ÖP 7 Attraktiva bostadsmiljöer 7.1 Bevara och utveckla 7.2 Kommundelen Partille 7.3 Kommundelen Sävedalen 7.4 Kommundelen Jonsered 7.5 Kommundelen Öjersjö 7.6 Utbyggnadsområden 7.7 Service
7.1 Attraktiva bostadsmiljöer Bevara och utveckla En viktig uppgift för översiktsplanen är att genom markreservationer tillgodose mark för bostadsbyggande på längre sikt. Detta är särskilt angeläget i Partille kommun eftersom kommunens markområden för utbyggnad är begränsade. Utbyggnad av bostadsområden bör ske successivt med väl definierbara, ej för stora enheter, för att underlätta den sociala förankringen och för att få en jämn befolkningsutveckling. I första hand bör bostadsbyggandet ske i anslutning till redan bebyggda områden, bl a för att kunna utnyttja redan gjorda investeringar. Över huvud taget bör bostadsbyggandet planeras med utgångspunkt från kommunalekonomiska aspekter. Det innebär också att hänsyn ska tas till kapaciteten inom barnomsorg och skola. Om bostadsbyggandet kräver nya servicefunktioner anläggs de i den takt som kommunens ekonomi tillåter. En väl avvägd variation och blandning avseende upplåtelseform, utformning, hustyp och lägenhetsstorlek bör eftersträvas. Bostadsområden behöver utformas på ett sätt som motverkar isolering. En strävan är att alla lägenheter och gemensamhetslokaler ska vara tillgängliga och funktionella för äldre och handikappade. I varje område bör det finnas lekutrymmen för barn i olika åldrar. Mål Partille 2025 I Partille finns attraktiva, varierade bostadsmiljöer som tillgodoser olika önskemål. Nyexploatering sker med utgångspunkt från natur- och kulturvärden. Vad är attraktivt? En bra bostadsmiljö innebär bland annat god teknisk och funktionell standard, tillgång till offentlig och kommersiell service, förutsättningar för föreningsliv, närhet till lek- och rekreationsområden samt att miljön är välskött, trygg och har estetiska värden. Bostadsutbud och standard Fördelningen mellan antalet bostäder i småhus och flerbostadshus är förhållandevis jämn. Nära hälften av bostäderna ägs av enskilda och en fjärdedel av Partillebo AB. Resterande fjärdedel ägs av privata bostadsföretag eller utgörs av bostadsrättsföreningar. Under 1980-talet byggdes i genomsnitt 220 bostäder per år. Då de ekonomiska förutsättningarna ändrades i början på 1990-talet minskade nyproduktionen av bostäder kraftigt. Under 90-talets fem sista år byggdes i genomsnitt ca 40 bostäder per år i kommunen. Behovet av bostäder styrs av en mängd faktorer, t ex ekonomiska villkor, näringslivets utveckling, demografiska faktorer och Partilles attraktivitet som bostadsort. Det finns en brist på bostäder i hela regionen och det kan därför antas att efterfrågan kommer att öka under de kommande åren. Om invånarna i Partille skulle ha samma utrymmesstandard som 1992, räknat i boende per bostad, innebär det att det 2003, tio år senare, saknas ca 300 bostäder. Partilles invånare bor således något trängre nu än för ca tio år sedan, men trots detta är trångboddheten obetydlig. Endast någon procent av hushållen bor i en bostad där antalet boende överstiger två personer per rum, kök och ett rum oräknade. Bostadsutbyggnad Nya bostäder kan tillkomma genom att: bygga enstaka hus förtäta befintliga områden bygga ut nya bostadsområden. Enstaka hus tillkommer på så kallade lucktomter och genom att befintliga tomter delas. Förtätning kan ske genom nya flerbostadshus, radhus eller andra former av gruppbyggda småhus i befintliga områden. Denna form av bostadsbyggande förstärker områden där befolkningen minskar och är gynnsam från såväl sociala som ekonomiska synpunkter. Möjligheten till förtätning inom tätortsbebyggelsen är dock relativt begränsad och ger förhållandevis små volymer. För att uppnå ett mer eftertraktat och varierat utbud av villor behöver betydligt fler tomter fördelas till självbygge. Läs mer: Kommunens bostadsbyggnadsprogram ligger till grund för framtida bostadsbyggande. Ett nytt program för åren 2006-2008 förväntas antas av kommunfullmäktige första kvartalet 2006. 7 Attraktiva bostadsmiljöer 115
I Partille kommun finns ett brett utbud av bostäder och det är korta avstånd till naturupplevelser, goda kommunikationer, social och kommersiell service. Flerbostadshus i Furulund Kvarteret Forellen vid Gamla Kronvägen och Säveån Villabebyggelse vid Kåsjön Fjällvindsområdet Radhus i Lexby Kroklyckan i södra Sävedalen 116 7 Attraktiva bostadsmiljöer
MELLBYLEDEN Partille kommun kan geografiskt delas in i fyra kommundelar, Sävedalen, Partille, Jonsered och Öjersjö 7 Attraktiva bostadsmiljöer 117
7.2 Attraktiva bostadsmiljöer Kommundelen Partille 118 7 Attraktiva bostadsmiljöer
Områdesbeskrivning Koncentrerad bebyggelse i centrala delarna Kommundelen Partille består av flera mindre delområden av mycket olika karaktär. Partille centrum har en koncentrerad bebyggelse och inrymmer bostäder samt olika servicefunktioner som handel, administration, kultur och kommunikationer. Här finns också en värdefull kulturmiljö med Partille Herrgård, kyrkan och stationen. Norra delen av området, och då i första hand Paradiset, består främst av äldre villafastigheter. Lexby präglas av radhusområden. Söder om E20 finns mer storskalig bostadsbebyggelse, såsom Postgången, Oluff Nilssons väg, Anneberg, Björndammen och Furulund. De tre senare områdena omgärdar en varierad småhusbebyggelse i Furuskog, Stenliden och Skulltorp. Öppet och levande kulturlandskap Området Lexby by, Kåhögs gård och Brodalen utgör ett varierat landskap med bitvis mycket höga natur- och kulturvärden, främst genom sina goda exempel på tidiga jordbruksmiljöer. Här finns gott om kulturhistoriska spår och fornlämningar. I Lexby finns ryggade åkrar, gamla manbyggnader, odlingsrösen, terrasseringar och en fägata. I anslutning till Kåhögs gård finns öppna betesmarker. Utmarkerna i Tultered hyser torpbebyggelse och kvarnrester. De spridda gårdarna skapar tillsammans med åkrar och öppna betesmarker, gärdesgårdar och stenmurar ett rikt, öppet och levande kulturlandskap. Tillskott av nya bostäder I Partille centrum planeras för ett tillskott av ca 100 bostäder i hyresrätt. Ytterligare ett antal kan på sikt tillkomma genom ersättningsbebyggelse och komplettering. För övrigt bedöms ytterligare ca 100 nya bostäder i form av lägenheter i flerbostadshus och i småhus i grupp kunna byggas inom kommundelen. Förutsättningarna för utbyggnad kan dock begränsas då bebyggelsen tar i anspråk mark där det finns konkurrerande markanvändning t ex naturområde och område för friluftsliv. Bebyggelse i Paradiset Radhus i Lexby Väg och järnväg - en barriär i dalgången Partille delas av väg E20, vägen som är hårt trafikerad och därför utgör en kraftig barriär, inte bara praktiskt utan även känslomässigt. Även Västra stambanan utgör en barriär i samhället. Bostäder och arbetsplatser Kommundelen Partille har ca 17 000 invånare. Genom att det finns en hel del mindre lägenheter i Partille centrum och i höghusen vid Oluff Nilssons väg, finns det förhållandevis många enpersonshushåll i området. På båda sidor om Säveån finns ett flertal verksamhetsområden som tillsammans skapar ca 5 100 arbetstillfällen. Drygt hälften av kommunens arbetsplatser finns således samlade till centrala Partille. 7 Attraktiva bostadsmiljöer 119
7.3 Attraktiva bostadsmiljöer Kommundelen Sävedalen 120 7 Attraktiva bostadsmiljöer
Områdesbeskrivning Med sin närhet till Göteborg utgör Sävedalen en attraktiv del i kommunen. Andra kvaliteter är en varierad och välplanerad bebyggelse och tillgången till naturområden. Sävedalen har ca 11 600 invånare med en varierad ålders- och hushållsstruktur. Liksom för kommunen i övrigt finns det en stor andel barnfamiljer. Det finns omkring 2 200 arbetsplatser i Sävedalen, främst längs Göteborgsvägen och i verksamhetsområdet norr om E20 och Västra stambanan. Villabebyggelsen klättrar på sluttningen I den norra delen av Sävedalen sträcker sig affärs- och bostadsgatan Göteborgsvägen, Sävedalens köpgata. På sluttningarna söder om Göteborgsvägen finns en varierad småhusbebyggelse och då främst i form av äldre villor inbäddade i grönska. Längs Baggeliden finns fortfarande rester kvar av den gamla bebyggelsen i Ugglums by. Bockemossen är en grön oas i denna del av Sävedalen. Nära till naturområden i södra Sävedalen Söder om Ugglumsleden ligger de mer storskaliga bostadsområdena Ljungkullen och Oxled. I södra Sävedalen finns även grupphusområdena Soldatängen och Soldatheden. Södra Sävedalen gränsar till de sammanhängande naturområdena i Delsjöreservatet, Knipeflågsbergen och Kåsjöområdet. Området Brolyckan uppfört år 2000 Äldre villabebyggelse i norra Sävedalen Tillskott av nya bostäder Kommundelen rymmer begränsade möjligheter till ytterligare bebyggelse. Detta gäller framför allt norra Sävedalen med dess starkt kuperade terräng och befintliga bebyggelse. I södra Sävedalen finns större möjligheter till kompletterande bebyggelse men även här utgör terrängen tillsammans med behovet av friytor för natur och rekreation begränsande faktorer. I norra Sävedalen bedöms 20-25 nya bostäder kunna tillkomma i form av enbostadshus och parhus. Dessa ytor är belägna inom områden där de utgör parkmark i gällande planer. Inom ett område vid nuvarande handelsträdgården vid Stora Ringvägen kan ytterligare ett femtiotal bostäder rymmas inom redan ianspråktagen mark. I södra Sävedalen bedöms ca 180 bostäder kunna tillkomma, huvudsakligen i form av lägenheter i flerbostadshus. Detta kan ske antingen genom kompletterande bebyggelse i redan utbyggda områden t ex Oxledsområdet eller genom att ta i anspråk obebyggda ytor som av olika anledningar inte ärexploaterade. Dessa ytor utgör som regel park eller natur i gällande planer. 7 Attraktiva bostadsmiljöer 121
7.4 Attraktiva bostadsmiljöer Kommundelen Jonsered 122 7 Attraktiva bostadsmiljöer
Områdesbeskrivning Jonsered är ett litet, tättbebyggt samhälle i den östra delen av kommunen. Bergen, Säveån, E20 och Västra stambanan markerar tydliga gränser för Jonsereds utbredning. Jonsereds samhälle och Amerika är tillsammans med Bokedalen och Jonsereds herrgård klassat som en riksintressant kulturhistorisk miljö. Se kapitel 4.4. Jonsereds herrgård har välbevarade parkmiljöer av hög ålder. Herrgården är byggd 1868 i sten och puts och omges av trädgårdsanläggningar, alléer, tjänstebostäder och ekonomibyggnader som ger en väl sammanhållen och åskådlig bild av en tidstypisk herrgårdsmiljö. Brukssamhällets karaktär lever fortfarande kvar i Jonsered. Den tydliga gatu- och bebyggelsestrukturen, den greppbara skalan och brukssamhällets koppling mellan verksamheter och bostäder, ger samhället identitet och kvaliteter som är unika. Pendeltågstationen skapar tillsammans med det historiska arvet goda förutsättningar för Jonsered som en attraktiv bostadsort och arbetsplats. Jonsered har knappt 1 000 invånare, varav en stor andel utgörs av barnfamiljer. Inom gångavstånd i samhället finns bl a livsmedelsbutik, restaurang, café, några små butiker och Göta bio. Här finns också en viss kommunal service. Av de som bor i Jonsered arbetar de allra flesta på andra platser. Det finns omkring 55 företag i samhället, vilka tillsammans skapar ca 480 arbetstillfällen. Verksamheternas inriktning är mycket varierad. Mestadels rör det sig om små hantverks- och tjänsteföretag. Efterfrågan på lokaler har ökat och nästan all lokalyta är uthyrd. Norr om Jonsered ligger Bokedalens naturreservat med ädellövskog, tallskog, åkermark och betade hagar. Bokedalen har stor betydelse för friluftslivet med naturstig och föreningsverksamhet vid torpet Freden. Sveriges äldsta radhus, bostadslängan Nybygget Strax söder om samhället finns Amerika med små kolonistugor och odlingslotter. Området, som ingår i det samlade riksintresseområdet för kulturmiljö, rymmer totalt ca 100 kolonilotter. Mellan Partille och Jonsered finns Uddared och Stärtered. Dessa områden sammanhänger inte helt med övrig bebyggelse, även om det finns kopplingar både till Partille och Jonsered. I Uddared finns äldre villabebyggelse på stora tomter och i Stärtered finns en blandning av flerbostadshus och villor. Kåhög Kåhög har knappt 800 invånare och fungerar som en ren bostadsort, eftersom det endast finns några få arbetsplatser. När det gäller service får Kåhögsborna vända sig till de funktioner som finns i övriga Partille. Orten har närmast karaktären av att vara en by i en lantlig miljö. Här finns kommunens enda rationellt drivna jordbruk, Kåhögs gård, som omges av ett öppet landskap. Kåhög har tydliga gränser mot Västra stambanan, Kåhögsberget och Brodalsbäcken, vilket också stärker samhällets karaktär. Norr om Kåhög ligger Björnareåsens naturreservat. Här finns också de små byarna Lexbydal, Tultered och Lilla Tultered, som sammantaget har ett femtiotal invånare. I väster finns Lexby by. Söder om Kåhög ligger Säveån, som på denna sträcka har ett vackert, slingrande förlopp. Det omgivande landskapet är mjukt och böljande. Tillskott av nya bostäder I Jonsered är det svårt att hitta lämpliga platser för nya bostäder. Buller från väg och järnväg samt skredrisker längs ån begränsar alternativen. Några möjligheter finns dock, 30-40 nya bostäder kan byggas i Mossen och delar av fabriksområdet kan eventuellt utnyttjas för bostäder. I Kåhög finns mycket begränsade möjligheter till ytterligare bostadsbebyggelse inom ramen för nuvarande vägsystem. En komplettering med bostäder norrut förutsätter en ny trafikmatning från väst vilken i så fall bör samordnas med en framtida planering av Lexbydal. 7 Attraktiva bostadsmiljöer 123
7.5 Attraktiva bostadsmiljöer Kommundelen Öjersjö 124 7 Attraktiva bostadsmiljöer
Områdesbeskrivning Öjersjö, i kommunens södra del, är centralt beläget i regionen. Restiden med bil till centrala Göteborg är via Rådamotet och riksväg 40 endast 10-15 minuter. Öjersjö har betydande natur- och kulturvärden, närheten till Kåsjön, Hålsjöarna och Knipeflågsbergens naturreservat är värdefull. Öjersjö golfbana lockar spelare från hela regionen. Gamla gårdar och före detta fritidshusområde Öjersjö har sedan 1980-talet förändrats från att vara ett område med ett stort inslag av fritidshus, till att vara ett betydande bostadsområde av småhuskaraktär. Bebyggelsen grupperar sig längs den gamla sträckningen av Öjersjövägen. Vägen länkade förr samman de olika byarna och gårdarna i området med omvärlden. Området har sin tyngdpunkt i den östra delen, med skola, förskola och den omfattande bebyggelsen intill Kåsjön och inom Storegårdsområdet. Öjersjö har drygt 2 900 invånare. Genom utbyggnaden av bostäder under de senaste 20 åren har Öjersjö en stor andel barnfamiljer. I Öjersjö centrum finns förskola och skola. Lite längre västerut finns också skolan Öjersjö Brunn samt förskola. I centrum finns även en servicebutik och lokaler för primärvården. Dessutom finns en räddningstjänststation vid väganslutningen mellan Nya Öjersjövägen och Landvettervägen. I övrigt saknas verksamheter i egentlig mening i Öjersjö. Sammantaget finns det drygt 300 arbetstillfällen i området. För att förbättra cykelförbindelserna mellan kommundelarna vore det värdefullt med en enkel cykelväg från Stans väg genom Knipeflågsbergen till bebyggelsen i södra Sävedalen. Cykelvägen bör få en enkel uformning där största möjliga hänsyn tas till naturvärdena. Det kan innebära att cykeln måste ledas i vissa partier på grund av lutningsförhållandena. Tillskott av nya bostäder En översiktsplan för Öjersjö antogs 1999. Under de senaste åren har detaljplanering skett för områden i västra Öjersjö. Under ett antal år framöver kan Hålsjöområdet, Hallen och Hultet bebyggas med totalt ca 300 nya bostäder. Villor vid Kåsjöns strand Hallegården 7 Attraktiva bostadsmiljöer 125
I Öjersjö sker huvuddelen av kommunens bostadsbyggande de kommande åren I östra Öjersjö inom områdena Ramsegård, Hytterkullen och Djupedalen bedöms ytterligare ca 300 bostäder tillkomma. Djupedalen I den fördjupade översiktsplanen för Öjersjö har området utmed och intill Landvettervägen och Maderna, inklusive Djupedalen och området söder om räddningstjänststationen, redovisats som ett utredningsområde. Anledningen till detta var de oklara förutsättningarna för områdets framtida användning. Framför allt gällde detta frågan om framtida vägstruktur och reservatet för en eventuellt framtida gasledning. I ÖP90 anges området som utbyggnadsområde för bostäder och service. I samrådsförslaget till ny översiktsplan redogjordes för möjligheten att bebygga området med en grupp nya bostäder utöver de befintliga. Reservatet för en gasledning är inte längre aktuellt och har tagits bort ur förslaget till översiktsplan. Ett detaljplanearbete har startats och befinner sig i första skedet med programskrivning. 126 7 Attraktiva bostadsmiljöer
7.6 Attraktiva bostadsmiljöer Utbyggnadsområden För att inte försvåra eller förhindra framtida beslut om markanvändning utifrån de krav och behov som kan finnas är det viktigt att markområden för olika ändamål avsätts som reservat i översiktsplanen. Reservaten ger således utrymme för beslutsfattare att även i framtiden kunna göra nödvändiga överväganden och beslut och på så sätt vidmakthålla en handlingsberedskap för ett fortsatt samhällsbyggande. Öjersjö har sedan 1980-talet varit kommunens viktigaste utbyggnadsområde för bostäder. Bebyggelsen i de östra delarna av Öjersjö har omvandlats från fritidsbebyggelse till helårsbebyggelse med bostadskomplement i form av barnomsorg, skolor mm. När Öjersjö är utbyggt måste nya markområden tas i bruk om kommunen ska ha en fortsatt god bostadsförsörjning och kunna erbjuda bostäder utifrån de önskemål och behov som finns i en attraktiv kommun och region. Råhult och Brännet har redan i den tidigare kommunomfattande översiktsplanen, ÖP90, redovisats som framtida utbyggnadsområden för bostäder. Lexbydal har i ÖP90 redovisats som ett utbyggnadsområde med ej preciserat innehåll. För att belysa möjligheterna för dessa områden har översiktliga bebyggelsestudier gjorts. I samband med dessa studier har även översiktliga naturvärdesinventeringar gjorts. Mål Partille 2025 I Partille finns attraktiva, varierade bostadsmiljöer som tillgodoser olika önskemål. Nyexploatering sker med utgångspunkt från natur- och kulturvärden. Fjällvindsområdet under utbyggnad 7 Attraktiva bostadsmiljöer 127