens kompetens. Förutom detta ska specialisttandvården bedriva utbildning som ger högre formell kompetens sk ST-utbildning. Genom att öka allmäntandvårdens kompetens kan tillgängligheten på högkvalitativ vård öka för invånarna, specialisttandvårdens kompetens utnyttjas optimalt och verksamhetens behov av kompetensutveckling tillgodoses. En väl fungerande kunskapsöverföring är positivt ur rekryteringssynpunkt. Aktiviteter: Konsultationer Inom ramen för Folktandvårdens överenskommelser med hälso- och sjukvårdsnämnderna omfattar konsultationsverksamhet och kunskapsöverföringen följande: Planerad patientrelaterad konsultation - Planerad konsultation med patient och dess behandlare från allmäntandvård (FTV + Privat) - Planerad konsultation med patient och dess behandlare från hälso- och sjukvård - Sammanfattning av konsultationer på atv-klinik - Planerad konsultation med behandlare från allmäntandvård (FTV + Privat) eller hälsooch sjukvård utan närvarande patient - Planerad konsultationstid för pappersremisser eller remissvar med utlåtande, utan föregående behandling Planerad omfattning 2011: 530 timmar Övriga konsultationer - Telefon, e-post och annan konsultation utan för specialisten tillgänglig patientdokumentation - Ämnesrelaterade konsultationer från såväl STV som ATV, tex. material/teknikfrågor och allmänna patientfrågor - Patientrelaterade konsultationer inom specialisttandvårdens vårdkedja Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

197 Övrig kunskapsöverföring Planerad omfattning Bilaga 3 Sid 56 - Planerad handledning vid auskultation 475 timmar - Kontakt med nischtandläkare 40 timmar - Anpassning av nationella riktlinjer och vårdprogram 154 timmar - Remissanalyser En genomgång/specialitet Preciseringar Övrig kunskapsöverföring enligt ovan kan beskrivas på följande sätt: Planerad handledning vid auskultation Målgruppen för auskultationen är den erfarna allmäntandläkaren och syftet är få fördjupad kunskap inom ett specifikt område. Kontakt med nischtandläkare Inom allmäntandvården finns tandläkare med en fördjupad kompetens inom vissa delar av odontologin, s.k. nischtandläkare. Nischtandläkare kan självständigt, eller i samråd med specialist, behandla mindre komplicerade remisspatienter, som annars skulle ha behandlats vid specialistklinik. Nischtandläkare erbjuds fortlöpande kompetensutveckling omfattande ca 1-2 dag/år. Anpassning av nationella riktlinjer och vårdprogram Nationella riktlinjer kommer att implementeras. Det är specialisttandvårdens uppgift att anpassa dessa lokalt och ge ut rekommendationer till allmäntandvården bl a i form av vårdprogram. I uppdraget ingår även utmönstring av behandlingsmetoder som inte längre ska användas Remissanalyser Specialisttandvården skall per specialitet göra en strukturerad analys av de remisser som kommer från allmäntandvården. Resultat av dessa återkopplas till allmäntandvården tillsammans med förslag på eventuella åtgärder. Utvärdering En utvärdering av ovanstående insatser kommer att ske Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Tandvårdsstyrelsen avseende tandvård i HSN 4 år 2012

198 1(2) Tjänsteutlåtande nr 443/2011 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdskansliet Handläggare Anna-Pia Lindeberg Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Överenskommelse mellan Habilitering & Hälsa och Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Ärendet Ärendet avser godkännande av överenskommelse för 2012 med styrelsen för Habilitering & Hälsa och Hälso- och sjukvårdsnämnd 4. Överenskommelsen innehåller uppdrag att bedriva barn- och ungdomshabilitering, vuxenhabilitering, tolkverksamhet, specialistteam för döva och dövblinda personer, hörsel- och dövverksamhet samt synverksamhet. Bakgrund Överenskommelserna med Habilitering & Hälsa är samordnade mellan de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna. Överenskommelsen utgår från en regiongemensam mall och innehåller även specifika uppdrag från nämnden. Överenskommelsen innehåller uppdrag att bedriva barn- och ungdomshabilitering, vuxenhabilitering, tolkverksamhet, specialistteam för döva och dövblinda personer, hörseloch dövverksamhet samt synverksamhet. Finansiering Överenskommelsen finansieras via nämndens anslag för Habilitering & Hälsa. Budgetförutsättningarna medför att ersättningsutrymmet för överenskommelsen minskar något jämfört med överenskommelse Detta sker genom verksamhetsförändringar inom barnhabiliteringen och hörselverksamheten. Samverkan Förhandlingar enligt MBL 11 sker i Hälso- och sjukvårdsnämndernas Samverkansgrupp (HSSG) den 25 november Förslag till beslut Överenskommelsen mellan Habilitering & Hälsa 2012 och Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 godkänns. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken Göteborg TELEFON: HEMSIDA:

199 2(2) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdskansliet Ralph Harlid Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Överenskommelse Habilitering & Hälsa 2012 Expedieras till Förvaltningschefen Habilitering & Hälsa Styrelsen för Habilitering & Hälsa

200 Dnr HSN ÖVERENSKOMMELSE Habilitering & Hälsa Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Habilitering & Hälsa År

201 Dnr HSN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Parter Giltighetstid Utgångspunkter Uppdrag/Åtaganden Habilitering & Hälsas uppdrag Delaktighet, jämlikhet och jämställdhet Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Bemötande och tillgänglighet Samarbete och samverkan Kvalitet och uppföljning Ersättningar Prioriteringsarbete Utbetalningar Ändrade förutsättningar/omförhandling... 7 Bilagor 2

202 Dnr HSN Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen 1. Parter Denna överenskommelse är sluten mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen och gäller verksamhet som ska utföras av Habilitering & Hälsa i Västra Götaland. 2. Giltighetstid Överenskommelsen är ettårig och gäller till Utgångspunkter Utgångspunkten för överenskommelsen är patienternas/tolkanvändarnas behov av åtgärder/stöd i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och för vissa verksamheter lagen om särskilt stöd (LSS). Styrande är också: Regionfullmäktiges antagna beslut om strategisk inriktning, prioriterade mål samt uppdrag enligt fullmäktiges budget Målgruppernas behov och aktuella nationella och regiongemensamma prioriteringar ska tillämpas. Habilitering & Hälsa ska verka för att implementera de måldokument, riktlinjer och policys som är beslutade av regionfullmäktige, regionstyrelsen eller hälso- och sjukvårdsnämnden och som berör verksamheten i fråga. 4. Uppdrag/Åtaganden 4.1 Habilitering & Hälsas uppdrag Habilitering & Hälsa får uppdrag från samtliga 12 hälso- och sjukvårdsnämnder och har till uppgift att i hela regionen bedriva: 3

203 Barn- och ungdomshabilitering (bilaga 1) Vuxenhabilitering (bilaga 2) Tolkverksamhet (bilaga 3) Hörsel- och dövverksamhetens regionala specialistteam för döva och dövblinda personer (bilaga 4) Hörsel- och dövverksamhet - Diagnostik, habilitering och rehabilitering för personer med hörselskada/dövhet/dövblindhet inklusive ansvar för elektronisk kommunikation enligt gällande förordning från Socialstyrelsen. (bilaga 5) Synverksamhet - Habilitering/rehabilitering för personer med synskada. (bilaga 6) Dessutom ska Habilitering & Hälsa: Bereda och besluta kring ansökningar om råd och stöd enligt LSS 9:1. I uppdraget ingår att sprida information om LSS-lagstiftningen samt ansvara för utredning, bedömning och beslut i samtliga råd och stödärenden enligt policyn. Dnr HSN Uppdraget från Hälso- och sjukvårdsnämnden 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale redovisas i bilagorna 1-6 och beskriver uppdraget till de olika verksamheterna inom Habilitering & Hälsa. För 2012 minskas ersättningen för uppdraget med motsvarande tkr från hälso- och sjukvårdsnämnderna 4,5,7,11 och Delaktighet, jämlikhet och jämställdhet Målet är att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga och jämlika i samhället utifrån sina personliga förutsättningar. Habilitering & Hälsas uppdrag är att arbeta för att ge sina målgrupper ökade möjligheter till delaktighet i samhället. Stöd och åtgärder ska syfta till att konsekvenserna av en funktionsnedsättning minimeras. Den enskildes funktionsförmåga ska utnyttjas på bästa sätt så att största möjliga självständighet och självbestämmande kan uppnås. Ambitionen är att oavsett var i regionen personen bor ska det finnas likartade möjligheter till habilitering/rehabilitering och stöd/service, patientens/tolkanvändarens rätt till valfrihet ska gälla. Åtgärder ska planeras och dokumenteras i samråd med patienterna/tolkanvändarna. Habilitering & Hälsas resurser ska fördelas och organiseras utifrån båda könens behov. Handlingsplan för omhändertagande av personer utsatta för våld i nära relationer ska finnas. Habilitering & Hälsa ska arbeta utifrån FNs Barnkonvention och följa standard för barnperspektiv som är utarbetad av Habilitering & Hälsa i samarbete med NOBAB (Nordisk förening för sjuka barn). 4

204 4.3 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Verksamheterna inom Västra Götalandsregionen har i uppdrag att medverka till att förebygga och motverka förekomsten av livsstilrelaterade sjukdomar. Dnr HSN Habilitering & Hälsa ska sträva efter ett hälsofrämjande perspektiv i arbetet, d v s lyfta fram individens resurser och möjligheter i stället för att fokusera på svagheter. Många funktionsnedsättningar kan ge tillkommande fysisk eller psykisk ohälsa. Det är viktigt att verksamheterna uppmärksammar detta och skapar förutsättningar samt stödjer individen i processen att ta kontroll över sin egen hälsa. Genom påverkan av levnadsvanor kan människors hälsa förbättras. 4.4 Bemötande och tillgänglighet Patientens/tolkanvändarens ställning, rättigheter och delaktighet ska säkerställas i alla möten med vårdgivaren. Detta innebär bland annat att de ges inflytande och medbestämmande över den egna vården, kunskap om sin situation, information om vårdprocessen och dess mål samt får ett professionellt och värdigt bemötande. För tillgänglighet och bemötandet gäller: Fysisk tillgänglighet till Habilitering & Hälsas verksamheter ska finnas för personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Den fysiska miljön ska vid om- och nybyggnationer följa de av regionstyrelsen antagna riktlinjerna. Verksamheten ska ge god och tillförlitlig information om den fysiska tillgängligheten. Informationen ska ges genom den s k Tillgänglighetsdatabasen och visas på verksamhetens egna webbplats. Information och kommunikation ska vara anpassad och tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar. Regionens regler för vårdgarantin ska uppfyllas. 4.5 Samarbete och samverkan Hög kvalitet i åtgärder/stödet till patienten/tolkanvändaren ställer krav på samarbete/ samverkan. Samarbete ska ske utifrån varje enskild patients/tolkanvändares situation. Samverkan syftar till att verksamheter nyttjar varandras kunskaper och bygger upp gemensamma rutiner för att säkerställa vårdens kvalitet utifrån patientens/tolkanvändarens perspektiv. Målet är att använda de sammantagna resurserna på bästa sätt. I ett sådant perspektiv är bland annat en utvecklad samverkan mellan primärkommun, primärvård, länssjukvård och andra vårdgivare som ger åtgärder till samma målgrupper och Habilitering & Hälsa en förutsättning. Även samverkan med andra myndigheter och instanser t ex försäkringskassan är betydelsefullt. Särskilt viktigt är nära samarbete/samverkan med anhöriga/närstående och berörda brukarorganisationer. För samarbete och samverkan gäller: 5

205 Dnr HSN att i allt samarbete/samverkan ska barnperspektivet vara tydligt och utgå från barnkonventionen. Detta gäller både när barnet själv är patient/tolkanvändare och när barnet är anhörig eller närstående till patient med funktionsnedsättning. Riktlinjer gällande barnperspektiv i vuxenvården (Dnr RSK ) ska vara implementerade i verksamheten. Samtliga yrkesgrupper inom Habilitering & Hälsas olika verksamheter ska utifrån varje enskild patients/tolkanvändares behov samarbeta med personal såväl inom som utanför den egna verksamheten t ex primärvård, länssjukvård, kommunal hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst. Brukarråd/brukarsamverkan ska vara kopplade till Habilitering & Hälsas olika verksamheter. En strukturerad samverkan mellan Habilitering &Hälsa och ungdomsmottagningarna i regionen ska fortgå under Syftet är att även ungdomar med funktionsnedsättning ska få tillgång till ungdomsmottagningen på samma villkor som andra ungdomar. 4.6 Kvalitet och uppföljning Kvalitetsarbetet ska bedrivas på ett systematiskt, patientorienterat och lärande sätt med en helhetssyn som har fokus på individen. Arbetet ska vara långsiktigt och präglas av ett förebyggande syn- och arbetssätt. Utgångspunkten är Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Uppföljning ska ske enligt rubrikerna för God och säker vård (bilaga 8, Mål och uppföljningsplan). Årlig avstämning av verksamheten ska ske dels i dialogform mellan företrädare för Habilitering & Hälsa och hälso- och sjukvårdskanslierna och dels enligt särskild uppföljningsplan. Habilitering & Hälsa ska följa VGRs läkemedelsrekommendationer och terapiriktlinjer. 5. Ersättningar Hälso- och sjukvårdsnämnden 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale ersätter Styrelsen för Habilitering & Hälsa för år 2012 med tkr enligt ersättningsbilaga (bilaga 7). Regionövergripande verksamhet VGR Lokal verksamhet Läkemedel Totalt tkr tkr 674 tkr tkr Den målrelaterade ersättningen för hälso- och sjukvårdsnämnderna 4,5,7,11 och 12 uppgår till tkr vilket motsvarar 2,4 procent av den totala ersättningen (bilaga 9). Ersättningen är avsedd att täcka nämndens andel av den totala ersättningen till Habilitering & Hälsa för att bedriva beskriven verksamhet. 6

206 Dnr HSN From 1 januari 2012 övertar Habilitering & Hälsa den verksamhet för hörselrehabilitering som idag utförs på Lundby sjukhus. I uppdraget ingår inte hörseldiagnostiken. Kostnader för hörselhjälpmedel utöver basåtagandet på debiteras löpande HSN 4, 5, 7, 11 och 12 efter fullgjort basåtagande. Ersättningen debiteras med en snittkostnad på kr per hörselrehabilitering. Ersättning utgår med maximalt belopp på tkr. Uppföljning av förskrivning av binaurala hörapparater ska göras kvartalsvis. Läkemedelskostnader och kostnader för barnhjälpmedel utöver den totala budgeten på tkr för läkemedel och tkr för barnhjälpmedel debiteras löpande HSN 4, 5, 7, 11 och 12. Ersättning utgår utöver budget med maximalt tkr för läkemedel och barnhjälpmedel totalt. För kostnader därutöver tillämpas en riskdelningsmodell enligt följande: om den faktiska kostnaden överskrider tkr tillskjuter beställaren 50 % av det överskjutande beloppet. Avstämning görs kvartalsvis. Av den fastställda budgeten för år 2012 framgår att en justering av gällande patientavgifter ska genomföras. Härigenom förväntas en intäktsökning på totalt 55 mnkr att genereras för regionen. Det är emellertid oklart hur den kommande patientavgiftsförändringen kommer att fördelas. Regionstyrelsen har i uppdrag att föreslå hur justering kan ske. Detta kommer emellertid inte att vara klart före årsskiftet, och kan därför inte inarbetas i denna överenskommelse. Det överenskomna ersättningsutrymmet kommer därför att justeras när beslut om förändrade patientavgifter föreligger. 5.1 Prioriteringsarbete Det finns ett kontinuerligt behov av att tillföra resurser för satsningar på nya metoder, läkemedel, implementering av nationella riktlinjer och/eller för att finansiera befintlig verksamhet. Det finns därför ett behov av att arbeta med prioritering och utmönstring av mindre värdeskapande metoder och åtgärder. 6. Utbetalningar Ersättningen utbetalas mot faktura, 1/12 del av ersättningen per månad, exklusive den målrelaterade ersättningen. Målrelaterad ersättning utbetalas efter avstämning enligt överenskommelse och definieras närmare i verksamhetsbilagorna. Styrelsen för Habilitering & Hälsa ansvarar för att prestationer som utförs med annan finansiering än från Västra Götalandsregionen inte debiteras denna. 7. Ändrade förutsättningar/omförhandling Om det under överenskommelsetiden skulle inträffa väsentliga förändringar i förutsättningarna för ingången överenskommelse äger endera parten rätt att påyrka omförhandling. Omförhandling ska begäras skiftligt så snart orsak härför föreligger. Strukturella förändringar om innehåll och utbudspunkter kan ske om parterna är ense om sådana förändringar. 7

207 Dnr HSN Överenskommelsen är upprättad i två likalydande exemplar varav parterna har erhållit var sitt. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- NÄMNDEN 4 TJÖRN, ÖCKERÖ, KUNGÄLV, STENUNGSUND, ALE STYRELSEN FÖR HABILITERING & HÄLSA Jan-Åke Simonsson Ordförande Christin Slättmyr Ordförande Ralph Harlid Hälso- och sjukvårdschef Mikael Forslund Förvaltningschef, Habilitering & Hälsa 8

208 Bilaga 1 Verksamhetsbeställning 2012 för Barn- och ungdomshabiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Åtagande Barn- och ungdomshabiliteringens grundåtagande är att erbjuda habiliterande åtgärder på specialistnivå till barn och ungdomar med medfödda eller tidigt uppkomna funktionsnedsättningar som ger betydande och varaktiga svårigheter i vardagen. Många barn- och ungdomar har i sin utveckling ett stort behov av sammanhängande habiliterande insatser för att utveckla och bevara bästa möjliga funktionsförmåga. Föräldrar behöver stöd och information. De patienter som kommer till habiliteringen ska vara utredda och ha diagnos inom habiliteringens målgrupper då det inte ingår i habiliteringsorganisationens gemensamma uppdrag att utifrån remiss utreda och ta ställning till funktionsnedsättning/sjukdom/skada. Mål för habiliteringsåtgärderna är att: o Barnet/ ungdomen utifrån sina egna förutsättningar, kan delta i vardagsaktiviteter och få stöd i sin utveckling o föräldrarna får goda möjligheter att stödja sitt barn/ungdom o öka möjligheterna för barnet/familjen att vara delaktiga i samhället Habiliteringens huvuduppgift är att: o utreda patientens funktionstillstånd och möjlighet till aktivitet och delaktighet för att klargöra behov av habiliterande åtgärder o ge planerade och från flera kompetensområden sammansatta och specialiserade åtgärder. Åtgärderna kan vara stödjande/tränande, kompenserande och förebyggande. Åtgärderna kan ges individuellt eller i grupp. Dessutom ges indirekta hälsofrämjande och förebyggande åtgärder i form av information, konsultation till omgivningen. o upptäcka tillkommande ohälsa och funktionsnedsättningar samt aktualisera behov av åtgärder för dessa hos annan vårdgivare eller inom egen verksamhet. Habiliteringsåtgärderna planeras och genomförs efter varje patients och familjs förutsättningar och behov av stöd. Efter patientens/familjens behov av stöd och överenskomna åtgärder samarbetar och samverkar barn- och ungdomshabiliteringens personal med andra för familjen viktiga kontakter i närmiljön. Målgrupper Till barn- och ungdomshabiliteringens åtagande hör samverkan med brukarorganisationer. Funktionsnedsättningens svårighetsgrad och dess inverkan på vardagsfunktionen är avgörande för behovet av habiliteringsåtgärder.

209 Det krävs alltid en individuell bedömning för att avgöra om patientens svårigheter ska tillgodoses inom habiliteringen, inom barnpsykiatrin och / eller inom barnmedicin. Ofta krävs gemensamma insatser från ovanstående instanser i samarbete. 1. Barn med svåra motoriska och/eller kognitiva funktionsnedsättningar orsakade av skada i nerv-, muskel- och/eller skelettsystemet såsom cerebral pares, ryggmärgsbråck, neuromuskulära sjukdomar, utvecklingsstörning och/eller autistiskt syndrom. 2. Barn med kombinerade motoriska, perceptuella, tal- och språkmässiga och/eller kognitiva funktionsnedsättningar såsom svårare former av ADHD+DCD, ABI, autismliknande tillstånd och Aspergers syndrom. ADHD: DCD: ABI: Attention Deficit/Hyperactivity Disorder Developmental Coordination Disorder Acquired Brain Injury, inkluderar TBI (Traumatic Brain Injury) Geografiskt ansvarsområde Organisation Ansvarsområdet omfattar Göteborgs Stad, Ale, Härryda, Kungälv, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö kommuner. Möjligheten till att ta emot barn- och ungdomar från andra delar av regionen ska finnas. Varje Habiliteringsenhet har ett visst antal tvärprofessionella team Dessutom finns för hela verksamhetsområdet: - Datatek - Sjukgymnaster som arbetar med ridterapi - Koordinatorer för NE, konsultation + CPUP - Arbetsterapeuter som är koordinatorer för övre extremiteter, konsultationer och CPUP - Koordinator för Plexuskonsultmottagning - Resursverksamheten har grupper, temadagar och startpaket Verksamhet för intensivinlärning riktad till barn med autism Under 2012 pågår projekten; Benskörhetsprojektet, EPG-projekt, Kulturdialogen, TUTI-hab, ABI- kompetensteam för barn och ungdomar och förbättrat omhändertagande av barn och ungdomar med Ehlers Danlos syndrom (EDS). Tillgänglighet Uppföljning Barn och ungdomshabiliteringen har fem habiliteringsenheter, stationerade på tre ställen: Kungälv, Lundbystrand och Frölunda torg Dessutom finns en mindre lokal i Stenungsund. Tidpunkt, metod och frekvens för uppföljning, se Mål och uppföljningsplan Ersättning Ersättning för verksamheten utgår från HSN 4, HSN 5, HSN 7, HSN 11 och HSN 12. Ersättningen specificeras i ersättningsbilagan

210 Delar av den totala ersättningen ges som målrelaterad ersättning efter rapportering av måluppfyllelse till beställaren av följande mål 2012: - Ta fram rutiner för att följa kosthållningen för barn/ungdomar med alternativ nutrition. - Följa upp BMI för samtliga barn med gastrostomi - Minst 90 procent av alla barn ska vara diagnosregistrerade. - Utarbeta gemensam prioriteringsordning enligt projektplan Särskilda Uppdrag Verksamhetschef Tidpunkt för uppföljning och utbetalning av den målrelaterade ersättningen, se Mål och uppföljningsplan Tidpunkt, metod och frekvens för uppföljning av lokala uppdrag, se Mål och uppföljningsplan TUTI-projektet fortgår enligt plan och ersätts med maximalt tkr under Annika Sundqvist Möller, mob tel

211 Bilaga 2 Verksamhetsbeställning 2012 för Vuxenhabiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Åtagande Vuxenhabiliteringens grundåtagande är att erbjuda habiliterande åtgärder på specialistnivå till personer med medfödda eller tidigt uppkomna funktionsnedsättningar som ger betydande och varaktiga svårigheter i vardagen. De patienter som kommer till habiliteringen ska vara utredda och ha diagnos inom habiliteringens målgrupper då det inte ingår i habiliteringsorganisationens gemensamma uppdrag att utifrån remiss utreda och ta ställning till funktionsnedsättning/sjukdom/skada. Mål för habiliteringsåtgärderna är att o personen utifrån sina egna förutsättningar kan delta i vardagsaktiviteter och få stöd i sin utveckling o närstående och personal får goda möjligheter att stödja personen. o öka möjligheterna för personen att vara delaktig i samhället. Habiliteringens huvuduppgift är att: o utreda patientens funktionstillstånd och möjlighet till aktivitet och delaktighet för att klargöra behov av habiliterande åtgärder o ge planerade och från flera kompetensområden sammansatta och specialiserade åtgärder. Åtgärderna kan vara stödjande/tränande, kompenserande och förebyggande. Åtgärderna kan ges individuellt eller i grupp. Dessutom ges indirekta hälsofrämjande och förebyggande habiliterande åtgärder i form av information, konsultation till omgivningen. o upptäcka tillkommande ohälsa och funktionsnedsättningar samt aktualisera behov av åtgärder för dessa hos annan vårdgivare eller inom egen verksamhet. Habiliteringsåtgärderna planeras och genomförs efter varje patients förutsättningar och behov av stöd. Utifrån patientens behov av stöd och överenskomna åtgärder samarbetar och samverkar vuxenhabiliteringens personal med andra för patienten viktiga kontakter i närmiljön. Målgrupper Till vuxenhabiliteringens åtagande hör samverkan med brukarorganisationer. Funktionsnedsättningens svårighetsgrad och dess inverkan på vardagsfunktionen är avgörande för behovet av habiliteringsåtgärder. Det krävs alltid en individuell bedömning för att avgöra om patientens svårigheter ska tillgodoses inom habiliteringen, inom vuxenpsykiatrin, i primärvården och/eller i kommunen. Ofta krävs gemensamma insatser från ovanstående instanser i samarbete. 1. Vuxxna med medfödda svåra motoriska och/eller kognitiva

212 Geografiskt ansvars område funktionsnedsättningar orsakade av skada i nerv-, muskel-, och/eller skelettsystemet såsom cerebral pares, ryggmärgsbråck, neuromuskulära sjukdomar, utvecklingsstörning och/eller autistiskt syndrom. 2. Vuxna med kombinerade motoriska, perceptuella tal- och språkmässiga och/eller kognitiva funktionsnedsättningar såsom svårare former av ADHD+DCD, ABI (som tidigare fått åtgärder inom barn- och ungdomshabiliteringen) autismliknande tillstånd och Aspergers syndrom. 3. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. (jmfr LSS personkrets 1:2) ADHD: Attention Deficit/Hyperactivity Disorder DCD: Developmental Coordination Disorder ABI: Acquired Brain Injury, inkluderar TBI (Traumatic Brain Injury) Ansvarsområdet omfattar Göteborgs Stad, Ale, Härryda, Kungälv, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö kommuner. Möjlighet att ta emot vuxna från andra delar av regionen ska finnas. Team etc Personer i Göteborg och Södra Bohuslän som tillhör habiliteringens målgrupp Två habiliteringsenheter som är indelande i tvärprofessionella team. Under 2012 fortsätter projekten ABI kompetensteam för vuxna, MMC mottagning samt IKT (information, kommunikation och teknik) Utbudspunkter Habiliteringen har en arbetsplats/stationeringsställe på Ekelundsgatan i Göteborg. Dessutom finns en mindre lokal i Stenungsund. Uppföljning Tidpunkt, metod och frekvens för uppföljning, se Mål och upp följningsplan Ersättning Ersättning för verksamheten utgår från HSN 4, HSN 5, HSN 7, HSN 11 och HSN 12. Ersättning specificeras i ersättningsbilagan. Delar av den totala ersättningen utgår som målrelaterad ersättning efter rapportering av måluppfyllelse till beställaren på nedan angivna mål: - Analys av patientgrupper som får insatser hos vuxenhabiliteringen för att få förklaring till skillnader i de olika geografiska områdena, - Diagnosregistrering 85 %, - Erbjuda 18-årimgar att svara på en livstilsenkät vid första vårdplaneringsbesöket inom vuxenhabiliteringen. Verksamhetschef Tidpunkt för uppföljning och utbetalning av den målrelaterade ersättningen, se Mål och uppföljningsplan 2012 Annika Sundqvist Möller, telefon

213 Bilaga 3 Verksamhetsbeställning 2012 för Tolkverksamheten Åtagande Tolkverksamheten omfattar hela Västra Götalandsregionen och erbjuder tolkservice för vardagstolkning till sina målgrupper och till hörande som kommer i kontakt med dessa grupper. Syftet är att utifrån tolkanvändarens behov göra kommunikation möjlig genom olika tolkmetoder. I åtagandet ingår även Taltjänst. För åtagandet finns en policy och en särskild prioriteringsgrund antagen. Målgrupper 1. Personer som är barndomsdöva, är döva från födelsen eller har blivit döva under barn- och ungdomsåren. Teckenspråk är första språk och svenskan är andra språk. Tolkmetod är teckenspråk. 2. Personer som är vuxendöva/vuxenhörselskadade har förlorat eller fått nedsättning av hörseln i vuxen ålder. Anpassade tolkmetoder krävs vid olika tillfällen. Tolkmetod är skrivtolkning, tecken som stöd (TSS) och mun- handsystemet (MHS). 3. Personer som är barndomshörselskadade har erhållit en bestående hörselnedsättning från födelsen eller från barn- och ungdomsåren. Tolkmetoder är teckenspråk och tecken som stöd (TSS). 4. Personer som är dövblinda har en kombinerad syn- och hörselskada, alltifrån helt dövblindhet till förekomster av syn- och/eller hörselrester. Funktionsnedsättningen kan finnas med från födelsen eller uppstå senare med förlust antingen först av syn- eller hörselförmåga. Kombinationen av funktionsnedsättningar avgör val av tolkmetod som kan vara taktilt teckenspråk, visuellt anpassat teckenspråk, handalfabet, skrivtolkning, punktskrift, handskriftstolkning, skrift i hand samt tydligt tal. 5. Personer med röst-, tal- eller språkskada som har medfödd eller förvärvad skada som påverkar rösten, talet eller språket t ex afasi efter stroke, CP, neurologisk sjukdom, dyslexi, laryngektomi eller specifik språkstörning (från barndomen nedsatt språkförståelse och verbal uttrycksförmåga). Målgruppen är mycket heterogen. Servicen innehåller talstöd/ skriv- och lässtöd. Organisation För att utföra tolkuppdragen finns teckenspråks-/dövblindtolkar, vuxendövtolkar och talstödstolkar. Tolkcentraler finns i Göteborg/Borås och Vänersborg/Skara. En gemensam administration, beställnings- och samordningsfunktion finns placerad i Trollhättan. Taltjänst är placerad på Göteborgs tolkcentral och arbetar med gruppen röst-, tal- eller språkskadade personer. Taltjänst samordnar även uppdragen och utför tolkservice samt ger information om verksamheten. Tillgänglighet Tolkverksamheten erbjuder tolkservice dygnet runt årets alla dagar. På kvällar, nätter och helger finns beredskap för akuta uppdrag avseende teckenspråkiga tolkanvändare (via SOS-alarm). Taltjänst är tillgänglig dag,

214 kväll och helger. Målet är att minst 92 procent av alla beställda uppdrag ska utföras. Uppföljning I verksamhetens uppdrag ligger att aktivt arbeta med teknikutveckling för att på så sätt öka tillgängligheten. Antal tolkanvändare per nämndområde (och per kommun i Fyrbodal) Antal tolkanvändare/kön/åldersintervall Antal beställda uppdrag Andel utförda uppdrag Antal ej utförda uppdrag Antal ej utförda uppdrag på grund av allt för sen avbokning (tolk fanns). Gäller ej Taltjänst. Antal uppdragstimmar (tolktid + restid) totalt och per uppdrag Taltjänst redovisas separat Tidpunkt, metod och frekvens för uppföljning se Mål och uppföljningsplan Ersättning Ersättning utgår från HSN 1-12 som ett fast belopp för verksamheten, förutom tkr som är kopplad till följande måluppfyllelse: - SMS-påminnelse till minst 20 tolkanvändare/tolkställen per beställarområde - Tolkverksamheten redovisar införandet av webb-beställning av tolk genom vårdportalen 1177 Särskilda Västra Götalandsregionen får statsbidrag för att bedriva tolktjänst för uppdrag, vardagstolkning. kommentarer Verksamhetschef Sylvia Lång, telefon

215 Bilaga 4 Verksamhetsbeställning 2012 för Hörsel- och dövverksamhetens regionala specialistteam för döva och dövblinda personer Åtagande Ansvara för att göra dövspecifik respektive dövblindspecifik habilitering/rehabilitering tillgänglig genom direkta och konsultativa insatser. Teamen ska också verka som kulturöversättare mellan det döva och det hörande samhället. Målgrupper Barndomsdöva teckenspråkiga personer över 18 år. Personer med förvärvad dövblindhet med teckenspråk som första språk i alla åldrar Personer med medfödd dövblindhet i alla åldrar Personer med syn- och hörselnedsättningar i progression i alla åldrar Nätverket runt brukaren såsom anhöriga, närstående och personal. Geografiskt ansvarsområde Måltal Västra Götalandsregionen 150 personer för Dövteamet 50 personer för Dövblindteamet Organisation Enhet inom Hörsel- och dövverksamheten Uppföljning Tidpunkt, metod och frekvens för uppföljning se Mål och uppföljningsplan Ersättning Ersättning utgår från HSN 1-12 Särskilda uppdrag Verksamhets chef Gunilla Jansson, telefon

216 Bilaga 5 Verksamhetsbeställning 2012 för Hörsel och dövverksamheten Göteborg och Södra Bohuslän Åtagande Riktar sig till personer med bestående hörselnedsättning/dövhet/dövblindhet i alla åldrar samt deras anhöriga, närstående och andra personer i närmiljön. Hörsel- och dövverksamheten ska erbjuda diagnostisering, habilitering/rehabilitering, teknisk service och alternativ telefoni. Insatserna utgår från en helhetssyn där brukare/familj är delaktig i all planering av insatserna från tvärprofessionella team där medicinsk, teknisk, pedagogisk och psykosocial kompetens ingår. Målgrupper 1. Personer som är barndomsdöva Personer som från födseln eller under barn- och ungdomsåren blivit döva och som utvecklat och som använder teckenspråk som sitt första språk och svenskan som sitt andra språk. 2. Barndomshörselskadade personer Personer som från födseln eller under barn- och ungdomsåren erhållit en bestående hörselskada. Svårigheter att kommunicera enbart via hörseln. Ev. teckenspråk som kompletterande kommunikationsmetod. 3. Vuxendöva personer Personer som blivit döva i vuxen ålder efter språkinlärning. Språkförståelse och förmåga till talproduktion finns kvar, men förmågan att uppfatta tal saknas helt. 4. Gravt hörselskadade personer Personer som kan uppfatta förstärkt tal endast under gynnsamma akustiska och psykologiska betingelser. 5. Vuxenhörselskadade personer Personer som i vuxen ålder (över arton år) blivit hörselskadade, vilket innebär att man är i behov av kommunikativt stöd och hörseltekniska hjälpmedel för att kunna kommunicera med andra. 6. Åldershörselskadade personer Personer som vid pensionsåldern blivit hörselskadade, vilket innebär att man är beroende av hörseltekniska hjälpmedel och - eller alternativa kommunikationssätt för att kommunicera med andra. En speciell grupp är åldershörselskadade i hög ålder (åttiofem år och äldre) som är i behov av speciella insatser. 7. Dövblinda personer Personer som har en allvarlig grad av kombinerad syn- och hörselskada alltifrån helt dövblind till förekomst av syn- och hörselrester. Kombinationen reducerar ömsesidigt möjligheterna att utnyttja eventuella syn- och hörselrester. Dövblinda kan inte utan vidare tillgodogöra sig åtgärder riktade till synskadade, döva eller hörselskadade.

217 Geografiskt ansvarsområde Måltal Ansvarsområdet omfattar Göteborg och Södra Bohuslän och har lokaler på Östra sjukhuset, Sahlgrenska sjukhuset och Frölunda Specialistsjukhus i Göteborg, samt på Mölndals sjukhus, Centrum samt Hisingen (fd Lundby). Personer i Göteborg och Södra Bohuslän som tillhör Hörseloch dövverksamhetens målgrupp. Antal hörselrehabiliteringar Volymerna kommer att följas upp under Organisation Hörselteam, barn- och ungdom Hörselteam, vuxna Uppföljning Hörseldiagnostik och rehabilitering Antal personer /ålder/kön/ nämndområde. Antal hörselrehabiliteringar /ålder/kön/ nämndområde (hörcentralen). Antal nya remisser /ålder/kön/ nämndområde. Antal besök/ålder/kön/nämndområde Väntetider (hörcentralen). Tidpunkt, metod och frekvens för uppföljning se Mål och uppföljningsplan Ersättning Ersättning för verksamheten utgår från HSN 4,5,7,11 och 12 Kostnader för hörselhjälpmedel utöver basåtagandet på debiteras löpande HSN 4, 5, 7, 11 och 12. Ersättningen debiteras med en snittkostnad på kr per hörselrehabilitering. Ersättning utgår med maximalt belopp på tkr tkr av den totala ersättningen utgår som målrelaterad ersättning efter rapportering av måluppfyllelse till beställaren på nedan angivna mål: - Införa kommunikationsutredning vid 18 månaders ålder på barn med hörapparat som upptäckts genom OAE. - Genomföra två regiongemensamma grupper för föräldrar och barn med bestående hörselnedsättning och annan språklig bakgrund. Särskilda uppdrag Verksamhets chef Tidpunkt, metod och frekvens för uppföljning se Mål och uppföljningsplan Regiongemensamma processer och begrepp ska införas inom hörsel- och dövverksamheten. De hörselrehabiliteringar som tidigare utförts vid Lundby sjukhus utförs from 1 januari 2012 av Habilitering & Hälsa (volym 700 hörselrehab). I uppdraget ingår inte hörseldiagnostiken. Uppföljning av förskrivningsmönster av binaurala hörapparater ska göras kvartalsvis. Uppföljningen ska omfatta antal samt fördelning på kön och ålder. Gunilla Jansson, telefon

218 Bilaga 6 Verksamhetsbeställning 2012 för Synverksamheten Göteborg och Södra Bohuslän Åtagande Synverksamheten har ett övergripande ansvar för habilitering och rehabilitering av personer med måttlig till svår synnedsättning och blindhet. Målsättningen är att förbättra livssituationen för personer med synskada genom rehabilitering, där kurativ, pedagogisk, teknisk och medicinsk kompetens ingår. I synverksamhetens ansvar ingår utprovning, inträning och uppföljning av synhjäplmedel. Inför varje synrehabilitering/ habilitering ska en habiliterings/ rehabiliteringsplan upprättas tillsammans med aktuell person ( för minderårig tillsammans med familj). Synverksamheten har ett samordnings- och uppföljningsansvar gentemot externa rehabiliteringsaktörer. Till synverksamhetens åtagande hör samverkan med brukarorganisationer via brukarråd. Geografiskt ansvarsområde Team I huvudsak Göteborg och Södra Bohuslän. Möjligheten till att ta emot personer med synnedsättningar från andra delar av regionens ska finnas. Arbetet är uppbyggt i tvärprofessionella team med följande yrkeskategorier: optiker, synpedagog, arbetsterapeut, specialpedagog, ittekniker, it-utbildare, kurator, kanslipersonal. Tillgänglighet Uppföljning Syncentralen finns i Göteborg. Antal personer/kön/nämndområde Antal besök Andel habiliteringsplaner Synverksamheten ingår i VITA (Vårdinformationssystem för Primärvård och Habilitering & Hälsa). Vid införandet av nytt journalsystem ska rapportering ske till regionens vårddatabas, VEGA. Tidpunkt, metod och frekvens för uppföljning se Mål och uppföljningsplan Ersättning Ersättning utgår från HSN 4,5,7, tkr av den totala ersättningen utgår som målrelaterad ersättning efter rapportering av måluppfyllelse till beställaren på nedan angivna mål: - Redovisa en patientundersökning om delaktighet och bemötande för barn/ungdomar mellan 7-19 år som får insatser inom Synverksamheten.

219 Särskilda uppdrag Verksamhetschef - Åtgärderna ska kunna kopplas till persondata samt kommun. Arbetet med tillgängligheten ska redovisas kvartalsvis. Ingvar Wennermark, telefon

220 Bilaga 7 Sammandrag av ersättningar, volymer och priser till Habilitering & Hälsa 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Verksamhetsområde Ersättning Del 1 - Lokala verksamheter A1 Barnhabiliteringen A1.1 Kapitation A1.2 Målrelaterad ersättning 500 Summa A2 Vuxenhabiliteringen A2.1 Kapitation A2.2 Målrelaterad ersättning 300 Summa B Hörsel och dövverksamhet Fast ersättning Målrelaterad ersättning 200 Summa C Synverksamhet Fast ersättning Målrelaterad ersättning 200 Summa Del 2 - Läkemedel D Läkemedel - fast ersättning 674 Målrelaterad ersättning Summa 674 Del 3 - Regionövergripande verksamhet E1 Tolkverksamhet E1.1 Fast ersättning E1.2 Målrelaterad ersättning 200 E2 Dövblindteam/dövteam Fast ersättning 467 E3 Råd- och stödenhet Fast ersättning 93 Summa Total ersättning (tkr)

221 MÅL OCH UPPFÖLJNINGSPLAN, ÖVERENSKOMMELSE HABILITERING & HÄLSA 2012 SÄKER VÅRD Målbeskrivning Uppföljning Redovisas Förekomsten av vårdskador och vårdrelaterade infektioner ska minimeras PATIENTFOKUSERAD VÅRD Verksamheterna redovisar efterlevnaden av hygienföreskrifter och klädrutiner Bilaga 8 September 2012 Målbeskrivning Uppföljning Redovisas Minst 90 % av alla barn inom barn och ungdomshabiliteringen ska Habiliteringsverksamheterna redovisar September 2012 vara diagnosregistrerade (ME) Minst 75 % (Fyrbodal), minst 85 % (Göteborg, Skaraborg och Södra Älvsborg) av alla vuxna inom habiliteringen ska vara diagnosregistrerade (ME) Habiliteringsverksamheterna redovisar September 2012 Problem ned överviktiga/underviktiga barn skall uppmärksammas och följas upp. (ME) Patienten/tolkanvändaren skall få ett professionellt och värdigt bemötande Antalet självskador och självmord skall minska Habiliteringsverksamheterna redovisar rutiner för att följa kosthållningen för barn/ ungdomar med alternativ nutrition (ME) samt redovisar uppföljningen av BMI hos samtliga Barn med gastrostomi (ME) Verksamheterna redovisar patientupplevelse avseende bemötande och delaktighet inom sina olika verksamheter Verksamheterna redovisar hur man, för sina målgrupper, arbetar med självskador och självmordsprevention September 2012 Årsredovisningen September 2012 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Målbeskrivning Uppföljning Redovisas Habilitering & Hälsa ska följa VGR:s läkemedelsrekommendationer Habiliteringsverksamheterna redovisar sitt September 2012 och terapiriktlinjer läkemedelsarbete genom läkemedelsplanen Regionens sjukvårdsverksamheter skall uppnå minst riksgenomsnitt i nationella jämförelser av vårdens kvalitet Hörsel- och dövverksamheten redovisar utvecklingen av 1. Svenskt barnhörselregister Barn- och ungdomshabiliteringen skall utveckla en gemensam prioriteringsordning i regionen (ME) 2. Registret för grav hörselnedsättning hos vuxna Barn- och ungdomshabiliteringen redovisar arbetet med prioriteringsordningen Delrapport september 2012 Delrapport årsredovisning 2012

222 EFFEKTIV VÅRD Målbeskrivning Uppföljning Redovisas Tolkverksamheten skall pröva SMS-påminnelse för minst 20 Tolkverksamheten redovisar September 2012 tolkanvändare/tolkställen per beställarområde (ME) Barn med hörselnedsättning/dövhet skall upptäckas tidigt så att Hörsel och dövverksamheten skall redovisa arbetet med September 2012 habiliteringsinsatser snabbt kan sättas in kommunikationsutredning på barn (18 månader) med bestående hörselnedsättning som upptäcks genom neonatal screening (ME) SAMARBETE/SAMVERKAN Målbeskrivning Uppföljning Redovisas Samtliga yrkesgrupper inom Habilitering och hälsas olika verksamheter ska utifrån varje enskild patients/tolkanvändares behov samarbeta med personal såväl inom som utanför den egna verksamheten t ex primärvård, länssjukvård, kommunal hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst Verksamheterna redovisar sina erfarenheter av tillämpning av SOSFS 2008:25 Samordning av insatser för rehabilitering och habilitering Årsredovisningen Barn och ungdomar med funktionsnedsättningar skall ha samma möjlighet att få stöd av ungdomsmottagningarna som andra ungdomar. Ett utvecklat samarbete mellan verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder. Barn- och ungdomshabiliteringen och vuxenhabiliteringen redovisar hur man arbetat med samverkan med ungdomsmottagningarna i regionen (område för område) Habiliteringsverksamheterna redovisar följsamheten till genomförandeplanen för Riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder Årsredovisningen Årsredovisningen JÄMLIK OCH JÄMSTÄLLD VÅRD Målbeskrivning Uppföljning Redovisas H&H uppdrag är att arbeta för att ge sina målgrupper ökade möjligheter till delaktighet i samhället Hörsel- och dövverksamheten skall redovisa arbetet med två regiongemensamma grupper för föräldrar och barn med bestående hörselnedsättningar och annan språklig September 2012 H&H uppdrag är att arbeta för att ge sina målgrupper ökade möjligheter till delaktighet i samhället Oavsett var i regionen en person bor skall det finnas likartade möjligheter till habilitering/rehabilitering och stöd/service. Skillnader skall kunna förklaras. bakgrund (ME) Synverksamheten redovisar patientundersökning om delaktighet och bemötande som genomförts för barn/ungdomar mellan 7-19 år som fått insatser under 2012 (ME) Vuxenhabiliteringen skall redovisa arbetet med analys av patientgrupper avseende främst kriterier för omhändertagande (ME) September 2012 Avstämning april 2012 Rapport september 2012

223 TILLGÄNGLIGHET Målbeskrivning Uppföljning Redovisas Regionens regler för vårdgaranti ska uppfyllas av Habilitering & Hälsas verksamheter Väntetider redovisas av verksamheterna I första hand via regionens väntetidsamordnare Habilitering & Hälsas olika verksamheter ska leva upp till Verksamheterna redovisar Årsredovisningen 2012 regionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet. Tillgängligheten skall redovisas i Tillgänglighetsdatabasen Habilitering & Hälsas olika verksamheter ska leva upp till Verksamheterna redovisar Årsredovisningen 2012 regionens riktlinjer för anpassad information Antal återbud och uteblivna besök skall minska inom de habiliterande verksamheterna. Barn & ungdomshabiliteringen och vuxenhabiliteringen skall redovisa hur man arbetar med åtgärder för att minimera Årsredovisningen 2012 Minst 92 % av alla beställda uppdrag (sen avbokning exkluderad) ska utföras av Tolkverksamheten återbud och uteblivna besök Tolkverksamheten redovisar April 2012 September 2012 Årsredovisningen Andelen uppdrag som inte utförts, på grund av att tolkanvändaren gjort en allt för sen avbokning eller uteblivit, ska ligga under 5 % Tolkverksamheten redovisar April 2012 September 2012 Årsredovisningen Tolkverksamheten ska aktivt arbeta med teknikutveckling för att på så sätt öka tillgängligheten (ME) Tolkverksamheten redovisar införandet av webb- beställning av tolk genom vårdportalen 1177 (ME) September 2012 HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Målbeskrivning Uppföljning Redovisas Verksamheterna inom Habilitering & Hälsa skall sträva efter ett hälsofrämjande perspektiv i arbetet Vuxenhabiliteringen skall redovisa resultatet av den livsstilsenkät som skall prövas att erbjudas 18 åringar inom habiliteringen vid första vårdplaneringsbesöket (ME) September 2012

224 STATISTIK Målbeskrivning Uppföljning Redovisas Synverksamheten Antal personer/kön/kommun (alternativt nämndområde) Årsredovisningen Antal besök Besök ska kunna kopplas till persondata samt kommun (ME) Andel vårdplaner Antal nya remisser/ ålder/ kön/ kommun Hörsel- och dövverksmaheten Antal påbörjade hörselrehabiliteringar/ ålder/ kön/ kommun (hörcentral) Antal nya remisser/ ålder/ kön/ kommun Årsredovisningen Barn- och ungdomshabiliteringen Antal nya/antagna remisser/ ålder/ kön/ kommun alternativt nämndområde Årsredovisningen Vuxenhabiliteringen Antal nya/antagna remisser/ ålder/ kön/ kommun alternativt nämndområde Årsredovisningen Tolkverksamheten Antal tolkanvändare per nämndområde (och per kommun i Fyrbodal) Antal tolkanvändare/ kön/ åldersintervall Årsredovisningen Antal beställda uppdrag Antal ej utförda uppdrag Antal ej utförda uppdrag på grund av allt för sen avbokning (tolk fanns) Antalet ej utförda uppdrag på grund av att tolk inte fanns att tillgå Antal uppdragstimmar (tolktid + restid) totalt och per uppdrag Dövteam/ dövblindteam Antal besök/ålder/kön/nämndområde Personer/ålder/kön/ nämndområde Årsredovisningen LOKALA UPPFÖLJNINGAR Målbeskrivning Uppföljning Redovisas Göteborg och södra Bohuslän Hörsel- och dövverksamheten Uppföljning och redovisning av förskrivning av binaurala hörapparater Kvartalsvis ska göras avseende antal uppdelat på kön och ålder. Synverksamheten Arbetet med tillgängligheten ska redovisas. Kvartalsvis Synverksamheten redovisar patientundersökning om delaktighet och bemötande som genomförts för barn/ungdomar mellan 7-19 år som fått insatser under 2012 (ME) September 2012 Vuxenhabiliteringen (ME= målrelaterad ersättning kopplad till uppföljningen) Analys av patientgrupper som får insatser hos vuxenhabilitering för att få förklaring till skillnader i de olika geografiska områdena. Genusperspektivet ska beaktas. (Se jämlik och jämställd vård ovan). Avstämning april 2012 Rapport september 2012

225 Bilaga 9 Målrelaterad ersättning från Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 Verksamhet Mål MRE totalt från HSN 4, HSN 5, HSN 7, HSN 11 & HSN 12 Uppföljning Tolkverksamheten Pröva sms-påminnelse för minst 20 tolkanvändare/tolkställen per beställarområde sept-12 Barn- och ungdomshabilitering Pröva införande av webb-beställning av tolk genom vårdportalen, Tolkanvändarna kommer att få e- legitimation och utbildas för att kunna beställa och följa sin beställning etc. Ta fram rutiner för att följa kosthållningen för barn/ungdomar med alternativ nutrition sept sept-12 Följa upp BMI för samtliga barn med.gastrostomi sept-12 Diagnosregistrering 90% sept-12 Vuxenhabilitering Utarbeta gemensam prioriteringsordning enligt tidplanen i projektplanen. Analys av patientgrupper som får insatser hos vuxenhabiliteringen för att få förklaring till skillnader i de olika geografiska områdena sept Diagnosregistrering 85% sept-12 Erbjuda 18 åringar att svara på en livsstilsenkät vid första vårdplaneringsbesöket inom vuxenhabiliteringen sept-12 Hörsel och dövverksamhet Införa kommunikationsutredning vid 18 månaders ålder på barn med hörapparat som upptäckts genom OAE (neonatal screening). Två regiongemensamma grupper för föräldrar och barn med bestående hörselnedsättning och annan språklig bakgrund sept sept-12 Synverksamhet Patientundersökning om delaktighet och bemötande för barn/ungdomar mellan 7-19 år som får insatser (barnkonventionen) sept-12 Besök ska kunna kopplas till persondata och kommun sept-12 Total målrelaterad ersättning kr

226 Tjänsteutlåtande nr 440/11 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdskansliet Handläggare Anna Karlsson Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Överenskommelser om Primärvård 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, och Styrelsen för Primärvård i Södra och Mellersta Bohuslän Ärendet Årets förhandlingsarbete med Primärvården Södra Bohuslän har lett fram till bilagda ramöverenskommelse för år 2012 samt fyra separata vårdöverenskommelser, en per vårdområde. I ramöverenskommelsen anges de samlade ekonomiska förutsättningarna. Till var och en av de fyra vårdöverenskommelserna finns dessutom en bilaga där de ekonomiska förutsättningarna per vårdområde anges. Detta för att tydliggöra ekonomin för respektive vårdområde. Den ekonomiska ersättningen har räknats upp med de av regionstyrelsen beslutade planeringsdirektiven för hälso- och sjukvård, 2,2 procent. Utöver detta tillkommer ett effektiviseringskrav om 0,7 procent för all verksamhet. Således innebär detta att den verkliga uppräkningen för år 2012 är 1.57 %. Därutöver har ett hemtagningskrav motsvarande 600 tkr ålagts primärvården vilket utgör en del av det minskade regionbidrag som nämnden fått att köpa vård för Den minskade beställningen från hälso- och sjukvårdsnämnden 2012 innebär att primärvården dels minskar sin sjukgymnastikverksamhet, dels förändrar organisationen för barn- och ungdomsmottagningarnas verksamheter i nämndområdet. En satsning görs däremot gemensamt med hälso- och sjukvårdsnämnd 7, Partille, Härryda, Mölndal inför år 2012 och avser en utökning av antalet mödrabarnhälsovårdspsykologer i de båda nämndområdena. Dessutom kommer primärvården att ersättas för en ökning av kostnader för fria p-piller motsvarande 250 tkr. Beslut finns sedan juni 2011, dnr HSN , om en förändring av den organisatoriska tillhörigheten för de neuropsykiatriska teamen för barn och ungdomar i Stenungsund/ Tjörn och Kungälv/Ale från primärvården Södra Bohuslän/barn- och ungdomsmedicin till Kungälvs sjukhus/barn- och ungdomspsykiatri, öppenvård. Motsvarande förändring sker inför 2012 vad gäller det neuropsykiatriska teamet för barn och ungdomar på Öckerö som överförs från primärvården Södra Bohuslän/barn- och ungdomsmedicin till Sahlgrenska Universitetssjukhuset/barn- och ungdomspsykiatri, öppenvård. Detta innebär att inför 2012 lyfts beställningen av neuropsykiatriska teamen ut POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken Göteborg TELEFON: HEMSIDA: Sida 1 (3)

227 Datum Diarienummer HSN från överenskommelsen med primärvården Södra Bohuslän, och lyfts in i vårdöverenskommelserna med Kungälvs sjukhus respektive Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Nämnden kommer att delfinansiera primärvården Södra Bohusläns FoU-enhet även år Överväganden Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale föreslås ställa sig bakom den minskade beställningen av vård och de förändringar som beskrivs ovan och godkänna såväl ramöverenskommelse som de fyra vårdöverenskommelserna mellan nämnden och styrelsen för primärvård i Södra och Mellersta Bohuslän för år Finansiering Finansiering sker inom nämndens medel för övrig primärvård i budget Samverkan Samverkan kring överenskommelserna har skett på lokal nivå i Primärvården Södra Bohusläns Centrala Samverkansgrupp (CSG) den 21 november Samverkansprotokoll har lämnats till beställaren. Förhandling enligt MBL 11 har skett med Hälso- och sjukvårdsnämndernas Samverkansgrupp (HSSG) den 7 oktober 2011, och den 25 november Förslag till beslut Att godkänna Ramöverenskommelse om Primärvård 2012 med Styrelsen för Primärvård i Södra och Mellersta Bohuslän. Godkänna, till ramöverenskommelsen tillhörande separata vårdöverenskommelser om Centralt Mödrahälsovårdsteam, bilaga 7, Centralt Barnhälsovårdsteam inklusive Mödra- och barnhälsovårdspsykologer, bilaga 9, Barn- och ungdomsmedicin, bilaga 12 och Sjukgymnastik, bilaga 15, för år Hälso- och sjukvårdskansliet Ralph Harlid Hälso- och sjukvårdschef Sida 2 (3)

228 Datum Diarienummer HSN Bilaga Ramöverenskommelse om hälso- och sjukvård 2012 med Styrelsen för Primärvård i Södra och Mellersta Bohuslän, dnr HSN , samt tillhörande vårdöverenskommelser om Centralt Mödrahälsovårdsteam, Centralt Barnhälsovårdsteam inklusive mödra- och barnhälsovårdspsykologer, Barn- och ungdomsmedicin och Sjukgymnastik för år Expedieras till Styrelsen för Primärvård i Södra och Mellersta Bohuslän, Kämpegatan 3, Göteborg Sida 3 (3)

229 Dnr: HSN Överenskommelser om Primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Primärvården Södra och Mellersta Bohuslän

230 Denna Överenskommelse om Primärvård för år 2012 innefattar sju separata vårdöverenskommelser: o Ramöverenskommelse 2012 o Överenskommelse Mödrahälsovård och Gynekologisk öppenvård o Överenskommelse avseende verksamheten Centralt Mödrahälsovårdsteam (CMHV) 2012 o Överenskommelse avseende Centralt Barnhälsovårdsteam (CBHV)samt Mödra- och barnhälsovårdspsykologer 2012 o Överenskommelse Barn- och Ungdomsmedicin 2012 o Överenskommelse om Sjukgymnastik 2012 o Överenskommelse om Ljusbehandlingar

231 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 PARTER GILTIGHETSTID FÖRUTSÄTTNINGAR Hälso- och sjukvårdsnämndens Beställningsunderlag Hypertoni Barn och ungdom Äldre Sammanfattning och slutsatser från behovsrapporterna Prioriterade grupper/områden Inriktningen i nämndens beställningar för år Regionfullmäktiges prioriterade mål ALLMÄNNA KRAV OCH KVALITETSKRAV HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE PÅ INDIVID- OCH BEFOLKNINGSNIVÅ GOD VÅRD I RÄTT TID FUNKTIONSHINDER/HJÄLPMEDEL JÄMLIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD JÄMSTÄLLD HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ÖVRIGA ÅTAGANDEN ERSÄTTNING PERSONALENS KÄNNEDOM OM ÖVERENSKOMMELSEN INFORMATIONSANSVAR OMFÖRHANDLING TVISTER UNDERTECKNANDE PARTER BILAGOR Bilaga 1 Total ersättning Bilaga 2 Ansvar för läkemedel m.m. inom läkemedelsförmånen Bilaga 3 Uppföljning av väntetider och tillgänglighet Bilaga 4 Överenskommelse mödrahälsovård och gynekologisk öppenvård Bilaga 5 Ekonomisk bilaga 2012 Mödrahälsovård och Gynekologisk... öppenvård Bilaga 6 Uppföljningsstatistik mödrahälsovård och gynekologi Bilaga 7 Överenskommelse avseende verksamheten Centralt... Mödrahälsovårdsteam (CMHV) Bilaga 8 Ekonomisk bilaga 2012 CMHV-team Bilaga 9 Överenskommelse avseende centralt barnhälsovårdsteam samt.. Mödra- och barnhälsovårdspsykologer Borttaget: 5 Borttaget: 5 Borttaget: 5 Borttaget: 6 Borttaget: 6 Borttaget: 6 Borttaget: 7 Borttaget: 7 Borttaget: 7 Borttaget: 8 Borttaget: 8 Borttaget: 9 Borttaget: 9 Borttaget: 10 Borttaget: 11 Borttaget: 11 Borttaget: 11 Borttaget: 12 Borttaget: 12 Borttaget: 12 Borttaget: 12 Borttaget: 13 Borttaget: 13 Borttaget: 13 Borttaget: 14 Borttaget: 14 Borttaget: 15 Borttaget: 16 Borttaget: 17 Borttaget: 18 Borttaget: 19 Borttaget: 20 Borttaget: 24 Borttaget: 25

232 17.10 Bilaga 10 Ekonomisk bilaga 2012 CBHV och Mödra- och... Barnhälsovårdspsykologer Bilaga 11 Mål- och uppföljningsplan Mödra- och... Barnhälsovårdspsykologerna Bilaga 12 Överenskommelse Barn- och ungdomsmedicin år Bilaga 13 Ekonomisk bilaga 2012 Barn- och ungdomsmedicin Bilaga 14 Överenskommelse Sjukgymnastik Bilaga 15 Ekonomisk bilaga 2012 Sjukgymnastik Bilaga 16 Överenskommelse om Ljusbehandlingar Bilaga 17 Ekonomisk bilaga 2012 Ljusbehandlingar Borttaget: 31 Borttaget: 32 Borttaget: 33 Borttaget: 38 Borttaget: 39 Borttaget: 45 Borttaget: 46 Borttaget: 47

233 1 PARTER Mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale (nedan kallad Beställaren) och Styrelsen för Primärvård i Södra och Mellersta Bohuslän (nedan kallad Vårdgivaren) tecknas följande ramöverenskommelse om hälso- och sjukvård. Förutom denna ramöverenskommelse finns även separata överenskommelser mellan parterna avseende barn- och ungdomsmedicin, centralt mödrahälsovårdsteam, centralt barnhälsovårdsteam samt mödra- och barnhälsovårdspsykologer och sjukgymnastik för år 2012, (bilaga 7 15), därutöver finns uppdaterade ekonomiska bilagor för gällande överenskommelser om mödrahälsovård och gynekologisk öppenvård samt ljusbehandlingar, vilka har en annan giltighetstid. Dessa överenskommelser reglerar åtagandet inom respektive område och kompletterar denna ramöverenskommelse. Denna ramöverenskommelse reglerar övergripande frågor mellan parterna. Både ramöverenskommelsen och övriga bilagda överenskommelser avser hälso- och sjukvård som skall bedrivas i kommunerna Ale, Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Öckerö år GILTIGHETSTID Denna ramöverenskommelse gäller från och med 1 januari 2012 till och med 31 december Överenskommelsen kan, om parterna är överens där om, förlängas ytterligare ett (1) år. 3 FÖRUTSÄTTNINGAR Hälso- och sjukvården i Västra Götaland ska kännetecknas av hög kvalitet, god tillgänglighet, gott bemötande och valfrihet. Regionens utvecklingsstrategi för hälso- och sjukvård ska vara vägledande i de långsiktiga förändringarna. Målet med framtidens sjukvård är en effektiv sjukvård med högsta möjliga medicinska säkerhet och kvalitet grundad på evidensbaserad vård samt regiongemensamma prioriteringar. Vårdgivaren ska tillhandahålla en god och säker vård på lika villkor oavsett patientens kön, ålder, funktionsnedsättning, sociala position, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskildes värdighet. Verksamheten ska präglas av hög etisk medvetenhet. Vårdgivaren ska delta i VGR:s arbete med att systematiskt kartlägga och synliggöra skillnaderna i bemötande och behandling beroende av kön. All redovisning av statistik och uppföljning till Beställaren ska, om så är möjligt, vara uppdelad per kön. För att förhindra ohälsa måste regionens verksamheter arbeta hälsofrämjande. Det gäller både i det sjukdomsbehandlande och i det sjukdomsförebyggande uppdraget. Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 5 (47)

234 3.1 Hälso- och sjukvårdsnämndens Beställningsunderlag 2012 Beställaren har i sitt Beställningsunderlag för år 2012 formulerat strategiska mål, ett antal övergripande mål samt lyft fram vissa prioriterade grupper/områden. Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 har för år 2012 prioriterat följande strategiska mål: Att i samverkan med kommunerna förbättra den självuppskattade psykiska hälsan bland barn och ungdomar med 30 procentenheter fram till år Minska barnfetman inom nämndområdet med 10 procentenheter fram till år Primärvårdens ansvar i folkhälsoarbetet skall tydliggöras. Stärka vårdkedjan för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Målet är att familjecentraler skall finnas i nämndområdets samtliga kommuner. En tillgänglig gynekologiverksamhet med valmöjligheter. Att säkerställa att vårdenheterna uppfyller sina åtaganden enligt närområdesplanerna. Att rätt läkemedel ges till rätt person vid rätt tillfälle. Att förebygga sjukdomsrelaterad undernäring bland äldre. De övergripande målen följer de övergripande kvalitetsindikatorerna som hälso- och sjukvården i regionen ska uppfylla: Hälso- och sjukvården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker för patienterna, patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid, i enlighet med vårdgarantin. Beställaren har i sitt beställningsunderlag för 2012, utifrån behovsanalys och prognos om utvecklingen av sjukvårdsbehovet i nämndområdet fram till och med 2015, noterat att En befolkningsökning förväntas ske totalt, men särskilt för äldre över 65 år Vårdkonsumtionen förväntas öka i samma omfattning som antalet individer ökar i respektive behovsgrupp En stor del av befolkningen lider av fetma och antalet individer med grav fetma förväntas öka om inte förebyggande åtgärder effektueras Sjukligheten i astma hos barn, ledgångsreumatism och psykiatriska sjukdomar, särskilt depression tycks vara högre i nämndområdet än i övriga Västra Götaland Invånarna i nämndområdet har betydligt färre vårddagar än genomsnittsinvånaren i Västra Götaland, även när hänsyn tas till skillnader i ålder och sjuklighet Den totala läkemedelskonsumtionen förväntas öka avsevärt Hypertoni En stor andel av befolkningen i nämndområdet har hypertoni. Med en ökad andel äldre kommer antalet personer med hypertoni och deras vårdkonsumtion öka avsevärt. Det finns dessutom i nämndområdet, liksom i övriga nämndområden, sannolikt många individer med odiagnostiserad hypertoni Barn och ungdom Barnen i nämndområdet har generellt goda uppväxtvillkor och god hälsa Det förväntas inga större förändringar i barnens kommande vårdbehov Det är en större andel barn i Öckerö kommun som söker vård för allergier, luftvägsinfektioner och skador än genomsnittet i nämndområdet och i regionen Andel barn som söker vård för skador är högre i hela nämndområdet än genomsnittet i regionen Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 6 (47)

235 3.1.3 Äldre I nämndområdet förväntas en påtaglig ökning av antalet äldre Det förväntas att antalet äldre som kommer att söka vård ökar med nästan en tredjedel. Detta gäller även antalet äldre som kommer att drabbas av fallskador och demens Sammanfattning och slutsatser från behovsrapporterna Befolkningen i nämndområdet har ett stort behov av hälsofrämjande och förebyggande insatser för att höja den hälsorelaterade livskvaliteten, reducera sjukligheten och den förtida dödligheten samt förebygga antalet skador bland barn. En stor andel av befolkningen i nämndområdet har diagnostiserad hypertoni. Sannolikt finns även ett stort antal personer med odiagnostiserad hypertoni Prioriterade grupper/områden Äldre med sammansatta vårdbehov. Enligt regionens befolkningsprognos kommer andelen 80 år och äldre att öka mycket kraftigt. Det är viktigt att möta denna utveckling. I nämndområdet pågår en utveckling av Närsjukvård i samverkan mellan primärvården, Kungälvs sjukhus och kommunerna Tjörn, Stenungsund, Kungälv och Ale (SIMBA). Ett motsvarande arbete pågår inom Öckerö kommun (LGS). I SIMBA planen, Den Nära Vården inom SIMBA - området , finns tio målområden där olika åtgärder är redovisade. Det är viktigt att uppföljningar fortlöpande redovisas så att SIMBA planens ambitioner kan bli genomförda. Vidare är det viktigt att utvärdering och vidareutveckling av SIMBA och dess motsvarighet för Öckerö kommun sker. I regionen pågår en utredning Framtidens hälso- och sjukvård. Utredningen skall bland annat redovisa ett önskvärt läge år 2025, och bilda underlag för ett beslut i regionfullmäktige under andra kvartalet år Utredningen skall bland annat även redovisa vägen till en stärkt närsjukvård och en säkrad vårdplatstillgång. Utöver detta pågår på nationell nivå en utredning om hur primärvårdens och hemsjukvårdens insatser på ett än bättre sätt kan samordnas för äldre med sammansatta vårdbehov. Med anledning av pågående utredningar och aktiviteter kan det under år 2012 eller år 2013 komma att bli aktuellt med ändringar och kompletteringar av planerna för de äldre med sammansatta vårdbehov. Psykisk sjuklighet och psykisk ohälsa Det pågår en översyn av gällande planer för vuxenpsykiatri samt barn och ungdomspsykiatrin. Nämnden bör följa resultaten av dessa planer, och med anledning härav fatta erforderliga beslut. Inför de närmaste åren vill nämnden särskilt lyfta fram vikten av att förbättra den psykiska hälsan bland barn och unga. Alla barn skall få rätt insatser i rätt tid samt få ta del av det hälsofrämjande arbetet. Vid behov måste samarbetsformerna med kommunerna utvecklas. Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 7 (47)

236 Hälso- och sjukvårdskansliet har upprättat en fördjupad behovsanalys psykiatri. Rapporten pekar bland annat på följande brister: Samverkan mellan primärvård och specialistpsykiatri utifrån regionalt fastställd ansvarsfördelning fungerar inte på ett tillfredsställande sätt. Konsultationsmodellen behöver anpassas till de förändringar som VG primärvård inneburit. Remisshanteringen mellan primärvård och specialistpsykiatri måste bli mer effektiv. Brist på entydiga uppföljningsmått. Beskrivningssystem och system för uppföljning behöver utvecklas. De brister som rapporten pekar på ska inarbetas i arbetet med vårdöverenskommelserna inför år Inriktningen i nämndens beställningar för år 2012 Folkhälsoinsatser Förebygga skador bland barn och unga I det förebyggande arbetet bland barn och unga ha fortsatt fokus på Alkohol, Narkotika, Droger och Tobak. Förebygga fallskador bland äldre. Verka för att projekt Mötesplatsen utvidgas till fler kommuner i nämndområdet. Utvidga metoden Runda barn projektet att omfatta hela nämndområdet Primärvård I samverkan med kommunerna utreda möjligheten att stärka vårdkedjan för barn och ungdomar med psykisk ohälsa, där elevhälsovården är en viktig del. I samverkan med Ale och Tjörns kommuner påbörja arbetet med att få igång en familjecentral i respektive kommun. Följa upp att läkemedelsgenomgångar genomförs inom primärvården. Alla äldre över 75 år ska mätas och vägas vid besök på vårdenhet. Fortsatt information om det fria vårdvalet Regionfullmäktiges prioriterade mål Alla verksamheter ska uppnå minst riksgenomsnitt i nationella jämförelser av vårdens kvalitet Vårdmetoder som inte följer regiongemensamma riktlinjer ska utmönstras Förekomsten av vårdrelaterade skador och infektioner ska minimeras Västra Götalandsregionen ska ha högst effektivitet bland sjukvårdshuvudmännen i landet Bemötandet av patienter ska förbättras Strategisk inriktning o Hälso- och sjukvården ska ges på jämlika och jämställda villkor o Bästa möjliga vård för patienten ska säkerställas genom systematisk uppföljning av vårdresultat o Nolltollerans mot vårdrelaterade skador och infektioner ska gälla i Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård o Sjukvården i Västra Götaland ska vara lättillgänglig och köfri Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 8 (47)

237 Inriktning o Ge vård på rätt vårdnivå o Fortsatt utveckling av samverkan mellan primärvård, den specialiserade vården och den kommunala hälso- och sjukvården o Vårdtiderna kan förkortas genom effektivt omhändertagande och ökad tillgång till den kommunala äldrevården o En förbättring av läkemedelsförskrivningen kan leda till högre livskvalitet, minskad sjuklighet och minskade kostnader för sjukhusvården 4 ALLMÄNNA KRAV OCH KVALITETSKRAV Vårdgivaren skall tillhandahålla vård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen samt i enlighet med vad som gäller inom specialiteten vad avser bl.a. kvalitetskrav och medicinsk praxis. Vårdgivaren skall anpassa undersöknings- och behandlingsmetoder till utvecklingen på området liksom till övergripande inriktningsbeslut som kan komma att tas inom regionen och som generellt berör den typ av vård som överenskommelsen avser. Inom VGR överenskomna gemensamma indikationskriterier skall följas. Vårdgivaren skall bedriva ett fortlöpande, systematiskt och dokumenterat arbete med kvalitets- och verksamhetsutveckling, så att hälso- och sjukvårdslagens krav på god kvalitet i hälso- och sjukvård tillgodoses. Arbetet skall uppfylla de krav på kvalitetssystem och kontinuerligt utvecklingsarbete som anges i Socialstyrelsens föreskrifter (f.n. SOSFS 2005:12) uppfylls. Vårdgivaren skall: systematiskt inhämta patientens synpunkter på hur vården fungerar tillse att patientens befogade synpunkter och önskemål om förbättring tas tillvara tillse att patienten informeras om aktuella behandlingsmetoder samt möjliga effekter av behandling vid behov hänvisa till annan vårdgivare informera om patientens rätt att vända sig till patientnämnd inom Västra Götalandsregionen, om hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, vårdgivarens ansvarsförsäkring samt om patientförsäkring. Vårdgivaren ansvarar för att mottagningarnas struktur avseende organisation, lokaler och utrustning är av sådan art att förutsättningar för en kvalitativ hälso- och sjukvård ges. Vårdgivaren skall delta i regionalt samarbete mellan vårdgivare. 5 HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE PÅ INDIVID- OCH BEFOLKNINGSNIVÅ Folkhälsoinsatser Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy och det nationella folkhälsomålet, Skapa förutsättningar för en jämlik och jämställd hälsa med dess elva målområden skall utgöra utgångspunkt i det befolkningsinriktade folkhälsoarbetet. För att uppnå målet om en mer Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 9 (47)

238 hälsofrämjande hälso- och sjukvård (målområde 6) skall primärvården som en självklar del i all vård och behandling arbeta utifrån ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv. Primärvården skall stödja en positiv hälsoutveckling hos individer och grupper samt stödja en jämlik och jämställd hälsoutveckling i befolkningen. Primärvården skall bidra med sin kunskap om sjukdomars uppkomst, utbilda personal i hälsofrämjande arbetssätt samt utveckla metoder och insatser för att främja hälsa. 6 GOD VÅRD I RÄTT TID I regionens budget för år 2012 anges att (den som har behov av hälso- och sjukvård ska ha tillgång till god vård i rätt tid). Socialstyrelsens anvisade krav på ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet inom sjukvården,) God vård, är fortsatt central i hela regionens hälso- och sjukvårdsarbete. God vård i rätt tid är ett av de sex kvalitetsområdena. Västra Götalandsregionen ska erbjuda vård av hög kvalitet med en god planering. Vården skall vara lättillgänglig och köfri. Patienten ska få ett snabbt omhändertagande vid regionens akutmottagningar samt enligt beslutade vårdgarantier tid för läkarbesök inom primärvården, första besök, operation eller behandling i samband med att behov har konstaterats. Vårdgarantin är en patienträttighet som är lagstadgad fr.o.m. 1 juli För att klara de prioriterade målen krävs olika interna informations- och kommunikationsinsatser och fokuserat processutvecklingsarbete. För att förbättra tillgängligheten generellt krävs ett utvecklat samarbete mellan vårdcentraler, inom och mellan sjukhusen men också mellan sjukhusen och andra vårdgivare. Som prioriterat mål i budgeten för 2012 anges att: Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna God vård i rätt tid, är ett kvalitetsområde där det kommer nya beslut kring tidsangivelser och områden för vårdgarantin. Det innebär att nya beslut kan komma att fattas under pågående budgetperiod för Tillämpningsanvisningar I Tillämpningsanvisningarna Vårdgaranti 2011 anges regiongemensamma riktlinjer för tillämpning av vårdgarantin För mer information, Under Informationsmaterial finns Tillämpningsanvisningarna Vårdgaranti 2011 Övrigt Tillgänglighet till all vård, även sådan som inte omfattas av vårdgarantin, bör omfattas av vårdgivarens åtgärdsplaner och produktionsplaner så att vården levereras inom rätt tid. Primärvårdens ansvar Primärvården ansvarar för att berörd personal har kunskap om regler som gäller för vårdgarantin och patienters rätt till det fria vårdvalet. Primärvården ansvarar för att beslutad vård levereras inom rätt tid Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 10 (47)

239 Primärvården ansvarar för att de nationellt respektive regionalt fastställda medicinska indikationerna följs. Primärvården skall på begäran redovisa uppdaterade handlingsplaner/produktionsplaner över hur vårdgarantitiderna skall klaras och att vården ges inom rätt tid. Primärvården ansvarar för att ge patienten rätt information gällande innebörden av vårdgarantin inkl. verksamhetens och patientens ansvar Primärvården har det ekonomiska och verksamhetsmässiga ansvaret för fastställda garantier/ledtider. Primärvården ansvarar för att det finns webbaserade rutiner för av- och ombokning inom screeningsverksamheter. 7 FUNKTIONSHINDER/HJÄLPMEDEL Hjälpmedelsansvaret är preciserat i Hälso- och sjukvårdslagen. Personliga hjälpmedel är en del i vård och behandling och kan inte frikopplas från andra vård- och behandlingsinsatser. Primärvården ska följa regionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet och tekniskt stöd för personer med funktionshinder. Information ska vara anpassad för personer med olika typer av funktionshinder. Västra Götalandsregionen och kommunerna har gemensamt antagit samma riktlinjer och produktanvisningar för förskrivning av personliga hjälpmedel. Se vidare handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Grundprincipen är att den som har hälso- och sjukvårdsansvaret för patienten/brukaren också har kostnadsansvaret för hjälpmedlet, under beaktande av folkbokföringsorten. Vid varje produktanvisning i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel framgår det om det är kommunen och/eller regionen som har kostnadsansvaret. Primärvården ska följa VGR:s regelverk kring hjälpmedel. Verksamheten ska ge god och tillförlitlig information om den fysiska tillgängligheten. Information ska ges på den s.k. Tillgänglighetsdatabasen (TD) och visas på verksamhetens egna webbplats. I verksamheten ska finnas en kunskap om bemötande av personer med funktionsnedsättning. 8 JÄMLIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Alla patienter ska bemötas med respekt och omtanke oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. (Handlingsprogram God Vård). 9 JÄMSTÄLLD HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Resurser ska organiseras och fördelas utifrån båda könens behov. Jämställdhetsarbetet ska genomsyra alla verksamheter och all uppföljning och rapportering. Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 11 (47)

240 Primärvården åtar sig att årligen analysera minst två patientgruppers vård och behandling utifrån ett genusperspektiv, d v s att undersöka om kvinnor och män får likvärdig vård och behandling. Omotiverade skillnader måste analyseras och åtgärdas samt följas upp. Om uppföljningen av åtgärderna visar att de inte haft önskad effekt, ska nya åtgärdsplaner tas fram och redovisas. 10 ÖVRIGA ÅTAGANDEN Utöver vad som regleras i överenskommelserna för respektive område erhåller Vårdgivaren ersättning för gemensamma, övergripande, områden. Dessa ersättningar redovisas för år 2012 i detalj i bilaga 1 (Total ersättning 2012) 11 ERSÄTTNING Under tiden för denna överenskommelse utgår ersättning enligt övergripande sammanställning i bilaga 1. Ersättningen uppräknas årligen i enlighet med regionstyrelsens planeringsdirektiv för primärvård. Ersättningen inkluderar kostnader för tolk och medicinsk service. Patienter från andra hälso- och sjukvårdsnämnder inom VGR faktureras respektive hemmanämnd. Av Västra Götalandsregionens fastställda budget för år 2012 framgår att en justering av gällande patientavgifter ska genomföras. Detta kommer emellertid inte att vara klart före årsskiftet, och kan därför inte inarbetas i denna överenskommelse. Primärvården debiterar patientavgifter enligt de regler som fastställts av Västra Götalandsregionen. Vid beslut om förändring av patientavgiftens storlek justeras det samlade ersättningsutrymmet så att förändringen blir ersättningsneutral för primärvården. Vårdgivaren fakturerar Beställaren med 1/12 av den fasta årsersättningen varje månad. Utbetalningen sker omkring den 28:e varje månad. 12 PERSONALENS KÄNNEDOM OM ÖVERENSKOMMELSEN Primärvårdsdirektören ansvarar för att personalen har god kännedom om uppdraget i överenskommelsen. 13 INFORMATIONSANSVAR Respektive vårdenhet ska genom tydlig information och skyltning beskriva vilken verksamhet som bedrivs och vilka öppettider som gäller enligt respektive överenskommelse. Verksamheten ska vara tillgänglig per telefon under hela öppettiden, bl.a. för rådgivning och tidbokning. Vårdenheterna ska följa de krav på telefontillgänglighet som fastställts. Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 12 (47)

241 Vårdgivaren ansvarar för information till vårdsökande vid avvikande öppethållande under semester, helger och dylikt samt hänvisning till sjukvårdsrådgivningen. Beställaren ska ha förhandsinformation om hur informationen till befolkningen utformas. Vid större förändringar av vårdutbud och/eller vårdstruktur svarar Beställaren för information till och kommunikation med medborgarna. Detta sker i nära samverkan med Vårdgivaren. 14 OMFÖRHANDLING Omförhandling kan begäras skriftligen av part vid väsentliga förändringar av sakförhållanden som ligger till grund för denna överenskommelse, eller om villkoren i denna överenskommelse inte har blivit uppfyllda. Sådan väsentlig förändring kan vara ny lagstiftning, förordningar eller ändringar av medicinsk praxis avseende den verksamhet överenskommelsen omfattar. 15 TVISTER Om parterna blir oeniga om någon punkt i denna överenskommelse skall tvisten lösas i den regelbundna dialogen som skall ske mellan parterna. Om detta inte är möjligt lyftes frågan till regionstyrelsen. 16 UNDERTECKNANDE PARTER Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt exemplar. Göteborg Göteborg För Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv Stenungsund, Ale För Styrelsen för Primärvård i Södra och Mellersta Bohuslän Jan-Åke Simonsson Ordförande Mats Frisell Ordförande För hälso- och sjukvårdskansliet För Primärvården Södra Bohuslän Ralph Harlid Hälso- och sjukvårdschef Gunilla Gustafsson Primärvårdsdirektör Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 13 (47)

242 17 BILAGOR 17.1 Bilaga 1 Total ersättning 2012 Slutlig Primärvården i Södra Bohuslän - Total Ersättning 2012 Budget 2011 Förändring Neddragning/Satsning Index 1,57 Ersättning 2012 MVC/Gynekologi MVC/Gyn Gyn op ökade kostnader FOU Lektorat i Obstetrik Lektorat i Allmänmedicin Sjukgymnastik BUM Barnoch unga med psykisk ohälsa NP-team Ungdomsmottagningar UM, Öckerö UM, Kungälv UM, Ale Övrigt Ljusbehandling Missbruksenhet Steungsund Läkartim Socialmed Tjörn CMHV-team CBHV-team CBHV-team, mödra- barn hälsovårdspsykologer Gemensamt: Läkemedel Arbetsmiljö Strukturella löneskillnader Behandlingshjälpmedel Preventivmedel Höjda sociala avgifter Inkontinens Infektionsscreening Palliativa medel Öckerö Beräknad ersättning Medicinsk service Totalt Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 14 (47)

243 17.2 Bilaga 2 Ansvar för läkemedel m.m. inom läkemedelsförmånen 2012 Allmänt Det är ett gemensamt intresse och ansvar för parterna att verka för en effektiv läkemedelsbehandling. Som ett stöd finns Läkemedelskommittén och Läkemedelsenheten. Dessa verkar på Hälso- och sjukvårdsutskottets uppdrag genom information och rekommendationer till förskrivare, allmänhet och linjeorganisationen. Primärvården i Södra Bohuslän ska visa följsamhet mot de mål som är uppsatta för god hushållning inom läkemedelsområdet. Vårdgivaren åtar sig att följa överenskommelser gällande läkemedelsförskrivning mellan olika utförare i Södra och Mellersta Bohuslän. Ansvar för 2012 Överenskommelsen omfattar verksamheter som inte ingår i VG Primärvård. Ersättning 2012 Ersättningen för 2012 uppgår till tkr. Beloppet inkluderar receptläkemedel samt handelsvaror som förskrivs via apoteken. I beloppet ingår också kostnader för SÄRNÄR. HSN Namn Belopp (Tkr) 1 Norra Bohuslän 19 2 Dalsland 8 3 Trestad 24 4 Mellersta Bohuslän Göteborg, Centrum/Väster Mitten Älvsborg 43 7 Södra Bohuslän Sjuhärad 60 9 Västra Skaraborg 8 10 Östra Skaraborg 5 11 Göteborg Hisingen Göteborg Nordost 194 Summa Nämnderna faktureras månatligen. Belopp som understiger 500 tkr faktureras en gång per år (juni). Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 15 (47)

244 17.3 Bilaga 3 Uppföljning av väntetider och tillgänglighet De uppgifter som för närvarande är aktuella för inrapportering till SKL:s vårddatabas (Väntetider i vården) är: Aktuellt väntetidsläge Ledig kapacitet Väntande patienter Faktisk väntetid Inrapporteringen omfattar Mottagning, enl SKLs förteckning Undersökning, enl SKLs förteckning Behandling, enl SKLs förteckning Inrapporteringen av Aktuellt väntetidsläge ska ske när helst förändring skett och minst månatligen. Inrapporteringen för Väntande patienter och Faktisk väntetid omfattar månatligen: Totalt antal väntande i intervall Väntande av eget val över 90 d (1 grupp) Om de nationella uppföljningsreglerna ändras, skall Leverantören anpassa sin inrapportering i enlighet med detta. Regional uppföljning Vårdgivaren skall på begäran, till Västra Götalandsregionen, leverera de uppgifter som är nödvändiga för uppföljning av regionala vårdgarantier eller annan regional uppföljning av tillgänglighet. Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 16 (47)

245 17.4 Bilaga 4 Överenskommelse mödrahälsovård och gynekologisk öppenvård Tecknad tvåårig överenskommelse avseende Mödrahälsovård och gynekologisk öppenvård finns sedan tidigare (Dnr HSN ) och gäller för åren 2011 och Vid årets förhandling konstaterade parterna att ingen förändring kommer att ske 2012 i denna överenskommelse. Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 17 (47)

246 17.5 Bilaga 5 Ekonomisk bilaga 2012 Mödrahälsovård och Gynekologisk öppenvård Den ekonomiska ersättningen har räknats upp med de av regionstyrelsen beslutade planeringsdirektiven för hälso- och sjukvård, 2,2 procent. Utöver detta tillkommer ett effektiviseringskrav om 0,7 procent för all verksamhet. Således innebär detta att den verkliga uppräkningen för år 2012 är 1.57 %. Verksamhet Ersättning 2011 tkr Uppräkning 1,57 % tkr MVC/Gynekologi Ersättning 2012 tkr Gynekologi operation ökade kostnader Total ersättning Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 18 (47)

247 17.6 Bilaga 6 Uppföljningsstatistik mödrahälsovård och gynekologi Enligt paragraf 9 i överenskommelsen om mödrahälsovård och gynekologi ska vårdgivaren månadsvis lämna uppföljningsstatistik till Beställaren enligt nedanstående. Redovisningen skall ske kvartalsvis. Mödrahälsovård Antalet läkarbesök (totalt) per enhet Antalet barnmorskebesök per enhet, uppdelat på besök avseende graviditet respektive preventivmedel Antalet tagna ROCK-prover Gynekologi Antalet läkarbesök (totalt) Antalet barnmorskebesök (totalt) Antalet polikliniska operationer Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 19 (47)

248 17.7 Bilaga 7 Överenskommelse avseende verksamheten Centralt Mödrahälsovårdsteam (CMHV) 2012 PARTER Mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale, Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Partille, Härryda, Mölndal, nedan kallad Beställarna och Styrelsen för Primärvård i Södra och Mellersta Bohuslän, nedan kallad Vårdgivaren, har följande överenskommelse träffats. GILTIGHETSTID Denna överenskommelse gäller från och med 1 januari 2012 till och med 31 december Överenskommelsen kan, om parterna är överens där om, förlängas ytterligare ett (1) år. INRIKTNING Syftet med Vårdgivarens verksamhet (CMHV) är att ha ett övergripande regleringsansvar gentemot all mödrahälsovård, oavsett driftform inom HSN 4:s och HSN 7:s geografiska upptagningsområde. Grunden för denna överenskommelse utgörs av följande dokument: Beställarnas Mål och inriktningsdokument och Beställningsunderlag samt Budget 2012 Regionfullmäktiges beslut om Budget 2012 och Flerårsplan Vårdgivaren skall verka för att implementera de måldokument, riktlinjer och policies som är beslutade av Regionfullmäktige, Regionstyrelsen och Beställarna och som berör hälso- och sjukvården Vårdgivaren skall i samverkan utveckla verksamheten med fokus på kvinnan i fertil ålder i samband med graviditet, preventivmedelsrådgivning, förebyggande av oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar samt förebyggande av cervixcancer. Dessutom skall Vårdgivaren utveckla och handleda vid föräldrastöd. UPPDRAG Vårdgivarens uppdrag omfattar följande: Metodutveckling avseende mödrahälsovårdens basprogram och andra vårdprogram Delta i utveckling och styrning av regionens organiserade cellprovskontroll avseende förebyggande av cervixcancer Uppföljning och beskrivning av det arbete som utförs på mödravårdscentralerna (MVC) Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 20 (47)

249 Fortbildning av MVC-personal Rådgivning, stöd och handledning av MVC-personal Initiera, stödja och följa upp kompetensutvecklingen på MVC Delta på nationell nivå vad gäller utveckling av verktyg och metoder på MVC Följa situationen avseende kvinnors reproduktiva hälsa i Södra och Mellersta Bohuslän Samverka med länssjukvård, kommunala, regionala och nationella instanser i frågor rörande kvinnors reproduktiva hälsa Vara remissinstans i frågor rörande kvinnors reproduktiva hälsa Utgöra FoU-funktion för psykologer inom primärvårdens mödra- och barnhälsovård Handleda i psykosocialt arbetssätt och medverka vid psykologisk konsultation Medverka vid utveckling och handledning i arbetet med mödrar med drogproblematik för att förbättra förutsättningen för det nyfödda barnet och familjen Medverka vid FoU-arbete inom mödrahälsovården Utgöra ett stöd för nämnden vid upphandling och uppföljning av mödrahälsovård, bl a genom att utarbeta kvalitets- och uppföljningskriterier I mödrahälsovårdsöverläkarens uppdrag ingår även myndighetsansvar SAMVERKAN Vårdgivaren skall huvudsakligen arbeta gentemot följande aktörer och målgrupper: Personal på MVC, allmänläkarmottagningar oavsett driftform, barnmottagningar Barnhälsovården Sahlgrenska Universitetssjukhuset Organisationer på riksnivå, t ex Socialstyrelsen, Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi, Svenska Barnmorskeförbundet, MHV-psykologernas yrkesförening, Statens Folkhälsoinstitut (FHI) samt Sveriges kommuner och landsting (SKL) PERSONAL INOM CMHV Vårdgivaren förbinder sig att anställa personal med erforderlig kompetens och i en omfattning som gör det möjlig att uppfylla verksamhetskraven enligt denna överenskommelse. Vårdgivaren skall vidare se till att behovet av fortbildning och handledning tillgodoses så att uppgifterna enligt överenskommelsen kan fullgöras på ett adekvat sätt. Vårdgivaren adjungerar vid behov resurspersoner i särskilda frågor. KVALITET Vårdgivaren skall i sitt kvalitetsarbete uppfylla Socialstyrelsens föreskrifter (f.n. SOSFS 2005:12). Vårdgivaren skall dokumentera sin verksamhet på så sätt att det möjliggör eget kvalitetssäkringsarbete och extern granskning av detta arbete. Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 21 (47)

250 Vårdgivaren skall kvalitetssäkra mödrahälsovården inom HSN 4:s och HSN 7:s geografiska upptagningsområde på så sätt att det möjliggör lokalt kvalitetssäkringsarbete och extern granskning av den lokala verksamhetens innehåll och kvalitet. Vårdgivaren skall löpande redovisa verksamhetsuppföljning av mödrahälsovården som återspeglar detta arbete. SAMRÅD Parterna har ett ömsesidigt informations- och samrådsansvar beträffande verksamhetsåtgärder eller organisationsförändringar, som påverkar överenskommelsens fullgörande. Det åvilar Vårdgivaren att kontinuerligt hålla hälso- och sjukvårdsnämnden informerad om avvikelser från vårdgivarens ansvar och åtagande i enlighet med denna överenskommelse. EKONOMISK ERSÄTTNING Under tiden för överenskommelsen ersätter beställarna vårdgivarna med ett fast belopp enligt bilaga 8. Ekonomisk fördelning har sin grund i antal nämndinvånare. Justering av beloppet sker enligt hälso- och sjukvårdsnämndernas ekonomiska förutsättningar. Utbetalning följer gällande rutiner inom VGR. OMFÖRHANDLING Om det under perioden för överenskommelsen skulle inträffa väsentliga förändringar i förutsättningarna för denna överenskommelse äger endera parten rätt att påyrka omförhandling. Sådan väsentlig förändring kan vara nya lagar, förordningar eller ändringar av medicinsk praxis, avseende den vård/verksamhet överenskommelsen omfattar. UPPFÖLJNING AV ÖVERENSKOMMELSEN Uppföljning av verksamheten sker i samband med årsredovisning samt vid ordinarie sammankomster. TVISTER Om parterna blir oeniga om någon punkt i denna överenskommelse skall tvisten lösas i den regelbundna dialogen som skall ske mellan parterna. Om detta inte är möjligt lyftes frågan till regionstyrelsen. Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 22 (47)

251 Denna överenskommelse har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit ett exemplar var. ******************** Göteborg Göteborg För Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv Stenungsund, Ale För Styrelsen för Primärvård Södra och Mellersta Bohuslän Jan-Åke Simonsson Ordförande Mats Frisell Ordförande För Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Partille, Härryda, Mölndal Evert Svenningsson Ordförande För hälso- och sjukvårdskansliet För Primärvården Södra Bohuslän Ralph Harlid Hälso- och sjukvårdschef Gunilla Gustafsson Primärvårdsdirektör Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 23 (47)

252 17.8 Bilaga 8 Ekonomisk bilaga 2012 CMHV-team Den ekonomiska ersättningen har räknats upp med de av regionstyrelsen beslutade planeringsdirektiven för hälso- och sjukvård, 2,2 procent. Utöver detta tillkommer ett effektiviseringskrav om 0,7 procent för all verksamhet. Således innebär detta att den verkliga uppräkningen för år 2012 är 1.57 %. Verksamhet Ersättning 2011 tkr Uppräkning 1,57 % tkr Ersättning 2012 tkr CMVH-team HSN 7 CMVH-team HSN Totalt Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 24 (47)

253 17.9 Bilaga 9 Överenskommelse avseende centralt barnhälsovårdsteam samt mödra- och barnhälsovårdspsykologer 2012 PARTER Mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale samt Hälsooch sjukvårdsnämnd 7 Partille, Härryda, Mölndal, nedan kallade Beställarna och Styrelsen för Primärvård i Södra och Mellersta Bohuslän, nedan kallad Vårdgivaren, har följande överenskommelse träffats. GILTIGHETSTID Denna överenskommelse gäller från och med 1 januari 2012 till och med 31 december Överenskommelsen kan, om parterna är överens där om, förlängas ytterligare ett (1) år. UTGÅNGSPUNKTER FÖR ÖVERENSKOMMELSEN Syftet med Vårdgivarens verksamhet är att ha ett övergripande regleringsansvar gentemot all barnhälsovård, oavsett driftform inom Beställarnas geografiska upptagningsområde. Grunden för denna överenskommelse utgörs av följande dokument: Beställarnas Mål och inriktningsdokument, Beställningsunderlag samt budget 2012 Regionfullmäktiges beslut om Budget 2012 och Flerårsplan Verksamhetsbeskrivning för Mödra- och barnhälsovårdspsykologer i Västra Götalandsregionen (2006) Vårdgivaren skall verka för att implementera de måldokument, riktlinjer och policies som är beslutade av Regionfullmäktige, Regionstyrelsen och Beställarna och som berör hälso- och sjukvården Vårdgivaren skall verka för att FN:s konvention om barnets rättigheter efterlevs i verksamheten. ALLMÄNNA KRAV OCH KVALITETSKRAV Vårdgivaren skall tillhandahålla vård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen samt i enlighet med vad som gäller inom specialiteten vad avser bl.a. kvalitetskrav och medicinsk praxis. Vårdgivaren skall anpassa undersöknings- och behandlingsmetoder till utvecklingen på området liksom till övergripande inriktningsbeslut och vårdprogram som kan komma att tas inom regionen och som generellt berör den typ av vård som överenskommelsen avser. Inom VGR överenskomna gemensamma indikationskriterier skall följas. Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 25 (47)

254 Vårdgivaren skall bedriva ett fortlöpande, systematiskt och dokumenterat arbete med kvalitets- och verksamhetsutveckling, så att hälso- och sjukvårdslagens krav på god kvalitet i hälso- och sjukvård tillgodoses. Arbetet skall uppfylla de krav på kvalitetssystem och kontinuerligt utvecklingsarbete som anges i Socialstyrelsens föreskrifter (f.n. SOSFS 2005:12) uppfylls. Verksamheten ska bedrivas i lokaler med god tillgänglighet för alla. Jämställdhets- och jämlikhetsperspektivet skall genomsyra all verksamhet. Vårdgivaren skall delta i regionalt samarbete mellan vårdgivare. GRUNDLÄGGANDE UPPDRAG Centrala barnhälsovårdsteamet (CBHV-teamet) Vårdgivarens uppdrag omfattar följande: Metodutveckling avseende BVC:s basprogram Delta på nationell nivå vad gäller utveckling av verktyg och metoder inom BVC Samverka med länssjukvård, kommunala, regionala och nationella instanser i barnhälsofrågor Följa barns livssituation i Mellersta och södra Bohuslän Fortbildning och stöd gentemot BVC-personal Rådgivning åt BHV-personal och barnfamiljer Följa upp kompetensutveckling på BVC Deltaga i fokusgrupp för vaccinationer Följa upp vaccinationsverksamheten inom barnhälsovården Utgöra samordningsfunktion för logopeder, psykologer och dietister inom primärvårdens barnhälsovård och barn- och ungdomsverksamhet Uppföljning och beskrivning av det kvalitetsarbete, som utförs på BVC Utgöra ett stöd för Beställarna vid upphandling och uppföljning av barnhälsovård bl a genom att utarbeta kvalitets- och uppföljningskriterier Vara remissinstans i barnhälsofrågor I Barnhälsovårdsöverläkarens uppdrag ingår även myndighetsansvar Vårdgivaren skall huvudsakligen arbeta gentemot följande aktörer och målgrupper. Personal på BVC, allmänläkarmottagningar oavsett driftform, barnmottagningar Mödrahälsovården, oavsett driftform Familjecentraler Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Berörda verksamheter inom kommunerna Organisationer på riksnivå, t.ex. Socialstyrelsen, Statens Folkhälsoinstitut samt Sveriges Kommuner och Landsting Mödra- och barnhälsovårdspsykologerna Mödra- och barnhälsovårdspsykologerna utgör en fri nyttighet för mödrahälsovård och barnhälsovård oavsett driftsform. Mödra- och barnhälsovårdspsykologverksamheten skall bedrivas som en enhetlig verksamhet inom de två nämndområdena. Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 26 (47)

255 Mödra- och barnhälsopsykologverksamhetens uppdrag är att ur ett folkhälsoperspektiv främja psykisk hälsa hos blivande föräldrar och familjer med barn i förskoleåldrarna genom förebyggande, utredande och behandlande insatser. Grunduppdraget består av tre områden: Personal konsultation och handledning Barn/föräldrar insatser under graviditet, för barn 0-6 år och för föräldrar/vårdnadshavare till barn 0-6 år. Kompetens/metodutveckling inom områdena graviditet, barn 0-6 år och föräldraskap för barn 0-6 år Mödra- och barnhälsovårdspsykologerna är en central aktör i arbetet med att utveckla den föräldraförberedande verksamheten och föräldrastödsarbetet bland annat genom att stödja tillämpandet av metoder/arbetssätt som har stöd i forskningen. Mödra- och barnhälsovårdspsykologerna utgör ett generellt kunskapsstöd för mödraoch barnhälsovårdens personal och ska vid behov erbjuda fortbildningsinsatser rörande ett psykologiskt perspektiv på barnets och föräldraskapets utveckling i samverkan med CBHV-teamet. Mödra- och barnhälsovårdspsykologerna ansvarar för kontinuerlig fortbildning i tidig upptäckt och behandling av post partum depression i samverkan med CBHV-teamet. Mödra- och barnhälsovårdspsykologerna utgör en konsultfunktion för personalen inom mödrahälsovård samt barnhälsovård oavsett driftsform. Psykologverksamheten ska erbjuda regelbundna konsultationer, minst en gång per månad, till personalen inom MHV respektive BHV. Mödra- och barnhälsovårdspsykologerna tar emot remisser från barnmorske- och barnhälsovårdsmottagningar i upptagningsområdet. Föräldrar har möjlighet att själva ta kontakt. Insatserna är till övervägande del korttidsinsatser. Utgångspunkten för Mödra- och barnhälsovårdspsykologernas uppdrag är föräldraskapet, insatserna genomförs inom följande områden. Samtalsbehandling Utvecklingsbedömning Föräldrakonsultation Föräldrastöd i grupp Telefonrådgivning Frågeställningar på individnivå återfinns inom exempelvis följande områden. Stödbehov under graviditet Anknytnings/samspelsproblem Stöd i föräldraskap Barnpsykologisk rådgivning Basutredningar Våld i nära relationer Mödra- och barnhälsovårdspsykologerna deltar i befintliga samverkansforum och professionella nätverk samt initierar vid behov samverkan med aktuella samarbetspartners; personal inom övrig primärvård såsom distriktsläkare, kurator och psykolog på vårdcentral, CBHV, CMHV, KK, barn- och ungdomshabilitering, logopeder, Barnmottagning, BUP, vuxenpsykiatri, Socialtjänstens förebyggande samt myndighetsutövande verksamheter, skolhälsovård, resursteam, förskolepersonal och övriga instanser som kan bli aktuella. Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 27 (47)

256 Mödra- och barnhälsovårdspsykologerna ska främja samverkan mellan MHV och BHV för att säkerställa en röd tråd i bl.a. föräldraförberedande och föräldrastärkande verksamhet på individ- och gruppnivå. Psykologverksamheten ska bedrivas i varje kommun. Psykologverksamheten ska erbjuda god tillgänglighet i sina insatser för såväl MHV och BHV personal som de individ- och familjeinriktade insatserna. Psykologverksamheten ska erbjuda konsultationer med regelbundenhet på de lokala vårdenheterna. Där Familjecentral finns ska Mödra- och barnhälsovårdspsykologen i nära samarbete med övriga personalkategorier delta i det förebyggande arbetet på Familjecentralen. PERSONALENS KOMPETENS Vårdgivaren skall tillhandahålla personal med erforderlig kompetens och i en omfattning som gör det möjligt att uppfylla verksamhetskraven enligt denna överenskommelse. Mödra-/Barnhälsovårdspsykolog skall vara legitimerad psykolog med kompetens i konsultationsmetodik, utvecklingspsykologi, graviditetspsykologi, hälsopsykologi och psykoterapeutiska metoder anpassade till MHV/BHV-arbete. TOLK Vårdgivaren skall tillhandahålla tolk till patienter som inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket. Vårdgivaren har rätt att utan kostnad anlita tolk eller tolkförmedling med vilka Västra Götalandsregionen har avtal. Vårdgivaren ansvarar för tolkservice åt döva, dövblinda, gravt hörselskadade och talskadade personer. Vårdgivaren rekvirerar service genom regionens tolkcentral och regionen finansierar tjänsten. UPPFÖLJNING Vårdgivaren skall på begäran av Beställarna lämna uppgifter om den verksamhet som överenskommelsen omfattar. Vårdgivaren är även skyldig att informera Beställarna om andra förhållanden som kan vara av vikt för fullföljandet av överenskommelsen samt att utan anmodan av nämnden lämna följande uppgifter. Skriftlig årlig verksamhetsredovisning utifrån överenskommelsen, senast den 15:e januari varje år. Uppföljning ska ske enligt uppföljningsbilagan, bilaga 1. Årlig avstämning av verksamheten skall ske i dialogform. Vårdgivaren förbinder sig att delta i dialog med Beställarna. Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg tar initiativ till träffarna. Enhetligt journalsystem som är kompatibelt med vårddatabasen VEGA. Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 28 (47)

257 ERSÄTTNING Under tiden för denna överenskommelse utgår ersättning till enligt övergripande sammanställning i bilaga 10. Ersättningen uppräknas årligen i enlighet med regionstyrelsens planeringsdirektiv för primärvård. Ersättningen inkluderar kostnader för tolk och medicinsk service. Patienter från andra hälso- och sjukvårdsnämnder inom VGR faktureras respektive hemmanämnd. Vårdgivaren fakturerar Beställaren med 1/12 av den fasta årsersättningen varje månad. Utbetalningen sker omkring den 28:e varje månad. OMFÖRHANDLING Omförhandling kan begäras skriftligen av part vid väsentliga förändringar av sakförhållanden som ligger till grund för denna överenskommelse, eller om villkoren i denna överenskommelse inte har blivit uppfyllda. Sådan väsentlig förändring kan vara ny lagstiftning, förordningar eller ändringar av medicinsk praxis avseende den verksamhet överenskommelsen omfattar. ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG Om parterna blir oeniga om någon punkt i denna överenskommelse skall tvisten lösas i den regelbundna dialogen som skall ske mellan parterna. Om detta inte är möjligt lyftes frågan till regionstyrelsen. Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 29 (47)

258 Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt exemplar. ******************** Göteborg Göteborg För Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv Stenungsund, Ale För Styrelsen för Primärvård Södra och Mellersta Bohuslän Jan-Åke Simonsson Ordförande Mats Frisell Ordförande För Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Partille, Härryda, Mölndal Evert Svenningsson Ordförande För hälso- och sjukvårdskansliet För Primärvården Södra Bohuslän Ralph Harlid Hälso- och sjukvårdschef Gunilla Gustafsson Primärvårdsdirektör Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 30 (47)

259 17.10 Bilaga 10 Ekonomisk bilaga 2012 CBHV och Mödra- och Barnhälsovårdspsykologer Den ekonomiska ersättningen har räknats upp med de av regionstyrelsen beslutade planeringsdirektiven för hälso- och sjukvård, 2,2 procent. Utöver detta tillkommer ett effektiviseringskrav om 0,7 procent för all verksamhet. Således innebär detta att den verkliga uppräkningen för år 2012 är 1.57 %. Verksamhet Ersättning 2011 tkr Satsning 2012 Uppräkning 1,57 % tkr CBHV-team CBHV-team Ersättning 2012 tkr Totalt Verksamhet MBHV Psykolog team 7 MBHV Psykolog - team 4 Ersättning 2011 tkr Uppräkning 1,57 % tkr Ersättning 2012 tkr Totalt Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 31 (47)

260 17.11 Bilaga 11 Mål- och uppföljningsplan Mödra- och Barnhälsovårdspsykologerna 2012 MÅL OCH UPPFÖLJNINGSPLAN - Mödra- och Barnhälsovårdspsykologerna 2012 GOD VÅRD UPPFÖLJNING ANSVAR/ METOD Kunskapsbaserad hälsooch sjukvård Patientfokuserad hälsooch sjukvård Antal föräldragrupper som mbhv-psykolog deltar i Antal konsultationer uppdelat på vårdgivare och vårdenheter Antal individinsatser och parinsatser (särredovisas) genom egenremiss Antal individinsatser och parinsatser (särredovisas) genom remiss från barnmorska/bvc-sköterska/läkare Antal insatser fördelat på åtgärdskoder, redovisa uppdelat på kön Antal besök från MHV respektive BHV Antal utvecklingsbedömningar MBHVP Effektiv hälso- och sjukvård Redovisa samverkan på lokal och regional nivå MBHVP Jämlik hälso- och sjukvård samt i rimlig tid Antal mödrar Antal fäder Antal föräldrapar Relationen mellan inkommande och avslutade ärenden Antal besök i genomsnitt per individ Genomsnittlig väntetid till första besök Redogör för den fysiska tillgängligheten MBHVP Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 32 (47)

261 17.12 Bilaga 12 Överenskommelse Barn- och ungdomsmedicin år 2012 PARTER Mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale (nedan kallad Beställaren) och Styrelsen för Primärvård i Södra och Mellersta Bohuslän (nedan kallad Vårdgivaren) tecknas följande överenskommelse. Överenskommelsen avser barn- och ungdomsmedicin som skall bedrivas i kommunerna Ale, Kungälv, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. GILTIGHETSTID Denna överenskommelse gäller från och med 1 januari 2012 till och med 31 december Överenskommelsen kan, om parterna är överens där om, förlängas ytterligare ett (1) år. FÖRUTSÄTTNINGAR Grundläggande förutsättningar för uppdraget återges i ramöverenskommelse mellan parterna, dnr HSN ALLMÄNNA KRAV OCH KVALITETSKRAV Vårdgivaren skall tillhandahålla vård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen samt i enlighet med vad som gäller inom specialiteten vad avser bl.a. kvalitetskrav och medicinsk praxis. Vårdgivaren skall anpassa undersöknings- och behandlingsmetoder till utvecklingen på området liksom till övergripande inriktningsbeslut och vårdprogram som kan komma att tas inom regionen och som generellt berör den typ av vård som överenskommelsen avser. Inom VGR överenskomna gemensamma indikationskriterier skall följas. Vårdgivaren skall bedriva ett fortlöpande, systematiskt och dokumenterat arbete med kvalitets- och verksamhetsutveckling, så att hälso- och sjukvårdslagens krav på god kvalitet i hälso- och sjukvård tillgodoses. Arbetet skall uppfylla de krav på kvalitetssystem och kontinuerligt utvecklingsarbete som anges i Socialstyrelsens föreskrifter (f.n. SOSFS 2005:12) uppfylls. Vårdgivaren skall: systematiskt inhämta patientens synpunkter på hur vården fungerar tillse att patientens befogade synpunkter och önskemål om förbättring tas tillvara tillse att patienten informeras om aktuella behandlingsmetoder samt möjliga effekter av behandling Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 33 (47)

262 vid behov hänvisa till annan vårdgivare informera om patientens rätt att vända sig till patientnämnd inom Västra Götalandsregionen, om hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, vårdgivarens ansvarsförsäkring samt om patientförsäkring. Vårdgivaren ansvarar för att mottagningarnas struktur avseende organisation, lokaler och utrustning är av sådan art att förutsättningar för en kvalitativ hälso- och sjukvård ges. Vårdgivaren skall delta i regionalt samarbete mellan vårdgivare. ÅTAGANDE Överenskommelsen avser barn- och ungdomsmedicinsk mottagning omfattande barn i kommunerna Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund och Ale. Utbudspunkter skall finnas i nuvarande omfattning, d.v.s. i Tjörn, Öckerö, Kungälv/Ale samt Stenungsund. I Vårdgivarens åtagande ingår att omsätta regionfullmäktiges mål, inriktning och policys och Beställarens strategiska mål och prioriteringar i den dagliga verksamheten. Verksamheten skall bedrivas i enlighet med tillämpliga lagar. Vårdgivaren skall: tillhandahålla barn- och ungdomsmedicinsk specialistmottagning enligt angivelse i vårdkatalog och med prioritet för kroniskt sjuka barn och ungdomar samt barn och ungdomar med särskilda behov tillhandahålla tidsbestämd mottagning telefonrådgivning med god tillgänglighet implementera arbetssättet Runda barn projektet i ordinarie verksamhet handledning av blivande specialister i allmänmedicin och barn- och ungdomsmedicin. Enligt gällande valfrihet har patienten sin fulla frihet att välja mottagning/vårdenhet samt sjukhus inom Västra Götaland. Avseende SIMBA-området (Tjörn, Stenungsund, Kungälv och Ale kommuner) ges Vårdgivaren ett gemensamt uppdrag, i samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin på Kungälvs sjukhus samt barn- och ungdomshabiliteringen, att utveckla former för samverkan utifrån regionens riktlinjer Ett utvecklat samarbete riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder. Vidare skall Vårdgivaren ta aktiv del i regionens genomförandeplan för implementering samt i arbetet att ta fram en delregional genomförandeplan för dessa riktlinjer. Avseende Öckerö kommun ges Vårdgivaren ett gemensamt uppdrag att i samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin SU utveckla former för samverkan och eventuell samlokalisering på Öckerö, utifrån regionens riktlinjer Ett utvecklat samarbete riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder. Västbus är ett exempel på samverkan mellan kommunerna och regionen kring gemensamma riktlinjer för barns bästa. Under 2009 har en förnyad utvärdering/uppföljning genomförts. Det är viktigt att den inriktning som anvisas i Västbus följs. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 34 (47)

263 utvecklingen för ungdomar mellan år med psykiska problem så att en kontinuitet uppnås vid övergång till vuxenlivet. Vårdgivaren skall delta i arbetet med revidering av Råd för utredningsarbete på basnivån enligt Västbus riktlinjer. Arbete inom skolväsendets obligatoriska och frivilliga skolformer i Västra Götalandsregionen. Vårdgivaren skall även delta i arbetet med konsekvenser av kommande vårdkedjekartläggning av hälso- och sjukvård för barn och ungdomar i nämndområdet. PERSONAL Vårdgivaren förbinder sig att anställa personal med erforderlig kompetens och i en omfattning som gör det möjligt att uppfylla verksamhetskraven enligt denna överenskommelse. Vårdgivaren skall vidare se till att behovet av fortbildning och handledning tillgodoses så att uppgifterna enligt överenskommelsen kan fullgöras på ett adekvat sätt. PRIORITERING Den hälso- och sjukvård som ges skall följa beslutade nationella riktlinjer samt vad som övrigt anges som prioriteringsinriktning av hälso- och sjukvården i Västra Götaland. LÄKEMEDEL Vårdgivaren har ett ekonomiskt ansvar för förskrivning av receptläkemedel och hjälpmedel som sker med de arbetsplatskoder som gäller för barn- och ungdomsmedicin, Primärvården Södra Bohuslän. Läkemedelsansvaret gäller de förmånskostnader som faktureras regionen, och som avser invånare i Västra Götaland. I kostnadsansvaret ingår också dosdispenseringskostnader. Det är ett gemensamt intresse och ansvar för parterna att verka för en effektiv läkemedelsbehandling. Som ett stöd finns en regional läkemedelskommitté. Vårdgivaren åtar sig att följa läkemedelskommitténs rekommendationer, regionens terapiriktlinjer samt beslutade strategier och handlingsplaner inom läkemedelsområdet. Det är angeläget att Vårdgivaren deltar i det lokala samverkansarbetet inom läkemedelsområdet. Vårdgivaren ska beakta de nyckeltal som är föremål för särskild uppföljning Resurser för nya läkemedel, nya indikationer m.m. fördelas i regionen i särskild ordning. VERKSAMHETSREDOVISNING Vårdgivaren skall till Beställaren lämna månadsvis uppföljningsstatistik enligt överenskommelse. Därutöver skall vårdgivaren redovisa hur man inom mottagningsverksamheten uppfyller vårdgarantin som fastställts inom Västra Götalandsregionen. Redovisningen skall ske kvartalsvis. Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 35 (47)

264 Vårdgivaren skall till Beställaren en gång per år redovisa verksamhetens utveckling och resultat enligt de anvisningar som utgår från hälso- och sjukvårdsnämnden. Årsredovisningen skall lämnas till Beställaren senast den 15 januari påföljande år. Samverkan Vårdgivaren förbinder sig att utveckla och vidmakthålla samverkan avseende vård och behandling med berörda verksamheter inom respektive kommun såsom exempelvis barn- och ungdomspsykiatrin, primärvården, ungdomsmottagningarna, länssjukvården, barnhabiliteringen samt kommunernas övriga förvaltningar. Vårdgivaren skall i samverkan särskilt uppmärksamma barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt. SAMRÅD Parterna skall ha en kontinuerlig dialog. Syftet är att båda parter ska få en god kunskap om varandras syn på såväl aktuella som mer långsiktiga frågor. I det årliga budgetarbetet ska parterna ha en nära dialog grundad på hälso- och sjukvårdsnämndens mål och inriktning utifrån de förutsättningar för kommande års budget som fastställs av regionens beslutande organ. De ansvariga för vårdgivarens olika verksamheter ges möjlighet att inför hälso- och sjukvårdsnämnden redovisa verksamhetens utveckling och resultat. Det åvilar vårdgivaren att kontinuerligt hålla hälso- och sjukvårdsnämnden informerad om avvikelser från vårdgivarens ansvar och åtagande i enlighet med denna överenskommelse. ERSÄTTNING Under tiden för denna överenskommelse utgår ersättning till enligt övergripande sammanställning i bilaga 13. Ersättningen uppräknas årligen i enlighet med regionstyrelsens planeringsdirektiv för primärvård. Ersättningen inkluderar kostnader för tolk och medicinsk service. Patienter från andra hälso- och sjukvårdsnämnder inom VGR faktureras respektive hemmanämnd. Vårdgivaren fakturerar Beställaren med 1/12 av den fasta årsersättningen varje månad. Utbetalningen sker omkring den 28:e varje månad. OMFÖRHANDLING Omförhandling kan begäras skriftligen av part vid väsentliga förändringar av sakförhållanden som ligger till grund för denna överenskommelse, eller om villkoren i denna överenskommelse inte har blivit uppfyllda. Sådan väsentlig förändring kan vara ny lagstiftning, förordningar eller ändringar av medicinsk praxis avseende den verksamhet överenskommelsen omfattar. Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 36 (47)

265 TVISTER Om parterna blir oeniga om någon punkt i denna överenskommelse skall tvisten lösas i den regelbundna dialogen som skall ske mellan parterna. Om detta inte är möjligt lyftes frågan till regionstyrelsen. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt exemplar. ************ Göteborg Göteborg För Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 och Tjörn, Öckerö, Kungälv Stenungsund, Ale För Styrelsen för Primärvård i Södra Mellersta Bohuslän Jan-Åke Simonsson Ordförande Mats Frisell Ordförande För hälso- och sjukvårdskansliet För Primärvården Södra Bohuslän Ralph Harlid Hälso- och sjukvårdschef Gunilla Gustafsson Primärvårdsdirektör Björn Wettergren Verksamhetschef Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 37 (47)

266 17.13 Bilaga 13 Ekonomisk bilaga 2012 Barn- och ungdomsmedicin Den ekonomiska ersättningen har räknats upp med de av regionstyrelsen beslutade planeringsdirektiven för hälso- och sjukvård, 2,2 procent. Utöver detta tillkommer ett effektiviseringskrav om 0,7 procent för all verksamhet. Således innebär detta att den verkliga uppräkningen för år 2012 är 1.57 %. Verksamhet Ersättning 2011 tkr Neddragning 2012 Uppräkning 1.57 % tkr Ersättning 2012 tkr BUM Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 38 (47)

267 17.14 Bilaga 14 Överenskommelse Sjukgymnastik 2012 PARTER Mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale (nedan kallad Beställaren) och Styrelsen för Primärvård i Södra och Mellersta Bohuslän (nedan kallad Vårdgivaren) tecknas följande överenskommelse. Överenskommelsen avser sjukgymnastik som skall bedrivas i kommunerna Stenungsund, Tjörn och Öckerö. GILTIGHETSTID Denna överenskommelse gäller från och med 1 januari 2012 till och med 31 december Överenskommelsen kan, om parterna är överens där om, förlängas ytterligare ett (1) år. FÖRUTSÄTTNINGAR Förutom de grundläggande förutsättningar för uppdraget som återges i ramöverenskommelse mellan parterna, dnr HSN , skall Vårdgivaren även arbeta utifrån följande. Beställarens målsättning för utvecklingen inom rehabiliteringsområdet är att rehabiliteringsgarantin om 6-8 veckor för multimodal rehabilitering (MMR) och kognitiv beteendeterapi (KBT) ska eftersträvas. Samverkan mellan arbetsterapi, sjukgymnastik, primär- och länssjukvård kring smärtpatienter skall öka. En utveckling mot multiprofessionella rehabiliteringsteam i samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun skall ske. Detta som ett led i bl a strokevårdskedjan, för snabb rehabilitering av strokedrabbade patienter. ALLMÄNNA KRAV OCH KVALITETSKRAV Vårdgivaren skall tillhandahålla vård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen samt i enlighet med vad som gäller inom specialiteten vad avser bl.a. kvalitetskrav och medicinsk praxis. Vårdgivaren skall anpassa undersöknings- och behandlingsmetoder till utvecklingen på området liksom till övergripande inriktningsbeslut som kan komma att tas inom regionen och som generellt berör den typ av vård som överenskommelsen avser. Inom VGR överenskomna gemensamma indikationskriterier skall följas. Vårdgivaren skall bedriva ett fortlöpande, systematiskt och dokumenterat arbete med kvalitets- och verksamhetsutveckling, så att hälso- och sjukvårdslagens krav på god kvalitet i hälso- och sjukvård tillgodoses. Arbetet skall uppfylla de krav på kvalitetssystem och konti- Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 39 (47)

268 nuerligt utvecklingsarbete som anges i Socialstyrelsens föreskrifter (f.n. SOSFS 2005:12) uppfylls. Vårdgivaren skall: systematiskt inhämta patientens synpunkter på hur vården fungerar tillse att patientens befogade synpunkter och önskemål om förbättring tas tillvara tillse att patienten informeras om aktuella behandlingsmetoder samt möjliga effekter av behandling vid behov hänvisa till annan vårdgivare informera om patientens rätt att vända sig till patientnämnd inom Västra Götalandsregionen, om hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, vårdgivarens ansvarsförsäkring samt om patientförsäkring. Vårdgivaren ansvarar för att mottagningarnas struktur avseende organisation, lokaler och utrustning är av sådan art att förutsättningar för en kvalitativ hälso- och sjukvård ges. Vårdgivaren skall delta i regionalt samarbete mellan vårdgivare. ÅTAGANDE Överenskommelsen avser sjukgymnastik på primärvårdsnivå i kommunerna Tjörn, Öckerö, Stenungsund. Utbudspunkter skall minst finnas i nuvarande omfattning, d.v.s. på Öckerö, Tjörn och i Stenungsund. I Vårdgivarens grundåtagande ingår att omsätta regionfullmäktiges mål, inriktning och policys och Beställarens strategiska mål och prioriteringar i den dagliga verksamheten. Verksamheten skall bedrivas i enlighet med tillämpliga lagar. Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för åtgärder som vidtas för att främja att den enskilde efter sjukdom eller skada återvinner bästa möjliga funktionsförmåga. Vårdgivaren ska i sin verksamhet och utifrån sin speciella kompetens särskilt uppmärksamma de grupper i befolkningen som uppvisar sämst hälsa. Inom rehabilitering i närsjukvård eftersträvas tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter. Verksamheten omfattar en mångfald av funktionsstörningar, både av psykisk och fysisk art, till exempel: Patienter med sjukdomar/skador i rörelsesystemet Patienter med långvarig smärta Patienter med psykisk ohälsa eller psykosomatiska problem Patienter med sjukdomar/skador i andningsorganen Patienter med sjukdomar/skador i cirkulationssystemet Patienter med sjukdomar/skador i nervsystemet, inkl strokerehabilitering Verksamheten skall omfatta: Tidigt insatta rehabiliteringsinsatser Utredning och diagnostik Behandlingsplanering och behandling Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 40 (47)

269 Behandling individuellt och i grupp1 När så är relevant, samordnade individuella rehabiliteringsplaner utifrån individens förutsättningar. I planen samordnas insatser från övriga vårdgivar/aktörer som är aktuella Information och instruktion till patienter och närstående Hänvisning av patienter till egenträning (ex FYSS/FaR) Enstaka hembesök, enstaka besök i skola eller på arbetsplats Hjälpmedelsförskrivning Rehabmöten med andra vårdgivare och myndigheter kring enskild patient, inkl medverkan i rehabiliteringsteam/bedömningsteam inom och utanför den egna enheten Vårdgivaren ska ha god kännedom om de behandlingsrutiner och vårdprogram som tillämpas inom verksamhetsområdet. Vårdgivaren ska stödja en positiv hälsoutveckling genom att utveckla det individinriktade förebyggande arbetet vid patientkontakter. Vårdgivaren ska implementera arbetssättet Runda barn projektet i ordinarie verksamhet Vårdgivaren ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv, motverka vårdberoende och stötta patienten att ta egenansvar för återfallsförebyggande/ funktionsuppehållande träning och för livsstilsförändringar. Efter avslutad sjukvårdande behandling ska patienten vid behov motiveras självträning via hänvisning till ordinarie friskvårdsutbud i samhället. I de fall patienten inte själv kan genomföra ett självträningsprogram skall vårdgivaren instruera närstående eller övrig person i patientens nätverk om hur fortsatt självträning skall gå till. Insatser för sjukvårdande behandling skall alltid vara tidsbegränsade, men kan vara periodiskt återkommande. Patienter och anhöriga skall kunna kontakta mottagningen under kontorstid. Mottagningen skall hållas öppen för akut och tidsbeställda besök samt vara tillgänglig per telefon helgfri måndag till fredag, på tider som av befolkningen upplevs som god tillgänglighet, dock minst 08:00-17:00. Mottagningen skall vara öppen hela året, med undantag för storhelger. Vid de tider mottagningen inte har öppet skall telefonsvarare ge information om öppettider. Möjlighet att lämna telefonmeddelande skall finnas. Det skall även vara möjligt att kontakta mottagningen på elektronisk väg. Svar skall ges inom två arbetsdagar. Enlig gällande valfrihet har patienten sin fulla frihet att välja mottagning/vårdenhet samt sjukhus inom Västra Götaland. PERSONAL Vårdgivaren förbinder sig att anställa personal med erforderlig kompetens och i en omfattning som gör det möjligt att uppfylla verksamhetskraven enligt denna överenskommelse. Vårdgiv- 1 Med behandling i grupp avses minst tre patienter med likartad funktionsnedsättning. Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 41 (47)

270 aren skall vidare se till att behovet av fortbildning och handledning tillgodoses så att uppgifterna enligt överenskommelsen kan fullgöras på ett adekvat sätt. PRIORITERING Den hälso- och sjukvård som ges skall följa beslutade nationella riktlinjer samt vad som övrigt anges som prioriteringsinriktning av hälso- och sjukvården i Västra Götaland. Nämnden vill bibehålla satsningar inom rehabilitering för patienter med lättare och medelsvåra psykiska besvär som ångest, depression och stress samt smärta i nacke och rygg. Rehabiliteringsgarantin om 6-8 veckor för multimodal rehabilitering (MMR) och kognitiv beteendeterapi (KBT) ska eftersträvas. Utöver detta vill nämnden framhålla följande inriktning inom rehabiliteringsområdet: Ökad samverkan arbetsterapi, sjukgymnastik, primär- och länssjukvård kring smärtpatienter Multiprofessionella rehabiliteringsteam utvecklas, i samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun, som ett led i strokevårdskedjan, för snabb rehabilitering av strokedrabbade patienter och i enlighet med de nya nationella riktlinjerna för strokesjukvård. VERKSAMHETSREDOVISNING Vårdgivaren skall till Beställaren lämna månadsvis uppföljningsstatistik enligt överenskommelse. Redovisningen skall ske kvartalsvis. Vårdgivaren skall till Beställaren en gång per år redovisa verksamhetens utveckling och resultat enligt de anvisningar som utgår från hälso- och sjukvårdsnämnden. Årsredovisningen skall lämnas till Beställaren senast den 15 januari påföljande år. SAMVERKAN Vårdgivaren förbinder sig att utveckla och vidmakthålla samverkan avseende vård och behandling med berörda verksamheter inom respektive kommun, såsom sjukhus, primärvård, andra rehabenheter offentliga och privata och kommun. SAMRÅD Parterna skall ha en kontinuerlig dialog. Syftet är att båda parter ska få en god kunskap om varandras syn på såväl aktuella som mer långsiktiga frågor. I det årliga budgetarbetet ska parterna ha en nära dialog grundad på hälso- och sjukvårdsnämndens mål och inriktning utifrån de förutsättningar för kommande års budget som fastställs av regionens beslutande organ. De ansvariga för vårdgivarens olika verksamheter ges möjlighet att inför hälso- och sjukvårdsnämnden redovisa verksamhetens utveckling och resultat. Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 42 (47)

271 Det åvilar vårdgivaren att kontinuerligt hålla hälso- och sjukvårdsnämnden informerad om avvikelser från vårdgivarens ansvar och åtagande i enlighet med denna överenskommelse. ERSÄTTNING Under tiden för denna överenskommelse utgår ersättning för Sjukgymnastik enligt bilaga 15. Ersättningen uppräknas årligen i enlighet med regionstyrelsens planeringsdirektiv för primärvård. Ersättningen inkluderar kostnader för tolk och medicinsk service. Patienter från andra hälso- och sjukvårdsnämnder inom VGR faktureras respektive hemmanämnd. Vårdgivaren fakturerar Beställaren med 1/12 av den fasta årsersättningen varje månad. Utbetalningen sker omkring den 28:e varje månad. OMFÖRHANDLING Omförhandling kan begäras skriftligen av part vid väsentliga förändringar av sakförhållanden som ligger till grund för denna överenskommelse, eller om villkoren i denna överenskommelse inte har blivit uppfyllda. Sådan väsentlig förändring kan vara ny lagstiftning, förordningar eller ändringar av medicinsk praxis avseende den verksamhet överenskommelsen omfattar. UPPFÖLJNING AV ÖVERENSKOMMELSEN Uppföljning av överenskommelsen görs i samband med delårsredovisning, årsredovisning och vid ordinarie uppföljningsmöten. TVISTER Om parterna blir oeniga om någon punkt i denna överenskommelse skall tvisten lösas i den regelbundna dialogen som skall ske mellan parterna. Om detta inte är möjligt lyftes frågan till regionstyrelsen. Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 43 (47)

272 Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt exemplar. ************ Göteborg Göteborg För Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv Stenungsund, Ale För Styrelsen för Primärvård Södra och Mellersta Bohuslän Jan-Åke Simonsson Ordförande Mats Frisell Ordförande För hälso- och sjukvårdskansliet För Primärvården Södra Bohuslän Ralph Harlid Hälso- och sjukvårdschef Gunilla Gustafsson Primärvårdsdirektör Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 44 (47)

273 17.15 Bilaga 15 Ekonomisk bilaga 2012 Sjukgymnastik Den ekonomiska ersättningen har räknats upp med de av regionstyrelsen beslutade planeringsdirektiven för hälso- och sjukvård, 2,2 procent. Utöver detta tillkommer ett effektiviseringskrav om 0,7 procent för all verksamhet. Således innebär detta att den verkliga uppräkningen för år 2012 är 1.57 %. Verksamhet Ersättning 2011 tkr Neddragning 2012 Uppräkning 1,57 % tkr Ersättning 2011 tkr Sjukgymnastik Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 45 (47)

274 17.16 Bilaga 16 Överenskommelse om Ljusbehandlingar Tecknad fyraårig överenskommelse avseende Ljusbehandlingar finns sedan tidigare (Dnr HSN ) och gäller för åren 2010 och Vid årets förhandling konstaterade parterna att ingen förändring kommer att ske 2012 i denna överenskommelse. Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 46 (47)

275 17.17 Bilaga 17 Ekonomisk bilaga 2012 Ljusbehandlingar Den ekonomiska ersättningen har räknats upp med de av regionstyrelsen beslutade planeringsdirektiven för hälso- och sjukvård, 2,2 procent. Utöver detta tillkommer ett effektiviseringskrav om 0,7 procent för all verksamhet. Således innebär detta att den verkliga uppräkningen för år 2012 är 1.57 %. Verksamhet Ersättning 2011 tkr Uppräkning 1,57 % tkr Ersättning 2012 tkr Ljusbehandlingar Överenskommelse om primärvård år 2012 mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale och Styrelsen för Primärvård i Södra Bohuslän 47 (47)

276 Tjänsteutlåtande nr 451/2011 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdskansliet Handläggare Jasmina Mesihovic Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Detaljbudget 2012 Ärendet Regionfullmäktige fattade beslut om budget för verksamhetsåret 2012 för Västra Götalandsregionen den september Hälso- och sjukvårdsnämnderna fick i uppdrag att överlämna en detaljbudget för 2012 till regionstyrelsen. Detaljbudgeten ska ge information om nämndens fördelning av medel för Samverkan Information enligt MBL 19 har genomförts den 25 november 2011 i Hälso- och sjukvårdsnämndernas Samverkansgrupp (HSSG). Förslag till beslut 1. Lokal riskdelning avseende sjukhusvård kommer att tillämpas mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 under förutsättning att samtliga nämnder så beslutar. 2. Detaljbudgeten 2012 godkänns. 3. Nämnden ansöker hos Regionstyrelsen om att år 2012 få disponera eget kapital med 10 mnkr, för att möjliggöra finansieringen av det totala ersättningsutrymmet för Överenskommelsen om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4, som i enlighet med de kompletterande planeringsdirektiven bygger på den ekonomiska ersättningen till sjukhuset år I ramen för ersättningsutrymmet år 2012 ingår den tilläggsöverenskommelsen av engångskaraktär om 10 mnkr som tecknades år 2011 med Kungälvs sjukhus. Hälso- och sjukvårdskansliet Ralph Harlid Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Detaljbudget 2012 Expedieras till Regionstyrelsen POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken Göteborg TELEFON: HEMSIDA:

277 Sida 1(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Detaljbudget 2012 Numreringen i dokumentet är kopplad till en regiongemensam mall där alla Västra Götalandsregionens verksamheter ingår. I budgeten redovisas endast de kapitel och mål som är relevanta för hälso- och sjukvårdsnämnden, varför vissa avsnittsnummer saknas. 1. Sammanfattning och slutsats Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale har på grund av det rådande ekonomiska läget inte kunnat göra några utökningar i sina beställningar inför år Enligt de kompletterande planeringsdirektiven skall vårdöverenskommelserna mellan hälsooch sjukvårdsnämnden och sjukhusen för 2011 förlängas att gälla 2012 och den faktiska vårdvolymen 2011 skall gälla som produktionsvolym Förebygga skador bland barn och unga och fallskador bland äldre I nämndområdet vårdas ett stort antal barn mellan 0-17 år för skador. Inom folkhälsoråden pågår ett arbete med att ta fram handlingsplaner för arbetet med att förebygga skador bland barn. Hela fem procent av de äldre (65 år och äldre) söker varje år vård för fallskador. Enligt handlingsplanen till Den Nära Vården inom SIMBA området ska, bland flera åtgärder, en åtgärdslista för förebyggande insatser tas fram och en handlingsplan ska utarbetas inom respektive kommun i SIMBA-området. Länssjukvård och högspecialiserad vård I Överenskommelse 2012 med sjukhusen anges i kvalitetskapitlet att verksamheterna ska uppnå minst riksgenomsnittet i nationella jämförelser av vårdens kvalitet, vilket beaktas vid fastställande av målnivåer och målrelaterad ersättning för respektive kvalitetsindikator. Den satsning som görs avseende mobila specialistenheter kopplat till Kungälvs sjukhus är en vidareutveckling av AVH-teamet. Särskild uppföljning avseende mobila specialistenheter vid SU kommer att ske under året. SU arbetar enligt konceptet Case manager inom såväl allmän psykiatri som beroende- och psykosvård. Arbetssättet benämns integrerad psykiatri. På Kungälvs sjukhus finns sedan tidigare en inriktning om att det ska finnas en samordnande funktion inom psykiatrin, en så kallad Case manager. Vårdkedjan ska förbättras för patienter med dubbeldiagnos missbruk och psykisk sjukdom. Psykiatrin vid Kungälvs sjukhus ska aktivt delta i SIMBA-arbetet, målområde 7 Psykiatri i SIMBA:s närvårdsplan. På Öckerö finns en upparbetad strukturerad samverkan mellan kommun, primärvård och länssjukvård för patienter med dubbeldiagnos missbruk och psykisk sjukdom.

278 Sida 2(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Multiprofessionella rehabiliteringsteam ska utvecklas, i samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun, som ett led i strokevårdskedjan, så att strokedrabbade patienter får en snabb rehabilitering, i enlighet med nationella riktlinjerna för strokesjukvård. I sjukhusens uppdrag ingår att klara regionalt fastställda genomloppstider på akutmottagningarna. Öppen retur finns för några patientgrupper med mycket svåra sjukdomar. Direktinläggning tillämpas bland annat för patienter med höftfraktur, stroke, hjärtproblem Diskussioner pågår mellan SU och NU-sjukvården om ändrad beställning 2012 när det gäller slutenvårdsansvaret för barn och ungdomar i Ale kommun. Målsättningen är att SU någon gång under 2012 ska överta vårdansvaret för slutenvård inom barn- och ungdomspsykiatrin Primärvård Hälso- och sjukvårdsnämnden, kommunerna och vårdgivarna i nämndområdet är överens om att, inom ramen för SIMBA-samverkan, fortsätta det viktiga arbetet med att utveckla vårdkedjan för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Nämnden gör i sin beställning till Primärvården Södra Bohuslän 2012 en utökning av antalet mödrabarnhälsovårdspsykologer i teamen för mödra- respektive barnhälsovård. Tandvård Nämnden har uppdragit åt Folktandvården att riskidentifiera nämndområdets samtliga 2- åringar utifrån bakterieprov av kariesframkallande munbakterier. Ett uppdrag finns också om fluorlackning av samtliga barn i årskurs 0-5. Som en del i arbetet med att säkerställa att den uppsökande tandvården till personer i särskilda boende ges med integritet och kontinuitet, kommer en enkätundersökning bland brukare och deras anhöriga att genomföras under året. 2. Verksamhetens övergripande uppdrag Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale har ett ansvar att säkerställa att befolkningens behov av hälso- och sjukvård tillfredsställs på ett bra sätt. Befolkningens behov av hälso- och sjukvård bestäms i hög grad av befolkningens sammansättning. Faktorer som spelar in är ålder, kön, sjuklighet och socioekonomi. Västra Götalandsregionen står inför stora utmaningar de kommande åren, för att klara de övergripande målsättningarna med att kunna erbjuda en jämlik och god hälso- och sjukvård av hög kvalitet och med god tillgänglighet. Överläggningarna med vårdgivarna inför 2012 har därför präglats av återhållsamhet och försiktighet. Nämnden har inte kunnat göra några utökningar i sina beställningar. Hälso- och sjukvårdsnämndens geografiska område är mycket attraktivt. Detta kommer under

279 Sida 3(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 de närmaste 5-10 åren innebära att befolkningen ökar. Enligt regionens befolkningsprognos kommer andelen 80 år och äldre att öka mycket kraftigt fram till Beräkningen visar en ökning av andelen 80 år och äldre med över 25 procent i förhållande till dagsläget. 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet I hälso- och sjukvårdsnämndens Beställningsunderlag 2012 har hänsyn tagits till det som framkommit i behovsrapporterna samt i rapporten om god vård för äldre i Göteborgsområdet. Inriktningen i behovsrapporterna ska genomsyra nämndens överenskommelser och avtal med vårdgivare Befolkningen i nämndområdet har ett stort behov av hälsofrämjande och förebyggande insatser för att höja den hälsorelaterade livskvaliteten, reducera sjukligheten och den förtida dödligheten samt förebygga antalet skador bland barn. En stor andel av befolkningen i nämndområdet har diagnostiserad hypertoni. För att möta utvecklingen av det ökande antalet äldre i nämndområdet pågår en utveckling av Närsjukvård i samverkan mellan Primärvården, Kungälvs sjukhus och kommunerna Tjörn, Stenungsund, Kungälv och Ale (SIMBA) och inom Ledningsgrupp för samverkan (LGS) vad gäller Öckerö kommun. Nämnden lyfter också särskilt fram vikten av att förbättra den psykiska hälsan bland barn och unga. Alla barn ska få rätt insatser i rätt tid och få ta del av det hälsofrämjande arbetet. Även här ska samverkan och samarbetsformerna med kommunerna utvecklas. Sjukvården ska vara lättillgänglig och köfri. Det gäller såväl sjukhusvård som primärvård. Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna. I överenskommelserna ska ingå att sjukhus och primärvård både har verksamhets- och ekonomiskt ansvar för vårdgarantin. Vårdgarantigränserna för cancersjuka och för neuropsykiatriska utredningar både för barn och vuxna lyfts fram särskilt. Alla patienter i livets slutskede ska tillförsäkras en lindrande (palliativ) vård på lika villkor i hela nämndområdet. 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet Funktionshinder I överenskommelserna med Sahlgrenska universitetssjukhuset och Kungälvs sjukhus säkerställa full tillgång till samtliga specialiteter, utöver habiliteringsverksamhet, inom länssjukvård för personer med funktionshinder Antalet patienter, som är registrerade inom habiliteringen, och gör besök hos specialistenheter respektive inom primärvården kommer att följas upp av hälso- och sjukvårdskansliet, i dialog med Habilitering & Hälsa. Uppföljningen kommer att göras årligen i samband med sedvanligt

280 Sida 4(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 dialogmöte. SU kommer att aktualisera frågan internt, och tillsammans med Habilitering & Hälsa. Redovisning av resultatet sker under året Folkhälsa Förebygga skador bland barn och unga I nämndområdet vårdas 14 procent av barnen mellan 0-17 år varje år för skador. Målet är aktualiserat hos alla folkhälsoråden inför arbetet med att färdigställa verksamhetsplanerna för En handlingsplan kommer att presenteras i samband med årsredovisningen I det förebyggande arbetet bland barn och unga ha fortsatt fokus på Alkohol, Narkotika, Droger och Tobak Området finns med i det arbete som sker i folkhälsoråden. Inför 2012 ska nya folkhälsoplaner för mandatperioden arbetas fram och beslutas. Både i folkhälsoplanerna, och i folkhälsorådens ettåriga verksamhetsplaner, kommer Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak (ANDT) att vara ett område som prioriteras, främst gentemot ungdomar. Insatser planeras under 2012 inom ramen för folkhälsorådens arbete. Resultatet från enkäten Hälsa på lika villkor som görs 2015 kommer att kunna redovisas våren Alla kommuner inom nämndens område genomför drogvaneundersökningar kontinuerligt. Vilken typ av enkät som används varierar mellan kommunerna. Ett arbete pågår mellan Västra Götalandsregionens Enhet för folkhälsa, kommunerna i regionen, hälso- och sjukvårdskansliet samt Länsstyrelsen för att ta ett helhetsgrepp avseende drogvaneundersökningar. Syftet är att försöka gör lika över regionen så långt det är möjligt, så att man kan få en helhetssyn och en jämförande punkt. Arbetet kommer att fortsätta under Förebygga fallskador bland äldre Äldres fallolyckor är ett stort och växande folkhälsoproblem som medför mycket mänskligt lidande och betydande samhällsekonomiska konsekvenser. Alla berörda bör intensifiera förebyggande insatser. Påverkbara faktorer är läkemedelskonsumtion, livsstilsfrågor och faktorer i den fysiska miljön. Skadeförebyggande insatser såsom extra uppmärksamhet på äldre som fallit tidigare, äldre med benskörhet, äldre som ser dåligt och äldre som förbrukar många läkemedel och/eller lugnande och läkemedel mot depression. I handlingsplanen till Den Nära Vården inom SIMBA-området, Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale , målområde 9, ska bl.a. en åtgärdslista för förebyggande insatser tas fram. En handlingsplan ska utarbetas i respektive kommun inom SIMBA-området under planperioden. Flera av folkhälsoråden har äldre som en prioriterad målgrupp. Målet är aktualiserat hos re-

281 Sida 5(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 spektive folkhälsoråd inför att verksamhetsplanerna för 2012 ska färdigställas. I nämndområdet söker varje år fem procent av de äldre (65 år och äldre) vård för fallskador. Under 2010 tog hälso- och sjukvårdskansliet fram rapporter avseende fallolyckor per nämndområde och kommun. Utifrån rapporterna har arbete påbörjats med ökad samverkan mellan nämnd och kommuner för att förebygga antalet fallolyckor. SU har haft ett projekt avseende förebyggande arbete av fallskador på sjukhuset. Hur sjukhuset arbetar vidare kommer att beskrivas i SU:s delårsrapport två Verka för att projektet Mötesplatsen utvidgas till fler kommuner i nämndområdet För närvarande finns det en Mötesplats i nämndområdet, i Tjörns kommun. Nämndens utgångspunkt i mål- och inriktningsdokumentet för 2012 är att utgå från befolkningens behov. Under året kommer diskussioner att föras i samtliga folkhälsoråd. En eventuell planering kommer att ske utifrån de behov som respektive kommun ser hos sin befolkning. Mötesplatserna kan därför komma att se olika ut i de olika kommunerna. Kungälvs folkhälsoråd diskuterar en Mötesplats kopplat till ombyggnationer som ska ske i kommunen. Utgångspunkten är en plats för alla åldrar att samlas, umgås och aktivera sig Utvidga metoden Runda barn -projektet till att omfatta hela nämndområdet Nämnden har finansierat projektet Runda barn t.o.m. den 31 december Projektet är ett samarbete mellan den barnmedicinska mottagningen i Kungälv/Ale och Kungälvs sjukgymnastik AB. Barn och ungdomar i åldrarna 4 20 år med övervikt eller fetma har fått behandling av sjukgymnast och dietist. Barnen med högst BMI har prioriterats högst. I uppdraget låg att sprida information om projektet till övriga barn- och ungdomsmottagningar samt sjukgymnastikmottagningar i nämndområdet. Intentionen är att arbetssättet fr.o.m ska implementeras i den ordinarie barn- och ungdomsverksamheten samt i sjukgymnastikverksamheten i nämndområdet. Habilitering & Hälsa har som uppdrag att uppmärksamma och följa upp överviktiga och underviktiga barn som är inskrivna inom habiliteringen Länssjukvård och högspecialiserad vård Sjukhusen ska i nationella mätningar minst uppnå riksgenomsnittet Regionens val av måltal avseende kvalitetsindikatorer genomsyras av detta tankesätt. I Överenskommelse 2012 med Kungälvs sjukhus anges i kvalitetskapitlet God Vård att sjukhusets verksamheter ska uppnå minst riksgenomsnittet i nationella jämförelser av vårdens kvalitet. I samband med fastställande av målnivåerna för respektive målrelaterad kvalitetsindikator beaktas bland annat riksgenomsnittet i Öppna Jämförelser.

282 Sida 6(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Överenskommelse 2012 med SU följer regionens riktlinjer. Målrelaterad ersättning kopplas till mål och processmått som innebär upprättande, genomförande och uppföljning av handlingsplaner Genom närsjukvårdsarbetet förstärka den medicinska kompetensen i kommunernas hemsjukvård Samverkan mellan Kungälvs sjukhus, primärvården och kommunerna vidareutvecklas i enlighet med Närvårdsplanen Den Nära Vården inom SIMBA-området för åren På motsvarande sätt vidareutvecklas för närvarande samverkan mellan SU, primärvården och Öckerö kommun genom arbete i LGS (Ledningsgrupp för samverkan) och NOSAM (Närområdessamverkan). Enligt vårdöverenskommelsen med SU ska sjukhuset bidra till att den medicinska kompetensen i kommunernas hemsjukvård stärks, genom arbetet i LGS. AVH-teamet (Avancerad vård i hemmet) vid Kungälvs sjukhus har i uppdrag att genomföra utbildningssatsningar till hemtjänstpersonal i kommunerna inom sjukhusets betjäningsområde Satsa på multiprofessionellt hemrehabteam för strokepatienter Kungälvs sjukhus har i uppdrag att utveckla ett hemrehabteam för strokepatienter, i enlighet med Ägaruppdrag och SIMBA:s närvårdsplan, under perioden Hälso- och sjukvården kan skriva ut patienter med milda och måttliga symtom tidigare under förutsättning att patienten får rehabilitering av ett multidisciplinärt rehabiliteringsteam med arbete enbart riktad till strokedrabbade. Hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) har beslutat om ett regiongemensamt förhållningssätt avseende införande av tidig understödd utskrivning. Införandet förutsätter att behovet av slutenvård minskar. HSU svarar för finansiering under första halvåret 2012, som en introduktionsfinansiering Satsa på mobila specialistenheter Den satsning som görs avseende mobila specialistenheter kopplat till Kungälvs sjukhus är en vidareutveckling av AVH-teamet. Särskild uppföljning avseende mobila specialistenheter vid SU kommer att ske under året Samordnande funktion inom psykiatrin, så kallad case manager I kapitlet Utvecklingsområden i Överenskommelsen 2012 med Kungälvs sjukhus finns inskrivet att vården inom specialistpsykiatrin, både inom barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin ska vidareutvecklas. Det finns sedan tidigare en inriktning om att det ska finnas en samordnande funktion inom psykiatrin, en så kallad Case manager. SU arbetar enligt konceptet inom såväl allmän psykiatri som beroende- och psykosvård. Arbetssättet benämns integrerad psykiatri. Någon särskild uppföljning kommer inte att genomföras under 2012.

283 Sida 7(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd Förbättra vårdkedjan för patienter med dubbeldiagnos missbruk och psykisk sjukdom I kapitlet Utvecklingsområden i Överenskommelsen 2012 med Kungälvs sjukhus finns inskrivet att vårdkedjan ska förbättras för patienter med dubbeldiagnos missbruk och psykisk sjukdom. Vidare ska psykiatrin aktivt delta i SIMBA-arbetet, målområde 7 Psykiatri i SIMBA:s närvårdsplan, i vilket i de lokala missbruksplanernas arbete ingår. På Öckerö finns en upparbetad strukturerad samverkan mellan kommun, primärvård och länssjukvård för patienter med dubbeldiagnos missbruk och psykisk sjukdom, både på systemoch individnivå. Någon särskild uppföljning kommer inte att genomföras under Förstärkta vårdkedjor för rehabilitering I nämndens beställning till Primärvården Södra Bohuslän framhålls inriktningen om en ökad samverkan mellan arbetsterapi, sjukgymnastik, primär- och länssjukvård kring smärtpatienter. Multiprofessionella rehabiliteringsteam ska utvecklas, i samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun, som ett led i strokevårdskedjan, så att strokedrabbade patienter får en snabb rehabilitering, i enlighet med nationella riktlinjerna för strokesjukvård Verka för att mångbesökarmodellen införs SU kommer under 2012 att redovisa hur man arbetat med en anpassad form av mångbesökarmodellen. Redovisning kommer att ske till nämnden vid delårsuppföljningen Satsningar på akutvårdkedjan. Vidareutveckla öppen retur på sjukhusen. Vidareutveckla direktinläggning på vårdavdelning slippa åka via akutintaget Målen ingår i Överenskommelsen 2012 med Kungälvs sjukhus. För att uppnå den eftersträvade minskningen av genomsnittliga väntetider måste arbetet med att förbättra vårdkedjor som direktinläggningar på vårdavdelningar och andra effektiva handläggnings-/vårdprocesser fortgå på akutmottagningen. Öppen retur för berörda patienter tillämpas redan på sjukhuset. I SU:s uppdrag ingår att klara regionalt fastställda genomloppstider på akutmottagningarna. Öppen retur finns för några patientgrupper med mycket svåra sjukdomar. Direktinläggning tillämpas bland annat för patienter med höftfraktur, stroke, hjärtproblem samt multisjuka äldre. Utvecklingsarbeten pågår också inom akutmottagningarna, bland annat genom så kallad specialist direkt. Särskild uppföljning kommer att göras under året Utred förutsättningarna för en ändrad beställning 2012 från NU-sjukvården till SU när det gäller slutenvården för barn och ungdomar i Ale kommun Diskussioner pågår mellan SU och NU-sjukvården. Målsättningen är att SU någon gång under 2012 ska överta vårdansvaret för slutenvård inom barn- och ungdomspsykiatrin.

284 Sida 8(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd Primärvård I samverkan med kommunerna utreda möjligheten att stärka vårdkedjan för barn och ungdomar med psykisk ohälsa, där elevhälsovården är en viktig del Vid nämndens temadag den 19 oktober 2011 var kommunerna och vårdgivarna i nämndområdet överens om att arbeta vidare med och utveckla vårdkedjan hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, enligt målområde 7 i SIMBA-planen Förbättringsområden när det gäller vårdkedjan för barn och ungdomar med psykisk ohälsa kommer att tas om hand inom ramen för samverkan inom SIMBA I samverkan med Ale och Tjörns kommuner påbörja arbetet med att få igång en familjecentral i respektive kommun I presidiedialoger mellan nämndens presidium och kommunernas presidier pågår diskussioner om att starta fler Familjecentraler. För närvarande finns en Familjecentral i nämndområdet, i Ytterby, Kungälvs kommun Följa upp att läkemedelsgenomgångar genomförs i primärvården Läkemedelsavstämning ska, enligt Krav- och Kvalitetsboken, göras inom primärvården minst en gång per år för patienter som är 75 år eller äldre samt för patienter, oavsett ålder, med många läkemedel. Läkemedelsavstämningar är en målrelaterad kvalitetsindikator och följs bland annat via SPEAR Alla äldre över 75 år ska mätas och vägas vid besök på vårdenhet Vårdenheterna inom VG Primärvård mäter och väger patienter äldre än 75 år i samband med vissa kroniska sjukdomar Fortsatt information om det fria vårdvalet Enheterna inom VG Primärvård arbetar kontinuerligt med att informera om det fria vårdvalet. På övriga vårdinrättningar, såsom exempelvis Kungälvs sjukhus och SU, uppfylls målet bland annat genom att regionens broschyr om valfrihet finns tillgänglig på mottagningarna Tandvård Riskidentifiering utifrån bakterieprov av kariesframkallande munbakterie Folktandvården har i uppdrag att fortsätta med riskidentifiering av nämndområdets samtliga 2-åringar utifrån bakterieprov av kariesframkallande munbakterier. Målet är omhändertaget i uppföljningsplan 2012.

285 Sida 9(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd Fluorlackning årskurs ett till fem Inför år 2012 har Folktandvården fått det specifika uppdraget att fluorlacka samtliga barn i årskurs 0-5 två gånger per läsår med sex månaders intervall. Målet är omhändertaget i uppföljningsplan Hälsosamtal med föräldrar och barn Alla föräldrar till barn i åldrarna 0-2 erbjuds hälsosamtal under år I de fall ett barn visar tecken på risk att utveckla karies ges särskilt kunskapsstöd till föräldrarna. Även föräldrar till barn och ungdomar i åldrarna 3 till 19 år erbjuds hälsosamtal. Uppföljning av genomförda hälsosamtal sker i dialog med Folktandvården. Målet är inte omhändertaget i uppföljningsplan Säkerställa att den uppsökande tandvården till personer i särskilda boenden ges med integritet och kontinuitet År 2010 upphandlades den uppsökande verksamheten, munhälsobedömningar, som utgör en del av landstingens särskilda tandvårdsstöd. Nämnden ställde större krav jämfört med tidigare år på kvalitet, men även att samverkan med kommuner och stadsdelar skulle förbättras, i syfte att öka täckningsgraden. Avtalen och överenskommelserna började gälla från I avtalen finns numera särskilda formuleringar om hur integriteten ska tillvaratas och exempel formulerade kring för patienten känsliga situationer som kan uppstå. Där finns även rutiner beskrivna för hur respekten för individens självbestämmande ska tillvaratas. En enkätundersökning bland brukare och anhöriga sker under höst och vinter 2011/2012. Där undersöks upplevelser av bemötande och nöjdhet, om information getts samt om respekt för patientens integritet och självbestämmande tillvaratagits Vårdgaranti Säkerställa att vårdgivarna klarar att ge vård inom fastställda vårdgarantitider Kungälvs sjukhus har ansvar, såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt, för fastställda garanti- och ledtider. Vårdgarantin följs upp en gång per månad. Uppföljningen sker dels genom den regionala rapporteringen, dels genom att sjukhuset redovisar till beställarna varje månad hur sjukhuset uppfyller vårdgarantin inom de olika specialiteterna. Även i SU:s uppdrag ingår att ge vård inom fastställda vårdgarantitider, vilket också framgår av vårdöverenskommelsen. 3.2 Insatser för kommunikation Hälso- och sjukvårdsnämnden har ansvar för att föra dialog med medborgarna. Inför planerade förändringar ska informations- och dialogmöten vara en del av kommunikationsinsatserna.

286 Sida 10(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Nämnden har antagit en kommunikationsplan som beskriver vilken kommunikation och information som ska genomföras. Nuvarande kommunikationsplan kommer att omarbetas under våren 2012 till att bli en kommunikationsplan och en informationsplan. Dialogmöten genomförs med handikapp- och patientföreningarna två gånger per år. Nämndens hemsida uppdateras kontinuerligt och där läggs bland annat nämndens kallelser och protokoll till nämndsammanträdena ut. 3.3 Rättighetsfrågor Jämställdhetsarbetet beaktas i alla verksamheter, all uppföljning och rapportering där det är möjligt. Vid tecknande av nya överenskommelser och avtal mellan beställare och utförare beaktas jämställdhetsperspektivet genom krav på könsuppdelad statistik, målbeskrivningar, uppföljning och åtgärdsplaner. Utförarna åläggs att genom överenskommelser och avtal följa regionens policyer och riktlinjer kring mångfald. Arbetet följs upp vid ordinarie uppföljnings- och dialogmöten. 4. Verksamhets-/Processperspektivet 4.3 Vårdgaranti - tillgänglighet Se text under rubrikerna V06 och Prestationer På grund av ändrade förutsättningar i planeringsdirektiven rapporteras fullständiga prestationer först i januari Miljömål Västra Götalandsregionens miljöpolicy från 2004 är oförändrad och fastslår följande: "Allt arbete inom Västra Götalandsregionens samtliga verksamheter ska vara hälsofrämjande och bidra till en hållbar utveckling, där hushållning med resurser och kretsloppsanpassning är vägledande. Vi åtar oss att följa lagar och andra förekommande krav. Genom ständiga förbättringar förebygger och minskar vi den negativa miljöpåverkan som beror på vår verksamhet. Vi ska vara föregångare i miljöarbetet, som ska bedrivas systematiskt och strukturerat". Regionfullmäktige har antagit ett nytt miljöpolitiskt program för , som ersätter tidigare miljömål och riktlinjer. För nämnden innebär det att under år 2012 följa upp att de verksamheter med vilka hälso- och sjukvårdsnämnden har överenskommelser/avtal med, lever upp till den miljöpolicy och det miljöpolitiska program som gäller i Västra Götalandsregionen.

287 Sida 11(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 5. Medarbetarperspektivet 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Hälso- och sjukvårdskansliet tar årligen fram en verksamhetsplan. Detta görs även för I planen anges den ekonomiska ramen för kansliet, mål för kansliet och en handlingsplan för året. Under medarbetarperspektivet omhändertas målen i regionfullmäktiges budget. Dessa följs också upp enligt plan och redovisas i delårsrapporter och årsredovisning. 7. Ekonomiperspektivet Regionstyrelsen fastställde i september planeringsdirektiv för vårdöverenskommelser och detaljbudget Överläggningar mellan sjukhusen och hälso- och sjukvårdsnämnderna visade på stora differenser mellan sjukhusens resursbehov och nämndernas betalningsförmåga. Mot bakgrund av detta beslutade Regionstyrelsen om kompletterande planeringsdirektiv. Innebörden av de nya direktiven är att vårdöverenskommelserna 2011 mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och sjukhusen, med undantag av Angereds närsjukhus och Frölunda specialistsjukhus, förlängs att gälla Den ekonomiska ersättningen räknas upp med index minus effektivisering. I de nya planeringsdirektiven beslutades att faktisk vårdvolym 2011 gäller som produktionsvolym år Förlängningen av 2011 års ersättningsutrymme innebär att det för vissa nämnder uppstår differens mellan sjukhusens ersättning och det ekonomiska utrymme nämnderna har möjlighet att finansiera. I de kompletterande tekniska anvisningarna hanteras differensen genom att respektive nämnd i detaljbudgeten redovisar ett över- respektive underskott. För hälso- och sjukvårdsnämnd 4 innebär det budgetering av ett överskott motsvarande 3,4 mnkr. Totalt ska de tolv nämndernas sammanlagda budget vara i balans. Innan bokslutet 2012 föreslås att en riskdelning sker mellan de tolv nämnderna. Under 2011 tecknades en tilläggsöverenskommelse med Kungälvs sjukhus av engångskaraktär på totalt 10 mnkr som finansierades genom disponering av eget kapital. I och med förlängningen av 2011 års vårdöverenskommelse ansöker hälso- och sjukvårdsnämnden om att få disponera eget kapital med 10 mnkr för år Med utgångspunkt från ovanstående har hälso- och sjukvårdsnämnd 4 tillåtelse att redovisa en underbalanserad budget med 6,6 mnkr (-10 mnkr + 3,4 mnkr). För att minimera kostnadsutvecklingen inom regionens olika verksamheter påbörjas ett brett upplagt arbete som involverar såväl regionens utförare som beställare och regionkansli. Patientavgifterna har under senare år varit oförändrade. Den allmänna prisutvecklingen förutsätter gradvis anpassning av avgiftsnivån. Inför 2012 kommer en justering av patientavgifter göras. Vilka patientavgifter som kommer att höjas och nivån kommer att beslutas senare under året. Nämndernas regionbidrag är minskade med det förväntade tillskottet. Summan är

288 Sida 12(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 inarbetad i detaljbudgeten. 7.2 Ekonomiskt resultat Regionbidrag och övriga bidrag Regionfullmäktige fastställde i september nämndens regionbidrag till 2 157,5 mnkr. Regionbidraget hade då reducerats med 1,1 mnkr, för den effektivisering som ska ske med anledning av förändring av den politiska och tjänstemannaorganisationen inom primärvården. Reduceringen fordrar en central hantering gentemot den nya organisationen som planeras träda i kraft 1 jan Därmed lyftes effektiviseringskravet från nämnderna och istället riktades via ägaren mot den tillträdande organisationen. Ytterligare en teknisk budgetjustering avser regleringen av regionbidrag för administrativa resurser från Regionservice, innebärande en minskning av nämndens regionbidrag med ca 0,4 mnkr. Nämndens samlade regionbidrag, efter justeringar, uppgår därmed till 2 158,2 mnkr för år Regionstyrelsen har även för 2012 påtagit sig finansieringsansvaret för fortsatt möjliggörande av vårdgarantiinsatser kopplade till ortopediplanen. Nämndens andel är 26,4 mnkr, vilket kommer att redovisas som en intäkt under rubriken Övriga bidrag från Regionstyrelsen. Nämnden har tilldelats 10 mnkr för verksamhet enligt rehabiliteringsgarantin. Beloppet redovisas i ekonomibilagan under "Övriga intäkter". Motsvarande kostnad redovisas under Särskilda projekt. Budgetering av sjukhusvård Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 har från och med 2009 budgeterat sjukhusvården utifrån respektive nämnds finansieringsförmåga, vilket även sker 2012 under förutsättning att samtliga nämnder så beslutar. Lokal riskdelning innebär att respektive nämnd beställer och budgeterar sjukhusvård dels utifrån sin konsumtion 2010 och dels utifrån därefter kända och planerade förändringar. Utöver de tekniska justeringarna mellan samtliga nämnder, som beskrivs ovan, justeras budgetbeloppen utifrån nämndens finansieringsförmåga, vilket innebär att hälso- och sjukvårdsnämnd 4 bidrar till den lokala riskdelningen med 4,5 mnkr. Riskdelningen föreslås ske enligt följande upplägg: Utgångspunkt är respektive nämnds framtagna budget, efter justering för finansieringsförmågan. Vid årets slut sker avstämning mellan faktiskt konsumerat och budgeterat belopp. Avvikelse för en nämnd gentemot budget innebär att den nämnden kompenseras alternativt kompenserar med 100 procent av förändringen gentemot övriga fyra nämn-

289 Sida 13(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 der. Ekonomiska risken för enskild nämnd, avseende sjukhusvård, begränsas då till eventuell ökning av konsumtionen för de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna gentemot övriga sju hälso- och sjukvårdsnämnder i regionen. Villkor för att en nämnd skall lämna alternativt erhålla medel i den lokala riskdelningen: Mottagande nämnds resultat skall vara minus och högst nollresultat ska nås. Givande nämnds resultat skall vara positivt och nämnden kan inte lämna mer än att lägst nollresultat behålls. Tabellsammanställning resultaträkning Se bilaga 1. Handlingen kompletteras med en traditionell resultaträkning vid nämndsammanträdet. Kommentarer till resultaträkningen Region och rikssjukvård samt länssjukvård budgeteras utifrån nämndinvånarnas konsumtion 2010, kända förändringar samt nämnden finansieringsförmåga. Offentliga sjukhus avser till allra största delen SU och KS. Privata sjukhus avser Lundby närsjukhus. Nytt avtal 2012 inklusive kostnader för läkemedel. Privata specialister i regionen är ersättning till specialister som ersätts enligt den nationella taxan, avser inte specialister i allmänmedicin. Den utomregionala länssjukvården omfattar den akuta vård som nämndens invånare får i andra landsting. VG Primärvård är Västra Götalandsregionens vårdvalssystem. Den ekonomiska ersättningen följer med medborgarnas val och varierar utifrån invånarnas ålder och kön, vårdtyngd och socioekonomiska förutsättningar. Ersättningen och uppdraget är lika oavsett om vårdenheten är offentlig eller privat driven. Posten för offentlig primärvård övrigt utgörs framför allt av Överenskommelsen med Primärvården Södra och Mellersta Bohuslän. De största delarna är barn- och ungdomsmedicin, mödrahälsovård och gynekologi, sjukgymnastik, ungdomsmottagningar, enhet för gravida missbrukare samt kris- och traumaenhet. I det budgeterade beloppet för privat primärvård övrigt ingår specialister i allmänmedicin som ersätts enligt nationella taxan, sjukgymnaster, privat mödrahälsovård samt Stadsmissionen. Övrig primärvård, kommunal inkluderar nämndens kostnader för kommunrehab, SIMBA, inkontinenshjälpmedel, samt kostnader för avancerade hjälpmedel. Posten Tandvård består av tre delar: Vårdöverenskommelsen med folktandvården, avtalen om barntanvård och uppsökande verksamhet. Budgeten för Handikappverksamhet består främst av överenskommelsen med Habilitering & Hälsa. Folkhälsomedel specificeras ytterligare i folkhälsobudgeten (se bilaga 2). Posten avser

290 Sida 14(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 medel till kommunerna, verksamhet inom övrig primärvård samt tandvård. Läkemedel avser kostnader för läkemedelsförskrivning av vårdgivare utan kostnadsansvar för läkemedel. Övrigt: Särskilda projekt - består av medel för sjukskrivningsmiljarden. Inom dessa medel finansierar nämnden bland annat projektet Orvar och Försäkringsmedicinskt forum. Här finns även beräknade kostnader för rehabiliteringsgarantin. Medicinsk service posten består av ersättning för lab, röntgen- och tolkkostnader till vårdgivare som har det som fri nyttighet. Här redovisas också kostnaderna för mammografi. 7.4 Eget kapital Nämndens eget kapital uppgick vid ingången av år 2011 till 29 mnkr. Nämnden har möjlighet att under 2011 få disponera 13 mnkr, dels för att finansiera ett omstruktureringsbidrag till Sahlgrenska Universitetssjukhuset på 3 mnkr och dels för att möjliggöra en tilläggsöverenskommelse av engångskaraktär med Kungälvs sjukhus på totalt 10 mnkr. Vid utgången av 2011 prognostiseras det egna kapitalet uppgå till 16 mnkr. I och med nya förutsättningar i de kompletterande planeringsdirektiven förlängs 2011 års överenskommelse med Kungälvs sjukhus att gälla ytterligare ett år. I ramen för ersättningsutrymmet år 2012 ingår den tilläggsöverenskommelsen av engångskaraktär om 10 mnkr som tecknades år 2011 med Kungälvs sjukhus. Därmed ansöker nämnden om att få disponera eget kapital med 10 mnkr även för år Utgående eget kapital 2012 bedöms bli 6 mnkr. Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 föreslås besluta att hos Regionstyrelsen ansöka om att år 2012 få disponera eget kapital med 10 mnkr, för att möjliggöra finansieringen av det totala ersättningsutrymmet för Överenskommelsen om sjukhusvård 2012 mellan Kungälvs sjukhus och HSN 4, som i enlighet med de kompletterande planeringsdirektiven bygger på den ekonomiska ersättningen till sjukhuset år I ramen för ersättningsutrymmet år 2012 ingår den tilläggsöverenskommelsen av engångskaraktär om 10 mnkr som tecknades år 2011 med Kungälvs sjukhus. REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL I VERKSAM- HETSPERSPEKTIVET V01 Invånarnas psykiska välbefinnande ska öka I samtliga verksamhetsplaner för respektive folkhälsoråd finns mål om att öka det psykiska välbefinnandet. Planerna kommer att följas upp i årsredovisningen för För Kungälvs sjukhus del ska samarbetet mellan första linjens vård och BUP följas och vidareutvecklas. Sjukhuset ska i samverkan med barn- och ungdomsmedicin i primärvården och barn- och ungdomshabilitering utveckla former för samverkan utifrån regionens riktlinjer Ett

291 Sida 15(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 utvecklat samarbete riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder. Västbus är ett exempel på samverkan mellan kommunerna och regionen kring gemensamma riktlinjer för barns bästa. Vårdgivarna ska delta i arbetet med revidering av Råd för utredningsarbete på basnivån enligt Västbus riktlinjer Arbete inom skolväsendets obligatoriska och frivilliga skolformer i Västra Götalandsregionen. Inom ramen för Västbus samverkar Habilitering & Hälsa kring barn och ungdomar med psykisk/psykiatrisk och social problematik. I SIMBA:s närvårdsplan ingår ett målområde för psykiatri, vuxenpsykiatri och för barn- och ungdomspsykiatri. Representanter från psykiatrin ska aktivt delta i arbetet lokalt i enlighet med närvårdsplanens målområde 7. Under 2012 kommer SU att inom ramen för arbetet med hälsofrämjande sjukhus bland annat ha fokus på implementering av Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer avseende sjukdomsförebyggande metoder samt ge föreläsningar som riktar sig till befolkningen i hälsofrämjande syfte där föredragshållare är SU:s egna experter. Genom ett antal kvalitetsindikatorer kan vårdenheterna inom VG Primärvård följa sitt omhändertagande av den listade populationen som har olika diagnoser inom psykisk ohälsa. Inom ramen för rehabiliteringsgarantin genomförs under år 2012 satsningar för att stärka omhändertagandet av patienter med psykisk ohälsa. Detta genom att samtliga vårdcentraler i VG Primärvård ges möjligheten att söka medel för utvecklingsåtgärder, till exempel för utbildning eller utformning av nya arbetssätt där målsättningen är att stärka omhändertagandet av patienter med psykisk ohälsa. V02 Antalet självskador och självmordsförsök ska minska Utifrån en motion från regionfullmäktige pågår en utredning om möjligheterna att förbättra rutiner och öka samverkan mellan berörda huvudmän vid larm om suicid. Utgångspunkt för motionen är en arbetsmodell framtagen i Jönköpings län. Befolkningsinriktade insatser för att främja psykisk hälsa, där suicidprevention är en del, bedrivs i det gemensamma folkhälsoarbetet med kommunerna. För Kungälvs sjukhus ingår detta som en del av grunduppdraget, både inom barn- och ungdomspsykiatrin som vuxenpsykiatrin. Utifrån rapporten Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar arbetar SIMBA med vårdkedjan för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Utveckling av tidig upptäckt och metoder för tidiga insatser för de barn och ungdomar med indikerad psykisk ohälsa är avgörande för

292 Sida 16(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 att kunna minska självskador och självmordsförsök. SU har genom sitt länssjukvårdsuppdrag inom psykiatrin, såväl barn- och ungdomspsykiatrin som vuxenpsykiatrin, ett stort ansvar avseende att uppmärksamma tendenser till självskadebeteende och göra riskbedömningar avseende benägenhet för självmord. Utöver adekvat vård har sjukhuset ett ansvar för att samverka med kommun och övrig hälso- och sjukvård i syfte att minska antalet självskador och självmordsförsök. Vårdenheter inom VG Primärvård kan få målrelaterad ersättning om man har rutiner för suicidprevention. V03 Alla verksamheter ska uppnå minst riskgenomsnittet i nationella jämförelser av vårdens kvalitet Regionens val av måltal avseende kvalitetsindikatorer genomsyras av detta tankesätt. Överenskommelse 2012 med Kungälvs sjukhus finns inskrivet i kvalitetskapitlet God Vård att sjukhusets verksamheter ska uppnå minst riksgenomsnittet i nationella jämförelser av vårdens kvalitet. I samband med fastställande av målnivåerna för respektive målrelaterad kvalitetsindikator beaktas bland annat riksgenomsnittet i Öppna Jämförelser. Även överenskommelsen med SU följer regionens riktlinjer. Målrelaterad ersättning kopplas till mål och processmått som innebär upprättande, genomförande och uppföljning av handlingsplaner. Habiliteringsverksamheten och tolkverksamheten deltar i det nationella registret Nyckeltal i Samverkan, NYSAM. Resultaten redovisas en gång per år och har visat att verksamheterna ligger bra till vid nationella jämförelser. Folktandvården åtar sig i och med vårdöverenskommelsen 2012 att ansluta sig till svenska karies och parodontitregistret (SKaPa). Nya implantat och ny behandling introduceras utan någon känd systematisk uppföljning. Systematisk kunskap om patienttillfredsställelse med återskapad tuggfunktion och livskvalitet saknas väsentligen. Därför förbereder specialisttandvården i dialog med beställaren sina system för att ansluta sig till NQRDI (nationellt kvalitetsregister för implantat). V04 Vårdmetoder som inte följer regiongemensamma riktlinjer ska utmönstras Alla verksamheter har inskrivet i sina överenskommelser och avtal att vårdmetoder som inte längre är aktuella ska utmönstras. Detta finns således med i överenskommelsen med Kungälvs sjukhus. SU har efter sina erfarenheter av prioriteringsarbetet inför vårdöverenskommelsen 2010 skapat en intern hantering för utmönstring. Habilitering & Hälsa eftersträvar att arbeta med metoder som klassas som evidensbaserad habilitering. Utvecklingen understöds av habiliteringsprogram och av att man inför specialise-

293 Sida 17(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 rade team för vissa diagnosgrupper. Inom Primärvården Södra Bohusläns verksamheter barn och ungdomsmedicin samt gynekologi pågår, i samverkan med beställarorganisationen, en ständig dialog angående införande av nya vårdmetoder samt utmönstring av de vårdmetoder som inte längre är aktuella. Verksamheterna deltar i det gemensamma arbetet som pågår i regionen för ordnad utmönstring. Det är en del av prioriteringsarbetet som sker i samband med förhandling och uppföljning mellan parterna. Alla vårdenheter inom VG Primärvård ska följa nationella och regionala riktlinjer och vårdprogram. Det finns idag inte fastställda regiongemensamma riktlinjer inom tandvård. Ansvaret för att inaktuella metoder inte används ligger på utföraren. V05 Förekomsten av vårdrelaterade skador och infektioner ska minimeras Detta uppdrag finns angivet i överenskommelserna med Kungälvs sjukhus respektive SU. För båda utförarna gäller att uppdraget följs upp särskilt genom målrelaterade kvalitetsindikatorer som är kopplade till målrelaterad ersättning. Inom Habilitering & Hälsa mäts inte vårdrelaterade infektioner separat eftersom dessa är mycket ovanliga. Uppföljningen kommer framöver att ske genom avvikelsesystemet MedControl. I överenskommelsen med Primärvården Södra Bohuslän avseende gynekologi samt barn och ungdomsmedicin ingår uppföljning av vårdrelaterade skador och infektioner som en del av kvalitetsarbetet. Alla vårdenheter inom VG Primärvård ska inrätta ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. Rapportering av avvikelser per årsarbetare ingår som en av kvalitetsindikatorerna. I kvalitetsuppföljningen som utgör en ny del av tandvårdsöverenskommelsen framgår att det är viktigt att ta fram kunskap om vårdrelaterade skador, och genomföra ett förbättringsarbete, vilket ska ske utifrån tidigare års resultat. Hälso- och sjukvårdskansliet avser därför följa avvikelser (utifrån risk för patientskada) och antal registrerade patientskador per verksamhet. Folktandvården bedriver ett systematiskt uppföljningsarbete som bland annat inbegriper avvikelserapportering och händelseanalys.

294 Sida 18(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 V06 Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna I samtliga överenskommelser och avtal finns krav på att alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda garantitiderna samt följa regionens riktlinjer. Habilitering& Hälsas verksamheter klarar vårdgarantin till första besöket i alla verksamheter, utom inom Synverksamheten i Göteborg och Södra Bohuslän där väntetiden till det första besöket är åtta månader. Kungälvs sjukhus och SU har ansvar, såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt, för fastställda garanti- och ledtider. Avseende Kungälvs sjukhus följs upp vårdgarantin en gång per månad, dels genom den regionala rapporteringen dels genom att sjukhuset redovisar till beställarna varje månad hur sjukhuset uppfyller vårdgarantin inom de olika specialiteterna. Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård fastställer att alla vårdenheter ska fullfölja sitt patientansvar enligt gällande vårdgarantier. Vårdgivarnas tillgänglighet på telefon mäts månadsvis. Uppnår vårdcentralen fastställt mål för telefontillgänglighet utgår en målrelaterad ersättning. Besökstillgängligheten mäts två gånger per år. V08 Bemötandet av patienter ska förbättras Enligt överenskommelsen med Habilitering & Hälsa ska patientens/tolkanvändarens ställning, rättigheter och delaktighet säkerställas i alla möten med vårdgivaren. Detta innebär bland annat att de ges inflytande och medbestämmande över den egna vården, kunskap om sin situation, information om vårdprocessen och dess mål samt får ett professionellt och värdigt bemötande. I linje med detta ska Habilitering & Hälsa under år 2012 genomföra två regiongemensamma grupper för föräldrar och barn med bestående hörselnedsättning och annan språklig bakgrund samt redovisa hur delaktighet och bemötande upplevs av barn och ungdomar 7-19 år som fått insatser från Synverksamheten. I Överenskommelse 2012 med Kungälvs sjukhus finns bemötandefrågor dels inskrivet i kvalitetskapitlet God Vård Patientfokuserad hälso- och sjukvård, dels som målrelaterade kvalitetsindikatorer kopplat till målrelaterad ersättning. Systematiskt och regelbundet ska sjukhuset ta reda på patienters upplevelse av vården, bemötande och delaktighet, med hjälp av nationella patientenkäten. Den nationella enkäten görs vartannat år. Nästa mätning blir I överenskommelsen med SU finns en kvalitetsindikator som avser bemötande, och en målrelaterad ersättning kopplad till att målet uppnås. Inom VG Primärvård följs bemötande genom ett antal kvalitetsindikatorer under perspektivet patienterfarenheter. I överenskommelsen med Primärvården Södra Bohuslän finns ett avsnitt som lyfter fram patientens ställning. Parterna ska verka för att patientens ställning genom bland annat informa-

295 Sida 19(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 tion, bemötande samt hänvisning till annan vårdgivare om patienten inte är nöjd. Bemötandet av patienter kommer noggrant att följas upp inom tandvårdsöverenskommelsen. Det sker genom att patienterna får delge sina upplevelser kring information, delaktighet samt bemötande. I den uppsökande verksamheten, munhälsobedömningar (som utgör en del av landstingens särskilda tandvårdsstöd) kommer en enkätundersökning bland brukare och anhöriga ske under höst och vinter 2011/2012. Där ska upplevelser av bemötande och nöjdhet undersökas, om information getts samt om respekt för patientens integritet och självbestämmande tillvaratagits. V09 Måltalen för väntetider på akutmottagningar ska uppnås 2012 I överenskommelsen med Kungälvs sjukhus finns inskrivet följande: För att uppnå den eftersträvade minskningen av genomsnittliga väntetider måste arbetet med att förbättra vårdkedjor såsom direktinläggningar på vårdavdelningar och andra effektiva handläggnings- /vårdprocesser fortgå på akutmottagningen. Akutkliniken ska också i samverkan med kommun och primärvård arbeta för att patienterna styrs till rätt vårdnivå. I SU:s uppdrag ingår att klara de regionalt fastställda genomloppstiderna på akutmottagningarna, vilket också framgår av vårdöverenskommelsen. Målrelaterad ersättning är kopplad till uppnått processmål. V10 Regiongemensamma standarder för ambulanssjukvård ska uppnås senast vid årsskiftet Ingår inte i överenskommelserna 2012 för vare sig SU eller Kungälvs sjukhus. V11 Arbetet med direktinläggningar till rätt vårdavdelning ska införas vid alla Västra Götalandsregionens sjukhus Detta uppdrag ingår i Överenskommelsen 2012 med Kungälvs sjukhus. För att uppnå den eftersträvade minskningen av genomsnittliga väntetider måste arbetet med att förbättra vårdkedjor såsom direktinläggningar på vårdavdelningar och andra effektiva handläggnings- /vårdprocesser fortgå på akutmottagningen. SU har infört direktläggning för flera diagnosgrupper. Särskild uppföljning avseende utvecklingen av direktinläggningar kommer att ske under året. V12 Skillnaderna i tandhälsa mellan socioekonomiska grupper ska minska Med utgångspunkt i det populationsinriktade preventiva programmet FRAMM (Fluor, Råd, Arena, Motivation, Mat) riktar Folktandvården insatser till samtliga barn och ungdomar i åld-

296 Sida 20(20) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 rarna 0-19 år. FRAMM syftar till att främja en god tandhälsa och till att genom tidig upptäckt och behandling av tandskador minska skillnader i tandhälsa som kan kopplas till socioekonomiska orsaker. Folktandvården har även folkhälsouppdraget att i samverkan med andra aktörer inom barnhälsoarbetet, såsom barn- och skolhälsovård och sociala myndigheter, aktivt verka för att alla barn ska ha bästa möjliga hälsa. Målet är omhändertaget i uppföljningsplan REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL I MEDARBETARPERSPEKTIVET Hälso- och sjukvårdskansliet tar årligen fram en verksamhetsplan. Detta görs också för I planen anges den ekonomiska ramen för kansliet, mål för kansliet och en handlingsplan för året. Under medarbetarperspektivet omhändertas målen i regionfullmäktiges budget. Dessa följs också upp enligt plan och redovisas i delårsrapporter och årsredovisning. REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL I EKONOMI- PERSPEKTIVET E01 Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans exklusive beviljad användning av eget kapital Se text under kapitel 7 Ekonomiperspektivet. E02 Stor restriktivitet ska gälla för användning av det egna kapitalet Se text under kapitel 7.4 Eget kapital. E03 Alla verksamheter ska öka sin produktivitet och effektivitet I budgeten 2012 är ett effektiviseringskrav på 0,7 procent inarbetat i alla överenskommelser och uppdrag. För att minimera kostnadsutvecklingen inom regionens olika verksamheter påbörjas ett brett upplagt arbete som involverar såväl regionens utförare som beställare och regionkansli. Bilagor: 1 Tabellsammanställning resultaträkning Folkhälsobudget 2012

297 Bilaga 1. Tabellsammanställning resultaträkning HSN Mellersta Bohuslän Helår Budget Prognos Budget Kostnader (-) intäkter (+) 2012 okt 2011 Belopp i mnkr 2011 Region- och rikssjukvård Offentlig region- och rikssjukvård -162,7-174,9-159,7 Privat region- och rikssjukvård Summa region- och rikssjukvård -162,7-174,9-159,7 Länssjukvård Offentliga sjukhus i regionen , , ,6 Privata sjukhus i regionen -13,1-18,8-17,3 Betalning efter finansieringsförmåga -4,5-12,0-22,6 Privata specialister i regionen -13,1-12,8-10,3 Utomregional länssjukvård -17,0-26,0-26,0 Övrigt Summa länssjukvård , , ,8 Primärvård Offentlig VG primärvård -204,0-198,7-216,5 Privat VG primärvård -178,1-173,6-164,4 Offenlig primärvård övrigt -70,0-79,8-79,8 Privat primärvård övrigt -34,2-33,4-31,9 Utomregional primärvård -2,3-2,3-1,8 Övrig primärvård t ex kommunal -32,0-28,4-23,4 Summa primärvård -520,5-516,2-517,8 Tandvård Offentlig tandvård -59,2-59,0-59,0 Privat tandvård -1,1-0,9-0,9 Summa tandvård -60,2-59,9-59,9 Handikappverksamhet Offentlig handikappverksamhet -50,5-49,6-45,0 Privat handikappverksamhet -1,7-1,8-1,8 Summa handikappverksamhet -52,2-51,4-46,8 Folkhälsomedel -3,8-3,7-3,7 Läkemedel -13,1-21,2-23,2 Sjukresor -26,9-26,5-23,5 Samordningsförbund -2,0-1,7-1,7 Nämndkostnader -2,0-2,5-2,5 Kanslikostnader -11,3-11,4-11,4 Övrigt Särskilda projekt -9,2-11,6-12,4 Medicinsk service -6,7-5,6-9,6 Utvecklingsmedel 0,0 0,0 0,0 Finansiella kostnader/intäkter 1,5 1,5 0,5 Kompletteringsbudget Övrigt Summa övrigt -14,4-15,8-21,5 Totalsumma , , ,6 Regionbidrag 2 158, , ,1 Övriga bidrag från RS 26,4 26,0 26,0 Övriga intäkter 10,0 12,0 10,5 Resultat -6,6-13,0-3,0

298 Bilaga 2. Folkhälsobudget 2012 HSN 4 Belopp i tkr Tjörn Kungälv Ale Öckerö Stenungsund HSN 4 Summa HSN4 kronor per invånare 51,61 kr 24,44 kr 29,91 kr 26,79 kr 20,27 kr 2,81 kr 31,28 kr antal invånare varav kvinnor varav män Lokalt folkhälsoarbete /50 finansiering Avtal med kommuner Övrig samverkan med kommunen "Livbojen" Tjörn "Mötesplatsen" Tjörn Familjecentral Kungälv Befolkningsinriktade tillägsuppdrag till vårdgivare Tandvård Utvecklings- och utbildningsinsatser Epidemiologisk bevakning Politiskt folkhälsonätverk Summa i folkhälsobudget

299 Tjänsteutlåtande nr 445/2011 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdskansliet Handläggare Karin Tidlund Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Remissvar - förslag till Regional utvecklingsplan psykiatri 2011 Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale har getts möjlighet att yttra sig över förslag till regional utvecklingsplan psykiatri Bakgrund I februari 2010 beslutade hälso- och sjukvårdsutskottet att följa upp och revidera Regional utvecklingsplan för psykiatri 2005 samt att göra en omvärldsanalys dvs. vad har hänt inom psykiatrin sedan 2005 såväl regionalt som nationellt. Pågående relevanta utvecklingsprojekt ska också lyftas fram. Dessutom ska hälsoläge, vårdkonsumtion, vårdutbud, verksamhet, tillgänglighet och uppfyllelse av vårdgarantin inom VGR belysas. Med underlag i nationella riktlinjer och kunskapssammanställningar ska en sammanställning av det aktuella kunskapsläget göras. Uppdraget omfattar vård och behandling av vuxna individer och ungdomar som har behov av insatser från den vuxenpsykiatriska vården. Uppdraget omfattar inte rättpsykiatrin, barnoch ungdomspsykiatrin eller den vård som bedrivs inom kommunens ansvar. Samverkan ska också ske med liknande projekt eller uppdrag såsom utredningen kring Framtidens hälso- och sjukvård, VG primärvårdskontor och Läkemedelskommittén. Syftet är att utifrån vad som genomförts sedan 2005 och utifrån ovanstående genomgång av nuläget, vad avser kunskapsläge, identifiera kommande utmaningar och lyfta fram framtida utvecklingsområden inom den psykiatriska vården i Västra Götalandsregionen. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken Göteborg TELEFON: HEMSIDA:

300 Datum Diarienummer HSN Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner yttrande beträffande förslag till Regional utvecklingsplan psykiatri 2011 Hälso- och sjukvårdskansliet Ralph Harlid Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Yttrande beträffande förslag till Regional utvecklingsplan psykiatri 2011 Förslag till Regional utvecklingsplan psykiatri 2011 Expedieras till Hälso- och sjukvårdsutskottet

301 Sida 1(2) YTTRANDE Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg Karin Tidlund HSN Yttrande beträffande förslag till Regional utvecklingsplan psykiatri 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale har getts möjlighet att yttra sig över förslag till Regional utvecklingsplan psykiatri Bakgrund Uppdraget är att ta ett samlat grepp på utvecklingen inom regionens psykiatri samt ge en grund för en fortsatt långsiktig prioritering. En av utgångspunkterna i uppdraget är en uppföljning och utvärdering av effekterna av den regionala utvecklingsplanen som antogs år Förändringar i omvärlden skall belysas, fakta om vårdutbud och vårdkonsumtion samt en sammanställning av evidensbaserade åtgärder ska redovisas. På denna grundval ska utredningen ge förslag på framtida utveckling och utmaningar. Uppdraget avgränsas till att omfatta vård och behandling av vuxna/ungdomar som har behov av insatser av vuxenpsykiatrisk vård. Övergripande synpunkter Förslaget till regional utvecklingsplan för psykiatrin 2011 skall bygga på en analys av den utveckling inom området vuxenpsykiatri som skett sedan den förra regionala utvecklingsplanen utarbetades. Enligt vår uppfattning saknas denna i väsentliga delar. Vi kan inte utläsa i vilken utsträckning de målsättningar som fanns 2005 har realiserats och än mindre i hur psykiatrin i Västra Götalandsregionen har utvecklats jämfört med riket i övrigt. Dessutom har förslaget en otydlig och inkonsekvent struktur, som blandar perspektiv från Framtidens hälso- och sjukvård, God vård med flera.för somliga av de beskrivna områden finns omfattande nulägesbeskrivning med referat till utredningar, medan andra områden beskrivs ytterst summariskt. I de flesta fall saknas dock en analys av de fakta som presenteras. Det är flera gånger otydligt vilket stöd påståendena i nulägesbeskrivningarna har och det är inte alltid som föreslagna utvecklingsområden konsekvent följer av det som har beskrivits. (t ex patientutbildning vid bipolär sjukdom, tillgängliggöra metoder för psykologisk behandling av ADHD) Flera av utvecklingsområdena är också väldigt ospecifika t ex att utarbeta strategier för att minska den somatisk sjukligheten eller fortsatt utveckling av former för samverkan. Mer konkret utpekade utvecklingsområden vore önskvärt. Överlag saknas mål för vad som ska förändras och hur sådana mål skulle kunna följas upp. Planen innehåller inte heller några förslag till prioriteringar mellan olika utvecklingsområden. Innehåll Planen saknar i stort sett både beställar- och ägarperspektiv, och visar liten ambition att söka säkerställa effektivt vårdutnyttjande, bra vårdresultat och hälsoeffekter eller att ge underlag för en prioriteringsdiskussion.

302 Sida 2(2) Ett av Regionfullmäktiges prioriterade mål är ökat psykiskt välbefinnande och budgeten poängterar vikten av fungerande samverkan mellan olika vårdnivåer och huvudmän. Man pekar också på patientens behov i centrum, samt förebyggande arbete och säkerställande av tidiga insatser. Denna målsättning syns inte i förslaget till utvecklingsplan. Skillnader i hälsa och konsumtion kommenteras inte, vilket är en avsevärd brist ur ett beställarperspektiv. Här saknas också utvecklingsområden helt. Man säger också ytterst lite om centrala och strategiska problemområden såsom övergången från BUP till vuxenpsykiatri, eller samverkan och ansvarsfördelning mellan primärvård och specialistpsykiatri - som väl är en av de mest aktuella, angelägna och mest belysta frågorna idag. Uppdragets avgränsning tycks ha tolkats så att man endast fokuserar på psykiatrisk specialistvård inte den omfattande del av vården av psykiska sjukdomar som ska hanteras i primärvården. Enligt vår uppfattning är det svårt att bestämma specialistspsykiatrins uppdrag utan att även ha en uppfattning av de vårdinsatser som ska göras på andra vårdnivåer. Ytterligare kommentarer är Förebyggande av psykisk sjukdom tas upp i planen men berör endast riskgruppen barn till psykiskt sjuka. Det är ett ytterst angeläget område, men här skulle fler förebyggande insatser kunna beröras. Jämställd och jämlik vård är ett högt prioriterat område, som i utvecklingsplanen endast tar upp den stora somatiska sjukligheten hos psykiskt sjuka. Ett fokus på att tillförsäkra alla grupper tillgång till psykiatrisk vård på jämlika villkor saknas. I området Tillgänglighet nöjer sig planen med att konstatera att VGR ligger avsevärt lägre än Stockholm och Malmö avseende läkarbesök, men gör vare sig någon analys eller föreslår några utvecklingsområden Planen tar inte upp samverkan och sömlös vård inom den egna organisationen - t ex mellan öppen och slutenvård, vilket vore ett angeläget utvecklingsområde. I diskussionen om Valfrihet saknas patientperspektiv, när enda utvecklingsområdet är att utveckla system för att följa upp hur patienter väljer. Avslutande kommentar Utvecklingen av den psykiatriska vården står inför stora utmaningar. Psykisk sjuklighet står för en omfattande del av både samhällets och sjukvårdens kostnader. För att kunna fungera som ett vägledning för framtida utveckling av psykiatrin krävs en utvecklingsplan som har tydliga mål och strategier för att nå dessa. Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale anser att föreliggande förslag till utvecklingsplan har så stora brister att den bör omarbetas. Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Jan-Åke Simonsson Ordförande

303 1(2) MISSIV Ärende 9 Christina Möller Dnr RSK Hälso- och sjukvårdsutskottet Uppföljning av psykiatrins utvecklingsplaner Regional utvecklingsplan psykiatri 2011 Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutade den 24 februari 2010 att ge hälsooch sjukvårdsdirektören i uppdrag att följa upp utvecklingsplanerna i psykiatri. Med anledning av att utvecklingsplanerna hade verkat under ett antal år ansågs att en uppföljning borde ske. Utskottet ville se ett samlat grepp på utvecklingen inom regionens psykiatri samt huruvida uppföljningen kan leda till viktiga slutsatser för en fortsatt långsiktig prioritering av psykiatrin. I uppföljningen borde förändringar i omvärlden belysas jämte yttre påverkansfaktorer som nationella riktlinjer. Samtidigt skulle förslag på framtida utveckling och utmaningar belysas. Utskottet beslutade 2007 om en Regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatri. Riktlinjer för ett utvecklat samarbete antogs i november I samband med detta beslut fick hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att ta fram en regional genomförandeplan. Samma uppdrag riktades till hälso- och sjukvårdsnämnderna. Genomförandeplanen från mars 2010 innehöll en rad aktiviteter. En av aktiviteterna är en fördjupningsutbildning inom första linjens omhändertagande av barn och ungdomar med psykiska symtom. Denna utbildning startar i september 2011 och pågår under resterande del av året. Under året har också påbörjats en revidering av Västbus, riktlinjerna för samverkan med kommunerna kring barn med psykiatrisk och social problematik. En uppföljning av utvecklingsplanen för barn- och ungdomspsykiatri kommer att starta efter detta. Hälso- och sjukvårdsdirektören gav ett uppdrag om att Regional utvecklingsplan psykiatri 2005 skulle följas upp. Hälso- och sjukvårdsutskottet informerades den 23 juni 2010 om uppdragshandlingen. Uppdraget var avgränsat till att omfatta vård och behandling av vuxna individer och ungdomar som har behov av insatser av vuxenpsykiatrisk vård. Förslag på framtida utveckling och kommande utmaningar skulle också bygga på en bakgrundsbeskrivning, fakta om vårdutbud och vårdkonsumtion samt på en sammanställning av evidensbaserade åtgärder. Ett förslag till Regional utvecklingsplan psykiatri 2011 har tagits fram. Under arbetet med utvecklingsplanen har synpunkter tagits in från sektorsrådet psykiatri, sektorsrådet BUP, sektorsrådet för allmänmedicin och primärvård, Läkemedelskommittén, kommunalförbunden, och från företrädare för patient- och anhörigorganisationer. Information har lämnats till sjukvårdsgruppen och till regionens fackliga grupp.

304 2(2) En information om förslaget till utvecklingsplan lämnades till utskottet den 31 augusti Utvecklingsplanen har God vård som utgångspunkt, och med en bred satsning på förbättrad vårdkvalitet. Förslaget till Regional utvecklingsplan föreslås sändas ut för synpunkter till berörda nämnder och styrelser. Under remisstiden kommer fortsatt förankringsarbete att ske. I den regionala utvecklingsplanen har ett antal angelägna utvecklingsområden identifierats. Fram till dess att utvecklingsplanen har färdigställts och beslutats av hälso- och sjukvårdsutskottet bör vissa förberedelser för genomförande kunna ske. Detta för att utvecklings- och förbättringsarbete direkt ska kunna ta vid. Hälso- och sjukvårdutskottet föreslås besluta att remittera förslag till Regional utvecklingsplan psykiatri 2011 till hälsooch sjukvårdsnämnderna, primärvårdsstyrelserna, styrelsen för Habilitering & Hälsa samt till styrelserna för Angereds närsjukhus, Alingsås lasarett, Kungälvs och Frölunda sjukhus, NU-sjukvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Skaraborgs sjukhus samt Södra Älvsborgs sjukhus, att översända förslag till Regional utvecklingsplan psykiatri 2011 till kommunalförbunden samt till patient-, brukar- och anhörigföreningar samt att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att förbereda en handlingsplan för kommande genomförande av utvecklingsåtgärder. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Ann Söderström Mats Johansson

305 REGIONAL UTVECKLINGSPLAN PSYKIATRI 2011 RSK

306 INNEHÅLL: SAMMANFATTNING... 4 BAKGRUND... 4 UPPDRAG... 5 SYFTE... 5 INLEDNING... 6 FÖRÄNDRINGAR I FÖREKOMST AV PSYKISK SJUKDOM/PSYKISK OHÄLSA... 6 NATIONELL UTVECKLING... 7 HÄLSA HÄLSOLÄGE OCH VÅRDKONSUMTION Slutenvård Öppenvård FÖREBYGGA SJUKDOM Barnperspektiv MINIMERA SKADOR VÅRDKVALITET TVÅNGSVÅRD OCH TVÅNGSÅTGÄRDER BEHANDLINGSRESULTAT Beroendesjukdomar Depression och Ångestsyndrom Ätstörning Psykossjukdom/Schizofreni Neuropsykiatri Äldre JÄMSTÄLLD OCH JÄMLIK VÅRD Somatisk ohälsa PATIENTSÄKERHET Suicid Läkemedel KOMPETENSFÖRSÖRJNING...26 KVALITET OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE Indikatorer som belyser den psykiatriska verksamhetens kvalitet och resultat inom VGR Nyckeltal KVALITETSREGISTER SERVICE TILLGÄNGLIGHET SMIDIGHET Övergång mellan BUP och vuxenpsykiatri Primärvård Samverkan med kommuner BEMÖTANDE VÅRDMILJÖ INFLYTANDE VALFRIHET DELAKTIGHET PROJEKTORGANISATION UPPDRAGSGIVARE STYRGRUPP... 37

307 PROJEKTANSVARIG PROJEKTLEDARE FÖRANKRING BILAGOR BILAGA 1, UPPDRAGSHANDLING UPPFÖLJNING AV REGIONAL UTVECKLINGSPLAN PSYKIATRI BILAGA 2, UTVECKLINGSPLAN REGIONAL UTVECKLING BILAGA 3, LAGSTIFTNING, FÖRESKRIFTER OCH RIKTLINJER BILAGA 4, STATISTIKBILAGA... 37

308 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 De huvudrubriker som använts i Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 sammanfaller med de strategiska områden som definierats i projektet Framtidens hälso- och sjukvård 1. SAMMANFATTNING Psykiatrisk vård skall som all annan vård bedrivas i enlighet med God Vård, dvs. den ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, effektiv, jämlik och i rimlig tid. För att säkerställa att ny kunskap och bättre metoder kommer patienterna tillgodo i största möjliga utsträckning behövs också kunskap om förbättring 2. Detta är också grundläggande i utvecklingsplanen. Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 tar upp områden där den professionella kunskapen behöver utvecklas ytterligare i den psykiatriska vården. För att leva upp till ambitionerna i God Vård innebär utvecklingsplanen en bred satsning på förbättrad vårdkvalitet. För att åstadkomma detta krävs en satsning på generellt ökad grad av specialistkompetens inom samtliga yrkesgrupper. Övergripande områden för utveckling som identifierats i planen är: Nationella riktlinjer ska omsättas i regionala vårdprogram. Riktlinjer och vårdprogram kräver satsningar på höjd kompetens, t ex specialiserade yrkesgrupper och specialistkompetens avseende patientgrupper och behandlingsmetoder vilket kräver ett strukturerat arbete med kompetensförsörjning Ersättningssystem behöver ses över så att de stimulerar utveckling av insatser riktade till närstående För att patienter skall kunna uppleva delaktighet och utöva inflytande måste vårdens processer vara tydliga och väl kända för medarbetarna. Utvecklad samverkan med aktörer inom och utom VGR Mer specificerade utvecklingsområden finns under rubrikerna nedan. BAKGRUND Hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Västra Götalandsregionen (VGR) gav i budget för 2002 hälsooch sjukvårdsdirektören i uppdrag att utforma en Regional utvecklingsplan för psykiatrin 3. Det var ett omfattande uppdrag som inkluderade kartläggning av den psykiska ohälsan, och belysning av samverkan mellan olika vårdgivare och med andra huvudmän. Uppdraget inkluderade även en kartläggning av vilka moderna behandlings- och vårdformer som fanns eller var under utveckling, vilka av dessa som behövde implementeras och om detta medförde ett behov av förstärkning avseende såväl ytterligare personaltillskott som kompetens. Regionfullmäktige beslutade 2005 om Regional utvecklingsplan för psykiatrin 4. Detta innebar att lokala psykiatriplaner skulle tas fram. Under de kommande åren antog hälso- och sjukvårdsnämnderna lokala psykiatriplaner. Dessa var konkreta och åtgärdsinriktade. Senare initierades en mängd utvecklingsprojekt inom ramen för den nationella 1 RSK Socialstyrelsen, God Vård, (SOSFS 2005:12) 3 HSS RSK (37)

309 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 psykiatrisamordningen, de s.k. Milton-projekten. Dessa var i sin tur väl förankrade i de lokala psykiatriplanerna. Under åren gjordes en uppföljning av planen varvid det konstaterades att i stort sett samtliga av de förslag som fanns i planen var genomförda. Dock kvarstod några utvecklingsområden som tex samverkansavtal med kommunerna och omhändertagandet av vuxna med neuropsykiatriska störningar (se bilaga 2). Den 24 februari 2010 beslutade hälso- och sjukvårdsutskottet att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att följa upp psykiatrins utvecklingsplaner 5. UPPDRAG Hälso- och sjukvårdsdirektörens uppdrag innebär att följa upp och revidera Regional utvecklingsplan för psykiatri 2005 samt att göra en omvärldsanalys dvs. vad har hänt inom psykiatrin sedan 2005 såväl regionalt som nationellt (se bilaga 1). Pågående relevanta utvecklingsprojekt ska också lyftas fram. Dessutom ska hälsoläge, vårdkonsumtion, vårdutbud, verksamhet, tillgänglighet och uppfyllelse av vårdgarantin inom VGR belysas. Med underlag i nationella riktlinjer och kunskapssammanställningar ska en sammanställning av det aktuella kunskapsläget göras. Uppdraget omfattar vård och behandling av vuxna individer och ungdomar som har behov av insatser från den vuxenpsykiatriska vården. Uppdraget omfattar inte rättpsykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrin eller den vård som bedrivs inom kommunens ansvar. Samverkan ska också ske med liknande projekt eller uppdrag såsom utredningen kring Framtidens hälso- och sjukvård, VG primärvårdskontor och Läkemedelskommittén. SYFTE Att utifrån vad som genomförts sedan 2005 och utifrån ovanstående genomgång av nuläget, vad avser kunskapsläge, identifiera kommande utmaningar och lyfta fram framtida utvecklingsområden inom den psykiatriska vården i Västra Götalandsregionen. 5 RSK (37)

310 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 INLEDNING Förändringar i förekomst av psykisk sjukdom/psykisk ohälsa Andelen personer i befolkningen som lider av allvarlig psykisk sjukdom är relativt konstant över tid och någon påtaglig ökning de senaste åren kan inte fastställas. Däremot ökar antalet personer som upplever psykisk ohälsa och av dessa har ca % samtidigt en missbruk/beroendeproblematik. Flera rapporter har visat att det under de senaste åren blivit allt vanligare att ungdomar är nedstämda, oroliga, har svårt att sova och har värkbesvär. Mest uttalade är problemen bland kvinnor i åldrarna år. Ökningen avser inte enbart självrapporterad psykisk ohälsa utan antalet slutenvårdstillfällen på grund av depression och ångest har också ökat i ungdomsgruppen. Självskadebeteende, framförallt hos unga kvinnor, som resulterat i behov av sluten vård har ökat under och 2000-talet för att de senaste åren åter minska, se figur 3: KVINNOR år Figur 3:7 Antal per invånare, självtillfogad skada, kvinnor, per åldersgrupp, år Personer med psykisk sjukdom har ofta utsatts för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld i nära relationer såväl under barndom som i vuxen ålder. Detta gäller såväl kvinnor som män även om det är vanligare bland kvinnor. Antalet äldre i befolkningen dvs, 65 år och äldre kommer att öka. Äldre kvinnor har besvär med ångest, oro och sömnbesvär i högre grad än män. Vid självrapporterad psykisk ohälsa uppger var tredje kvinna över 85 och var femte man besvär av oro och sömnbesvär. Av människor över 65 beräknas ca 5 % lida av en svår depression och ca 2 % ha en psykossjukdom samt 3-5 % ett generaliserat ångestsyndrom (37)

311 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 En halv miljon människor i Sverige har idag problem med missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, läkemedel eller dopingmedel. Sedan 1990-talet har konsumtionen av alkohol ökat med ca 20 %. Av dem som söker vård för missbruk/beroende har % en livstidprevalens för psykisk sjukdom. Män konsumerar mer än dubbelt så mycket alkohol som kvinnor. Ungdomar och unga vuxna är den grupp som konsumerar mest alkohol. Andelen med tungt narkotikamissbruk har ökat sedan 1990-talet. Kvinnor är den grupp där missbruk/beroende av alkohol och narkotika ökar mest. Cirka en kvarts miljon människor, majoriteten kvinnor, är fysiologiskt tillvanda till eller beroende av smärtstillande medel, sömnmedel och lugnande medel. Andelen i befolkningen som någon gång använt dopingmedel skattas till ca 1 % och av dessa är det en stor andel som även använder andra psykoaktiva droger. Antalet självmord har de senaste 10 åren minskat i flera åldersgrupper men inte bland ungdomar. Snarare finns det en svag ökningstendens i denna åldersgrupp. Självmordsförsök bland ungdomar har också ökat och det är tre gånger vanligare med självmordsförsök bland kvinnor som bland män. Självmord är dubbelt så vanligt bland män som bland kvinnor. En fjärdedel av samtliga självmord inträffar bland personer över 65 år och då framförallt bland män i åldern 75 år och äldre. Nationell utveckling I oktober 2003 beslöt den dåvarande regeringen att tillkalla en nationell psykiatrisamordnare med uppgift att se över frågor rörande arbetsformer, samverkan, samordning, resurser, personal och kompetens inom vård, social omsorg och rehabilitering av psykiskt sjuka och psykiskt funktionshindrade. Den 27 november 2006 presenterades rapporten Ambition och Ansvar. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder. (SOU 2006:100) I rapporten gjordes bedömningen att det fanns stora brister i vården både när det gällde tillgången till kompetent personal, metoder och arbetssätt och organisation. Fyra övergripande mål lyftes fram bostad, arbete, delaktighet samt vård och stöd 1. Alla människor med allvarlig psykisk sjukdom eller psykiskt funktionshinder ska tillförsäkras bostad och det stöd i vardagen som de har behov av. Målet för år 2015 är att det i alla kommuners och landstings gemensamma årliga inventeringar av målgruppen ska framgå att alla har ett fungerande boende eller att en aktiv process pågår för att tillgodose det. 2. Samhällets målsättning är att alla människor med en allvarlig psykisk sjukdom eller psykiskt funktionshinder ska tillförsäkras ett arbete, studier eller en meningsfull sysselsättning utifrån sina förutsättningar (37)

312 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Målet är att år 2015 ska det i alla kommuner och landstings gemensamma årliga inventering av målgruppen framgå att alla har någon form av sysselsättning. 3. Samhällets målsättning är att alla människor med en allvarlig psykisk sjukdom eller psykiskt funktionshinder upplever att de har möjlighet att vara delaktiga i en gemenskap och i samhället och att de möts med förståelse och respekt. Målet år 2015 är att det av uppföljningar som ULF-undersökningar och brukarenkäter ska framgå att de flesta upplever att de får nödvändigt stöd för att vara delaktiga i samhället och att de har vänner eller annan gemenskap som de önskar. 4. Samhällets målsättning är att alla människor med en allvarlig psykisk sjukdom eller psykiskt funktionshinder ska tillförsäkras vård och stöd utifrån sina behov och med en ambitionsnivå som stämmer med tillgänglig kunskap om möjliga resultat. Målet för 2015 är att alla verksamheter som ger vård enligt hälso- och sjukvårdslagen ska registrera all vård i kvalitetsregister som redovisar resultat i öppna redovisningar där även vårdtagarnas åsikter framgår. Det ska framgå av de gemensamma årliga inventeringarna att alla som har behov av det får individuella planer och att de är planenligt uppföljda. Tillgängligheten till vård och stöd ska överensstämma med aktuella målsättningar över hela landet. Nationell psykiatrisamordning ansåg även att Målsättningen avseende tillgängligheten till slutenvård var att det alltid ska finnas så många vårdplatser tillgängliga så att ingen som behöver plats ska nekas detta och att ingen ska behöva skrivas ut för tidigt på grund av platsbrist. Tvångsvårdslagstiftningen dvs lagen(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård behövde ses över och innehållet i tvångsvården utvecklas Förslag om öppenvård med särskilda villkor borde snarast leda till beslut. Hälso- och sjukvården har ett betydande ansvar för behandlingen av personer som missbrukar och landsting och kommun bör komma överens om en ansvarsgaranti. Socialstyrelsen har med utgångspunkt från Ambition och Ansvar arbetat fram nationella riktlinjer inom följande områden: Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård En ny vårdform öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård (SOSFS 2008:18) har också etablerats med stöd i ovanstående föreskrift (37)

313 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Arbetet med kompetenshöjning för personal inom den psykiatriska vården har lett till en inventering över hur utbildningen i psykiatri ser ut inom läkar- och sjuksköterskeutbildningen samt ett förslag till kompetenshöjning av baspersonalen i hälso- och sjukvården. Som en följd av Ambition och Ansvar erhöll brukar- och anhörig nätverket medel för att starta Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH (37)

314 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 HÄLSA En jämlik hälso- och sjukvård innebär att människor oavsett ålder, kön, ursprung, utbildning, ekonomi och livsvillkor ska ha tillgång till och få samma sjukvård. Människor ska också ha samma möjlighet till inflytande och delaktighet i sin vård och behandling. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården.(2 HSL, 2 TL). Personer med psykisk sjukdom möter ofta fördomar och rädslor vilket kan innebära att de utestängs från stora delar av samhällslivet. Psykiska funktionshinder innebär begränsade möjligheter till utbildning som i sin tur innebär svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Personer som vårdats för en psykiatrisk diagnos har en ökad somatisk sjuklighet och överdödlighet. De vårdas även i högre utsträckning inom somatisk slutenvård för åkommor som kunde ha behandlats i öppen vård. Kvinnor och män har olika sjukdomspanoraman och får ofta olika behandling för samma åkomma. Hälsoläge och vårdkonsumtion Vid nationella jämförelser speglar den psykiska hälsan hos befolkningen i VGR till stora delar hälsoläget i riket som helhet. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har publicerat jämförelser av vårdkonsumtion för 2010 som visar att antalet läkarbesök inom specialistpsykiatrin i VGR ligger som genomsnittet i Sverige medan antal besök hos övriga yrkeskategorier är lägre än genomsnittet i riket. Som i riket i stort görs fler läkarbesök per invånare i storstad gentemot mindre orter. Öppna jämförelser visar att VGR ligger lägre i antal självmord (2009), både bland kvinnor och bland män, än genomsnitt i riket. Antalet registrerade självskador har minskat med 25 % under de senaste fem åren. Slutenvård Totalt har antalet vårdtillfällen i slutenvård minskat under de tre sista åren men antalet vårddagar har inte minskat på motsvarande sätt, se tabell 3:1. Tabell 3:1 Antal vårdtillfällen per sjukhusområde, år KS NU SkaS SU SÄS Summa 2008 Vårdtillfällen Vårddagar Vdgr/vtillf Vårdtillfällen Vårddagar Vdgr/vtillf Vårdtillfällen Vårddagar Vdgr/vtillf (37)

315 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Män har fler slutenvårdstillfällen än kvinnor i alla hälso- och sjukvårdsnämnder (HSN) i VGR förutom i Östra Skaraborg (HSN 10), där män också har lägst antal vårdtillfällen inom VGR. Antal vårdtillfällen per invånare varierar från drygt 600 (HSN 10) till över 1300 (HSN 3 och 12), se figur 3:5. Antal vårdtillfällen per invånare >17 år HSN Kvinna Man Figur 3:5 Antal vårdtillfällen per invånare>17 år, per kön och per HSN, år Öppenvård År 2010 gjorde kvinnor fler besök än män i öppenvård i VGR. Samma förhållande gällde i alla HSN utom HSN 11 och 12 där fler män än kvinnor/1000 invånare besökte psykiatrisk öppenvård. Störst skillnad mellan kvinnors och mäns andel av besöken fanns i den lägsta åldersgruppen, år där kvinnorna gjorde nästan dubbelt så många besök som män. Antalet läkarbesök har sjunkit de senaste åren och skötarbesök har sjunkit i samma utsträckning som sjuksköterskebesök har ökat, se figur 4: Andel (%) Övriga Skötare Sjukgymnast Arbetsterapeut Kurator Psykolog Läkare Sjuksköterska Figur 4:1 Andel besök, per profession, år Förebygga sjukdom Barnperspektiv Barn till föräldrar med psykisk sjukdom har en ökad risk att själva drabbas av psykisk ohälsa under uppväxten och senare under livet (37)

316 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och Patientsäkerhetslagen (2010:659) är personal från år 2010 ålagd att särkskilt beakta behovet av stöd, råd och information till barn, vars förälder har psykisk störning eller funktionshinder, missbruk av alkohol eller andra droger. Lagändringen syftar till att stärka barnperspektivet och stärka barns rättigheter. Den ställer också krav på att utveckla ett familjeorienterat arbetssätt. Ansvaret ligger här på den som möter föräldern. Socialstyrelsen, tillsammans med stiftelsen Allmänna Barnahusen, föreslår en rad åtgärder som kan leda till att barn får stöd i enlighet med lagstiftningen. Där ingår bland annat en tydlig beställning och stöd och resurser för utbildning och utveckling av nya rutiner. Metoder och arbetssätt som föreslås är: Kartlägga familjesituationen och hitta nyckelpersoner i familjens eget nätverk Fler som utbildas i Beardslees familjeinterventionsmetod Föra barnen på tal Strukturerade metoder och ökad kunskap möjliggör för personal inom vuxenpsykiatrin att bidra till skyddande faktorer för barn till psykiskt sjuka. Men att utbilda medarbetare är inte tillräckligt. För att vuxenpsykiatrin skall leva upp till lagstiftningen krävs också att verksamhetens organisation och ersättningssystem stödjer utvecklingen och att kompetensutveckling och verksamhetsutveckling i högre grad riktas till detta område. Utvecklingsområden I enlighet med Socialstyrelsens rekommendationer utarbetas en regionövergripande gemensam målsättning för arbetet med barn som anhöriga inom specialistpsykiatrin. En översyn av ersättningsmodell med utgångspunkt att denna skall stödja utvecklingen av stöd till barn som anhöriga. Kompetens- och verksamhetsutveckling i enlighet med Socialstyrelsens rekommendationer Minimera skador Personer i behov av psykiatrisk vård skall få så stor del av vårdbehovet som möjligt tillgodosett i öppen vård för att så långt som möjligt upprätthålla vardagsliv och sociala kontakter. Personer med psykiatriska funktionshinder bör få stöd i aktiviteter som leder till ökad kompetens att delta i samhällslivet. Tydliga rutiner för överföring av patienter från sluten till öppenvård skall finnas i alla verksamheter. Se vidare under rubrik Suicid. Utvecklingsområde: Kompetensutveckling kring bedömning av funktionsnedsättning vid psykiatriska tillstånd och metodutveckling kring åtgärder som leder till förbättrad funktion (37)

317 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 VÅRDKVALITET Hälso- och sjukvårdens övergripande kvalitetsmål beskrivs i God Vård (SOSFS 2005:12). För att befolkningen i Västra Götalandsregionen ska få tillgång till en psykiatrisk vård med kontinuerlig kvalitetsförbättring krävs ett strukturerat arbete där professionell kunskapsutveckling kombineras med processutveckling och arbete med ständiga förbättringar. Socialstyrelsen gör, i såväl Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom som i Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, bedömningen att riktlinjerna på kort sikt innebär ökade kostnader för hälso- och sjukvården bland annat genom ökade personalresurser och utbildningsinsatser. En höjd vårdkvalitet med ett mer effektivt omhändertagande bedöms ur ett samhällsperspektiv på lång sikt ge minskade kostnader. Tvångsvård och tvångsåtgärder Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har i en överenskommelse 6 i december 2009, enats om att arbeta för att stödja ett metodiskt förbättringsarbete inom den psykiatriska heldygnsvården för att förbättra kvaliteten i metoder och arbetssätt med målsättningen att ge en god och säker vård med ett tydligt patientperspektiv. Det projekt som SKL startat handlar om att förbättra innehållet i den vård som ges inom heldygnsvården. Fokus ligger på att förebygga behovet av och förbättra användningen av tvångsåtgärder. I det arbetet ingår både att utveckla kunskapen och kvalitén vid bruk av tvång, samt att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder. Vid 2010 års uppföljning behövde landstingen uppfylla tre villkor för att få ta del av stimulansmedlen: registrera tvångsvård i Socialstyrelsens patientregister, sända in en kompetensplan samt delta med minst en verksamhet i ett Genombrottsprojekt som Sveriges Kommuner och Landsting arrangerar. VGR har deltagit i projekten 7 och uppfyllt kraven för stimulansmedlen. Socialstyrelsen har redovisat återkoppling på inrapporterat tvångsvårdsmaterial SKL har gjort samma återkoppling tillsammans med feedback till landsting/region. Västra Götalandsregionen ligger på den övre tredjedelen när det gäller antal utskrivna LPT-vårdade unika individer/ invånare som en eller flera gånger 2010 vårdats enligt LPT. 6 Socialdepartementet, S2006/9394/HS, S2008/8096/HS 7 Beslut , Dnr 09/ (37)

318 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Utvecklingsområden Kartläggning och analys av omfattningen av tvångsåtgärder i VGR. Fortsatt deltagande i projektet Bättre vård Mindre tvång Fortsatt utveckling av vårdinnehåll i slutenvård. Behandlingsresultat Den uppföljning som görs idag beskriver i första hand vårdproduktion och vårdkonsumtion och säger lite om vårdinnehåll och behandlingsresultat. För att kunna följa upp innehållet i den psykiatriska vården och hur det går för patienterna behöver både process- och resultatmått utvecklas. Dessutom behöver det regionala IT/IS-stödet utvecklas och anpassas till användarna på ett sådant sätt att registrering och uthämtning av data inte är förenat med alltför stor resursåtgång. Det är därför angeläget att verksamheterna tillsammans med regionalt IT/IS-stöd gemensamt tar sig an detta område. Utvecklingsområden: Utveckla långsiktigt stabila process- och resultatmått inom vård och behandling. Utveckla tillförlitliga och användarvänliga system och metoder för registrering och uppföljning Beroendesjukdomar I den regionala utvecklingsplanen 2005 definierades personer med beroendesjukdom som en särskild behovsgrupp. Med anledning av detta tillskapades två regionala enheter: En regional mottagning för substitutionsbehandling (Metadon) på distans En regional enhet för avgiftning av ungdomar (16-21) Den regionala enheten för avgiftning av ungdomar har hittills till största delen använts av ungdomar boende i Göteborg med kranskommuner. Övriga VGR har nyttjat enheten i betydligt mindre utsträckning eller inte alls, se figur 2: (37)

319 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Enhet för specialiserad vård för unga missbrukare Antal per invånare >17 år 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Totalt Totalt HSN Figur 2:1 Antal personer per invånare>17 år, enhet för specialiserad vård för unga missbrukare, totalt, per HSN, år Samtliga kliniker har varit delaktiga i att implementera de nationella riktlinjerna för missbruk och beroendevård. Enligt Missbruksutredningens Diskussionspromemoria 8 har ca en halv miljon människor i Sverige idag problem med missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, läkemedel eller dopingmedel. Sedan 1990-talet har konsumtionen av alkohol ökat med ca 20 %. Av dem som söker vård för missbruk/beroende har % en livstidprevalens för psykisk sjukdom. Män konsumerar mer än dubbelt så mycket alkohol som kvinnor. Ungdomar och unga vuxna är den grupp som konsumerar mest. Under samma period har andelen med tungt narkotikamissbruk ökat. Fler män än kvinnor missbrukar narkotika men kvinnor är den grupp där missbruk/beroende ökar snabbast av såväl alkohol som tung narkotika. Andelen i befolkningen som någon gång använt dopingmedel skattas till ca 1 % och av dessa är det en stor andel som även använder andra psykoaktiva droger. Cirka en kvarts miljon människor, majoriteten kvinnor, är fysiologiskt tillvanda till eller beroende av smärtstillande medel, sömnmedel och lugnande medel. Samsjukligheten mellan missbruk eller beroende och psykisk sjukdom är hög. Bland dem som söker vård för psykisk ohälsa har % ett samtidigt missbruk eller beroende. Framöver kan ses en fortsatt ökning avseende tunga narkotikamissbrukare, ett ökat blandmissbruk samt en ökad samsjuklighet av såväl somatiska sjukdomar som t.ex. hepatit C som psykiatrisk sjuklighet. Dessutom ökar antalet personer med dopingmedelsmissbruk samt läkemedelsberoende/missbruk. 8 Bättre vård och stöd för individen. Om ansvar och tvång i den svenska missbruks- och beroendevården, (S 2008:04) (37)

320 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Behandling Läkemedelsbehandling avseende olika beroendetillstånd har under åren utvecklats t.ex. vad gäller behandling av beroende av alkohol och opiater. Under de senaste åren har en uppbyggnad av struktur och rutiner för insättning och uppföljning samt kompletterade behandling vid substitutionsbehandling skett. Även andra behandlingsmetoder som t.ex. Kognitiv Beteendeterapi (KBT) har tillkommit. Utvecklingsområden Beaktandet av mäns och kvinnors olika vårdbehov vid missbruk och beroende ska finnas med i samtliga nedanstående utvecklingsområden En översyn bör göras avseende användandet och tillgång till de regionala resurserna för hela befolkningen i VGR. Ytterligare kompetensutveckling och implementering av evidensbaserade metoder i takt med kunskapsutvecklingen inom området Fortsatt utveckling av samverkan mellan kommun, primärvård och den specialiserade psykiatrin Utveckling av vårdutbud och vårdinnehåll med utgångspunkt från den ökande psykiatriska och somatiska samsjukligheten hos personer med narkotikamissbruk, alkohol, läkemedel samt dopingmedelsmissbruk Depression och Ångestsyndrom Depression Inom den specialistpsykiatriska öppenvården i VGR är depression den vanligaste huvuddiagnosen för både kvinnor och män. I heldygnsvården är det den vanligaste diagnosen för kvinnor och den näst vanligaste bland män, efter störningar orsakade av alkohol. Socialstyrelsen har 2010 redovisat nya nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Socialstyrelsens riktlinjer lägger tonvikten på ett effektivt omhändertagande inom primärvården. För primärvården innebär riktlinjerna fortsatt utveckling av vård och behandling med ökad tillgänglighet och god kontinuitet för patienter med depression. Detta inkluderar samverkan med specialistpsykiatrin och kräver att specialistpsykiatrin är tillgänglig för konsultationsinsatser. Hälso- och sjukvården skall erbjuda sammansatta vårdåtgärder vilket innebär olika evidensbaserade behandlingsåtgärder och konsultationsinsatser, som genomförs på ett strukturerat sätt av personer med den kompetens som krävs. Arbetet med sammansatta åtgärder omfattar därför både första linjens vård och psykiatrin, och förutsätter samarbete mellan dessa kring patienten 9. 9 Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom (37)

321 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Inom ramen för specialistpsykiatrin är läkemedelsbehandling med antidepressiva och psykologisk behandling högt prioriterade insatser. Socialstyrelsens bedömning nationellt är att de flesta personer erbjuds läkemedelsbehandling medan bara en mindre del erbjuds effektiv psykologisk behandling. Orsaken är att det saknas resurser för att utföra de rekommenderade psykologiska behandlingarna. Inom specialistpsykiatrin i VGR finns tillgång till psykologisk behandling, men tillgången till KBT 10 och IPT är otillräcklig. Specialistpsykiatrin skall kunna erbjuda elektrokonvulsiv behandling (ECT). Under 2010 har ECT-behandling inte registrerats på ett sätt som gett tillförlitliga utdata, vilket ses i RRtabellerna 11. Under 2011 har registreringsrutiner förändrats och ger nu en mer rättvisande bild. Tillgång till ECT-behandling finns för patienter inom hela regionen. De olikheter som finns i konsumtion bedöms mer vara utifrån behov och behandlingskultur än tillgänglighet, se figur 4. Antal personer som fått ECT-behandling per HSN kvartal HSN Totalt Figur 4 Antal personer som fått ECT-behandling, totalt, per HSN, kvartal Bipolär sjukdom Efter depressiv episod är bipolär sjukdom den näst vanligaste huvuddiagnosen för kvinnors vårdtillfällen och bland de fem vanligaste för män, både när det gäller vårdtillfällen och vårdade individer. Det är också bland de fem vanligaste huvuddiagnoserna för både kvinnor och män i psykiatrisk öppenvård i Västra Götalandsregionen. Vid bipolär sjukdom har specialistpsykiatrin ett ansvar under hela sjukdomsförloppet. Läkemedelsbehandling, inklusive återfallsförebyggande och uppföljning, finns tillgänglig för patienter inom hela VGR. Regiongemensamma medicinska riktlinjer finns. Ångestsyndrom Ångestsyndrom är den vanligaste huvuddiagnosen för kvinnor i psykiatrisk öppenvård i VGR. Under 2010 har 3492 kvinnor och 2103 män fått denna diagnos. Tvångssyndrom och fobiska syndrom är då undantagna. För kvinnor finns tvångssyndrom med bland de 15 vanligaste diagnoserna i specialistpsykiatrin, med 494 personer och fobiska syndrom med 463 personer. Se bilaga 4 (sid 8-11). 10 Socialstyrelsen: KBT - kognitiva och beteendeinriktade terapier 11 RR-tabellerna, Analysenheten, vgr (37)

322 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 De flesta patienter med ångestsyndrom behandlas inom primärvård, vilket det påbörjade regionuppdraget utifrån nationella riktlinjer kommer att behandla vidare. Specialistpsykiatrin blir aktuell framför allt för patienter med komplicerande samsjuklighet, svårt tvångssyndrom (OCD) eller svårt posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer bör psykologisk behandling, i första hand KBT, och läkemedelsbehandling finnas tillgängligt för patienter med ångestsyndrom. Bedömningen i VGR är att tillgängligheten till läkemedelsbehandling är tillfredsställande i, men att tillgången på psykologisk behandling inte täcker behovet. Tillgång till EMDR som alternativ vid posttraumatiskt stressyndrom bör också finnas inom varje verksamhet. Utvecklingsområden Regionalt vårdprogram för depression och bipolär sjukdom bör arbetas fram. Patientutbildning som tillägg till läkemedelsbehandling implementeras i vårdprocessen för patienter med bipolär sjukdom Närståendeutbildning implementeras i vårdprocesser i enlighet med nationella riktlinjer. Utöka tillgången till psykopedagogiska och psykoterapeutiska resurser. Ätstörning Inom psykiatrin är ätstörningar vanligt förekommande. De flesta personer med en ätstörningsproblematik är kvinnor. I den regionala utvecklingsplanen 2005 identifierades behov av utveckling av vård och behandling för personer med en ätstörningsproblematik. En översyn av vårdkedjan för ätstörningar har sedan dess genomförts och en regional slutenvårdsenhet har öppnats för unga vuxna upptill 25 år. Tillgång till ätstörningsvård finns i hela VGR. Den del av psykiatrin som arbetar med ätstörningar deltar aktivt i ett FoU-samarbete inom Nationellt kunskapscentrum för ätstörningar. Ett antal patienter med ätstörning söker idag vård utifrån valfrihet. Det finns idag ingen möjlighet att följa den exakta kostnaden för regionen avseende valfrihetsvården. I det material som finns att tillgå framkommer att personer med ätstörningsproblematik nyttjade valfriheten under 2010 till en ungefärlig summa av 24 miljoner kronor, se tabell (37)

323 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Tabell 5 Köpt vård per vårdgivare, år vtf vdgr tkr kostnad /vdg tkr MHE ,7 Mando ,4 Löwenströmska ,2 Anorexicenter Varberg ,5 Totalt Dessa uppgifter är statistik i Köpt Vård per vårdgivare, utan möjlighet att se vilken typ av vård det avser. Det går till exempel inte att söka på diagnos. Uppgifter för anorexivård inom SLL är därför inte möjlig att hitta. Utvecklingsområden Uppföljning av valfrihetsvården utifrån ett kvalitets- och kostnadseffektivitetsperspektiv Översyn av regionens vårdutbud avseende vårdnivåer för personer med ätstörning. Psykossjukdom/Schizofreni Schizofreni och schizoaffektiva syndrom är de diagnoser, efter psykiska störningar orsakade av opiater hos män och specifika personlighetsstörningar hos kvinnor, som leder till flest besök per person och år inom specialistpsykiatrin i VGR, ungefär dubbelt så många besök som t ex depression, se statistikbilaga 4 (sid 10-11). I VGR antogs 2009 ett regionalt vårdprogram för upptäckt, diagnostik och behandling av tidig psykos och i samband med detta har också lokala vårdprogram arbetats fram. Avsikten var också att presentera en ytterligare del som skulle beröra rehabiliterande insatser och vård av långvarigt sjuka patienter med stora och sammansatta behov. Socialstyrelsen har under 2011 presenterat Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. De åtgärder som tas upp syftar till att minska symtom och ge ökad livskvalitet för personer med schizofreni. Centrala rekommendationer är Familjeinterventioner Psykologisk behandling med KBT Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Samordnade åtgärder som omfattar samhällsbaserad uppsökande vård och omsorg (ACTmodellen 12 ), familjeinterventioner och social färdighetsträning De nationella riktlinjerna utgör grund för ett regionuppdrag som innebär en uppdatering av aktuellt regionalt vårdprogram och ger underlag för tydligare övergripande målsättningar för vårdprocesser för personer med schizofreni i VGR 12 ACT, Assertive Community Treatment (37)

324 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Utvecklingsområden Revidering och utveckling av befintligt regionalt vårdprogram för tidig psykos. Revidering av lokala vårdprogram Neuropsykiatri I den regionala utvecklingsplanen 2005 identifieras personer med neuropsykiatriska störningar som en särskild behovsgrupp. Sedan 2005 har en stark utveckling skett inom det neuropsykiatriska området. Tillgång till specialiserad neuropsykiatri finns i hela regionen. De specialiserade neuropsykiatriska mottagningarna har till stor del utredningsuppdrag och är konsultativa till övrig verksamhet. Utredning av Autismspektrumstörningar sker tillstörsta delen vid dessa mottagningar, medan utredningar av ADHD i huvudsak görs vid de allmänpsykiatriska mottagningarna ADHD Våren 2010 antogs ett regionalt vårdprogram för ADHD hos vuxna. Vårdprogrammet tar sin utgångspunkt i att patientgruppen är stor och att samsjuklighet med andra psykiatriska tillstånd är vanlig. Kompetens kring utredning och behandling byggs därför upp brett inom den allmänpsykiatriska öppenvården och sedan 2010 ligger hela utredningsuppdraget inom vuxenpsykiatrins ansvar. I takt med att medvetenheten om ADHD har ökat i samhället har också efterfrågan på utredning och behandling ökat kraftigt. Genom den utökade vårdgarantin inom regionen har patientgruppen prioriterats och tillgängligheten till utredning och behandling har ökat. Det gjordes nästan tre gånger så många besök med ADHD som huvuddiagnos 2010 jämfört med Mängden utskrivna läkemedel 13 har nästan fyrdubblats mellan 2007 och 2010, se tabell 4:12, figur 4:4. Tabell 4:12 NO6BA Centralt verkande sympatometika, exkl modafinil 14 DDD DDD DDD DDD år Västra Götaland DDD för psykostimulantia (undantaget medel mot narkolepsi). DDD för ett läkemedel är den förmodade medeldosen till vuxna vid underhållsbehandling vid läkemedlets huvudindikation. 14 Modafinil tillhör gruppen, men används ffa vid narkolepsi (37)

325 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 VGR - förskrivet NO6BA, förutom modafinil 2010 DDD HSN Figur 4:4 VGR, Förskrivet Centralt verkande sympatometika, exkl modafinil Neuropsykiatrisk utredning är tidskrävande i förhållande till övriga besök. Ett besök för testning kan ta större delen av en arbetsdag, och en utredning enligt regionala riktlinjer tar mellan 7 och 42 timmar. Effektiviseringar inom specialistpsykiatrin kan döljas genom att samma antal prestationer uppnås, men med högre andel utredningar. Det finns redan i dagsläget en risk för undanträngningseffekter av andra patientgrupper vilket gör att utvecklingen bör följas. Tillgängligheten till neuropsykiatrisk utredning har varierat i regionen under 2010, och har fortsatt att göra så under Specialistpsykiatrin har svårigheter att slutföra utredningar inom rimlig tid även där man uppfyller vårdgarantin. Orsaker till detta kan ses inom flera områden. Behandling Läkemedelsbehandling för ADHD sker idag inom specialistpsykiatrin. Under de senaste åren har en uppbyggnad av struktur och rutiner för insättning och uppföljning av läkemedel skett. Parallellt med detta har övrigt behandlingsinnehåll utvecklats. Nya metoder för psykologisk behandling specifikt riktad mot symtom vid ADHD har under 2011 blivit tillgängliga på svenska. Dessa behöver bli tillgängliga för patienter med ADHD utifrån pågående evidensutveckling. Delvis sker detta till en början inom det regionala projektet Kompetensförsörjning inom psykiatrin. Utvecklingsområden Kompetensutveckling i enlighet med Regionalt vårdprogram ADHD Kompetensutveckling kring bedömning av ADHD inom primärvården. Utvecklingen av resursåtgång för utredning och behandling av ADHD bör följas (37)

326 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Utveckling av samarbete där överföring och uppföljning av patienter kan ske inom primärvården. Revidering av Riktlinjer för neuropsykiatrisk bedömning och utredning i Västra Götalandsregionen samt utveckla former för uppföljning. Autismspektrumtillstånd 15 Epidemiologiska studier visar på en förekomst av autismspektrumtillstånd hos ca 1 % av befolkningen i Europa och Nordamerika. Autism är mycket vanligare bland personer med utvecklingsstörning än hos befolkningen i helhet. I Västra Götalandsregionen utreds autismspektrumtillstånd inom specialistpsykiatrin, framför allt på specialiserade neuropsykiatriska mottagningar. Det är vanligt att personer med autismspektrumtillstånd samtidigt lider av andra psykiatriska tillstånd och en hög grad av specialiserad kompetens krävs för att möta patientgruppens behov, inte minst i akuta situationer. Patienter och anhöriga kan idag mötas av oklarheter kring ansvarsgränser mellan habilitering, specialistpsykiatri och primärvård. Det är därför av vikt att ett regionalt vårdprogram för autismspektrumtillstånd utarbetas. Utvecklingsområde: Utarbeta Regionalt vårdprogram för autismspektrumtillstånd Äldre Inom specialistpsykiatrisk vård finns demenssjukdom på 14:e plats bland huvuddiagnoser för kvinnors slutenvård. I övrigt finns inte diagnoser specifika för åldrande med bland de 15 vanligaste huvuddiagnoserna. Konsumtion av psykiatrisk öppenvård är för både kvinnor och män som högst i åldersgruppen år och är lägst efter 65 år, se figur 1. Antal besök per ålder och kön Antal besök Kvinnor Antal besök Män år år år 65- Summa Figur 1 Antal besök per ålder och kön. 15 Autismspektrumtillstånd, AST kännetecknas av bristande social samspelsförmåga, verbal och ickeverbal kommunikationsförmåga och förmåga till flexibilitet och adaptivt beteende med hänsyn till individens utvecklingsnivå (37)

327 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Uppdraget för allmänpsykiatrin i VGR är åldersoberoende. Verksamhet och enheter med specialisering kring äldrepsykiatri är riktad till den patientgrupp som har svår och komplex problematik ur psykiatrisk synpunkt och där denna kompliceras av och har samband med åldrandet. Komplexiteten finns oftast både ur ett medicinskt och omvårdnadsmässigt perspektiv. Socialstyrelsen publicerade 2010 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Riktlinjerna innehåller rekommendationer för både socialtjänst och hälsooch sjukvård och ansvaret för huvuddelen av hälso- och sjukvårdens insatser ligger inom Primärvården. Utvecklingsområde Beakta och följa de äldres psykiska ohälsa och omhändertagande samt tillgång till specialiserad psykiatrisk vård Jämställd och jämlik vård Regionala vårdprogram är ett sätt att ge grund för jämlik och jämställd vård. VGR har idag behov att utöka antalet regionala vårdprogram inom specialistpsykiatri, detta tas närmare upp under respektive diagnosområde. Somatisk ohälsa I Socialstyrelsens Öppna jämförelser och utvärdering 2010 uppmärksammas den somatiska sjukligheten och överdödligheten hos personer som vårdats för en psykiatrisk diagnos. Personer med psykiatrisk diagnos vårdas i högre utsträckning inom somatisk sluten vård för åkommor som andra personer får behandling för i öppenvård, dvs där slutenvård är undvikbar. Det tycks som om personer med psykiatrisk diagnos får ett sämre somatiskt omhändertagande inom hälso- och sjukvården. Inom VGR finns ojämlikheter avseende hälsa för såväl män och kvinnor med psykisk sjukdom. Överdödligheten i gruppen personer med psykisksjukdom och samtidig somatisk sjukdom är för män 165/ jämfört med personer utan samtidig psykisk sjukdom där dödligheten ligger på 50/ För kvinnor är siffrorna 93/ jämförda med 30/ Under de senaste fem åren har dödligheten i befolkningen totalt efter hjärtinfarkt och stroke minskat. En minskning som inte kan ses hos personer med psykiatrisk diagnos Personer med psykiatrisk diagnos som drabbas av stroke eller hjärtinfarkt har en högre dödlighet inom 28 dagar efter insjuknandet än personer utan psykiatrisk diagnos. Ca 4 % av befolkningen har diabetes och av dem som inte hade någon psykiatrisk diagnos fick fler såväl män som kvinnor blodfettsänkande läkemedel än de med psykiatrisk diagnos. Det är väl känt att rökning, övervikt och andra livsstilsriskfaktorer är vanligare bland personer med psykisk sjukdom (37)

328 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Socialstyrelsen publicerade 1 juli 2010 en öppen jämförelse och utvärdering av den psykiatriska vården i Sverige. Socialstyrelsen har därefter i ett flertal rapporter 16 konstaterat att personer med psykisk sjukdom inte får lika god somatisk vård som övriga patienter. Detta gäller bland annat psykiskt sjuka som insjuknat i diabetes, hjärtinfarkt, stroke samt cancer. Med anledning av Socialstyrelsens rapport anordnades den 16 november 2010 ett seminarium med representanter från olika specialiteter, Hälso- och sjukvårdskansliet, chefläkaren i Västra Götaland samt representanter från Hälso- och sjukvårdsavdelningen deltog. I diskussionen framkom att en stigmatisering av personer med psykisk sjukdom sker idag såväl i samhället som i vården. Under seminariet framkom följande förslag till fortsatt regionalt arbete: att ta fram indikatorer som inkluderar såväl somatisk som psykisk sjukdom, att utarbeta en handlingsplan för ömsesidigt konsultstöd att enas om ett riskfaktorkit att anordna regionala temadagar med politiker och verksamhetsföreträdare att i de somatiska och psykiatriska regionala vårdprogrammen lyfta in såväl psykiatrin som somatiken att beakta problematiken i befintliga samt kommande kvalitetsregister att arbeta fram ett pilotprojekt med uppdrag att ta fram en framkomlig väg till förbättring som kan ligga till grund för en regional uppdragshandling Utvecklingsområden Att utarbeta strategier för att minska den somatiska sjukligheten och överdödligheten hos personer med psykiatrisk diagnos. Att beakta kvinnors och mäns olikheter avseende sökmönster och sjuklighet samt utveckla metoder för att säkerhetsställa att personer med psykisk sjukdom får lika vård på lika villkor oavsett kön och andra jämlikhetsfaktorer. Att utarbeta strategier och metoder avseende riskfaktorer för ett bättre omhändertagande inom den psykiatriska vården Kunskaps- och kompetensutveckling kring sambanden mellan våld i nära relationer och utveckling av psykisk sjukdom Att i samverkan med andra huvudmän fortsätta verka för att människor med psykisk sjukdom och funktionsnedsättning skall få ett arbete alternativt en meningsfull sysselsättning 16 Socialstyrelsens rapportserie Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom (Diabetes ; Stroke ; Hjärtinfarkt ; Cancer ) (37)

329 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Patientsäkerhet För att minimera vårdskador för personer som vårdas inom psykiatrin behöver patientsäkerheten inom följande områden följas upp och säkerställas: Rutiner vid läkemedelshantering och läkemedelsbehandling behöver ses över och kunskap om läkemedelsbehandling hos personer med psykisk sjukdom och annan somatisk sjukdom måste förbättras Rutiner vid uppföljning av insatt behandling såväl läkemedel som t.ex. ECT framförallt med fokus på eventuella biverkningar behöver tas fram. Utveckla strategier för att minimera risk för missbruk av läkemedel som t.ex. läkemedel vid behandling av ADHD Fortsatt arbete med att förtydliga och förbättra rutiner vid överföring av information om vård och behandling mellan olika vårdgivare Fortsatt arbete med att minska beroendet av hyrläkare som i sig kan innebära risk för bristande kontinuitet vilket i sig är en risk avseende patientsäkerheten. Fortsatt arbete med att se över användandet av tvångsåtgärder inom vården inkluderande att arbeta för att minimera hot och våldssituationer inom vården Suicid Antal självmord i Sverige har successivt sjunkit sedan tog 1467 människor i Sverige sitt liv varav 1052 män och 415 kvinnor. Siffrorna baseras på Socialstyrelsens dödsorsaksregister och är bearbetade av NASP Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa vid Karolinska Institutet (KI). Statistiken för självmord har en eftersläpning på ca två år och siffror för 2009 publiceras hösten Antalet självmord i åldersgruppen unga mellan 15 till 24 år visar en tendens till ökning under de senaste åren och då framför allt bland gruppen unga män. Vad gäller antal självmordsförsök har de ökat såväl bland unga kvinnor som unga män i åldersgruppen år. Statistiken bygger på de personer som vårdats inom somatisk eller psykiatrisk heldygnsvård efter ett självmordsförsök. Det finns ett statistisk säkerställt samband för genomförda självmord och tidigare självmordsförsök för gruppen unga män. Socialstyrelsen redogör i sin Tillsynsrapport 2011 för granskning av lex Maria anmälningar om självmord vilken visar: Att vården brister avseende riskbedömningar genom avsaknad av strukturerade bedömningar samt fördjupade psykiatriska bedömningar Att befintliga vårdprogram inte används i den omfattning som vore önskvärt Att vårdplan saknas för en stor del av patienterna Att personer som begår självmord inom psykiatrisk heldygnsvård ökar Att vården behöver bli bättre på att utveckla diagnostiseringen av t.ex. vilken typ av depression personen lider av för att bättre kunna göra en bedömning av vilken behandling personen behöver (37)

330 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Utvecklingsområden Att initiera en genomgång av samtliga självmord i VGR som anmälts enl Lex Maria Att förbättra omhändertagandet av personer med självmordstankar och/eller självmordsförsök Läkemedel I Socialstyrelsens öppna jämförelser och utvärdering 2010 av Psykiatrisk vård framkommer att VGR jämfört med resten av Sverige har en hög användning av dels sömnmedel/lugnande medel generellt och dels psykofarmaka till äldre. Med anledning av detta anordnade Läkemedelskommittén i VGR den 10 maj 2011 en workshop med representanter från läkemedelskommittén, sektorsråden för geriatrik, psykiatri, allmänmedicin, regionala terapigruppen för psykiatri samt äldre och läkemedel. Där redogjordes för förskrivningsmönster inom VGR och det blev tydligt att den specialiserade psykiatrin står för en del av den höga förskrivningen. Workshopen avslutades med att regionala terapigruppen psykiatri fick i uppdrag att arbeta fram en handlingsplan. I handlingsplanen ingår bl a: att ta fram mått på en rimlig användning som underlag för måltal att ta fram strategier för utbildning av chefer, personal och läkare Utvecklingsområde Utifrån ovanstående handlingsplan delta i strukturerat arbete för en patientsäker läkemedelsanvändning Kompetensförsörjning Ett kontinuerligt och strukturerat arbete med kompetensförsörjning är avgörande för att kunna attrahera, rekrytera utveckla och behålla kompetenta medarbetare. I regionfullmäktiges budget för 2008 lämnades ett uppdrag till regionstyrelsen att utarbeta förslag för att säkerställa den framtida personalförsörjningen av personal inom psykiatrin. Budgetuppdraget konkretiserades och fastställdes av personalutskottet hösten 2007 vilket resulterade i projektet Kompetensförsörjning inom psykiatrin (KIP) som drivs av Personalstrategiska avdelningen i samarbete med Hälso- och sjukvårdsavdelningen. En kontinuerlig behovsbeskrivning utifrån nationella riktlinjer avseende kompetens samordnas via det Medicinska sektorsrådet Psykiatri. Etapp 3 av projektet pågår fortfarande och hanterar delar av gemensamma frågor kring kompetensförsörjning. Specialistsjuksköterskor Vid utsökning i det personaladministrativa systemet Cognos Planning ses ett nettogap på 42 specialistutbildade sjuksköterskor Utifrån pensionsavgångar och tidigare (37)

331 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 personalomsättning beräknas nettogapet öka till 352 fram till 2015 om inte ytterligare åtgärder vidtas. En handlingsplan har utarbetats och kommer att hanteras vidare i projektet KIP. Psykologisk behandling I de nationella riktlinjer för depression, ångest och schizofreni som Socialstyrelsen presenterat finns psykologisk behandling högt rangordnat. Socialstyrelsen är medveten om att det råder brist på personal med adekvat kompetens inom området men ställer krav på att varje landsting och region gör en analys av nuläget när det gäller tillgång till personal med rätt kompetens. En regionövergripande bild av utbildningsbehovet och en planering för de närmaste åren behövs i VGR. Diskussioner med utbildningsanordnare behöver föras utifrån ett samordnat perspektiv och en gemensam plan för kompetensförsörjning avseende psykoterapeutisk kompetens. Detta hanteras för specialistpsykiatrin inom ramen för KIP i samarbete med det Medicinska sektorsrådet Psykiatri. Specialistläkare Årets rapport från SKL pekar på att det totalt i landet kommer att ske en nettoökning av antalet specialistläkare, men att ökningen framför allt sker i Stockholmsområdet. Den visar också att de psykiatriska specialiteterna i landet har en nettoökning av specialister både i rättspsykiatri och i allmänpsykiatri. Inom VGR finns en brist på specialistläkare som lett till att man länge använt hyrläkare. Detta leder till låg kostnadseffektivitet, sämre kontinuitet och lägre vårdkvalitet. Hyrläkare behöver betydligt mer stöd från övrig personal, både administrativt och i patientarbetet vilket hindrar effektivt utnyttjande av övriga resurser. Mot denna bakgrund har startats ett arbete för full läkarbemanning inom specialistpsykiatrin oberoende av hyrläkare. Utvecklingsområden Gemensam struktur för kompetensförsörjning avseende psykoterapeutisk och psykologisk kompetens för specialistpsykiatrin bör utvecklas. Fortsatt regiongemensamt arbete för att säkerställa kompetensförsörjning avseende specialiserade yrkesgrupper Kvalitet och förbättringsarbete Utifrån Socialstyrelsens föreskrift God Vård (SOSFS 2005:12) 17 om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet tog Socialstyrelsen 2009 fram ett antal hälso- och sjukvårdsövergripande nationella indikatorer. Samtidigt tog Socialstyrelsen även fram patientoch sjukdomsspecifika indikatorer baserade på Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Med indikatorer menas här ett mått på kvalitet som är möjligt att följa upp och som även gör det möjligt att göra jämförelser mellan processer, resultat och kostnader över tid. 17 Ny författning, SOFS 2011:9, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, gäller från (37)

332 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Socialstyrelsen genomförde en nationell öppen jämförelse avseende den landstingsfinansierade vuxenpsykiatrins processer, resultat och kostnader vilket resulterade i en rapport I rapporten gavs exempel på hur de indikatorer som fastställts i Socialstyrelsens rapport Nationella indikatorer för God Vård 18 kan följas upp. Dessutom beskrevs en kartläggning av personaltillgången samt hur personalen fördelade sin arbetstid. En inventering av innehållet i den öppna psykiatriska vården, en beskrivning av patientgruppen samt ett avsnitt om den slutna psykiatriska vården redogjordes också för. Bland annat gjorde Socialstyrelsen följande iakttagelser: Den somatiska sjukligheten och överdödligheten hos personer med psykiatriska diagnoser måste uppmärksammas Strategier behöver utarbetas för att minska den unga befolkningens psykiska ohälsa Gemensam strategi nationellt, regionalt och kommunalt behöver utarbetas avseende den äldre befolkningens psykiska ohälsa Rapporteringen till olika register behöver förbättras Lokalt VGR Inom psykiatrin i VGR pågår en utveckling av ett processorienterat synsätt inom alla verksamheter. Processorientering för med sig behov av tydligt definierade och kartlagda huvudprocesser för diagnosgrupper. För att nå bästa möjliga resultat krävs förutom ett internt arbete inom varje verksamhet även ett nära samarbete mellan de olika psykiatriska verksamheterna. Ett tydligt område där samarbete behövs är utvecklandet av standardiserade vårdplaner vilka kräver både djupgående och specialiserad kunskap, metodkännedom och praktisk erfarenhet. Dessutom förutsätter detta arbete ett väl utvecklat IS/IT stöd. Utvecklingsområde Utveckla standardiserade vårdplaner Fortsatt kvalitetsutveckling genom ett utökat samarbete 18 Nationella indikatorer för God vård Hälso- och sjukvårdsövergripande indikatorer, Socialstyrelsen, (37)

333 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Indikatorer som belyser den psykiatriska verksamhetens kvalitet och resultat inom VGR Hälso- och sjukvårdsutskottet beslöt 2006 att 15 indikatorer 19 som speglade den psykiatriska verksamhetens kvalitet och resultat skulle ligga till grund för regelbunden uppföljning. År 2009 rapporterades 17 kvalitetsindikatorer. Bland annat gjordes följande iakttagelser: Antalet fall av självtillfogad skada ökar inte inom Västra Götaland Antalet regionala vårdprogram ökar och flertalet är implementerade eller under utveckling 98% av alla läkarbesök och 97% av alla vårdtillfällen är diagnossatta (2010) Andelen KVÅ-kodade vårdkontakter ökar liksom antalet GAF-skattningar Antalet lex Mariaanmälningar på grund av självmord som inträffat i anslutning till vårdkontakt varierar mellan klinikerna. Antalet brukarråd ökade under 2009 Skriftlig vårdplan saknas fortfarande för flertalet patienter Måluppfyllelse avseende vårdgarantin var generellt sett mycket god. Nyckeltal Västra Götalandsregionen har tagit fram nyckeltal för den inomregionala psykiatriska länssjukvården. Med nyckeltal menas strategiskt valda mätobjekt som ger snabb och översiktlig information om vårdens utveckling i olika perspektiv. De nyckeltal som följs är konsumtion av öppen vård, konsumtion av sluten vård per sjukhus samt läkemedel. Under 2010 noterades följande: Antalet inskrivna inom sluten vården ökade samtidigt som antalet vårddagar minskade vilket innebär kortare vårdtider Antal läkarbesök minskade medan övriga besök ökade 19 RSK (37)

334 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Beställningen av sluten och öppen vård har minskat inför Utfallet ligger dock över beställda volymer. Samma tendens ses vad avser läkarbesök Förskrivningen av psykofarmaka ökade 2010 jämfört med Drygt hälften av förskrivningen av psykofarmaka görs inom VGPV och den övriga förskrivningen görs inom den specialiserade vården Forskning och Utveckling (FoU) Fortsatt utveckling av den specialiserade psykiatrin förutsätter en fortsatt satsning på forskning i VGR och utveckling inom området. Framförallt bör satsningen inrikta sig på en utveckling av den kliniska forskningen. Viktigt är att de olika personalgrupperna inom psykiatrin ges möjlighet att delta i olika forsknings- och utvecklingsprojekt oavsett var i VGR man är anställd. Utvecklingsområden Att stödja utveckling av nya kvalitetsregister Att stödja den kliniska forskningen inom psykiatrin Att skapa förutsättningar för alla personalkategorier inom psykiatrin att delta i olika FoU projekt Kvalitetsregister Sedan 2009 finns ett nationellt Kompetenscentrum för psykiatriska och andra kvalitetsregister (KCP). KCP stödjer tillkomsten och uppbyggnaden av nya register och handhar den tekniska driften och administrationen för befintliga register. I dagsläget finns följande kvalitetsregister: BipoläR ECT LAROS RiksÄT SBR Kvalitetsstjärnan PsykosR Nationellt kvalitetsregister för bipolär affektiv sjukdom Kvalitetsregister för ECT behandling Läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling Svenskt Beroenderegister Kvalitetsregister för uppföljning av psykiatrisk vård Nationellt kvalitetsregister för psykosvård (37)

335 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 BUSA Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Ännu återstår en del arbete nationellt för att utveckla de olika kvalitetsregistren och underlätta ifyllandet av manualer och registrering av data. I dagsläget kräver flera av ovanstående register ett stort manuellt arbete med registrering av data och ifyllandet av ett flertal formulär vilket kräver personella resurser. Utvecklingsområden Att utöka deltagandet i de olika Kvalitetsregistren Att arbeta för att olika psykologiska behandlingsmetoder finns med som kvalitetsmått för behandling vid olika psykiatriska tillstånd (37)

336 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 SERVICE Tillgänglighet De specialistpsykiatriska verksamheterna i VGR har god tillgänglighet till förstabesök, och alla sjukhusområden håller regionens förstärkta vårdgaranti. Tillgängligheten till första besök vid neuropsykiatrisk utredning varierar inom VGR men flera sjukhusområden har svårighet att slutföra utredningar inom rimlig tid. Se avsnitt Neuropsykiatri I nationell statistik för avseende läkarbesök inom specialiserad psykiatrisk vård ligger, vid en jämförelse med övriga storstadsregioner, Stockholm (145 %) och Skåne (59 %) högre än VGR. Vid en jämförelse med viktade besök 21 ligger Stockholm mer än dubbelt så högt, och Skåne (39 %) högre än VGR. Utifrån den brist på specialistläkare inom psykiatri som råder inom VGR är det viktigt att denna resurs används på bästa sätt. Utvecklingsområde Ökad tillgång till neuropsykiatrisk utredning Ökad tillgång till psykologisk behandling, se respektive diagnosgrupper samt kompetensförsörjning Utveckla system och metoder för redovisning och uppföljning av neuropsykiatrisk utredning Smidighet För att uppnå en sömlös vård där ansvarsgränser inte skapar hinder för ett bra omhändertagande krävs en väl fungerande samverkan, och samarbete på alla nivåer. För att psykiatrin skall kunna uppfylla sitt uppdrag krävs samverkan och samarbete med ett flertal andra aktörer, såväl inom som utom Västra Götalandsregionen. Generellt är uppfattningen att samverkan mellan psykiatri och kommuner på lokal nivå fungerar förhållandevis väl. Det finns också en samstämmighet mellan primärvård och specialistpsykiatri kring att samarbetet dem emellan är ett tydligt utvecklingsområde. 20 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2010, verksamhetstabeller, Socialstyrelsen och SKL. 21 Vårdkontakterna har viktats m h t resursåtgång. Besök hos andra kategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök (37)

337 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Habilitering psykiatri Från patientföreningar har framhållits en brist i tydlighet, kompetens och ansvarstagande när det gäller gruppen patienter med utvecklingsstörning och psykisk sjukdom. Kritiken gäller också samverkan mellan habilitering, psykiatri och primärvård. Utvecklingsområden Utveckling av omhändertagandet av personer med utvecklingsstörning och samtidig psykisk sjukdom. Förbättrad samverkan mellan olika vårdgivare Fortsatt kompetensutveckling Övergång mellan BUP och vuxenpsykiatri Barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin är i stort överens om att samarbete och rutiner vid överföring av patienter mellan verksamheterna bör förbättras. Utvecklingsområde Fortsatt utveckling av rutiner för överföring och vårdplanering. Primärvård I Socialstyrelsens rapport Öppna jämförelser och utvärdering 2010 visar man resultat som tyder på en överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som har vårdats för en psykiatrisk diagnos. Enligt Socialstyrelsen bör landstingen vidta nödvändiga åtgärder i syfte att minska den ojämlikhet i dödlighet i sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke som finns mellan personer med psykiatriska diagnoser och övriga patienter, se avsnitt somatisk sjukdom. Konsultationsmodellen som arbetats fram gemensamt mellan sektorsråden i allmänmedicin och psykiatri fungerar inte som planerat och ytterligare förtydligande, förankringsarbete och lokal anpassning bör komma till stånd. Utvecklingsområden Regionala riktlinjer för konsultation som ger utrymme för lokal anpassning Fortsatt utveckling av former för samverkan/samarbete (37)

338 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 Samverkan med kommuner I den kartläggning av den psykiatriska heldygnsvården som genomfördes av SKL under var en av huvudslutsatserna att en pressad platssituation och andelen tvångsvård verkade samspela med hur välutvecklad den öppna psykiatriska vården och kommunens insatser är. Kartläggningen visade att: - ett bra samarbete med kommunen, god tillgång på differentierade boendelösningar med möjlighet till individualiserat stöd i kommunen minskar behovet av heldygnsvård - gemensamma överenskommelser mellan kommun och landsting finns men behöver kompletteras med mer djupgående analyser och handlingsplaner för svåra gränsområden och komplicerad samverkan - välfungerande rutiner för vårdplanering i samband med heldygnsvård och aktuella individuella planer där det tydlig framgår vilka vårdgivare som har ansvar för vad påverkar vårdprocessen positivt och förkortar vårdtiderna. Den 1 januari 2010 infördes bestämmelser i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen som skärper regionens och kommunernas skyldighet att samverka kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Under 2010 påbörjades arbetet med en överenskommelse mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning. Överenskommelsen tar sin utgångspunkt i lagstiftning och i gemensam värdegrund och reglerar huvudmännens ansvar. Struktur för samverkan finns beskriven för regional, delregional och lokal nivå. Samverkansavtal mellan kommuner och lokal psykiatri finns över hela regionen och på de allra flesta håll också ett gott samarbetsklimat vilket också uttryckts av kommunalförbundet. Etablerade forum för vårdsamverkan på delregional nivå finns. Utvecklingsområden Ytterligare utveckla arbetssätt som leder till högre kvalitet i funktionsbedömningar för att förbättra underlag för planering och bedömning av kommunala insatser. Fortsatt utveckling av rutiner i samband med vårdplanering vid utskrivning från heldygnsvård samt öppen psykiatrisk tvångsvård. Bemötande För den psykiatriska vården är det viktigt att ha en tydlig bild av patienters upplevelse av bemötande. Under användes patientenkäten: Din syn på vården 22. En hög svarsfrekvens gav underlag för lokalt utvecklings- och förbättringsarbete. Under våren 2010 deltog VGR i Nationell patientenkät. Svarsfrekvensen var låg (35 respektive 42 %) och svaren har därför endast redovisats på landstings/regionnivå och har inte kunnat användas på enhetsnivå. I VGR svarade personer som gjort besök på en 22 Indikatorer som belyser den psykiatriska verksamhetens kvalitet och resultat år 2009, Analysenheten Juni 2010, Dnr RSK (37)

339 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 öppenvårdsmottagning, och 482 personer som vårdats i slutenvård på frågan: Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Psykiatrin i VGR hade något bättre resultat än riket i helhet och i slutenvård något sämre än riket i helhet. För att ge underlag för vardagsnära arbete med bemötandefrågor bör det övervägas om en lokalt distribuerad enkät ska användas de år den nationella enkäten inte skickas ut. Vårdmiljö I den kartläggning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomförde 2009/ konstaterades att antalet heldygnsvårdsplatser minskat under senaste 15 åren. Antalet patienter som vårdas i heldygnsvården eller antal vårdtillfällen har dock inte minskat. Däremot har vårdtiderna minskat. En välfungerande heldygnsvård förutsätter ett nära samarbete med den psykiatriska öppenvården samt kommunens socialtjänst. Den förutsätter även en fungerande samverkan med den specialiserade kroppssjukvården och primärvården. En optimal heldygnsvård kräver ändamålsenliga lokaler med en inre miljö som stödjer tillfrisknandet hos den enskilde patienten. Dessutom behöver innehållet i vården baseras på aktuell forskning och kunskap. Förutom medicinsk utredning och diagnostik bör det inom heldygnsvården finnas tillgång till socionom/kurator med kompetens i sociala frågor, psykolog med kompetens att göra psykologiska/neuropsykologiska utredningar och bedömningar, arbetsterapeut och sjukgymnast för bl.a. funktionsbedömning. Tillgång till olika yrkeskategorier med för uppgiften avsedd kompetens är en nyckelfråga för att kunna åstadkomma en välfungerande heldygnsvård. En välfungerande vårdkedja innebär även välutvecklade mellanvårdsformer. Dels för att kunna erbjuda patienter en vårdform för att förhindra onödig heldygnsvård och dels för att erbjuda de patienter vård som har behov av psykiatrisk heldygnsvård av mindre intensiv karaktär än akutvård. Utvecklingsområden Att utveckla heldygnsvården avseende personalens kompetens såväl fysisk som psykisk miljö Att utveckla olika former av mellanvård med hänsyn tagen till de olika psykiatriska verksamheternas lokala förutsättningar 23 Kartläggning av den psykiatriska heldygnsvården, Dnr 08/ (37)

340 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 INFLYTANDE Valfrihet Som invånare i VGR kan man söka vård där man vill. Personer som är i behov av psykiatrisk vård är ofta beroende av att vården finns på nära håll eftersom behandlingen många gånger kräver täta och regelbundna besök under lång tid. Patienter med ätstörningar är en förhållandevis liten patientgrupp inom psykiatrin, men ändå den grupp som står för största delen av valfrihetsvården, se avsnitt Ätstörningar. Det är viktigt att befolkningen i VGR har samma möjlighet till valfrihet vid psykiatriska problem som vid somatiska. Kunskap kring patienters val av andra vårdgivare kan ändå ge information om vilka delar av den regionala psykiatriska vården som behöver utvecklas vidare. Idag finns mycket små möjligheter för verksamheter till överblick över hur mycket, och vilken vård som väljs istället för den inom psykiatrin i VGR. Data kan bara sökas genom ekonomiska system och fakturor och då inte vård given av andra landsting. Data kan ge information till verksamheten om utvecklingsområden. Utvecklingsområde Fortsatt utveckling av metod för uppföljning av valfrihetsvården Delaktighet Bland de indikatorer som används för att belysa den psykiatriska verksamhetens kvalitet och resultat finns patienters upplevelse av delaktighet. Jämfört med indikatorn för bemötande ligger resultaten för delaktighet lägre för samtliga sjukhus. Detta är ett angeläget utvecklingsområde. Delaktighet hänger nära samman med patientsäkerhetsarbetet. En aktiv, deltagande och kunnig patient kan genom att berätta om sig själv och sin sjukdom och ge vårdpersonalen viktig information som kan bidra till att risker kan undvikas 24. Detta gäller såväl somatisk som psykiatrisk vård. Den individuella vårdplanen är ett viktigt verktyg för att göra patienten delaktig. Andelen patienter med en individuell vårdplan är fokus för uppföljning inom VGR, men kvalitén på utdata är fortfarande otillräcklig. Utvecklingsområde: Ytterligare aktiviteter som kännetecknar delaktighet bör definieras och implementeras i vårdens processer. 24 Socialstyrelsen, Tema Patientsäkerhet (37)

341 Regional Utvecklingsplan Psykiatri 2011 PROJEKTORGANISATION Uppdragsgivare Dåvarande hälso- och sjukvårdsdirektör Lars-Olof Rönnqvist Styrgrupp Christina Möller ordf, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Stephan Ehlers, Kunskapscentrum för psykisk hälsa, Ulf Svensson, Sektorsrådet Allmänmedicin, Marika Fixell tom juni 2011, Hälso- och sjukvårdskanslierna Anders Thorstensson fr o m juli 2011, Hälso- och sjukvårdskanslierna Lars Helldin tom jan 2011, Sektorsrådet Psykiatri Martin Rödholm fr o m jan 2011, Sektorsrådet Psykiatri Bengt-Arne Andersson fr o m jan 2011, Sektorsrådet Psykiatri Projektansvarig Ingela Heimann Projektledare Eva Blixt Förankring Under arbetet med utvecklingsplanen har synpunkter tagits in från Sektorsrådet Psykiatri, Sektorsrådet BUP, Sektorsrådet Allmänmedicin, Läkemedelskommittén, Kommunalförbunden, Patient- och anhörigorganisationer, Fackliga representanter, Bilagor Bilaga 1, Uppdragshandling Uppföljning av Regional Utvecklingsplan psykiatri 2005 Bilaga 2, Utvecklingsplan Regional utveckling Bilaga 3, Lagstiftning, föreskrifter och riktlinjer Bilaga 4, Statistikbilaga (37)

342

343

344

345

346

347 Kontakta nämndsekreteraren Maria Olegård, tel eller e-post om du vill ha tillhörande bilagor.

348 Tjänsteutlåtande nr 450/2011 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdskansliet Handläggare Alexandra Rönnkvist Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Stenungsund, Kungälv, Ale Informationsplan Ärendet Informationsplanen omfattar informationsinsatser för hälso- och sjukvårdnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Stenungsund, Kungälv, Ale från 1 januari 2012 till och med 31 december 2014 och innehåller mål och aktiviteter för hur invånarna i nämndområdet får tillgång till information om bland annat tillgänglig hälso- och sjukvård, avgifter inom hälso- och sjukvården, högkostnadsskydd och regler för hjälpmedel. Bakgrund I hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag ingår att säkerställa att invånarna i nämndområdet får tillgång till information om bland annat tillgänglig hälso- och sjukvård, avgifter inom hälso- och sjukvården, högkostnadsskydd och regler för hjälpmedel. Informationsplanen beskriver strategi, mål och aktiviteter för hur informationen ska komma medborgarna till del. Överväganden Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för att alla medborgare i nämndområdet ska få tillgång till information om hälso- och sjukvård. Utgångspunkten för mål och aktiviteter i informationsplanen är att få största möjliga spridning. Insatserna fördelas på flera olika kanaler för att nå olika målgrupper. En förändring från tidigare år är en föreslagen utveckling av publikationen 37 grader. Istället för en temapublikation, som distribueras till vård- och samhällsinstitutioner tre gånger om året, föreslås ett årligt utskick till alla hushåll med fokus på allmän hälso- och sjukvårdsinformation, till exempel det fria vårdvalet. Det främsta målet är att öka kunskapen och därmed skapa en attitydförändring som i förlängningen leder till att medborgarna i större utsträckning söker vård på rätt nivå. Finansiering Med tanke på hälso- och sjukvårdsnämndernas ekonomiska läge har kansliets målsättning varit att inte öka kostnaderna för informationsinsatser från föregående mandatperiod. Barnperspektivet Barnperspektivet har beaktats under ärendets beredning och i förslag till beslut. Kansliets bedömning är att goda kunskaper om vårdnivåer och tillgången på hälso- och sjukvård har en positiv inverkan för alla medborgare i nämndområdet och därmed även för barnen och ungdomarna. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken Göteborg TELEFON: HEMSIDA:

349 Datum Diarienummer HSN Förslag till beslut Informationsplanen för antas. Hälso- och sjukvårdskansliet Ralph Harlid Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Informationsplan

350 Diarienummer: HSN Informationsplan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale

351 Inledning Informationsplanen beskriver informationsinsatser för hälso- och sjukvårdnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale (HSN 4) från 1 januari 2012 till och med 31 december Grundläggande begrepp Information är envägskommunikation och handlar om de strategiska budskapen som ska leda till ökad kunskap. Kommunikation bygger på dialog och interaktivitet mellan de som deltar i processen och ska leda till attityder och förhållningssätt. Varför en informationsplan Syftet med en informationsplan är att formulera en strategi och planera informationsinsatser efter uppsatta mål. Bakgrund Nämnden ska vid fullgörandet av sitt uppdrag i olika forum föra dialog med regioninvånarna samt svarar för att invånarna i nämndens område får tillgång till information om tillgänglig hälso- och sjukvård, avgifter inom hälso- och sjukvården, högkostnadsskydd, regler för hjälpmedel samt övriga förutsättningar för att få vård. 1 Denna del av nämndens uppdrag svarar för både informations- och kommunikationsinsatser. Informationsplanen tar endast upp det förstnämnda, kommunikationsinsatser kommer att formuleras i en kommunikationsplan. I sättet att kommunicera anpassas informationen till respektive målgrupp och de lokala förhållandena. Språket ska vara enkelt och lätt att förstå och också anpassas till grupper med särskilda behov, till exempel invandrare och vissa handikappgrupper. Informationen ska vara öppen, sann och saklig. Det gäller både positiva och negativa budskap. 2 Om reglementet svarar på vad uppdraget innebär, så ger ovanstående utdrag ur Västra Götalandsregionens kommunikationspolicy riktlinjer för hur nämnden ska planera och utforma sina informationsinsatser. Tidigare insatser och nulägesanalys Blåsidorna Samtliga tolv hälso- och sjukvårdsnämnder i Västra Götalandsregionen ansvarar för att det finns aktuell och korrekt hälso- och sjukvårdsinformation i blå sidorna i telefonkatalogen och eniro.se. Webbplatsen och 1177.se Hälso- och sjukvårdsnämndernas egna webbplatser under vgregion.se där det finns information om nämndens ansvarsområde och arbete se/vastra-gotaland har information om utbud, regler och sjukvårdsrådgivning som riktar sig till Västra Götalandsregionens invånare. Många av texterna finns översatta till olika språk. 1 Ur reglemente för hälso- och sjukvårdsnämnd i Västra Götalandsregionen, diarienr HSN Ur Västra Götalandsregionens kommunikationspolicy 2 (6)

352 Nyinflyttade invånare i Västra Götalandsregionen får ett välkomstpaket där det finns information om hälso- och sjukvården. 37 grader Utöver ovanstående regiongemensamma informationsinsatser har hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 under åren 2006 till 2011 gett ut foldern 37 grader med lokalt anpassad information. Foldern har distribuerats till bland annat vårdcentraler, apotek, hälsotek, bibliotek och medborgarkontor och dessutom kompletterats med helsidesannonser i lokaltidningar. Utvärderingar genomförda under 2011 visar att foldern varit uppskattad men haft en begränsad spridning. Annonserna i lokaltidningarna har haft låga läsarsiffor, resultatet visar bland annat att av 1550 svarande har endast 25 procent av dem sett annonsen och 5 procent har läst den. Särskilda informationsinsatser om vårdnivåer och jourmottagningar Ett område som kräver särskilda informationsinsatser är att ge medborgarna kunskaper om var de ska vända sig när de blir sjuka. I nämndområdena är det ett stort problem att medborgarna vänder sig till akuten när de istället borde söka vård hos primärvården. Införandet av VG Primärvård 2009 har inte fått önskad effekt vad gäller minskat antal besök till akutmottagningarna. Jourmottagningarnas funktion är också till stor del okänd hos allmänheten. Informationsinsatser för att öka kunskapen om jourmottagningarna har gjorts genom bland annat 37 grader och annonser, men ytterligare insatser kommer att behövas framöver. Nämndområdets befolkning och förutsättningar Inom nämndens geografiska område bor det drygt personer. Mellersta Bohuslän ligger på länssnittet vad gäller andelen i befolkningen äldre än 65 år. År 2009 var 17,7 procent av befolkningen äldre än 65 år. Tjörn har en högre andel äldre jämfört med övriga kommuner i området; 21,1 procent är över 65 år. 3 Lokaltidningarna har bred spridning i nämndområdet och det kan därmed finnas vinster i att arbeta aktivt med lokaltidningarna som informationskanal för att på så sätt nå medborgarna. Avgränsningar Kommunikationsinsatser såsom medborgardialog behandlas inte av informationsplanen utan kommer att hanteras av nämnden i en särskild plan under våren Syfte och strategi Syfte Hälso- och sjukvårdsnämnden är medborgarföreträdare. Syftet med information till medborgarna är att de ska känna till utbud, rättigheter och regler inom hälso- och sjukvården i Göteborg och Södra Bohuslän. 3 Verksamhetsanalys (6)

353 Strategi Uppdraget och det övergripande målet är att medborgarna ska få och tillgodogöra sig information om hälso- och sjukvård i Göteborg och Södra och Mellersta Bohuslän. För att väcka intresset hos medborgarna behöver nämnden anpassa informationen till olika målgrupper. Nu läggs mycket fokus på webbplatsen vgregion.se som informationskanal, trots att medborgarna har svårt att hitta dit. Den är heller inte primärt tänkt att användas till information om hur man söker vård (vårdutbud, regler etc. är det tänkt att medborgarna ska hitta på 1177.se), utan har fokus på regionens organisation. Det är viktigt att nämnden möter medborgarna där de är. Ett sätt att väcka intresset hos den informationsmätta medborgaren är att göra tilltalet mer lättillgängligt och personligt. Målgrupper Nämndens informationsuppdrag omfattar alla medborgare i nämndområdet. För att medborgarna ska känna sig berörd av informationen bör innehållet anpassas till olika målgrupper. Budskap Nämndens uppdrag är att informera medborgarna om tillgänglig hälso- och sjukvård, avgifter, högkostnadsskydd, regler och förutsättningar för att få vård. Utöver detta ansvarar nämnden för att medborgarna får aktuell information som berör medborgarna, till exempel förändringar i utbud eller regler. Budskapet ska till formen vara målgruppsanpassat, sant och sakligt. Ett högtravande och byråkratiskt språk riskerar att skapa distans, medan ett personligt tilltal har större möjligheter att nå fram och generera en önskad effekt hos mottagaren. Kanal/medieval Nämnden har tidigare gett ut tidningen 37 grader, som beskrivs under rubriken Tidigare insatser. Då läsvärdesunderökningarna visat att information inte fått önskad spridning vill nämnden pröva andra kanaler för att informera medborgarna. Ett direktutskick till alla hushåll når fler. Andra prioriterade kanaler är: Blå sidorna 1177.se/vastra-gotaland Välkomstpaket Vårdgivare 4 (6)

354 Mål Målen i informationsplanen handlar om att öka kunskapen och ändra beteendet hos medborgarna. I matrisen nedan har kunskaps- och effektmål konkretiserats utifrån nulägesbeskrivning och strategi för att kunna brytas ner i aktiviteter och ge förutsättningar för en god uppföljning. Mål Nämndens uppdrag och ansvar ska bli tydligt för befolkningen i Tjörn, Öckerö, Stenungsund, Kungälv, Ale Besöken till sjukhusakuterna ska minska genom att fler väljer primärvården i första hand Medborgarna ska få ökad kunskap om vårdutbud, regler och rättigheter Strategi Genom: Utskick till alla hushåll i hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11, 12 Proaktivitet i medierna Vgregion.se som en läs mer kanal Genom: Utskick till alla hushåll i hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11, 12 Målgruppsinriktade kampanjer Mer personligt tilltal (målgruppsanpassning och storytelling) Vykortsutskick till hushåll i hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Genom: Utskick till alla hushåll i hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11, 12 Blå sidorna och eniro.se 1177.se/vastra-gotaland Regionmagasinet Kontinuerligt arbete med Välkomstpaketen Målgruppsinriktade kampanjer Vykortsutskick till hushåll i hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Uppföljning Uppföljning sker årligen i samband med årsredovisningen. Utskicken till alla hushåll följs upp genom läsvärdesundersökning. Medieanalys av hur nämnden skildras i medierna. Fokusgrupp i samband med målgruppsinriktade kampanjer Statistik från vårdbarometern om var man hämtar information om hälso- och sjukvård Besöksstatistik på nämndens sida på vgregion.se Besöksstatistik sjukhusakuterna och primärvårdens jourmottagningar 5 (6)

355 Planerade aktiviteter År Informationsinsats/aktörer Budskap Kanal Årligt utskick till alla hushåll i hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11, 12 (egen edition för HSN 4) - Vårdnivåer - Nämndens roll - Kontakt- och adressuppgifter - Regler och rättigheter Direktutskick via Posten Blå sidorna Eniro.se och/eller andra aktörer, t ex Hitta.se Välkomstpaket till nya invånare i nämndområdet Egenvårdsguiden Utveckling av nämndens webbplats Pressmeddelanden/ presskonferenser Vykortsutskick till hushåll i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale - Kontaktuppgifter till alla vårdenheter i nämndens område - Kontaktuppgifter till presidie och kansli - Kontaktuppgifter till alla vårdenheter i nämndens område - Kontaktuppgifter till presidie och kansli Vårdvalet - Råd om egenvård - information om 1177.se - Informationskälla här får du veta - Nämndens arbete - Kontaktuppgifter - Nämndens beslut - Görs vid särskilda händelser/beslut av allmänintresse - Vårdnivåer - Mina vårdkontakter Telefonkatalogen Webben Direktutskick via Posten Vårdgivare Webben, vgregion.se Episerver, vgregion.se Direktutskick via Posten Kostnad för riktat utskick till alla hushåll (alla nämnder) Kostnadsslag Faktisk kostnad Material, tryckkostnader Distribution Konsultarvoden Totalkostnad (HSN 4: kr) Årskostnad 37 grader (HSN 4: kr) 6 (6)

356 Tjänsteutlåtande nr 441/2011 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdskansliet Handläggare Anna Lagerquist Hälso- och sjukvårdsnämnd 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Anslag till Minnamottagningen. Ärendet Stiftelsen Minna, Göteborg, har inkommit med ansökan om anslag för Tidigare har Stiftelsen Minna erhållit anslag från HSN 11 och HSN 5. Stiftelsen Minna är en är en mottagning som erbjuder stöd och rådgivning för kvinnor och par i samband med graviditet, abort och föräldraskap. Bakgrund Genom samtal vill mottagningen stötta de som är tveksamma till sin graviditet. Föräldrastöd erbjuds till ensamstående mammor både före och efter barnets födelse. Under 2011 vill mottagningen utveckla sin verksamhet till att också vända sig till ofrivilliga fäder. Stiftelsen Minna ansöker om 100 tkr från alla fem hälso- och sjukvårdsnämnder i Göteborgsområdet, 20 tkr per nämnd. Mottagningen finansieras idag till största delen av Sociala Resursnämnden i Göteborgs Stad (750 tkr för 2011). Anslag tas även emot från Göteborgs Stift. Överväganden Ett av kraven för beviljande av anslag till frivilligorganisationer är att verksamheten ska komplettera regionens egna verksamheter. Minnamottagningen ansöker om anslag till stöd och rådgivning i samband med graviditet, abort och föräldraskap. Dessa delar ingår i ordinarie uppdrag till MVC och kan därför inte ses som ett komplement. Minnamottagningen vänder sig särskilt till ensamstående mödrar och vill även utveckla sin verksamhet för att också vända sig till ofrivilliga fäder. Både MVC och BVC ska inom sina respektive uppdrag vända sig till alla föräldrar och blivande föräldrar oavsett situation och familjekonstellation. Inte heller i denna del utgör Minnamottagningen ett komplement till regionens egna verksamheter. Förslag till beslut Ansökan om anslag för 2011 från Stiftelsen Minna avslås. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken Göteborg TELEFON: HEMSIDA:

357 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdskansliet Ralph Harlid Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Ansökan om anslag för 2011 Expedieras till Stiftelsen Minna, Göteborg

358

359

360

361

362

363

364