2015-03-31 Dnr "Skriv nr" Miljö- och kemienheten Marta Fallgren Tfn 018-611 33 94 E-post marta.fallgren@lul.se Bilaga 1 Redovisning av miljömål 2014 - sammanfattning Nedan presenteras utfallet för landstingets miljömål år 2011-2014. Landstingets miljömål fastställdes i landstingsfullmäktige i december 2010, då beslut fattades om landstingets miljöprogram 2011-2014. Årliga miljömål fastställs via landstingets styrkort som sedan tillsammans med miljöprogrammet ligger till grund för förvaltningarnas årliga miljömål och handlingsplaner. I anslutning till de mål som går åt rätt håll, men inte tillräckligt fort, samt de som inte uppnås, presenteras förslag på korrigerande åtgärder. Inom parentes står akronymer för de som föreslås genomföra åtgärden. Om det inte finns någon parentes gäller det för samtliga förvaltningar. 1 Minskad klimatpåverkan Mål i landstingsplan 2014: Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 35 % i jämförelse med år 2010. Målet går åt rätt håll, men har inte riktigt uppnåtts. Koldioxidutsläppen från landstingets verksamhet har minskat med 27 % i jämförelse med år 2010 2. Förklaringen till att minskningen inte varit så stor är framför allt att kollektivtrafikförvaltningen fått ett utökat uppdrag, samtidigt som tillgången på biogas inte räckt till kollektivtrafikens behov. Även lustgasanvändningen och utsläppen från patientresor har ökat och utsläppen från tjänsteresor har inte minskat i planerad utsträckning, se diagram nedan. 1 AS = Akademiska sjukhuset, GUB = Gamla Uppsala Buss) LE = Lasarettet i Enköping, LLK = Landstingets ledningskontor, LRC = Landstingets resurscentrum, LSU = Landstingsservice, MoK = Miljö- och kemienheten, landstingets ledningskontor, PV = Primärvården, UL = Kollektivtrafikförvaltningen UL, VF = Varuförsörjningen 2 Sedan målet arbetades fram har landstinget även lagt till klimatpåverkan från förbrukningsvaror i statistiken. Om denna statistik inte räknats med, hade landstingets klimatpåverkan minskat med 30 %. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se
ton koldioxidekvivalenter 2 (12) Klimatpåverkan, landstinget i Uppsala län 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2010 2011 2012 2013 2014 Betalda patientresor Resor till och från arbetet El (Bra Miljöval-el) Ånga Kollektivtrafik (Stadstrafik Uppsala) Kollektivtrafik (Regiontrafik) Kollektivtrafik (Tåg) Lustgas Varutransporter Tjänsteresor Värme Fjärrkyla Kollektivtrafik (Tätortstrafik Enköping och Bålsta) Kollektivtrafik (Landsbygdstrafik) Förbrukningsvaror Övriga anestesigaser Mål i landstingets miljöprogram 2011-2014, sammanlänkade med det övergripande målet om minskad klimatpåverkan: Miljömål som har uppnåtts Transporter o CO 2-utsläpp från arbetsresor ska minska med 4 % per årsarbetare. Koldioxidutsläppen minskade med 27 %. Miljömål som har gått åt rätt håll, men inte tillräckligt fort Transporter o Andel transportfordon som drivs på icke-fossila drivmedel ska vara minst 70 %. Vid årsskiftet 2014 drevs 19 % av fordonen med icke-fossila drivmedel. Fortsatt arbete enligt miljöprogram 2015-2018. Inköp/leasing av transportfordon drivna med fossilfria drivmedel (LSU). Landstingets Ledningskontor Slottsgränd 2 Box 6363 751 35 Uppsala tfn 018-611 00 00 org nr 232100-0024 www.lul.se
3 (12) Utreda inblandning biodiesel (MoK). o CO 2-utsläpp från tjänsteresor ska minska med 15 %. Vid årsskiftet 2014 hade koldioxidutsläppen minskat med 1 %. Förslag på åtgärder (AS/LLK): Utreda ersättningssystem inom hälso- och sjukvården, för att underlätta användning av telemedicin. Begära in återrapportering av skäl till flygresor Stockholm-Göteborg. o Antalet resenärer med kollektivtrafiken ska öka med 7 % per år. Antalet passagerare ökade med knappt 7 %. De första två åren uppnåddes inte det årliga målet. Målet finns inte kvar i kommande miljöprogram. o Andelen busstrafik på icke-fossila drivmedel ska vara minst 80 %. Cirka 18 % av busstrafiken var fossilbränslefri vid utgången av år 2014. Försök med elhybridbussar i stadstrafiken (GUB). Komplettering av bussdepån vid Fyrislund, så att även flak med komprimerad biogas kan tas emot (UL). Förberedelse för el- och gasdrift av bussar vid projektering av den nya stadsbussdepån (UL/GUB). Inblandning med biodiesel (UL/GUB). Energi o Energianvändningen per kvadratmeter ska minska med 20 %. Energianvändningen per kvadratmeter har minskat med 11 %. Målet slutredovisas i samband med årsskiftet 2015/2016. Kvalitetssäkra statistik och avgränsningar. Fortsätta med genomförande av energieffektivitetsprojekt 2015-2018. o Energianvändningen för uppvärmning ska vara högst 60 kwh/m2 och högst 70 kwh/m2 vid större ombyggnationer. Av samtliga större byggprojekt under perioden var det tre projekt som inte nådde upp till ställda krav. Orsakerna var att projekten genomfördes i fastigheter med kulturvärden som omöjliggjorde genomförande, samt att kostnaderna i något fall blev för höga. Målet finns inte kvar i den nya programperioden. Miljömål som inte har uppnåtts Transporter o CO 2-utsläpp från patientresor ska minska med minst 10 %. Koldioxidutsläppen från betalda patientresor ökade med 6, % under perioden. Fortsätta piloten med kallelse som bussbiljett. (AS/LE/LRC/LLK/UL). Utveckla användningen av telemedicin/distansmöten. (LLK/AS). Landstingets Ledningskontor Slottsgränd 2 Box 6363 751 35 Uppsala tfn 018-611 00 00 org nr 232100-0024 www.lul.se
4 (12) Miljömål Hälsosam och giftfri miljö Mål i landstingsplan 2014: Miljömålen mot en giftfri miljö i landstingets miljöprogram (2011-2014) ska uppnås. Av sexton miljömål i miljöprogrammet (inklusive målen om läkemedel och miljö) som bidrar till en giftfri miljö har elva uppnåtts. Två har gått åt rätt håll, men inte tillräckligt fort och tre mål (avfallsminimeringsmålet samt målen för substanserna fluorokinoloner och sertralin har inte uppnåtts). Målen och resultaten redovisas nedan. Miljömål som har uppnåtts Kemikalier Minst 20 % av kemikalier på landstingets avvecklingslista ska ha fasats ut. Antalet har minskat med 56 % och årsförbrukningen med 95 %. Andelen nyinlagda PVC- och ftalatfria golvmattor ska vara 100 %. Krav på ftalat- och PVC-fria mattor har ställts vid varje byggprojekt. Andelen nyinlagda PVC- och ftalat-fria VA-rör ska vara minst 85 %. Krav på ftalat- och PVC-fria mattor har ställts vid varje byggprojekt. Livsmedel och textilier Andelen ekologiska livsmedel ska vara minst 35 %. Andelen ekologiska livsmedel var 44,4 procent. Andelen rättvisemärkta eller på annat sätt etiskt märkta livsmedel ska vara minst 10 %. Andelen rättvisemärkta livsmedel var 18,4 procent. Avfall o Andelen materialåtervunnet avfall ska ha ökat till minst 33 %. Andelen materialåtervunnet avfall vid landstingets sjukhus har ökat till drygt 33 %. Läkemedel o Användningen av diklofenak 3 ska minska till 6 DDD per 1000 invånare och dag. Användningen av diklofenak minskade till 5,1 DD per 1000 invånare och dag. Biologisk mångfald o Ytterligare 12 procent värdefulla ängs- och hagmarker ska ha ställts i ordning. Ytterligare 16 procent har ställts i ordning. 3 Diklofenak är ett antiinflammatoriskt läkemedel som har negativa effekter på vissa vattenlevande organismer även vid låga halter. Landstingets Ledningskontor Slottsgränd 2 Box 6363 751 35 Uppsala tfn 018-611 00 00 org nr 232100-0024 www.lul.se
5 (12) o Ytterligare fyra naturområden med inriktning på att bevara och utveckla biologisk mångfald ska ha fredats. Fyra naturområden har fredats. o Upplandsstiftelsen ska ha stödjat tillskapandet av naturskoleverksamhet i resterande tre av länets kommuner. Länets samtliga kommuner har naturskolor. o Ytterligare 15 kilometer naturstig har gjorts tillgängliga. Drygt 36 kilometer naturstig har gjorts i ordning. Miljömål som har gått åt rätt håll, men inte tillräckligt fort Kemikalier o Minskning av ftalatinnehållande förbrukningsartiklar ska minska med minst 50 %. Förbrukningen har minskat med cirka 3 % under programperioden förbrukningen ökade under år 2014. Fortsatt arbete för minskning i samarbete med Varuförsörjningen (MoK/VF) Fokusering på storvolymartiklar. Livsmedel och textilier o Andelen ekologiska textilier ska vara minst 10 %. Andelen ekologiska textilier var 8 %. Fortsätta följa upp avtal (LSU/MoK) Miljömål som går åt fel håll Läkemedel o Användningen av fluorokinoloner 4 ska minska till 0,71 DDD per 1000 invånare och dag. Användningen av fluorokinoloner ökade till 0,74 DDD per invånare och dag. o Minskning av sertralinanvändningen 5 till 17,2 DDD per 1000 invånare och dag. Sertralinanvändningen ökade till 17,4 DDD per 1000 invånare och dag. Förslag på åtgärder för läkemedelsmålen: Styrning i vårdavtal och regelböcker Fortsätta med miljöpremie vid Primärvården (PV) Information till verksamhetschefer (AS) Förbättrad ping-pongutbildning (MoK) Förbrukningsstatistik och fakta om läkemedel och miljö ska presenteras för och diskuteras med läkargrupper eller läkemedelsansvarig läkare vid enheter som har hög eller ökande förskrivning av målsatta läkemedel. (AS/PV/LE/LLK) Avfall o Minskning av den totala mängden avfall med 5 %. Avfallsmängden på sjukhusen har ökat med cirka 7 % per DRG-poäng. Arbeta fram en handlingsplan för avfallsminskning. Huvudåtgärderna fokuserar på förebyggande i upphandlingsskedet, analys av avfallsprocessen, utredning av återvinningsmöjligheter av möbler och utrustning samt analys och uppföljning av matavfallsvinn. (MoK) 4 Fluorokinoloner är en grupp av antibiotika som är extremt svårnedbrytbara i miljön och som ökar riskan för resistens hos vanliga bakterier. 5 Sertralin är ett antidepressivt läkemedel som har en avsevärt större risk för miljöpåverkan än andra antidepressiva läkemedel.
6 (12) Bilaga 2. Hur effektivt är miljöledningssystemet? I kapitlet redovisas hur effektivt olika systemelement bidrar till att minimera landstingets miljöpåverkan. VerkSAM VerkSAM är landstingets gemensamma uppföljningssystem för Säkerhet, Arbetsmiljö och Miljö. För miljöledningssystemet är syftet med VerkSAM att fungera som en egenkontroll av lagefterlevnaden på miljöområdet. 92 % av VerkSAM besvarades (bästa resultatet sedan start) Resultatet i VerkSAM visar dessutom bland annat att landstingets avfalls- och kemikalierutiner är väl förankrade. Avvikelser/Förbättringsförslag Under år 2014 har totalt 110 avvikelser rapporterats som miljöärenden i MedControl för hela landstinget, varav 14 st fortfarande är öppna. Avvikelserna handlar om följande: Avfallshantering 88 st Miljöledningssystemet 4 st Kontakt med Miljökontoret 3 st Inomhusmiljö 1 st Felskickade arbetsmiljöavvikelser 9 st Felskickade patientsäkerhetsavvikelser 4 st
7 (12) Under året har ett förslag på gemensam och förenklad klassificering för samtliga förvaltningars miljöärenden. Denna införs under våren 2015. Miljöutbildning Miljöutbildning sker för följande grupper kontinuerligt: Chefer: Utbildning i Ping-pong, samt en-timmes utbildning inom vissa förvaltningar. Miljöombud: Endagsutbildning (genomförs vid tre tillfällen årligen) Samtliga medarbetare: Interaktiv utbildning i Ping-pong. Utbildningen kommer att uppdateras i samband med att det nya miljöprogrammet börjar gälla. Befattningsspecifika utbildningar: Utöver den generella utbildningen genomförs även befattningsspecifik utbildning för vissa yrkesgrupper, bland andra för transportpersonal och upphandlare. Extern miljörevision Under året har en omcertifieringsrevision genomförts vid landstinget. Vid revisionsen reviderades ett urval verksamheter från Akademiska sjukhusets sex divisioner, Lasarettet i Enköping, Landstingets resurscentrum, Primärvården, Folktandvården, Kollektivtrafikförvaltningen, Varuförsörjningen, Hälsa och habilitering, Kultur och bildning, Landstingets ledningskontor och Landstingsservice. Omcertifieringsrevisionen ledde fram till en rekommendation om förnyat certifikat för Landstinget i Uppsala län. Sammanfattningen av revisionsresultatet var formulerad på följande sätt: Landstinget i Uppsala län har ett ambitiöst och genomtänkt miljöprogram. Uppföljningen av programmet är mycket gedigen. Uppföljningen av den gångna treårsperioden visar också på en klar förbättring av miljöprestanda inom alla områden, även om förbättringarna inte alltid gått i den takt som de mål som uppsatts. Flera av målen, t.ex. inom avfallsområdet, kemikalier, resor, läkemedelsförskrivning bygger på att många medarbetare tillämpar rätt arbetssätt. De goda resultaten inom dessa områden måste ses som en indikation på att miljöarbetet är mycket väl implementerat i verksamheterna. Arbetssätt och organisation med miljösamordnare och miljöombud har visat sig vara effektivt. Totalt 15 avvikelser Generella förvaltningsövergripande synpunkter från revisionen är: Bra implementering av basrutiner. Upplägget med miljösamordnare/ miljöombud ger styrka Förbättringsarbetet i huvudsak drivet från stabs-/ledningsnivå. Input via avvikelsesystemet och via förvaltningarnas ledningsgenomgångar är mycket begränsat. Avvikelsesystemet används i mycket liten omfattning. Vår bedömning är att systemet och dess syfte är så bristfälligt implementerat att åtgärder måste vidtas. Intern miljörevision Under året har intern miljörevision genomförts vid en tredjedel av landstingets verksamheter. Totalt har 18 avvikelser uppkommit i samband med de interna miljörevisionerna, samtliga avvikelser är besvarade. De interna revisionsavvikelserna
8 (12) behandlar bland annat möjligheter till källsortering, kompetenskrav kemikaliehantering, samt brist på strategi för distansmöten/telemedicin. Lagefterlevnad Huruvida landstinget efterlever miljölagstiftningen bedöms utifrån resultaten vid revisioner, VerkSAM och avvikelser.
9 (12) Bilaga 3 Förändringar i omvärlden som påverkar landstingets miljöarbete a. Forskningsrapporter och utredningar inom miljöområdet Nedan beskrivs ett litet urval av forskningsrapporter och utredningar inom miljöområdet. Planetära gränser 2.0 År 2009 skrev ett fem-tiotal forskare en artikel om planetära gränser som ett sätt att kvantifi-era hur mycket aktivitet jorden tål, ur ett antal perspektiv 6. Det är också ett sätt att riskbedöma olika miljöpåverkande aktiviteter på ett globalt plan. Modellen visar att vi inom vissa områden kan vi kvantifiera data och komma fram till huruvida det finns en hög risk eller ej. Inom vissa områden finns inte data att tillgå och även dessa identifieras som högriskområden på grund av dess osäkerheter. Denna modell uppdaterades i början av år 2015. De nyckeluppdateringar som identifierats i samband med detta är bland annat att: 1. Fyra planetära gränser har redan trätt in i den globala riskzonen för vad planeten tål (förändringar i landanvändning är nytillkommen, tillsammans med klimatförändringarna, förlust av biosfärens integritet 7 samt biogeokemiska cykler för kväve och fosfor 8 ) 6 För vidare läsning, se http://www.stockholmresilience.org/21/research/research-programmes/planetaryboundaries.html 7 Vilda djurpopulationer har ungefär halverats sedan 1970, och ekosystemen i världen har påverkats av mänskliga aktiviteter. 8 Exponentiella ökningar av kväve- och fosforutsläpp från industrier och jordbruk leder till döda havs- och sjöbottnar, samt marint liv, svåra luftföroreningar samt påverkan på klimatmönster
10 (12) 2. Regionala hotspots har kartlagts. På vissa håll kan lokal påverkan ge globala konsekvenser, till exempel med avseende på färskvattenanvändning och atmosfärisk belastning av aerosoler. Läkemedels påverkan på miljön Det svenska forskningsprojektet MistraPharma 9 som avslutas i år har producerat resultat om bland annat läkemedel med hög risk för miljöpåverkan. Bland annat har progesteroner för första gången identifierats som riskfyllda då allvarliga könsförändringar hos vattenlevande djur konstaterats vid relevanta halter. Många fokuserar på frågan om antibiotika i miljön som en källa till resistensutveckling. Det har visats att antibiotikahalter långt under de man tidigare trott kan skapa resistens, och att gener som ger upphov till resistens har sitt ursprung i bakterier som finns i miljön. En undersökning från huvudstadsregionen Köpenhamn visar att sjukhusen står för en betydande del (24 %) av antibiotikautsläppen till miljön, vilket gjort att man nu installerat ett avancerat reningsverk vid ett av stadens sjukhus. Detta ligger till grund för det pilotförsök med antibiotikarening som kommer att inledas vid Akademiska sjukhuset under året. I den nationella handlingsplan för antibiotikaresistens som fastställdes i mars i år lyfts bland annat att detta är en sektorsövergripande utmaning med klara miljöperspektiv där många samhällsaktörer behöver samverka för att nå framgång 10. b. Förändringar i lagar och andra krav Under året har förändringar i miljölagstiftningen uppmärksammats inom två områden som påverkar landstingets verksamhet. Krav på energikartläggning Enligt SFS 2014:347 förordning om energikartläggning i stora företag, ska även landstinget senast den 5 december ha utrett vilken eller vilka verksamheter som berörs. Skyldigheten för kommuner och landsting att göra energikartläggning gäller det som är en ekonomisk verksamhet av större omfattning 11. Med ekonomisk verksamhet menas i detta sammanhang affärsmässig verksamhet, medan allmän utbildning och andra i huvudsak skattefinansierade välfärdstjänster ses som icke-ekonomiska verksamheter. Myndighetsutövning eller myndighets förvaltningsuppgifter som inte är av ekonomisk eller kommersiell natur är inte heller att betrakta som ekonomisk verksamhet. Då detta styrs av regler och rättspraxis inom respektive verksamhetsområde, måste bedömningen göras från fall till fall. Exempel på landstingsanknuten verksamhet som kan omfattas: Avgiftsfinansierad tandvård Produktion av och handel med energi Bostadsverksamhet 9 För mer information, se www.mistrapharma.se 10 För mer information, se http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2015mars/myndighetsgemensamhandlingsplanskaminskaantibiotikaresis tensen 11 Verksamheten ska då omfatta mer än 250 årsarbetskrafter samt ha en årsomsättning på mer än 50 miljoner euro eller en balansomslutning på mer än 43 miljoner euro.
11 (12) Utförande av kollektivtrafik Kommunalt utförande av sjuktransporter åt Landstinget i Uppsala Län Viss tjänsteexport En energikartläggning ska innehålla uppgifter om: 1. byggnadens eller byggnadernas totala energianvändning och om verksamhetsenergi inklusive energianvändning för transporter, och 2. förslag till kostnadseffektiva åtgärder såväl för att spara energi som för att effektivisera energianvändningen Uppgifterna om energianvändning ska vara aktuella, uppmätta och spårbara. Uppgifterna ska ge en tillförlitlig bild av energianvändningen och kunna ligga till grund för förslag. Åtgärdsförslagen ska bygga på en analys av livscykelkostnaderna och, om detta inte är möjligt, på återbetalningsperioder och bestå av detaljerade och validerade beräkningar. Miljö- och kemienheten vid landstingets ledningskontor i samråd med Miljöenheten och teknikavdelningen vid landstingsservice samordnar det fortsatta arbetet med energikartläggningen. Uppdatering av föreskriften för kemiska arbetsmiljörisker Föreskriften Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2011:19 har uppdaterats till AFS 2014:43. Detta innebär bland annat: - ändrade krav gällande märkning av farliga kemiska produkter - krav på skyltning av synliga rörledningar som innehåller farliga kemiska produkter - särskilda krav för allergiframkallande kemiska produkter - krav på utbildning med utbildningsintyg gällande arbete med vissa härdplastkomponenter - Personal som hanterar metakrylater/akrylater ska erbjudas läkarundersökning - Periodisk läkarundersökning med tjänstbarhetsbedömning för personal som hanterar bland annat diisocyanater och cyanoakrylater - Fyraprocentig Formaldehyd omklassas som en CMR 12 -produkt. I samråd med ledningskontorets HR-avdelning arbetas en strategi fram för revidering av landstingets riktlinjer. En arbetsgrupp utses med representation från verksamheterna, länshälsan, samt fackliga organ. Uppdatering av ISO-standard Under året fastställs en uppdatering av ISO 14001, den standard för miljöledningssystem som landstinget är certifierade mot. Detta görs för att likrikta samtliga ledningssystemsstandarder med samma rubriker och för att underlätta arbete med integrerade ledningssystem. En arbetsversion finns tillgänglig internationellt och de förändringar som redovisats är bland andra följande: Högre krav på ledningen, fokus förflyttas från management till leadership Miljöfrågor ska hanteras ur ett livscykelperspektiv, exempelvis vid upphandling 12 Produkt med cancerogena, mutagena och/eller reproduktionstoxiska effekter.
12 (12) Processorientering Krav på verklig förbättring av miljöprestanda Riskanalys Fokus går från utbildning till kompetens c. Landstingets miljöprogram 2015-2018 Miljöprogram 2015-2018 fastställdes i samband med landstingsfullmäktige 16-17 juni 2014. Dess innehåll påminner mycket om föregående miljöprogram, men innehåller även vissa uppdateringar. Landstingets detaljerade miljömål har sorterats under tre övergripande miljömål: - Minskad klimatpåverkan (med detaljerade miljömål inom områdena transporter, energi och förbrukningsvaror) - Hälsosam och giftfri miljö (med detaljerade miljömål inom områdena läkemedel, kemikalier, livsmedel och textilier) - Hållbar och effektiv resursanvändning (med detaljerade miljömål inom områdena avfall, miljöanpassade fastigheter och biologisk mångfald) Landstingets miljöpolicy uppdaterades utifrån att: - Stämma överens med hela landstingets verksamhet, inklusive kollektivtrafik - Anpassas till kommande krav i den reviderade internationella ISO-standarden som föreslås - Anpassas till landstingets övergripande miljömål. Miljöprogrammet har arbetats fram i samråd mellan landstingets tjänstemän och en politisk referensgrupp. Utgångspunkten för miljöpolicy och miljömål är de globala utmaningar vi står inför, kombinerat med nationella miljökvalitetsmål och den värdering av miljöpåverkande aktiviteter som genomförs i landstingets miljöledningssystem. Miljöprogram 2015-2018 finns att läsa i sin helhet bland annat på www.lul.se/miljo.