1 (25) Datum Tid Plats Beslutande 14.00 17.30 (14 mars) 13.00 13.30 (15 mars) A-salen, huset, Sollefteå Enligt bifogad närvaro-/tjänstgöringslista Övriga närvarande Lisbeth Boman förvaltningschef 15-26 Siv Sjödin central rektor tillika sekreterare 15-26 Anders Strindlund ekonom 25-26 Bo Häggqvist gymnasiesamordnare 17 Anders Åkerman verksamhetschef för- och grundskola 26. Justerare Gunlög Jacobsson (KD) Plats och tid för justering Barn- och skolkontoret, 2013-03-19 kl. 09.00 Underskrifter Ordförande... Åsa Sjödén Sekreterare... Siv Sjödin Justerare... Gunlög Jacobsson ANSLAG/BEVIS OM JUSTERING Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagetts genom anslag på ens anslagstavla, entréplanet i huset, Sollefteå Myndighet Anslaget - sätts upp 2012-03-20 tas ner 2013-04 - 03 Protokollets förvaringsplats Barn- och skolförvaltningen, huset Sollefteå Underskrift......
2 (25) Närvaro-/tjänstgöringslista Närvaro Tjg RESERVATION OMRÖSTNING ANTECKNINGAR ers 15 Namn Ja Nej Ja Nej Ledamöter Åsa Sjödén S 1 Morgan Pierre S 1 t o m 24 Nils Gunnar Molin S 1 Tommy Svensson S 1 Lars-Erik Jonsson S - Maj-Lis Andersson V 1 Matz Sjöberg VISKB 1 R Ulf Lhådö C - anmält förhinder Gunlög Jacobsson KD 1 R justerare Leif Palmberg FP 1 R Kerstin Svensson M 1 R t o m 14 Ersättare Jörgen Andersson S - Ann-Christine Norman S 1 x ersätter Lars-Erik Jonsson Peter Hagberg S 1 Siri Ohrberg S 1 x Marie Hansson V 1 Birgitta Lind V - ers Morgan Pierre f r o m 25 Margareta Alton MP 1 x ersätter Ulf Lhådö Karin Jansson Borg VISKB 1 Eva Palmberg FP - anmält förhinder Sven-Olov Gradin M 1 X Daniel Fäldt M - anm förhinder t o m 14 ers Kerstin Svensson från 15
3 (25) Ärenden Dagordning fastställd vid barn- och skolnämndens sammanträde den 14-15 mars 2013 1. Upprop 2. Val av justeringsperson 3. Fastställande av dagordning Ärenden 14 mars 2013 Paragraf Sida 4. Motion Inrätta Barnbokslut 15 4 5. Revisionsrapport Anpassning gymnasieskolan 16 8 6. Flyttplan, gymnasiets flytt till Hågesta/Skedom, avrapportering 17 11 7. Motion HBT-plan 18 14 8. Skolhälsovårdens tillhörighet 2014-02-01, avrapportering 19 15 9. Verksamhetsplan för skolhälsovården UTGÅR 10. Patientsäkerhetsberättelse 2012 20 18 11. Deltagande i samarbete, Vård- och Omsorgscollege 21 19 12. Skriftliga informationer 22 20 13. Anmälan av delegeringsbeslut 23 21 14. Aktuella frågor 24 22 Ärenden 15 mars 2013 Paragraf Sida 15. Årsredovisning 2012 25 23 16. Verksamhetsplan med budget 2013 26 24
4 (25) 15 Dnr BSN/8/2013(13) Motion - inrätta Barnbokslut Beslut Nämnden föreslår styrelsen besluta föreslå fullmäktige att avslå motionen. Reservationer Gunlög Jacobsson (KD), Kerstin Svensson (M), Matz Sjöberg (VISKB) och Leif Palmberg (FP) reserverar sig till förmån för Gunlög Jacobssons (KD) förslag. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har lämnat motion Inrätta barnbokslut för yttrande till barn- och skolnämnden. Yttrandet ska vara styrelsen tillhanda senast 2013-03-15 för att därefter behandlas i styrelsens arbetsutskott 2013-04-16. Motionen har lämnats in av Göran Solsjö (KD) som redogör enligt följande: Barn i Sverige och i vår har det bra jämfört med barn i många andra länder. Vi har låg barnadödlighet, liten fattigdom, god hälso- och sjukvård, tillgänglig utbildning och olika former av stöd till familjer, via hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten. Många frivilligorganisationer betyder väldigt mycket för barn och unga. Trots denna ljusa bild, finns det barn som lever i utsatthet på grund av föräldrars alkoholeller drogmissbruk, psykisk funktionsnedsättning, våld eller frånvaro av ansvarstagande föräldrar. Det kan givetvis även vara en utsatt het i andra riskmiljöer eller barnets egen problematik. Socialtjänsten och skolan möter många komplicerade situationer och gör många starka insatser för att bistå det utsatta barnet. Många barn, blir dock inte sedda, utan lider i tysthet. Kristdemokraterna menar att vår bör göra en årlig uppföljning och revidering av de sociala insatserna för barn och familjer. Syftet är att skapa medvetenhet om vilka insatser som bör göras i olika situationer. Hur har vi lyckats samverka med varandra i de olika verksamheter som möter barn och unga? Har vi fungerande, av alla, införstådda rutiner för vad som ska göras när ett barn far illa? Vad har ingått i den ala repertoaren av insatser det gångna året? Vilket vetenskapligt stöd finns för de insatser som används? Vilket resultat har uppnåtts? Vilka insatser ska ges som generell insats och vilka insatser ska ges riktat efter ett biståndsbeslut? Får alla barn en fullständig skolgång? Får även barn som omhändertagits en komplett skolgång?
5 (25) 15, forts I en sådan uppföljning bör vi även fråga oss vad som kan läggas till av nya metoder och insatser för att ytterligare bredda och spetsa ens möjligheter att bredda och spetsa ens möjligheter att bistå barn och familjer. Som stöd i arbetet med dessa frågor finns ett växande kunskapsstöd till exempel den kartläggning Statistiska Centralbyrån och Folkhälsoinstitutet gjort på uppdrag av regeringen, om psykisk hälsa via en enkät till alla elever i årskurs 6-9. Förvaltningens redogörelse Göran Solsjö (KD) framhåller i sin motion dels betydelsen av att skola och socialtjänst samarbetare och samverkar när det gäller insatser för barn och familjer dels syftet är att skapa medvetenhet om vilka insatser som bör göras i olika situationer. I bilaga till detta förvaltningsyttrande framgår Barnombudsmannens frågeställningar och syfte när det gäller barnbokslut vilka i sin tur är kopplade till FN s barnkonvention. Dessa skiljer sig från förslagsställarens och för att belysa skillnaderna redovisas följande utdrag ur bilagan: Eftersom barnbokslutet fyller en så viktig funktion är följande frågeställningar relevanta att ställa: Vem eller vilka inom administrationen ska göra bokslutet? Kan/bär stöd hämtas utifrån för att göra mätningar, som ska ligga till grund för barnbokslutet? För att barnbokslutet ska kunna fungera som del i en ikativ process krävs att de personer som är involverade har förmåga att förstå och analysera resultatet och har mandat att påverka organisationen. Av bokslutet ska man kunna avläsa: Resultat i förhållande till budget Resultat som är mätbart Befolkningsperspektiv Resultat som direkt kan användas som underlag till åtgärder Genom att bokslutet ligger som ett underlag för en ny budget blir detta en form av resultatstyrning. Bokslutets resultat ska visa vilken verksamhet och finansiering som behövs nästkommande period. Resultatstyrning tillämpas i ökad utsträckning både inom stat och er och bygger i sin tillämpning på en rationell syn på styrning och på vissa antaganden: Det går att skilja mellan mål, medel och resultat Övergripande mål kan brytas ner till operativa mål Operativa mål kan översättas till mätbara prestationer och effekter
6 (25) 15, forts Det går att återföra resultatet till den politiska nivån Det finns ett stort engagemang från tjänstemän och politiker föra att hantera denna process. Förvaltningen menar att motionens frågeställningar hur vi samverkar i de verksamheter som möter barn och unga, som vi har fungerande rutiner för vad som ska göras när ett barn far illa, om det finns evidensstöd för de insatser som används kan besvaras redan idag inom ramen för nämndernas uppdrag. Förvaltningen ser därför inte att det av den anledningen är motiverat att införa ett barnbokslut. Vidare har det under senare år utvecklats ett allt närmare samarbete mellan förvaltningarna, både på organisationsnivå (mellan förvaltningsledningarna) och på individnivå när det exempelvis gäller skolgången för ett barn som omhändertagits. Förvaltningen menar att det inte heller av denna anledning finns skäl att införa ett barnbokslut då regleringen finns i lagstiftningen. När det gäller just hur samverkan ska ske mellan förvaltningarna när ett skolpliktigt barn omhändertas, finns skriftliga rutiner som fastställts i respektive nämnd. I det fall fullmäktige beslutar anta motionen menar förvaltningen att barnbokslutets syfte och frågeställningar måste fastställas. Förvaltningens förslag till beslut beslutar föreslå styrelsen föreslå fullmäktige att avslå motionen. Arbetsutskottets förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår nämnden föreslå styrelsen besluta föreslå fullmäktige att avslå motionen. Yrkanden Gunlög Jacobsson (KD) yrkar, med bifall av Leif Palmberg (FP), Kerstin Svensson (M) och Matz Sjöberg (VISKB), att motionen ska bifallas. Ordföranden finner två yrkanden: 1) Arbetsutskottets förslag 2) Gunlög Jacobssons (KD) förslag
7 (25) 15, forts Propositionsordning Ordföranden redogör för propositionsordningen, vilken godkänns. beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag. Beslutsunderlag Solsjö Göran (KD), Motion inrätta barnbokslut, fullmäktige 2012-12-17, 197 Förvaltningsyttrande, Motion inrätta barnbokslut, daterad 2013-02-22 PARAGRAFEN UPPLÄSES OCH FÖRKLARAS OMEDELBART JUSTERAD
8 (25) 16 Dnr BSN/160/2012(13) Yttrande över revisionsrapport Anpassning gymnasieskolan Beslut beslutar anta förvaltningens yttrande som sitt eget. Ärendebeskrivning/sammanfattning På uppdrag av ens revisorer har Kommunal sektor inom PwC genomfört en granskning av om barn- och skolnämnden bedriver verksamhetsanpassning till demografiska förändringar inom gymnasieskolan på ett effektivt sätt. Revisionsrapporten har överlämnats till barn- och skolnämnden för yttrande senast 2013-03-15. Förvaltningens redogörelse Sollefteå s revisorers sammanfattande bedömning är att barn- och skolnämnden är på god väg att anpassa verksamheten till både demografiska och ekonomiska förutsättningar. Revisorerna bedömer dock att det finns brister i marknadsföringen då nämnden inte har lyckats marknadsföra vissa utbildningar och då det råder delade meningar vad gäller ansvaret för marknadsföringen av gymnasieskolan. I det följande kommenterar förvaltningen kapitel 4.7 Revisionell bedömning. Första stycket: " beslutade 22 november att minska antalet program och därmed bedömer vi att gymnasieskolan är på god väg att anpassa verksamheten till både demografiska och ekonomiska förutsättningar. Eftersom nämnden numera försöker styra elevernas val utifrån arbetsmarknadens behov och möjligheterna till arbete bedömer vi att nämnden även bedriver ett aktivt arbete för att anpassa till arbetsmarknadens behov. Elevernas efterfrågan kan tillgodoses genom den samverkan som finns i länet." Förvaltningen har ingen annan bedömning än revisorerna. Andra stycket: "Pensionsavgångarna kommer att bli större än vad det minskade elevantalet genererar. I kombination med ökade krav på behörighet kommer detta att ställa stora krav på gymnasieskolan att hitta lämpliga lärare."
9 (25) 16, forts Förvaltningen konstaterar i likhet med revisorerna att stora pensionsavgångar i kombination med ökade krav på behörigheter, kommer att ställa stora krav vid kommande rekryteringar. Dock menar förvaltningen att det är statens och lärarutbildningarnas ansvar att utbilda lärare i den takt och med de inriktningar som krävs för att tillgodose det nationella behovet. Därefter är det ernas ansvar att vara en attraktiv arbetsgivare och via rekryteringsinsatser "hitta lämpliga lärare". Tredje och fjärde styckena: "Vi bedömer att det finns brister i marknadsföringen då nämnden inte har lyckats marknadsföra vissa utbildningar. Samtidigt instämmer vi i synpunkterna att det måste finnas en viss långsiktighet i besluten gällande programutbudet och att det kan ta något år innan en ny utbildning har etablerats. I "måldokument med handlingsplaner för år 2013" är ett av fokusområdena utbildning och kompetensutveckling. Vi bedömer att det tydligt framgår att detta är prioriterade frågor i en. Ambitionerna når dock inte ända ner till gymnasieskolan i samtliga fall, exempelvis råder delade meningar vad gäller ansvaret för marknadsföring av gymnasieskolan." Förvaltningen konstaterar att det förvisso varit så att en studie- och yrkesvägledare varit sjukskriven och att det inneburit att vissa insatser, ex marknadsföringen, inte kunde upprätthållas på samma nivå under den perioden. Å andra sidan menar förvaltningen att det samverkansavtal som tecknats med hög ambition att samordna marknadsföringsinsatserna med bl.a. en gemensam katalog alternativt web- plats, i högre grad än sjukskrivningen bidragit till den försiktigare marknadsföringen. Länets samverkansparter har som ambition att erbjuda samtliga program och inriktningar. Dock har inte tagits ställning till hur marknadsföring och finansiering ska ske då ett nytt program eller ny inriktning startas. Det blev tydligt när inriktningen anläggningsförare startade i Sollefteå och det inte sökte några elever från länets övriga er. Detta är särskilt besvärande då "anläggningsförare" är en av de absolut dyraste utbildningarna. Förvaltningen menar att ansvaret för marknadsföringen i länet är oklar, liksom hur finansieringen av "tomma" platser ska ske när en ny inriktning startar upp. Ansvaret att klargöra detta ligger i hög utsträckning på länssamarbetet och är inte enbart en fråga för gymnasieskolans företrädare.
10 (25) 16, forts När det gäller den programorganisation som ska gälla från hösten 2014, är det barn- och skolnämnden mening att den ska fastställas vid juni-sammanträdet. Om så sker kan studie- och yrkesvägledarna förbereda och genomföra informations- och vägledningsinsatser såväl individuellt som klassvis på ett sådant sätt att ex avhopp och omval minimeras. Även informations- och marknadsföringsinsatser i andra er och skolor underlättas. Femte stycket: "Nämnden tar del av undersökningar gällande kostnader och elevresultat och har flera mål inom området. Vi menar att det råder en stor medvetenhet om inom vilka områden en har mindre bra värden. Handlingsplaner finns inom vissa områden men inte samtliga." Förvaltningen har ingen annan bedömning än revisorerna. Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen föreslår barn- och skolnämnden att anta förvaltningens yttrande som sitt eget. Beslut Arbetsutskottet föreslår barn- och skolnämnden att anta förvaltningens yttrande som sitt eget. Beslutsunderlag PwC, Revisionsrapport Anpassning gymnasieskolan Förvaltningsyttrande Revisionsrapport Anpassning gymnasieskolan, daterad 2013-02-24. PARAGRAFEN UPPLÄSES OCH FÖRKLARAS OMEDELBART JUSTERAD
11 (25) 17 Dnr BSN/142/2012(13.3) Flyttplan, gymnasiets flytt till Hågesta Beslut Nämnden beslutar att föreslå teknikutskottet att hyra lokaler i byggnad 3 på Hågesta och där förlägga den idrottsliga verksamheten för skidgymnasiets alla tre discipliner. Lokaler för RIG-verksamheten (längd och skidskytte) hyrs för en period av 6 år med början 2013-08-01. Lokaler för alpina verksamheten hyrs för ett år i taget med början samma tidpunkt. Ovanstående till en hyreshöjning om maximalt 0,1 mkr. Ärendebeskrivning beslöt vid sammanträdet 2013-02-07 återremittera ärendet för att ytterligare belysa de då framtagna alternativen. Förvaltningen har därefter i förvaltningsyttrandet 2013-03-01 redogjort för två alternativ, dels att samtliga tre discipliner inryms i den kasern på Hågestaområdet som skytte och längd föreslogs flytta till fr.o.m hösten 2013 dels att samtliga tre discipliner bedriver verksamheten i nuvarande lokaler i Gudlav Bilderskolan även under läsåret 2013/2014. Utgångspunkten för alternativet att vara kvar i nuvarande lokaler, är att de tre disciplinernas tränare själva föreslagit detta då det skulle innebära att den alpina verksamheten fasat ut ytterligare ett (1) år av sin verksamhet (nyintag sker inte hösten 2013 och hösten 2014) och det därmed inte skulle krävas ytterligare anpassningar i Hågestakasernen. Förvaltningens främsta skäl är emellertid att det under det närmaste året kommer att fattas en rad politiska ställningstaganden i frågor som mer eller mindre är beroende av och påverkar varandra. Förvaltningen argumenterar i yttrande för att beslutsunderlag och konsekvensbeskrivningar verksamhetsmässiga och ekonomiska då kan tas fram för såväl kultur-, utbildnings- och fritidsförvaltningens verksamheter som för barn- och skolnämnden. Nedanstående frågor ser förvaltningen kommer att kräva politiska ställningstaganden under det, vid sidan av ställningstagandet till skidgymnasiets lokaler är följande: Skolgruppens underlag till en Utbildningspolitisk strategi för Sollefteå, bland annat Vårdutbildningar. Erfarenhet från ungdomsgymnasiets första år på Hågesta ett första ställningstagande till om verksamheten ska permanentas eller om ny skola ska byggas. Ställningstagande till idrottshall och om en sådan ska byggas på Hågestaområdet eller vid nuvarande Gudlav Bilderskolan.
12 (25) 17, forts Organisationen av gymnasieverksamhetens kostverksamhet. Förskolans och grundskolans lokalbehov av såväl specialsalar som vanliga klassrum/motsvarande. s beslut, preliminärt juni 2013, om programorganisationen från hösten 2014. s ekonomiska situation med stora ekonomiska underskott kräver noga skrivna konsekvenser och välgrundade prioriteringar och beslut. Förvaltningen har ingen annan uppfattning än Skolgruppen när det gäller vikten av att samordna och samnyttja utbildningslokaler etc. Dock krävs både politiska ställningstaganden och att konsekvensbeskrivningar verksamhetsmässiga och ekonomiska tas fram för såväl kultur-, utbildnings- och fritidsförvaltningens som för barn- och skolförvaltningens. Förvaltningen menar att det utan sådana är mycket svårt, om inte omöjligt, att överblicka konsekvenserna. Företrädare för nämnden har sedan nämndens sammanträde 2013-02-07 diskuterat lokalfrågan med tränarna vid två tillfällen. Samtalen har bl.a. rörts vilka lokalanpassningar som tränarna ser skulle krävas för att medge en flytt av den samlade verksamheten till Hågestakasernen från hösten 2013. Ett förslag har då lagts om att bygga om/renovera befintligt duschutrymme på plan 3 för den alpina verksamheten för att på det sättet tillskapa de lokalmässiga förutsättningarna. Resultatet av dessa diskussioner låg inte klart då förvaltningens yttrande togs fram och kunde därför inte tas in i yttrandet. Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen föreslår i sitt förvaltningsyttrande att arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att skidgymnasiets samtliga tre discipliner bedriver verksamheten i nuvarande lokaler i Gudlav Bilderskolan även under läsåret 2013/2014. Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet uppdrar till förvaltningen att, till nämndens sammanträde 2013-03-14, komplettera ärendet med kostnadsberäkningar för ombyggnad/renovering och ny beräknad årshyra för befintligt duschutrymme på plan 3 för skidgymnasiets alpina verksamhet.
13 (25) 17, forts Vid sammanträdet 2013-03-14 redogör gymnasiesamordnare Bo Häggqvist, i enlighet med arbetsutskottets beslut, för kostnadsberäkningar för ombyggnad/renovering och ny beräknad årshyra för befintligt duschutrymme på plan 3 för skidgymnasiets alpina verksamhet. Redogörelsen visar att flytt av alpina verksamheten till Hågesta är att förorda då detta medför lägsta kostnaderna och minsta problemen med att samordna den idrottsliga verksamheten och den gymnasiala utbildningen. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande: Ställningstagande till lokaler för gymnasieverksamhet - längd och skytte, daterat 2013-03-01 Bilaga I: Förvaltningsyttrande från Kommunstyrelseförvaltningen, Fastighetssamordnare Bo Bergqvist "Utredningsuppdrag avseende lokalfrågor för Skidgymnasiets verksamhet", daterat 2013-02-28 PARAGRAFEN UPPLÄSES OCH FÖRKLARAS OMEDELBART JUSTERAD
14 (25) 18 Dnr BSN/125/2012(13) Motion HBT-plan Beslut föreslår styrelsen föreslå fullmäktige att avslå motionen. Ärendebeskrivning/sammanfattning Kommunstyrelsen har lämnat motion HBT-plan till barn- och skolnämnden för yttrande. Yttrandet ska vara styrelsens tillhanda senast 2013-04-04 för att därefter behandlas i styrelsens arbetsutskott 2013-04-11. Motionen har lämnats in av Eva Halling (FP) med förslag att - Sollefteå arbetar fram en HBT-plan - Politiker och chefer i en får utbildning i HBT-frågorna så att kunskaperna kommer ut i all ens verksamhet - Sollefteå arbetar för att alla invånare i en, oavsett sexuell läggning och/eller könsidentitet känner sig trygga och välkomna i en och kan göra sin röst hörd. Förvaltningens redogörelse Sollefteå handbok avseende Integrering av mångfald och jämställdhet, utgår från Diskrimineringslagen (SFS 1008:567). Lagens syfte är att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. (sid 22). Förvaltningen menar att HBT- frågorna redan ingår den Handlingsplan för mångfald och jämställdhet som fullmäktige antagit. Däremot finns inte, så långt förvaltningen känner till, angivet när och hur uppföljning sker. Om styrelse eller fullmäktige önskar att HBT- frågorna följs upp, tas sådant beslut. Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen föreslår barn- och skolnämnden föreslå styrelsen föreslå fullmäktige att avslå motionen. Beslut föreslår styrelsen föreslå fullmäktige att avslå motionen.
15 (25) 19 Dnr BSN/125/2012(13) Skolhälsovårdens tillhörighet Beslut Nämnden noterar förvaltningens avrapportering. Ärendebeskrivning Förvaltningen fick, vid nämndens sammanträde 2012-02-07, 7, uppdraget att utreda förutsättningarna för skolhälsovårdens tillhörighet i samband med hemsjukvårdens övergång till erna, vilket träder i kraft 2014-02-01. I enlighet med Skollagen (SL 2010:800) ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Sollefteå har skolsköterskor och kuratorer inom nämndens ansvarsområde. Gällande skolläkare finns avtal med landstinget om 0,15 tjänst. Psykologtjänst avropas på de avtal som finns med, för närvarande, fyra psykologer. Sollefteå uppfyller därmed lagkravet. Gällande skolhälsovårdens insatser ska varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsosamtalen ska vara jämnt fördelade över skoltiden. Eleven ska mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. (SL 2010 2 kap 27 ). Det anges även att det första hälsobesöket får göras i förskoleklassen. Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll. För vissa yrkesinriktade program finns rav på särskilda hälsokontroller. Därutöver fullföljer skolhälsovårdens Socialstyrelsens nationella vaccinationsprogram som påbörjas inom barnhälsovården (BVC). Skolsköterskornas mottagningsverksamhet, hälsokontroller/vaccinationer samt öppen verksamhet, beskrivs i Verksamhetsplanens bilaga II,Basprogram. Skolhälsovården medverkar även i skolans elevhälsoarbete, då i första hand med de medicinska insatserna (Verksamhetsplan 2012-2014). Kompetenskrav för skolsköterska är svensk sköterskelegitimation samt specialistutbildning som distriktssköterska eller barnsjuksköterska.
16 (25) 19, forts Avrapportering av uppdrag I utredningsuppdraget har framtagits 3 alternativ. 1. Skolsköterskorna fortsätter som idag, i barn- och skolnämndens ansvarsområde. 2. Skolsköterskorna föreslås övergå till vård- och äldreförvaltningen. 3. Skolsköterskorna föreslås övergå i till landstinget/primärvården. 3a) Hela skolsköterskeverksamheten föreslås övergå till Landstinget. 3b) Västra området föreslås övergå till Landstinget. Alternativ 1) Idag är barn- och skolnämnden vårdgivare. En av skolsköterskorna är verksamhetschef enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) på del av tjänst. Samverkan med skolhälsovård i länet sker via den medicinska verksamhetschefen. Yrkeshandledning med extern handledare hålls en gång per månad. Skolläkare och skolsköterskor deltar i varierande grad i de utbildningar som erbjuds i en, landstinget, Vårdförbundet mm. Kompetensutveckling för skolhälsovården ska anknyta till aktuell forskning och utveckling. (Enligt verksamhetsplan 2012-2014). Alternativ 2) Vård- och äldreförvaltningen har idag en organisation för sköterskor som profession. Det finns även en medicinsk ansvarig sköterska (MAS). Förvaltningschefer och ordföranden i respektive förvaltning och nämnd har haft ett inledande samtal inför ens övertagande av ansvar för hemsjukvård 1-18 år, som kommer att förläggas till vård- och äldrenämnden. Alternativ 3) De barn som går i förskoleverksamhet gör sina hälsobesök vid barnavårdscentralen (BVC). Från sex års ålder, det år barnet börjar i förskoleklass, övergår barnet till skolhälsovården. Ett förslag är att Junsele/Ramsele/Näsåker, i ett första steg, skulle övergå till Junsele och Ramsele hälsocentraler. I Näsåker finns även distriktssköterskemottagning som innefattar barnavårdscentral. Förvaltningens ställningstagande Konstateras att det i alternativ 2 och 3 skulle innebära att skolsköterskorna skulle ingå i en professionsgrupp med samma yrkeskategori vilket skulle styrka professionen och exempelvis kompetensutvecklingsinsatser. är inte vårdgivare.
17 (25) 19, forts För alternativ 3 skulle även effekten vara att primärvården, distriktssköterskor/ skolsköterskor och familjeläkare är i samma organisation och familjen får färre kontakter för barnens hälsovård. Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen föreslår arbetsutskottet att uppdra till förvaltningen att fortsätta utreda alternativ 2 och 3, och avrapportera till nämndens sammanträde 2013-03-14. Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar att uppdra till förvaltningen att fortsätta utreda alternativ 2 och 3, och avrapportera till nämndens sammanträde 2013-03-14. Vid nämndens sammanträde 2013-03-14 redogör central rektor Siv Sjödin för det möte som hållits med anledning av arbetsutskottets beslut och att erforderliga kontakter tas utifrån alternativ 2 och 3. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande Avrapportering Skolhälsovårdens tillhörighet 2014-02-01, daterad 2013-02-21
18 (25) 20 Dnr BSN/32/2013(13) Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården i Sollefteå 2012 Beslut Nämnden godkänner patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården i Sollefteå 2012. Ärendebeskrivning Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659) gälla. Den innebär ökade krav på vårdgivaren att bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete för att minimera och förebygga vårdskador inom verksamheten. Vårdgivaren ska dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse. I den ska de framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits föregående kalenderår, åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts. Skolhälsovården i Sollefteå har, genom verksamhetschef Anna Söderström, upprättat patientberättelse för skolhälsovården i Sollefteå för kalenderåret 2012 Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden att godkänna patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården i Sollefteå 2012.
19 (25) 21 Dnr BSN/28/2013(13.3) Deltagande i vård- och omsorgscollege Beslut Nämnden beslutar att från och med hösten 2013, under förutsättning att vård- och omsorgsnämnden beslutar detsamma, ansöka om deltagande i samarbetet kring Vårdoch omsorgscollege. Ärendebeskrivning/sammanfattning Maj-Lis Andersson (v) är barn- och skolnämndens representant i den arbetsgrupp som, tillsammans med Vård- och äldrenämnden, diskuterat och utrett ett deltagande i det regionala och nationella samarbetet kring "Vård- och omsorgscollege". Vid arbetsgruppens senaste sammanträde togs ställning för att båda nämnderna ansöker om att ansluta verksamheterna from hösten 2013. Arbetsutskottets förslag till beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå nämnden besluta att från och med hösten 2013, under förutsättning att vård- och omsorgsnämnden beslutar detsamma, ansöka om deltagande i samarbetet kring Vård- och omsorgscollege.
20 (25) 22 Dnr BSN/125/2012(13) Skriftliga informationer Den skriftliga informationen noteras. a) Kommunfullmäktige, 2013-02-25 5, Medborgarförslag Bevarande av skötsel av skolskogar. b) Kommunstyrelsen, 2013-03-05 47, Resele skola, flyttning av verksamheten.
21 (25) 23 Dnr BSN/xxx/2012(13) Delegeringsbeslut Det har inte anmälts några delegeringsbeslut under perioden 2013-02-08 2003-03-13.
22 (25) 24 Dnr BSN/125/2012(13) Aktuella frågor Gunlög Jacobsson (KD) efterfrågar, med anledning av tidningsartikel, information om den nollning som enligt artikeln förekommit vid gymnasiet. Lisbeth Boman informerar om Skolinspektions tillsyn på de orter i Sverige som har skidgymnasier. Inspektionen, som även genomfördes i Sollefteå i mars, gällde en rimlig lärandemiljö fri från kränkning och en god arbetsmiljö för eleverna. Skolinspektionen påtalade, i muntligt överlämnande, en god arbetsmiljö för gymnasiets elever. Skriftligt beslut inväntas. Central rektor Siv Sjödin informerar om de ärenden som nu iceras med Skolinspektionen. Tillsyn avseende Klagomålshantering; Skolinspektionen har avslutat ärendet, Sollefteå har fullgjort uppdraget i enlighet med gällande lagstiftning. Anmälan avseende Rödsta förskola; Skolinspektionen har avslutat ärendet. Sollefteå har fullgjort uppdrag i enlighet med skollagstiftningen. Fyra anmälningar, där Sollefteå yttrat sig och inväntar Skolinspektionens beslut. Förvaltningschef Lisbeth Boman informerar om att det i första hand är Västraområdet som kommer att emotta asylsökanden, vilket enligt nuvarande information tidigast kommer att ske i maj månad. Leif Palmberg (FP) återrapporterar i enlighet med uppdrag 2013-01-23, 7, avseende mottagande av asylsökande. Central rektor Siv Sjödin informerar om att det är utbildningsdag för pedagoger och elevhälsopersonal gällande elevers rätt till stöd med fokus på pedagogisk kartläggning och åtgärdsprogram. Utbildning sker i Resurscentrums regi med extern föreläsare. Central rektor Siv Sjödin informerar om regeringens satsning Matematiklyfte som pågår till juni 2015. Ansökan har, efter rektors inventering, skickats in för motsvarande en grupp matematiklärare med handledare. Ansökan har beviljats för läsåret 2013/2014, Planering för Matematiklyftets för 2013/2014 och 2014/2015 pågår. Förvaltningschef Lisbeth Boman informerar om att det kan bli aktuellt att, till nämndens sammanträde i maj, anmäla två ärenden där skolplikt enligt Skollagens (2010:800) 7 kapitel Skolplikt och rätt till utbildning inte fullgörs. Anmälan av dessa ärenden härrör till vårdnadshavares underlåtenhet att medverka till att eleven fullgör sin skolplikt (do 23).
23 (25) 24, forts Ekonom tillika verksamhetschef för ala gymnasiefrågor, Anders Strindlund, informerar från ett länsövergripande möte avseende det ala informationsansvaret.
24 (25) 25 Dnr BSN/13/2013(4.10) Årsredovisning 2012 Beslut Arbetsutskottet förslår nämnden besluta godkänna årsredovisningen för 2012. Ärendebeskrivning Förvaltningen har sammanställt årsredovisning för nämndens verksamheter 2012. Förvaltningen redogjorde för underlag till verksamhetsberättelse och ekonomifakta för 2012, vid nämndens sammanträde 2013-07-02, 9. Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen föreslår arbetsutskottet förslå nämnden besluta godkänna årsredovisningen för 2012. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande Årsredovisning 2012, daterad 2013-02-21 Verksamhetsberättelse 2012, Måluppfyllelse 2012, Tjänstemannayttrande, Ekonomifakta, daterat 2013-02-21 Ekonomifakta, 2012 Begäran om tilläggsbudgetering/ ombudgetering avseende investeringar
25 (25) 26 Dnr BSN/193/2011(4.11) Verksamhetsplan 2013 Beslut Nämnden har tagit del av redovisning av verksamhetsdata och ekonomi per skolform och stadium som krävs för nämndens verksamhet om den bedrivs utifrån lagar, förordningar samt lokala målsättningar för nämndens ansvarsområde. Nämnden beslutar godkänna månadsuppföljning per februari månad 2013. Nämnden beslutar att justera skidgymnasiets budgetram för 2013 till att omfatta 7 600 tkr. Resterande 500 tkr budgeteras som interal reserv. Besparingen riktas mot alpin inriktning. Nämnden beslutar i samband med delårsbokslut per april 2013 informera fullmäktige att nämnden inte kommer att klara fastställd budgetram för 2013. Ärendebeskrivning Förvaltningen redogör för det aktuella ekonomiska läget. Av den skriftliga redogörelsen framgår dels beslutade åtgärder och den ekonomiska effekt som beräknas till 2013-12-31, dels de åtgärder som återstår för att nämndens verksamhet ska bedrivas inom fullmäktiges beslutade ekonomiska ram. fastställde vid sammanträde 2012-10-18 internbudgeten för skidgymnasiets tre discipliner till 8 100 tkr för kalenderåret 2013. Ramen innebar att skidgymnasiet fick full kompensation för ex löner och övriga kostnader. Efter beslutet har diskussion uppkommit om det rimliga i att skidgymnasiet inte avkrävs besparingar på samma sätt som förvaltningens övriga verksamheter, däribland gymnasieverksamheten. Förvaltningen föreslår en minskning av budgetram med 1 000 tkr. Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet uppdrar till förvaltningen att till nämndens sammanträde 2013-03-14 redovisa verksamhetsdata och ekonomi per skolform och stadium som krävs för nämndens verksamhet om den bedrivs utifrån lagar, förordningar samt lokala målsättningar för nämndens ansvarsområde. Arbetsutskottet beslutar föreslå nämnden justera skidgymnasiets budgetram för 2013 till att omfatta 7 100 tkr. Resterande 1 000 tkr budgeteras som interal reserv. Arbetsutskottet beslutar vidare föreslå nämnden att informera fullmäktige att nämnden inte kommer att klara fastställd budgetram för 2013.
26 (25) 27, forts Vid nämndens sammanträde redogör ekonom Anders Strindlund för handlingsplan 2013 och det som verkställs våren 2013 och det som kvarstår. Förvaltningen redogör för verksamhetsuppföljning per februari månad 2013 samt budgetuppföljning med åtgärder vid negativ budgetavvikelse per februari månad 2013. Arbetsutskottet uppdrog till förvaltningen att vid sammanträdet 2013-03-15 redogöra för verksamhetsdata och ekonomi per skolform och stadium som krävs för nämndens verksamhet om den bedrivs utifrån lagar, förordningar samt lokala målsättningar för nämndens ansvarsområde Anders Strindlund redogör för gymnasiet och Anders Åkerman, verksamhetschef föroch grundskola, redogör för för- och grundskolor. Förslag till beslut Tommy Svensson (S) föreslår att skidgymnasiets budgetram justeras med 500 tkr och att besparingen riktas mot alpin inriktning. Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Budget skidgymnasieverksamheten 2013, daterad 2013-02-25 Verksamhetsuppföljning per februari månad 2013 Budgetuppföljning med åtgärder vid negativ budgetavvikelse per februari månad 2013 Programpriser i Sollefteå s gymnasium 2013 jämfört med programpriset i länet 2012.