Omvärlds- och intressentanalys för Linnéuniversitetets miljöledningsarbete

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Omvärlds- och intressentanalys för Linnéuniversitetets miljöledningsarbete"

Ulrika Jansson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Dnr:2018/ Processbeskrivning: Omvärlds- intressentanalys för Linné miljöledningsarbe Enligt ISO-standarden för miljöcertifiering (ISO 14001:2015) skall Linnéuniversit förtydliga vilka som är dess intressenter vilka krav förväntningar som de har på universit. Vidare skall en värdering göras av de risker möjligher som relationerna intressenterna skapar i relation förmåga upprätthålla miljöledningssystem. Ett universit har en särställning i t demokratiskt samhälle, där själva idén organisationen är undervisningen forskningen skall stå fri enskilda intressenters ensidiga krav förväntningar. Sinnebilden är snarare en öppenh för prövning av olika sorters idéer beenden som förekomma i t globalt sammanhang. Därför är d viktigt understryka roll skall vara samarba andra aktörer men där d främsta syft är utveckla den egna undervisningen forskningen. Insikten om de globala utmaningar som mänsklighen står inför gör studenter allmänh behöver förses kunskap verktyg för klara av den omställning som är nödvändig. Ett universit inte klara den uppgiften självt utan behöver samverka d omgivande samhäll; globalt, nationellt, regionalt lokalt. Linnéuniversit är där beroende av personer, organisationer, förag myndigher för nå sina mål. En inventering av intressenter har genomförts under hösten I bilaga 1 listas Linné huvudsakliga intressenter, deras krav förväntningar, samt vilka risker möjligher relationen skapar. När d gäller risker görs en kvalitativ bedömning uti paramrarna sannolikh konsekvens.

2 Sida 2 (7) Bilaga omvärlds- intressentanalys för Linné miljöledningsarbe: Intressenttabell Intressent Krav på Lnu Bindande krav? FN EU Globala hållbarhsmål Reach m fl lagar Förväntningar Linnéuniversit s ledning arba aktivt internt sera målen Uppföljning återrapporter ing Egen uppföljning Checklista för efterlevnad av lagar andra krav. Årlig uppföljning. Riksdagen Högskolelagen, via myndigher, t ex UKÄ Riksdagen Miljölagstiftni ng, via myndigher, t ex Jordbruksver k Risk Profilerin g engagem ang hos arb arna styra en för miljöpåv er. förse studenter na kunskap verktyg för möta globala utmaning ar styra en för miljöpåv Risk arb blir svårt sera följa upp sämre miljöpr estanda, rykte vite vid lagövert rädelse. rykte sämre miljöpr estanda, rykte vite Riskförebygga nde åtgärder Vara tydlig hur målen kopplas Kompensutv eckling inom miljölagstiftni ngsområd Begära förtydligande departement vad som förväntas av universit Kompensutv eckling inom miljölagstiftni ngsområd

3 Sida 3 (7) Regeringen Agenda 2030 egen uppföljning Regeringen Nationella miljömål Regeringen följer upp via länsstyrelser na Regeringen LOU Varje upphandling Utbildningsdepartement Integrering av Hållbar utbildning i utbildningen Naturvårdsverk Miljöledning i statliga myndigher SFS (2009:907) Rapporteras i ÅR Redovisas årligen Naturvårdsv erk er. integrera Agenda 2030 arb miljöledn ingsarb. styra en för miljöpåv er. ställa särskilda krav i upphandl ingarna Framgån gsrikt arbe lyftas fram som en konkurre nsfördel Framgån gsrikt arbe lyftas fram som en vid lagövert rädelse. Risk arb blir svårt sera följa upp Svårt applicer a sera överkla ganden kostnad er fördröjn ing som följd Negativ a utvärder ingar förtroen d Negativ a utvärder ingar Vara tydlig hur Agenda 2030 kopplas Förtydliga hur miljömålen relateras Utbildning kunskap kring hur hållbarhskra v ställas i upphandlingar. Forts systematiskt arbe för integrera hållbar utveckling i utbildning forskning Fortsa ansträngningar arba systematiskt miljö

4 Sida 4 (7) Jordbruksverk Statens strålskyddsinstitut Djurskyddsreg ler Strålskyddsreg ler Redovisas årligen. Redovisas via universit s strålskyddso rganisation. Trafikverk REMM Årlig rapport Naturvårdsv erk. Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län Miljömålslöfte Uppföljning Länsstyrelse ns sida Miljömålslöfte Uppföljning Länsstyrelse ns sida konkurre nsfördel Föredöm e kring djurhållni ng ik nå uppsa mål för resor transport er Uppföljni ng Länsstyre lsens sida Uppföljni ng Länsstyre lsens sida förtroen d Deb kring djurförs ök. Lagbrot t/oisk behandl ing. Dåligt Skadeg örelse. Utsläpp leda arbsm iljöprob lem. negativ publicit om inte åtgärder vidtas Svårt applicer a sera Svårt applicer a sera hållbarhsfråg orna Tydligh Lnu:s regler kring djurhållning. Miljösäkerhs utbildning av anställda. Kontroll av maskiner/strål källor. Arba systematiskt hållbarhsmål Förtydliga hur miljömålen relateras Förtydliga hur miljömålen relateras

5 Sida 5 (7) Regionförbund Södra Småland Kalmar kommun Växjö kommun Andra kommuner där Lnu har Vidéum AB Fastighsbolag Universitskajen Samversavt al Länstrafik Förväntningar Lnu skall främja miljöarbe Lnu skall följa lokala regler föreskrifter Egenkontroll Förväntningar Lnu skall främja miljöarbe Lnu skall följa lokala regler föreskrifter Egenkontroll Lnu skall följa lokala regler föreskrifter Samver för hållbart campus Samver för hållbart campus, genom ömsesidigt avtal, genom hyresavtal mm, genom hyresavtal mm Resvaneund ersökningar Tillsyn egenkontroll Tillsyn egenkontroll Tillsyn egenkontroll Lokal- service avdelningen följer utvecklingen löpande Lokal- service avdelningen resande Skapa en raktiv miljö för studenter, anställda besökare Skapa en raktiv miljö för negativ publicit om inte åtgärder vidtas Stor organis ation omsättn ing på persona l studente r Stor organis ation omsättn ing på persona l studente r Oklara ansvarsf örhållan den leda miljöpr oblem Brist på samver hämmar hållbarh sarb Brist på samver Klargöra vad som förväntas av universit Fortlöpande miljösäkerhs utbildning. Riskbedömnin gar som viktig del i undervisning forskning Fortlöpande miljösäkerhs utbildning. Riskbedömnin gar som viktig del i undervisning forskning Fortlöpande miljösäkerhs utbildning. Riskbedömnin gar som viktig del i undervisning forskning Bjuda in dialog för tydliggöra vilka förväntningar som finns Bjuda in dialog för tydliggöra

6 Sida 6 (7) Forskningsfinansiärer såsom VR, Riksbankens Jubileumsfond, FORMAS m fl Studenter; potentiella, nuvarande, alumner Kalmar Energi Växjö Energi Villkor för forskningsstöd innehåll i forskningsresu ltat Ett aktivt universit som verkar i samhäll Tydlig beställning av energi Tydlig beställning av, om finansiering ges d är t krav. följer utvecklingen löpande Forskningsre sultat publiceras. Energistatist ik Energistatist ik energi Linnéstudenterna Samarbe Linnébarom ern RISE Miljöledning ISOstandard Extern granskning studenter, anställda besökare Ökad nyskapan de forskning inom hållbar utvecklin g Förse studenter na kunskap verktyg för möta globala utmaning ar Ökad kunskap bland studenter na Synliggör a universite ts strävan utveckla hämmar hållbarh sarb Minska de forsknin gsansla g inom HU därför d inte prioriter as Fokus på miljö hämma andra sidor av hållbarh sarb. Svårt nå studente rna. Förlorat certifika t vilka förväntningar som finns Utvecklat stöd i forskningsrådg ivning Strategiska satsningar på samverspla ttformar kunskapsmiljö er Berätta vad universit är bra på vi strävar efter bli bättre. Öka ansträngningar na för fortbildning av personalen. Ett bra miljöarbe som bekräftas av miljöledningss ystem externa

7 Sida 7 (7) Andra lärosäten Polismyndighen Internationella partneruniversit Utbyte av erfarenher Tillhandahålla personal lokaler mm för utbildning Student lärarutbyte, via utbytesavtal/pr ogram Uppföljning t ex inom Treklövern Via interna externa miljörevisio ner Löpande sitt miljöarbe te Utbyte ger möjligh lära av andra Kunskaps utbyte Kunskaps utbyte om hållbarhe tsarb Otydlig rollförd elning revisioner Kommunicera krav förväntningar på varandra

Relevanta dokument

Miljöledningssystemets omfattning vid Göteborgs universitet

Miljöledningssystemets omfattning vid Göteborgs universitet Universitetets verksamhet ur ett omvärldsperspektiv Utbildning och forskning är universitetets viktigaste bidrag till en hållbar utveckling och