Skärpt exportkontroll av krigsmateriel

Skärpt exportkontroll av krigsmateriel DEL 2, bilagor Slutbetänkande av Krigsmaterielexportöversynskommittén, KEX Stockholm 2015 SOU 2015:72

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Webbplats: fritzes.se För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss hur och varför. Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02) En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet. Omslag: Elanders Sverige AB. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015. ISBN 978-91-38-24330-5 ISSN 0375-250X

Innehåll DEL 1 Förkortningar... 21 Sammanfattning... 23 Summary... 47 1 Författningsförslag... 73 1.1 Förslag till lag (2016:000) om kontroll av krigsmateriel och av tekniskt bistånd... 73 1.2 Förslag till lag om ändring av vapenlagen (1996:67)... 92 1.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen... 94 1.4 Förslag till lag om ändring av lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd... 95 1.5 Förslag till lag om ändring av lagen (2003:148) om straff för terroristbrott... 97 1.6 Förslag till lag om ändring av luftfartslagen (2010:500)... 98 2 Utredningsuppdraget och dess genomförande... 99 2.1 Det övergripande uppdraget... 99 2.1.1 Uppdragets två delar... 101 2.1.2 Frågeställningar utanför direktivets uppdrag... 102

Innehåll SOU 2015:72 2.2 Den politiska bakgrunden till uppdraget... 103 2.3 Ett centralt begrepp... 105 2.4 Innebörden av riksdagens ställningstaganden... 105 2.5 Hur har kommittén arbetat... 106 2.6 Betänkandets disposition... 107 3 Exportkontrollens framväxt... 109 3.1 Inledning... 109 3.2 1914 ny författning... 110 3.3 1918 ny författning... 110 3.4 1925 internationell vapenhandelskonvention... 111 3.5 1931 ny författning... 112 3.6 1935 ny författning... 112 3.7 1949 tillståndspliktigt att tillhandahålla... 113 3.8 1950 ny författning... 113 3.9 1956 statsministerns interpellationssvar... 114 3.10 1971 nya riktlinjer presenteras... 114 3.11 1983 ny författning... 115 3.12 1984 ny författning... 116 3.13 1988 ny författning... 117 3.14 Utredningar under slutet av 1980-talet... 118 3.15 1991 strategiska produkter, ny författning... 121 3.16 1993 gällande krigsmateriellag, ny författning... 122 3.17 1996 inrättandet av ISP... 124 3.18 1998 strategiska produkter, ny författning... 125 3.19 1999 utredning om följdleveranser... 126

SOU 2015:72 Innehåll 3.20 2001 Produkter med dubbla användningsområden, ny författning... 127 3.21 2005 KRUT, en översyn av krigsmateriellagstiftningen... 128 3.22 2011 FN:s vapenprotokoll... 130 3.23 2012 Överföringsdirektivet, en harmonisering inom EU (ICT)... 130 3.24 2013 Vapenhandelsfördraget (ATT)... 132 4 Gällande exportkontrollregelverk... 133 4.1 Inledning... 133 4.2 Gällande författningar... 134 4.3 Riktlinjerna ett komplement till författningarna... 136 4.3.1 1956 års riktlinjer... 137 4.3.2 1971 års riktlinjer... 138 4.4 Gällande riktlinjer... 139 4.4.1 Riktlinjernas juridiska status... 139 4.4.2 Riktlinjernas inverkan på tillståndsprövningen... 141 4.4.3 Riktlinjernas innehåll... 143 4.5 EU samarbetets inverkan... 152 4.5.1 Inledning... 152 4.5.2 EU:s uppförandekod för vapenexport... 153 4.5.3 Den gemensamma ståndpunkten... 154 4.5.4 ICT-direktivet... 158 4.6 Internationell samverkan... 160 4.6.1 Exportkontrollregimen Wassenaararrangemanget... 160 4.6.2 Vapenhandelsfördraget... 160 5 Tillståndsprövningen... 165 5.1 Inledning... 166 5.2 Exportkontrollprocessen... 167 5.2.1 Exportkontrollprocessens olika steg... 167

Innehåll SOU 2015:72 5.3 Krigsmateriel vad omfattas av begreppet?... 177 5.4 Tillståndsprövningen i praktiken... 180 5.4.1 Utgångspunkt för prövningen... 180 5.4.2 Handläggningen hos ISP... 181 5.4.3 EKR:s roll... 183 5.4.4 Överlämnande av ärenden till regeringen... 186 5.5 Möjlighet till överprövning... 188 5.6 Öppenhet och transparensen i gällande exportkontrollsystem... 188 5.6.1 ISP:s löpande redovisningar... 188 5.6.2 ISP:s redovisningar till regeringen... 189 5.6.3 Regeringens årliga skrivelse till riksdagen... 189 5.6.4 Regeringens rapportering till internationella organ... 190 6 Försvarsindustrin och dess marknad... 193 6.1 Bakgrund... 194 6.2 Försvarsindustrin i Sverige... 196 6.2.1 Utveckling... 198 6.2.2 Verksamhetsområden m.m.... 202 6.2.3 Svensk försvarsindustri i siffror... 206 6.3 Den europeiska dimensionen... 207 6.4 Exportstöd... 208 6.5 Offset... 210 6.5.1 Pågående diskussion om offset... 211 6.5.2 Synen på offset inom EU... 212 6.5.3 Sveriges användning av offset... 214 6.6 Korruption inom internationell vapenhandel... 214 7 Krigsmaterielexport... 217 7.1 Inledning... 218 7.2 Krigsmaterielexport och import i världen... 218 7.3 Svensk krigsmaterielexport... 221

SOU 2015:72 Innehåll 7.3.1 Sveriges export till vissa regioner... 225 8 En politik i förändring synen på försvarsindustrin och krigsmaterielexporten... 227 8.1 Inledning... 228 8.2 Förändringarar av försvarsindustrins roll och betydelse över tiden... 230 8.2.1 Försvarsbesluten mellan 1987 och 2015... 231 8.2.2 Regeringens årliga skrivelse till riksdagen... 241 8.2.3 Politik för global utveckling... 243 8.3 Försvarsindustrins betydelse för Försvarsmaktens materielförsörjning m.m.... 245 8.3.1 Försvarsexportsmyndigheten... 245 8.3.2 Försvarets Materielverk... 246 8.3.3 Försvarsmakten... 249 8.4 Förändring av Sveriges säkerhetspolitiska linje... 250 8.4.1 Utrikesdeklarationen... 253 8.4.2 Försvarsberedningens rapporter... 254 8.4.3 Påverkan på försvarsindustrin och den förändrade synen på behovet av krigsmaterielexport... 256 9 Kritiska röster mot gällande exportkontrollregelverk... 259 9.1 Inledning... 259 9.2 Den framförda kritiken... 260 9.2.1 Principiell kritik... 260 9.2.2 Kritik mot tillämpningen... 261 9.2.3 Kritik mot bristande öppenhet, transparens och möjlighet till ansvarsutkrävande... 262 10 Internationell jämförelse... 265 10.1 Inledning... 266 10.2 Norge... 267 10.3 Finland... 272

Innehåll SOU 2015:72 10.4 Nederländerna... 274 10.5 Tyskland... 278 10.6 Storbritannien... 282 10.7 Amerikas Förenta Stater... 288 11 Följdleveranser... 297 11.1 Inledning... 298 11.2 Vad är en följdleverans?... 299 11.3 Typer av följdleveranser... 300 11.4 Tillståndsprövningen av en ansökan om följdleverans... 304 11.5 Tidigare följdleveransutredningar... 305 11.6 ISP:s redovisning avseende avslag av ärenden rörande följdleveranser... 307 12 Demokrati och icke-demokrati... 309 12.1 Inledning... 310 12.2 Vad är demokrati?... 311 12.2.1 Utgångspunkter... 311 12.3 Demokratiteorier... 316 12.4 Typer av icke-demokratiska system... 319 12.5 Demokratins grundkriterier... 321 12.6 Internationell rätt och demokrati... 323 12.6.1 Inledning... 323 12.6.2 Förenta Nationerna och demokrati... 324 12.6.3 Demokrati och mänskliga rättigheter... 326 12.7 Går det att objektivt avgöra en stats demokratiska status?... 330 12.7.1 Att mäta demokrati... 331 12.7.2 Olika demokratiindex... 333 12.7.3 Skillnader mellan demokratiindexen... 342

SOU 2015:72 Innehåll 12.7.4 Är demokratimått ett tillförlitligt sätt att bedöma en stats demokratiska status?... 344 13 Frågor och förslag, en översikt... 347 13.1 Inledning... 347 13.2 Frågeställningar att besvara... 347 14 Förslag till införande av demokratikriterium i riktlinjerna... 351 14.1 Inledning... 351 14.2 En stats demokratiska status... 352 14.3 Aspekter att beakta vid tillståndsprövningen avseende en stats demokratiska status... 353 14.4 Utformningen och tillämpningen av ett demokratikriterium... 355 15 Kommitténs förslag gällande följdleveranser... 359 15.1 Förslag till regel om följdleverans... 360 15.2 Inledning... 360 15.3 Presumtionen att bevilja tillstånd för följdleveranser bör bestå... 360 15.4 Förslag om vad som ska utgöra en följdleverans... 362 15.4.1 Reservdelar... 362 15.4.2 Ammunition... 362 15.4.3 Leveranser som har ett direkt samband med tidigare beviljad utförsel och där det vore oskäligt att inte bevilja tillstånd... 363 15.4.4 Leveranssäkerhetsgarantier från staten... 364 15.4.5 Bedömda effekter av förslaget... 364 15.5 Beaktande av tidsaspekten vid bedömningen av följdleverans... 365

Innehåll SOU 2015:72 16 Exportkontrollregelverkets ramverk... 367 16.1 Inledning... 369 16.2 Gällande förutsättningar... 369 16.3 Utformningen av exportkontrollregelverket för krigsmateriel... 370 16.4 Skäl för att anta nya riktlinjer... 373 16.4.1 Förändrade utrikespolitiska förutsättningar... 374 16.4.2 Nya internationella förpliktelser och åtaganden... 375 16.4.3 Förändringar i säkerhets- och försvarspolitiken... 378 16.5 Förslag till struktur och utformning av nya riktlinjer... 380 16.5.1 Grundläggande principer för exportkontrollen av krigsmateriel... 383 16.5.2 Ovillkorliga hinder internationella förpliktelser... 387 16.5.3 Internationella åtaganden kriterier som beaktas i tillståndsprövningen... 392 16.5.4 Villkorliga hinder nationella åtaganden att beakta i tillståndsprövningen... 393 17 Kommitténs förslag till ökad öppenhet och transparens... 399 17.1 Inledning... 400 17.2 Politiskt ansvarsutkrävande... 400 17.3 Förslag till ökad öppenhet och transparens... 402 17.4 Ökad öppenhet och transparens gentemot allmänheten... 403 17.4.1 Regeringsskrivelsen avseende strategisk exportkontroll... 404 17.4.2 Månatlig redovisning av beviljade tillstånd... 406 17.4.3 Redovisning av krigsmaterielexport avseende små och lätta vapen samt följdleveranser... 407 17.5 Ökad öppenhet och transparens gentemot riksdagen... 408

SOU 2015:72 Innehåll 17.5.1 Redovisning av information som omfattas av sekretess... 409 17.6 Ökad öppenhet och transparens i Exportkontrollrådet (EKR)... 410 17.7 Efterkontroll... 412 18 Möjliga effekter av en skärpt exportkontroll... 415 18.1 Inledning... 417 18.2 Förutsättningar... 418 18.3 Den föreslagna skärpningens påverkan på den svenska krigsmaterielexporten... 420 18.3.1 Inledning... 420 18.3.2 Ekonomiska konsekvenser för försvarsindustrin... 420 18.3.3 Konsekvenser för Försvarsmaktens materielförsörjning samt internationella samarbeten... 422 18.4 Påverkan på möjligheten att delta i internationella insatser för fred och säkerhet... 425 19 En ny krigsmateriellag... 427 19.1 Kommitténs uppdrag i denna del... 427 19.2 Skäl för en ny lag... 428 19.3 Utformningen av en ny lag... 429 19.3.1 En förändrad benämning på lagen... 430 19.3.2 Kapitelindelning... 430 19.3.3 Tillkommande bestämmelser... 432 19.4 Följdändringar... 451 19.4.1 Lagar... 452 19.4.2 Förordningar... 452 19.4.3 Författningar som saknar hänvisning... 453 20 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser... 455

Innehåll SOU 2015:72 21 Konsekvensbeskrivning... 461 21.1 Inledning... 461 21.2 Vilka berörs av förslagen... 462 21.3 Behov av resursförstärkning med anledning av förslagen... 462 21.4 Ekonomiska konsekvenser och finansiering av förslagen... 464 21.4.1 Konsekvenser för staten... 464 21.4.2 Konsekvenser för företag och enskilda... 466 21.5 Ekonomiska konsekvenser för ekonomin i stort och andra samhällsekonomiska effekter... 466 21.5.1 Effekter på handelsbalansen... 466 21.5.2 Effekter på samhällsutveckling och sysselsättning... 466 21.5.3 Möjlig påverkan på innovation och teknologispridning... 468 22 Författningskommentar... 471 22.1 Förslag till lag om kontroll av krigsmateriel och av tekniskt bistånd... 471 22.2 Förslag till lag om ändring av vapenlagen (1996:67)... 489 22.3 Förslag till lag om ändring av lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen... 489 22.4 Förslag till lag om ändring av lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd... 489 22.5 Förslag till lag om ändring av lagen (2003:148) om straff för terroristbrott... 489 22.6 Förslag till lag om ändring av luftfartslagen (2010:500)... 489 Reservation och särskilda yttranden... 491

SOU 2015:72 Innehåll Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv 2012:50... 501 Bilaga 2 Kommittédirektiv 2014:148... 513 Bilaga 3 Kommittédirektiv 2015:32... 515 Bilaga 4 ISP Praxisutveckling... 517 Bilaga 5 Hearing den 11 februari 2013... 579 Bilaga 6 Seminarium den 18 februari 2014... 583 Bilaga 7 Jämförelsetabell... 591

Innehåll SOU 2015:72 DEL 2, bilagor Beställda rapporter Bilaga 8 Bilaga 9 Den svenska försvarsindustrins säkerhetspolitiska roll för Sverige igår och idag... 597 Mellan demokrati och diktatur (demokrati ur ett statsvetenskapligt perspektiv)... 607 Bilaga 10 Expertrapport till Krigsmaterielexportöversynskommittén (demokrati ur ett folkrättsligt perspektiv)... 641 Bilaga 11 Demokratiindex... 665 Bilaga 12 Options for increasing the openness and transparency of Sweden s arms exports and arms export controls... 699 Bilaga 13 Current trends in the international arms trade and implications for Sweden... 721 Bilaga 14 Penalties for export control offences for dual-use and export control law: a comparative overview of six countries... 753 Bilaga 15 Förenta Staternas exportkontrollsystem 2014 ett system i förändring... 771 Bilaga 16 Swedish arms export control regulations impact assessment study... 807 Yttranden från myndigheter Bilaga 17 ISP:s tillsynsverksamhet enligt krigsmateriellagstiftningen... 821 Bilaga 18 FMV:s syn på konsekvenser av en skärpt exportkontroll för svensk försvarslogistik... 839 Bilaga 19 Kompletterande yttrande från FMV... 865

SOU 2015:72 Innehåll Bilaga 20 Försvarsmaktens syn på vilka konsekvenser en skärpt exportkontroll kan medföra för svensk försvarsförmåga... 883 Bilaga 21 Kompletterande yttrande från Försvarsmakten... 887 Bilaga 22 FXM:s syn på vilka konsekvenser en skärpt exportkontroll kan medföra för försvarsexportens bidrag till försvarets långsiktiga materielförsörjning... 891 Yttranden från näringslivet Bilaga 23 Svenskt Näringsliv... 905 Bilaga 24 Säkerhets- och försvarsföretagen... 913 Bilaga 25 BAE System Hägglunds... 917 Bilaga 26 BAE System Bofors... 937 Bilaga 27 SAAB... 987 Bilaga 28 Kockums... 1005 Bilaga 29 Nammo SWEDEN... 1013 Bilaga 30 Nammo LIAB... 1023 Yttranden från kommuner och universitet Bilaga 31 Örnsköldsviks kommun... 1033 Bilaga 32 Karlskoga kommun... 1063 Bilaga 33 Linköpings universitet... 1097 Bilaga 34 Gemensamt yttrande: Arboga, Karlskoga, Karlskrona, Östersunds och Örnsköldsviks kommuner... 1103

Innehåll SOU 2015:72 Yttranden från civilsamhället Bilaga 35 Gemensamt yttrande i samband med hearing: Amnesty, Diakonia, Internationella kvinnorförbundet för fred och frihet, Svenska freds- och skiljedomsföreningen, Kristna fredsrörelsen och Svenska kyrkan... 1107 Bilaga 36 Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet... 1109 Bilaga 37 Kristna fredsrörelsen... 1117 Bilaga 38 Rädda barnen... 1119 Bilaga 39 Svenska kyrkan... 1121 Bilaga 40 Sveriges kristna råd... 1127 Bilaga 41 TCO... 1129 Bilaga 42 Svenska freds- och skiljedomsföreningen... 1131 Bilaga 43 Diakonia... 1133 Bilaga 44 Svenska FN-förbundet... 1139 Bilaga 45 Gemensamt yttrande i samband med föredragning inför KEX: Amnesty, Diakonia, Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, Svenska freds- och skiljedomsföreningen, Kristna fredsrörelsen och Transparency international... 1143 Bilaga 46 Kompletterande synpunkter från Svenska kyrkan... 1147

BESTÄLLDA RAPPORTER

Bilaga 8 Rapport till Kommittén om översyn av exportkontrollen av krigsmateriel, UD 2012:01 Den svenska försvarsindustrins säkerhetspolitiska roll för Sverige igår och idag Jan Joel Andersson 25 april 2013 Inledning Sverige är en nation som sedan andra världskriget haft betydande internationellt inflytande och attraktionskraft inom den internationella säkerhetspolitiken. 1 Upprepade försäkringar på de högsta nivåer i både Bryssel och Washington om att Sverige genast skulle mottas med öppna armar av NATO vid en eventuell ansökan bekräftar att denna situation fortfarande råder. 2 Sveriges litenhet och avsaknad av direkt erfarenhet av krig i modern tid gör detta faktum uppseendeväckande. 3 1 Exempel på detta är Sveriges starka roll under efterkrigstiden inom områden som internationella nedrustningsförhandlingar och FN:s fredsbevarande operationer, ledarskap inom framväxten av det europeiska säkerhetssamarbetet inom EU och ledande ställning inom Natos partnerskap för fred. 2 Senast uttalat av Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen vid Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen, 13 januari 2013. 3 Denna rapport är en förkortad, omarbetad och uppdaterad version av en tidigare rapport av Jan Joel Andersson som publicerades i maj 2009 under titeln Försvarsindustrins säkerhetspolitiska roll: från hårt stål till mjuk makt. Occasional Papers 24. Utrikespolitiska Institutet. 1 597

Bilaga 8 SOU 2015:72 Det finns i princip två möjliga sätt att förklara detta faktum. 4 Den ena förklaringen är att Svensk militär sedan andra världskriget visat upp sådana högkvalificerade förband som trots avsaknad av direkt krigserfarenhet kunnat imponera på omvärlden. Den andra förklaringen är att svensk militärteknisk kunskap, i form av försvarsindustri och försvarsforskning, varit så avancerad och omfattande att det imponerat på omvärlden. Är det då soldater eller är det avancerad forskning och utveckling som ger Sverige mest säkerhetspolitiskt inflytande idag? Den svenska militären Sverige var vid andra världskrigets slut en regional stormakt. Den svenska militären ansågs av utländska observatörer fortfarande stark under 1950-talet men neddragningarna som inleddes under 1960-talet uppmärksammades utomlands. Utländska observatörer bedömde att det svenska försvaret under 1970-talet imponerade mer på papper än i fält och Armén ansågs inte kunna mobilisera effektivt i händelse av krig. I t.ex. amerikanska rapporter beskrevs den svenska militären och speciellt armén under 1970-talet som dåligt utbildad, ha låg beredskap och orealistiska mobiliseringsplaner. 5 Ett överraskande anfall på Sverige skulle få förödande konsekvenser enligt de amerikanska bedömningarna. Den utländska synen på den svenska militären har dock ändrat karaktär sedan mitten av 1990- talet. Med början i Bosnien 1993-94 blev de svenska fredsbevarande insatserna allt mer robusta i sin natur. Insatserna som gjordes av svenska förband under FN- och Natobefäl i Bosnien och senare i Kosovo och Afghanistan var av helt annan natur än de traditionella svenska fredsbevarande FN-uppdragen på t.ex. Cypern och i Libanon. I rapporter och i samtal med utländska tjänstemän och analytiker är man i dag i Washington, Bryssel, London och Paris imponerad av de svenska militära insatserna under de senaste åren. Förmågan att under längre 4 En möjlig tredje förklaring som dock inte diskuteras i denna rapport är den svenska underrättelsetjänsten och dess verksamhets betydelse. 5 Dessa amerikanska rapporter redovisas i den säkerhetspolitiska utredningen från 2002 (SOU 2002:108), ss. 634-636. Se också Agrell 2000, s. 191. 2 598

SOU 2015:72 Bilaga 8 tid framgångsrikt kunna ta t.ex. brigadansvar i Kosovo, leda ett Provincial Recontruction Team (PRT) i Afghanistan och inte minst flyginsatsen över Libyen våren och sommaren 2011 framhålls särskilt. 6 Den svenska försvarsforskningen och försvarsindustrin Efter det att förhandlingarna med Norge och Danmark om ett Skandinaviskt försvarsförbund slutligen fallit samman 1949 beslöt Sverige att söka alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig under det kalla kriget. Detta beslut ledde till att den försvarsindustri som börjat byggas upp inför och under andra världskriget fortsatte att utvecklas i Sverige. 7 En trovärdig alliansfrihet krävde ett starkt försvar som skulle byggas på en inhemsk självförsörjning av försvarsmateriel. Trots de stora kostnaderna satsade Sverige på att bygga upp ett av Europas tekniskt mest avancerade försvarsforsknings- och produktionssystem. Den strategiska utgångspunkten var att Sverige måste kunna möta varje form av krigföring från sovjetisk sida och var därför tvungen att satsa på ett stormaktsförsvar i miniatyr inklusive kärnvapen. 8 Militärtekniskt samarbete med framförallt Storbritannien och USA blev dock alltmer viktigt från 1950-talet. Genom nära samarbete med Storbritannien kunde Sverige bygga upp Europas mest avancerade luftförsvar och i ett avtal (MOU) om fördjupat försvarstekniskt samarbete med USA från 1962 ingick flera hemliga annex om teknologiutbyte inom ett stort antal områden. Dessa MOU och hemliga annex blev början på nära och unika bilaterala samarbeten mellan Sverige och Storbritannien och mellan Sverige och USA inom det militärtekniska området. 9 6 Intervjuer med företrädare för NATO och amerikanska försvarsmakten i Bryssel, Norfolk och Washington 2008-2013. 7 Krause 1992. 8 Agrell 2000, ss.132-135. 9 Gribbe 2012; SOU 2002:108; SOU 1994:11. 3 599

Bilaga 8 SOU 2015:72 Det svenska försvarsindustri- och försvarsforskningssamarbetet med utlandet är idag fortfarande mycket omfattande. Svenska myndigheter (framförallt FMV och FOI) och svensk industri deltar idag i en rad multilaterala fora och bilaterala samarbeten. FMV har idag (2013) bilaterala samförståndsavtal med fler än 30 olika länder runt om i världen. 10 I multilaterala fora som EU har Sverige en stark roll tack vare att Sverige tillhör en exklusiv liten grupp europeiska länder som kan utveckla och producera avancerad försvarsmateriel. Sverige ingår t.ex. i det så kallade sexnationssamarbetet (LOI/FA) mellan de sex stora europeiska försvarsindustriländerna (Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland) som undertecknades i juli 2000. Syftet med denna elitklubb för Europeiska försvarsindustrinationer är att underlätta för omstruktureringen och effektiviseringen av den europeiska försvarsindustrin. 11 Även om multilaterala fora växer i betydelse för både svensk försvarsforskning och industri är det de bilaterala samarbetena som står i centrum. Inom försvarsforskningen är det de bilaterala relationerna med USA och Storbritannien som är klart viktigast. Under 2007 deltog t.ex. FOI i 128 internationella samarbetsprojekt varav många på mycket hög nivå. Av dessa var 44 projektavtal under bi- och trilaterala avtal med huvudsakligen USA och Storbritannien. Antalet internationella samarbetsprojekt fortsatte att öka under 2012. 12 Det bilaterala samarbetet med USA inom försvarsforsknings- och industrisektorn har ytterligare stärkts genom utvecklingen av den civila säkerhetssektorn. Sverige var även det första land som undertecknade en långtgående överenskommelse (MOU) med USA om bilateralt forskningssamarbete inom civil säkerhetsforskning vilket motiverades i Washington av den framstående och världsledande svenska forskningen inom områden som detektion av explosiva ämnen mm. 13 10 http://www.fmv.se/sv/verksamhet/internationell-verksamhet/ (15 mars 2013) 11 Bakgrunden till avtalet (Framework Agreement, FA) var den avsiktsförklaring (Letter of Intent, LoI) som ländernas försvarsministrar ingick i juli 1998 ofta också kallat sexnationsavtalet. 12 FOI årsrapporter 2007; 2012 13 Intervjuer med svenska och amerikanska tjänstemän och analytiker i Washington 2008-2013. 4 600

SOU 2015:72 Bilaga 8 Som en av de mest forsknings- och utvecklingsintensiva länderna i världen har den svenska försvarsindustrin och forskningen varit och utgör en central del i Sveriges säkerhetspolitiska kontakter med omvärlden. Under perioden 1969-1989 ingick svenska regeringen 39 samarbetsavtal om försvarsforskning och informationsutbyte med 16 länder. Under samma period ingick FMV med regeringens tillstånd 96 avtal med 21 länder. Därutöver ingick svensk försvarsindustri egna avtal med sina utländska motparter. Bland de länder som Sverige samarbetade med under kalla kriget var Australien, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Norge, Schweiz, Storbritannien, Västtyskland och USA. De viktigaste samarbetsländerna var USA och Storbritannien. 14 Enligt 1994 års neutralitetsutrednings (SOU 1994:11) bedömning var det utan tvekan Sverige som var den part som fick ut mest av det försvarstekniska samarbetet med USA men det fanns också stort amerikanskt intresse av att få tillgång till svensk försvarsforskning inom bl.a. FOA, FMV och FFA (Flygtekniska anstalten) samt inom den svenska försvarsindustrin. 15 Att det bilaterala försvarsmateriel- och försvarsforskningssamarbetet med Sverige var viktigt för USA visar inte minst det faktum att dessa kontakter och handeln inte påverkades nämnvärt ens under de kallaste åren av svensk-amerikansk politisk konflikt över Vietnamkriget. 16 Även i den säkerhetspolitiska utredningen från 2002 (SOU 2002:108) betonas att de bilaterala försvarsmaterielkontakterna med USA varit utomordentligt viktiga och att samarbetet fungerat bra även i tider av utrikespolitiska motsättningar. 17 Detta gällde dock så länge som Sverige hölls sig till amerikanska riktlinjer om att begränsa tekniköverföring till öst och speciellt Sovjetunionen. Det nära försvarstekniska samarbetet med USA hotades vid några tillfällen under kalla kriget (speciellt vid de s.k. Datasaab och Asea-affärerna i början av 1980-talet) på grund av att civil 14 SOU 2002:108. 15 SOU 1994:11 16 Mörth och Sundelius 1998. 17 SOU 1994:11 5 601

Bilaga 8 SOU 2015:72 högteknologi med amerikanskt ursprung illegalt vidareexporterats av svenska företag till Sovjetunionen. Sedan Svenska regeringen garanterat säkerhetsskyddet av amerikansk sekretessbelagd militär information återupptogs dock de goda försvarstekniska relationerna mellan Sverige och USA. 18 Det säkerhetspolitiska värdet av försvarsindustrin och forskningen Det är svårt att objektivt mäta det säkerhetspolitiska värdet av försvarsindustrin och försvarsforskningen för Sverige under kalla kriget. De många informationsutbytes-, materieloch forskningssamarbetsprojekten med framförallt USA, men även med Storbritannien, under kalla kriget gjorde det dock möjligt för det lilla neutrala Sverige att institutionalisera varaktiga säkerhets- och försvarspolitiska kontakter med de ledande västmakterna USA och Storbritannien på ett sätt som inte hade varit möjligt utan en avancerad svensk försvarsforskning och industri. De många svensk-brittiska och svensk-amerikanska bilaterala militärtekniska informationsutbytes- och samarbetsprojekten inom försvarsforskning och industri ledde till ett kontinuerligt växande antal brittiska och amerikanska forskare, tjänstemän och officerare med personliga kontakter och insyn i det svenska försvarsetablissemanget och därmed en (förhoppningsvis) positiv inställning till Sveriges och dess militära förmåga. 19 Den svenska försvarsforskningen och industrin var under kalla kriget inte bara viktig för Sveriges säkerhetspolitiska ställning i Västeuropa och USA utan även i tredje världen. Sveriges betydelse som säkerhetspolitisk aktör blev stor i tredje världen inte minst tack vare den offensiva nedrustningspolitiken, som mycket byggde på kunskaperna från det avbrutna svenska kärnvapenprogrammet som dock fortsatte i form av så kallad skyddsforskning. 18 Mörth och Sundelius 1998. 19 För en liknande slutsats se Gribbe 2012. 6 602

SOU 2015:72 Bilaga 8 Det säkerhetspolitiska värdet av försvarsforskningen och försvarsindustrin för Sveriges säkerhetspolitiska ställning i världen idag är fortfarande betydande. I de bilaterala säkerhetsrelationerna med USA och Storbritannien är försvarsforsknings- och försvarsindustriprojekt grunden för ett stort antal informationsutbytes- och samarbetsprojekt och kontakter som annars inte skulle ha kommit till stånd. Storbritannien har bilaterala försvarsforskningsavtal med Sverige på nivåer som man inte har med många andra länder. Samarbetsavtalet med USA inom säkerhetsforskningen som FOI skrivit under med amerikanska Department of Homeland Security (DHS) visar också på hur stark svensk försvarsforskning och industri uppfattas i USA och som nu sprider sig till nya amerikanska säkerhetspolitiska miljöer. Dessa kontakter och samarbetsprojekt är direkt kopplade till antalet områden där svensk forskning anses vara världsledande eller ledande. När dessa områden minskar eller försvinner faller också det internationella intresset för Sverige. En indikation på detta är att Storbritannien i vissa rapporter numera sägs prioriterar samarbete med de s.k. LOI-länderna minus Sverige men med Nederländerna. 20 Insatsförsvar eller försvarsindustri? Vad skall man då välja för att få störst säkerhetspolitisk effekt: insatsförsvar eller försvarsindustri? De senaste årens tydliga budskap har varit att den tidigare inriktningen mot svensk egenutveckling av försvarsmateriel och en stark roll för den inhemska industrin kommer att minska medan Sveriges förmåga till internationella insatser ska öka. Frågan som måste ställas är vad regeringen säkerhetspolitiskt hoppas uppnå genom ambitionen att öka Sveriges förmåga till internationella insatser? En möjlig förebild för hur ett litet land kan profilera sig i den internationella säkerhetspolitiken är Danmark och dess satsning på internationella insatser. De danska insatserna i Irak 2003, i södra Afghanistan sedan 2001 och i 20 Uppgift från intervjuer med försvarsmaterielexperter i Stockholm och Washington, hösten 2011, hösten 2012 och våren 2013. 7 603

Bilaga 8 SOU 2015:72 Libyen 2011 har rönt stor uppskattning i Washington och Natohögkvarteret i Bryssel. Att Natos nuvarande generalsekreterare är den tidigare danska statsministern Anders Fogh Rasmussen är knappast en slump. Det danska inflytande i Washington och Bryssel måste dock vägas mot det pris Danmark betalar i form av både stupade soldater och att vara identifierad som en så aktiv part i den amerikanska kampen mot terrorismen. 21 Satsningen på ett aktivt insatsförsvar och minskade försvarsbudgetar gjorde det nödvändigt att utreda försvarsforskningen och försvarsindustrins roll i den svenska säkerhetspolitiken. Detta arbete inleddes av försvarsdepartementet under 2007 med målet att presentera en svensk försvarsindustristrategi där försvarsindustrins bredare försvars-, säkerhets- och näringspolitiska betydelse lades fast. Denna strategi skulle ursprungligen ha presenterats i mars 2008 men har fortfarande våren 2013 inte presenterats. Enligt uppgifter av flera källor till författaren är strategin sedan länge klar på departementet men det är idag högst oklart om strategin någonsin kommer att presenteras offentligt. Då ingen försvarsindustristrategi presenterats offentligt är det svårt att avgöra hur regeringen bedömer det säkerhetspolitiska värdet av den svenska försvarsforskningen och försvarsindustrin idag. I den promemoria från 2007 där Försvarsdepartementet redogjorde för målet med försvarsindustristrategin när arbetet med strategin inleddes sägs dock att Sveriges möjligheter att bli en attraktiv partner i samarbeten om försvarsteknologi och -materiel, som ett led i ett fördjupat försvars- och säkerhetspolitiskt bi- eller multilateralt samarbete, beror i hög grad på närvaron av en inhemsk kvalificerad försvarsindustri. 22 Promemorian slår också fast att den inhemska försvarsindustrin påverkar möjligheterna att skapa säkerhetspolitiskt anseende och inflytande. Genom en hög andel forskning, utveckling 21 Danmark är ett av de länder som haft flest stupade soldater per capita av de medverkande ISAF-länderna i Afghanistan. 22 Se Försvarsdepartementets promemoria (utkast) Arbetsgrupp för framtagande av en försvarsindustristrategi, mars 2007, ss. 1-3. Citerad i Försvarsindustrin i Sverige, PM Dnr 2008:945, Riksdagens utredningstjänst, ss. 9, 32 8 604