Kampen om blivande ingenjörer börjar på dagis

Produktionskunskap FOTON: DAGMAR ZITKOVA Hugo var på besök i Teknikens Hus tillsammans med familjen. Han prövade på alla manskiner som fanns där. Bland annat styrde han en lastkran i modellen av Luleå hamn och körde ett produktionsskift i stålverket. För det fick han ett diplom med texten: Du är stålverksarbetare 82 891. Du är med beröm godkänd för ditt arbete i Teknikens Hus stålverk. Kampen om blivande ingenjörer börjar på dagis Utnyttja sommarlovet och visa dina barn hur olika saker tillverkas Det brukar regna även under soliga sommarlov och då kan man passa på att vara inne. På rätt plats kan det bli hur roligt som helst. Om det dessutom betyder att du och dina barn kommer att ha roligt kring teknik och produktionskunskap på ett nyttigt sätt, ja då är mycket vunnet. Det är nämligen så att Sverige kommer att behöva många nya själar som brinner för teknik och framtiden består inte enbart av internet, spännande mobilappar och virtuell reality. Även i framtiden kommer det att finnas den fysiska verkligheten för vilken det kommer att tillverkas verkliga saker och Sverige vill fortsätta att vara en producerande, industrination. Så det gäller att locka unga människor till teknik och kampen om framtidens ingenjörer utkämpas redan på Sammanfattat x Sverige kommer att behöva många nya själar som brinner för teknik. Framtiden består inte enbart av internet, mobilappar och virtuell reality. x Museer och Science Centra runt om i landet visar olika tekniska och naturvetenskapliga experiment i det verkliga livet. x Exempelvis Teknikens Hus i Luleå och Tekniska Museet i Stockholm lär ut hur fysiken kan omsättas i produktionsteknik. dagis och i grundskolan. Intresse för teknik måste väckas tidigt. Besök ett arbetslivsmuseum Vad kan man då göra under regniga sommarlovsdagar? Ett tips kan vara ett besök på ett museum, till exempel ett arbetslivsmuseum, ett tekniskt museum eller ett arbetslivsminne. Det finns hur många som helst i vårt avlånga land. Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd (Arbetsam) ger ut en katalog över arbetslivsmuseerna. I den senaste upplagan som man kan ladda ner från deras hemsida antingen som en pdf eller som en app till mobilen, finns 450 olika museer presenterade. Arbetslivsmuseerna berättar om vårt industrisamhälle och hela 1900-talets historia. Allt för att kunna förklara hur Sverige har gått från att 16

Årets industriminne 2009: Porjus kraftverk, i Jokkmokks kommun, Norrbottens län, är ett av Sveriges mest betydelsefulla kraftverksbyggen från 1910-1915. Inredningen i gamla ställverket är in takt. vara ett jordbruksland till en industrination. Arbetslivsmuseerna nöjer sig inte med att visa föremål i olika skåp och montrar utan oftast finns det många maskiner och föremål som visas i drift. På museerna finns kunnig personal som Barn älskar att pröva på saker, dra i spakar och köra maskiner. De lär sig snabbt. Det ska vara rejäla grejer. Utrustning som har klarat sig hos oss klarar nästan vad som helst. kan förklara och visa upp hur saker fungerar. Museerna erbjuder en upplevelse för alla sinnen och ett utflyktsmål som snurrar, piper och fräser, något som barn brukar älska, understryks det i museiguiden. Museerna sorteras geografiskt efter landskap och presenteras med en karta och en kort beskrivning över vad man kan se där. Hitta något som ligger nära Ett annat bra sätt att hitta en spännande utflykt är katalogen "Industrihistoriska miljöer i Sverige". Det är en lista framtagen av Svenska industriminnesföreningens (sim) och även den listan kan man hitta på deras hemsida. Listan omfattar cirka 427 platser och visar i huvudsak byggnadsminnen med industrihistorisk anknytning. Man kan filtrera fram intressanta objekt genom att ange specifikt vad man vill se: en viss bransch, något i närområdet, ett visst kategori. Urvalet omfattar industriella produktionsmiljöer, men även en lång rad byggnader och miljöer som är nära kopplade till industriell verksamhet och industrisamhällets historia. I Sverige har vi ett antal objekt som är klassade som världsarv och finns med på Unescos världsarvslista. Besök ett science center Ett annat populärt besöksmål är något av Sveriges 19 olika science centers. Dessa finns också i hela landet, från Malmö i söder till Luleå i norr. Även dessa har en paraplyorganisation, Svenska Science Centers, ssc. Där kan man hitta matnyttig information om de olika centrumen. Rent generellt kan man säga att Science centers är platser som samlar människor, barn som vuxna, kring naturvetenskap och teknik. Vissa av centrumen har allmänna fysikaliska fenomen, matte och naturvetenskap som ingångsvinklar till kunskapen medan andra tar sig an fysiken via de praktiska tillämpningarna, genom en ren produktionskunskap. Ett populärt center är till exempel Universeum som finns i Göteborg. I Stockholmsområdet 17

Produktionskunskap Teknikens Hus verksamhetschef, Kristina Jonsson, i den stora verksamhetshallen. Bredvid henne står en pappersmaskin som gör ett riktigt papper. Bakom henne syns lkabs lok till malmtågen där man kör på riktigt modelljärnvägens vagnar och i bakgrunden, till höger, lyser ingången i stålverkets brinnande masugn. Facebook representerar en ny basnäring i Norrland, serverhallsindustri. De har fått en egen utställning som visar hur inlägg på Facebook blir 1-or och 0-or och lagras i servrar. 18 är det Tom Titts Experiment som är populärt och i Borås finns Navet. Navet är en plats fylld av experiment, upplevelser och utmaningar för upptäcktsresande i alla åldrar som är nyfikna och vill prova på hur saker och ting fungerar. Här upptäcker man hur teknik, naturvetenskap och matte hänger ihop skriver Navet i en presentation. Navet är Sjuhärads tekniska och naturvetenskapliga centrum med uppgift att främja intresse för teknik, naturvetenskap och matematik för lärare, barn, ungdomar och allmänhet. Navet kom 2016 på en delad första plats bland Sveriges alla science centers i Skolverkets årliga kvalitetsmätning. Varje år ansöker nämligen alla Sveriges science centers om ett statligt verksamhetsstöd. Skolverket gör en kvalitetsmätning inför fördelningen av anslagen. 2016 fick Navet, tillsammans med Teknikens Hus i Luleå, 35 av 40 möjliga poäng, bäst i Sverige. En topprankad verksamhet Vi har varit topprankade de senaste åtta åren, nu senast delade vi första platsen med Navet i Borås, säger en mycket stolt verksamhetschef för Teknikens Hus i Luleå, Kristina Jonsson. Luleås science center ägs av en stiftelse där det lokala näringslivet med lkab, ssab och Vattenfall, tillsammans med Luleå tekniska univeristet, Luleå kommun och Norrbottens alla kommuner genom Svenska Kommunförbundets länsavdelning, utgör huvudägare. Alla har de möjlighet att påverka verksamheten. Sedan 1997 anslår även staten pengar (dessa fördelas av Skolverket). Luleås Teknikens Hus tillhör en av de äldsta science centers i Sverige. Det startade redan 1988. Varje år kommer cirka 205 000 besökare och man har räknat ut att de har varit 3 900 000 sedan starten. Nästan fyra miljoner besökare Snart välkomnar vi den fyrmiljonte besökaren här, säger Kristina Jonsson. Verksamheten är starkt inriktad mot processkunskap som visas i form av en mängd olika utställningar. Tillsammans med lkab har man byggt upp en stor utställning om gruvbrytning och geologi. Här kan man lära sig om prospektering, man kan vaska guld, slipa sin egen sten, sväva över en vulkankrater, borra i ett berg, ta en tur i en gruva och göra malmpellets. Barnen får lära sig hur pellets transporteras

FOTON: DAGMAR ZITKOVA John Clausén, teknisk chef på Teknikens Hus, ansvarar för hela utställningen. Saker måster fungera hela tiden. Annars tycker barnen inte att det är roligt. Och är det något som inte fungerar, då är det vi som har tänkt fel och måste tänka om. Man kan aldrig skylla ifrån sig och säga att det är barnen som använder grejerna fel. I sågverket lär sig barnen att sköta processen från stock till planka hela vägen. Man förklarar också varför stockarna skannas i en stor skanner (lilla bilden t v). med tåg till hamnen. En hel malmbana i liten skala finns här. Barnen sitter i ett lokförarhytt och kör modelljärnvägens vagnar runt anläggningen och det känns som om det är verkliga tåg. Av den järnmalm som hämtas upp i gruvorna blir det stål. I Teknikens Hus finns ett eget stålverk där man kan följa processen och bli diplomerad stålverksarbetare. Anknyter till basnäringar i regionen De flesta industriella verksamheter som visas har anknytning till regionens basnäringar. Skogsnäringen är ett annat exempel på en stor industri här. Man kan bekanta sig med den teknik som används i den moderna skogsnäringen. Det finns ett labyrintspel om skogen, man kan köra en riktig skördesimulator (samma som används vid utbildningar av förare) och man kan lära sig mer om avverkning och stockscanning. Dessutom får man köra en fullskalig skotare och flytta stockar utanför huset. Här hänger det dock en skylt om att man bara får köra fem minuter i taget vid köbildning. Ja, här brukar det vara trängsel, förklarar Kristina Jonsson köskylten. Alla som vill måste ju få pröva på. Barn älskar att pröva på saker och det gäller de flesta maskiner. Så vill man köra en gång till, får man åter ställa sig i kön. I sågverket lär man sig sköta processen från stock till planka, i pappersmaskinen ser man hur pappersmassa bildas och hur den sedan formas till ett papper som man faktiskt kan ta med hem. Det finns saker att göra överallt. Man ser hur vattenkraften lagras i vattenmagasin som resurs för elproduktion. Man kan själv prova på att med ratten göra el i en generator så att lampan bredvid den tänds. Man ser hur vind kan bli till el och hur solpaneler som sitter på husfasaden kan ställas in enligt solens gång för att det alltid görs el. Vi har många olika utställningar och bygger ut hela tiden, säger Kristina Jonsson. Inte bara de etablerade utan även den nya näringarna ska få 19

Produktionskunskap FOTON: DAGMAR ZITKOVA Modellerna har nu skannats in som en del av ett digitaliserings- och forskningsprojektet som Tekniska museet driver tillsammans med Umeå universitet. Studenter från området 3d-teknik vid Xenter i Botkyrka, Fredrik Olsson och Kevin Karlsson genomförde arbetet. plats. Serverindustrin är nu den senaste. Facebook är med här och samarbetar kring en utställning som öppnade i november 2014. Där passar vi på och förklarar varför just Luleå är så bra när det gäller att bygga serverhallar. Vi berättar helt enkelt hur ett datacenter fungerar. Verksamheten i Teknikens Hus i Luleå är mycket bred och vänder sig till flera olika kategorier besökare. Man kan delta i olika utbildningar, se utställningar, både permanenta och tillfälliga och barn kan delta i sommarläger, för att nämna exempel. Barnen älskar att komma hit för att göra saker, säger Kristina Jonsson. De lär sig snabbt att använda maskinerna. Att dra i spakar, flytta på grejer, tuta och köra. De är outtröttliga och har hur mycket fantasi och hur mycket energi som helst. Vi bygger hela utställningen själva i en egen verkstad här. Om maskinerna klarar den behandling som de får här, då klarar de sedan allt! Utvecklar verksamheter För alla arrangörer, både för dem som jobbar med ett Science centrum och för dem i olika museer så gäller det att utvecklas med tiden. Att både visa de traditionella utställningsexponaten och hitta nya sätt att fånga upp dagens unga publik. Meningarna är delade. Vissa tror att den virtuella verkligheten, den som finns på internet och i 20 Digitaliseringen ökar tillgängligheten till museets samlingar. olika tekniska hjälpemedel så småningom kommer att ta överhanden. Att den kommer att vara så rolig och intressant att den slår ut den riktiga verkligheten som inte kommer att ha en chans att matcha den. Hur det kommer att bli får framtiden utvisa men att museer måste hitta nya vägar till sin publik är uppenbart. För att hänga med i den digitaliserade eran börjar allt fler museer att överföra delar av sina utställningar till den virtuella världen. Tekniska Museet är ett av dem. Nyligen genomförde de ett projekt där man med hjälp av studenter scannade in sina utställningsföremål. Vi vill göra dem tillgängliga för vem som helst. Man ska kunna ladda ner, dela fritt, skriva ut i en 3d-skrivare och använda säger Anna-Karin Nilsson Stål, kurator vid Tekniska museet. Ett forskningsprojekt Modellerna har nu scannats in som en del av ett digitaliserings- och forskningsprojektet som Tekniska museet driver tillsammans med Umeå universitet. Studenter från området 3d-teknik vid

Anna-Karin Nilsson Stål visar att man kan skriva ut en bokstav ur Polhems mekaniska alfabet i en vanlig, enkel 3d-skrivare. Det funkar bra i plast, men det hade säkert varit mycket bättre att kunna skriva ut den i trä, då hade den också fungerat mycket smidigare. Xenter i Botkyrka, Fredrik Olsson och Kevin Karlsson genomförde arbetet. 3d-scanning var en del av Tekniska museets publika verksamhet i utställningen om Christopher Polhem. Digitaliseringen ökar tillgängligheten till museets samlingar så att alla som är intresserade får tillgång till dem helt oberoende av var man bor. Alla som vill kan se och använda modellerna. Vi vill utvinna ny kunskap ur Polhems berömda mekaniska alfabet och använda den återigen i pedagogiskt syfte. Precis så som det var tänkt från början. Vi vill helt enkelt att Polhems modeller inspirerar en ny generation av innovatörer, säger Anna-Karin Nilsson Stål. Christopher Polhem föddes för drygt 350 år sedan (1661-1751) och var en stor visionär med storslagna planer för att göra Sverige till ett modernt industrisamhälle. Han brann för pedagogik och var övertygad om att teori och praktik måste förenas. Hans modeller var helt och hållet gjorda för pedagogiska ändamål. Hans konstruktioner påminner mycket om dagens tänkande med standardiserad legotillverknig med tydliga, avgränsade produktionsavsnitt i massupplagor. Polhems mekaniska alfabet bestod initialt av 31 modeller i trä som illustrerade fysikens och mekanikens grundprinciper. Samlingen skapades under åren före 1700 som ett hjälpmedel i undervisningen vid det så kallade Laboratorium mechanicum som Polhem startat först i Stockholm 1697, sedan i Falun och slutligen i Stjärnsund. Efter Polhems död kom samlingen att ingå i Kungliga modellkammaren, samt i kths föregångare, Teknologiska institutet. Under årens lopp utvidgades och byggdes det mekaniska alfabetet ut. 1925 deponerades det av kth till det nystartade Tekniska Museet. Idag utgörs samlingen i sin helhet av 424 modeller från olika tidsperioder. Fyller en ny funktion När alfabetet förpassades till ett museum fick det en annan pedagogisk funktion det skulle inte längre bara illustrera fysikens lagar utan även historiska förhållanden. En av tankarna bakom projektet med 3dinscanning är att undersöka om de pedagogiska uppgifterna kan återskapas. Den digitala utvecklingen ger nya möjligheter att förstå äldre tiders tekniska pedagogik. Man undersöker även materialitetens betydelse i den digitala världen. Ambitionen är att 3d-scanna hela Polhems mekaniska alfabet och göra det möjligt att skriva ut modellerna. Så kan rörelseomvandlingar studeras och återuppbyggas av den nya generationen. Dagmar Zitkova Digitalisering av Polhems alfabet har flera 0lika syften. Bland annat undersöker man materialitetens betydelse i den digitala världen. 21