Hälso- och sjukvårdsnämnden 14 juni 2017
HSN 2017/33 Plats och tid Konferensrum: Bornholm (1339), Visborg, 14 juni 2017, klockan 09.00 12.20 Närvarande Beslutande Ersättare Stefaan De Maecker (MP), ordförande Leif Dahlby (S), 1:e vice ordförande Inger Harlevi (M), 2:e vice ordförande Susanne Hafdelin (S) Lennart Petersson (S) Boel Jormer (S) Viveka Bornold (MP) Jennie Jarve (V) Bibbi Olsson (C) Curt Broberg (C) Åke Kahlbom (C) Berit Cedergren Onsjö (M) Nils Ingelmark (M), tjg ersättare Greger Eneqvist (S) Catharina Siedberg (MP) Lars Bjurström (V) Rebeca Gajardo Angel (C) Lena Grund (L) Övriga Maria Dalemar, hälso- och sjukvårdsdirektör, Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef, Yvonne Skovshoved, ekonomichef, Elin Gottfridsson, nämndsekreterare, Magne Hovland, informatör, Carina Söderström, enhetschef, 398, Nina Ljung, hr-chef, 399, Susanna Syversen, enhetschef, 400, Hans Ericsson, överläkare, 401, Thomas Kunze, chefläkare, 401, Veronica Snoder, tf verksamhetschef internmedicin, 401, Therese Annas-Ljung, facklig representant Vårdförbundet, Regina Göbel, facklig representant GLF Utsedd att justera Justeringens plats och tid Viveka Bornold Rådhuset Visborg, 2017-06-22 Paragrafer 376-403 Omedelbart justerade Underskrifter Sekreterare Elin Gottfridsson Ordförande Stefaan De Maecker Viveka Bornold Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
HSN 2017/33 Register HSN 376 HSN 377 HSN 378 HSN 379 HSN 380 HSN 381 Muntlig rapport från sjukvårdschefen Muntlig rapport från hälso- och sjukvårdsdirektören Förbättrad utskrivningsprocess genom ökad samverkan från psykiatrisk slutenvård Remiss - Promemoria med förslag om ändrade övergångsbestämmelser för den föreslagna lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106) Ansökan till IVO om verksamhet enligt lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler Överenskommelse läkarundersökning, hälso- och tandhälsoundersökning i samband med att barn och unga placeras HSN 382 PAN Remiss - Rapport över iakttagelser i vården under 2016 HSN 383 HSN 384 HSN 385 HSN 386 HSN 387 HSN 388 HSN 389 HSN 390 HSN 391 HSN 392 HSN 393 HSN 394 HSN 395 HSN 396 HSN 397 HSN 398 HSN 399 HSN 400 HSN 401 HSN 402 HSN 403 RS Remiss. Integrationsstrategi Revisionsrapport. Granskning av rutinerna för ansökan om statlig ersättning inom flyktingmottagandet Revisionsrapport. Granskning av tillämpningen av offentlighetsprincipen Rekommendation om gemensamma utomlänsersättningar för digitala vårdtjänster i primärvården Månadsrapport Budgetfördelning utifrån organisationsförändring Oremitterad vård Uppföljning utomlänsvård Analys av kostnader för laboratorieanalyser Vattenanalyspriser med uppräkning LPIK Vattenanalyspriser - nytillkomna analyser Handlingsplan för att minska kostnadsutvecklingen avseende läkemedel Påbörjad tandvårdsbehandling som kvarstår när den organiserade barn- och ungdomstandvården upphört Val av ny ersättare till arbetsutskottet Muntlig information: Kunskapsstyrning Muntlig information: Återrapport barnhälsovård för barnen i upptagningsområde Klinte Muntlig information: Rapport från arbetet med handlingsplanen för oberoende av inhyrd personal Verksamheten informerar: Kanslienheten Uppföljning medicinska resultat: Hjärtvården Informations- och anmälningsärenden Övriga frågor
HSN 2017/33 ANSLAG/BEVIS et är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Hälso- och sjukvårdsnämnden Sammanträdesdag 2017-06-14 Datum då anslaget sätts upp 2017-06-22 Anslaget får tas ned tidigast 2017-07-13 Förvaringsplats för protokollet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Visborgsallén 19, Visby Underskrift Elin Gottfridsson
HSN 376 Muntlig rapport från sjukvårdschefen HSN-AU 378 Hälso- och sjukvårdsnämnden lägger informationen till handlingarna. Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef, informerar om följande punkter: Under våren 2017 har tillgången till sjukgymnastik i Visby sviktat. Arbete pågår för att öka telefontillgängligheten, öka drop-in tiderna samt att möjliggöra bokning av tid via mina vårdkontakter. Sommarneddragningen av vårdplatser är nu genomförd vilket även innebär att rehab har flyttat sina platser från Korpen till lasarettet. Ett omfattande arbete med att uppdatera och säkra rutiner och styrning vid eventuell öppning av stängda vårdplatser pågår. Under sommaren kommer ett försök att genomföras med en lättakut för ortopedpatienter med syfte att avlasta den stora akutmottagningen. Under sommaren kommer primärvårdens turistmottagning att ha längre öppettider samt finnas på lasarettet under vecka 32. För patienter som kommer till akutmottagningen men som egentligen är i behov av primärvård kan patienten istället bokas på en tid till primärvården samma dag. Bakgrund HSN-AU 378 Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef, informerar om följande punkter: Under våren 2017 har tillgången till sjukgymnastik i Visby sviktat. Anledningen är sjukfrånvaro samt att efterfrågan ökat och är idag större än tillgången. En förestående pensionsavgång hos en privat aktör kommer att ersättas med en ny utförare. Beslut fattat av sjukvårdschefen gällande neddragning av sju vårdplatser på Korpen från och med 2017-08-28, vilket innebär att de geriatriska platserna stängs och de sju återstående platserna blir rena rehabplatser. Beläggningsgrader och annan statistik visar att vårdplatserna haft låg beläggning. De medarbetare som berörs av neddragningen kommer att erbjudas arbete på andra ställen inom verksamheten. De sju kirurgiska platserna som nu är stängda öppnas igen och omfattas inte av neddragningen. Mellan 7 juni och 28 augusti sker den sedvanliga sommarstängningen av några vårdplatser då även antalet planerade operationer minskar. Information i media kring utfallet av 2016 års lönerevision är korrekt samtidigt som 2017 års lönerevision är avslutad för de flesta yrkesgrupperna. I 2017 års lönerevision har utfallet varit mycket bättre. En satsning har varit möjlig med särskilda lönemedel för svårrekryterade grupper samt jämställdhetsmedel. Pressinformation om detta kommer att skickas ut.
Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden lägger informationen till handlingarna.
HSN 377 Muntlig rapport från hälso- och sjukvårdsdirektören HSN-AU 379 Hälso- och sjukvårdsnämnden lägger informationen till handlingarna. Maria Dalemar, hälso- och sjukvårdsdirektör, informerar om följande punkter: Mål och mått som är en del av uppföljningen av hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamhetsplan har nu färdigställts och finns under punkten informations- och anmälningsärenden på dagens sammanträde. Mål och mått kommer att följas upp via hemsidan tillsammans med den övriga verksamhetsuppföljningen. Rekrytering av ny ordförande för läkemedelskommittén är i slutfasen då Franz Rücker ska gå i pension. Ett gemensamt arbete med tekniska förvaltningen pågår avseende parkeringsplatserna vid lasarettet. Det blir en tillfällig lösning för sommaren för att därefter hitta en långsiktig lösning. Information kommer att skickas ut till medarbetare. Upphandlingen av njursjukvården på Gotland är i sitt slutskede. Information kommer att skickas till nämndens ledamöter inom kort. Bakgrund HSN-AU 379 Maria Dalemar, hälso- och sjukvårdsdirektör, informerar om följande punkter: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har skickat in en ansökan till polisen gällande ett så kallat 3 område för Visby lasarett och Korpen. Om ansökan beviljas innebär det att ordningsvakter kan anlitas istället för väktare. En ordningsvakt har större befogenhet än en väktare. Tanken är att koppla ihop områdena Visby lasarett och Korpen med östercentrum där Securitas cirkulerar idag. Detta för att få ner hälsooch sjukvårdens kostnader för vakter. Syftet är att skapa trygghet utifrån ett patientoch medarbetarperspektiv. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har sedan tidigare i uppdrag att återkomma till nämnden med ett ärende kring FOUU. I samband med nämndsammanträdet den 14 juni kommer information att ges om kunskapsstyrning. Ärendet återkommer även senare under året till nämnden och då är tanken att FOUU-arbetet ingår som en del. Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden lägger informationen till handlingarna.
HSN 378 Förbättrad utskrivningsprocess genom ökad samverkan från psykiatrisk slutenvård HSN 2016/380 HSN-AU 380 Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner informationen från styrgrupp och arbetsgrupp för förbättrad utskrivningsprocess genom ökad samverkan. Sammanfattning Socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen har gemensamt arbetat med att förbättra utskrivningsprocessen genom ökad samverkan från psykiatrisk slutenvård. Arbetsgruppen har haft sex arbetsmöten under våren 2017 och jobbat utifrån uppdrag från styrgruppen. Arbetsgruppen kommer att fortsätta sitt arbete under hösten 2017. De allra flesta processer fungerar mycket väl för våra brukare och patienter. Ett fåtal avvikelser där processen inte fungerat är rapporterade i Flexite. Statistik på utskrivningsklara patienter följs och redovisas i samordnad ledning och styrning (SLS) varje månad. Statistiken visar att det är ett bra flöde. Fokus framöver riktas därmed på de områden där det finns svårigheter. En aktivitetsplan är skapad för fortsatt arbete och implementering för att öka kunskapen om varandras rutiner, verksamheter, uppdrag och roller. Detta sker bland annat genom workshop där medarbetare från förvaltningarnas olika verksamheter deltar. Som exempel är en aktivitet att inför vårdplanering ha ett professionellt förmöte. Mötet syftar till att professionerna blir överens och alla vet vem som gör vad. Mötet skall underlätta så patient/brukare får de bästa förutsättningarna både vid vårdplaneringen och efter utskrivningen. I det fortsatta arbetet kommer innehållet i den nya lagen, Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård att inarbetas. Verksamhetsledaren för Vuxensam inom RSSS (Regional samverkan och stöd struktur) kommer att vara en resurs i detta arbete. Bedömning Fokus framöver riktas på de områden där det finns svårigheter. En aktivitetsplan är skapad för fortsatt arbete och implementering för att öka kunskapen om varandras rutiner, verksamheter, uppdrag och roller. Detta sker bland annat genom workshops där medarbetare från förvaltningarnas olika verksamheter deltar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 17 maj 2017 Uppdragsdirektiv
Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut. Bakgrund HSN-AU 380 Therése Thomsson, myndighetschef och tillförordnad kvalitetschef SOF, föredrar ärendet. Ledamöterna i arbetsutskotten önskar följa statistik över utskrivningsklara patienter som redovisas i den gemensamma styrgruppen samordnad ledning och styrning (SLS) varje månad. Nämnderna kommer att få ta del av statistiken. Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner informationen från styrgrupp och arbetsgrupp för förbättrad utskrivningsprocess genom ökad samverkan. Skickas till Susanne Johansson, SOF Anders Grundvik, HSF Malin Hallin, HSF Ragnar Östermark, SOF Henrik Söderdahl, SOF Cecilia Persson, SOF Leif Ohlsson, HSF Registrator-SON
HSN 379 Remiss - Promemoria med förslag om ändrade övergångsbestämmelser för den föreslagna lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård (prop. 2016/17:106) HSN 2017/161 HSN-AU 381 Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till svar på remiss och lämnar det som sitt eget. Sammanfattning Den 16 februari 2017 beslutade riksdagen enligt regeringens proposition 2016/17:106 om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. I propositionen föreslås att den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård ska träda i kraft den l januari 2018 och att genom den lagen upphävs lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Lagen omfattar både somatisk och psykiatrisk slutenvård. Emellertid föreslås det i övergångsbestämmelser att lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård ska fortsätta att gälla under år 2018 för patienter som vårdas inom den psykiatriska heldygnsvården. Region Gotland har fått möjlighet att lämna synpunkter på remissen. I hälso- och sjukvårdsförvaltningens förslag till remissvar föreslås att nämnda övergångsbestämmelser upphävs och att kommunens betalningsansvar för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård i stället ska inträda 30 dagar efter det att en underrättelse om att en patient är utskrivningsklar har skickats. Beredning har skett genom att synpunkter inhämtats från berörda verksamheter inom socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Bedömning Hälso- och sjukvårdsnämnden tillstyrker och välkomnar remissförslaget. Förslaget kan bidra till en förändrad syn på psykiatriska patienter och bidra till en ökad jämlikhet med somatiska vården genom att psykiatrin inkluderas redan 2018. Gällande betalningsansvar är det förståeligt att man väljer en modell där kommunens betalningsansvar utgår efter 30 dagar under 2018. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 28 april 2017 Remiss socialdepartementet Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut.
Bakgrund HSN-AU 381 Therése Thomsson, myndighetschef och tillförordnad kvalitetschef SOF, föredrar ärendet. Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till svar på remiss och lämnar det som sitt eget. Skickas till Socialdepartementet Marie Härlin-Ohlander, verksamhetsområdeschef psykiatri Christine Senter, enhetschef Erling Åby Hedenius, chefsläkare psykiatri Therese Thomsson, avdelningschef SOF Susanne Johansson, enhetschef SOF Christina Godarve, avdelningschef SOF Registrator-SON
HSN 380 Ansökan till IVO om verksamhet enligt lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler HSN 2016/44 HSN-AU 382 Hälso- och sjukvårdsnämnden lägger informationen till handlingarna. Vid ett beslut från inspektionen från vård och omsorg (IVO) att en sprututbytesverksamhet får starta på Gotland återkommer förvaltningen till nämnden för beslut om en införandeplan inklusive kalkyl för verksamheten. Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden har tidigare gett förvaltningen i uppdrag (HSN 164 2016-02-10) att i samarbete med socialförvaltningen ta fram en plan inklusive finansiering för hur sprututbytesverksamhet kan organiseras på Gotland samt underlag för ansökan till inspektionen för vård och omsorg (IVO). Förvaltningarna har nu arbetat fram en ansökan till IVO. Bedömning Vid ett beslut från IVO att en sprututbytesverksamhet får starta på Gotland återkommer förvaltningen till nämnden för beslut om en införandeplan inklusive kalkyl för verksamheten. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 9 maj 2017 Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut. Bakgrund HSN-AU 382 Sven Montelius, smittskyddsläkare, föredrar ärendet. Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden lägger informationen till handlingarna.
Vid ett beslut från inspektionen från vård och omsorg (IVO) att en sprututbytesverksamhet får starta på Gotland återkommer förvaltningen till nämnden för beslut om en införandeplan inklusive kalkyl för verksamheten. Skickas till Marie Härlin-Ohlander, verksamhetsområdeschef psykiatri Sven Montelius, smittskyddsläkare Ragnar Östermark, enhetschef SOF Socialnämnden Cecilia Krook, verksamhetsledare VuxenSam
HSN 381 Överenskommelse läkarundersökning, hälso- och tandhälsoundersökning i samband med att barn och unga placeras HSN 2017/260 HSN-AU 383 Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att fastställa överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden om läkarundersökning, hälsooch tandhälsoundersökning i samband med att barn och unga placeras. Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen har sedan 2014 en lokal överenskommelse med tillhörande rutiner för Läkarundersökning och munhälsoundersökning i samband med att barn och ungdomar placeras i familjehem eller i hem för vård eller boende (HVB). Med anledning av förändrad lagstiftning (prop. 2016/17:59) upphör överenskommelsen att gälla, och ersätts med denna överenskommelse. Överenskommelsen syftar till att tydliggöra respektive parts ansvarsområden då ett barn utreds av socialtjänsten och det framkommer oro samt barn och unga som ska undersökas inför placering. Överenskommelse omfattar barn och ungdomar 0 t.o.m. 20 år. Bedömning Barn och unga som växer upp i samhällsvård har sämre fysisk och psykisk hälsa än genomsnittet, det gäller såväl under placeringen som senare i livet. De löper flera gånger större risk att i vuxen ålder drabbas av hälsorelaterade och psykosociala problem. Överenskommelsen är framtagen i samverkan med berörda verksamhetschefer, avdelningschefer, tandvårdssamordnare och BBIC-samordnare (barns behov i centrum). Avstämning har skett med hälso- och sjukvårdsdirektör och socialdirektör. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 15 maj 2017 Överenskommelse - Läkarundersökning, hälso- och tandhälsoundersökning i samband med att barn och unga placeras Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut. Bakgrund HSN-AU 383 Ia Lönngren, verksamhetsutvecklare SOF, föredrar ärendet.
Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att fastställa överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden om läkarundersökning, hälso- och tandhälsoundersökning i samband med att barn och unga placeras. Skickas till Hans Brandström, verksamhetsområdeschef Margaretha Blomgren, verksamhetsområdeschef Helen Hultnäs, tandvårdsamordnare Leif Ohlsson, kvalitets- och omvårdnadsstrateg Christina Godarve, avdelningschef SOF Gunvor Allkvie, enhetschef SOF Monica Bergman, BBIC-samordnare SOF Ia Lönngren, verksamhetsutvecklare SOF Registrator-SON
HSN 382 PAN Remiss - Rapport över iakttagelser i vården under 2016 HSN 2017/176 HSN-AU 385 Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar överlämna denna tjänsteskrivelse som sitt svar till patientnämnden angående rapport över iakttagelser i vården 2016. Hälso- och sjukvårdsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att säkerställa arbetssätt så att alla personer som blir föremål för tvångsvård blir tillfrågade om de önskar få stödperson. Sammanfattning I sin rapport över iakttagelser i vården under 2016 har patientnämnden konstaterat ett ökat antal klagomål gällande somatisk specialistvård, psykiatri och tandvård, samt ett minskat antal gällande primärvård. Ökningen finns främst inom kategorierna kommunikation samt organisation och tillgänglighet. Patientnämnden noterar också en kraftigt minskad (50 procent) andel av tvångsvårdade patienter som tillfrågats om de önskar stödperson. Endast två patienter tackade ja till stödperson. Som svar på patientnämndens rapport önskar hälso- och sjukvårdsnämnden framföra följande synpunkter: När det gäller stödpersoner till tvångsvårdade patienter ser nämnden allvarligt på det faktum att så få patienter tillfrågats och att endast två patienter tackat ja till stödperson. Tvångsvård är en högst påtaglig inskränkning i den personliga integriteten som, även om tvånget i sig självt är nödvändigt, kan försätta den enskilde i en utsatt position och skapa en känsla av övergivenhet. En stödpersons insatser kan vara av stort värde i det läget. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska säkerställa arbetssätt så att alla personer som blir föremål för tvångsvård blir tillfrågade om de önskar få stödperson utsedd för sig. Uppföljning sker genom nästa års PAN-rapport. Vidare bör det undersökas om sättet på vilket patienter tillfrågas kan påverka vilket svar man ger. Kan ett annat tillvägagångssätt leda till att fler patienter tackar ja till stödperson? När det gäller klagomålsstatistiken är den - som patientnämnden också skriver - svår att analysera på grund av små absoluta tal per verksamhet och kategori. Det finns dock en intressant redovisning inom primärvård av andel klagande patienter, beräknat som procentuell andel av listade patienter per vårdcentral. Kan en liknande relation redovisas för somatisk specialistvård, exempelvis andel klagande patienter per totalt antal unika patienter som besökt de olika öppenvårdsmottagningarna på Visby lasarett? Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer inför nästa års PANrapport att lämna relevanta besöksdata som kan tillföras Patientnämndens statistik, för att på så sätt åskådliggöra i vilken grad klagomål framförs på en verksamhet i relation till besöksvolymer.
Bedömning Det är rimligt att förmoda att allvarliga vårdskador ännu inte rapporteras i tillräcklig utsträckning. Hälso- och sjukvårdsnämnden anser att en icke skuldbeläggande attityd ska tillämpas inom vårdens alla verksamheter och vill, som högsta ansvariga ledning av hälso- och sjukvården på Gotland, betona vikten av ett systematiskt tillvägagångssätt avseende rapportering av risker, tillbud och negativa händelser, snabb utredning av rapporterna, analys av orsaker, beslut om åtgärder, uppföljning av dessa och återkoppling till patienter, deras närstående och berörd personal. Denna inställning ska genomsyra hela organisationen och på så sätt främja patientsäkerheten. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 18 maj 2017 Remiss: Patientnämndens rapport över iakttagelser i vården för 2016 Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut. Bakgrund HSN-AU 385 Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar överlämna denna tjänsteskrivelse som sitt svar till patientnämnden angående rapport över iakttagelser i vården 2016. Hälso- och sjukvårdsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att säkerställa arbetssätt så att alla personer som blir föremål för tvångsvård blir tillfrågade om de önskar få stödperson. Skickas till Patientnämnden Socialnämnden
HSN 383 RS Remiss. Integrationsstrategi HSN 2017/228 HSN-AU 386 Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att anta förvaltningens reviderade förslag till remissvar och lämnar det som sitt eget. Sammanfattning En gemensam integrationsstrategi för Gotland har tagits fram i samverkan mellan ett flertal aktörer såsom länsstyrelsen, samtliga av regionens förvaltningar samt ideella aktörer. Strategin tar sin utgångspunkt i den första av de elva europeiska grundprinciperna för integration: Integration är en dubbelinriktad process med ömsesidigt tillmötesgående mellan alla invandrare och invånare i medlemsstaterna. Syftet är att ange övergripande mål och strategisk inriktning för det gotländska integrationsarbetet. Målgrupp är offentlig sektor, näringsliv, civilsamhällets organisationer och övriga aktörer som utför insatser inom integration. Fem viktiga utvecklingsområden har identifierats: Arbete Boende Hälsa och sjukvård Socialt sammanhang Utbildning Områdena är beroende av varandra och utgör lika viktiga delar för en hållbar integration. För varje område anges några strategiska vägval. Specifikt för området Hälsa och sjukvård är att strategin följer de åtagande som återfinns i Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) om god hälsa på lika villkor och förebyggande insatser. Dessa lagtexter utgör grundval för hälso- och sjukvårdens uppdrag och inbegriper alla som bor och vistas i Sverige. Bedömning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen instämmer i den positiva ansatsen att Gotland välkomnar nya invånare, de berikar samhället på många plan. Gotland behöver även fler invånare och den kompetens de kan tillföra. Det är ett gemensamt uppdrag att underlätta för nya invånare att komma in i det gotländska samhället för att bli delaktiga på samma villkor som den tidigare bosatta befolkningen. Detta gäller både möjligheter och skyldigheter att få och ta sin plats i samhällets olika delar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 14 juni 2017 Remiss Integrationsstrategi
n Jennie Jarve (V) yrkar på att två meningar i förvaltningens tjänsteskrivelse ändras till följande: Hälso- och sjukvården på Gotland har stora behov av att rekrytera medarbetare och möjligheten till arbete för nyanlända är en av de avgörande faktorerna för en framgångsrik integration. Hälso- och sjukvården har därför flera skäl att välkomna nyanländas intresse och kompetens till en framtida yrkesverksamhet inom vården. Hälso- och sjukvården på Gotland skall självklart vara positiv till att ta emot personer med sjukvårdskunskaper för yrkespraktik och/eller språkpraktik via Arbetsförmedlingen. Genom bra former och höga ambitioner för yrkespraktik och introduktion kan hälso- och sjukvården underlätta och öka möjligheterna för nyanlända att få anställningar också inom de yrken som kräver yrkeslegitimation. Gammal skrivning som ersätter skrivningen ovan: Hälso- och sjukvården på Gotland skall ställa sig positiv till att ta emot personer med sjukvårdskunskaper för yrkespraktik och/eller språkpraktik via Arbetsförmedlingen som har etableringsuppdraget för nyanlända. Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut med Jennie Jarves (V) yrkande om ändring. Bakgrund HSN-AU 386 Maria Dalemar, hälso- och sjukvårdsdirektör, föredrar ärendet. Förvaltningen har haft en mycket kort tid på sig för att ta fram ett förslag till remissvar. n Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut samt yrkar på att följande tillägg görs i tjänsteskrivelsen till nämndens sammanträde: Ett stycke gällande behovet av en regiongemensam struktur för att överbrygga hinder som språk och kulturskillnader. Ett stycke gällande vikten av möjligheter till att kunna rekrytera nyanlända som framtida medarbetare till regionen. Ordföranden finner bifall till yrkandena. Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att anta förvaltningens reviderade förslag till remissvar och lämnar det som sitt eget. Skickas till Regionstyrelsen
HSN 384 Revisionsrapport. Granskning av rutinerna för ansökan om statlig ersättning inom flyktingmottagandet HSN 2017/222 HSN-AU 387 Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner förvaltningens rapport om revisionsrapporten gällande granskning av rutinerna för ansökan om statlig ersättning inom flyktingmottagandet. Sammanfattning Revisionsrapportens bedömning är att rutinerna gällande ansökan om statlig ersättning inom flyktingmottagandet i huvudsak fungerar tillfredsställande. Det påpekande i rapporten som gäller hälso- och sjukvårdsnämnden är dels att stickprovskontroller genomförs för återsökningar av främst ersättning för hälsoundersökningar samt att regionen avsätter tid för att snarast hitta rutiner för återsökning av varaktig vård för personer som fått permanent uppehållstillstånd. Bedömning Hälso- och sjukvårdsförvaltningens bedömning är densamma som granskningens bedömning. I huvudsak fungerar återsökning av medel från migrationsverket väl. Svårigheter finns dock att hitta rutiner för återsökning av varaktig vård för personer som fått permanent uppehållstillstånd vilket förvaltningen arbetar vidare med. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 4 maj 2017 Revisionsrapport Granskning av rutinerna för ansökan om statlig ersättning inom flyktingmottagandet. Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut. Bakgrund HSN-AU 387 Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner förvaltningens rapport om
revisionsrapporten gällande granskning av rutinerna för ansökan om statlig ersättning inom flyktingmottagandet. Skickas till Regionstyrelsen Carin Hultgren, PwC
HSN 385 Revisionsrapport. Granskning av tillämpningen av offentlighetsprincipen HSN 2017/168 HSN-AU 388 Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig bakom förvaltningens svar på revisionsrapport och lämnar det som sitt eget. Hälso- och sjukvårdsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att uppdatera befintlig dokumenthanteringsplan och därefter återkomma till nämnden för beslut. Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland har PwC genomfört en granskning av nämndernas tillämpning av offentlighetsprincipen. En tidigare granskning genomfördes år 2015 avgränsat till regionstyrelsen, tekniska nämnden samt barn- och utbildningsnämnden. Föreliggande granskning syftar dels till att följa upp föregående granskning dels till att bedöma om regionens övriga nämnder lever upp till bestämmelserna om offentlighetsprincipen i lagstiftningen. PwC har genomfört intervjuer med ansvariga tjänstemän, registratorer och andra nyckelfunktioner. Genomgång av styrdokument samt stickprov av utlämnande av allmänna handlingar samt inkommande frågor till regionen har även genomförts. Efter genomförd granskning är den sammantagna revisionella bedömningen att regionstyrelsen och nämndernas hantering av allmänna handlingar till största del inte är helt ändamålsenlig. Främst är det regler och riktlinjer som är föråldrade och bör ses över för att möta kraven i nu gällande lagstiftning och fullt ut överensstämma med nuvarande organisation. Resultatet varierar dock mellan nämnderna. Granskningens resultat avseende regionövergripande styrdokument, andra nämnder samt registraturens arbete är utanför hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde och kommenteras därför inte i detta svar. När det gäller hälso- och sjukvårdsnämnden visar granskningen att nämnden på det stora hela uppfyller bestämmelserna om offentlighetsprincipen i lagstiftningen. Bland annat visade stickprovet av utlämnandet av allmänna handlingar på god hantering av ärendena samt att den fråga som skickades in till en av vårdcentralerna besvarades av vårdcentralen samma dag. Däremot behövs uppdatering av dokumenthanteringsplan, arkivbeskrivning och arkivförteckning. Idag används systemet W3D3 som regionens ärendehanterings- och diariesystem, all data arkiveras även i pappersform. Region Gotland står inför en övergång från pappersarkiv till e-arkiv, tidsplanen har flyttats fram flertalet gånger men förhoppningen är att övergången sker så snart som möjligt. Det innebär att dokumenthanteringsplanen sannolikt behöver anpassas efter ett nytt sätt att långsiktigt lagra dokument och handlingar elektroniskt samt hur gallring ska utföras.
Bedömning Hälso- och sjukvårdsförvaltningens samlade bedömning är att PwC:s granskning av nämndens tillämpning av offentlighetsprincipen visar på förväntade resultat. Vissa delar uppfylls bättre än andra. Behovet av uppdatering av dokumenthanteringsplanen är känt inom förvaltningen och arbetet är sedan tidigare planerat att påbörjas under våren 2017. Med en uppdaterad dokumenthanteringsplan som komplement till den medicinska dokumenthanteringsplanen som nämnden antog för ett år sedan kommer tillämpningen av offentlighetsprincipen förbättras än mer. Även arkivbeskrivning och arkivförteckning kommer att ses över samt behovet av andra dokument som kan förenkla hanteringen av offentliga handlingar. Chefläkaren arbetar för närvarande med framtagande av ett dokument kring utlämning av journalkopia. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 11 maj 2017 Revisionsrapport. Granskning av tillämpningen av offentlighetsprincipen Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut. Bakgrund HSN-AU 388 Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig bakom förvaltningens svar på revisionsrapport och lämnar det som sitt eget. Hälso- och sjukvårdsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att uppdatera befintlig dokumenthanteringsplan och därefter återkomma till nämnden för beslut. Skickas till Registrator-RS Carin Hultgren, PwC
HSN 386 Rekommendation om gemensamma utomlänsersättningar för digitala vårdtjänster i primärvården HSN 2017/259 HSN-AU 389 Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna förbundsstyrelsens rekommendation avseende gemensamma utomlänsersättningar för digitala vårdtjänster i primärvården. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår Samverkansnämnden Stockholm-Gotland besluta att den regionala prislistan avseende primärvård, ändras i enlighet med rekommendationen. Sammanfattning Digitala, distansoberoende vårdtjänster inom primärvården ökar snabbt i omfattning. De befintliga prislistorna för reglering av kostnaderna för denna vård, mellan sjukvårdshuvudmännen, har inte varit anpassade för dessa tjänster. Då tjänsterna är distansoberoende, har huvudmännen sett det angeläget att ersättningarna är lika över hela landet. En arbetsgrupp har beräknat en rimlig genomsnittlig kostnad för besökstypen. En enklare definition för vad som ska ligga till grund för ersättningen har formulerats av samma arbetsgrupp. Bedömning Den i rekommendationen föreslagna definitionen på vilken vård som ska ersättas och det föreslagna beloppet, är båda helt rimliga. Rekommendationens föreslagna regler kommer att innebära att de distansoberoende digitala vårdtjänsterna kommer att kunna fortsätta att utvecklas. Landstingens kostnader för vårdtjänsterna kommer att kunna hållas på en fortsatt rimlig nivå. Beslutet att följa rekommendationen och därigenom fastställa former för ersättning av digitala vårdtjänster är i enlighet med de mål som nämnden satt upp för att öka andelen digitala tjänster inom vården. Förslaget bedöms inte ha några särskilda effekter ur barn- eller genusperspektiv. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 16 maj 2017 Rekommendation till landsting och regioner om gemensamma utomlänsersättningar för digitala vårdtjänster i primärvården, SKL. Meddelande från styrelsen nr 11/2017. Maria Dalemar, hälso- och sjukvårdsdirektör, föredrar ärendet. I SKL:s rekommendation framgår tydligt vad som ska ingå i den ersättningen som vårdgivaren får, exempelvis provtagning och dokumentation. Journalföring görs hos ansvarig vårdgivare där även det medicinska ansvaret finns. Att använda en app i sin telefon för att nyttja primärvård är att likställa med ett vanligt primärvårdsbesök fast
det sker via internet och mot ett annat landsting som i sin tur fakturerar Region Gotland för ett utomlänsvårdsbesök. Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut. Bakgrund HSN-AU 389 Maria Dalemar, hälso- och sjukvårdsdirektör, föredrar ärendet. Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna förbundsstyrelsens rekommendation avseende gemensamma utomlänsersättningar för digitala vårdtjänster i primärvården. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår Samverkansnämnden Stockholm-Gotland besluta att den regionala prislistan avseende primärvård, ändras i enlighet med rekommendationen. Skickas till Sveriges kommuner och landsting Samverkansnämnden Stockholm-Gotland
HSN 387 Månadsrapport HSN 2017/9 HSN-AU 390 Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner förvaltningens ekonomiska rapport efter april månad. Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner förvaltningens ekonomiska rapport efter maj månad. Sammanfattning Månadsrapport maj Det ekonomiska resultatet efter maj månad är 22,8 miljoner jämfört med budget. Det är en liten förbättring jämfört med avvikelsen efter april månad. De största avvikelserna har kostnader för utomlänsvård, 15 miljoner, arbetskraftskostnader 12,5 miljoner, och läkemedel 2,5 miljoner. De negativa avvikelserna på kostnadssidan uppvägs något av en positiv budgetavvikelse på intäktssidan och den buffert som inte är ianspråktagen. Nettokostnadsutvecklingen för perioden är 3,9 procent, vilket är en förbättring med 1,4 procent jämfört med uppföljning efter april månad. I genomsnitt har de externa kostnaderna i april och maj minskat med 10 miljoner per månad jämfört med genomsnittet för februari och mars. Detta är den största anledningen till att budgetavvikelsen avstannat för perioden. Under april och maj har månadernas nettokostnad varit i nivå med månadens budget. Förvaltningen fortsätter att arbeta enligt framtagen handlingsplan för att nå en budget i balans. Månadsrapport april Det ekonomiska resultatet efter april månad är 23,5 miljoner jämfört med budget. De största avvikelserna har kostnader för utomlänsvård, 11 miljoner, arbetskraftskostnader 14,6 miljoner, och läkemedel 3 miljoner. De negativa avvikelserna på kostnadssidan uppvägs något av en positiv budgetavvikelse på intäktssidan på + 4 miljoner. Flera mycket kostsamma vårdtillfällen på fastlandet och att Gotland drabbades hårt av såväl influensa, vinterkräksjuka och RS-virus i början av året vilket ledde till en mycket hård belastning på vårdplatserna på Visby lasarett. Därmed var det inte möjligt i början på året att minska antalet vårdplatser enligt handlingsplanen, det genomfördes i början av april. Nettokostnadsutvecklingen för perioden är 5,3 procent. Förvaltningen fortsätter att arbeta enligt framtagen handlingsplan.
Bedömning Förvaltningens bedömning är att efter de första månaderna under 2017 som varit ekonomiskt mycket betungande är det ekonomiska utfallet på väg åt rätt håll. Under april och maj har nettokostnaderna legat i samma nivå som månadernas budget. Kostnadsutvecklingen avtar inom flera områden. För att nå ett ekonomiskt resultat på 0 krävs en nettokostnadsutveckling på 1,8 procent vilket i nuläget inte bedöms realistiskt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 12 maj 2017 Tjänsteskrivelse daterad 8 juni 2017 Yvonne Skovshoved, ekonomichef, föredrar ärendet enligt vad som framgår ovan. Till dagens sammanträde finns två månadsrapporter som underlag, en avseende april respektive en avseende maj. Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut avseende månadsrapport för april samt yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut avseende månadsrapport för maj. Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner förvaltningens ekonomiska rapport efter april månad. Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner förvaltningens ekonomiska rapport efter maj månad. Ordföranden finner bifall till yrkandena. Bakgrund HSN-AU 390 Yvonne Skovshoved, ekonomichef, informerar om att utskickad månadsrapport avser april, inför nämndens sammanträde den 14 juni har månadsrapporten för maj sammanställts och kommer därför att skickas ut. Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner förvaltningens ekonomiska rapport efter april månad och inväntar den ekonomiska rapporten efter maj månad som också kommer att finnas som underlag inför nämndens sammanträde i juni. Skickas till LK ekonomi och styrning Registrator-RS
HSN 388 Budgetfördelning utifrån organisationsförändring HSN 2016/10 HSN-AU 391 Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar om den reviderade internbudgeten enligt förvaltningens förslag. Sammanfattning För att åstadkomma en bättre styrning och ledning inom sjukvårdsorganisationen beslutades i slutet av 2016 om en något förändrad organisationsstruktur. Den största förändringen är att delarna som ingick i resursområdet öppen/dagvård, förutom akutmottagningen, organiserades in i andra resursområden. Öppenvårdsmottagningarna inom den specialiserade vården organiserades i samma resursområde som slutenvården med en resursområdeschef och tydligare koppling mellan de olika specialiteternas öppenvård, slutenvård och verksamhetsområdets medicinska kompetens. Sekreterarorganisationen VAD organiserades inom resursområde habilitering/rehabilitering. Akutmottagningen är tillsvidare ensamt kvar i organisationen för tidigare resursområde öppen/dagvård. Akutmottagningens slutgiltiga organisatoriska placering ska utredas under hösten 2017. Det resursområde där akutmottagningen nu är ensamt organiserat kallas i nuläget resursområde enheten för akut omhändertagande. Då omorganisationer tar tid från beslut till dess att alla system är omkodade enligt den nya organisationen har sjukvårdsverksamheten till och med mars månad varit systemmässigt organiserat enligt gamla strukturen. Internbudgeten har således också beskrivits enligt den gamla strukturen. Efter april månads uppföljning är den nya organisationsstrukturen implementerad i samtliga system och internbudgeten är därmed också justerad enligt nya organisationsstrukturen enligt nedan. Alla belopp redovisas i Tkr. Primärvårdens budget på utförarsidan är 0 då intäkter och kostnader ska motsvara varandra. Även tandvården är till största del intäktsfinansierad varför endast den anslagsfinansierade delen har en driftbudget som överstiger 0. Utöver förändringen av organisationsstrukturen har hälso- och sjukvårdsnämndens budget minskat med 14,350 miljoner vilket avser ny finansieringsmodell inom regionstyrelseförvaltningen. Bedömning Förvaltningens bedömning är att föreslagen fördelning är helt enligt tidigare beslutad internbudget med hänsyn tagen till förändrad organisation inom sjukvården samt i de delar hälso- och sjukvårdsförvaltningens kostnader påverkas av den nya finansieringsformen för regionstyrelseförvaltningen.
Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 12 maj 2017 Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut. Bakgrund HSN-AU 391 Ärendet avser en ren teknikalitet utifrån den organisationsförändring som gjorts inom förvaltningen. Inga nya medel har tillkommit utan endast en ändrad budgetfördelning avses. Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar om den reviderade internbudgeten enligt förvaltningens förslag. Skickas till Christine Malmqvist, sjukvårdschef
HSN 389 Oremitterad vård HSN 2017/236 HSN-AU 392 Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner förvaltningens rapport. Sammanfattning Mellan 2014 och 2015 ökade kostnaden markant för den oremitterade vården på fastlandet. Ökningen var ca 2,7 miljoner, en ökning med 16,5 procent. Det är främst den planerade specialiserade somatiska vården som ökat, men även den planerade primärvården. Det första tertialet 2017 har en högre kostnad för den oremitterade vården än samma period 2016. Rullande 12 efter första tertialet är ca 23 miljoner, vilket är en kostnadsökning jämfört med bokslut 2016 på 11 procent. Det som sjukvården kan göra för att påverka dessa kostnader är att erbjuda en god tillgänglighet till vården och en god kvalitet så att incitamentet för gotlänningar att åka till fastlandet för att få vård är så litet som möjligt. Bedömning Förvaltningens bedömning är att det främst är kostnaderna för den planerade specialiserade somatiska vården som ökade kraftigt då den nya patientlagen kom 2015. Det som sjukvården på Gotland främst kan påverka är kostnaden för den vård som personer bosatta på Gotland väljer att erhålla någon annanstans i landet. Detta går att påverka genom god tillgänglighet och god kvalitet på den gotländska sjukvården. Kostnadsökningarna inom den oremitterade vården kan förväntas öka även framöver vilket också det första tertialet 2017 indikerar. Uppföljningen av den oremitterade vården bör utvecklas och förfinas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse analys oremitterad vård daterad 5 juni 2017 Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Bakgrund HSN-AU 392 Skriftligt underlag skickas ut inför hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 14 juni.
Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden Lämnas öppet till hälso- och sjukvårdsnämnden Skickas till Mats Englund, funktionsekonom
HSN 390 Uppföljning utomlänsvård HSN 2017/261 HSN-AU 393 Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner förvaltningens rapport. Hälso- och sjukvårdsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att återkomma med en långsiktig plan för hur pacemakerverksamheten ska säkras på Visby lasarett. Sammanfattning I mars 2016 beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden om en handlingsplan för att minska den remitterade utomlänsvården. I september samma år gjordes en uppföljning av handlingsplanen. Vid sammanträdet i april 2017 beslutade nämnden om ytterligare en uppföljning för att säkerställa att arbetet med handlingsplanen löper på enligt tidigare beslut. Handlingsplanen fokuserar på fyra olika områden där de två första är tongivande; Vård som idag utförs på fastlandet och som är möjlig att istället utföra på Gotland. Effektiviseringar och kostnadsminskningar av den vård som fortsatt ska utföras utanför Gotland. Förändring av utomlänsvård som kräver politiska beslut. Sälja vård. Att sälja vård minskar inte kostnaderna för utomlänsvård men om det är del av vård som kan utföras effektivt och med marginaleffekter på Gotland kan den sålda vården ge en nettoinkomst. Uppföljningen visar att det största arbetet handlar om att överföra vård från fastlandet till Gotland. Inom de allra flesta specialiteterna är en överföring till Gotland genomförd och implementerad i verksamheten. Vid en av specialiteterna, urologi har vården istället flyttats från Gotland till fastlandet, enligt nationella riktlinjer. Förvaltningen kommer att fortsätta följa att de åtgärder på handlingsplanen som fortfarande kvarstår men inte är implementerade i verksamheten genomförs så snart förutsättningar finns. Då alla partnerskapsavtal med Karolinska universitetssjukhus nu ska uppdateras enligt det nya avtalet som gäller from 2017-01-01 ges också ett bra tillfälle att återigen diskutera vårdkedjor och var i vårdkedjan som patienten ska överföras från Karolinska till Gotland. Samtidigt arbetar flera verksamheter med att utveckla besök via länk med fastlandet för att minimera resor för patienterna. Att sälja vård till fastlandspatienter har ännu inte varit i fokus i någon av verksamheterna.
Bedömning Förvaltningens bedömning är att arbetet med att sänka kostnaden för den remitterade utomlänsvården följer handlingsplanen. Inom vissa områden är volymerna små och kostnaderna slumpvisa mellan åren varför en helhetsbild av besparingar som framförallt överflyttningar av vård från fastlandet till Gotland är svår att exakt beräkna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 15 maj 2017 Rapport, uppföljning handlingsplan 16 maj 2017 Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut. Bakgrund HSN-AU 393 Maria Dalemar, hälso- och sjukvårdsdirektör, föredrar ärendet. n Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut samt följande tilläggsyrkande: Hälso- och sjukvårdsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att återkomma med en långsiktig plan för hur pacemakerverksamheten ska säkras på Visby lasarett. Ordföranden finner bifall till yrkandena. Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner förvaltningens rapport. Hälso- och sjukvårdsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att återkomma med en långsiktig plan för hur pacemakerverksamheten ska säkras på Visby lasarett.
HSN 391 Analys av kostnader för laboratorieanalyser HSN 2017/235 HSN-AU 394 Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner rapporten och ger i uppdrag till förvaltningen att återkomma med fortsatt analys och åtgärder till hälso- och sjukvårdsnämnden i oktober. Sammanfattning I november 2016 beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden att ge förvaltningen i uppdrag att redovisa en handlingsplan för att sänka kostnaderna för laboratorieanalyser. För att kunna ta fram en handlingsplan behöver kostnaderna först analyseras. Den analys som påbörjats har fokuserat på kostnaden för laboratorieanalyser utförda på Karolinska sjukhusets universitetslaboratorium vilket är det laboratorium som de flesta prover skickas till då undersökningen inte kan göras på Gotland. Analysmaterialet är omfattande och är inte slutfört, utan detta ärende är en delrapport av vad som framkommit hittills. Sammanfattningsvis är det analyser som är relativt få till antal per analys där kostnaden ökat markant. Standardanalyserna där antalet per analys är stort visar inte någon markant kostnadsökning. Bedömning Förvaltningens bedömning är att analysen behöver fortsätta för att utreda vidare de kostnadsökningar för såväl provtagningar som utförs på fastlandet som de provtagningar som utförs på Gotland för att kunna identifiera åtgärder för att sänka kostnaderna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 5 juni 2017 Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut. Bakgrund HSN-AU 394 Tjänsteskrivelsen kommer att kvalitetssäkras och eventuellt uppdateras inför nämndens sammanträde den 14 juni.
Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner rapporten och ger i uppdrag till förvaltningen att återkomma med fortsatt analys och åtgärder till hälso- och sjukvårdsnämnden i oktober.
HSN 392 Vattenanalyspriser med uppräkning LPIK HSN 2017/234 HSN-AU 395 Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer indexuppräkning med LPIK för prislistan avseende vattenanalyser. Nya priser gäller från och med 2017-07-01. Sammanfattning Prislistan för vattenanalyser utförda av Laboratoriemedicinskt Centrum Gotland (LMCG), fastställdes av regionfullmäktige 2016-02-22. Regionfullmäktige beslutade samtidigt att en årlig prisuppräkning med LPIK framöver kan beslutas av hälso- och sjukvårdsnämnden. Bedömning Förvaltningens bedömning är att de fastställda priserna bör räknas upp med LPIK av hälso- och sjukvårdsnämnden enligt tidigare beslut i regionfullmäktige. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 7 juni 2017 Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer indexuppräkning med LPIK för prislistan avseende vattenanalyser. Nya priser gäller från och med 2017-07-01. Bakgrund HSN-AU 395 Skriftligt underlag skickas ut inför hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 14 juni. Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden Lämnas öppet till hälso- och sjukvårdsnämnden. Skickas till Laboratoriemedicinskt Centrum Gotland