Miljöledningssystemets omfattning vid Göteborgs universitet Universitetets verksamhet ur ett omvärldsperspektiv Utbildning och forskning är universitetets viktigaste bidrag till en hållbar utveckling och Göteborgs universitet har som målsättning att bli ett av Europas ledande universitet inom området. Göteborgs universitet strävar efter att utbilda ansvarstagande och demokratiska samhällsmedborgare och erbjuder utbildning som kännetecknas av stor bredd och som svarar mot behov hos både studenter och omvärlden. Göteborgs universitet erbjuder utbildning åt alla oavsett bakgrund och rekryterar medarbetare från olika kulturer. Universitetet arbetar i nära samverkan med omvärlden och är en aktiv och uppskattad förmedlare av kunskap. Som svar på de stora samhällsutmaningarna initierar Göteborgs universitet forskning som samlar vår styrka och expertis över fakultets-, institutions- och områdesgränserna. Syftet är ett mångvetenskapligt samarbete där olika infallsvinklar tas till vara. De utmaningar mänskligheten idag står inför är så komplexa att ingen vetenskaplig disciplin kan bearbeta dem effektivt på egen hand. Bland dessa utmaningar kan nämnas demografiska trender, migrationsmönster, klimatförändringar, utmaningar inom medicin och hälsa, energi- och livsmedelsförsörjning samt finansiella kriser och förändringar. Globala utmaningar stannar inte vid statsgränser. De påverkar världen i sin helhet, även om det sker inom ramen för lokala sammanhang, politiska och naturliga förutsättningar. FN:s Agenda 2030 och globala mål för hållbar utveckling kommer att utgöra ett ramverk för dessa globala utmaningar på alla nivåer i samhället, så även vid Göteborgs universitet. Nationellt styrs universitetets miljö- och hållbarhetsarbete av lagkrav såsom Högskolelagen 1 kap 5 och förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Intressenter Det finns många aktörer som påverkar miljö- och hållbarhetsarbetet vid Göteborgs universitet. Dessa aktörer utgör universitets intressenter, och deras krav och förväntningar på universitetets verksamhet listas i bilaga 1. Dialog med intressenterna sker kontinuerligt och utvärdering av de bindande krav som ställs på universitetet sker årligen i samband med utvärdering av lagefterlevnad inom miljö och hållbar utveckling eller i andra etablerade forum. Omfattning och avgränsning av miljöledningssystemet Universitetets har ett miljöledningssystem certifierat enligt ISO 14001 samt registrerat enligt EU:s förordning EMAS sedan 2004. Rektor är universitetets högsta ledning och ansvarar för miljöledningssystemet. Miljöledningssystemet omfattar samtliga verksamheter inom universitetet; forskning, utbildning på grundläggande och avancerad nivå, samverkan med det omgivande samhället, administration och övrig stödverksamhet. Universitetsstyrelsen och Internrevisionen omfattas inte av miljöledningssystemet.
Figur 1: Universitetets organisationsstruktur. Miljöledningssystemet omfattar samtliga fysiska platser där ovan nämnda verksamheter bedrivs. Där universitetets verksamhet bedrivs integrerat, eller samlokaliserat, med annan organisation ska ett gränssnittsavtal klargöra åtaganden och ansvar mellan universitetet och annan organisation.
Bilaga 1: Intressenttabell Intressent: Krav från intressenten på GU: Bindande krav? Uppföljning och återrapportering: Möjlighet: Risk: Hur förebygger vi risken? FN Global Compact, genom aktivt val av GU att delta Sker via Handelshögskolan som har undertecknat Global compact. PRME-rapport. Visa Handelshögskolans hållbarhetsarbete enligt internationella principer EU Lagkrav, t.ex Reach och andra förordningar Årligen Tydliga rutiner, utbildning, information. EU EMAS-krav EMAS-redovisning + interna och externa. Risk för förlorad registrering enligt EMAS Tydliga rutiner, utbildning, information. Regeringen Agenda 2030 Nej Möjlighet att inkludera samtliga dimensioner av hållbar utveckling i ett systematiskt ledningsarbete Regeringen Nationella miljökvalitetsmål Nej Regeringen LOU Via respektive upphandling Ökad möjlighet att ställa mer långtgående hållbarhetskrav i Risk för överklaganden pga hållbarhetskraven i Hög kompetens om hur hållbarhetskrav kan formuleras och
upphandlingar upphandlingar ställas i upphandlingar. Utbildningsdepartementet Integrering av hållbar utveckling i verksamheten i enlighet med Högskolelagen Redovisas årligen via Årsredovisningen Utvärdering via UKÄ under 2017 Tydliggör arbetet med integrering av hållbar utveckling i utbildning på nationell nivå. Naturvårdsverket Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Redovisas årligen till Naturvårdsverket Tydliga rutiner, utbildning, information. Regeringen/ Trafikverket REMM-uppdrag Redovisas årligen till Naturvårdsverket i samband med rapporteringen enligt MLS-förordningen resandet. Forskningsfinansiärer som VR, Formas, Vinnova, Sida, Naturvårdsverket Publikationer och forskningsresultat inom miljö och hållbar utveckling, vid erhållen finansiering Enligt ordinarie forskningsrutin Utvecklad forskning inom miljö och hållbar utveckling Utebliven finansiering och därmed minskad forskning inom området. Bra internt stöd i form av forskningsrådgivning. VGR GU har undertecknat VGR:s Klimatstrategi, Fossiloberoende region 2030, genom aktivt val av GU att delta Krävs ej. Delta som aktör i regionens klimatarbete. Ökad samverkan med andra aktörer i regionen. Akademiska Samverkan kring byggnader,, via avtal Följs upp via fastighets- och Möjlighet att skapa hållbara campus och
hus campusutveckling och energieffektivisering serviceenheten. minska energianvändningen Göteborgs stad, HIGAB Samverkan kring byggnader, campusutveckling och energieffektivisering, via avtal Följs upp via fastighets- och serviceenheten. Möjlighet att skapa hållbara campus och minska energianvändningen Göteborgs stad, trafikkontoret Förväntningar att GU ska främja hållbart resande. Nej Nej resandet. Göteborgs stad, Miljöförvaltningen Egenkontroll Interna, Tillsynsbesök Genom egenkontroll, årliga interna, tydliga rutiner samt utbildning. Andra kommuner där GU har verksamhet. Strömstad, Lysekil, Dals Långed, Mariestad. GU ska följa lokala regler och föreskrifter mm Årligen. Interna och externa Genom egenkontroll, årliga interna, tydliga rutiner samt utbildning. Gryaab Förhindra utsläpp av oönskade kemiska ämnen till avlopp Genom tydliga rutiner för vad som får hällas ut till avlopp,
Årligen. Interna och externa egenkontroll, årliga interna samt utbildning. Chalmers Samverkan, integrerade institutioner, gemensamma lokaler, genom avtal. Gemensamma forum för t.ex. miljö och arbetsmiljö Ökade samordningsvinster Risk för otydlig ansvarsfördelning Tydliga rutiner och fördelning av ansvar Sahlgrenska sjukhuset Samverkan, integrerad verksamhet., genom avtal. Gemensamma forum för t.ex. miljö och arbetsmiljö Ökade samordningsvinster Risk för otydlig ansvarsfördelning Tydliga rutiner och fördelning av ansvar Folktandvården Samverkan, integrerad verksamhet, genom avtal. Gemensamma forum för t.ex. miljö och arbetsmiljö Ökade samordningsvinster Risk för otydlig ansvarsfördelning Tydliga rutiner och fördelning av ansvar RISE Miljöledningskrav Externa Risk för förlorad certifiering enligt ISO 14001 och EMAS Genom ett välfungerande miljöledningssystem Studenter (potentiella, nuvarande, alumner) Ansvarstagande universitet, tillhandahålla utbildning med relevans för framtiden Nej Nej Möjlighet att ge studenterna färdigheter inom hållbar utveckling inom respektive utbildningsområde. Risk att utbildningar inte lever upp till studenternas förväntningar på innehåll av hållbar utveckling. Svårighet att nå ut med hållbarhetsarbetet till studenterna Fortsatt utveckling av arbetet med integrering av hållbar utveckling i utbildningen. Stärka lärarkompetensen. Synliggöra hållbarhetsarbetet på campus. Studentkårer Samverkan. Nej Nej Möjlighet att nå ut med hållbarhetsarbetet till
Underorganisationer, Students for Sustainablity. studenterna genom studentkårerna. Miljöbron Hög kvalité som mottagare av praktikstudenter. Nej Via respektive praktikant. Möjlighet att nå ut med hållbarhetsarbetet till studenterna genom Miljöbron. Dålig handledning av praktikanter ger badwill hos studenter. Bra planering av uppgifter och tid avsatt för handledning. Andra universitet och högskolor Best practice Nej Nej Ökad samverkan med nationella och internationella universitet kring hållbar utveckling Internationella nätverk (t.ex. GUPES, SDSN, ISCN, UNICA Green, NSCN) Best practice, genom aktivt val av GU att delta Inga formella krav på uppföljning. I GU Årsredovisning, GMV årssammanställning. Bidrag till olika rapporter Ökad samverkan med internationella universitet kring hållbar utveckling Möjlighet att sprida våra erfarenheter internationellt, bland annat kopplat till Agenda 2030. Allmänhet Trovärdig kunskapsförmedlare, Föregå med gott exempel Nej Nej Ökad rekrytering av personal och studenter. Dålig publicitet och minskat förtroende och minskad trovärdighet. Kvalitetsarbete i forskning och utbildning. Systematiskt miljöledningsarbete