Förslag till strategi ryska

Fakultetsledningen FÖRSLAG TILL BESLUT 1 / 6 2013-04-16 dnr V 2012/381 Fakultetsstyrelsen Förslag till strategi ryska 1. Inledning Fakultetsstyrelsen ska fatta ett strategiskt beslut om ämnet ryska. Det innebär att beslutet ska ha en inriktning som svarar mot Göteborgs universitets Vision 2020 och fakultetens egen handlingsplan för 2013-2015. Enligt den tidigare ska utbildningen vara kvalitetsdriven och ingå i en komplett miljö tillsammas med forskning och samverkan. I den kompletta miljön är utbildningen forskningsanknuten och forskningen utbildningsanknuten. I visionen slås fast att alla utbildningar ska utgå från uttalade kvalitetskriterier. Det innebär att alla utbildningar regelbundet ska utvärderas mot de uppsatta kriterierna och att resultaten ska omsättas i åtgärder. Fakulteten sätter upp som mål att alla utbildningar kvalitetssäkras som delar av högkvalitativa kompletta miljöer. Vidare vill fakulteten för grundutbildningen öka retentionen, höja prestationsgraden och stärka internationaliseringen. 2. Problembeskrivning De externa granskare som utförde den fördjupade granskningen efter fakultetens SWOT-analys konstaterar att grundutbildningen i ryska i stor omfattning utgörs av färdighetsträning med en ojämn fördelning av utbildningsvolymen mellan nivåerna. Retentionen till avancerad nivå är ytterst svag. Under 2011 låg en hst på avancerad nivå, 2012 var det två. De sakkunniga noterar därutöver att andelen externa medel är obefintlig på forskningssidan. Under de senaste fem budgetåren har ämnet totalt haft endast ett mindre anslag om 60 tkr som då uppbars av den numera pensionerade professorn. I förhållande till SWOT-undersökningen har läget snarast försämrats. Prestationsgraden har sjunkit de fyra senaste åren och låg 2012 på 58% vilket är lägst på fakulteten. Den lägsta genomströmningen har Nybörjarkurs 1, Humanistiska fakulteten Box 200, SE 405 30 Göteborg 031 786 0000, 031 786 1144 (fax) www.hum.gu.se

2 / 6 Nybörjarkurs 2, dvs kurser som ger behörighet till grundkurs, och Grundkurs del 1, resultaten ligger här mellan 48% och 54% på ett sammanlagt utfall om 57 hst, vilket utgör 80% av ämnets studenter. Den första terminens båda nybörjarkurser utgör 52 hst eller 73% av ämnets studenter. 3. Uppdraget Föreliggande förslag till strategi för ryska utgår från det beslut som Humanistiska fakultetsnämnden fattade 2012-06-20: Fakultetsnämnden beslutar genom acklamation om ryska att uppdra åt fakultetsledningen att i samråd med ämnet senast 31 december 2012 utveckla en strategi för hur kvalitet och hållbar utveckling kan uppnås i ryskan genom integrering i en större miljö. Vidare beslut i ärendet fattas av humanistiska fakultetsstyrelsen. Fakultetsledningen har gett institutionen i uppdrag att skriftligen redogöra för (1) vilka möjligheter för integrering i en (eller flera) större ämnesmiljö(er) som kan identifieras, (2) i vilken mån och på vilket sätt de möjligheter till integrering som kan identifieras skulle innebära en nationellt och internationellt konkurrenskraftig profilering av ryskan, (3) i vilken omfattning de samarbeten/den integrering som föreslås antas avhjälpa problematiken med ökad retention till högre nivåer och mindre ämnesmässig isolering på utbildningssidan samt innebära nya samarbeten på forskningssidan för ökad konkurrenskraft. Svar på den tredje frågan skulle inkludera en ekonomisk plan i konkreta siffror på förväntade utgifter och inkomster. 4. Institutionens svar på uppdraget samt fakultetsledningens kommentarer Institutionen presenterar i sin bilaga en egen uppdatering av SWOT-analysen, men vid kontroll av dess definitioner visar det sig att institutionens tillämpning inte stämmer och bedömningarna blir därför inte korrekta. Utan att här särskilt gå igenom institutionens egen bedömning av faktorerna kan det åter konstateras att utvecklingen inte har gått framåt. SWOT-analysens primära faktorer för att bedöma kvalitet och bärkraft är prestation (som har sjunkit kraftigt), framtidsperspektiv (som fortsättningsvis är svaga), samverkan och uppdragsutbildning (även idag svaga), lärarkompetens (nu förstärkt med en befordrad professor), utbildningsvolym och komplett miljö (som varken har stärkts eller försvagats). De sekundära faktorerna (bl.a. ekonomi, lärandemiljö och internationalisering) visar inte heller på en tydlig progression. Institutionen anger flera planer för utvidgade samarbeten, som är olika långt komna i konkretion och implementering. Studenterna ges under läsåret 2013-14 möjlighet att inom ramen för studierna i ryska följa en kurs vid samhällsvetenskaplig fakultet, Ryssland mellan förflutet och framtid (15 hp, uppdelat i två delkurser som kan läsas var för sig) som

3 / 6 behandlar den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen i Ryssland. Det framgår inte av institutionens redogörelse för hur stort inslag i undervisningen som lärarna i ryska ska stå för, men vid ytterligare förfrågan framkommer att ryska ska delta med två undervisningspass. Det är oklart på vilket sätt kursen bidrar till en kvalitativt mer hållbar utbildning i ryska av flera skäl. Den har karaktären av en orienteringskurs och är redan i dagsläget valbar som fristående kurs. Vid kontakt med samfak framgår att kursens framtid är synnerligen oviss och att den nuvarande läraren är pensionerad. SPL framför i bilaga 2 att Ryssland mellan förflutet och framtid är tänkt att utgöra hälften av studenternas första termin i ämnet, alldeles oavsett om de läser på nybörjar- eller grundnivå. Men för att en sådan kurs ska vara kvalitetshöjande behöver den utvecklas till en kurs som ges på ryska och kommer längre fram i utbildningen, gärna på avancerad nivå. En halv termins studier på svenska bidrar inte till att höja språkfärdigheten som på nybörjarnivå och grundnivå bör vara i fokus. Ny kurs planeras tillsammans med konstnärlig fakultet, Rysk samtidskultur, som skulle innebära föreläsningstillfällen för lärarna. Kvantiteten framgår inte av redogörelsen men det tycks inte handla om mer än ett eller ett par tillfällen. SPL anger i bilaga 2 att Rysk samtidskultur planeras på fortsättningsnivå från vt 2014. Den är också valbar som enstaka kurs. Det är oklart på vilket sätt den bidrar till en kvalitativ mer hållbar utbildning i ryska. Ämnet har utvecklat möjlighet för studier vid universiteten i S:t Petersburg och Novgorod. Samarbetet med Novgorod inleds vt 2013. Antalet studenter som varit registrerade på kursen RY1203 (15hp, grundnivå) i S:t Petersburg var noll år 2010, året därpå sex stycken och nio personer 2012. Den omfattar än så länge få studenter (drygt två hst för det senaste året). Vidare framhävs att ryska ingår i Internationella språkprogrammet. Det handlar dock om ytterst få studenter. Ryska är i dagsläget inte valbart som förstaspråk och den begränsade efterfrågan på ryska som andraspråk ger det en osäker prognos som förstaspråk. I ISP har av första kullens studenter tre stycken (av 36) angivit att de avser välja ryska som andraspråk. Ryska ingår också i Översättarprogrammet, där i genomsnitt en student läser ryska per år (över en tioårsperiod). SPL för diskussioner med LUN om att söka examenstillstånd för ryska inom lärarutbildningen, det är omöjligt att sia om hur många studenter som skulle välja inriktningen. Det förutskickas att ryska kan komma att bli valbart inom Internationella ekonomprogrammet, men det är inte möjligt att bedöma hur realistisk planen är eller hur många ekonomistudenter som skulle välja en sådan inriktning. Slutligen föreslås att det inrättas en studiegång alternativt ny inriktning inom ISP, Russian Studies, men det saknas analys av behov av utbildningen, vilka och hur många studenter som ska följa programmet, samt framför allt en konkret och förankrad plan för dess genomförande. Sammantaget bidrar inte institutionens förslag till en kvalitativ förstärkning av ryska. Det är oklart hur angivna planerade samarbeten avhjälper ämnets problematik och de saknar konkretion. Den starkare retentionen inom program får inte effekt på ämnet eftersom få studenter finns i de program som ryska ingår i.

4 / 6 Det går inte heller att se hur de planerade utbildningssamarbetena med CES, Konstnärlig fakultet, LUN och Internationella ekonomprogrammet stärker de av institutionen angivna profileringarna mot samtida kvinnolitteratur på litteratursidan och mot lexikalisk och grammatisk semantik samt korpuslingvistik på språkvetenskapliga delen. Det finns ingen plan för hur forskningsinriktningarna ska bidra till att stärka utbildningssamarbeten och kvaliteten på det egna utbildningsutbudet. 5. Fakultetsledningens förslag Mot bakgrund av ämnets problematik, institutionens underlag och de ramar som ges för strategiska beslut av Vision 2020 och fakultetens handlingsplan 2013-2015 ser fakultetsledningen två alternativ. 5.1 Förslag till beslut: Alternativ 1 I ett nationellt perspektiv är ryska ett litet ämne och man kan fråga sig vid hur många lärosäten det är rimligt att bedriva grundutbildning. Ryska ges för närvarande vid universiteten i Uppsala, Stockholm, Lund, Umeå och Göteborg, samt vid Högskolorna i Dalarna och Malmö. HSV utvärderade ryska/slaviska språk på kandidatnivå i Göteborg, Lund och Stockholm. HSV:s utvärdering visar att oroväckande få uppsatser presenteras, det rör sig om 5-6 uppsatser per utvärderad utbildning under en treårsperiod. Endast vid Stockholms universitet kunde magisterexamen utvärderas och då i slaviska språk, som var ensam om att få det högsta omdömet. Det kan också konstateras att förutsättningarna för att bedriva grundutbildning av god kvalitet med stöd i en forskningsstark miljö för Ryssland- eller Östeuropastudier är sämre i Göteborg än i Lund, Stockholm och Uppsala. På forskningssidan finns vid Göteborgs universitet sedan 2012 det av historiker inrättade Nätverket för forskning om Ryssland, medan exempelvis Uppsala universitet har gjort en omfattande forskningssatsning på Rysslandsstudier och vid Södertörns högskola är sedan länge Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning (CEEG) etablerat. Östersjöfonden, som finansierar bl.a. rysslandforskning, ger bara anslag till sökande med anställning vid Södertörns högskola. Också inom utbildningsmiljön är förutsättningar sämre i Göteborg. Rysslands- och Östeuropastudier är förutom kurserna i ryska begränsade till de ovan angivna valbara kurserna vid Centrum för Europastudier. Språkinstitutionen i Lund har, förutom professorn i ryska, en professor i Central- och Östeuropakunskap och därtill Centrum för Europastudier som griper över flera fakulteter. Personalresurserna för utbildning och forskning i ryska är betydligt större i Lund, Stockholm och Uppsala än i Göteborg. Vid inställande av undervisning i ryska skulle de studenter som idag läser på nybörjarnivå få vända sig till andra utbildningsanordnare än Göteborgs universitet, såsom bildningsförbund. Studenter som efterfrågar nätkurser på grundnivå kan vända sig till högskolorna i Dalarna och Malmö, eller universiteten

5 / 6 i Uppsala och Umeå. För campusutbildningar på högre nivåer skulle de få söka sig till andra lärosäten där forskningen är starkare och förutsättningarna för forskningsanknytning bättre. Fakultetsledningens förslag till beslut, alternativ 1: Fakultetsstyrelsen föreslås besluta att - undervisningen i ämnet ryska ställs in från och med budgetåret 2014. 5.2 Förslag till beslut: Alternativ 2 Alternativet till att ställa in undervisning i ryska kräver konkret utarbetade planer för att stärka ämnets kvalitet och hållbarhet. En strategi för att stärka kvaliteten i den utbildning som ges i ryska måste utgå från att ämnet lägger oacceptabelt stor vikt vid nybörjarundervisning och att retentionen mellan nivåerna är väldigt låg. Den fortsatt höga andelen studenter på nybörjarnivåerna parat med sjunkande prestationsgrad och förhållandevis få studenter som når grund- och fortsättningsnivåerna visar att det tas in alltför många studenter som endast efterfrågar en begränsad orientering i ämnet. Därtill kommer att den stora andelen studenter på nybörjarnivån som inte fortsätter på grundkursen, talar för att det är andra utbildningsanordnare som borde stå för en betydande del av den undervisning som fakulteten nu tar på sig att ge. Fakultetsledningens förslag i detta andra alternativ är att antagningen på nybörjarnivån kraftigt minskar, vilket bör ske stegvis. I hst-tilldelning inför 2014 föreslås en sänkning av uppdraget till 50 hst (fornkyrkoslaviska borträknat). Under förutsättning att docenten har 20% och professorn 45% av sin tjänstgöring från forskningsanslaget behövs ett uppdrag som ger ämnet närmare 2 MKR. Med 50 hst räknat på tilldelningen för 2013 får ämnet det. För 2015 begränsas den del av hst som ligger på nybörjarnivå till 40% av ämnets utbildningsplatser och för 2016 till 20%, vilket motsvarar den del av uppdraget som fakultetens ämnen får lägga på orienteringskurser. Om minskningen av hst på nybörjarnivåerna medför att utbildningsuppdraget minskar behöver ämnet kompensera med utökade samarbeten inom andra utbildningar och/eller konkurrera framgångsrikt om externa forskningsmedel som kan kompensera utbildningssidans ekonomiska svaghet. Fakulteten har redan förstärkt ämnet ekonomiskt på forskningssidan sedan rektor på förslag av fakultetens lärarförslagsnämnd nyligen befordrat en av ämnets lektorer. Det innebär att ämnet nu har en professor på språksidan och en docent på litteratursiden. Därmed ges större möjligheter att stärka forskningen med externa medel. Fakultetsledningen ger i detta förslag ämnets professor och docent i uppdrag att tillsammans utveckla en handlingsplan för ämnet. Den ska konkret ange hur prestation och retention ska förbättras, de högre nivåerna stärkas och hur anknytningen till de av institutionen angivna forskningsprofilerna ska säkras.

6 / 6 Professorn och docenten ska ta nödvändiga kontakter med andra utbildningar för att i handlingsplanen klargöra och konkret ange när och hur ryska infogas i dessa. Det ska framgå vilka målgrupper utbildningarna har och vilken omfattning ämnets engagemang i respektive utbildning har med avseende på kursernas omfattning, undervisningsuppdrag och antal studenter. Handlingsplanen ska vara inlämnad senast 1 mars 2014. Därtill ges institutionen i uppdrag att inkomma med rapporter till HFS senast 1 april 2014 och 1 april 2015 som beskriver hur ämnet har utvecklats och på vilket sätt det under följande år kan uppfylla målet att ge studenterna en kvalitativt god utbildning i ryska som också är ekonomiskt bärkraftig. Fakultetsledningen föreslår att HFS fattar nya beslut om den framtida grundutbildningen i ryska mot bakgrund av handlingsplan och rapport 2014 och återigen 2015. Fakultetsledningens förslag till beslut, alternativ 2: Fakultetsstyrelsen föreslås besluta att utbildningsuppdraget i ryska minskar till 50 hst 2014. För 2015 begränsas den del av hst som ligger på nybörjarnivå till 40% av ämnets utbildningsplatser och för 2016 till 20%, vilket motsvarar den del av uppdraget som fakultetens ämnen får lägga på orienteringskurser ämnets professor och docent ges i uppdrag att tillsammans utveckla en handlingsplan för ämnet enligt fakultetsledningens förslag till strategi som ska inkomma till HFS senast 1 mars 2014 institutionen ges i uppdrag att enligt fakultetsledningens förslag till strategi inkomma med rapport till HFS senast 1 april 2014 och 1 april 2015, samt att styrelsen beaktar dessa underlag vid beslut om förnyat grundutbildningsuppdrag till ryska.