Ekonomi och Marknad december 2017 -Gris, nöt och lamm
Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris De genomsnittliga EU-priserna på griskött har en tydligare koppling till exportutvecklingen till Kina, även om viss eftersläpning råder. Under första halvåret av 2017 hade EU de högsta genomsnittliga priserna på griskött sedan 2013. Samtidigt väcktes frågor om rådande handelsutveckling och prisnivåer var långsiktigt hållbara eller bara en tillfällig bubbla till följd av den kinesiska omstruktureringen av den inhemska grisproduktionen under 2016. I jämförelse med de sju första månaderna 2016 har EUs export till Kina minskat med 43 procent under 2017, enligt siffror från EU. Som en konsekvens av en vikande exportmarknad har EUs genomsnittliga priser fallit tillbaka med närmare 17 procent sedan pristoppen i juni. I Tyskland är samma siffra minus 19 procent. Nöt Exporten av europeiskt nötkött har den starkaste trenden på fem år och prognosen för helåret talar om en -procentig ökning mot föregående år. Hong Kong utgör en allt viktigare exportdestination för europeiskt nötkött. Även Filipinerna får en viktigare roll, inte minst på grund av landets intresse för lågförädlade styckdetaljer. Utvecklingen återspeglar sig i prisutvecklingen på EU-nivå, som i genomsnitt är närmare tre procent högre under 2017, jämfört med föregående år. Den svenska prisbilden fortsätter alltjämt att skilja sig från den som råder inom EU och bland direkta konkurrentländer. Under årets 48 inledande veckor låg de genomsnittliga svenska priserna närmare 23 procent över EU-snittet. Får och lamm Svenska prisbilden på lamm, uttryckt i SEK, har förbättrats med 0,6 procent under 2017 i förhållande till 2016. Utvecklingen följer samma mönster som EU marknaden totalt sett men också vad som kan observeras i Irland. De svenska lammpriserna är i genomsnitt 6,4 procent högre än de irländska och 0,6 procent lägre än snittet i EU. Till skillnad från både det svenska gris- respektive nötköttet, som mer eller mindre är frikopplad från utvecklingen på EU- marknaden, utvecklar sig inte efterfrågan på svenskt lammkött på samma sätt. Den svenska lammnoteringen ligger snarare på EU-snittet och prisbilden påverkas starkt av handelsflöden och den svaga ställningen på hemmamarknaden. 2 LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 2017
Gris Utvecklingen i svensk grisproduktion De genomsnittliga EU-priserna på griskött har en tydligare koppling till exportutvecklingen till Kina, även om viss eftersläpning råder. Under första halvåret av 2017 upplevde EU de högsta genomsnittliga priserna på griskött sedan 2013. Samtidigt väcktes frågor om rådande handelsutveckling och prisnivåer var långsiktigt hållbara eller bara en tillfällig bubbla till följd av den kinesiska omstruktureringen av den inhemska grisproduktionen under 2016. Under andra kvartalet 2017 började en svagare efterfrågan från Kina, samt konkurrens från bland annat Canada, sätta tydliga spår i handelsstatistiken. I jämförelse med de sju första månaderna 2016 har EUs export till Kina minskat med 43 procent under 2017, enligt siffror från EU. Prognosen för helåret talar om en minskad export från EU motsvarande nio procent. Raset på den kinesiska marknaden kompenseras delvis genom en ökad efterfrågan från andra asiatiska handelspartners såsom Japan, Sydkorea och Filippinerna. Som en konsekvens av en vikande exportmarknad har EUs genomsnittliga priser fallit tillbaka med närmare 17 procent sedan pristoppen i juni. I Tyskland är samma siffra minus 19 procent. Under samma period har den svenska prisbilden förstärkts med närmare tre procent och understryker återigen skillnader i marknadsförutsättningar där de svenska grispriserna inte alls har samma exponering för globala handelsflöden. 19 18 17 16 Figur 1. Avräkningspriser på slaktsvin i utvalda EU-länder, tre år bakåt. sek/kg 15 14 13 12 11 2014-43 2014-48 2015-01 2015-06 2015-11 2015-16 2015-21 2015-26 2015-31 2015-36 2015-41 2015-46 2015-51 2016-03 2016-08 2016-13 2016-18 2016-23 2016-28 2016-33 2016-38 2016-43 2016-48 2017-01 2017-06 2017-11 2017-16 2017-21 2017-26 2017-31 2017-36 2017-41 2017-46 Danmark Tyskland Polen EU Källa: Jordbruksverket och EUkommissionen. Slaktutveckling och handelsflöden i Antalet slaktade grisar ökade med 2,4 procent under de inledande nio månaderna av 2017 i förhållande till samma period föregående år. Utvecklingen ligger linje med prognosen för helåret 2017. Svenskt griskött fortsätter att förstärka sin marknadsposition på hemmamarknaden. I slutet av september 2017 uppgick marknadsandelen till närmare 73 procent, det är en förstärkning med 4,8 procent jämfört med perioden januari-september föregående år. När handelsutvecklingen för årets första inledande nio månader nu redovisas ser trenden ut att fortsätta. Importvolymerna minskar sammantaget med 6,7 procent. Dock växer den svenska marknadsandelen på en totalt sett krympande marknad. Sedan 2013 har förbrukningen av griskött minskat med närmare fem procent i. Den svenska exporten av griskött ökade med 12,1 procent under samma period och kan i sin helhet förklaras av en kraftigt ökad avsättning på den nya zeeländska marknaden (+53%). Exportvolymerna motsvarar knappt en fjärdedel av vad som importeras. Fortfarande utmärks exportambitionerna av relativt spridda skurar, närmare 40 procent av exportvolymerna under det första kvartalet går till ett större antal länder som i denna sammanställning benämns Övriga. Tabell 1. Slaktutveckling och handelsflöden av griskött i. Antal slaktade grisar (1 000-tal) januari - september 2017 1 939,6 2,4 Export (ton) 21 854 12,1 Polen 5 982-1 Nya Zeeland 2 345 53 Danmark 1 596 24 Italien 304 449 Sydkorea 1 003-18 Storbritannien 1 480 9 Estland 323 42 Övriga 8 821 13 Import (ton) 88 405-6,7 Tyskland 37 711-7 Danmark 22 736-13 Nederländerna 5 320-5 Finland 4 788 - Belgien 2 195 0 Italien 1 753 - Irland 1 416-18 Ungern 52 - Övriga 14 435 8 perioden (%) 2017/2016 Lönsamhetsindikator Slaktgrisproduktionen och smågrisproduktionen upplever en marginalförsvagning under perioden januari-november med 7,1 respektive 2,3 procent i förhållande till samma period föregående år. Foderpriserna är mellan 2 och 3,8 procent högre under 2017, 20 18 16 14 12 8 6 4 2 0 20 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 samtidigt är de svenska avräkningspriserna för både smårespektive slaktgrisar i stort sett oförändrade sett mellan åren. Sett över längre period upplever dock svensk grisproduktion en stark lönsamhetsutveckling. Figur 2. Den svenska slaktgrisnoteringen i relation till priset på färdigfoder 1 och priset på smågrisar 2. Smågris/slaktvikt Foder x 2,8 Slaktgris Källa: Egen bearbetning 1 Multplicerat med en faktor: 2,8 kg foder/kg levande tillväxt. 2 Priset på smågrisar är dividerat med en slaktvikt om 91,4 kg. Källa: Jordbruksverket och SCB. 3 LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 2017 LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 2017 4
Nöt Utvecklingen i svensk nötköttsproduktion Exporten av europeiskt nötkött har den starkaste trenden på fem år och prognosen för helåret talar om en -procentig ökning mot föregående år. Hong Kong utgör en allt viktigare exportdestination för Europas nötkött. Även Filipinerna får en viktigare roll inte minst på grund av landets intresse för lågförädlade styckdetaljer. Detta återspeglar sig i prisutvecklingen på EU-nivå som i genomsnitt är närmare tre procent högre under 2017 jämfört med föregående år. Den svenska prisbilden fortsätter alltjämt att skilja sig från den som råder inom EU och bland direkta konkurrentländer. Under årets 48 inledande veckor låg de genomsnittliga svenska priserna närmare 23 procent över EU-snittet. Både EU överlag (+3,2%), Irland (+1,8%) och Tyskland (+3,9%) har dock starkare pristrender än vad som råder för svenska nötköttspriser som försämrats i förhållande till föregående års nivå. Irland, som är en framstående exportör av nötkött, gynnas av sin exponering på viktiga exportmarknader. Slaktutveckling och handelsflöden i Antalet slaktade nötkreatur minskade med närmare 1,2 procent under årets första nio månader i förhållande till samma period föregående år. Men utvecklingen fortsätter att variera kraftigt mellan djurkategorier. En fortsatt avtagande slakt av i synnerhet kalv och hondjur vittnar om ett gynnsamt marknadsläge och en pågående besättningsuppbyggnad, delvis genom omstruktureringar av befintliga mjölkbesättningar. Den svenska exporten av nötkött ökade med 11,5 procent under perioden januari - september 2017 i jämförelse med föregående år, dock från förhållandevis låga nivåer. En fortsatt stark handelsutveckling till Tyskland bidrar till detta men med tanke på de höga svenska nötköttspriserna rör det sig sannolikt om vidareexport av importerat nötkött. Importen av nötkött till minskade med 6,2 procent under samma period. De tre största importländerna; Irland, Tyskland och Nederländerna fortsätter tappa marknadsandelar i. Mycket talar för att utvecklingen står sig på årsbasis vilket innebär lite av ett trendbrott på den svenska marknaden som har en närmast obruten trend av stigande import av nötkött sedan slutet på 80-talet. Samtidigt visar förbrukningen av nötkött tecken på att minska under 2017 efter en stigande konsumtionstrend sedan 2009. Tabell 2. Slaktutveckling och handelsflöden av nötkött i. Antal slaktade nötkreatur (1 000 tal) januari september 2017 296,6-1,2 Kalv,2-14,3 Tjur 134,5 4,1 Stut 26,7 5,1 Ko 85,9-7,2 Kviga 39,3-4,2 Export (ton) 13 678 11,5 Tyskland 8 592 21 Finland 1 490-14 Danmark 1 291 Belgien 438-3 Norge 201-7 Nederländerna 31 78 Övriga 1 634 4 Import (ton) 99 735-6,2 Irland 22 734-13 Tyskland 17 196-5 Nederländerna 18 020-6 Polen 14 925 1 perioden (%) 2017/16 sek/kg 48 46 44 42 40 38 36 34 32 30 2014-45 2014-2015-3 2015-8 2015-13 2015-18 2015-23 2015-28 2015-33 2015-38 2015-43 2015-48 2015-53 2016-05 2016-2016-15 2016-20 2016-25 2016-30 2016-35 2016-40 2016-45 2016-2017-03 2017-08 2017-13 2017-18 2017-23 2017-28 2017-33 2017-38 2017-43 Lönsamhetsindikator Kalvpriserna har fallit med 1,8 procent och foderkostnaderna har stigit med 2,5 procent under 2017 i förhållande till föregående år medan avräkningspriserna är förhållandevis stabila. Sammantaget ger nyckeltalet nötkött minus foder och kalv i Figur 3. Avräkningspriser på ungtjurar i utvalda EU-länder, tre år bakåt. Danmark Tyskland Irland EU Källa: Jordbruksverket och EUkommissionen. medeltal 12,52 kronor per kilo hittills i år (vecka 1 - vecka 47) vilket kan jämföras med 13 kronor per kilo motsvarande period i fjol. En marginalförsämring för innevarande år motsvarande 3,7 procent. Danmark 9 778 5 Brasilien 1 239-22 Finland 2 596-6 Italien 3 859 - Övriga 9 388-9 Källa: Jordbruksverket och SCB.,00 45,00 40,00 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00,00 5,00 Figur 4. Avräkningspris, kalv- och foderkostnad per kg slaktad vikt. Kalv Foder Nötkött Avser 16 månaders mjölkrastjur, 300 kg slaktad vikt. Uppgifterna bygger på SCBs statistik för en R3 ungtjur men är justerade för klassning, från R till O-, och transportkostnad till slakteriet på drygt en krona är borträknad. 0,00 20 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Bearbetning av Svenska köttföretagen 5 LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 2017 LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 2017 6
Får och lamm Utvecklingen i svensk lammproduktion Svenska prisbilden på lamm, uttryckt i SEK, har förbättrats med 0,6 procent under 2017 i förhållande till 2016. Utvecklingen följer samma mönster som EU-marknaden totalt sett men också vad som kan observeras i Irland. De svenska lammpriserna är i genomsnitt 6,4 procent högre än de irländska och 0,6 procent lägre än snittet i EU. Till skillnad från både det svenska gris- respektive nötköttet, som mer eller mindre är frikopplad utvecklingen på EUmarknaden, utvecklar sig inte efterfrågan på svenskt lammkött på samma sätt. Den svenska lammnoteringen ligger snarare på EU-snittet och prisbilden påverkas starkt av handelsflöden och den svaga ställningen på hemmamarknaden. 62 58 54 Figur 5. Avräkningspriser på tunga lamm i utvalda EU-länder, tre år bakåt. SEK/kg 46 42 38 SE Irland EU 34 2014-46 2014-51 2015-4 2015-9 2015-14 2015-19 2015-24 2015-29 2015-34 2015-39 2015-44 2015-49 2016-01 2016-06 2016-11 2016-16 2016-21 2016-26 2016-31 2016-36 2016-41 2016-46 2016-51 2017-04 2017-09 2017-14 2017-19 2017-24 2017-29 2017-34 2017-39 2017-44 Källa: Jordbruksverket och EUkommissionen. Slaktutveckling och handelsflöden i Tabell 3. Slaktutveckling och handelsflöden av får och lamm i. Lönsamhetsindikator Prisnivån till den svenske bonden, uttryckt i SEK, är svagt stigande (+0,6%) mot föregående år. Sammantaget förbättrades marginalerna i lammproduktionen marginellt. Dock var prisnivån 2016 ett trendbrott med lägre priser jämfört med tidigare år. Marknaden har alltså stabiliserats på en något lägre nivå än den under 2015. För första gången på relativt länge går produktionstillväxten av svenskt lammkött i takt med konsumtionstillväxten, vilket talar för att den svenska marknadsandelen inte kommer att urholkas ytterligare under 2017. Antalet slaktade lamm, tackor och baggar har ökat markant under de första nio månaderna i förhållande till samma period föregående år. Mest anmärkningsvärd är utvecklingen för tackor och baggar där en ökning motsvarande 17,6 procent kan noteras. Sannolikt är utvecklingen en effekt av införandet av djurvälfärdsersättning på tackor. Ersättningssystemet har medfört en besättningsuppbyggnad och därmed ökad produktion. Det har också inneburit en ändrad hållandeperiod av tackor som gör att de går till slakt vid annan tid på året än tidigare. Den huvudsakliga ökningen av slaktade tackor och baggar kan observeras under årets inledande sex månader. Exporten av svenskt lammkött är försumbar och handelsstatistiken ska betraktas med viss skepsis då mycket talar för att exporten rör sig om vidareexport av utländskt lammkött. Det inledande kvartalet 2017 minskade importen av lammkött till vilket var något av trendbrott. Då ytterligare två kvartal kan redovisas blir det tydligt att utvecklingen var tillfällig. En lägre produktionskapacitet i Nya Zeeland kompenseras av ökade handelsvolymer från Irland och sammantaget ökar importen med 3,5 procent under de inledande nio månaderna av 2017 i förhållande till samma period föregående år. Antal slaktade tackor och baggar (1 000-tal) Antal slaktade lamm (1 000-tal) januariseptember 2017 22,2 17,6 1,1 5,4 Export 192-19,1 Import 648 3,5 Irland 4 024 24 Nya Zeeland 2 415-16 Belgien 534 23 Tyskland 617 29 Övriga 3 058-6 Källa: Jordbruksverket och SCB perioden (%) 2017/16 60 40 30 20 0 20-1 20-18 20-35 20-52 2011-17 2011-34 2011-51 2012-16 2012-33 2012-2013-15 2013-32 2013-49 2014-14 2014-31 2014-48 2015-13 2015-30 2015-47 2016-11 2016-28 2016-45 2017-2017-27 60 40 30 20 0 Figur 6. Utvecklingen i slaktintäkter och foderkostnader i den svenska lammproduktionen. Kraftfoder kr/kg Grovfoder kr/kg Slaktpris/kg Bearbetning av Magnus Jönsson. 7 LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 2017 LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD DECEMBER 2017 8
Utgivare: LRF 2017 Text: Christian Nordenskjöld Textbearbetning: Ingrid Whitelock Whitelock Projektmedia Grafisk form: Korea Grafiska Foto: Ola Ekstrand, Magnus Jakobsson, Jens Ljungdahl, Eleonore Marcusson, och Ester Sorri