Yttrande över betänkandet Genomförande av direktiv om överförande av krigsmateriel inom EU m.m. (Ds 2010:29)

Transkript

1 YTTRANDE Ks 2010/0706 Utrikesdepartementet Stockholm Yttrande över betänkandet Genomförande av direktiv om överförande av krigsmateriel inom EU m.m. (Ds 2010:29) Svenska kyrkan har beretts tillfälle att yttra sig över Genomförande av direktiv om överförande av krigsmateriel inom EU m.m. (Ds 2010:29). I yttrandet vill vi särskilt lyfta fram följande slutsatser: Svenska kyrkan välkomnar att den gemensamma positionen (2008/944/GUSP) om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av militär teknik och krigsmateriel förtydligar och utvecklar de kriterier mot vilka ansökningar om exporttillstånd för varor som finns upptagna i EU:s gemensamma militära förteckning skall prövas. Vi noterar särskilt att kriteriet för respekten för mänskliga rättigheter (Artikel 2:2) utvidgats och att ett nytt kriterium relaterat till mottagarlandets utvecklingsnivå införts (Artikel 2:8) i den gemensamma positionen. Detta är i tydlig resonans med Sveriges politik för global utveckling och vi anser att dessa vidgade kriterier bör inkluderas i utredningens förslag till författningsförändringar. Svenska kyrkan anser att utredningen genomförts utifrån ett alltför snävt mandat och en snäv tolkning av detta mandat. Utredningen blir, trots ett inom de valda ramarna gediget arbete, således ett förlorat tillfälle att identifiera viktiga principiella och praktiska frågor rörande svensk krigsmaterielexport. Inledning Svenska kyrkan framför sina synpunkter i detta remissvar utifrån sitt representantskap i ett nationellt sammanhang och som en del av en världsvid gemenskap. Det är kyrkans uppdrag att stå på utsattas sida och att värna skapelsen. De teologiska och etiska argumenten för kyrkornas restriktiva hållning till vapenhandel är sprungna ur en djup vördnad inför skapelsen och en grundläggande respekt för varje människas unika och okränkbara värde. Krig och vapenvåld är svåra hot mot skapelsen och inskränker förutsättningarna för ett värdigt mänskligt liv. Därför har kyrkorna, i Sverige såväl som globalt, i olika sammanhang uttalat sig mot vapenspridning och för en sträng restriktivitet när det gäller handel med vapen. Det finns en enighet bland kyrkorna om att handel med vapen skall vara reglerad av ett mycket strikt regelverk.

2 I Svenska kyrkans behandling av frågor om handel med krigsmateriel har Kyrkomötets läronämnd betonat att vapenexport måste bedömas bl. a. med hänsyn till osäkerheten om hur vapen kan komma att användas, fattiga länders behov av andra varor och vapenhandelns roll i utveckling av konflikter och kriget som miljöförstöring. Det är med denna bakgrund Svenska kyrkan hävdar att frågor om vapenexport alltid måste relateras till Sveriges bindande internationella åtaganden rörande mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. I Sveriges politik för global utveckling (PROP 2002/03:122) slås fast att ett rättighetsperspektiv alltid ska genomsyra politiken för global utveckling och att denna politik bör vara sammanhållen och omfatta alla politikområden. Regeringen har själv angivit, i förklaringar om hur politiken för global utveckling ska genomföras, att det är nödvändigt att svensk krigsmaterielexport inte motverkar en rättvis och hållbar global utveckling. Sedan dess har EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik formaliserat den tidigare uppförandekoden för vapenexport i en för medlemsstaterna juridiskt bindande gemensam position (2008/944/GUSP) om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av militär teknik och krigsmateriel. Vi välkomnar att ståndpunkten förtydligar och utvecklar de kriterier mot vilka ansökningar om exporttillstånd för varor som finns upptagna i EU:s gemensamma militära förteckning skall prövas. Vi noterar särskilt att kriteriet för respekten för mänskliga rättigheter (Artikel 2:2) utvidgas och att ett nytt kriterium relaterat till mottagarlandets utvecklingsnivå införs (Artikel 2:8), vilket är i tydlig resonans med Sveriges politik för global utveckling. Vi anser att detta också bör inkluderas i förslagen till författningsförändringar. Utifrån denna identitet, grundsyn och uppdrag kan Svenska kyrkans synpunkter på utredningen delas in i tre nivåer, rörande utredningens a) konkreta förslag; b) mandat och genomförande; samt c) relation till rådande regelverk och praxis. Utredningens konkreta förslag Svenska kyrkan anser att utredaren har genomfört en översyn av rådande svenskt rättsläge och nödvändigheten av eventuella författningsändringar i ljuset av direktivet respektive den gemensamma ståndpunkten i enlighet med uppdragsbeskrivningen, men att betänkandet begränsar sig till att enbart gälla strikt juridiska och tekniska hänsynstaganden för att harmonisera svensk lagstiftning med direktivet, trots att uppdragsbeskrivningen hade tillåtit att principiella och generella frågor hade kunnat inkluderas. Bland de författningsändringar som föreslås är att tekniskt bistånd, och inte bara krigsmateriel, inkluderas för tillståndsprövning och att EU:s gemensamma militära förteckning över krigsmateriel ersätter den svenska (s.9). Detta är rimligt och breddar de områden där tillstånd för export krävs. Svenska kyrkan välkomnar att utredaren föreslår att begreppet krigsmateriel kvarstår, något som bland annat Inspektionen för Strategiska Produkter; ISP, uppges vilja benämna försvarsmateriel (s.131).= Vid genomförandet av direktivet föreslås införandet av tre olika typer av tillstånd; generellt, globalt och individuellt (s.9f). Utredaren hänvisar här till ISP som inte ser några skillnader 2

3 mellan dessa förslag och rådande praxis (s.145). Utredaren föreslår att denna lagstiftning om tillståndstyper skall vara tillämplig, inte bara på den inre marknaden, utan också i relation till tredje land. Enhetliga och överblickbara regler för att säkerställa en strikt kontroll av vapenexporten är positivt men Svenska kyrkan anser att en förändring som omfattar export också i relation till tredje land måste föregås av en utförligare analys för att säkerställa att exportreglerna inte luckras upp. Försvarsindustrins exportintressen får inte ges företräde framför humanitära, demokratiska, människorättsliga och utvecklingsmässiga bedömningskriterier i tillståndsprövningsprocessen. Vad gäller möjligheten till gemensamt certifieringsförfarande inom EU (s. 10) anser Svenska kyrkan även här att detta är positivt i den mån de strikta bedömningskriterier får styra som redan finns fastställda i lagen (1992:1300) om krigsmateriel. Dessa kriterier utvecklas och utvidgas genom den gemensamma positionen 2008/944/GUSP om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av militär teknik och krigsmateriel samt genom den användarguide som finns för vägledning och detaljerade rekommendationer för genomförandet av den gemensamma ståndpunkten. Utredningens mandat och genomförande I uppdragsbeskrivningen till betänkandet anges att utredarens uppgift har varit att analysera behovet av och föreslå författningsändringar och andra åtgärder som bedöms som nödvändiga och lämpliga för att uppfylla åtagandena i direktivet, men även att analysera behovet av och föreslå de eventuella författningsändringar som bedöms nödvändiga för att Sverige ska uppfylla åtagandena i den gemensamma ståndpunkten (bil. 3). Svenska kyrkan anser att denna sista del av uppdraget i mycket begränsad utsträckning återspeglas i betänkandet och att detta tillfälle hade varit en möjlighet att se till mer principiella och övergripande frågor. Utgångspunkten för uppdraget var att bibehålla strikta svenska riktlinjer på området och att möjligheten till en god och effektiv svensk exportkontroll inte försvagas (bil. 3). Trots denna tydliga utgångspunkt saknas både analytisk genomgång och problematisering av hur direktivet respektive den gemensamma ståndpunkten påverkar kvaliteten på nuvarande svensk exportkontroll för krigsmateriel. De förslag till författningsändringar som framförs är av rent teknisk och juridisk art och saknar en mer övergripande konsekvensanalys såväl som policyrekommendationer, något vi anser vara både nödvändigt och lämpligt. Utredningen hade dessutom i uppdrag att inhämta synpunkter från Inspektionen av strategiska produkter och från andra berörda myndigheter och organisationer som har relevans för uppdraget (bil. 3). I sin inledning till Statsrådet Ewa Björling bekräftar utredaren att uppdraget genomförts i nära samarbete med ISP samt genom underhandskonsultationer med företrädare för försvarsindustrin. Även om Svenska kyrkan välkomnar möjligheten att nu lämna remissvar på detta betänkande, anser Svenska kyrkan att det hade varit att föredra om organisationer som aktivt arbetar med frågor som berör vapenexport hade konsulterats på samma sätt som representanter för försvarsindustrin under arbetets gång och innan betänkandet färdigställdes. På så vis hade till exempel ovan nämnda övergripande och mer principiella frågor kunnat lyftas fram, vilket hade möjliggjort att de hade inkluderats direkt i betänkandet. 3

4 Utredningens relation till rådande regelverk och praxis Krigsmaterielutredningen (KRUT) (SOU 2005:9) visade på en nödvändighet att förtydliga lagstiftningen för svensk krigsmaterielexport. Svenska kyrkan var liksom många andra remissinstanser kritisk till underlaget, men inte till nödvändigheten av en bred parlamentarisk översyn av svensk vapenexport. Detta behov kvarstår. Vi anser att utvecklingen inom EU, både vad gäller direktivet och den gemensamma positionen, ger ytterligare anledning att omgående inleda denna översyn. Svenska kyrkan anser att de övergripande frågor som diskuterades i Krigsmaterielutredningen (KRUT) fortfarande är relevanta och bör leda till en förändring av detta regelverk. Svenska kyrkan är oroad över att en förskjutning i nuvarande praxis för Sveriges handel med krigsmateriel verkar ha skett, så att främjandet av svensk export snarare än begränsandet förordas i tillståndsbedömningsprocessen, vilket vore i strid med gällande svensk politik för global utveckling (PGU) och de specifika riktlinjerna för vapenexport som säkerställer att krigsmateriel inte i något fall kan komma att säljas till länder där allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer. Rättighetsperspektivet måste därför få ett mycket tydligare genomslag i det svenska regelverket för krigsmaterielexport och det är Svenska kyrkans uppfattning att det generella regelverket bör reformeras för att uppnå detta. Vi förstår att detta ligger utanför mandatet för den föreliggande utredningen, men vi anser att den process som inleddes genom Krigsmaterielutredningen (KRUT) måste fortsätta. Svenska kyrkan anser vidare att uppdragsbeskrivningen av denna utredning var tillräckligt öppen för att, i ljuset av den gemensamma ståndpunkten och givet rådande omvärldsförändringar, åtminstone ha kunnat inkludera en identifiering av vilka principiella frågor som behöver bearbetas för att Sverige ska kunna genomföra en restriktiv och effektiv vapenexportpolitik framöver. Svenska kyrkan uppmanar regeringen att återuppta det arbete som inleddes genom Krigsmaterielutredningen, som vi nu uppfattar har avstannat, och att involvera representanter från det civila samhället i principiella diskussioner om svensk vapenexport. Avslutningsvis vill Svenska kyrkan upprepa några av de generella synpunkter som framfördes i yttrandet över betänkandet om Krigsmaterielutredningen (KRUT) - Reformerat regelverk för handel med försvarsmateriel (SOU 2005:9) - och som vi anser fortfarande har relevans: Ett regelverk för handel med krigsmateriel måste även fortsättningsvis utgå från ett principiellt förbud mot sådan export. En politik för att reglera detta område ska grundas på etiskt hänsynstagande där respekten för mänskliga rättigheter, jämställdhet och främjande av demokrati sätts i första rummet. Konkreta tillståndsbeslut skall vara underbyggda av ett demokratikriterium och genderanalys. En politik för vapenhandel måste utgå från att vapenförsäljning påverkar de fattigas situation direkt genom att resurser används till att köpa vapen istället för t ex fattigdomsbekämpning och att vapen under inga omständigheter får säljas till länder där kränkningar av mänskliga rättigheter begås. 4

5 Uppsala den 7 oktober 2010 På kyrkostyrelsens vägnar Anders Wejryd Ärkebiskop, ordförande Erik Lysén Chef för policyenheten 5