Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi definierar beteendet som ett problem, när det är ett problem för oss - Varför? - Det är oftast när vi inte har rätt metod Denna definition innebär att vi kan undvika en del maktlöshet

Attributionsteori Vi kan förlägga orsaken till misslyckan olika Om vi lägger den utanför oss själva eller i egna drag blir vi maktlösa

Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka Om jag vill lyckas måste jag ta reda på vad jag ska göra Då slipper jag maktlösheten

Men Om vi inte har rätt metod försöker vi ibland bli av med ansvaret till - Föräldrarna - Chefen - Eleven

Ansvarsprincipen Man kan lägga ansvar på eleven genom att tycka att hon är - Envis - Omotiverad - Kravavvisande - Trotsig - Olydig

Ansvarsprincipen Eller genom - Vädjande samtal - Tillrättavisningar

Ansvarsprincipen Eller genom - Vädjande samtal - Tillrättavisningar - Gränssättning

Ansvarsprincipen Eller genom - Vädjande samtal - Tillrättavisningar och gränssättning - Straff och konsekvenser

Science 27;305(5688):1254-1258

PNAS 100(6) pp 3531 3535

Ansvarsprincipen Eller genom - Vädjande samtal - Tillrättavisningar och gränssättning - Straff och konsekvenser - Belöning

Teckenekonomi Biverkningar - Legitimerande effekter

Journal of Legal Studies 29, 1-18

Teckenekonomi Biverkningar - Legitimerande effekter - Minskning av prosociala beteenden

Teckenekonomi Biverkningar - Legitimerande effekter - Minskning av prosociala beteenden - Låg självkänsla

Pedagogik Platon ansåg att barn är vildar som måste tämjas och disciplineras

Pedagogik Aristoteles ansåg att barn är ofärdiga vuxna som kommer att bli bra vuxna bara de får stöd att utvecklas Precis som en växt behöver vi vatten och näring, sen går det oftast bra Fast vissa växter behöver en pinne att stödja sig på. Särskilt när det blåser

Människosyn McGregor beskrev i 1960 två grundläggande syn på människor som färgar våra metoder - X - Att människor är lata och måste motiveras, kontrolleras och övervakas - Y - Att människor söker självständighet och gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar

Ordning och studiero Begreppet ordning och studiero kopplas ofta till lydnad och kontroll Det handlar i stället, om vi ska ta Grolnicks perspektiv, om struktur och autonomistöd Samt lite värme och engagemang

Synvändan Ross Greene pratar om en synvända - Greene säger att det handlar om huruvida vi anser att - Eleven gör det med flit - Eleven gör sitt bästa

Synvändan Vi vet kanske inte helt än vad synvändan är Men vi vet precis när den händer - Diagnos brukade leda till den Diagnosens värde är flera - Ett är att beskriva att eleven inte har de förmågor andra har - Vilket gör klart att eleven är vad Michael Tomasello benämner svag

Synvändan Tomasello beskriver utvecklingen av moral som två spår - Att vi ska ta hand om den svaga (etik) - Att vi ska se till att alla i gruppen uppför sig (moralisering) Båda är viktiga för en grupps sammanhållning Och därmed för gruppens överlevnad

Synvändan Om vi tror att eleven gör det med flit och borde uppföra sig och lyda - Tycker vi mindre om eleven - Minskar vårt önska att förstå varför eleven gör som hen gör - Minskar vår tendens till empati - Minskar vår flexibilitet kring eleven - Anpassar vi mindre kring eleven Det blir en ond cirkel

Synvändan Om vi förstår att eleven gör sitt bästa - Ökar vårt önska att förstå varför eleven gör som hen gör - Ökar vår tendens till empati - Gillar vi eleven mer - Ökar vår flexibilitet kring eleven - Anpassar vi mer kring eleven Det blir en god cirkel

Moral pop-out effect Ana Gantmans forskning visar att vi bearbetar moralisk information snabbare än annan information Det betyder att vi har en tendens att se andras beteende genom ett moraliskt filter

Moral pop-out effect Kanske är synvändan att vi börjar undertrycka pop-outeffekten Då blir synvändan även beroende av stress

Synvändan Synvändan är alltså en ganska komplicerat löpande process Med bas i människans utvecklingshistoria som flockvarelse Men helt konkret blir den när vi tittar på attribution

Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Vi jobbar i en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga

Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Vi jobbar i en bilverkstad - Och har såklart både de vanliga verktygen - Och alla specialverktyg vi någonsin kan komma att behöva

Parkeringsvakten Attributionsteoretisk exempel Får man en parkeringsbot kan man ta två utgångspunkter - Jag ställde bilen fel. Det var dumt - Parkeringsvakten är en idiot - Tar man sista utgångspunkten ställer man bilen likadant dan efter - Och får en ny parkeringsbot - Och blir bekräftat: Parkeringsvakter är idioter - Vilket innebär att man inte lär sig någonting

Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Mekanikern får inte ha metoder som riskerar skada bilen! Vi använder inte slägga om det går med en skruvmejsel

Barn som kan uppföra sig gör det Ross W. Greene

Annars kan man kanske inte leva upp till krav och förväntningar kring - Att förstå konsekvenser av eget handlande - Flexibilitet - Uthållighet - Impulskontroll - Sociala förmågor - Stresstålighet - Kommunikationsförmåga - Följsamhet

Affektreglering När man inte kan leva upp till andras förväntningar använder man olika lösningar och strategier - Att vägra

Affektreglering Kaos Ingen kontroll Affektintensitet Affektutlösare Självkontroll Tid

Affektreglering Ingen kontroll Självkontroll Affektintensitet Affektutlösare Tid

Affektreglering Kaos Ingen kontroll Affektintensitet Affektutlösare Självkontroll Tid

Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna samarbeta

Affektreglering Strategier - Att vägra - Att ljuga Kaos Ingen kontroll Affektintensitet Affektutlösare Självkontroll Tid

Child Dev Perspect. 2013 Jun 1; 7(2): 91 96.

Affektreglering Strategier - Att vägra - Att ljuga - Att rymma - Spottas eller slåss Kaos - Självskade - Hot Ingen kontroll Affektintensitet Affektutlösare - Glåpord Självkontroll Tid

Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Vi jobbar i en bilverkstad - I verkstan använder verktyg och metoder - Vi ska titta på - Vilka verktyg och metoder vi behöver - Och när vi använder dem

Metod Man får särskilda insatser när det vanliga inte funkar Så vi ska titta på metod som inte är som vi själva blev fostrade

Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

Affektsmitta Affekt smittar - vi känner av varandras känslor Det gör vi genom att spegla varandras muskelspänningar

Stress och affektreglering Kinner et al visade att vi har svårare att bromsa affektsmitta om vi är stressade

Metod: Lågaffektiva strategier Kaos Ingen kontroll Affektintensitet Affektutlösare Självkontroll Tid

Lågaffektiv metod Dämpa känslouttrycken Undvik dominerande ögonkontakt Prata lugnt utan att höja rösten och utan käkspänningar Anvisa, undvik inte och nej Få eleven att tänka på annat - avleda

Lågaffektiv metod Respektera det personliga utrymmet - Varje gång någon går två steg bort från dig ska du gå två steg baklänges - Gå baklänges vid kravsättning

Lågaffektiv metod Stå inte mitt emot

Lågaffektiv metod Stå inte mitt emot Hellre lite på sniskan

Lågaffektiv metod Sätt dig när någon blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Låtsas du är på väg hem från stan en mörk lördagskväll! Undvik att smittas av andras oro Og därmed boosta dennes oro Se till att smitta med ditt lugn

Metod: Vid kaos Kaos Ingen kontroll Affektintensitet Affektutlösare Självkontroll Tid

Lågaffektiv metod - vid kaos Vänta - oftast räcker det Få ut andra så det blir utrymme och lugn Undvik beröring med spända muskler - Slappna av om någon tar tag i dig

Lågaffektiv metod - vid kaos Och i nödsituationer, där du måste ta tag

Principer för fysiska interventioner Effektiva Ingen risk för skada Ingen smärta Okomplicerade rörelser Socialt acceptabla Måste skapa självkontroll, inte kontroll

Lågaffektiv metod - vid kaos Och i nödsituationer, där du måste ta tag - Följ elevens rörelse - Att hålla fast ökar adrenalin - Rörelse förbränner adrenalin - Släpp aktivt efter några sekunder

Metod: Landa Kaos Ingen kontroll Affektintensitet Affektutlösare Självkontroll Tid

Lågaffektiv metod Lugn Vänta ut Återgå till vardagsaktiviteter Städa upp Avleda vidare

Metod: Vardag igen Kaos Ingen kontroll Affektintensitet Affektutlösare Självkontroll Tid

När något inte funkar är det något som är fel

Vardagen - utvärdering Kaos Ingen kontroll Affektintensitet Affektutlösare Självkontroll Tid

Vardagen - utvärdering - Vad hände helt konkret halvtimmen innan situationen utvecklades? - Vad förväntade vi att eleven kunde? Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll - Fanns det tillräckliga strukturer för att hjälpa eleven att kunna det vi förväntade oss? - Var det på en plats där det ofta händer saker? - Vilken var den utlösande faktorn? - Var vårt beteende den utlösande faktorn för elevens affektutbrott? - Hur kan vi se till att det inte händer igen? Tid

Upptrappningsfasen - utvärdering - Vilka strategier försökte eleven sig på? - Var elevens strategier egentligen okej? Affektintensitet Affektutlösare Kaos Tid Ingen kontroll Självkontroll - Fick eleven möjlighet att samla sig och behålla kontrollen? - Använde vi lösningar som skapade problem för eleven, som hen i sin tur var tvungen att hitta lösningar på? - Ökade vi kraven på eleven i eskaleringsfasen? - Använde vi strategier för att hjälpa eleven att behålla självkontrollen i eskaleringsfasen? - Använde vi ett kroppsspråk och röstläge som ökade elevens möjligheter för att behålla kontrollen? - Använde vi avledande strategier för att aktivt hjälpa eleven att behålla självkontrollen?

Kaosfasen - utvärdering - Var det en farlig situation? - Om det var en farlig situation: - Avbröt vi den på ett kort och effektivt sätt utan att öka Kaos konfliktnivån? Ingen kontroll Affektintensitet Affektutlösare Självkontroll - Om det inte var en farlig situation: - Kunde vi låta bli att ingripa? - Minskade eller ökade vi kaoset Tid genom vårt beteende?

Nedtrappningsfasen - utvärdering -Fick eleven den nödvändiga plats och det lugn och ro så att hen kunde landa på ett Kaos Ingen kontroll bra sätt? -Gjorde vi något som fick Affektintensitet Affektutlösare Självkontroll situationen att eskalera igen? Tid

Vardag igen - utvärdering - Vad måste förändras för att det inte ska hända igen? - Har vi en handlingsplan som man tror kommer att Kaos fungera om samma situation Affektintensitet Affektutlösare Ingen kontroll Självkontroll uppstår igen? Tid

Registreringsschema 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 1 2 3 4 Markera med färger - Rött = allvarligt problembeteende - Gult = lättare problembeteende - Grön = ok Det ska finnas lite rött, något gult och mycket 5 grönt för att det ska fungera 6 När det röda är borta görs kriterierna om så att det finns lite rött igen 7

Appen Lågaffektivt bemötande

ALSUP Ross Greenes kartläggningsverktyg Vi identifierar - Vilka förmågor eleven fattas - Vilka olösta problem det medför Du hittar ALSUP och hur du använder det på www.livesinthebalance.org

Kartläggning av förmågor - Att förstå konsekvenser av eget handlande - Flexibilitet - Uthållighet - Impulskontroll - Sociala förmågor - Motorisk lugn - Uppmärksamhet - Stresstålighet - Kommunikationsförmåga - Följsamhet

Stressmodellen Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007 Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens Varningstecken Stressnivå Sinnesmässiga svårigheter Trauma Sömnsvårigheter

Att jobba med stressmodellen Kartlägga - Grundläggande belastningsfaktorer - Varningstecken - Kaostecken Navigera efter varningstecknen Kvalificera belastningsfaktorerna - Vilka kan vi ta bort? - Vilka vill vi ta bort?

Verktyg Stöd - Förändring av den fysiska miljön - Sinnesmässig anpassning - Trygghetsanpassning - Pedagogisk utformning

Verktyg Stöd - Förändring av den fysiska miljön - Sinneshjälpmedel - AKK - Lågaffektivt bemötande i vardagen - Tydliggörande - Förutsägbarhet - Begripliga aktiviteter

Att göra aktiviteter begripliga Validering Vi-metoden Promtar Färdigt Skapa överblick Skapa val Vänta ut Snooza Motiverande handlingar Mutor

Verktyg Stöd - Förändring av den fysiska miljön - Sinneshjälpmedel - AKK - Lågaffektivt bemötande i vardagen - Tydliggörande - Förutsägbarhet - Begripliga aktiviteter Öka delaktigheten Träning av färdigheter och strategier Behandling av det som går att behandla

Behandling Stress Mindfulness ACT MBT CPS Brukarstyrd inläggning Kräver - Att behandlingen är på personens initiativ - Förmågan att göra jobbet KBT DBT MI ÅP Symptom/strategier - Självskadebeteende - Elektiv mutism - Anoreksi etc - Tvångsbeteende - Ångest - Depression - Psykotiska symptom Tydliggörande pedagogik Kräver ingenting af personen Delaktighet Lågaffektivt bemötande Sinneshjälpmedel Fysiska ramar Systemiska interventioner

Metod: Upptrappningen Kaos Ingen kontroll Affektintensitet Affektutlösare Självkontroll Tid

Handlingsplanen Handlingsplanen har fem punkter 1. Skapa utrymme för personens egna strategier 2. Använd en konkret avledning som har fungerat tidigare 3. Använd en affektiv avledning som fungerat tidigare 4. Använd en affektiv eller en perceptuell avledning som fungerat tidigare 5. Avbryt, antingen genom att alla lämnar eller genom rörelse

Aldrig tvinga, aldrig överge Petra Björne

www.hejlskov.se