Framtidsplan för programmet för att förbättra äldres boende

Framtidsplan för programmet för att förbättra äldres boende 2013 2017 Plan för hur utvecklingsarbetet ska fortsätta och resultaten utnyttjas när programmet avslutats Programmet för att förbättra äldres boende, diskussionsunderlag 2/2017 miljöministeriet, 12.2.2018

2 1. PROGRAMMET FÖR ATT FÖRBÄTTRA ÄLDRES BOENDE 2013 2017 Programmet för att förbättra äldres boende är ett program som bygger på statsrådets principbeslut (18.4.2013) och som har som mål att möta nuvarande och framtida behov när det gäller äldre personers boende. År 2030 kommer det att finnas cirka 1,5 miljoner personer över 65 år i Finland. Åldersstrukturen förändras mycket snabb, vilket direkt påverkar boendet. Programmet för att förbättra äldres boende har genom ett stort antal åtgärder stött en utveckling av de äldres boende och det nationella målet att den äldre befolkningen ska bo kvar hemma (en miljon tillgänglighetsanpassade och säkra bostäder senast 2030). Programmet pågick under perioden 2013 2017 och miljöministeriet ansvarade för att samordna och leda programmet. Programmets mål var att förbättra de äldres boendeförhållanden så att de kan bo kvar hemma så länge som möjligt med beaktande av deras hälsotillstånd, stödja beredskapen och framförhållningen när det gäller äldres möjligheter att bo kvar hemma, se till att kommunerna i planeringen av sin verksamhet och ekonomi beaktar frågor som rör de äldres boende, se till att man inom bostads- och byggbranschen bättre beaktar de äldres bostadsbehov, förbättra samarbetet mellan olika aktörer och ta fram handlingsmodeller som stöder de äldres boende. Programmet har varit omfattande och förvaltningsövergripande. Aktörer inom statsförvaltningen, organisationer, kommunerna och företag har deltagit i genomförandet av programmet. Åtgärderna har bland annat omfattat reparationer av det befintliga bostadsbeståndet, nya boendelösningar och satsningar på serviceboende, förbättringar av bostadsområdena sett ur ett äldreperspektiv och frågor kring stöd till äldres boende. Via programmet har man påverkat målgruppen äldre personer, bland annat när det gäller framförhållning och beredskap, samt verksamheten i kommunerna och bostads- och byggbranschen. Programmet har varit en drivkraft för utvecklingen i en process där de slutliga målen är mycket långsiktiga. För att dessa mål ska uppnås krävs det fortlöpande insatser även efter det att programmet avslutats och att man ser till att de resultat som uppnåtts genom programmet (bl.a. arbetssätt och redskap) utnyttjas. För att exempelvis målet om en miljon tillgängliga bostäder ska uppnås krävs det fortfarande att olika aktörer vidtar

3 omfattande åtgärder och att man påverkar verksamheten inom olika sektorer. När programmet avslutas är det viktigt att se till att den utvecklingsprocess som inletts fortsätter. När det gäller utvecklingsverksamhet som sker i form av program och projekt finns det en allmän risk för att verksamheten och utnyttjandet av resultaten blir en engångsföreteelse och att resultaten inte sprids och rotas tillräckligt väl. Till exempel har Exit Plan (en framtidsplan) först på senare år blivit ett begrepp inom program- och projektverksamhet och en allt viktigare metod för att säkerställa att resultaten av program och projekt får långvarig verkan. I planen beskrivs programmets eller projektets slutskede och verksamheten efteråt, genom vilken man säkerställer att resultatens verkan blir varaktig. När det gäller programmet för att förbättra äldres boende ansåg man att det är viktigt att utarbeta en plan för hur utvecklingsarbetet ska fortsätta efter det att programmet avslutats. I framtidsplanen beskrivs de teman, åtgärder och ansvariga organ som ska säkerställa att arbetet med att utveckla de äldres boende fortgår under de närmaste åren. 2. PROCESSENS MÅL För att säkerställa att det utvecklingsarbete som inleddes genom programmet för att förbättra äldres boende ska fortgå inledde miljöministeriet i samarbete med programmets samordningsgrupp och temagrupper samt andra samarbetspartner och sakkunniga en process för att utarbeta en framtidsplan. Mikko Valtakari och Juho Nyman vid MDI Public Oy var stödpersoner i denna process. Målet var att utarbeta en framtidsplan som ska bidra till att resultaten sprids och utnyttjas och som säkerställer att olika aktörer förbinder sig till utvecklingsprocessen efter det att programmet avslutats. Målen för Exit Plan-processen var att främja en bred spridning och ett omfattande utnyttjande av programmets resultat, se till att man även i fortsättningen fäster uppmärksamhet vid utvecklingen av äldres boende och livsmiljöer samt vid beredskapen inför en åldrande befolkning, säkerställa kontinuitet i verksamheten och utvecklingsarbetet, se över och vid behov uppdatera visionen för utvecklingsprogrammet, som sträcker sig till 2030. Processen inleddes våren 2017 under programmets sista verksamhetsår. I processen deltog ett stort antal aktörer och intressentgrupper som varit involverade i programmet. Genomförandet av Exit Plan-processen beskrivs närmare i bilaga 1. I den framtidsplan som utarbetades som ett resultat av processen fastställdes

4 vilka teman som är viktigast och måste få en fortsättning samt de åtgärder och ansvariga organ som är knutna till dessa teman. Under ledning av ordföranden för hissprojektets styrgrupp utarbetades dessutom i samarbete med miljöministeriet, ARA, projektchefen och de regionala hissarbetsgrupperna en framtidsplan för projektet Hissen Ett tillgängligt Finland 2017 (bilaga 2), som utgör en del av framtidsplanen för programmet för att förbättra äldres boende. 3. FRAMTIDSPLANENS TEMAN, ÅTGÄRDER OCH ANSVARIGA ORGAN I framtidsplanen ingår fyra huvudteman, som fastställdes före Exit Plan-processen utifrån innehållet i utvecklingsprogrammet och synpunkter från sakkunniga vid miljöministeriet. Planens huvudteman är följande: A. Förbättring av bostadsbeståndet, nyproduktion och utveckling av boendemiljöerna B. Teknik för äldre som stöd för boende i det egna hemmet C. Kommunernas verksamhet och samarbete vid utvecklingen av äldres boende och livsmiljöer D. Framförhållning och beredskap Under huvudtemana finns 15 åtgärder. Dessa valdes utifrån resultaten av två workshoppar och kompletterande sakkunnig- och gruppintervjuer samt med stöd av preciseringar som gjordes i samarbete med samordningsgruppen och företrädare för miljöministeriet. Under processen såg man till att centrala aktörer hördes i stor utsträckning. Samarbetet kring utvecklingen av äldres boende fortsätter med de ministerier, organisationer och andra aktörer som deltog i programmet. Exempel på detta är att verksamheten inom programmets temagrupper för samarbete inom fastighets- och byggbranschen och för teknik för äldre fortsätter i form av nätverk. Miljöministeriet fortsätter att samarbeta med social- och hälsovårdsministeriets spetsprojekt för hemvård för äldre och närståendevård för alla ålderskategorier (I&O) under 2018. Miljöministeriet har också ingått en avsiktsförklaring med Centralförbundet för de gamlas väl om samarbete inom ramen för projektet Vanheneminen.fi, som handlar om att på eget initiativ förbereda sig på att åldras, samt när det gäller den

5 verksamhet som handlar om reparationsrådgivning och om att främja säkerheten i hemmet. Dessutom deltar miljöministeriet i handlingsprogrammet Ett säkert liv för äldre 2018 2020, som inrikesministeriet för närvarande håller på att utarbeta. Nedan presenteras framtidsplanens huvudteman med tillhörande åtgärder och ansvariga organ. 3.1. A. FÖRBÄTTRING AV BOSTADSBESTÅNDET, NYPRODUKTION OCH UTVECKLING AV BOENDEMILJÖERNA De centrala åtgärderna för att förbättra det befintliga bostadsbeståndet, producera nya bostäder och utveckla boendemiljön så att den motsvarar de äldres behov kommer att fortsätta. Tillgängligheten och säkerheten i bostadshus och boendemiljöer prioriteras liksom ökad social samvaro i bostadsområdena. Åtgärderna fokuserar på att öka medvetenheten bland aktörerna i bostads- och byggbranschen för att de ska beakta de äldres boendebehov i stor utsträckning. Fokus ligger också på att fortsätta med de praktiska åtgärderna, bland annat genom att säkerställa tillräckliga resurser. A1. Fortsätta med reparationsrådgivning och öka antalet hissinstallationer (inkl. framtidsplanen för projektet Hissen Ett tillgängligt Finland 2017, bilaga 2) Ansvariga: Centralförbundet för de gamlas väl, nätverket för reparationsrådgivning, de regionala hissarbetsgrupperna, ARA, Fastighetsförbundet, Finlands fastighetsförvaltningsförbund, Finlands Egnahemsförbund rf, kommunerna, samkommunerna Resurser: STEA, ARA A2. Säkerställa tillgången till reparationsunderstöd, utveckla ansökningsförfarandet och förbättra kommunikationen Ansvariga: MM, FM, ARA, nätverket för reparationsrådgivning Resurser: statsbudgeten, statens bostadsfond

6 A3. Förbättra tillgänglighetsanpassningen vid nyproduktion av bostäder och andra byggnader genom ökad medvetenhet bland aktörerna, kommunikation och utveckling av kunnandet Ansvariga: MM, ARA, organisationer, läroanstalter, planerare, byggherrar, byggnadsentreprenörer, tillgänglighetsombud, kommunerna, tillgänglighetsarbetsgrupperna inkl. hissararbetsgrupperna A4. Främja byggverksamhet som gynnar social samvaro och umgänge mellan olika generationer (inkl. multifunktionella byggnader) för att möta äldres behov Ansvariga: ARA, kommunerna, byggherrar, planerare, kommunernas hyreshusbolag, MM, organisationer, äldreråden Resurser: ARA, kommunerna A5. Främja planeringen och genomförandet av boendemiljöer som anpassas till äldre och personer med minnesstörningar Ansvariga: MM, SHM, kommunerna, organisationer, tvärsektoriellt samarbete på nationell och lokal nivå, nordiskt samarbete mellan kommuner Resurser: STEA, MM, kommunerna A6. Främja samarbetet inom fastighets- och byggbranschen, påverka aktörerna i branschen och fortsätta med temagruppsarbetet kring frågor som gäller äldres boende och boendemiljö Ansvariga: temagruppen, Fastighetsförbundet, Finlands fastighetsförvaltningsförbund, RAKLI, Byggnadsindustrin RT rf, Finlands Egnahemsförbund rf, MM, ARA, hissarbetsgrupperna, kommunerna, äldreråden, organisationer, företag, planerare

7 3.2. B. TEKNIK FÖR ÄLDRE SOM STÖD FÖR BOENDE I DET EGNA HEMMET Vid utvecklingen av äldres boende erbjuder tekniken stora möjligheter att underlätta ett tryggt boende i det egna hemmet för äldre. För detta behövs tekniska lösningar som framför allt ska vara enkla att använda. En förutsättning för att äldre personer ska kunna använda myndighetstjänster är att de är lättillgängliga. Genom åtgärderna vill man stödja ibruktagandet av tekniken genom att fokusera på ökad medvetenhet, rådgivning och utbildning för användarna. Dessutom stöder man samarbete och nätverksbildning mellan aktörer som tar fram teknik för äldre. B1. Producera och sprida information samt tillhandahålla styrning, rådgivning och utbildning när det gäller äldres användning av teknik Ansvariga: Ikäteknologiakeskus (Valli ry), Centralförbundet för de gamlas väl, kommunerna, MM, nätverket för teknik för äldre, Östra Finlands universitet, Pensionstagarnas Centralförbund PCF rf och övriga organisationer som ingår i Pensionärsförbundens Intresseorganisation PIO., utvecklingsbidrag, EU-finansiering B2. Skapa förutsättningar för användbara och tillgängliga digitala tjänster för äldre Ansvariga: KM, FM, JM, SHM, Tillgänglighetsforumet B3. Fortsätta med och utöka verksamheten inom nätverken för teknik för äldre Temagruppen för teknik för äldre fortsätter sin verksamhet i form av ett nätverk. Under det första året (2018) innehas ordförandeskapet i nätverket av Ikäteknologiakeskus (Valli Ry:s centrum för teknik för äldre), varefter temagruppen internt avtalar om ansvarsfördelningen. Nätverkets uppgift är att identifiera gemensamma utvecklingsbehov och förstärka kunnandet på området. Ansvariga: Temagruppen för teknik för äldre som nätverk (Valli Ry, MM, Centralförbundet för de gamlas väl, Pensionstagarnas Centralförbund PCF rf och övriga organisationer som ingår i Pensionärsförbundens Intresseorganisation PIO, VTT, Tammerfors yrkeshögskola, Östra Finlands universitet, KM, Tekes och de nya nätverksmedlemmarna THL och Finans Finland samt eventuellt RAKLI Ry) Resurser: STEA, ovannämnda aktörer

8 3.3. C. KOMMUNERNAS VERKSAMHET OCH SAMARBETE FÖR ATT UTVECKLA ÄLDRES BOENDE OCH LIVSMILJÖER Kommunerna spelar en central roll när det gäller att utveckla och stödja äldres boende bl.a. eftersom de producerar olika tjänster och möjliggör olika typer av verksamhet samt planerar och förverkligar markanvändning och boendemiljöer. I fortsättningen är kommunernas agerande när det gäller de äldres boende av avgörande betydelse. En viktig fråga är framför allt om de i den strategiska planeringen och genomförandet i tillräckligt hög grad prioriterar stöd för boende i det egna hemmet i stället för anstalt- och serviceboende. Äldreomsorgslagen (980/2012) förpliktar kommunerna att utarbeta en plan för att främja den äldre befolkningens välbefinnande och förmåga att klara sig på egen hand och för att ordna den service som äldre personer behöver. Genom åtgärderna vill man aktivera kommunerna när det gäller att utveckla äldres boende samt säkerställa tillgången till och utnyttjandet av information. Det är viktigt att i högre grad engagera de äldre i den kommunala verksamhet som rör dem själva, bl.a. genom att ge kommunernas och landskapens äldreråd en mer framträdande roll i planeringen och beslutsfattandet. Även samarbetet mellan olika kommuner är viktigt. I programmet för att förbättra äldres boende har man satsat hårt på att förstärka de kommunala äldrerådens roll och uppgifter i utvecklingen av äldres boende och livsmiljö, bl.a. genom att producera och sprida information, genom kommunikation och genom att tillsammans med samarbetspartnerna (SHM/spetsprojektet I&O och FM/Öppen förvaltning) ordna två riksomfattande äldrerådsdagar. Man har enats om att ansvaret för att arrangera och samordna de riksomfattande äldrerådsdagarna överförs till finansministeriet/öppen förvaltning i och med att programmet avslutas. Åtgärden inkluderas också i genomförandeprogrammet för finansministeriets handlingsplan för öppen förvaltning. C1. Stödja kommunerna i frågor som gäller utvecklingen av äldres boende (bl.a. planläggning, boendemiljö, ombyggnad, trafik och närservice) Ansvariga: Kommunförbundet, kommunerna, landskapen, äldreråden, MM, SHM/spetsprojektet I&O

9 C2. Få kommunerna att tillämpa nya arbetssätt och utnyttja information (bl.a. bedömning av reparationsbehoven i bostäder och genomförande av reparationerna, framförhållningsmodell för äldres boende) Ansvariga: Kommunförbundet, kommunerna, äldreråden, MM, ARA, organisationer C3. Se till att äldres boende och livsmiljöfrågor beaktas i samarbetet mellan kommunerna (t.ex. möten mellan kommuner, samarbete mellan kommuner och landskap, Kommunförbundets evenemang) Ansvariga: Kommunförbundet, kommunerna, SHM/spetsprojektet I&O C4. Främja äldrerådens möjligheter att påverka frågor som gäller äldres boende och livsmiljö i kommunerna och landskapen (bl.a. äldrerådsdagarna) Ansvariga: FM/Öppen förvaltning, övriga ministerier, kommunerna, landskapen, organisationer Resurser: ovannämnda aktörer 3.4. D. FRAMFÖRHÅLLNING OCH BEREDSKAP Vid utvecklingen av de äldres boende är det viktigt med tillräckligt god framförhållning och beredskap inför kommande boendebehov. Detta gäller ett stort antal aktörer i samhället, alltifrån medborgarna, kommunerna, husbolagen och aktörerna inom fastighets- och byggbranschen till olika organisationer och statsförvaltningen. Hittills har man inte fäst tillräckligt stor uppmärksamhet vid att den äldre befolkningen ökar kraftigt och vid de behov som därmed uppstår i samband med deras boende. Genom åtgärderna vill man framför allt producera information och öka medvetenheten om boendebehoven samt sporra äldre och fastighetsägare att vidta nödvändiga åtgärder för att göra bostäderna tillgängliga och genomföra andra nödvändiga ändringar.

10 För att framförhållningen och beredskapen ska lyckas är kommunikationen mellan olika aktörer och spridningen av information av avgörande betydelse även i fortsättningen. Den plattform för informationsspridning som utvecklades inom ramen för programmet, dvs. webbplatsen Ikääntyneiden asuminen (www.ymparisto.fi/ikaantyneidenasuminen, på finska), kommer att fortsätta att finnas i portalen ymparisto.fi som en webbplats på detta tema och ett forum för spridning av information och resultat. D1. Producera och sprida information med tanke på framförhållningen och beredskapen när det gäller äldres boende samt med hjälp av informationen påverka äldre och mer allmänt aktörer och beslutsfattare i samhället Ansvariga: MM, ARA, organisationer, äldreråd, Fastighetsförbundet, Finlands fastighetsförvaltningsförbund, Finlands Egnahemsförbund, nätverket för fastighets- och byggbranschen D2. Påverka husbolag och småhusägare genom kommunikation så att de tar tillgänglighet och äldres boendebehov i beaktande Ansvariga: MM, ARA, organisationer, äldreråd, Fastighetsförbundet, Finlands fastighetsförvaltningsförbund, Finlands Egnahemsförbund, nätverket för fastighets- och byggbranschen 3.5. PROGRAMMETS VISION OCH EN ÖVERSYN AV DEN Målen och visionen för programmet för att förbättra äldres boende sträcker sig till 2030. Visionen grundade sig på social- och hälsovårdsministeriets och Finlands Kommunförbunds kvalitetsrekommendation (2013), vars mål var att 91,0 92,0 procent av alla personer över 75 år skulle bo hemma 2017. Utifrån detta bedömde man att visionen för programmet var att det i Finland fram till 2030 behövs en miljon tillgänglighetsanpassade och säkra bostäder om målet är att minst 92 procent av alla personer över 75 år och nästan alla under 75 år ska bo hemma.

11 Visionen sågs över i samband med att programmet avslutades. Visionen är fortfarande att minst en miljon tillgänglighetsanpassade och säkra bostäder behövs fram till 2030. Målet för de närmaste åren är att minst 87 procent av alla personer över 80 år ska bo hemma 2020. 1 BILAGOR BILAGA 1. BESKRIVNING AV EXIT PLAN-PROCESSEN FÖR PROGRAMMET FÖR ATT FÖRBÄTTRA ÄLDRES BOENDE BILAGA 2. FRAMTIDSPLAN FÖR PROJEKTET HISSEN ETT TILLGÄNGLIGT FINLAND 2017 BILAGA 3. UTVECKLINGSPROJEKT, PUBLIKATIONER OCH MATERIAL SOM GÄLLER PROGRAMMET FÖR ATT FÖRBÄTTRA ÄLDRES BOENDE 1 I slutet av 2016 bodde 86,6 procent av alla personer över 80 år hemma. THL, Sotkanet 2017.

12 BILAGA 1. BESKRIVNING AV EXIT PLAN-PROCESSEN FÖR PROGRAMMET FÖR ATT FÖRBÄTTRA ÄLDRES BOENDE Exit Plan-processen inleddes på våren under programmets sista verksamhetsår 2017. I processen deltog ett stort antal aktörer och intressentgrupper som varit involverade i programmet. I framtidsplanen fastställdes de teman som är viktigast samt de åtgärder och ansvariga organ som behövs för att säkerställa att arbetet kring dessa teman fortsätter. Processen har bestått av sju arbetsfaser: 1.) En första workshop 2.6.2017 för programmets samordningsgrupp och andra samarbetspartner, under vilken man främst kartlade de viktigaste temana för att säkerställa att arbetet kring dem fortsätter Processen inleddes med en gemensam workshop för företrädare för samordningsgruppen, de huvudsakligen berörda ministerierna, organisationerna, kommunerna och äldreråden. Under workshoppen kartlades de teman och strukturer inom programmet som är av störst betydelse för en förbättring av de äldres boende och som därför måste få en fortsättning efter det att programmet avslutats. Workshoppen föregicks av en enkät i syfte att göra en preliminär kartläggning av temana. Man fastställde också preliminärt de ansvariga organen och aktörernas roller samt övervägde olika metoder för att säkerställa att arbetet kring temana fortsätter efter programmet. Företrädare för miljöministeriet fastställde fyra huvudteman, och under workshoppen togs mer detaljerade teman fram under dessa huvudteman. Resultaten av workshoppen analyserades i efterhand och utifrån dem föreslogs preliminära teman, åtgärder och ansvariga organ, som utgjorde underlag för processens nästa arbetsfas. 2.) Tematiska intervjuer med programmets samarbetspartner och sakkunniga för att kartlägga deras synpunkter när det gäller nödvändigt innehåll i framtidsplanen samt faktorer som måste beaktas i den omgivande miljön I processens andra fas preciserades och kompletterades resultaten av den första workshoppen genom tematiska intervjuer med bl.a. företrädare för ARA, äldreråden och olika pensionärsorganisationer. Med hjälp av intervjuerna samlade man in synpunkter på hur väl temana

13 motsvarade behoven när det gäller äldres framtida boende och den omgivande miljön, de viktigaste metoderna samt möjligheter och utmaningar. Dessutom kartlades olika specialfrågor (bl.a. fortsatt finansiering av utvecklingen av ARA-boende, en utveckling av äldrerådens verksamhet, landskapsreformen och en utveckling av äldres boende). 3.) Precisering av de teman som skulle ingå i planen under möten för programmets temagrupper samt fastställande av de slutliga temana Tre temagrupper har verkat inom programmet för att förbättra äldres boende. Dessa är temagruppen för teknik för äldre, temagruppen för samarbete inom fastighets- och byggbranschen och temagruppen för kommunsamarbete. Temagrupperna har främjat verksamheten inom sitt eget område och förstärkt samarbetet mellan olika aktörer. Under den tredje fasen av Exit Plan-processen genomfördes gruppintervjuer med alla temagrupper. Syftet var att precisera de teman som är viktigast och som därför måste få en fortsättning. Dessutom kartlades andra eventuella frågor som behövde tas i beaktande. Under intervjuerna preciserades åtgärderna och de ansvariga organen och man diskuterade även samarbete mellan olika aktörer för att förbättra äldres boende. Efter intervjuerna med temagrupperna valde man ut de slutliga teman som skulle ingå i Exit Plan. 4.) En andra workshop 20.10.2017 för programmets samordningsgrupp, temagrupper och andra samarbetspartner i syfte att fastställa nödvändiga åtgärder och ansvariga organ Under processens fjärde fas hölls en andra workshop för programmets samordningsgrupp, temagrupper och andra samarbetspartner. Syftet med workshoppen var att presentera och diskutera de teman som valts för Exit Plan, att fastställa praktiska åtgärder och ansvariga organ, att kartlägga utmaningar och möjligheter när det gäller att fortsätta arbetet inom de olika temana efter programmet samt att förbinda aktörerna till åtgärder även efter programmet. Vidare diskuterades olika aktörers kapacitet att fortsätta utvecklingsarbetet. En sammanfattande tabell gjordes över workshoppens resultat, dvs. åtgärder och ansvariga organ, som deltagarna kunde komplettera efter workshoppen.

14 5.) Möte inom programmets samarbetsgrupp 29.11.2017 Den sammanfattande tabellen från den föregående arbetsfasen behandlades under samarbetsgruppens möte och de åtgärder som valts diskuterades. Man såg också över programmets vision och beslutade att träffas 1 2 gånger under 2018 för att följa upp framtidsplanen. 6.) Utarbetande av den slutliga framtidsplanen Som avslutning på Exit Plan-processen utarbetade miljöministeriet i samarbete med MDI Public Oy en framtidsplan för programmet, som presenterades för miljöministeriets högsta ledning i januari februari 2018. 7.) Framtidsplan för projektet Hissen Ett tillgängligt Finland 2017 I programmet för att förbättra äldres boende har man satsat hårt på att främja installationen av hissar med hjälp av hissunderstöd, kommunikation och aktivering av de regionala hissarbetsgruppernas verksamhet samt genom att med hjälp av finansiering via programmet genomföra projektet Hissen Ett tillgängligt Finland 2017 inom ARA. Som en del av programmets Exit Plan-process genomfördes under ledning av ordföranden för hissprojektets styrgrupp och i samarbete med miljöministeriet, ARA, projektchefen och de regionala hissarbetsgrupperna en Exit Plan-process för projektet Hissen Ett tillgängligt Finland 2017. Den framtidsplan för hissprojektet (bilaga 2) som detta resulterade i utgör en del av framtidsplanen för programmet för att förbättra äldres boende.