KALLELSE TILL SOCIALNÄMNDEN Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med socialnämnden Tid Torsdag den 15 november 218, kl 9:. Plats Sammanträdesrummet Näset, Lindesbergs kommunhus Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Susanne Karlsson Ordförande Ledamöter John Omoomian (S), v ordförande Daniel Andersson (S) Sven-Erik Larsson (M) Bo Stenberg (S) Per Carlström (-) Susanne Karlsson (C), ordförande Christina Pettersson (C) Vakant (SD) Birgitta Lind Axelsson (V) Vakant (S) Vakant (SD) Jessica Brogren Sekreterare Ersättare Joacim Hermansson (S) Lillemor Bodman (M) Christer Pilblad (S) Pamela Hopkins (SD) Lennart Olsson (S) Hlödur Bjarnason (KD) Tuula Marjeta (C) Mathz Eriksson (C) Annamaria Ericsson (S) Föredragningslista Nr. Ärende Dnr Föredragande Sid Val av justerare Sekretessärenden 1. Vårdnadsöverflytt FB 6:8 2. Nedläggning av faderskapsutredning 3. Vårdnadsöverflytt FB 6:8 4. Vårdnadsöverflytt FB 6:8 Egen bilaga 1
Beslutsärenden 5. Månadsuppföljning oktober 218 socialnämnden SN 218/192 3 6. Uppföljning av vikariestopp SN 218/18 15 7. Uppföljning av inköpsstopp SN 218/56 19 8. Gemensam budget socialnämnden/barn- och utbildningsnämnd 9. Genomlysning av hemtjänstorganisationen i Lindesberg 1. Förslag till reglementsförändring gällande jour/beredskap för ordförandebeslut i socialnämnden 11. Remiss av motion från Agneta Nilsdotter (MP) om ensamkommande flyktingungdomar SN 218/176 49 12. Information från verksamheterna oktober 218 till beslutande nämnd november SN 218/19 51 13. Sammanträdestider för socialnämnden år 219 SN 218/186 53 14. Remiss Kulturpolitiskt program i Lindesbergs kommun SN 218/191 55 15. Höjd dygnsavgift för korttidsplats enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Lindesbergs kommun SN 218/183-16. Delegationsärenden 75 17. Meddelanden 75 18. Informationsärenden X 19. Övriga frågor - SN 218/94 25-2
5 Månadsuppföljning oktober 218 Socialnämnd 3
Innehållsförteckning 1 Verksamhetsuppföljning... 3 1.1 Ekonomiskt bistånd... 3 2 Ekonomisk uppföljning i Mnkr... 5 2.1 Socialnämnd... 5 Socialnämnd, Månadsuppföljning oktober 218 2(7) 4
1 Verksamhetsuppföljning 1.1 Ekonomiskt bistånd Avvikelsen för försörjningsstöd är -3,2 mnkr och prognosen för helåret är -3,8 mnkr. Trenden med höga utbetalningar håller i sig sedan slutet på 217. Jämfört över tid är försörjningsstödet inklusive intäkter ca 1 mnkr högre än de två tidigare åren. Jämförs exklusive intäkter är utbetalningarna omkring 4, mnkr högre. Antalet försörjningsstödsärenden är något högre jämfört med föregående år medan antalet flyktingsförsörjningsstöd är på samma nivå. Under 218 har antalet tandvårdsärenden ökat och uppgår till 54 uppdrag, föregående år var det 31 st. Kostnaden för ett tandvårdsärende är i snitt 15 tkr. Utvecklingen under de senaste fem åren är att en större andel av kostnaderna ersätts av intäkter. 218 är 26 % av försörjningsstödet intäktsfinansierat medan motsvarande siffra 214 var 7 %. En förklaring till det är flyktingförsörjningsstödet ökat sedan 215 samt att fördelningen av schablonersättningen förändrats. Socialnämnd, Månadsuppföljning oktober 218 3(7) 5
Kostnaderna för sk "glappet-ärenden" är på en lägre nivå än 217 och på ungefär samma nivå som 215 och 216. Kostnaderna för dessa ärenden ska ersättas av intäkter men de täcks inte fullt ut då ersättning endast ges för första månaden, därefter får kommunen stå för kostnaden tills den enskilde erhåller etableringsersättning. Socialnämnd, Månadsuppföljning oktober 218 4(7) 6
2 Ekonomisk uppföljning i Mnkr 2.1 Socialnämnd Nettokostnad Budget jan-okt Budgetavvikelse jan-okt Prognos helår Budget helår Budgetavvikelse helår Administration 1,6 9, -1,6 12,8 1,8-2, Funktionsstöd 123,6 129,3 5,7 147,5 154,6 7,1 7,7 72,2 1,4 85,7 86,7 1, Vård och omsorg 235,8 228,7-7,1 28,1 272,4-7,7 Totalt 44,7 439,2-1,6 526,1 524,5-1,6 Socialförvaltningen Individ- och familj Socialförvaltningens avvikelse per sista oktober uppgår till -1,6 mnkr (,3 mnkr efter justering) och prognos för helåret är -1,6 mnkr. Den negativa prognosen beror främst på högre personalkostnader än budgeterat inom Vård och omsorg, licenskostnader samt högre utbetalt försörjningsstöd. Förvaltningens administration avvikelse är -1,6 mnkr och prognosen för helåret är -2, mnkr. Orsaken till den negativa avvikelsen är ökade licenskostnader efter uppgraderingen av kommunens samtliga datorer. Kostnaden för helåret är 2,6 mnkr för Socialförvaltningen och den kommer att fördelas ut på respektive verksamhet. Vakanshållning av en utvecklingsstrategstjänst bidrar med,6 mnkr positivare prognos. Funktionsstöd har en positiv avvikelse med 5,7 mnkr (5,9 mnkr efter justering) och en prognos för helåret med 7,1 mnkr. Gruppboendena har en positiv avvikelse på 2,8 mnkr vilken beror på att 6,1 mnkr budget för det nya gruppboendet finns med i utfallet vilket inte har öppnat än. Gruppboendena har en negativ avvikelse för vikarier och total avvikelse för personalkostnader är -3,1 mnkr. Prognos för helåret är 4,6 mnkr. Personliga assistansen har en positiv avvikelse med 1,2 mnkr och en prognos på,5 mnkr. Den positiva avvikelsen beror på avslutade ärenden samt återbetalningar från Försäkringskassan. Barn och ungdomsboende externt har en avvikelse med 1,1 och en prognos på 1,9 mnkr på grund av två färre enskilda än budgeterat under årets andra halva. För externa placeringar vuxna är prognosen -1, mnkr på grund av att ett ärende tillkommit och budgeten räcker inte för att finansiera detta, avvikelse per sista oktober är -,6 mnkr. Myndighetsenheten har en positiv avvikelse med,5 mnkr och en prognos på,6 mnkr. Den positiva avvikelsen beror på vakanshållning av anhörigstrateg efter mars samt en tillfällig vakans. Individ och familjs avvikelse per sista oktober är 1,4 mnkr och prognos för helåret är 1, mnkr. Boendestöd har en negativ avvikelse med -,2 mnkr och en prognos med -,2 mnkr på grund av att personalkostnader för en anställd finansieras av statsbidrag samt att organisationsförändringarna nu börjar ge effekt. Familjehem har en positiv avvikelse med 1,7 mnkr och prognos för helåret är 2, mnkr. Användandet av konsulentstödda familjehem har minskat till förmån för arvodesfinansierade vilket bidrar till lägre kostnader samt att viss del av kostnaderna kan återsökas. Socialnämnd, Månadsuppföljning oktober 218 5(7) 7
Vård och omsorg har en negativ avvikelse med -7,1 mnkr, avvikelse efter justering är -5,4 mnkr på grund av felperiodiserade hyreskostnader med 1,7 mnkr. Prognos för helåret är -7,7 mnkr. Korttids har en positiv avvikelse med 1,3 mnkr efter justering och en prognos för helåret med 1,2 mnkr. Den positiva avvikelsen beror på att Grönbodahemmet inte haft full beläggning under året. Avvikelsen beräknas inte fortsätta öka då full beläggning väntas under årets sista månader. Säbo har en negativ avvikelse med -1,3 mnkr efter justering och prognos för helåret är --2,3 mnkr. Orsaken till avvikelsen är högre kostnader än budgeterat för vikarier. Demens har en avvikelse med 1,3 mnkr efter justering, prognos är 1, mnkr. Kostnaderna för såväl månads- som timvikarier är högre än fg år liksom sjuklönen. Semesterlönen är lägre vilket tyder på att den uttagna semestern är lägre hittills än fg år. Hemtjänstens avvikelse tom oktober är -4,8 mnkr. Prognos för helåret är -5,6 mnkr. Avvikelsen består dels av personalkostnader men även kostnader för hemtjänstens hus. Vikariekostnaderna är högre än budgeterat och i vissa grupper är antalet planerade timmar fler än de budgeterade vilket bidrar till kostnad för extra resurs. Kostnaden för extra resurs är hittills i år 3, mnkr vilket är,7 mnkr mer än fg år. Socialnämnd, Månadsuppföljning oktober 218 6(7) 8
Av de planerade timmarna utgörs ca 65 % av SoL-insatser, 17 % är HSL-insatser och knappt 2 % är administration och personalaktiviteter. Av samtliga planerade timmar kräver 13 % dubbel bemanning. Omkring 13 % av arbetstiden beräknas även gå åt till restid. Sedan föregående år har fördelningen av dessa inte förändrats nämnvärt, HSL-insatserna har ökat något. I början av året var det en nedåtgående trend i antalet planerade timmar men den börjar nu vända uppåt igen. Vikariekostnaderna har sedan 217 ökat både för månadsvikarier och timvikarier. Kostnaden för semesterlön är hittills i år något högre vilken kan tyda på att fler tagit ut semester vid den här tidpunkten jämfört med föregående år. Investeringar Investeringsprojekt Utgift Helårsprognos Budget 218 Budgetavvikelse Nytt gruppboende,5,5, Inventarier Funktionsstöd,5,5 Totalt,5 1,,5 Socialnämnd, Månadsuppföljning oktober 218 7(7) 9
Socialförvaltningen Uppföljning 18131 Förvaltningsledning o adm Verksamhet 7 Socialnämnd 72 Central administration 999 Ankomstreg.fakturor Kostnader Intäkter Netto Budget netto Avvikelse Avvikelse efter justering Prognos Helårsbudget 1 8 9 769 49 258 1 8 9 511 49 1 18 7 824 172-1 687-49 172-1 687-49 -2 1 416 9 4 1 826 258 1 568 9 4-1 564-1 564-2 1 816 1
Funktionsstöd Verksamhet 731 Administration 736 Gruppboende 737 Daglig verksamhet 739 & 74, SFB Lss 741 Kontaktpersoner LSS 742 Stödfamiljer 743 Ledsagarservice 744 Barn- o ungdomsboende externt 745 Avlösarservice 746 Ext placeringar SoL, Lss Vuxna 747 Skogsenheten 748 Myndighetsenheten Kostnader 6 43 6 85 12 51 54 237 1 93 56 383 5 655 428 7 584 1 434 7 438 158 116 Intäkter 3 6 767 1 477 24 147 2 18 21 195 44 1 169 16 34 516 Netto 5 743 54 38 11 33 3 9 1 91 488 362 5 46 428 7 18 265 7 422 123 6 Budget netto 7 265 56 716 1 847 31 297 1 4 526 347 6 577 91 6 593 97 7 921 129 317 Avvikelse 1 522 2 678-186 1 27-51 38-15 1 117-337 -587-168 499 5 717 Avvikelse efter justering 1 522 2 678-186 1 27-51 38-15 1 117-337 -587 499 5 885 Prognos 1 5 4 6-1 5-2 -1 1 9-6 -1 6 7 1 Helårsbudget 8 711 67 71 13 4 37 32 1 247 631 416 7 912 19 7 912 119 9 512 154 576 11
Individ- o familj Verksamhet 75 Administration 751 Boendestöd 752 Alkohol- och narkotikagruppen 753 Familjecentralen 754 Kontaktpersoner/familjer 756 Hem f vård/boende vuxna 757 Familjehem 758 Hem f vård/boende barn 763 Fältkuratorer 764 Familjestöd 765 Skuldsanering 766 Familjerätt 767 Barn- och ungdomsgruppen 768 Ensamkommande barn 769 Asylgruppen Ej attesterade fakturor 755 Ekonomiskt bistånd 45 Försörjningsstöd Kostnader Intäkter Netto 49 275 931-236 83 198 691-92 1 733 1 12 428-148 3 35 222 421-884 -114 4 76 Avvikelse efter justering 931-236 83 198 691-92 1 733 1 12 428-148 3 35 222 421-884 -114 4 76 4 99 21 262 26 171 4 782 18 14 22 885-127 -3 158-3 286-127 -3 158-3 286-2 -3 8-4 5 738 21 734 27 472 7 74 72 16 1 42 1 42 1 86 651 2 953 3 695 2 293 514 1 278 6 138 9 52 6 987 726 2 791 477 724 7 642 18 274 3 24 114 66 682 187 58 41 26 2 336 434 474 18 5 987 17 88 1 215 22 113 2 766 3 187 2 252 488 1 276 5 82 8 618 6 513 726 2 791 459 719 6 655 394 1 89 44 455 6 153 26 938 33 91 1 244 5676 6 92 99 773 29 33 Budget netto 3 697 2 951 2 335 686 1 967 5 71 1 351 7 633 1 154 2 643 462 1 69 6 877 815 925 Avvikelse Prognos 1-2 2 8-5 2 1 4 3 5 Helårsbudget 4 44 3 548 2 84 824 2 361 6 852 12 422 9 159 1 386 3 176 556 1 283 8 264 992 1 112 59 179 12
Vård och Omsorg Kostnader Intäkter Netto Budget Avvikelse netto Avvikelse Prognos efter justering Helårsbudget Verksamhet 77 Administration 773 Hjälpmedelsförråd 777 Sjukvård 778 Rehabilitering 782 Särskilt boende 784 Gruppboende demens 79 Öppna hemtjänst 791 Servicehus 792 Dagvård social & demens 793 Dagvård rehab 794 Kortidsvård 16 62 1 21 23 89 5 46 9 79 48 612 78 533 747 1 584 2 557 1 146 1 741 1 913 46 18 163 8 653 11 142 56 21 52 986 14 321 1 21 21 896 5 414 71 916 39 959 67 391 691 1 383 2 55 9 16 12 576 1 49 21 823 5 597 69 616 4 65 62 59 53 1 2 63 1 25-1 746 28-73 183-2 3 691-4 81-188 -383 98 1 9-1 746 28-73 183-1 337 1 264-4 81-188 -383 98 1 273-2 3-2 3 1-5 6-4 1 1 2 15 99 1 789 26 171 6 726 82 821 48 267 74 35 64 1 21 3 128 12 253 278 799 42 953 235 846 228 698-7 149-5 43-7 7 272 49 13
14
6 1 Tjänsteskrivelse 218-1-4 Förvaltning Sara Andersson 581-81 Sara.m.andersson@lindesberg.se Dnr SN 218/18-2 Socialnämnd Utvärdering av vikariestopp Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta att inte förlänga beslut om vikariestopp. Ärendebeskrivning I september 217 beslutade Socialnämnden att ge förvaltningen i uppdrag att vara restriktiva med intagande av vikarier genom att införa ett vikariestopp. Vikariestoppet gäller till och med oktober 218 och har följts upp vid ett tillfälle i år. Då kunde en minskning av kostnaderna påvisas för Personlig assistans men det förklaras till stor del av en minskning av antalet enskilda. I övrigt var kostnaderna på samma nivå som innan stoppet infördes. Per sista september har en ny utvärdering genomförts genom att jämföra kostnaderna 218 med samma period 217. Några skillnader finns mellan åren som påverkar jämförelsen antalet demensplatser har utökats, det är färre belagda korttidsplatser och två färre ärenden på personliga assistansen. Totalt sett för Socialförvaltningen har kostnaderna minskat med 2, mnkr. Den stora minskningen finns inom Funktionsstöds personliga assistans med 2,5 mnkr. Även inom korttidsverksamheten i Vård och omsorg har kostnaderna minskat med,6 mnkr men totalt för hela Vård och omsorg är kostnaderna,8 mnkr högre än föregående år. Det är en indikator på att det är de enskildas behov och verksamheternas volymer som styr kostnaderna. Ärendets beredning Ärendet har handlagts av ekonom. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Förvaltningen föreslår nämnden att inte besluta om fortsatt vikariestopp. Förvaltningen har inte en vikariebudget i balans varför arbetet för att minska kostnaderna kommer fortsätta även utan ett vikariestopp. Vikariestoppet ger bara liten minskning av den negativa avvikelsen då hela förvaltningen är kraftigt underbudgeterad vad gäller vikarier. De största kostnaderna finns inom dygnet runt- Lindesbergs kommun 711 8 Lindesberg Stentäppsgatan 5 711 35 Lindesberg kommun@lindesberg.se TEL 581-81 ORG NR 212-215 BANKGIRO 821-3134 WEBB lindesberg.se 15
2 verksamheterna där ordinarie personal måste ersättas av vikarie vid frånvaro. Konsekvenser Inga ekonomiska konsekvenser. Madde Gustavsson Förvaltningschef Sara Andersson Ekonom För kännedom: Verksamhetschef Vård och omsorg Verksamhetschef Funktionsstöd Bilagor: Vikariekostnader diagram och tabell Lindesbergs kommun 711 8 Lindesberg Stentäppsgatan 5 711 35 Lindesberg kommun@lindesberg.se TEL 581-81 ORG NR 212-215 BANKGIRO 821-3134 WEBB lindesberg.se 16
Dnr SN 218/18-2 218-1-4 Bilaga Diagram och tabell Vikariekostnader 12 1 Kostnad 8 6 4 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Månad 218 Verksamhet Särskilt boende Demensboende Sjuksköterskor Korttidsboende Hemtjänst Totalt Vård och omsorg Gruppboende Daglig verksamhet Personlig assistans Totalt funktionsstöd Totalt Socialförvaltningen Diff tkr 591 91 535 328-18 317-637 313 379 972 761 571 61 617-26 41-2 531 33-2 73 114-1 968 543 217 216 Budget 218 Diff % 7,5% 16,8% -16,2% -31,% 4,1% -,5% 1,3% -32,8% -52,1% -18,% -6,7% 17
18
1 Tjänsteskrivelse 218-1-4 Socialförvaltningen Sara Andersson 581-81 Sara.m.andersson@lindesberg.se Dnr SN 218/56-8 Socialförvaltningen Utvärdering av inköpsstopp 7 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta att inte fortsätta med inköpsstoppet efter oktober. Ärendebeskrivning I september 217 beslutade Socialnämnden att ge förvaltningen i uppdrag att vara restriktiva med sina inköp genom att införa ett inköpsstopp. Inköpsstoppet gäller till och med oktober 218 och har följts upp vid flera tillfällen. Vid första uppföljningen gick det att se en viss minskning av kostnaderna men därefter har de varit på samma nivå som innan inköpsstoppet infördes. En utvärdering av inköpstoppet har gjorts genom att jämföra kostnaderna per sista augusti 218 med samma period 217 då det ännu inte införts. De kostnader som utvärderats är kopplade till inköp och vissa kostnader har tagits bort ur utvärdering då de är direkt nödvändiga för verksamheten och varierar med de enskildas behov. Båda åren har kostnaderna varit under budget med cirka 5 %. Utfallet 217 var 5,9 Mnkr och 5,5 Mnkr 218 vilket ger en skillnad på,4 Mnkr. Skillnaden är så pass marginell att den inte går att koppla till inköpsstoppet, bland annat på grund av att verksamhetsförändringar påverkar kostnadernas storlek. Till exempel har verksamheten för Ensamkommande barn mer än halverats mellan jämförelseperioderna. En annan faktor som påverkar kostnaderna är att vissa verksamheter gör större inköp under olika tidpunkter på året som sedan räcker en längre period. Ärendets beredning Ärendet har handlagts av ekonom. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Förvaltningen föreslår nämnden att inte besluta om ett fortsatt inköpsstopp då inga märkbara effekter har kunnat påvisas ur ett längre perspektiv. Ett inköpsstopp tenderar inte ge några större effekter på förvaltningens ekonomi genom att inköpen är liten del av de totala kostnaderna. Det bedöms inte heller föreligga någon risk för ökade Lindesbergs kommun 711 8 Lindesberg Stentäppsgatan 5 711 35 Lindesberg kommun@lindesberg.se TEL 581-81 ORG NR 212-215 BANKGIRO 821-3134 WEBB lindesberg.se 19
2 kostnader om inköpsstoppet tas bort då förvaltningen sedan innan hade låga kostnader. Ett fortsatt inköpsstopp kan påverka de anställda negativt då de redan är restriktiva i sina inköp och det är inte motiverande att inte se något resultat av ytterligare återhållsamhet. Konsekvenser Inga ekonomiska konsekvenser anses föreligga då budgeten hölls med god marginal även innan inköpsstoppet infördes. Madde Gustavsson Förvaltningschef Sara Andersson Ekonom För kännedom: Förvaltningschef Bilagor: Kodplan samt utfall i tabellform Lindesbergs kommun 711 8 Lindesberg Stentäppsgatan 5 711 35 Lindesberg kommun@lindesberg.se TEL 581-81 ORG NR 212-215 BANKGIRO 821-3134 WEBB lindesberg.se 2
Bilaga. Kodplan samt utfall i tabellform Kodplan Nedan följer exempel på vad respektive slagkategori innehåller för typ av kostnader. 4 korttidsinventarier vilket exempelvis kan vara möbler, husgeråd och dataprogramvaror. 41 nycklar och lås, reservdelar till bilar samt verktyg m.m. 45 försörjningsstöd och andra bidrag samt ersättning till Försäkringskassan för personlig assistans. 46 köp av huvudverksamhet så som externa placeringar och HVB-placeringar. 61 Lokalvård och andra kostnader hänförliga till underhåll av lokaler. 62 El, vatten och värme. 63 Hyra av maskiner, datorer och kopiatorer. 64 förbrukningsinventarier och material så som telefoner, undervisningsmaterial, köksutrustning, hjälpmedel, livsmedel, sjukvårdsmaterial, inkontinenshjälpmedel, arbetskläder och terapimaterial. 65 kontors- och arkivmaterial 66 reparation och underhåll av bilar och inventarier. 68 telefonabonnemang och post. 69 bensin, diesel, trafikskatt, tvätt, däckbyten och bärgning. 7 transport av mat, dagvårdsresor samt resor för anställda. 71 intern- och extern representation samt gåvor. 72 annonsering och mässor. 73 försäkringar, självrisker, brandalarm och brandskydd. 74 licenser, dataprogram, upplysningstjänster, tolkkostnader, måltid, trygghetslarm. 75 konsulter från bemanningsföretag. 76 sanktionsavgifter, fordonsskatt, tillsynsavgift livsmedel samt kurs och konferens. 79 avskrivningar. Utvärdering För att utvärdera effekten av inköpsstoppet under första kvartalet 218 har jämförelse gjorts mot samma period föregående år då inköpsstoppet ännu inte införts. De slag som utvärderats är 4, 41, 64, 65, 7, 71, 72, 75 och 76 med undantag för vissa kostnader som är direkt nödvändiga för verksamheten så som sjukvårdsmaterial, reservdelar till bilar, hjälpmedel, inkontinenshjälpmedel, arbetskläder, dagvårdsresor samt tillsynsavgift för livsmedel. 21
Slag Utfall 31/8-18 Ack budget Diff Årsbudget Administration 46 Entrepr och köp av verksamhet 4 Inköp av anläggningstillgångar 45 Bidrag och transfereringar 62 Bränsle, energi och vatten 63 Hyra/leasing anläggningstillg 64 Förbrukn.invent. o material 65 Kontorsmateriel och trycksaker 68 Tele-, it-kommunikation, post 7 Transporter och resor 71 Representation 72 Annonser, reklam, information 73 Försäkringsavgifter, riskkostn 74 Övriga främmande tjänster 76 Div kostnader 85 Finansiella kostnader Summa Administration Funktionsstöd 46 Entrepr och köp av verksamhet 4 Inköp av anläggningstillgångar 41 Inköp av anläggn o underhållsm 45 Bidrag och transfereringar 49 Diverse kostnader 6 Lokal/markhyra fastigh.service 61 Hyra/leasing anläggningstillg 62 Bränsle, energi och vatten 63 Hyra/leasing anläggningstillg 64 Förbrukn.invent. o material 65 Kontorsmateriel och trycksaker 66 Rep o underhåll maskin/invent 68 Tele-, it-kommunikation, post 69 Kostnader för transportmedel 7 Transporter och resor 71 Representation 72 Annonser, reklam, information 73 Försäkringsavgifter, riskkostn 74 Övriga främmande tjänster 76 Div kostnader 85 Finansiella kostnader Summa Funktionsstöd 159 772 23 613 14 871 58 82 37 422 3 931 847 977 4 428 2 92 721 1 92 522 3 487 672 3 25 496 4 4 82 13 333 16 24 73 333 812 6 667 1 13 333 136 26 667 1 653 333-155 772 4 58 387-1 537 47 919 22 578 42 43-35 977 2 239 1 11 333-92 721-1 766 522-3 82-672 -1 552 162 6 6 123 2 159 36 11 1 218 1 15 2 24 4 2 48 23 639 19 3 354 7 888 1 469 4 7 414 176 13 43 8 571 327 239 1 348 727 73 89 131 749 2 132 191 753 3 162 7 956 2 936 387 16 62 83 24 44 346 237 22 63 1 188 1 7 466 86 667 74 667 243 333 6 687 333 32 667 138 667 75 333 217 333 97 333 1 333 6 667 4 667 475 333 231 333 48 729 667-1 36 19-3 354-7 888-281 4 1 51 824-43 764-5 95-83 95 5 338 66-41 142 6 917 55 21 25 58 67 171-6 623 6 667-16 269 88 317 169 251-24 4 383 43 33 94 5 15 282 15 11 199 13 112 365 1 31 49 28 113 326 146 2 1 7 713 347 73 94 5 Individ och familj 46 Entrepr och köp av verksamhet 4 Inköp av anläggningstillgångar 18 3 3 911 17 23 333-979 67 25 535-911 22
41 Inköp av anläggn o underhållsm 45 Bidrag och transfereringar 6 Lokal/markhyra fastigh.service 61 Hyra/leasing anläggningstillg 62 Bränsle, energi och vatten 63 Hyra/leasing anläggningstillg 64 Förbrukn.invent. o material 65 Kontorsmateriel och trycksaker 66 Rep o underhåll maskin/invent 68 Tele-, it-kommunikation, post 69 Kostnader för transportmedel 7 Transporter och resor 71 Representation 72 Annonser, reklam, information 73 Försäkringsavgifter, riskkostn 74 Övriga främmande tjänster 76 Div kostnader 85 Finansiella kostnader Summa Individ och familj Vård och omsorg 46 Entrepr och köp av verksamhet 4 Inköp av anläggningstillgångar 41 Inköp av anläggn o underhållsm 6 Lokal/markhyra fastigh.service 61 Hyra/leasing anläggningstillg 62 Bränsle, energi och vatten 63 Hyra/leasing anläggningstillg 64 Förbrukn.invent. o material 65 Kontorsmateriel och trycksaker 66 Rep o underhåll maskin/invent 68 Tele-, it-kommunikation, post 69 Kostnader för transportmedel 7 Transporter och resor 71 Representation 72 Annonser, reklam, information 73 Försäkringsavgifter, riskkostn 74 Övriga främmande tjänster 75 Tillfälligt inhyrd personal 76 Div kostnader 85 Finansiella kostnader Summa Vård och omsorg Totalt Socialförvaltningen 1 51 22 366 415 2 1 35 47 191 7 851 29 393 148 431 37 52 26 227 12 153 116 443 73 684 2 248 68 374 1 221 13 132 126 1 1 44 646 88 46 667 15 356 667 935 333 11 333 122 667 1 124 45 333 1 68 667 122 129 333 6 667 2 41 333 1 169 333 289 333 36 54 36 616 7-7 9 748 23 35-1 164 971 1 43-47 191-59 518 17-86 726 184 975 569 1 686 8 281 68-16 227 15 56 514 13 5 557 183 55 649 194 4 419 1 2 3-27 41 62-51 68 1 754 157 27 434-1 1-8 142 88 54 756 2 485 136 681 322 12 13 21 863 868 916 899 18 971 892 183 4 96 922 171 247 681 562 127 39 713 733 597 979 28 856 13 577 211 314 12 449 967 294 54-4 496 275 47 26 95 2 658 51 333 21 987 333 668 138 667 16 5 299 9 2 667 717 333 182 552 667 92 667 66 667 11 746 314 45 411 233 139 459 517 132 298 233 172 864 3 987-629 989 77-12 13 123 465 32 981-248 899 1 2 29 696 28-786 183 159 392 978 7 949 9-168 581 4 35 771 1 76 54 961 273-161 66 829 322 688 1 381-28 856 53 9 1-211 314-73 967 17 619-294 54 318 496 471-275 -1 849 672 68 116 9 198 447-7 161 284 4 23
24
1 Tjänsteskrivelse 218-11-6 Socialförvaltningen Madde Gustavsson 581-816 26 Madde.gustavsson@lindesberg.se Dnr SN 218/94-4 Till: Socialnämnden 9 Genomlysning av hemtjänstorganisationen i Lindesberg Förslag till beslut Att utifrån resultat som redovisats arbeta fram en handlingsplan inom hemtjänstorganisationen Att utifrån resultat som redovisats arbeta fram en handlingsplan inom myndighetsorganisationen Handlingsplanen ska redovisas till socialnämnden i mars månad 219 med konkreta aktiviteter och tidsplan. Arbetet tas inom befintlig budget. Ärendebeskrivning Socialförvaltningen har haft vänt sig till Ensolution för att gå en tydlig bild av situationen inom hemtjänsten i Lindesberg. Vi har valt att undersöka om organisationen i sitt nuläge har förutsättningar för att nå önskat resultat, eller om förändring krävs för detta. Förvaltningen har då valt att genomlysa tre frågeställningar: Ledningens förutsättningar att styra verksamheten Myndigenhetsutövningens effekter på konstandsnivån Effektiviteten i utförarorganisationen Madde Gustavsson Förvaltningschef Meddelas för åtgärd Verksamhetschef FS Verksamhetschef VoO Enhetschef myndighetsenheten Enhetschefer hemtjänstorganisationen Bilagor Ensolutions powerpoint presentation Lindesbergs kommun 711 8 Lindesberg Stentäppsgatan 5 711 35 Lindesberg kommun@lindesberg.se TEL 581-81 ORG NR 212-215 BANKGIRO 821-3134 WEBB lindesberg.se 25
Dnr SN 218/94-3 218-1-3 Oskar Lannerhjelm Christoffer Essman Konsult Konsult Oskar.lannerhjelm@ensolution.se Christoffer.essman@ensolution.se 79 17 4 77 79 17 7 44 26
Kort introduktion Ensolution Presentation» KL.1.-12. Bakgrund till uppdraget Uppdrag och syfte» Generellt kring ledning och styrning av hemtjänstverksamhet» Genomlysningens resultat» Ledningens förutsättningar att styra verksamheten Myndighetsutövningens effekter på kostnadsnivån Effektivitet i utförarorganisationen Sammanfattande reflektion Rekommendationer och utvecklingspunkter 27
211-213 genomförde Lindesbergs kommun tillsammans med Ensolution projektet Kostnad Per Brukare(KPB) inom äldreomsorgen samt projektet Förbättring-och effektiviseringsarbete inom hemtjänsten. Arbetet resulterade i ett antal rekommenderade åtgärder samt en handlingsplan inom hemtjänsten. Sedan dess har man jobbat vidare i enlighet med handlingsplanen. Efter några år kan kommunen konstatera att en viss positiv utveckling skett men att det fortsatt saknas en helhetsbild och en övergripande kontroll inom verksamheten. Kommunen önskar nu en tydlig bild av situationen inom hemtjänsten, och vill av detta skäl undersöka om organisationen i sitt nuläge har förutsättningarna för att nå önskat resultat, eller om förändring krävs för detta. 28
Syftet med uppdraget har varit att genomföra en genomlysning av hemtjänsten med målet att presentera en nulägesanalys samt rekommenderade åtgärder och utvecklingspunkter utifrån tre dimensioner: 1. Ledningens förutsättningar att styra verksamheten 2. Myndighetsutövningens effekter på kostnadsnivån 3. Effektiviteten i utförarorganisationen 29
3
En organisations förutsättningar att styra hemtjänstverksamhet beror på hur väl den har säkrat att såväl den myndighetsutövande funktionen (Myndighetsenheten) levererar den volym timmar som befolkningsbehovet motiverar, samt att den utförande delen av organisationen effektivt producerar hemtjänst utifrån vårdtagarnas behov. Vad som utgör det befolkningens behov av hemtjänst är ett resultat av befolkningens sammantagna upplevda vårdbehov, kommunens ambitionsnivå och tolkning av begreppet skälig levnadsnivå i Socialtjänstlagen. 31
1. Lagstiftningen utgör en garanti för människor vad gäller lägsta nivå dvs vad man som medborgare i Sverige skall vara garanterad. 2. Alla kommuner har ett ansvar för att säkerställa att personer som inte kan tillgodose sina omvårdnadsbehov själv eller på annat sätt, får hjälp att tillgodose dessa. 3. Kommunerna har sen en frihet att själva välja att ha en högre ambitionsnivå i verksamheten om så önskas. Den lokala politiska församlingen kan via politiska riktlinjer tydliggöra vad som är den aktuella ambitionsnivån i verksamheterna. 32
Förutsättningar för att leda och styra en hemtjänstverksamhet: Ambitionsnivå/riktlinjer: kommunens förutsättningar att styra sin hemtjänstverksamhet påverkas i första läget av om det är tydligt vad som är organisationens ambitionsnivå. Tydliga politiska riktlinjer kring organisationens uppfattning om vad som i normalfallet skall utgöra skälig levnadsnivå samt en tydlighet kring vad dessa innebär för de anställda som jobbar med myndighetsutövning i sin vardag är förutsättningar för det. Mål och uppdrag: För att kunna styra mot önskat resultat krävs att uppdraget och dess målsättning är tydliggjort. Struktur: tydliga styrdokument, ändamålsenliga arbetsstrukturer och väl avpassade arbetsverktyg är hjälpmedel som krävs för att en organisation skall kunna styra den totala volymen hemtjänst. Roller och ansvar: en tydlig och ändamålsenlig roll- och ansvarsfördelning mellan funktioner i organisationen är också en förutsättning för att styrning skall vara möjlig. 33
Förutsättningar för styrning av beställningsprocessen: Tydlig beställningsprocess: för att säkerställa att organisationen kan styra verkställandet av biståndet krävs att beställningsprocessen är ändamålsenlig, tydlig och accepterad i organisationen. Uppföljning av beställningens omfattning: För att kunna styra omfattningen av hjälpen, såväl på individnivå som totalt bör beställda timmar utgöra tak för hur mycket hjälp utföraren får leverera (och får ersättning för). Från bistånd till utförande: en kommun bör ha ett dokumenterat regelverk för hur biståndsbeslutet överförs från myndighetsdelen av organisationen till den utförande delen av organisationen, där de olika organisationsdelarnas roll-, ansvar och mandat i överföringsprocessen tydliggjorts. 34
Förutsättningar för att säkra styrningen av utförarverksamheten: Tydligt uppdrag/ambition: för att kunna säkra att denna är ändamålsenlig och effektiv behöver kommunen ha fastställt vad som är organisationens uppdrag, totalt för hela verksamheten (styrdokument där ambitionsnivå och kvalitetskrav framgår) samt för respektive individ (beställning av individuellt utformad hjälp). Förmedla uppdrag/ambition hela vägen ner: konkretiseras vanligen i uppdragsplaner/verksamhetsbeskrivningar samt i individbesluten. Flexibilitet och planering utifrån brukarbehov: en effektiv utförarorganisation förutsätter en god anpassnings- och planeringsförmåga då den huvudsakliga kostnaden inom en hemtjänstverksamhet utgörs av kostnaden för personal. 35
36
Organisationens mål och önskade resultat Ensolution kan konstatera att det i nuläget saknas en gemensam bild i hela hemtjänstorganisationen kring vad som är verksamhetens uppdrag och målsättning. Osäkerheten delas av flera nyckelpersoner i verksamheten. I en budgetstyrd verksamhet bör ställningstagande kring förutsättningar och rimliga effektivitetskrav lyftas upp och bedömas i det ekonomiska planeringsarbetet. Vilka är de t.ex verksamhetsmässiga och effektivitetsmässiga förutsättningar som ligger till grund för hemtjänstens budget? Roller, ansvar och mandat Vad som skall göras och av vem i organisationen finns inte tydligt beslutat och dokumenterat, vilket riskerar att medföra att flera olika bilder av vad som präglar hemtjänstens uppdrag existerar samtidigt. I och med detta saknas även samsyn kring olika funktioners bidrag och ansvar i hemtjänstens olika delmoment. Det medför att organisationen uppfattas fragmenterad, dvs varje enhet tenderar att fokusera på sitt. Oklarhet rollerna emellan medför att det faktiska lednings och personalplaneringsarbetet inte är optimalt. Vi noterar vid intervjuerna att den funktion som formellt har budgetansvar för verksamheten, dvs enhetschef, i realiteten inte involveras i bemanningsfrågor. Vi bedömer att ett sådant förfarande egentligen omöjliggör den budgetansvariga chefens förutsättningar att påverka verksamhetens kostnadsutveckling. 37
Styrning, målsättning och resultat Arbetet inom Myndighetsenheten uppfattas sakna en tydlig styrning avseende målsättning och resultat. Det finns riktlinjer för biståndsbedömning men vid intervjuerna framkom att handläggarna i väldigt olika utsträckning söker stöd i dessa. Det saknas en struktur för att säkra likabedömning handläggare emellan. Uppföljning mängden volym Då arbetet på Myndighetsenheten avgör vilken total volym hemtjänst befolkningen i kommunen skall erhålla, är resultatet av deras arbete direkt centralt för hemtjänstens kostnadsnivå i Lindesberg. Det framhålls med stor tydlighet att myndighetsarbetet inte skall bedöma volymen timmar i olika ärenden, utan besluten avser enbart vilka insatser och frekvensen av dessa den enskilda sökande har rätt till. Varken enhetschef eller handläggare uppfattar att enheten har något direkt ansvar för de ekonomiska konsekvenserna av enhetens beslut. Det finns ingen uppföljning från ledning rörande effekter av handläggares arbete. Det medför att Lindesberg inte har en bild av om biståndsarbetet genomförs likartat och rättssäkert, men också att organisationen inte kan bedöma rimligheten i den totala volym insatser som myndighetsarbetet resulterar i. 38
Avgörandet för verksamhetens totala omfattning Då Myndighetsenheten inte har en uppfattning om volymen timmar i de individuella hemtjänstbesluten så finns det ingen egentlig gräns för utförarna rörande hur många timmar de nyttjar i sin planering och genomförande av hjälpen till de enskilda brukarna. Konsekvensen blir att de olika hemtjänstgrupperna ytterst avgör respektive verksamhets totala omfattning inte Myndighetsenheten. För att en organisation skall kunna säkra en styrning av hemtjänstvolymer så bör inte respektive utförare kunna avgöra den faktiska omfattningen av hjälpbehovet. 39
I granskningen av Myndighetsenhetens styrdokument, verktyg, arbetsprocess och strukturer för likabedömning indikeras att enheten inte har säkrat en gemensam bedömningsnivå olika handläggare emellan. För att närmare granska hur det faktiska förhållandet ser ut har Ensolution jämfört respektive handläggares genomsnittliga tid per brukare och månad. Då fördelningen av ärenden sker via födelsedatum finns inte skäl att misstänka att enskilda handläggares brukarstock drastiskt skiljer sig i vårdtyngd. Tabellen visar varje handläggares genomsnittliga antal beviljade timmar per månad under 217. Resultatet visar en stor spridning mellan den handläggare som i genomsnitt beviljar minst antal timmar och den handläggare som beviljar flest. Spridningen mellan dessa båda uppgår till 247,88 timmar.. Ensolution måste ifrågasätta relevansen i ovanstående uppgifter då det, om de är korrekta, skulle innebära att den genomsnittliga hemtjänstbrukaren i Lindesberg får lika mycket eller mer offentligt stöd än personer inom LSS med statlig FSB-ersättning i övriga landet. Beslutsstatistiken är en tydlig indikation på att ledningen inte har kvalitetssäkrad information för att kunna leda och styra verksamheten. Rättssäkerhetskravet! 4
Övergripande kontroll och formulerat ansvar Det saknas en övergripande kontroll och ett formulerat ansvar för den samlade volymutvecklingen inom hemtjänstverksamheten i kommunen. De timmar som biståndsenheten beviljar efterlevs inte - endast 68 % (6 % på vissa enheter) av de beviljade timmarna planeras att utföras. Verksamheten signalerar att det är schablonernas utformning som ligger till grund för detta och att fokus istället bör ligga på att utföra beviljade insatser och ej beviljad tid. Detta förhållningssätt till biståndsbedömda beslut får till följd att kostnadsnivån inom hemtjänstverksamheten i stor grad påverkas av agerandet hos utförarna som själva avgör det aktuella personalbehovet. Grunder för budget och ersättning I dagsläget finns ingen koppling mellan behov av personal och den schemaläggning som görs. Personalens scheman är fasta och förändras inte över tid. Detta oavsett hur brukarnas behov förändras, dvs den biståndsbedömda tiden. Personalbudgeten beräknas inte efter behovet av personal för att utföra uppdraget, utan anpassas istället utefter vilken personal som fanns tillgänglig föregående år. Viktiga avväganden bör göras redan i budgeten; tex. vilken sjukfrånvaro budgeterar vi för? Hur ska vi nå dit? Vilka åtgärder krävs på lång respektive kort sikt? I sammanhanget är det även av vikt att förmedla att den övergripande ekonomistyrningen och ramarna - enheternas ersättning påverkar beteende. Om samma budget erhålls oavsett uppdrag är risken större att det byggs in en misstro mot systemet och budgetföljsamheten blir då även ofta lägre. 41
Ansvar och roller Ansvar och roller finns dokumenterat för varje personalkategori på utförarsidan, men dessa bör revideras. Oklarheter kring ansvar och roller återfinns på flera nivåer. Dels gränsdragningen mellan enhetschef och gruppledare och vem som har huvudansvar för vad. Tex. dubbelbemanning, vikarieanskaffning och hela personalplaneringen. 42
Förhållandet mellan beviljad, planerad och arbetad tid Tabellen tydliggör skillnader i planering mellan enheterna, där vissa enheter planerar för en betydligt lägre effektivitet än andra. Det finns stora skillnader mellan enheter där Hemtjänst norr är den enhet som arbetar flest timmar i förhållande till vad som planerats att utföras hos brukare. Fellingsbro arbetar minst timmar i förhållande till vad som planerats. Huruvida samtliga planera timmar utförs eller om det avviker uppåt eller nedåt saknas det underlag för genom att utförd tid ej mäts i kommunen. Om vi utgår från att den tid som planeras faktiskt utförs hos brukare innebär det att Norr skulle ha en effektivitet på 46 % och Fellingsbro på 67 %. 43
Vår samlade bedömning är att När vi tittar på kommunens totala kostnader för äldreomsorg så ser vi att man inte avviker nämnvärt varken nedåt eller uppåt kostnadsmässigt. Kommunens hela nettokostnadsavvikelse för äldreomsorgen uppgår till 2,2% under 217 vilket motsvarar cirka 6 miljoner kronor. När vi däremot gör nedslag i hemtjänsten kan vi konstatera att organisationen bör skaffa sig bättre förutsättningar för styrning. Vi uppfattar att hemtjänstutvecklingen i nuläget blir vad den blir vad skall uppnås? Vad är ett bra resultat? Det har påbörjats en rad utvecklingsarbeten inom hemtjänsten de senaste åren (nyckelfria lås, central planering, införande av TimeCare etc.) Effekterna av dessa utvecklingsarbeten har fullt ut inte visat sig vid arbetets genomförande. En myndighetsenhet bör vara den del i organisationen som tar ställning till insatsernas omfattning såväl på individnivå som totalt. Det innebär att volymerna i verksamheten styrs därifrån. För att göra detta krävs strukturer och arbetssätt som visar vad Lindesberg uppfattar som skälig levnadsnivå samt som säkrar att handläggare bedömer lika och enligt denna. Vi uppfattar att biståndsprocessen i dagsläget inte får den effekten i Lindesberg. Då Myndighetsenheten ej uppfattar att de skall ta ställning till antalet timmar respektive beslut genererar uppstår omfattningen av hjälpen i dialog mellan utförare och kund (på individuell nivå samt per grupp och totalt). Myndighetsenheten styr därför i nuläget inte volymutvecklingen i kommunen 44
Vår samlade bedömning är att Det till del saknas dokumenterade processer och rutiner som påvisar hur hemtjänstarbetet skall gå till i kommunen (handläggningsprocess, roll och ansvarsfördelning, beställningsprocess, planeringsprocess, bemanningsprocess, vikariehanteringsprocess etc.) Utförarorganisationen inte i nuläget har en målsättning utifrån vad som är förväntad effektivitet. Varje grupp arbetar därför själv med planering och genomförande baserat på egen uppfattning av vad som är rimligt. Det finns oklarheter i vem som avgör bemanningsfrågor i grupperna schema, planering, vikarieanskaffning. Det framkommer dock att beslut som får ekonomisk konsekvens tas av flera funktioner. Budgetansvarig chef finns inte alltid med i beslutsgången. Gruppledarna har inte budgetansvar, det finns hos enhetschef. Vi uppfattar dock att gruppledare oftare är involverade i de dagliga processer som genererar konstadskonsekvenser. Nuvarande effektivitetsgrad i utförarorganisationen behöver förbättras för att klara en rimlig ersättningsnivå Schema och planeringen utgår inte från brukarbehov. Det påverkar nuvarande effektivitet negativt. 45
Skaffa möjlighet att se er verksamhet korrekt: Det är inte möjligt att styra en verksamhet utan en rättvisande bild av denna i nuläget uppfattar vi att dessa förutsättningar inte existerar. Verksamhetssystem, personalsystem, planeringssystem och redovisning t.ex. Säkerställ att systemen innehåller kvalitetssäkrad information samt att organisationen har förmågan/kompetensen att enkelt tillgodogöra sig denna regelbundet - samt dela den med berörda chefer. Tydliga uppdrag och målsättning i hela hemtjänstorganisationen: Organisationen behöver definiera uppdraget och löpande följa upp utfallet mot målsättning, ambition och uppdrag. Ta fram tydliga uppdragsbeskrivningar för verksamheten samt roll- och ansvarsbeskrivningar för personalen. Vem ska göra vad? Tydlig ansvarsfördelning. Vilka är era mål? Vad behöver prägla era processer för att ni ska vara framgångsrika och ni bättre ska nå era mål? Ta fram processbeskrivningar handläggningsprocessen, planeringsprocessen, vikarieanskaffningsprocessen etc. Vad är en god arbetsprocess och hur ser den ut? Definiera! Måltal för biståndsorganisationen och utförarna vad är önskat? T.ex. vilken effektivitet krävs utifrån de ekonomiska förutsättningarna? Dvs hur många arbetstimmar planerar ni utföra för att tillgodose brukarnas behov. Detta bör skilja sig mellan enheter och rutter för att skapa bästa resultat på totalen. 46
Inför en uppföljningskultur Definiera vem som är uppföljningsansvarig för de olika enheterna (vanligen chef). Definiera indikatorer som speglar målsättningen, t.ex.: Reducera spannet i genomsnittstid per handläggare för att verka mot en mer rättssäker handläggningsprocess Hur stor andel av arbetad tid som ska vara innanför dörren hos brukaren för att nå önskad effektivitet vid TES-planeringen Uppföljning ska ske regelbundet - förväntningar om att ansvarig chef förväntas/bör agera på vad uppföljningen visar 47
Denna behandling har inget tillhörande dokument 48
REMISS 11 KS 218/248-3 Kommunledningskontoret Helena Randefelt +46 581-81 31 helena.randefelt@lindesberg.se Socialnämnden Motion från Agneta Nilsdotter (MP) om ensamkommande flyktingungdomar Ärendet remitteras till socialnämnden för yttrande med svar senast 31 januari 219 till kommunstyrelsens kansli. Denna remiss kommer endast att skickas via e-post. Skicka gärna svaret med e-post till kommun@lindesberg.se Kontakta mig gärna för ytterligare information om remissen. Helena Randefelt Kommunsekreterare Postadress Lindesbergs kommun 711 8 Lindesberg Besöksadress Stentäppsgatan 5 Lindesberg Telefon/fax 581-81 vxl 581-131 29 fax E-post/webbplats kommun@lindesberg.se www.lindesberg.se Giro Bankgiro 821-3134 Organisationsnr: 212-215 49
5
12 51
52
TJÄNSTESKRIVELSE 218-1-17 1 (2) Dnr SN 218/186 13 Socialförvaltningen Jessica Brogren Jessica.Brogren@lindesberg.se Socialnämnden Förslag till sammanträdestider för socialnämnden år 219 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta Att anta socialnämndens sammanträdestider år 219. Ärendebeskrivning Arbetet har påbörjats med att lägga förslag till sammanträdestider år 219. I förslag till sammanträdestider för socialnämnden har hänsyn tagits till: kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, tillväxtutskottet, utskottet för stöd och strategi, barn- och utbildningsnämnden, Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen, Regionstyrelsen, Regionfullmäktige. Sammanträdestider år 219 Socialnämnden Torsdagar kl 9. 1 januari 14 februari 21 mars 11 april 16 maj 13 juni 22 augusti 19 september 1 oktober 14 november 12 december Socialnämndens arbetsutskott Torsdagar kl 8.3 17 januari 7 februari 7 mars 4 april 2 maj 5 juni, onsdag 4 juli 15 augusti 5 september 3 oktober 7 november 5 december 5 juni har även samhällsbyggnadsnämnden arbetsutskott 16 juni har även samhällsbyggnadsförbundet sammanträde Postadress Lindesbergs kommun 711 8 Lindesberg Besöksadress Stentäppsgatan 5 711 35 Lindesberg Telefon/fax 581-81 vxl 581-131 29 fax E-post/www kommun@lindesberg.se http://www.lindesberg.se Giro Bankgiro 821-3134 Organisationsnr: 212-215 53
2 (2) Ärendets beredning Förslag till sammanträdestider delges socialnämnden vid beredande nämnd i oktober år 218. Jessica Brogren Handläggare 54
Dnr SN 218/191-1 218-1-3 REMISS 14 AKK216/278-1 Kommunledningskontoret Ellinor Halldan 581 81 31 ellinor.halldan@lindesberg.se Partier representerade i kommunfullmäktige Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Bergslagen Remiss kulturpolitiskt program i Lindesbergs kommun Ärendet remitteras till de politiska partierna samt till nämnderna för yttrande med svar senast 218-12-1 till kommunstyrelsens kansli. Denna remiss kommer endast att skickas via e-post. Skicka gärna svaret med e-post till kommun@lindesberg.se Kontakta mig gärna för ytterligare information om remissen. Ellinor Halldan Postadress Lindesbergs kommun 711 8 Lindesberg Besöksadress Stentäppsgatan 5 Lindesberg Telefon/fax 581-81 vxl 581-131 29 fax E-post/webbplats kommun@lindesberg.se www.lindesberg.se Giro Bankgiro 821-3134 Organisationsnr: 212-215 55
LINDESBERGS KOMMUN Protokollsutdrag Sammanträdesdatum: 218-1-9 Tillväxtutskottet TU 136/18 8 (19) Dnr: AKK216/278 Kulturpolitiskt program för Lindesbergs kommun 219-227 Beslut Det kulturpolitiska programmet skickas på remiss till de politiska partierna samt till nämnderna med sista svarsdatum den 1 december för beslut i tillväxtutskottet i december. Lindesbergs kommun som en del av det finska förvaltningsområdet skrivs in i programmet. Ärendebeskrivning Ett kulturpolitiskt program ska ange Lindesbergs kommuns inriktning för kulturområdet över tid och innehåller prioriterade områden med övergripande mål. Detta avspeglas sedan i verksamhetsplaner, handlingsplaner, budget med mera. Programmet ska bidra till att målen i Vision 225 uppnås. Kommunen har ett stort kulturpolitiskt ansvar. Det kulturpolitiska programmet är övergripande och ska genomsyra kommunens samtliga verksamheter. Programmet ska vara ett politisk antaget dokument som blir ett styrinstrument för hela Lindesbergs kommuns strategiska och löpande arbete med kulturfrågor. Programmet ska vara vägledande för kommunfullmäktige, nämnder och utskott, personal inom kommunens förvaltningar, externa samverkanspartners samt kommuninvånarna. Dessutom kan dokumentet inspirera och engagera föreningsliv, näringsliv samt besökare inom kulturs ansvarsområden. Ledamöternas förslag till beslut Ordförande Irja Gustavsson (S) föreslår att programmet skickas på remiss till de politiska partierna samt till nämnderna med sista svarsdatum den 1 december för beslut i tillväxtutskottet i december. Ordförande Irja Gustavsson (S) föreslår en skrivelse i programmet om att Lindesbergs kommun ingår i det finska förvaltningsområdet. Pär-Ove Lindqvist (M) föreslår att prioriteringsgruppen kultur för äldre tas bort och ändras till kultur för alla. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 56
LINDESBERGS KOMMUN Protokollsutdrag Sammanträdesdatum: 218-1-9 Tillväxtutskottet 9 (19) Beslutsgång Ordförande frågar om tillväxtutskottet kan besluta enligt Irja Gustavsson (S) förslag och finner att förslaget godkänns. Ordförande tar därefter upp Irja Gustavsson (S) ändringsförslag och finner att förslaget godkänns. Ordförande tar därefter upp Pär-Ove Lindqvist (M) ändringsförslag och finner att förslaget avslås. Reservationer Pär-Ove Lindqvist (M) och Jan Hansson (M) reserverar sig mot beslutet Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 57
AKK216/278-8 Kulturpolitiskt program för Lindesbergs kommun Programperiod 219 227 58
Inledning Inledning varför kultur? Lindesbergs kommun har idag ett brett utbud av kulturaktiviteter för både utövare och besökare som bidrar till en levande kommun och social hållbarhet. Lindesbergs kommuns traditioner, historia och kulturutbud gör kommunen unik och skapar en känsla av gemenskap och samhörighet. I Lindesbergs kommun finns kultur för alla åldrar. Syftet med det kulturpolitiska programmet är att skapa en långsiktig hållbar utveckling inom kulturområdet i Lindesberg kommun. Det innehåller också prioriterade områden med övergripande mål. Det kulturpolitiska programmet ska genomsyra kommunens samtliga verksamheter då kultur verkar över sektoriella gränser och bidrar till bildning, livskvalitet, folkhälsa och ger ett mervärde för Lindesbergs kommuns invånare. I programmet ingår både organiserad och icke organiserat kulturutövande. Det kulturpolitiska programmet tar sin utgångspunkt i den nationella kulturpolitiken, Region Örebro läns kulturplan samt i Lindesbergs kommuns Vision 225. En samverkan mellan staten, regionerna och kommunerna kulturpolitik spelar en allt viktigare roll. Det är därför viktigt att kulturen samverkar lokalt, regionalt och nationellt. I Lindesbergs kommunvision utvecklingsstrategi Vision 225 betonas social hållbarhet genom ett brett utbud av kultur- och föreningsverksamhet som ökar kommunens attraktivitet och bidrar till en levande kommun med en god folkhälsa. Social hållbarhet uppstår då medborgarna känner delaktighet och inflytande och kan påverka sin livssituation. Genomförd utbildning och det livslånga lärandet för att kunna vara en aktiv samhällsmedborgare lyfts fram liksom vikten av en trygg social utveckling och att främja en positiv hälsoutveckling för en befolkning som blir allt äldre. Region Örebro läns kulturplans mål är att; Alla människors tillgång till kultur är en mänsklig rättighet. Att främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse. Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur med kultur i förskola och skola. Det nationella kulturpolitiska målet slår fast att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. Dessa mål ska vägleda och inspirera både statens, regionens och kommunernas kulturpolitiska beslut. Kulturpolitiken använder principen om armlängds avstånd och ska inte detaljstyra kulturens innehåll. Den konstnärliga friheten är en förutsättning för att kulturella uttryck ska vara en viktig kraft i demokratin. Principen om en armlängds avstånd handlar alltså både om demokrati och yttrandefrihet, men även om konstnärlig kvalitet och tilltro till kunskapen. Konstnärlig kreativitet är nödvändig för utvecklingen av levande kulturer och fungerande demokratiska samhällen. 59
Vision och mål Det kulturpolitiska programmet är ett styrdokument som anger inriktning och mål för verksamhetsområdet. Målen skall vara vägledande vid framtagandet av tex delverksamhetsmål, handlingsplaner och vid resursfördelning. Lindesbergs kommun skall ha ett brett, levande och attraktivt kultur- och föreningsliv för alla. Kulturen skall vara en naturlig del av vardagen, i skolan, på arbetsplatsen och på fritiden. Alla skall i Lindesbergs kommun finna någonting kulturellt att engagera sig i, antingen som besökare eller aktiv utövare. Värdegrunden i Lindesbergs kommun är att det ska finnas ett kultur- och föreningsliv för alla, att det ska finnas tillgång till bibliotek och biblioteksbuss samt att barn och elever kan delta i Kultur i skolan och Kultur i förskolan. Prioriterade målgrupper i det kulturpolitiska programmet är barn och ungdomar samt äldre människor. En stor ekonomisk och arbetsmässig insats har riktats sedan tidigare mot barn och ungdomar vilket det även kommer att göras fortsättningsvis. Nu sker dessutom en riktad satsning även mot äldre människor. Lindesbergs kommuns geografiska struktur med avstånd från Kloten i norr till Fellingsbro i söder har ett varierat landskap från bergslag till jordbruksbygd. Detta har utvecklat olika näringar och kulturer vilket är en styrka i sig men innebär också en utmaning för tillgängliggörandet av kultur till alla kommuninvånare. Det är därför viktigt att stimulera så att det kan ske aktiviteter i hela kommunen. Kommunens mål med programmet är Att vi lägger stor vikt vid barn och ungas utveckling och möjligheter för att både uppleva kultur men också stimulera det egna skapandet. Öka de möjligheterna och uppmuntra för att kommunens medborgare aktivt ska delta i det kulturella utbudet som finns inom Lindesbergs kommun med föreningsliv, historiska föreningar och studieförbund. Att kulturen gör våra medborgare stolta över de kulturarv Lindesbergs kommun har. För att uppnå de kulturpolitiska målen ska kulturpolitiken: Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur i dess olika former. Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse. Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Det kulturpolitiska programmet tar upp flera områden men lämnar andra orörda, det innebär inte att dessa områden inte är angelägna utan dokumentet ska ses som levande och ge utrymme för förändring precis som kulturen i sig är levande och i ständig förändring. 6
Uppföljning och utvärdering Lindesbergs kommuns kulturpolitiska program har ett antal fokusområden som man väljer att se som utvecklingsområden för programperioden mellan 219 223. De område man lyfter berör speciellt barn och unga men vi ser även att äldre människor ska kunna ta del utav det på ett positivt sätt. Under nästa programperiod ska en revidering av de olika områdena göras för att se hur långt man kommit inom respektive områden. Det kan också innebära att det behövs göras tillägg eller förändringar i programmet under programperioden då det kulturpolitiska programmet är ett levande dokument som får följa med tiden. Med revideringen som grund ska ett nytt program jobbas fram med nya mål för kulturens utveckling i Lindesbergs kommun. Programperioden: Längden på det kulturpolitiska programmets period är mellan 219 227 med avstämning under programtiden 223. 61
Begreppsförklaringar Vad menar vi med kultur? Kultur består av två begrepp. Ett mera övergripande så som kunskap, minnen och gemenskap. Den stärker demokratin och mångfalden och leder till en hållbar samhällsutveckling. Det andra kulturbegreppet brukar röra konstformerna musik, teater, dans, konst och litteratur. Genom ökad tillgång till olika kulturupplevelser och uttrycksmöjligheter utvecklar vi oss själva och alla våra sinnen. Så lär vi oss att bättre förstå oss själva, varandra och världens runt i kring oss. Kultur är inte bara viktigt för ökad attraktivitet utan genererar även tillväxt, utveckling och arbetstillfällen, samt främjar människors hälsa och livsvillkor. Egenvärde av kultur Kulturen har ett eget inneboende värde, vilket innebär att den inte behöver vara till gagn för andra syften, utan den finns till i sin egen rätt. Olika kulturella uttrycksformer har en central betydelse för varje individs utveckling, mognad och socialisation. Kultur förenar kunskap, lärande, kommunikation, lust och kreativitet. Därför har kulturen ett egenvärde i betydelsen av att tydliggöra människans liv som något mer och djupare än den materiella livsdimensionen. Folkbildning Folkbildning är ett samlingsbegrepp för det fria bildningsarbetet. Den bedrivs bland annat inom bibliotek, folkhögskolor, studieförbund och föreläsningsföreningar. Syftet med folkbildning är att på ett demokratiskt och jämlikt sätt få medborgarna i samhället att ta till sig ny kunskap och nya värderingar genom exempelvis studiecirklar, bibliotek, konferenser och föreläsningar utanför den traditionella skolvärlden. Kulturarv Ett kulturarv utgörs av vad tidigare generationer skapat och hur vi i dag uppfattar, tolkar och för det vidare. Kulturarvet omfattar inte bara landskapets fysiska innehåll utan även immateriella företeelser. Kulturarvet är inte statiskt utan något som ständigt förändras och omformuleras. Varje tid bildar sig en egen uppfattning om vad som är kulturarv och vad det betyder. Kulturarv är ett vidare begrepp än kulturmiljö. Kulturmiljö Kulturmiljön avser hela den av människor påverkade miljön, det vill säga som i varierande grad präglas av olika mänskliga aktiviteter. En kulturmiljö kan preciseras och avgränsas till att omfatta en enskild anläggning eller lämning, ett mindre eller större landskapsavsnitt, en bygd eller en region. Det kan röra sig om stads- eller industriområden såväl som skogs- eller fjällandskap. Kulturmiljön omfattar inte bara landskapets fysiska innehåll utan även immateriella företeelser som ortsnamn eller sägner som är knutna till en plats eller ett område. Kulturmiljön är en del av kulturarvet. 62
KKN Kulturella och kreativa näringar Med kulturella och kreativa näringar avses branscherna arkitektur, form och design, film, fotografi, konst, mode, litteratur, musik, scenkonst, måltid, spel och media, turism och besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. FN:s Barnkonvention FN:s Barnkonvention blir lag i Sverige och föreslås träda i kraft den 1 januari 22. FN:s Barnkonvention understryker att alla barn har lika rättigheter och värde oavsett språk, kultur, religion och funktionshinder. Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och få sin åsikt beaktad och respekterad. Barnen bästa skall alltid vägleda beslut som berör barnen. Alla barn har rätt till utbildning, information och till ett aktivt deltagande i samhället samt rätt till lek och fritid. Barnkonventionen artikel 31 säger att: 1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. 2. Konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och skall uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet. 63
Kultur för barn och unga En prioriterad grupp är barn mellan 3 18 år och ska ägnas särskild uppmärksamhet under programperioden. Alla barn och unga har rätt att få kulturella upplevelser som vidgar deras vyer, ger perspektiv och förståelse för världen de lever i och som möjliggör för dem att påverka och förändra sina och andras levnadsvillkor. Att både uppleva och själv skapa kultur är därför viktiga element för barns framtida välbefinnande. Kultur till varje unge! Lindesbergs kommun ska främja deltagandet i kulturlivet för barn och verka för att alla barn garanteras såväl kulturella upplevelser som eget skapande både i skolan och på fritiden i barnkonventionens anda. Det är viktigt att utgå från barnens perspektiv, att lyssna till deras åsikter och tankar så att de kan känna delaktighet och inflytande över sin vardag och livssituation. Skolan är den enda sociala och kulturella samlingsplats som når alla barn och unga oberoende var de bor eller vilken bakgrund de har. Därför läggs en stor vikt vid samarbetet mellan skolan och Tillväxtförvaltningens kulturenhet. Skapande aktiviteter underlättar inlärning på alla områden, kulturen är därför en viktig tillgång för undervisningen. Skola och bibliotek samverkar också genom läsfrämjande. Skapande skola Barns och ungas rätt till kultur är prioriterat i kulturpolitiken. Skapande skola är tänkt att stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet. Målet är att eleverna ska få tillgång till kulturens alla uttrycksformer och att deras möjligheter till eget skapande ökar. Barn och unga ska inspireras till och ges möjligheter att uttrycka sina tankar genom kultur och konst och utveckla sitt eget skapande. Barn och unga har rätt till konstupplevelser men också till att själva utveckla sitt språk, sin musikalitet och visuella och kroppsliga uttryckssätt. Kulturen ska vara en naturlig del av barn och ungas vardag och lärande. Skolteater Skolteatern når alla barn och unga från 3 19 år. Den arrangeras efter ett rullande schema med ett stadium per termin från förskola till och med gymnasium för samtliga skolor i Lindesbergs kommun, inklusive friskolor. Urvalet till föreställningar sker utifrån olika kriterier som: föreställningar som passar åldersgruppen, kvalité, behov av lokaler samt kostnad per föreställning. Till skolteater räknas också dansföreställningar. Kulturskolan Garnalia Kulturskolan Garnalia har inspirerande kurser med hög kvalitet för alla barn och unga t o m 19 år. På Kulturskolan Garnalia kan de lära sig sjunga, spela instrument, spela teater, dansa eller lära olika former av bildskapande. Verksamheten sker under ledning av utbildade och kompetenta lärare. Kulturskolan Garnalia erbjuder en mångsidig, spännande och kreativ verksamhet. Kulturskolan Garnalia står för all musikundervisning i Lindesbergs kommunala grundskolor och samverkar även med gymnasiet. 64
Kultur för äldre En prioriterad grupp under programperioden är äldre människor som bor på kommunens äldreboenden. Andelen äldre i samhället ökar och därmed också behovet av en ökad livskvalitet högra upp i åldrarna. Kulturell stimulans spelar en mycket viktig roll för att främja hälsan både mentalt som fysiologiskt. Det är därför viktigt att kunna erbjuda kultur för äldre både ur ett mänskligt som samhällsekonomiskt perspektiv. Genom att främja bildning och kultur för äldre på äldreboenden kan man uppnå en ökad hälsa samtidigt som det ger delaktighet i kulturaktiviteter. Ett exempel är konstpaket med konst från konstnärer i Örebro län som turnerar runt på kommunens äldreboenden. Konsten blir då tillgänglig även för de som har svårt att ta sig till konsthallar, gallerier och museer. 65
Biblioteken Biblioteken tillhör samhällets viktigaste kultur- och bildningsinstitutioner. Folkbiblioteken är ofta kommunens viktigaste offentliga rum där alla kan vistas på egna premisser. Folkbiblioteken finns till för alla och nyttjandet ska vara avgiftsfritt. Skolbibliotekens främsta uppdrag är att stödja skolans måluppfyllelse. Folk- och skolbiblioteken är en grundförutsättning för det demokratiska samhällets utveckling. Uppdraget innebär att främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Kommunens biblioteksverksamhet är viktiga mötesplatser med rum för debatt och samtal för att ge möjligheter till utvecklande på individ- som gruppnivå. Biblioteken styrs ytterst av bibliotekslagen, men även den biblioteksplan som Lindesbergs kommun har antagit för att stärka bibliotekets roll för medborgarnas bästa. Kommunens invånare och geografiska struktur innebär att prioriteringarna kretsar kring tillgänglighet, läsfrämjande arbete och integration. Förutom stadsbiblioteket som är fysiskt beläget i Lindesbergs centrum finns tre filialbibliotek i orterna Fellingsbro, Frövi och Storå och en biblioteksbuss. Verksamheten sker under ledning av utbildad och kompetent personal. 218 inköptes en ny och större biblioteksbuss. Biblioteksbussen bidrar till ett demokratiskt samhälle samt integration då den är en flyttbar filial med ett modernt biblioteksutbud. Den nya biblioteksbussen innehåller mer teknisk utrustning och yta som gör att den har ett större användningsområde än de tidigare. I den nya bussen finns det plats för fler medier, självservice, datorer, projektor och även en utställningsyta för museiföremål. Biblioteksbussen innebär en landsbygdsatsning för kommunens invånare och har potential att bli en rullande kulturell mötesplats. Lindesbergs kommun vill att: Kommunens hela biblioteksverksamhet är tillgänglig. Barn- och utbildningsförvaltningen och tillväxtförvaltningen skapar genom formaliserad samverkan förutsättningar för att alla barn och unga har god läsförståelse. All biblioteksverksamhet i kommunen ska vara en öppen mötesplats för alla. Biblioteksbussen ska möjliggöra för att boklådor ska kunna distribueras på olika servicepunkter där den passerar. 66
Biografen den digitala mötesplatsen Biografverksamhet är en självklarhet för dagens och framtidens generationer. I Lindesbergs kommun ska det finnas tillgång till modern biografverksamhet, vad gäller filmvisning, tillgänglighet till opera och andra föreställningar från hela världen. Här finns ett stort utvecklingsområde vad gäller tillgång och variation av utbudet så att biografverksamheten i framtiden blir en betydelsefull förmedlare av upplevelser från andra delar av världen. Biografverksamheten i Lindesbergs kommun ska skapa ett brett utbud och kunna erbjuda direktsända uppträdanden och konserter i högre grad än tidigare. Genom ökad tillgänglighet och komfort utveckla biografupplevelsen till ett attraktivt besöksmål för boende och besökare utifrån kommunen så att det skapar fler besökare. 67
Museum, arkiv och kulturarv Lindesbergs kommun har ett rikt kulturarv och intressanta kulturmiljöer väl värda att framhålla, bevara och levandegöra. Kulturarvet och kulturmiljöerna ökar förståelsen för Lindesbergs identitet, både i det förflutna och den framtida utvecklingen. Människans vilja att förstå sin samtid genom dåtiden får oss att besöka historiska platser. Kulturarvet ökar förståelsen för den egna personen och ger gemenskap med andra människor. Den är identitetsskapande och ger en samhörighet till den egna hembygden. Kulturarvet är också en viktig näringsgren inom den växande upplevelseindustrin och det historiska kulturarvet är en av turismnäringarnas främsta tillgångar. Ett tillgängligt kulturarv inte bara stärker kommunens identitet utan är också en demokratisk rättighet. Alla människor har rätt att ta del av historien. 68
Lindesbergs museum Ett museum är en del av samhällets kollektiva minne. Museiverksamhetens främsta uppgift är att förvärva, bevara, dokumentera och levandegöra kulturarvet för nutida och kommande generationer. Kulturarvet omfattas inte bara av landskapets fysiska innehåll utan även av immateriella företeelser. Ett museum bidrar till kunskapsuppbyggnad, bland annat genom en professionell kompetens. Museerna hjälper människor att förstå andra människor, oavsett tid och rum. Medvetenheten om historien är viktig för ett samhälle som blickar framåt. För historien visar att samhället förändras. Men inte bara att samhället förändras, utan också att samhället kan förändras. Museiverksamheten fyller en viktig funktion och bör vara prioriterad. Lindesbergs museum har en föremålssamling som förvaras i säkra magasin med anpassad temperatur. Museiarbetet innefattas av kunskapsförmedling genom dokumentation, utställningar och pedagogik som utförs av kvalificerad, museiutbildad personal. Mössa inför realexamen 1957. Museiföremål. Det kulturhistoriska arkivet Lindesbergs kulturhistoriska arkiv rymmer historiska dokument, i form av fotografier, brev, räkenskaper, protokoll, kartor och ritningar som utgör viktiga delar av kommunens lokalhistoria. Med hjälp av äldre dokument blir det möjligt att titta tillbaka in i det förflutna, till händelserna och omständigheterna som har skapat vår egen samtid. Lindesbergs kulturhistoriska arkiv samlar in, bevarar och tillgängliggör vår gemensamma historia. Arkivmaterialet förvaras i säkra magasin med väl anpassad temperatur och luftfuktighet. Hantering, sortering och förteckningsarbete av arkivmaterialet leds av en utbildad och erfaren arkivarie. 69
Övriga museer och kulturmiljöer Inom Lindesbergs kommun finns flera riksintressen för kulturmiljövården och andra sevärda kulturmiljöer så som Stripa gruva, Siggebohyttans bergsmansgård, Löa hytta, Lindesbergs småstadsmiljön, Munkhyttans skola och Fellingsbro sockencentrum. Stripa gruvmiljö är en unikt välbevarad gruvmiljö från 19-talet. Här finns gruvhål och andra lämningar som visar att gruvbrytningen pågått ända sedan medeltiden. Stripa gruvmiljö drivs av det kommunala bolaget Besök Linde AB. Stripa Gruvmiljö ska utvecklas till att vara en kulturhistorisk plats där besökare får uppleva historien om området men också möjligheten till hantverk och andra aktiviteter som området erbjuder. Frövifors Pappersbruksmuseum är en välbevarad miljö från tidigt 19-tal som ger en bild av den då blomstrande pappersindustrin. Lindesbergs kommun är en av stiftarna och Tillväxtförvaltningen ger ekonomiskt stöd. 7
Kultur för alla Lindesberg har ett rikt kulturliv. Konst, teater, film, musik och mycket mer bidrar till att hålla Lindesberg levande. Kulturen öppnar möjligheter för oväntade möten och spännande upptäckter. Lindesbergs kommun rika kulturliv bygger också på en mångfald av engagerade föreningar; konstföreningen, filmklubben, teaterföreningen, amatörteatergrupper, bygdegårdar, hembygdsföreningar och körer. Tillväxtförvaltningens kulturenhet arbetar med ett brett kulturutbud inom konstarterna bild, teater, dans, musik och litteratur. Det utförs en aktiv programverksamhet med arrangemang för både barn och vuxna där en mångfald av uttryck och idéer speglas. Verksamheten genomsyras av demokratiska värden, inkludering, delaktighet och sker av professionell och utbildad personal. Galleri konstrummet i Lindesbergs stadsbibliotek är en kulturell mötesplats för kulturarbetare och besökare. Huvudsyftet med utställningsverksamheten är att låta besökaren möta aktuell samtida och kvalitativ konst. Utställningsverksamheten sker i samarbete mellan Tillväxtförvaltningens kulturenhet och Lindesbergs konstförening. I kommunens ägo finns konst. Syftet med kommunkonsten är att förutom att pryda platsen utmana till nya tankar och insikter. Konsten bidrar som motor till upplevelser, eftertanke och idéer. Kommunens konst är först och främst avsedd att hänga i publika utrymmen i kommunens lokaler och därefter på kommunala arbetsplatser. Vinterspår är ett kulturevenemang för både professionella och amatörer som varje år lockar nästan 15 deltagare och tusentals besökare. Syftet med Vinterspår är att erbjuda en mötesplats för reflektion och upplevelser men också en plats för utbyten och samtal. Tanken är att deltagarna själva är motorn medan administrationen sköts av Tillväxtförvaltningens Kulturenhet och Lindesbergs konstförening arrangerar samutställningen Försmak i Galleri Konstrummet. Lindesbergs kommun välkomnar och uppmuntrar evenemang som genomförs av föreningar, studieförbund och enskilda personer oberoende om de är större eller mindre. Evenemangen bygger gemenskap och skapar upplevelser. Det goda samarbetet mellan kommun, föreningar och studieförbund är centralt. Lindesbergs kommuns geografiska struktur gör det viktigt att stimulera till aktiviteter i hela kommunen. På många bygdegårdar, föreningar och andra platser runt om i kommunen sker många aktiviteter av egen kraft men också tillsammans med kommunen. Musik, teater och andra satsningar sker med stöd från Tillväxtförvaltningens kulturenhet. Den nya biblioteksbussen innebär en landsbygdsatsning för kommunens invånare, en arena där nya kulturella mötesplatser kan skapas. 71
72
Folkbildning Folkbildningen underlättar för medborgare i olika åldrar att tillsammans med andra utvecklas som individer och att fördjupa sitt engagemang i samhället. Biblioteken, Studieförbunden, liksom folkhögskolor, har stor betydelse för att stärka människors kreativitet och livslånga lärande. Folkbildningen ska vara en viktig del av människors vardag, rekreation och lärande. Lindesbergs kommun vill att: Studieförbundens stöd till lokal kultur och lokala föreningar är omfattande. Därför är stöd till studieförbundet viktig då det genererar mer kultur till kommunen än vad som åstadkommits utan dem. Att samverka mellan de olika föreningarna som kan tänkas vara delaktiga i verksamheten och liknande arrangemang bör uppmuntras, samverkan mellan studieförbunden kan vara ett sådant exempel. Att ge bidrag till studieförbund för att säkerställa möjligheten till folkbildningen i kommunen genom dessa organisationer. Uppmuntra studieförbunden att genomföra både kulturella men också bildande arrangemang under studietid. Aktiviteter som är kopplat till barn och unga ska subventioneras och kunna få bidrag. Det gäller även till aktiviteter på äldreboenden. Övriga aktiviteter får man göra en ansökan som TU får besluta om. 73