Framtidens vård börjar i Tehuset

Relevanta dokument
Psykiatrins kvarter. Avsiktsförklaring. Södra Älvsborgs Sjukhus

Nya Kungälvs sjukhus

Bengt-Ove Ström Västfastigheter Bengt-Ove Ström Västfastigheter

Södra Älvsborgs Sjukhus

Södra Älvsborgs Sjukhus

Sunderby sjukhus. Om- och tillbyggnad. Funktionsplanerarkonferens 22 oktober Vistet det hälsofrämjade hotellet

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

Södra Älvsborgs sjukhus

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

Sunderby sjukhus. Om- och tillbyggnad. Forum Vårdbyggnad, Linköping 8-9 november Vistet det hälsofrämjade hotellet. Guldkorn

Projektplan. för PNV

Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag

Satsa på Alingsås lasarett! Ännu bättre sjukvård Tillgänglig vård Säker vård Flexibelt och kundorienterat sjukhus

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

Avdelning 91, Kardiologen

Södra Älvsborgs sjukhus

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0

Södra Älvsborgs sjukhus

Ett år inom kvinnosjukvården 2017

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Framtidens hälso- och sjukvård 2.0

SÄS mitt sjukhus. vision och värdegrund

Stockholmsvården i korthet

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97

Ortopedidagen

Nya akutkliniken i Växjö. Informationsavdelningen januari Länssjukvården

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Svensk hälso- och sjukvård

Det digitala barnsjukhuset Emma Rylander MD, PhD

Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

Sjukhusen flyttar ut patienter till hemmet

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Spridning av säkrare praxis

Effektivare sjukvård. Time Care Göran Stiernstedt

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

God fysisk vårdmiljö - utformning av Västra Götalandsregionens vårdlokaler

Regionpolitiskt manifest för Västra Götalandsregionen

Vrinnevisjukhuset -Vision 2020 Om- tillbyggnation

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

13 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om hjärtsjukvården i Södertälje HSN

Filmen Hotell Vistet.

Kvalitetsbokslut 2013

Södra Älvsborgs sjukhus

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Stockholms lins landsting

NSM ärende. Bildspel med delar av Fysisk utvecklingsplan Malmö sjukhusområde,

DEN 22 MARS 2018 PLANERING INFÖR UTSKRIVNING PÅ LÖRDAG OCH SÖNDAG IDENTIFIERADE RISKER MED NYTT ARBETSSÄTT

Avancerad specialistsjuksköterska. Masterprogram med inriktning kirurgisk vård, 60hp

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Framtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss

Svar på interpellation 2016:1544 av Håkan Jörnehed (V) angående det hårda patienttrycket och arbetsbelastningen på Södersjukhusets akutmottagning

HÄLSOSTADEN ÄNGELHOLM. Gränslös vård och omsorg

Framtidens Hälso- och sjukvård. Målbild

Frågor och information 16 april

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Närvård i västra Sörmland

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Vårdgivare Stockholms Läns Landsting med verksamhet vid akutmottagningen på Södersjukhuset AB.

Välkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående

Information Länspensionärsrådet. 6 december Lars Almroth Förvaltningschef Blekingesjukhuset

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 125 Öron-, Näs- och Halssjukvård Information till patient och närstående

VERKSAMHETSBESKRIVNING för

Mobil närvård nulägesrapport maj Karin Fröjd Regional projektledare

JL Stockholms läns landsting

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet

BESLUT. inspektionenförvård och omsorg Dnr / (5)

Motion 2017:16 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om direktintag vid geriatriska kliniker 26 LS

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård

Förslag på en ny modern Psykiatri

Yttrande över förslag till genomförandebeslut för nyoch ombyggnation av behandlingsbyggnad vid Södersjukhuset

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS

Mobilt närvårdsteam (MNT) och Närvårdsavdelning (NÄVA).

Välkommen till Kärl-Thoraxkliniken

PiR. Patientsäkerhet i Realtid. en metod för lärande. Medicin, Geriatrik och Akutmottagning Östra. Stefan Wallerius. Anna Gyberg.

Vrinnevisjukhuset Norrköping

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Nu bygger vi till Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka

Nytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106)

Chefsjuksköterskorna. Vårdplatssamordning Daglig styrning Kontakter med kommuner, primärvård Patientsäkerhetsarbete, händelseanalyser

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

opereras för förträngning i halspulsådern

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Omställningsarbete HSF

ETT UNIKT SAMARBETE MELLAN OCH NORRTÄLJE KOMMUN INOM HÄLSA SJUKVÅRD OCH OMSORG

Valla rätt och glid in i Dalarna! Tillsammans fixar vi glidet in i framtiden

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk

OVE Operations- och vårdenheten

Södra Älvsborgs sjukhus

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet

Transkript:

Framtidens vård börjar i Tehuset

2 Mötet är grunden för god vård.

Framtidens vård Tehuset är den nya vårdbyggnaden på Södra Älvsborgs Sjukhus. Den stod färdig i januari 2010, men har blivit så mycket mer än det som syns i form av modern arkitektur och byggnadsteknik. Den nya vårdbyggnaden är en symbol för den verksamhetsutveckling som pågått på sjukhuset de senaste åren. Patientperspektivet har varit utgångspunkt vid planeringen av Tehuset och den utveckling av vård och verksamhet som byggnaden ska stödja och möjliggöra. Med patientens bästa för ögonen I arbetet med såväl utformning av lokaler som val av arbetsmodeller har vi tagit på oss patientens glasögon och hela tiden utgått från patientens perspektiv. Vi vill att patientperspektivet ska genomsyra allt arbete i vården hos oss. Det kanske låter självklart, men är inte alltid lika lätt att åstadkomma i praktiken. En samlad vård kring patienten En bärande idé är att vi vill samla vården kring patienten. Vi värnar om patientens integritet och delaktighet. Genom vår nya sjukhusbyggnad förstärker vi våra möjligheter att tillgodose våra patienters behov. Tehuset ett utvecklingsprojekt Genom ett nära samarbete mellan vård, arkitekter och entreprenörer har vårdens önske mål och behov integrerats i hela byggprocessen. Arbetet har tagit sin utgångspunkt i de strategier som finns om hur vården bör bedrivas på Södra Älvsborgs Sjukhus, nu och i framtiden. På så sätt har vi lyckats bygga in de kvaliteter som framtiden kräver i vår nya sjukhusbyggnad. Framtidens vård startar i Tehuset, men ska utvecklas till att omfatta hela sjukhuset. I denna broschyr får du en inblick i hur vården hos oss ska utvecklas. Vi beskriver bland annat vår nya arbetsmodell patientnärmre vård, varför vi valt enkelrum i Tehuset, vad det innebär att integrera öppen och sluten vård samt hur vi tagit fasta på natur och miljö i vår nya vårdbyggnad. 3

Patientnärmre vård Patientnärmre vård är en arbetsmodell som innebär att vi ska utveckla vårt omhändertagande och få mer tid för och tillsammans med patienten. Patientperspektivet genomsyrar allt arbete och detta förhållningssätt ska finnas med i varje enskilt möte och handling. Lokalerna i Tehuset har utformats för att skapa praktiska förutsättningar för patientnärmre vård i enkelrum. Varje vårdenhet är indelad i tre identiska moduler där sju till åtta patienter vårdas av ett tvärprofessionellt team. Den traditionella sjuksköterskeexpeditionen har ersatts av arbetsstationer ute i modulerna nära patienterna. Mer tid för den nära vården Enkelrummen gör det möjligt att utföra fler behandlingar och vårddokumentation tillsammans med patienten på rummet, vilket medför att patienten blir mer delaktig. För att vårdpersonalen ska få mer tid tillsammans med sina patienter svarar servicepersonal för förrådshantering av tvätt, läkemedel och annat material. Patienten blir mer delaktig i sin vård En stor del av vårdadministrationen på varje enhet hanteras av en sjuksköterska som fungerar som koordinator och tar emot telefonsamtal och ansvarar för planering av vårdplatser. När vårdpersonalen avlastas från mycket av det administrativa arbetet, som ofta upptar en stor del av deras arbetstid, kan de få mer tid för den nära vården och mötet med patienten. Arbetsstationerna finns centralt i varje modul för att vårdpersonalen ska ha nära till de patienter som de har ansvar för. 4

Patientnärmre vård När vi är närmare patienterna kan vi vara mer lyhör da för deras behov och ytterligare förbättra vården, säger Sonja Nilsson, omvårdnadschef. Vården planeras med patienten För att nå fram till en patientnärmre vård krävs att många arbetsrutiner förändras. En av dem är ronderna. Alla patienter har inte samma behov och måste inte rondas på samma tid och samma sätt varje dag. Vi vill skapa en vård anpassad efter varje patient där vi planerar vården tillsammans, utefter vilka insatser som behövs. Patientnärmre vård på hela sjukhuset Arbetsmodellen patientnärmre vård ska utvecklas i Tehuset och på sikt kommer hela sjukhuset att arbeta patientnärmre. Arbetsmodellen kommer ursprungligen från USA där den kallas patient-focused care. I Sverige används den redan på många sjukhus, bland annat i Värmland och Västerbotten, och fler och fler följer efter. På de sjukhus som arbetar på detta sätt upplever patienterna en större delaktighet och möjlighet att påverka den egna vården. Medarbetarna upplever mindre stress och genom arbete i team får de större möjligheter att påverka sin arbetssituation, vilket gör att de känner en större tillfredsställelse i sitt arbete. Vi ser att arbetsmodellen kan leda till en bättre vårdkvalitet och ökad patientsäkerhet, säger Sonja Nilsson. 5

Enkelrum ger ökad integritet och minskad smittorisk. 6

Enkelrum Det unika med Tehuset är att vi valt att enbart ha enkelrum, vilket skapar nya möjligheter för vården. De främsta skälen är att enkelrum minskar risken för vårdrelaterade infektioner och bidrar till en ökad integritet för patienten. Vårdrelaterade infektioner är ett växande problem inom vården. Idag drabbas omkring tio procent av patienterna på Södra Älvsborgs Sjukhus av en vårdrelaterad infektion, vilket motsvarar genomsnittet för landets övriga sjukhus. Sårinfektioner efter operation, urinvägsinfektioner och lunginflammationer är vanligast bland dessa infektioner, som i genomsnitt förlänger vårdtiden med fyra dagar. Minskar spridning av infektioner Bakterier som blir alltmer motståndskraftiga mot antibiotika är en annan utmaning som sjukvården står inför. Med det som bakgrund är enkelrummen en viktig del i vårt arbete för att minska de vårdrelaterade infektionerna och förhindra smittspridning. En vårdrelaterad infektion innebär ett enormt lidande för patienten och är kostsamt för vårdgivaren. När patienterna vårdas i enkelrum med egen toalett får vi en naturlig avskärmning mellan patienterna samtidigt som vi underlättar för vårdpersonalen att upprätthålla hygienrutiner, säger Hans Ahrne, överläkare på sjukvårdsstrategiska enheten. Stärker patientens oberoende Enkelrummen gör också att patienten själv kan välja om han eller hon vill vara ensam eller umgås med andra. Att inte behöva dela rum med okända personer förenklar besök från anhöriga och vänner och medför förhoppningsvis bättre sömn. Mer förtroliga samtal Fler behandlingar kan utföras på rummen, där även de flesta möten mellan vårdpersonal och patient äger rum, vilket gör det möjligt att föra mer jämlika och förtroliga samtal. När man är sjuk är man alltid i beroendeställning. I och med att vårdpersonalen kan komma för samtal till patientens rum blir det möjligt att i alla fall lite grann jämna ut den maktfördelning som råder, säger Claes-Håkan Björklund, chefläkare. I Tehuset finns 126 enkelrum och i 18 av dessa går det att vårda två patienter vid överbeläggningar. För att minska risken för ensamhet och skapa möjligheter för möten mellan patienter finns dels mindre dagrum i modulerna, dels ett stort dagrum centralt på vårdenheten. 7

Integrera öppen och sluten vård Tehuset är en förutsättning för att få till stånd en integration av öppen och sluten vård på hela sjukhuset. I den nya vårdbyggnaden finns till övervägande del slutenvård och på sikt ska mottagningarna placeras i direkt anslutning till slutenvårdsenheterna. Det innebär att öppen och sluten vård för en viss patientgrupp finns samlad på ett och samma våningsplan och patienten kan gå till samma ställe oavsett om det gäller ett besök på mottagning eller en planerad operation. En samlad vård kring patienten Genom en integrering blir det möjligt att med bättre samordning och flexibilitet disponera personal och övriga resurser som finns på mottagning och avdelning. Samma personal växlar mellan arbete på båda enheterna vilket gör att patienten lättare kan få träffa samma vårdare och erbjudas samma kompetens oavsett vårdform. Vi ska organisera oss efter den enskilde patientens behov av olika sjukvårdande insatser och inte efter om patienten behöver slutenvård i en säng på sjukhuset eller kommer på mottagningsbesök. På så sätt kan vi utnyttja våra resurser mer effektivt, säger Claes-Håkan Björklund, chefläkare. Integrerad verksamhet Idag tjänstgör läkare och sjuksköterskor växelvis på mottagning eller avdelning och det är svårt när de ska dela sig mellan enheterna, som ibland ligger långt ifrån varandra vilket försvårar samverkan. Med en integrerad verksamhet blir det till exempel möjligt för en läkare att under ett arbetspass ta emot besök på mottagning samt planera in utskrivningar av patienter på avdelning. Ökad vårdkvalitet och tillgänglighet Hjärtmottagningen arbetar sedan 2001 integrerat med sin avdelning, som ligger i anslutning till mottagningen. Arbetssättet har inneburit vinster för både patienter och medarbetare. Vårdkvaliteten har höjts eftersom fler medarbetare har en bredare kompetens dygnet runt, vilket i sin tur även lett till att det blivit lättare att bemanna. Eftersom fler kan mottagningsarbetet har patientbesök sällan behövts bokas om eller ställas in. Vi har kunnat ta emot fler patienter och därmed ökat tillgängligheten. Vi har också erbjudit en bättre kontinuitet eftersom patienten ofta får träffa samma person inne på avdelningen liksom på mottagningen. Våra medarbetare säger också att de tycker att det är stimulerande att få följa patienten hela vägen, säger Susanne Johansson, vårdenhetschef. Genom att samordna resurserna är målet att kunna ta emot fler patienter, öka tillgängligheten och minska köerna till mottagningarna. 8

Öppen och sluten vård finns samlad på ett ställe. 9

10 Utökade öppettider ökar valmöjligheterna för patienten.

Standardmottagning Viktiga mål i utvecklingen av standardiserade mottagningar är att öka patienternas valmöjligheter, samordna information inför besök, skapa en välkomnande och lättillgänglig miljö samt underlätta kommunikation och delaktighet. Dagens patienter lever ofta aktiva liv. Vi vill som ett modernt sjukhus anpassa våra mottagningstider utifrån detta. Vår målsättning är därför att våra mottagningar ska kunna besökas mellan kl. 07:00 19:00. På så sätt ökar vi valmöjligheterna för patienten. Gemensamma informationsutskick Patienten ska inte behöva hålla reda på en mängd olika kallelser inför sitt besök. Därför samlar vi all information som behövs i ett enda utskick, som till exempel praktiska detaljer kring besöket och förberedelser som patienten behöver göra. Det blir enklare och dessutom minskar risken att viss information inte skickas ut. Lättillgänglig och välkomnande miljö Sjukhuset vill skapa en gemensam standard för mottagningsrummen. Genom att ha en gemensam standard säkerställer vi lättillgänglighet för patienterna och effektivt arbete i våra team. Det handlar till exempel om att rummen ska ha rätt storlek, möblering och utrustning utifrån den vård som är tänkt att bedrivas där, säger Claes- Håkan Björklund, chefläkare. Mottagningsrummen är dessutom placerade i ett sammanhang med bland annat en välkomnande lobby där det finns möjlighet att läsa och söka information. Teknik underlättar kommunikation I mottagningsrummen finns modern datateknik som underlättar kommunikationen mellan patient och medarbetare. Broschyrer, filmer och annan information kan visas på dataskärmar. Journalen kan skrivas direkt på plats och visas för patienten. Det skapar goda förutsättningar för patienten att vara mer delaktig i sin egen vård. Samtidigt minskar risken för missförstånd. 11

Nya samband Tehuset har öppnat för nya möjligheter att knyta samman verksamheter i den nya och de gamla byggnaderna för att förenkla patientens väg på sjukhuset. Utgångspunkten har varit att placera verksamheter som ofta samverkar kring samma patient nära varandra. Det medför att det blir lättare att samla rätt kompetens för en viss sjukdom och samordna insatser utan att behöva flytta patienten. Den akuta vården är ett exempel som samordnas och separeras från den planerade vården genom ett akutplan, som förutom ett våningsplan i Tehuset även omfattar delar av de gamla byggnaderna. En samlad akut vård På detta plan samlar vi akut kirurgi, medicin, hjärt- lungvård och geriatrik. Akut sjuka patienter behöver oftare än andra insatser från flera olika specialiteter för att fastställa sjukdom och bedöma vilken behandling som behövs. Genom att samla den akuta vården underlättas samverkan, vilket gör att våra förutsättningar ökar för att korrekt behandling kan sättas in snabbt, säger Christer Wettervik, medicinsk direktör. Bättre samband mellan specialiteter Andra exempel på samband som skapas är en samlad hjärt- lungvård samt cancervård. Hematologi och onkologi integreras och den öppna och slutna hjärt- och lungvården placeras på samma våningsplan. Genom Tehuset kopplas också den byggnad som innehåller förlossning, intensivvård och operationsverksamhet ihop med den övriga vården i de gamla byggnaderna. Placeringen av vår nya byggnad gör att sjukhuset kan länkas samman till en enhet med en bättre helhetssyn. När man har så många Effektiv planerad vård Verksamheterna på det akuta planet har också nära till akutmottagning, röntgen och operation. Genom denna uppdelning får vi också en effektivare och mer tillgänglig planerad vård. Det blir lättare att ha kontroll över de vårdresurser som finns tillgängliga och risken blir mindre att till exempel en planerad operation måste ställas in till förmån för en patient som behöver opereras akut. 12

Nya samband gamla byggnader är det inte lätt att få så bra samband i vården som vi tycker vi har åstadkommit, säger Christer Wettervik, medicinsk direktör. Rätt vård för rätt patienter För att kunna ägna mer tid och uppmärksamhet åt de mest vårdkrävande patienterna i slutenvården, som till stor del finns i Tehuset, har vi ett patienthotell. På SÄS Hotell tar en liten personalstyrka hand om de patienter, vars vårdbehov kan tillgodoses i öppenvården. Här får patienter som klarar mycket på egen hand möjlighet att tillfriskna i en miljö som liknar det egna hemmet. Det kan exempelvis vara patienter som opererats och behöver stanna kvar en extra dag eller patienter som ska på flera behandlingar under flera dagar och har lång resväg. Hotellet tar hand om patienter från alla kliniker på sjukhuset. Det är alltid behandlande Verksamheter i Tehuset Plan 8 Kirurgi och gynekologi Plan 7 Hematologi och onkologi Plan 6 Kirurgi Plan 5 Ortopedi Plan 4 Lungvård Plan 3 Akutvård hjärt lung Plan 2 Dagkirurgi, endoskopi, smärtmottagning Plan 1 Sjukgymnastik och arbetsterapi läkare som avgör om hotellplats ska erbjudas. Om behov skulle uppstå har patienten alltid möjlighet att komma tillbaka till sin avdelning, vilket är viktigt för tryggheten. Hotellet är en viktig del i vår strategi att erbjuda rätt vård. 13

I teamet finns all den kompetens som krävs för att kunna ge en god vård. 14

Teamorganisation För att åstadkomma en vård närmare patienten har vi valt att organisera arbetet i tvärprofessionella team, så kallade platsteam. De flesta team är specialiserade på en viss patientgrupp och har medarbetare med kompetens för att klara av att vårda dessa självständigt. Teamen ska planera, genomföra och utveckla arbetet utifrån sina givna uppdrag. Utgångspunkten för teamets sammansättning är patientperspektivet. Tvärprofessionella team I teamet finns all den kompetens som krävs för att kunna ge en god vård utifrån ett helhetsperspektiv till en specifik patientgrupp. Det kan exempelvis bestå av läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter som arbetar regelbundet tillsammans. Detta betyder att ett team ofta består av medarbetare från olika avdelningar, enheter eller kliniker. Eget ansvar för patientgrupper Många av teamen har särskilt ansvar för en eller flera patientgrupper. Tanken är att varje team ska utveckla särskild kompetens inom diagnos, behandling och omvårdnad av sina patientgrupper. Det innebär att vi kan erbjuda en mer skräddarsydd vård och öka tryggheten för både patient och medarbetare. Arbetssättet ger även goda förutsättningar för medarbetarna att utvecklas ytterligare i sina yrkesroller, säger Marie Lindström, HRV-direktör. Teamen planerar och utvecklar Eftersom teamen innehåller flera olika kompetenser kan de själva snabbare än tidigare lösa problem som uppkommer. Vanliga frågor som diskuteras i teamen kan vara vården av dagens patienter och vem som ska göra vad. Det kan också handla om att följa upp teamets olika vårduppdrag eller diskutera händelser som innebär att rutiner kan behöva förändras. Teamen förbättrar på lång sikt En mycket viktig del av teamens arbete är det långsiktiga arbetet med planering, uppföljning och förbättring. Det äger rum på regelbundna möten som är schemalagda så att de flesta har möjlighet att delta samtidigt. Varje team har ett eget rum utrustat med datorer och skrivtavlor, så kallade teamtavlor, för redovisning av resultat. Mellan mötena kan idéer prövas. Det är i teamen som kunskapen och erfarenheten finns för att utveckla vården ytterligare till nytta för patienterna. 15

Byggnation Vi har skapat en byggnad där vi erbjuder en behaglig och rofylld miljö för patienter och medarbetare, men också en miljö där vi kan bedriva högklassig specialiserad vård i många år framöver. Den ursprungliga vårdbyggnaden är från 1930. Vi vet att framtidens vårdlokaler ställer betydligt högre krav på teknisk försörjning än dagens och dessa krav hade varit svåra att leva upp till i befintliga lokaler. Ny vårdbyggnad - nya möjligheter På sikt blir det dessutom billigare att bygga nytt jämfört med vad det hade kostat med ombyggnad och drift i gamla lokaler. Samtidigt öppnar en ny vårdbyggnad för helt andra möjligheter att bedriva vård i moderna former. Generella vårdenheter Generalitet och flexibilitet är viktiga begrepp som innebär att vårdenheterna passar för vård oberoende av enskilda specialiteter. Behov och vårdinnehåll förändras och därför har lo ka lerna utformats så att nya önskemål och krav ska kunna tillgodoses med minimala ombyggnader. Den nya byggnaden har också gjort det möjligt att skilja transportvägarna för patienter och besökare. Höga krav på energi och miljö Miljöperspektivet har varit viktigt när det gäller byggnation och investeringar. Alla tekniska lösningar har värderats utifrån deras beräknade livscykelkostnad, för att säkerställa lägsta möjliga pris och miljöpåverkan. Mycket höga energimål har satts upp för Tehuset, vilket innebär att energiförbrukningen inte ska överstiga 100 kwh/m2 och år. Det kan jämföras med sjukhusets övriga förbrukning på 170 kwh/m2 och år, som redan idag tillhör de bästa i landet inom sjukvården. Detta är en byggnad som ska klara framtida krav på energi och miljö. Vårt miljömedvetna arbete har lett till att byggnaden klassats som GreenBuilding, en europeisk kvalitetsmärkning för energieffektiva byggnader, säger Bengt - Ove Ström, projektledare på Västfastigheter. 16

Byggfakta Planering startade 2001 Byggstart första kvartalet 2007 Färdig årsskiftet 2009/2010 Yta 20 000 m² Kostnad cirka 435 miljoner 17

Interiör Stor vikt har lagts vid vårdmiljön för att åstadkomma en genomtänkt helhet både när det gäller interiör, inredning och konst i byggnaden. Den vanligtvis vita sjukhusmiljön har fått ge vika för en modern sjukhusmiljö rik på färg, där naturen varit ett genomgående tema. Naturen förs in i byggnaden Stora glaspartier och fönster gör det möjligt att ta in både naturen och ljuset i byggnaden, samtidigt som det blir möjligt för sängliggande patienter att se ut. Färgnyanserna på väggar och tyger har hämtats från naturen och symboliserar sol, gräs, himmel och jord. Den konst som utsmyckar byggnaden innehåller också övervägande motiv från naturen för att harmonisera med byggnadens arkitektur och färgsättning. I vården utgör naturen en läkande kraft att ta vara på. Miljön ska upplevas levande och läkande och samtidigt uppfylla krav för hygien och tillgänglighet, säger Harrieth Larson, funktionsplanerare. Konceptet har växt fram genom en ständig dialog mellan arkitekt och verksamheter. Formen har gett namn åt huset Tehuset har en strategisk placering i direkt anslutning till sjukhusets huvudbyggnad och huvudentré. Byggnaden har fått sitt namn för att den har formen av ett T, men också för att den är ett tebögge, alltså ett tillbygge. Samtidigt ger namnet associationer till hälsodrycken te och japanska tehus med en lugn och avslappnande miljö. 18

Framtidens utmaningar Vi står inför stora förändringar, som ska leda fram till ett ännu bättre omhändertagande av våra patienter samt en högre tillfredställelse för oss som arbetar i vården. Tehuset är en viktig milstolpe i vår utveckling mot att bli ett attraktivt sjukhus för våra patienter. Patientperspektivet har funnits med i planeringsskedet av den nya vårdbyggnaden och vi måste alltid ta på oss patientens glasögon för att bedöma om den vård vi ger är ändamålsenlig och uppfyller patienternas behov och önskemål. Här återstår mycket att göra, bland annat för att förenkla och underlätta patientens väg på sjukhuset. Vi måste få bort onödiga väntetider och vi måste göra vårt bästa för att samplanera olika undersökningar och behandlingar för att kunna ge våra patienter den bästa vården. En annan utmaning är att vi måste anpassa oss till nya ekonomiska krav. Samtidigt medför den medicinska och tekniska utvecklingen att vi kan erbjuda en mer avancerad vård med fler behandlingar. Detta gör att vi måste bli ännu bättre på att använda våra resurser så effektivt som möjligt. Andelen öppen vård kommer att öka. Fler patienter kommer därmed att tas om hand i dagsjukvård. Arbetsfördelningen mellan primärvård och länssjukvård behöver också bli tydligare. Det är också nödvändigt att fortsätta arbetet med att förändra vår organisation mot ett teaminriktat arbetssätt, där varje team ansvarar för ett begränsat antal patienter. Då skapas också goda förutsättningar för ett kontinuerligt förbättringsarbete som engagerar varje medarbetare. Vi har en vilja att synas på sjukvårdskartan. Med ett hängivet arbete av kompetenta medarbetare är jag övertygad om att SÄS även i fram tiden kan erbjuda en god vård som till och med kan överträffa patienternas förväntningar. Ingela Tuvegran, sjukhusdirektör 19

Vill du veta mer? Besök gärna vår webbplats www.vgregion.se/sas eller kontakta vår informationsenhet: info.sas@vgregion.se eller tfn 033-616 10 00 Produktion: Fotomedia SÄS 2010-01 Bl. 1232 Foto: Fotomedia och Anna Sigge