VAD SÄGER FORSKNINGEN OM ANVÄNDNING AV VIDEO I UNDERVISNINGEN I HÖGRE UTBILDNING? GU Online

Relevanta dokument
En typisk matematikföreläsning?

Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid

Att väcka lust och intresse för fonetik med omvänt klassrum. Hugues Engel Romanska och klassiska institutionen

Kursplan. NA1003 Finansiell ekonomi. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Financial Economics - Undergraduate Course

Kursplan. NA3009 Ekonomi och ledarskap. 7,5 högskolepoäng, Avancerad nivå 1. Economics of Leadership

Att använda flipped classroom i statistisk undervisning. Inger Persson Statistiska institutionen, Uppsala

Kan mentometrar slå flera flugor i en smäll? Att öka interaktionen och studentinflytandet på föreläsningar och formativa kursvärderingar.

Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp

Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp

Studenters digitalisering av högre utbildning

Session: Historieundervisning i högskolan

Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp

University of Nottingham ett internationellt campus med många inriktningar

Kursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1

Mer skärmtid för lärarna

Kursplan. FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Leadership and Organisational Behaviour

Kursnamn: Multimodal analys (Multimodal analysis)

Programmering på vetenskaplig grund? Några forskningsresultat. Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid

Hållbar utveckling i kurser lå 16-17

Kursplan. AB1030 Att arbeta i projekt. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Working in projects

E-boksstudie vid Högskolebiblioteket i Jönköping: resultat och konsekvenser för förvärvet

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Undervisning och lärande i lab-salen

Pedagogiska akademier i en stuprörsorganisation

Kursplan. IK1004 Java - Grafiska användargränssnitt med Swing. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Java - GUI Programming with Swing - Undergraduate Level

Flipped Classroom med gamification som stöd för studentaktiverande undervisningsform

Higher education meets private use of social media technologies PERNILLA

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Kursplan. EN1088 Engelsk språkdidaktik. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. English Language Learning and Teaching

INTERAKTION OCH DESIGN

Utbildare i världsklass på papper och/eller i praktiken? Sheila Galt KUL 2014

Pedagogik för digitaliserad undervisning

New Media, Instruction and Learning. Ett forskningstema i CUL forskarskolan

KURSPLAN. Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning. Socio-cultural theory and the study of educational practices

MOOC. Massive Open Online Course

Digitala självstudieuppgifter för kemiska koncentrationsberäkningar Pedagogiskt docenturarbete

Supplemental Instruction (SI) - An effective tool to increase student success in your course

Projekt - Pedagogiska verktyg för att förbättra studenters färdighet i muntlig framställning

Re-designing learning activities in accounting - towards blended learning

Kursplan. NA1032 Makroekonomi, introduktion. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Introductory Macroeconomics

Rapport - pedagogiskt utvecklingsprojekt

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Kursplan. HI1015 Historia II med didaktisk inriktning. 30 högskolepoäng, Grundnivå 1. History II for Teacher Students

GDQ Associates lanseringsmingel. 21 mars 2017 i Stockholm

Det finns en stor mängd appar till surfplattor som kan användas för att

HowULearn 2016 på svenska (vid Helsingfors universitet)

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. MT1051 3D CAD Grundläggande. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. 3D-CAD Basic Course

Engagerande undervisning en genusfråga?

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?

Kursplan för kursen Titel, LADOK-kod engelsk titel: Science communication

Matematikundervisning med digitala verktyg* Översikt över modulstrukturen

Högskolan Väst. Emelie Karlsson. Webmasterprogrammet. Podcasting. Den nya undervisningsformen?

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)

District Application for Partnership

Kursplan. JP1040 Japanska III: Språkfärdighet. 15 högskolepoäng, Grundnivå 1. Japanese III: Language Proficiency

Bakgrund Vad säger forskningen? Att levandegöra nätet Vad tyckte studenterna. Nästa steg. Lärandemiljön. spelar den någon roll?

Digital Portfolio för lärande och bedömning. Carina Granberg IML, Interaktiva Medier och Lärande TUV, Tillämpad Utbildningsvetenskap

Avhandling: Tillämpning av

Ragnhild Löfgren, Astrid Berg & Martin Nelzén Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV Linköpings universitet

Michal Drechsler Karlstad University SMEER Science Mathematics Engineering Education Research

Pedagogisk portfölj. Elisabeth Liljeroth Leg, sjuksköterska, Lektor, PMI, Karolinska Universitetssjukhuset

HPE201, Handledning i forskarutbildning, 5 hp

Hur skall vi utveckla matriser, mål och kriterier för Bolognaprocessen? Brit Rönnbäck Kunskapsbyggardagen 7 juni 2006

Kristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH

Digitala resurser: Hjälpmedel för att förbättra studenternas lärande? Lena Zetterqvist

STUDENTROLLEN I HÖGRE UTBILDNING: VARIFRÅN OCH VARTHÄN? ROGER SÄLJÖ

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

Bedömningarnas olika ansikten

Learning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik

UTMANINGSBASERAT LÄRANDE I FÖRSTA PROGRAMMERINGSKURSEN

LUMA Jan-Eric Gustafsson. Institutionen för Pedagogik och Specialpedagogik Göteborgs universitet

Digitala läromedel? Ja, när de ger ett mervärde!

(Teaching Academy, Faculty of Medicine)

Positiva och negativa aspekter på konferenssystem med och utan videoapplikation

Utvecklingspsykologiska grunder Pedagogiska tankar och exempel Forskning om handledningsgrupper Reflektion över klimatet i HLU11/13

Undervisning för hållbar utveckling (UHU) Hur har implementeringen av UHU påverkat undervisningen och ungdomars medvetande?

Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken

affärsjuridik Commercial and Tax Law affärsjuridik Commercial and Tax Law affärsjuridik Laws (LL.M) with a Major in Commercial and Tax Law

Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora!


Vad säger forskningen om högskolepedagogik? Lars Geschwind

TATA65-Diskret matematik

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

75% seminarium 26 februari 2018, LUX-huset LIC-FORSKARSKOLAN COMMUNICATE SCIENCE IN SCHOOL, CSIS

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS

Projektplan. Pedagogisk utveckling och förnyelse av campusundervisning med stöd av informations och kommunikationstekniker

Generell kompetens eller specifik prestationsförmåga? - förväntningar och krav på en nyexaminerad universitetsstudent

Ämnesområden. Examensarbete inom datavetenskap (1DV41E) Martin Fredriksson

En snabbguide för att söka forskningsartiklar i utbildningsvetenskap

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

Kritisk läsning. David Haas, Johan Hedberg, Victoria Steen Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) FoU-projekt

PDA506, Metod och metodologi, fördjupningskurs, 7,5 högskolepoäng Method and Methodology, advanced course, 7.5 higher education credits

Jörgen From, Umeå universitet

Adjunkt / Lecturer Lektor / Senior Lecturer Docent eller professor / Associate Professor (Sw. docent) or Professor

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

GeoGebra in a School Development Project Mathematics Education as a Learning System

Period 3-4, VT2006 Distans, nät

Transkript:

VAD SÄGER FORSKNINGEN OM ANVÄNDNING AV VIDEO I UNDERVISNINGEN I HÖGRE UTBILDNING? GU Online 2018 2018-11-19 Lena Dafgård Pedagogisk utvecklare PIL-enheten

Innehåll Några axplock från: Video som läromedel Videoinspelade undervisningssituationer, t.ex. Föreläsningar Instruktionsfilmer Återkoppling till studenter Fältarbete Svårt att mäta effekten av en undervisningsmetod eller användning av en teknologi det gäller video också

Video som läromedel Begränsat med forskning Video som läromedel kan t.ex. användas för att: Studenterna ska lära sig nytt innehåll Repetition av tidigare känt innehåll Öka studenters motivation Erbjuda ett annat mode, dvs. ett alternativ till text

Video som läromedel (forts.) Video som repetition inte effektivt för testresultat (Dupagne, Millette & Grindfeder, 2009) Videons längd: 9-50 minuter Stora variationer hur många vodcast studenterna tittade på Studenternas attityd till vodcasts var avgörande Främsta orsakerna till att inte titta: Tittade under lektionerna Tidsnöd Att studenterna upplevde att de kunde merparten av innehållet Tekniska problem (några studenter)

Video som läromedel (forts.) Demonstrationer av tillämpningen av begrepp för att lösa problem extra resurs (kurs i molekylärbiologi) Video - nytt innehåll effektivt, särskilt för studenter som inte har så goda resultat (Dupuis, Coutu & Laneuville, 2013)

Video som läromedel (forts.) Studenter upplevde ökad motivation (Bravo, Amante, Simo, Enache & Fernandez, 2011) Viktigt att: Definiera vilket sorts innehåll som undersöks Hur mycket information som överförs Videons längd Viktigt även andra faktorer kan påverka den uppskattade effektiviteten eller den ökade motivationen

Videoinspelade undervisningssituationer - föreläsningar (Danielson, Preast, Bender & Hasall, 2014) 2 studier Undersöka: studenter och lärare hur det påverkade lärande 220 studenter och 35 lärare Fullständiga inspelningar i föreläsningssal Undersöka: test resultat - implementation av olika nivåer av inspelade föreläsningar 490 studenter Studenter ser hellre lärares föreläsningar än interaktion med andra studenter

Videoinspelade undervisningssituationer föreläsningar (forts.) (Danielson, Preast, Bender & Hasall (2014) 2 studier) Studenters viktigaste anledningar att titta: Plugga inför tentamen Försöka hinna med i snabba föreläsningar Repetera innehåll som de hade missat (men inte föreläsningar som de medvetet hade valt bort) Särskilt om innehållet inte erbjöds på annat sätt och det var relevant Föreläsningens kvalitetet (lärarens framträdande eller den pedagogiska strukturen) hade underordnad betydelse

ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT) Videoinspelade undervisningssituationer föreläsningar (forts.) (Danielson et. al. 2014) Konsekvenser av inspelning i en föreläsningssal Sämre kvalitet inte allt syns eller hörs Lättare för lärare som får respons Konsekvenser med separat inspelning utan studenter Svårt att tala till kameran ingen respons i kommunikationssituationen

Videoinspelade undervisningssituationer föreläsningar (forts.) Studenterna: övertygade om att inspelade föreläsningar bidrog till bättre lärande Lärare: mer skeptiska En viss korrelation: att titta på många föreläsningar och högre testresultat inom vissa discipliner (grundläggande) (Danielson, Preast, Bender & Hasall,2014) Videoinspelade föreläsningar - mycket effektiva, särskilt för lågt presterande studenter (Mendoza, Caranto & David, 2015)

Videoinspelade undervisningssituationer föreläsningar (forts.) Undersökning om studenters användarmönster och attityder: Videons längd Hur länge studenterna tittade Studenternas erfarenheter Resultat Studenter som bara tittade på delar av föreläsningarna mindre intresse för att titta Studenter med större vana från att titta på inspelade föreläsningar tyckte de var mer användbara än de som hade mindre vana (Giannakos, Jaccheri & Krostie, 2016)

Videoinspelade undervisningssituationer föreläsningar (forts.) Viktigt att introducera videoinspelade föreläsningar i början av kursen Hur mycket studenterna tittade och hur långa videorna var: Stor betydelse för hur mycket studenterna tänkte titta på inspelade föreläsningar i framtiden Lite betydelse för hur användbara studenterna uppfattade dem (Giannakos, Jaccheri & Krostie,2016)

Videoinspelade undervisningssituationer (forts.) Faktorer som påverkar avbrott i tittandet: Fler avbrott - ju längre video Studenter som tittar igen - högre avbrottsfrekvens Instruktionsvideo har högre avbrottsfrekvens än inspelade föreläsningar Starkare och högre toppar än inspelade föreläsningar Studenteras interaktion med de inspelade undervisningssituationerna påverkas av: Visuella egenskaper Pedagogiska egenskaper Stilistiska egenskaper (Kim, Guo, Seaton, Mitros, Gajos & Miller, 2014)

Videoinspelade undervisningssituationer - föreläsningar (forts.) Studie i en MOOC- miljö 6,9 miljoner videoklipp Kortare videos mindre än 6 minuter är mer engagerande än långa Informella talking-head videos läraren har god ögonkontakt: mer engagerande än videoinspelade föreläsningar Lärarens entusiasm och att lärare visar energi påverkar studenters engemang positivt Att titta igen eller snabbspola är viktigare med instruktionsfilmer än med inspelade föreläsningar (Guo, Kim & Rubin 2014)

Videoinspelade undervisningssituationer föreläsningar (forts.) Fördelar: Ökade studenters förståelse för stoffet Studenterna ansåg att det hade positiv inverkan på resultatet Bra med tillgång när som helst, var som helst, hur många gånger som helst Studenter får ökad autonomi Lättare att koncentrera sig på föreläsningen (behöver inte anteckna) Det är en annan möjlighet inte ersättning De flesta studenter tittade på de inspelade föreläsningarna Nackdelar: Få uteblev från live föreläsningar Ibland problem med lärarens mikrofon svårt att höra (Al Nashash & Gunn, 2013)

Videoinspelade undervisningssituationer inspelade föreläsningar (forts.) Hur påverkas närvaron av inspelade föreläsningar? Olika resultat: Sämre närvaro: (Traphagan, T., Kucsera, J., & Kishi, K. 2010) och Vajoczki, S., Watt, S., & Marquis, N. 2008). Ingen negativ påverkan: (Al Nashash & Gunn, 2013 och Toppin, 2011).

Videoinspelade undervisningssituationer - återkoppling (forts.) Tidsvinster för läraren Bättre, kvalitativ återkoppling - snabbare till många studenter Slipper problem med oläslig handstil Ökar studenters engagemang i återkopplingen Lärarna förbättrade och utvecklade återkopplingen (Crook, A., Mauchline, A., Maw, S., Lawson, C., Drinkwater, R., Lundqvist, K.,... Park, J. (2012).

Videoinspelade undervisningssituationer - återkoppling (forts.) Uppskattat av studenter Mer personligt Nära och passade in i andra kommunikationssätt som studenter använder Lärarens röst viktig Högre intresse för återkopplingen och ökat lärande (Jones, N., Georghiades, P., & Gunson, J. (2012).

Videoinspelade undervisningssituationer - fältarbete (forts.) Mer bekvämt Flexibilitet: tidsmässig och rumslig Möjligheter till att bestämma tempot Tillgänglighet och möjligheter att få se avlägsna miljöer Möjlighet att visualisera abstrakta begrepp Variation Utökade resurser Studenters aktiva engagemang och ökad motivation Gav möjligheter till repetition genom ett annat mode Ses hellre som kompliment än som ersättning (Hill & Nelson, 2011 och Hill et. al., 2012)

Sammanfattning Videons längd - viktig Lärarens social presence är viktig Video kan erbjuda andra möjligheter än text Studenterna ser hellre video som ett komplement än som ersättning Viktigt att studenterna tittar aktivt Ökad flexibilitet och autonomi för studenterna Viktigt att allt kommer med lärarens ljud, vad läraren visar, skriver på tavlan m.m.

Referenser Al Nashash, H., & Gunn, C. (2013). Lecture Capture in Engineering Classes: Bridging Gaps and Enhancing Learning. Educational Technology & Society, 16(1), 69-78. Bravo, E., Amante-Garcia, B., Simo, P., Enache, M., & Fernandez, V. (2011). Video as a new teaching tool to increase student motivation. Paper presented at the IEEE Global Enineering Education Conference. Crook, A., Mauchline, A., Maw, S., Lawson, C., Drinkwater, R., Lundqvist, K.,... Park, J. (2012). The use of video technology for providing feedback to students: Can it enhance the feedback experience for staff and students? Computers & Education, 58(1), 386-396. doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.compedu.2011.08.025 Danielson, J., Preast, V., Bender, H., & Hassall, L. (2014). Is the effectiveness of lecture capture related to teaching approach or content type? Computers & Education, 72(0), 121-131. doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.compedu.2013.10.016

Referenser (forts.) Dupagne, M., Millette, D. M., & Grinfeder, K. I. M. (2009). Effectiveness of Video Podcast Use as a Revision Tool. Journalism & Mass Communication Educator, 64(1), 54-70. Dupuis, J., Coutu, J., & Laneuville, O. (2013). Application of linear mixed-effect models for the analysis of exam scores: Online video associated with higher scores for undergraduate students with lower grades. Computers & Education, 66(0), 64-73. doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.compedu.2013.02.011 Giannakos, M. N., Jaccheri, L., & Krogstie, J. (2016). Exploring the relationship between video lecture usage patterns and students' attitudes. British Journal of Educational Technology, 47(6), 1259-1275. doi:10.1111/bjet.12313 Guo, P., J., Kim, J., & Rubin, R. (2014). How Video Production Affects Student Engagement: An Empirical Study of MOOC Videos. Paper presented at the Learning @ scale conference (L@S 2014, Atlanta, Georgia, USA.

Referenser (forts.) Hill, J. L., & Nelson, A. (2011). New technology, new pedagogy? Employing video podcasts in learning and teaching about exotic ecosystems. Environmental Education Research, 17(3), 393-408. doi:10.1080/13504622.2010.545873 Hill, J. L., Nelson, A., France, D., & Woodland, W. (2012). Integrating Podcast Technology Effectively into Student Learning: A Reflexive Examination. Journal of Geography in Higher Education, 36(3), 437-454. doi:10.1080/03098265.2011.641171 Jones, N., Georghiades, P., & Gunson, J. (2012). Student feedback via screen capture digital video: stimulating student's modified action. Higher Education, 64(5), 593-607. doi:10.1007/s10734-012-9514-7 Kim, J., Guo, P., J., Seaton, D., T., Mitros, P., Gajos, K., Z., & Miller, R., C. (2014, March 04-05 2014). Understanding in-video dropout and interaction peaks in online lecture videos. Paper presented at the Learning @ scale conference (L@S '2014), Atlanta, Georgia, USA.

Referenser (forts.) Mendoza, G. L. L., Caranto, L. C., & David, J. J. T. (2015). Effectiveness of Video Presentation to Students' Learning. International Journal of Nursing Science, 5(2), 81-86. doi:10.5923/j.nursing.201602.07 Toppin, I. (2011). Video lecture capture (VLC) system: A comparison of student versus faculty perceptions. Education and Information Technologies, 16(4), 383-393. doi:10.1007/s10639-010-9140-x Traphagan, T., Kucsera, J., & Kishi, K. (2010). Impact of class lecture webcasting on attendance and learning. Educational Technology Research & Development, 58(1), 19-37. doi:10.1007/s11423-009- 9128-7 Vajoczki, S., Watt, S., & Marquis, N. (2008). Vodcasts: Are they an effective tool to enhance student learning? A Case Study from McMaster University, Hamilton Canada. Paper presented at the World Conference on Educational Multimedia, Hypermedia and Telecommunications 2008, Vienna, Austria. http://www.editlib.org/p/29053