Övriga tillstånd Ö02 Näsblödning Ö03 Psykiatriska symtom Ö04 Ryggskott (lumbago) Ö05 Yrsel Ö99 Patient som ej kan klassificeras annorstädes!



Relevanta dokument
SLAS behandlingsriktlinjer sid 1 (20)

SLAS behandlingsriktlinjer sid 1 (16)

Cirkulationspåverkan C01 Central bröstsmärta C02 Hjärtstopp C03 Hjärtarytmi C04 Hjärtsvikt C05 Sepsis C06 Dehydrering C99 Cirkulationspåverkan övrigt

Andningspåverkan A01 Anafylaktisk reaktion A02 Astma/KOL A03 Epiglottit A04 Främmande kropp A05 Inhalation av skadliga ämnen A99 Andningsbesvär övrigt

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv

Behandlingsriktlinjer. Ambulanssjukvården i. Sörmland

Beslutsstöd vid hänvisning till annan vårdnivå eller annat transportsätt vuxen

SLAS behandlingsriktlinjer sid 1 (33)

Faktaägare: Helene Axfors, överläkare, barn- och ungdomskliniken Gunilla Lindström, överläkare, medicinkliniken

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Andning P01 Anafylaktisk reaktion P02 Epiglottit P03 Falsk krupp P04 Främmande kropp P05 Inhalation av skadliga ämnen P06 Obstruktiva besvär

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient

Behandlingsriktlinjer SLAS

SLAS PBT AMLS PHTLS Behandlingsriktlinjerna

Ketanest Ambulansverksamheten

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

kamber-skåne 2009 regionalt prehospitalt vårdprogram Rädda hjärnan Prehospital akutsjukvård vid stroke version 5 vårdprogram rädda hjärnan 1

Indikation Läkemedel Dosering för vuxen Kontraindikation Vårdgivarinstruktion

ALK-dagar hösten Praktiska tips från oss!

Hjärtstopp. Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus

Central bröstsmärta (CBS) vuxen C01. Peri-/myokardit

Manual. BViS Beslutsstöd för Vård i Skaraborg. Checklista beslutsstöd

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling

SU Med. Ger- Akutmottagning Akutmottagningen Omr2. 2 st po 1 gång

Generella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:

Vårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus

Behandlingsriktlinjer för räddningstjänsten i Skåne

Intranasal behandling med läkemedel - Behandlingsriktlinje

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

Handlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall

Tidig upptäckt och behandling, TUB - ABCDE, NEWS och SBAR

SKILS. Sörmlands Kommuner I Landstingssamverkan

Psykiskt status

Behandlingsriktlinjer

Linda Jörgensen Medicinsk sekreterare, Yrkesambassadör KUNGÄLVS SJUKHUS

Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet. Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Svimning. Anamnes och klinisk undersökning - viktigast i diagnostiken!

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala

Livsviktig information om Addisons sjukdom

STÖD FÖR REMISSER TILL ÖNH

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

BViS. Beslutsstöd för Vård i Skaraborg

Bakgrund Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat

VII ÖRON-NÄSA-MUN-SVALG

Läkemedel enligt generella direktiv, barn

Anamnes och vitalparametrar

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär ANDNING

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Anafylaxi. Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog. Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015

Läkemedelshantering - ordination enligt generellt direktiv - särskilda boenden i Gävleborg

Skrivtid: Nummer:...

Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning)

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

1. Förord 2. Prehospital undersökning och behandling vuxen 3. Smärtbehandling allmänt vuxen 4. Andningspåverkan

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset

1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare.

Journalmall för psykiatrikursen

Hälsodeklaration. Körkort Annan ID-handling Personlig kännedom. Inledande undersökning Regelbunden hälsokontroll Bedömning efter frånvaro Annan orsak:

LANDSTINGET I VÄRMLAND

Hjärtstopp hos barn. Förebygg så att det aldrig händer! Prioritera öppen luftväg och ventilation

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Uppföljning Neuroleptikabehandling

Faktautbildning för sjuksköterskor kring. Akutpatienten i Primärvården. Pia Gylletorn, Ambulanssjuksköterska Mikael Fransson, Ambulanssjuksköterska

Behandlingsriktlinjer för. NU-ambulansen Revision nr: 5

Råd vid omhändertagande av akut brännskadad patient

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

Från hallmattan till röntgenbordet

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning.

Information för sjukvårdspersonal FÖR MALARIA KEMOPROFYLAX LARIAM (MEFLOKIN)

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2

Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Flera ggr/vecka. Varje vecka

Rädda hjärnan Ambulansverksamheten


Riskbedömning BB. Faktaägare: För mor: överläkare Kira Kersting För barn: överläkare Monika Renkielska Gäller för: Kvinnokliniken Växjö

ASA klass 1: Patient i gott skick med mycket god tolerans för fysisk ansträngning, utan någon sjukdom som generellt påverkar kroppen.

Ansvar Respektive linjechef ansvarar för att rutinen är känd och följs.

Journalmall för psykiatrikursen

Ambulanssjukvårdens behandlingsriktlinjer 2012, Stockholms läns landsting

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu

Publicerat för enhet: Status epilepticus konvulsivt / icke konvulsivt

MEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen?

Depression hos äldre i Primärvården

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle

GERIATRISKT FORUM september Läkaresällskapet, Stockholm

Säker traumavård självvärderingsformulär

Rädda hjärnan larm NUS

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2

Helena Gauffin, överläkare, Neurologiska kliniken US 1. Patrick Vigren, specialistläkare, Neurokirurgiska kliniken US

Du är primärjour där och tar emot sjuksköterskans rapport för triagering.

Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010

Symtom vid akut förgiftning

Transkript:

Övriga tillstånd Ö02 Näsblödning Ö03 Psykiatriska symtom Ö04 Ryggskott (lumbago) Ö05 Yrsel Ö99 Patient som ej kan klassificeras annorstädes! SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 1 (12)

Näsblödning Ö02 Orsak Samband med nässlemhinnesvullnad/öli- främre blödning barn Ateroscleros, åldersförändringar, högt blodtryck- bakre blödning Behandling med antikoagulantia (Waran, Plavix, Arixtra, Brillique) Ärftliga sjukdomar återkommande besvär, mycket ovanligt Initial bedömning ABCDE beakta luftvägsbekymmer och risk för utblödning Riktad anamnes S Näsblödning, ortostatism? Blodig kräkning? O Plötslig eller successiv debut. Trauma? P Q Blod ur enbart en näsborre- talar för främre blödning. Blod bak i svalget talar för bakre blödning. R - S Milda eller svåra, konstanta eller intermittenta? T Hur länge har patienten haft symtomen? A Allergier? M Medicinering, speciellt antikoagulantia? P Tidigare sjukdomar, tidigare näsblödningar - svårighetsgrad? L Senaste måltid eller dryck? E Vad föregick insjuknandet? ÖLI? Trauma Undersökning Vitalparametrar /status Riktad Basal (AF, auskultation, saturation, PF, rytm, pulskvalitet, BT, vakenhet, ) P-glukos Främre eller bakre blödning? Indikationer för behandling Svikt i vitala funktioner behandlas symtomatiskt. SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 2 (12)

Näsblödning Ö02 Behandling Basal - (ABCD, vitalparametrar/-status) Specifik Skapa lugn. Be patienten sitta upp. Be patienten försiktigt snyta ut ev. koagler. Övervakning Mål för behandling Stabila vitalparametrar. Fokus på luftväg och ev. anemiserande blödning Handläggning: Tag ett stadigt tag om den mjuka delen av näsan(så nära näsroten som möjligt). Tryck kontinuerligt under minst 15 min. Finns tillgång till kylpåse för idrottsskador tryck den mot samma område denna behandling bör alltid föregå tamponad. Om transporten beräknas ta mindre än 30 min. och blödningen är måttlig behöver man ej göra något ytterligare för dessa patienter prehospitalt. Fortsätter blödningen efter 15 min. kompression och misstänks vara främre anbringas en bomullstamponad alternativt minitampong indränkt med Adrenalin 0,1 mg/ml i den näsborre som blöder. Använd en näspincett. Krama ur Adrenalinet ur bomullstamponaden så att det inte rinner ner i halsen på patienten. För sedan in tampongen ca 3-4 cm i näsborren. Används en minitampong förs den först in i näsborren och fuktas därefter med adrenalin enligt ovan, till sist kan man som tidigare trycka ihop den mjuka delen av näsan i 5-10 min. Näsblödningar upphör nästan alltid på detta sätt. Adrenalintamponad får sitta max 15 min och skall alltid avlägsnas om patienten lämnas kvar på plats. SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 3 (12)

Näsblödning Ö02 De näsblödningar som inte upphör efter dessa åtgärder kommer oftast långt bakifrån. Om blödningen är kraftig och patienten får ner blod i svalget och blir allmänpåverkad av detta är det sista steget att lägga in en ballong längs botten av näsan. Ballongen heter Rapid Rhino. Den blötes 30 sek. i vatten och uppblåses efter införandet med ca 5-10 ml luft. Ballongen kommer då att fylla större delen av näskaviteten och nästan alla näsblödningar fås att upphöra på detta sätt. Denna ballong måste fixeras med stark tejp mot patientens ytternäsa eller kind. En risk med tamponader är att de kan glida bakåt och blockera luftvägen. Detta förhindras genom ovanstående åtgärd Tamponader ger ofta smärta som kräver opioider Patienter med pågående antikoagulationsbehandling skall inte lämnas kvar i hemmet, då sannolikheten för en lyckad behandling prehospitalt är liten. SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 4 (12)

Psykiatriska symtom Orsak Akuta psykiatriska tillstånd, intoxikation, infektion Hypoglykemi, hypotermi, cerebral ischemi, Demens, missbruk, skalltrauma, elektrolytrubbning, Hyperthyreos, postiktal förvirring (EP), meningit Initial bedömning ABCDE Ange ev livshotande tecken. Ö03 Riktad anamnes S Nedstämdhet, upprymdhet, vanföreställningar, agitation, aggressivitet, suicidönskan eller -plan, panik, hyperventilation, konfusion, obegripligt tal, medvetandesänkning. O Plötslig eller successiv debut. P Påverkas symtomen av någon yttre faktor. Q Vilken typ av symtom har patienten. R - S Milda eller svåra, konstanta eller intermittenta? T Hur länge har patienten haft symtomen? A Allergier? M Medicinering, speciellt psykofarmaka, antidiabetika, steroider? P Tidigare sjukdomar, Psykiatrisk sjukdom, missbruk, diabetes, demens? EP?, thyroidearubbning? L Senaste måltid eller dryck (för diabetespatient)? E Vad föregick insjuknandet? droger, psykisk press, utmattning, sömnbrist, kramper, trauma, infektion, huvudvärk). Undersökning Vitalparametrar /status Riktad Basal (AF, auskultation, saturation, PF, rytm, pulskvalitet, BT, vakenhet) P-glukos Tecken på injektionsmissbruk (stickmärken), tecken till självdestruktivitet (ärr mm). EKG vid misstanke om arytmi eller intox. trauma mot skalle, nackstelhet, petekier, hudtemp. Indikationer för behandling Svikt i vitala funktioner behandlas symtomatiskt. Psykiska symtom pga psykiatrisk sjukdom får inte mot patientens vilja behandlas utan läkarbedömning eller läkarkontakt. SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 5 (12)

Psykiatriska symtom Behandling Basal Specifik Tänk på egen säkerhet, kalla på polisassistans vid behov. Försök skapa en lugn och förtroendegivande miljö. Övervakning Situationsanpassad. Mål för behandling Stabila vitalparametrar. P-glukos >5. Ö03 Handläggning: Om patient inte vill medfölja och du bedömer att vårdbehov föreligger, försök i första hand att övertala patient. I andra hand kontaktas läkare för hjälp med vårdintygsbedömning. Om läkare utfärdat vårdintyg kan denne begära polishandräckning för att föra patienten till vårdinrättning. Finns misstanke om somatisk (kroppslig) orsak till patientens symtom skall patienten transporteras till somatisk akutmottagning. Våldsamma patienter som ej kunnat vårdintygsbedömas förs till somatisk akutmottagning eventuellt med hjälp av polis på plats. Patient som inte frivilligt vill följa med, och som inte anses vara en fara för sig själv eller andra, och inte har ett uppenbart vårdbehov lämnas på plats. Iaktta miljön där patienten hämtades (social anamnes). Dokumentera noga alla ställningstaganden och patientens status i ambulansjournalen: Suicidrisk/ risk för omgivningen, medicinska risker, möjlighet till tillsyn, utförd läkarbedömning, genomförd undersökning. Vid sekundärtransport är avsändande läkare ansvarig för bedömning av patienten ur hot- och/eller rymningshänseende. Ambulans får aldrig kvarhålla patient annat än om det är för att förhindra skada (nödvärn). LPT är inte liktydigt med våldsam och/eller rymningsbenägen patient! En individ med psykiatrisk sjukdom är en patient och därför självfallet en angelägenhet för bedömning inom ambulanssjukvården. Finns inget vård- eller omvårdnadsbehov kan andra alternativa färdsätt till sjukhus övervägas. SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 6 (12)

Ryggskott (lumbago) Ö04 Orsak Okänd Vridning/lyft Muskulärt betingad Diskbråck Initial bedömning ABCDE Riktad anamnes S Miktionsvårigheter? Känselnedsättning? O Ofta hastigt insättande t ex. efter lyft. Ibland debut på morgonen. P Förvärras av rörelser. Q Kraftig smärta. R Lokaliserat till ryggslutet. Ev utstrålning till ett eller båda benen. S T A M Smärtstillande P Kända ryggproblem t ex tidigare ryggskott, diskbråck, benskörhet, tumör, spinal stenos. L E Lyft, Rörelse, Vaknade med det. Undersökning Vitalparametrar /status Riktad Basal (AF, auskultation, saturation, PF, rytm, pulskvalitet, BT, vakenhet, ) VAS Kan patienten lyfta benen? Känselnedsättning? Blåsfylllnad? Indikationer för behandling Oförmåga att själv ta sig till vårdinrättning SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 7 (12)

Ryggskott (lumbago) Ö04 Behandling Basal (fri luftväg, assistera andningen v.b, oxygen, venväg enligt Prehospital undersökning och behandling ). Specifik Inför överflyttning till bår: Smärtbehandling får endast ges till kontaktbar patient. Inj. morfin 1 mg/ml, = 0,1 ml/kg kroppsvikt i.v, max 0,1 mg/kg. Ges långsamt i uppdelade doser till cirkulatoriskt stabil patient. Kroppsvikt 10 20 30 40 50 (kg) Mängd (ml) 1 2 3 4 5 Alternativt intranasalt fentanyl 50µg/ml, 2ml. Övervakning Basal Mål för behandling Basal VAS< 3 SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 8 (12)

Yrsel Orsak Ålder Störning från öga, inneröra, proprioception Hypotoni, Arytmi Läkemedelsbiverkan Ö05 Stress Stroke Psykogent ex ångest CNS i övrigt Initial bedömning ABCDE Riktad anamnes S Känsla av störd läges- eller rumsuppfattning, nedsatt hörsel och/eller tinnitus, illamående, kräkning. O Plötsligt/smygande? P Vad framkallar symtomen? Vad lindrar/förvärrar? Lägesberoende? Q Rotatorisk yrsel (karusellkänsla)? Icke rotatorisk yrsel (mer av ostadighetskänsla)? Illamående? Kräkning? Smärta? R S Kontinuerliga/intermittenta symtom? Känslan förändrad? T När startade symtomen? Tilltagit? Förlopp i övrigt? A M Samtliga farmaka framför allt: antihypertensiva, anxiolytika, antidepressiva, antipsykotika P Depression, ångest, oro, hjärtkärlsjukdom, infektion, stress, ögonsjukdom, öronsjukdom, L E Vad förgick insjuknandet? Medvetandeförlust? Undersökning Vitalparametrar /status Basal (AF, auskultation, saturation, PF, rytm, pulskvalitet, BT, vakenhet) Riktad Neurologisk undersökning inklusive nystagmus P-glukos Indikationer för behandling Symtomatisk behandling vid påverkade vitalparametrar. SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 9 (12)

Yrsel Ö05 Behandling Basal (fri luftväg, assistera andningen v.b, oxygen, venväg enligt Prehospital undersökning och behandling ). Specifik Övervakning Basal (ABCD, vitalparametrar/-status), minst var 5:e min. Mål för behandling Basala behandlingsmål enligt Prehospital undersökning och behandling SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 10 (12)

Patient som ej kan klassificeras annorstädes! vuxen/barn Ö99 Orsak Används endast i nödfall och när andra PBT inte kan användas Omfattar ej: Definierat PBT inklusive PBT-övrigt inom respektive avsnitt Detta PBT ställer mycket höga krav på en adekvat dokumentation angående såväl anamnes som status samt anledningen till att annat PBT ej är relevant! Initial bedömning ABCDE Riktad anamnes Se basalpatient S A M P L E O P Q R S T Undersökning Vitalparametrar /status Riktad Basal (AF, auskultation, saturation, PF, rytm, pulskvalitet, BT, vakenhet) EKG på vid indikation SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 11 (12)

Patient som ej kan klassificeras annorstädes! Behandling vuxen/barn Ö99 Basal (fri luftväg, assistera andningen v.b, oxygen, venväg enligt Prehospital undersökning och behandling ). Övervakning Basal (ABCD, vitalparametrar/-status) Mål för behandling Basala behandlingsmål enligt Prehospital undersökning och behandling. SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 12 (12)