Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård

Relevanta dokument
Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

Cervikal Dystoni, Fysioterapi Specialistvård

Cervikal Dystoni, Fysioterapi Specialistvård

Kunskapsstöd för fysioterapeuter. Cecilia Fridén, FoU-chef

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård

Fysioterapi vid Parkinson s sjukdom Breiffni Leavy

Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning

Kliniska riktlinjer: Fysioterapi vid Parkinsons sjukdom

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård

Svenska riktlinjer för fysioterapi vid Parkinsons sjukdom

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Parkinsons sjukdom - Rehabiliteringsteam - ARB FYS

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Kronisk njursvikt/njurtransplantation, Fysioterapi Specialistvård

Hjärtoperation med sternotomi, Fysioterapi Specialistvård

Blodsjukdom- Fysioterapi Specialistvård, Gävle

Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer

Fysioterapi vid Parkinsons sjukdom: svenska riktlinjer och hur gör vi. Parkinsons sjukdom

Gastric by pass opererade, Fysioterapi Specialistvård Gävle

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast

RUTIN FÖR. Otago. Fallförebygförebyggande träning. Medicinskt ansvarig för rehabilitering. Antaget

Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva

Workshop - Fall. Fysisk aktivitet och balansträning. Senior Alert

Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg. Hälsohistoria. Har patient någon/några av följande diagnos/symtom:

Rapport och statistik Aktivering och fysioterapi i hemmiljö 2016

Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet

INSTRUKTION - ARBETSMATERIAL

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Hälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion

Rehabilitering vid Parkinsons sjukdom

Parkinsons Sjukdom Fysioterapi

Fysioterapi metoder för Åtgärder Startkort

Fysioterapeutiskt perspektiv

Fysioterapi vid knäproteskirurgi Avd 232 och 233 Mölndals sjukhus

Enkät om lokala vårdprogrammet för osteoporos

Unga kroppar är gjorda för rörelse!

Dagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

TryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO

Benamputation Fysioterapi

Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands

Förebygga fall. Petra Pohl Med dr, leg fysioterapeut. Linghem % var 65+ år i Sverige % år 2060

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast

Fysisk aktivitet och träning vid MS

Fysisk aktivitet och träning vid KOL Dahlheimers Hus Ewa-Lena Johansson Med dr. spec sjukgymnast

TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer

Läget i Gävleborg. Antal patienter, Gävle. Antal patienter, Gävle

Artros och övervikt går det att komma ur de onda cirklarna?

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada

Fysioterapeutens viktiga roll

Neuroteam

Fast Track Fysioterapi vid elektiv höftproteskirurgi

HYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( )

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom

Gastric by pass opererade, Fysioterapi Specialistvård Gävle

Personlig tränare. Daniel Pineda The exercise is the test, the test is the exercise -Cheek

Vad är polio och postpolio?

Regin Dahl Fysioterapeut Arvika Sjukhus Cytostatika sektionen/palliativa teamet

Fysisk träning som behandling vid Parkinsons sjukdom

Sydöstra sjukvårdsregionen

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck mars

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Fysisk aktivitet vid cancer. Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet

Träning vid hjärtsvikt

S E N I O R A L E R T

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Hälseneruptur. Akut handläggning, uppföljning och fysioterapi vid SÄS

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med

Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge.

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Fot - Calcaneusfraktur - FYS

Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

Bilaga 1 SVP Fallprevention

Rutin för kontakt med hälso-och sjukvårdspersonal när brukarens tillstånd kräver det

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6)

regiongavleborg.se Bildkälla: Fysioterapeuterna

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv!

HUR TRÄNAR ELITSATSANDE BARN OCH UNGDOMAR?

Örkelljunga kommun. My Persson leg. fysioterapeut

Reviderad våren 2013 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom

MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning

Transkript:

Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-45701 Fastställandedatum: 2018-10-19 Giltigt t.o.m.: 2019-10-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Seija Hjärpsgård Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård Innehåll 1. Syfte och omfattning... 1 2. Ansvar och roller... 1 3. Beskrivning... 1 3.1. Behandlingsmål... 1 3.2. Indikationer... 1 3.3. Kontraindikationer... 2 3.4. Bedömning och utvärdering... 2 3.5. Behandling... 3 3.6. Dokumentation... 5 3.7. Besöksregistrering... 5 3.8. Informationsöverföring... 5 4. Plan för kommunikation och implementering... 6 5. Dokumentinformation... 6 6. Referenser... 6 1. Syfte och omfattning Syftet med behandlingsrutinen är att beskriva fysioterapeutiska åtgärder för patienter med Parkinsons sjukdom (PS). Rutinen gäller för Fysioterapi Specialistvård, Region Gävleborg. 2. Ansvar och roller Fysioterapeut inom Fysioterapi Specialistvård som ingår i neuroteamet ansvarar för att följa denna rutin vid omhändertagande av patient med PS. 3. Beskrivning 3.1. Behandlingsmål Den fysioterapeutiska behandlingen syftar till att maximera den fysiska funktionsförmågan och minimera sekundära komplikationer. Genom hela sjukdomsförloppet är den övergripande målsättningen för rehabilitering att optimera livskvaliteten för patienten. 3.2. Indikationer Det är viktigt med en kontakt tidigt i sjukdomsförloppet för att upptäcka och förebygga funktions- och aktivitetsnedsättningar. Regelbunden kontakt med fysioterapeut är att föredra, för att följa sjukdomsprogress, fysisk aktivitets-

Rutin 2(7) förmåga och att insatser/träning är på rätt nivå. Fånga upp om andra insatser/andra vårdnivåer behövs. Patienten rustas för att kunna upprätthålla egenträning i den mån det är möjligt. Indikation för fysisk aktivitet föreligger alltid vid PS. 3.3. Kontraindikationer Bassängträning kan vara kontraindicerat vid freezing-problematik. Kontraindikationer föreligger inte för allmän fysisk aktivitet och specifik fysioterapi. 3.4. Bedömning och utvärdering Anamnes: Socialstyrelsens indikatorfrågor för fysisk aktivitet Tidigare fall och tidigare nära fall under de senaste 6 eller 12 månaderna 3 stegs fallprediktion Bedömningsinstrument bör om möjligt användas genom vårdkedjan för att ge bästa möjliga förutsättning för utvärdering. Bedömning av motorisk funktion: styrketester 0-5 skalan enl Janda funktionell styrka; ex Chair Stand Test, Five Times Sit to Stand Modifierad Unified Parkinson s Disease Rating Scale (UPDRS) Bedömning av gång: Självvald eller maximal gånghastighet 10 m 6-minuters gångtest med skattning av allmän ansträngning, andfåddhet, bentrötthet och smärta Dynamic Gait Index (DGI) Functional Gait assessment (FGA) Freezing of gait questinaire (FOGQ) Bedömning av balans, fallrisk och fallrädsla: Timed Up and Go test (TUG) Bergs balansskala (BBS) BDL balansskala Mini-BESTest Falls Efficacy Scale (FES) Stops Walking When Talking (SWWT) Falldagbok

Rutin 3(7) Målutvärdering: Självskattning av aktivitetsutförande och nöjdhet med utförandet (VAS) Patientspecifik funktionell skala (PSFS) 3.5. Behandling PS är en sjukdom med varierande sjukdomsbild vilket gör att det är viktigt att behandlingen är individanpassad och att hänsyn tas till sjukdomens förlopp och personens målsättning. All träning utförs med fördel när patienten är välmedicinerad inte i off. En rehabiliteringsplan bör upprättas vid behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Information om fysisk aktivitet och träning Information om träning och daglig fysisk aktivitet är ett naturligt inslag i de fysioterapeutiska åtgärderna vid PS. Patientens upplevda hinder och underlättande faktorer måste beaktas. Rådgivning bör vara individanpassad och fysioterapeutens roll bör vara kunskapsförmedlande, pedagogisk, stödjande och motiverande. Användbara redskap kan vara motiverande samtal, träningsprogram och Fysisk aktivitet på recept (FaR). Parkinsondag Parkinsonskola för patient och närstående är ett redskap för att kunna hantera sjukdomen (prioritet 6 resp 7 i Nationella riktlinjer). Neurologmottagningen har valt att erbjuda patient och närstående information under en Parkinsondag. Målet är att ha en Parkinsondag två gånger per termin. Fysioterapeut deltar med en föreläsning. Material i form av en PowerPoint-presentation med fördel kan användas (se Parkinsondag ). Kondition/Styrka Vid PS kan hypokinetiska symptom och svårigheter till rörelse bidra till inaktivitet och i förlängningen nedsatt kondition och styrka. Ökad fysisk aktivitet föbättrar muskelfunktion och kondition.träningen ska ske i on -fas. Träning på gångband kan vara ett bra sätt att träna kondition. Rörlighet och hållning Personer med PS drabbas ofta av generell stelhet och ett tydligt flektionsmönster. De har svårt att ta ut rörlighet i ledernas ytterlägen. Det är viktigt med träning som ökar rörligheten i flexorer och rotatorer samt stärker extensorer och skulderretraktorer. En god rörlighet i bröstkorgen stimulerar till frekvent djupandning. Hypokinesi påverkar den frivilliga och reflexmässiga kraften i hoststöten. Det är viktigt att vid behov introducera PEP-träning för att förebygga pneumoni.

Rutin 4(7) Balans/Fall Gång- och balansträning består av olika övningar som utmanar och stimulerar bland annat stabilitetsgränser, sensorisk integrering, rörlighet, balansreaktioner, balansaktioner (antecipatoriska balansjusteringar) och även till viss del muskelstyrka. De stående och gående övningarna varieras så att de lättare kan överföras till det dagliga livets utmaningar. Träning av dual-task i kombination med gång- och balansträning har visat lovande resultat och de europeiska riktlinjerna lyfter även fram denna träning. Träning sker i klinik, men kan även ske i hemmet eller utomhus. Det är viktigt med individuell anpassning utifrån balansproblem, fallhistoria, miljö och livsstil. Fallpreventiva åtgärder kan innefatta information, hjälpmedel, medicinjusteringar samt fysisk träning som inkluderar balansträning. Gångträning Gångträning för att stimulera ett mer normaliserat gångmönster innefattar träning för att öka steglängd, gånghastighet, medrörelser i bål och armar samt förbättra vändningar. Då gångfunktionen är nära kopplad till faktorer som nedsatt postural kontroll och rörelseinskränkningar är det viktigt att se gångfunktionen som en funktion beroende av flera parametrar och inrikta träningen mot individuella behov. Träning på gångband har visat sig vara effektivt för att förbättra gånghastigheten (prioritet 4 enligt Nationella riktlinjer). En förklaring kan vara att gångträning på gångband ger en förstärkt cueingeffekt då patienten tvingas följa gångbandets hastighet vilket kan vara effektivt då patienten med PS ofta har brady- och hypokinesiproblematik. Stavgång är en bra träningsform för många patienter med PS. Det stimulerar till ökade medrörelser i bål och armar, vilket ofta är nedsatt hos patienten med PS. Stavarna kan fungera som extern reciprok cueing, vilket gör att patienten lättare hittar rytm i gången och kan minska förekomsten av freezing. Stavarna utgör ett balansstöd för dem som så behöver. Stavgång är också en effektivare motionsform jämfört med vanlig gång då det är mer energikrävande. Stavgång kan stimulera till ökad steglängd och förbättrat gångmönster. Förflyttningsträning (i/ur säng, gång, trappa, rullstolskörning) Regelbunden översyn av förflyttningar är viktig. Vid behov träning och genomgång av förflyttningstekniker för att öka självständighet och minska fallrisk. Smärtbehandling Beroende på smärtans härkomst kan bl a TENS, akupunktur, träning och stretching prövas. Cueing och kognitiva strategier Cueing syftar till att hitta strategier för att gå runt låsningar i basala ganglierna. Genom att använda sig av kognitiva strategier ökas medvetenheten vid utförandet av rörelse, t ex vid förflyttningar och gång (gånginriktad cueing prioritet 4 enligt

Rutin 5(7) Nationella riktlinjer). Komplexa och sammansatta aktiviteter kan delas in i mindre, enklare rörelser och läras in i en bestämd turordning för att underlätta genomförandet. Svåra sammansatta uppgifter bör undvikas i vardagen om rörelsestopp/freezing är förekommande. Cueing är ett sätt att med så kallade cues ge inre eller yttre stimuli till rörelse. Dessa kan användas av den parkinsonsjuke själv eller av personer i dess omgivning. Det kan exempelvis röra sig om auditiva cues med taktfast rytm eller musik, visuella cues med hinder eller märken att kliva över eller taktila cues med taktfasta klappar på höft/ben. Genom att använda cueing och kognitiva strategier i träning har personer med PS visats kunna förbättra sin ADL-förmåga, inklusive genomförandet av förflyttningar och gång. Individuell träning och träning tillsammans med andra Valet mellan enskild träning och individanpassad träning tillsammans med andra beror på patientens behov av stöd. Genom individanpassad träning tillsammans med andra finns möjlighet att lära av varandra eftersom man träffar människor med likartade problem. Behandlande åtgärder av psykiska funktioner De psykiska symtomen uppfattas av många patienter som mycket värre än den fysiska. Känsla av otillräcklighet, svårighet att fatta beslut, att ständigt vara tvungen att skjuta upp saker till morgondagen är påfrestande och stressutlösande. Vid rehabilitering är det viktigt att finna en balans mellan aktivitet och vila och hantera den stresskänslighet som finns. Hjälpmedel I det flesta fall gäller egenansvar vid införskaffande av gånghjälpmedel. Rekommendation av lämpligt gånghjälpmedel ges vid behov. Behovsbedömning av ortopedtekniskt hjälpmedel görs och rekvisition till Aktiv ortopedtekning skrivs. Patienten kan även själv vända sig till Aktiv ortopedteknik utan remiss och får då själv bekosta hjälpmedlet. 3.6. Dokumentation Patientjournal skrivs i Melior enligt rutin inom Fysioterapi Specialistvård. 3.7. Besöksregistrering Alla öppenvårdsbesök registreras i Elvis enligt rutin inom Fysioterapi Specialistvård. 3.8. Informationsöverföring Vid behov av informationsöverföring till annan vårdnivå sker det via telefon eller skriftligt. Skriftlig informationsöverföring sker på särskild blankett eller att rehabplanen skickas.

Rutin 6(7) 4. Plan för kommunikation och implementering Denna rutin kommuniceras genom mail från Platinainläggare till alla medarbetare inom Fysioterapi Specialistvård. 5. Dokumentinformation Dokumentet upprättat av Emelie Cassel, Helena Jensen, Ewa Niemi-Andersson och Marianne Skoglund, samtliga leg fysioterapeuter. Dokumentet granskat av Irina Sjöblom, överläkare neurologmottagningen. 6. Referenser Dokumentnamn Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros och Parkinsons sjukdom Svenska riktlinjer för fysioterapi vid Parkinsons sjukdom Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet. FYSS. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling Rutin Rehabplan, dokument-id 09-26551 Neuroteam och neurorehabteam, division medicin-psykiatri, dokument-id 09-74405 Rutin Elvis, dokument-id 09-127400 Parkinsondag Rutin ordination gånghjälpmedel Rutin Melior Plats http://www.socialstyrelsen.se/publika tioner2016/2016-12-1 https://www.fysioterapeuterna.se/glob alassets/professionsutveckling/kliniska -riktlinjer/dokument/svenskariktlinjer-for-fysioterapi-vidparkinsons-sjukdom.pdf Statens Folkhälsoinstitut; 2008 Dokumentsök Dokumentsök Dokumentsök Specialistvård\14. Arbetsområden\Neuro\Gävle Specialistvård\17. Rutiner\Metoder och hjälpmedel\gävle\hudik Specialistvård\17. Rutiner\Patientadministrativa rutiner\elvis och Melior

Rutin 7(7) Dokumentnamn Rutin för informationsöverföring till annan vårdinstans Checklista för öppenvård Plats Specialistvård\17. Rutiner\Informationsöverföring Specialistvård\14. Arbetsområden\Öppenvård\Öppenvå rd Gävle