Kunskapsstyrning exempel Diabetes

Relevanta dokument
HFS-strategidagar 9-10 september 2015

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham

Världsdiabetesdagen 14/ : Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team Kl Blå Korset

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014

För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE)

Etablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot

Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK. Tony Holm

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Britt-Marie. Malin. Esther. Sigge. Arne

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

Återföringsdagen 27/ Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga

Tandhälsa diabetes och parodontit

Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården

Förebygg, upptäck och behandla fysisk ohälsa hos personer med psykossjukdom

Riktlinjer för kontinuerlig glukosmätning vid diabetes (CGM)

NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES. För en jämlik och kunskapsbaserad

Nationella Riktlinjer Diabetesvård stöd för styrning och ledning. Preliminär version

Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning Preliminär version

Din rätt att må bra vid diabetes

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Minnesanteckningar från nätverksträff för RMPG sekreterare

Oral hälsa vid sjukdom Psykisk sjukdom Diabetes

Världsdiabetesdagen : Nya riktlinjer och rekommendationer hur speglar de mångfalden i diabetesvården?

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning

Typ 2-diabetes behandling

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

regiongavleborg.se Bildkälla: Fysioterapeuterna


Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården

Det nya tandvårdsstödet. För dem som verkligen behöver det

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Kommunal hemsjukvård vid diabetes - blodsockermätning

Projekt och aktiviteter inom kronisk sjukdom och primärvården

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det nya tandvårdsstödet För dem som verkligen behöver det. Information till dig som arbetar inom vården

Protokoll från möte med Nationella programrådet diabetes den 10 september 2015

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

regiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning

Handlingsplan Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar

Implementering. - Nationella riktlinjer måste implementeras för att göra någon skillnad! Tony Holm

Uppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL

Landstingens kunskapsstyrningsmodell

Har du en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar dina tänder? Nu finns ett nytt ekonomiskt stöd till tandvård. Läs mer på 1177.

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Utmaningar och möjligheter i den nya kunskapsmodellen. Lars Rex Enhetschef Koncernkontoret

Utmaningar & strategier för sköra och äldre. GÖRAN FRIMAN Leg. Tandläkare, med dr

Politisk viljeinriktning diabetes

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Kunskapsstyrning i Landstinget Dalarna. Samverkansnämnden 3-4 december 2015 Gösta Andersson Birgitta Göthman

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Nationellt Programområde Psykisk hälsa

Nationella riktlinjer för f tandvården

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

God och nära vård i Gävleborg. I samarbete med Gävleborgs kommuner

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det tredje steget i tandvårdsreformen. Mariana Näslund Blixt Socialstyrelsen Anna-Lena Rosendahl Försäkringskassan

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

System för kunskapsstyrning

Uppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL

Prevention och behandling vid

Etablering av sjukvårdsregionala programområden (RPO) Hösten 2018

Välkommen! Hur kan vi göra psykosvården bättre?

Kunskapsstyrning av hälso- och sjukvården. Thomas Troëng Gunilla Skoog HSN

Utvärdering av vården vid stroke

Regionala diabetesrådet (RDR)

Interprofessionell samverkan astma och KOL

Verksamhetsberättelse 2017

Transkript:

Kunskapsstyrning exempel Diabetes Ingrid Östlund Bitr Hälso- och sjukvårdsdirektör 2015-10-07

Kunskapsstyrning Bästa möjliga kunskap vid varje möte Gör det lätt att göra rätt Lärande organisation

Kunskapsstyrning för bästa möjliga resultat Bättre resultat för patienter Bättre professionell utveckling Alla Bättre system och processer

Patienter 7. Ägarskap för resultat och fokus på prevention Vårdenhet Huvudman 1. Fokus på patientens målvärden 2. Riktade insatser till patienter med sämre värden 3. Enhetens resultat ständigt på agendan 4. Tillgänglig kunskap och tydliga förväntningar 5. Uppföljning och återkoppling Vårdenhet av resultat 6. Flerårigt förbättringsarbete kring diabetes Nationell och internationell kunskap och struktur

Kunskapssunderlag..

Centrala rekommendationer områden Att förebygga typ 2-diabetes. Att förebygga diabeteskomplikationer. Patientutbildning. Att följa och kontrollera blodglukosnivån. Allvarliga fotproblem. 2015-02-17

2015-02-17

2015-02-17

Kunskapssunderlag..

Att följa och kontrollera blodglukosnivån Munhälsa Hälso- och sjukvården bör hänvisa personer med diabetes med ökad risk för försämrad munhälsa eller pågående tandlossningssjukdom till tandvården för ställningstagande till förebyggande åtgärder eller behandling mot karies och parodontit. 2015-02-17

Ekonomiska konsekvenser på kort och lång sikt för centrala rekommendationer Åtgärd Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka ohälsosamma levnadsvanor vid ökad risk för typ 2-diabetes Central rekommendation Kort sikt Rad A2 Att förebygga diabeteskomplikationer Fysisk aktivitet Rad A23 och A24 Intensivbehandling för att sänka HbA 1c Rad B1 B3 Årlig undersökning av albumin i urinen Rad E3 Ögonbottenundersökning vid typ 2-diabetes Rad E2 Fetmakirurgi med strukturerad uppföljning Rad A16 A17 Patientutbildning Patientutbildning i grupp Rad D3 D4 Att kontrollera blodglukosnivån Glukossänkande läkemedel vid typ 2-diabetes Rad B15, B17, B18, B19, B20, B66, B67, B57, B45, B22, B23, B36, B24, B25, B58 och B33 Insulinpump med kontinuerlig glukosmätning Rad B64 B65 Munhälsa Rad A25 Lång sikt 2015-02-17

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Att följa och kontrollera blodglukosnivån Rekommendation Hänvisning av personer med diabetes med ökad risk för försämrad munhälsa eller pågående tandlossningssjukdom till tandvården för ställningstagande till förebyggande åtgärder eller behandling mot karies och parodontit På kort sikt kan hälso- och sjukvården få en viss minskning av kostnader för blodglukossänkande läkemedelsbehandling till följd av minskade negativa effekter av försämrad munhälsa. På längre sikt kommer kostnaderna även att kunna minska till följd av färre diabeteskomplikationer eller en senare utveckling av diabeteskomplikationer. Socialstyrelsens analys visar att en bättre glukoskontroll till följd av förbättrad tandvård är kostnadseffektiv i ett samhällsperspektiv. 2015-02-17

Hjärta/Kärl Nationella Samverkansgruppen för Kunskapsstyrning Endoktrina/ metabola Programområden Lungsjukdomar Psykisk hälsa Nationella programråd NPR Stroke Värd Stockholm/Gotland NPR Diabetes Värd Sydöstra NPR Astma och KOL Värd Uppsala/Örebro NPR ADHD (under etablering) Expertgrupper Expertgrupper Expertgrupper NPR Barn och ungdom (under etablering) NPR Depression och ångest (under etablering) Nationella kompetensgrupper NKG Nationella Biobanksrådet NKG Strama, Värd Norra NKG Internetbaserat stöd och behandling, Värd SKL NKG Primärvård, Expertgrupp Uppföljning NKG Levnadsvanearbete inom hälso- och sjukvård NKG Sällsynta diagnoser (under utredning) Nationella uppdrag Långvarig smärta (under utredning) Behandlingsrekommendationer barnsjukvård (under utredning)

Protokoll från möte med Nationella programrådet diabetes den 10 september 2015.. 8. Tandvård och diabetes De två skrifterna, varav den ena vänder sig till patienter och den andra till tandvårdspersonal läggs ut på webben tillsammans med en tredje skrift riktad till barn och deras föräldrar. Distribueringen och hur de ska nås ut bearbetas med Ingela för bästa möjliga spridning. Beslut: Ett dokument riktat till barn och ungdomar tas fram parallellt med de föreslagna. Gun ser över en formulering riktat till barn och ungdomar och deras föräldrar. Information till dig som har diabetes om vikten av god munhälsa. Forskning har visat att diabetes är en sjukdom som också kan påverka din munhälsa. Sjukdomen ökar risken för inflammation i tandköttet och tandens omgivande vävnader vilket kan leda till att tändernas fäste i käkbenet försämras. Forskning har också visat att inflammation kring tänder kan försämra blodsockernivåerna och på motsvarande sätt kan behandling av denna inflammation förbättra blodsockernivån i likhet med vissa diabetesläkemedel. Det är viktigt att du informerar din tandläkare/tandhygienist att du har diabetes och bokar en tid för undersökning. Du som inte redan har kontakt med tandvården rekommenderar vi du skapar en sådan kontakt. Din tandläkare/tandhygienist får då möjlighet att ge dig nödvändig information, instruktion och behandling för att minska riskerna att framtida problem från tänderna och dess omgivande vävnad uppstår. I Socialstyrelsens nya riktlinjer för diabetesvård 2015 uppmärksammas munhälsa som ett nytt och viktigt område. I dessa riktlinjer får munhälsa en hög prioritet.