Globala trender inom miljöoch klimatområdet. Peringe Grennfelt IVL Svenska Miljöinstitutet 6 mars 2008

Relevanta dokument
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Ekonomiska konsekvenser av kommissionens förslag till ett nytt Utsläppstaksdirektiv. Stefan Åström, IVL,

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Vad har hänt med utsläppen i Europa? Peringe Grennfelt

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna

Kväve i ett internationellt perspektiv. Peringe Grennfelt IVL Svenska M iljöinstitutet

Klimateffekter i omvärlden: Hur påverkas Sverige? Adis Dzebo, Stockholm Environment Institute Adis.dzebo@sei-international.org

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Luftfrågorna i ett europeiskt perspektiv Svenska luftvårdsföreningen 25 oktober 2011

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, Johan Kuylenstierna Executive Director

Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Vad händer med jordens klimat?

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Luftvårdsarbetet nationellt och internationellt drivkrafter och bromsar

På väg mot friskare luft i Skåne

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI


Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län

Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön

EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI?

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Dagordning Stramamöte

Forskningsresultat från CLEO-programmet som underlag till FU15. -hur påverkar klimatförändringen möjligheten att uppnå våra miljömål?

Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Accessing & Allocating Alternatives

Europeisk luftvårdspolitik. Christer Ågren AirClim

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av


Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

Resultat från Krondroppsnätet

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Biogas som värdeskapare

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

WATER JPI Mats Svensson, Havs och vattenmyndigheten

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Partikelemissioner från Sjöfart

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet

Biogas som värdeskapare

På väg mot hållbarhet?

Översynen av EU:s luftpolicy

FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?

Vägen mot 100% förnybart Vart står vi idag?

Troposfäriskt ozon - Effekter på vegetation och kollagring

Kan Sverige uppfylla miljömålspreciseringar för försurning och övergödning

Miljömålen i ett nytt klimat

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Biogasens möjligheter i Skåne. Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd Landskrona,

Klimatneutrala Västsverige

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Sjöfartens bidrag till bättre luftmiljö

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden

Hur påverkas hälsan av hur vi transporterar oss?

Kemi i inomhusluft: När luftföroreningar utifrån och inifrån möts. Sarka Langer

Dennis Pamlin Ansvarig klimat & handel/investeringsfrågor, WWF. WWFs perspektiv samt planerat arbete under valrörelsen

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Flyget och klimatet. Jonas Åkerman. Forskningsledare, Strategiska hållbarhetsstudier/kth

Verkliga utsläpp från fartyg

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

SCAC 2 Swedish Clean Air and Climate Research Programme Phase 2 Hemispheric transport of air pollutants, impacts and abatement strategies

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Välkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4

Flyget och klimatet. Jonas Åkerman. Strategiska hållbarhetsstudier/kth

ETAPPMÅL OM LUFTFÖRORENINGAR. Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa

SOLAR LIGHT SOLUTION. Giving you the advantages of sunshine. Ningbo Green Light Energy Technology Co., Ltd.

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Hälsoeffekter av luftföroreningar

GÄVLE Anna Ryymin Salla Salovaara

Transkript:

Globala trender inom miljöoch klimatområdet Peringe Grennfelt IVL Svenska Miljöinstitutet 6 mars 2008

or på den lobala öagendan Globalisering och transporter Kväve Livgivare och problem Luftföroreningar och klimat samverkande problem och lösningar

balisering Godstransporterna ökar globalt snabbare BNP Transporterad mängd gods och olja på världshaven har ökat med 70% på 20 år Flygtrafikens långsiktiga ökningstakt mer 5 % per år. Industrialisering av tidigare orörda områd (Sibirien, Arktis, oljeutvinning till havs) Från svart och vitt till grått Föroreningar transporteras mellan kontinenter och globalt

emissioner trafik 050

bal sjötransport 10 9 tonkm g ökning i transportarbete r de senaste åren. ökning i installerad reffekt 2001 to 2006 la försäljningen av marin erolja ökade med cirka mellan 2001 och 2005. ns förbrukning av olja kattas till cirka 250 Mt, rad på aktivitetsllering) och motsvarar t CO 2 Transport work (Billions of ton-milles) 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 1985 1990 1995 2000 Sources: Fearnleys (2006), Eide et al 2007 Emission and impact from future shipping activities. In prep

Tätheten i fartygstrafiken avslöjar var emissionerna finns (AMVER data, 2001).

(Sources: CIESIN 2002 Eide et al 2007 Em impact from future shipping activities. In pr GDP Future ship emissions- significant increase A1B A2 B2 B1 A1B Emission CO2 (Mt) 2500 2250 2000 1750 000 2020 2040 2060 2080 2100 1500 CO 2 emissions 1250 1000 750 500 250 0 2000 2020 2040 High, Eide et al. (2007) Low, Eide et al. (2007) Activity based (preliminary) High, Eyring et al. (2005) Low, Eyring et al. (2005)

New sea routes- projections 2025 8 (A1-IPCC scenario, preliminary ) Compared to year 2000: www.ivl.se Source: Eide et al 2007 Emission and impact from future Peringe Grennfelt 8shipping april 2008 activities. In preparation; AMVER US Coast Guard; COADS.

Observera logaritmisk skala

Data from J Corbett

Klimatpåverkan av flygtrafik Källa: Sausen et al 2005 med till Meteorologische Zeitschrif

Troposfäriskt ozon luftförorening och klimatgas Ozon nr tre i betydelse som klimatgas Kort uppehållstid gör dess långsiktiga betydelse mer begränsad Stor betydelse för hälsa och effekter på ekosystem Uppåtgående trend har ökat fokus

Global Ozon Air Quality: Multi-model assessment risks to hum health and c Submitted to ACPD, 2007 -level ozone (O 3 ) damages human health and natural ecosystems and reduces crop yields. In large areas of the industrialized and developing w t O 3 levels substantially exceed thresholds for effects on human health and the environment. Year 2000 SOMO35 (ppbv.days) [WHO do not a threshold fo SOMO35] Ellingsen et

Projected changes in SOMO35 by 2030, under two different scenarios IIASA MFR IPCC SRES A2 Ellingsen et al., submitted to ACPD, 2007

trends in surface O 3 since the 1970s at various relatively remote sites t al., 2006

hropogenic NO x emission scenarios 2000-2100 200 150 SRES A2 Original SRES B2 Million tons NOx 100 50 IIASA CLE IIASA MFR IIASA CLE 2050 (+Climate Change) 0 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 IIASA current legislation (based on socioecon Europe North America Rest of world Original IPCC SRES B2 ACCENT Photocomp runs Former Soviet Union Asia Deforestation, savannah burning, agricultural waste World total

Kväve livets byggsten som kan bli livets hot

verskridande av kritisk belastning för vergödning 2000 2010 202 ndel av ekosystemen över kritisk belastning

000 N = föda; energi = N 90 000 000 000 000 000 World population milions Agriul. surface milions ha Fertilizer Tgr NOx emissions 80 70 60 50 40 30 20 Fertilizers and NOx 000 10 0 0 1850 1900 1950 2000 Year Carl Bosch Fritz Haber

kadeffekt Lokalt Kvävedioxid - hälsa i tätorter Ammoniak - ekosystemeffekter kring jordbruksområden Nitrat i grundvatten Regionalt Nitratpartiklar hälsa Övergödning av mark och marina ekosystem Försurning Marknära ozon (kvävedioxid) Globalt Troposfäriskt ozon Dikväveoxid - global uppvärmning Positiva effekter: Ökad produktion Kvävenedfallet gynnar kolinbindning i mark

CAP, Rural Development NO 3 and Water Framework Marine strategy NO 3 Water and soil pollution Kyoto Protoc lture stry sport holds NH 3 NOx ission control N 2 O N- deposition Acidification Eutrophication Secondary Particulate matter Climate Change Cultural heritage Biodiversity Ecosystems Health Impact Natura 2 Biodiversit NEC dir CLRT

Kvävefrågorna samlas för en gemensam strategi? Konventionen för långväga gränsöverskridande luftföroreningar har format en särskild arbetsgrupp för kväve. Kommissionen överväger en särskild policiy-utveckling för kväve i samband med utvecklingen av den framtida jordbrukspoltiken

Kvävets roll i klimatpåverkan 2 y ( ) CO 2 Radiative Forcing (W m -2 ) 1 0-1 CH 4 Halocarbons N 2 O +ve components -ve components -ve N effects +ve N effects stratospheric ozone tropospheric ozone fossil fuel BC nitrate fossil fuel OC biomass sulphate burning mineral dust aerosol indirect effect contrails cirrus solar landuse (albedo only) -2 High High High High Med Med Low V Low V Low V Low V Low V Low V Low V Low V Low V Low Level of scientific understanding

Klimat och luftföroreningar Flera luftföroreningar påverkar klimatet och vice versa Ozon: klimatgas och luftförorening Metan: Klimatgas som är betydelsefull för ozonbildning Aerosoler: Hälsoeffekter och påverkan på strålningsbalansen Samspel på ekosystemnivå Kvävenedfall gynnar kolinbindning, försurar och (över)göder Ozon minskar fotosyntes och kolinbindning Åtgärder för luftföroreningar och klimat ofta gemensamma Energieffektivisering minskar klimatgaser och luftföroreningar CCS förutsätter långtgående rökgasrening Problem, bioenergi ökar partikelutsläpp

M10 and CO 2 Forecast for China and India Thousand Tons of PM10 Million Tons of CO 2 4000 3000 2000 1000 2005 2008 2015 2025 2035 * Projected PM10 and CO 2 are based on current plans for emission ( China, P.R. standards and fuel efficiency targets in China and India. * Intervention is required to also bring down CO2 emissions from India transport. B, 2006 0 2005 2008 2015 2025 2

Indien: Åtgärder bromsar och till och med vänder trenden i många städer 50 00 50 00 50 0 Delhi * * * * * Kanpur 2004, For a Breath of fresh Air Lucknow Hyderabad Bangalore 2000 2001 2002 2003 2004 Standard for residential areas Chennai Kolkata Ahmedabad Mumbai

Globala övervakningssystem Drivs kring miljö och säkerhet

rering av mätningar och modellering Satelliter Flyg Lidar, Sonder 3-D Kemi o transportmodeller Import Export Markbundna mätningar Emissioner Nedfall USA EUROPA ASIEN

Slutsatser Klimat- och energifrågorna går från ord till handling Globala transporter ökar Ozon viktig växthusgas och luftförorening som kan hanteras Åtgärdsarbete kombinerar klimat och luft Kväve ett ökande problem

Tack för uppmärksamhet www.ivl.se