Möte med branschrådet för järnväg den 15 januari 2013

1 (15) Möte med branschrådet för järnväg den 15 januari 2013 Datum: 2013-01-15 Tid: 10:15-15:30 Plats: Hotell Galaxen, Borlänge Närvarande: Sjöbergh, Bertil Ansaldo - STS Ohlin, Bengt Arriva Tåg AB Bucht Linde, Karin - ASJ Norberg, Christer A-train Engholm, Magnus Green Cargo Halldén, Stefan Jernhusen Svensson, Anders Järnvägs Historiska Riksförbundet Hillman, Bengt Svenska Privatvagnföreningen Sjöquist, Peter SJ AB Guldberg, Christian Swedhaiw Halldén, John-Åke Trafikverket Löfving, Christer Trafikverket Alexandersson, Gunnar Tågoperatörerna Hermanson, John-Olof Vanaheim AB Olovsdotter, Anne-Marie Vectura Andersson, Mats Transportstyrelsen Elgemyr, Claes Transportstyrelsen Ellström, Örjan Transportstyrelsen Jarefors, Heléne Transportstyrelsen Jäderholm, Maria Transportstyrelsen Jämte, Annelie Transportstyrelsen Lewerentz, Åke Transportstyrelsen Norling, Pär Transportstyrelsen Sjöberg, Anders Transportstyrelsen Sollander, Stefan Transportstyrelsen Tegel, Henrik Transportstyrelsen Ulf Bohlin Trafikverket Åsa Tysklind, Transportstyrelsen Transportstyrelsen Väg- och järnvägsavdelningen Box 267 781 23 Borlänge Besöksadress Hagavägen 2, Borlänge Telefon 0771-503 503 Maria Jäderholm Telefax 0243-23 66 77 maria.jaderholm@transportstyrelsen.se 010-495 57 38 www.transportstyrelsen.se branschradet@transportstyrelsen.se

2 (15) Jan Olovsson LKAB Malmtrafik Anders Mattsson Transportstyrelsen Maria Fahlén Transportstyrelsen Nils Enberg - Transportstyrelsen Hans Wolf Trafikverket Peter Lindberg Elsäkerhetsverket Rolf Wegmann Railair Reserch Ltd Per Börjel Stockholmskonsulterna Thomas Robertsson Euromaint 1. Inledning Mats Andersson hälsade de närvarande välkomna till det tolfte mötet med Branschrådet för järnväg. Branschrådet på webben: http://www.transportstyrelsen.se/sv/jarnvag/branschradet/ 1.1 Godkännande av dagordningen: Ja. 1.2 Mötesanteckningar från föregående möte: Inga kommentarer till föregående mötesanteckningar 1.3 Utestående punkter 6.3 Information om driftskompatibel infrastruktur ska sändas till ERA, Stefan Sollander: Behöver hjälp av Trafikverket där möte är bokat den 5 februari 2013. Informationen skulle ha varit inne förra året. 9.3 Språkfrågan vid kommunikation förare trafikledning, Anders Sjöberg genom Maria Jäderholm: Inget nytt, återkommer i maj. 11.1 Definition kollektivtrafik, Heléne Jarefors: Kollektivtrafik definieras i kollektivtrafiklagen med en hänvisning till EU:s kollektivtrafikförordning 1370/2007. I förordningens artikel 2 a definieras kollektivtrafik som persontransporttjänster av allmänt

3 (15) ekonomiskt intresse som erbjuds allmänheten fortlöpande och utan diskriminering. Transportstyrelsen tolkar definitionen som att begreppet omfattar trafik som har som huvudsyfte att transportera passagerare på en tidtabellbunden linje. Utifrån regeringens proposition 2011/12:76 rörande komplettering av kollektivtrafiklagen har Transportstyrelsen vidare kommit fram till att följande inte är att räkna som kollektivtrafik: beställningstrafik och chartertrafik rundresor där passagerarna åker tillbaka till samma utgångspunkt trafik som anordnas vid särskilda evenemang resor där logi eller andra turisttjänster ingår i resan resor där det huvudsakliga syftet är något annat än själva persontransporten 11.2 Representant i ERA:s arbetsgrupp för TSD Drift, Maria Jäderholm: Maria Jäderholm ersätter Anders Lidell som representant i ERA:s arbetsgrupp för TSD drift. Upplägget för detta arbete ser ut att en arbetsgrupp är skapad internt på Transportstyrelsen. Kontakter med tidigare skapad extern referensgrupp fortlöper. 11.3 Ev. undantag telematikapplikationer för godstrafik, Henrik Tegel: Av förordningen kan man inte hitta några möjligheter till undantag. Som det ser ut idag riktar sig förordningen direkt till de företag som trafikerar TEN-nätet. Transportstyrelsen undersöker dock frågan vidare. 10.2 Förslag till fortsatt arbetsform för branschrådet, Maria Jäderholm: - Förslag om fortsatt arbetsform presenteras och godtas på mötet. Förslaget innebär en rad förändringar gällande strategi och struktur på branschrådets arbetsform. - Nästa möte med branschrådet i maj 2013 blir det första möte då den nya arbetsformen genomförs. - Ta del av hela förslaget på Transporstyrelsens hemsida: http://www.transportstyrelsen.se/sv/jarnvag/branschradet/moten/mo ten-2013/motet-den-15-januari-2013/

4 (15) 2. Marknadsutveckling 2.1 Omarbetning av första järnvägspaketet, Nils Enberg och Åke Lewerentz, Transportstyrelsen: Just nu pågår en omarbetning (recast) av första järnvägspaketet. Transportstyrelsen har i uppdrag att se över en förhandsutgåva och sedan lämna ett yttrande till departementet. Förslaget som kommit från kommissionen har behandlats i rådet och parlamentet. Den 21 november 2012 beslutades direktiv 2012/34/EU som ska vara införlivat senast den 16 juni 2015. Detta direktiv ersätter tre grunddirektiv (91/440/EEG, 95/18/EG och 2001/14/EG). Orsaker till omarbetningen har bl a varit dålig konkurrens, låg nivå på investeringar i infrastrukturen och brister i regleringsorganens tillsyn. Det man genom omarbetningen nu gör för att förbättra konkurrensen är att ställa högre krav på mer detaljerade järnvägsnätsbeskrivningar, ge utökat tillträde till järnvägsanknutna tjänster samt ställa krav på organisatorisk separation för dominerande järnvägsföretag som också är tjänsteleverantörer. Då det gäller finansiering innebär omarbetningen att varje medlemsstat ska utarbeta strategier för utveckling av infrastrukturen, medlemstaten ska också tilldela infrastrukturförvaltarna medel för att sköta sina uppgifter. Medlemsstaterna ska också se till att infrastrukturförvaltarens resultaträkningar är balanserade under normala verksamhetsförhållanden över en period på högst fem år. Det som i sin tur infrastrukturförvaltaren ska ansvara över är att anta en verksamhetsplan. Åtgärder då det gäller brister i regelorganens tillsyn är att regelorganen ska få utvidgat mandat till järnvägsanknutna tjänster och vara oberoende i förhållande till alla andra myndigheter. Starkare maktmedel i form av att sanktioner och revisioner kan ske på eget initiativ. Dessutom tillkommer krav på samarbete med motsvarande myndigheter i andra länder i gränsöverskridande frågor. På Transportstyrelsens hemsida kan du läsa mer om första järnvägspaketet: http://www.transportstyrelsen.se/sv/regler/regler-for-jarnvag/egdirektiv/forsta-jarnvagspaketet/ 2.2 Transportstyrelsens rapportering till departementet om järnvägsmarknaden, Heléne Jarefors, Transportstyrelsen: Transportstyrelsens marknadsövervakning är under utveckling. Förutom en nyckeltalsanalys och en branschanalys ska nu övervakningen även omfatta resenären/godstransportköparen. Arbetet görs för att funktionsmålet att skapa tillgänglighet för resor och transporter, med god kvalitet och

5 (15) användbarhet ska uppnås samt att bidra till utvecklingskraft i hela landet för att få ett jämställt transportsystem. Marknadsövervakningen har även inneburit att kartlägga behovet av statistik, och hur denna statistik kan säkerställas. För detta arbete har samarbete med andra myndigheter bedrivits. En myndighetsgemensam rapport om marknadsövervakning av flertalet transportmarknader har tagits fram. 3. Driftskompabilitet 3.1 Information om ERTMS, Anders Strandberg, Trafikverket: Trafikverket har i december 2012 fått i uppdrag av regeringen att ta ett helhetsansvar för planering och det fortsatta införandet av ERTMS i det svenska järnvägssystemet. I uppdraget ingår att identifiera frågeställningar och processer av juridisk, teknisk eller av ekonomisk karaktär för att kunna bedöma vilka av dessa frågeställningar som ska drivas på EU-nivå respektive på nationell nivå. Transportstyrelsen ska här bistå Trafikverket med underlag. Senast den 30 april ska Trafikverket presentera en genomförandeplan och redogöra för vilka kostnader och samhällsekonomiska nyttor som införandet av ERTMS innebär för det svenska järnvägssystemet. Det är viktigt med samarbete med branschen och Transportstyrelsen i detta arbete. Bl a kommer en hearing för branschen att hållas i mars och under samma månad kommer även synpunkter av genomförandeplanen att begäras in. Trafikverket har identifierat tre mål för detta arbete: 1. ERTMS ska uppfattas som positivt för omvärlden 2. Finns ett fungerande marksystem. Konkurrens på leverantörer. 3. Ibruktagningar ska ta kortare tid med minimal påverkan på tillgänglighet och punktlighet. Mer information om ERTMS kommer att presenteras vid nästa branschråd i maj. 3.2 Senaste nytt om fjärde järnvägspaketet, Mats Andersson, Transportstyrelsen: Det fjärde järnvägspaketet innehåller bl a en översyn av ERA:s förordning, Driftskompatibilitetsdirektivet och Säkerhetsdirektivet.

6 (15) Vid branschrådet informerades att kommissionens förslag om fjärde järnvägspaketet kommer ut senare i januari. Detta kom den 30 januari 2013 och bifogas till mötesanteckningarna. Transportstyrelsen och Trafikverket har den 17 januari träffat näringsdepartementet och diskuterat hur stöd till regeringen kan se ut. Transportstyrelsen ordnar en temadag om det fjärde järnvägspaketet den 10 april 2013 på Arlanda. 3.3 Kommissionens arbetsmöten TSD:er, Stefan Sollander, Transportstyrelsen: Arbetsmöten angående modifieringar av TSD Infrastruktur, Energi, Tunnelsäkerhet samt Lok och passagerarfordon. För TSD Lok och passagerarförordning är diskussionspunkterna bl a: - Öppen TSD som tillåter bl.a. höga axellaster och breda profiler. Järnvägsföretag ska kontrollera anpassning av fordonsbana. - Common Safety Methods Riskvärdering (CSM RA) krävs för nödbroms. Andra säkerhetsfunktioner som krävs är t. ex dörrkontroll, passagerarlarm, brandlarm. Man hänvisar här till CSM RA. - Gångdynamik och ekvivalent konicietet. Man inför provkrav som förenklar kraven i EN 14363 i ett ERA Technical document. Prov på en infrastruktur ska accepteras för alla 1435 spår under vissa förutsättningar. - För lok med axellaster >25 ton granskas gångdynamik och löpverk enligt nationella regler eller annan öppen standard, (texten diskuteras ännu). - Strömavatagare, krav på automatisk sänkning vid fel (gäller för sth >120) - Krav från andra direktiv ej i TSD t.ex. krav på EMC och dieselavgaser För TSD Infrastruktur, Energi, Tunnelsäkerhet är diskussionspunkterna bl a: - Öppen TSD Infrastruktur. Linjekategorier egenskaper anges för olika sth, t.ex. krav för linjer med sth 250. Infrastrukturregister anger egenskaper t.ex. tillåten axellast och profil. - Specialfall för plattform i kurva och finsk spårvidd vid gränsen.

7 (15) - Förslag till TSD Energi kräver kontaktledning för 1600 och1950 mm panto, Trolig lösning: EU syd med 1600 och EU nord med 1950 mm. - TSD Tunnelsäkerhet kräver förnyade brandcertifikat för material var 5 år, vilket Sverige anser vara kostnadsdrivande. Övergångstid för gamla certifikat 5 år. - Tunnelkrav på fordon flyttas till TSD LOC&PAS, förenklar godkännandet. Diskussion kring Lok och passagerarförordningen: Jan Olovsson, LKAB: Trafikverket har tittat på gångdynamik m.m. Längre och tyngre är framtiden för godståg. Man borde skriva in att det är att nationella regler som gäller. Avvisar förslag till final draft. Undanta lok i lok och passagerarförordning på samma sätt som vagnar? Har ändå inte samma lok som avses och man kan ändå inte köra med de i Europa. Projekt startas inte upp för att man inte kan gå emot kommande reglering dödläge. Branschrådets roll då det gäller denna typ av diskussioner. antingen är Transportstyrelsen med branschen eller så håller man med ERA:s arbetsgrupper. Sätta ned foten och säga stopp. Stefan Sollander, Transportstyrelsen: Kan förbättra skrivningar så att det går att godkännande ett lok. Bra att det är samma regler för alla lok. John-Åke Halldén, Trafikverket: Inget svenskt behov av en europeisk standard. Stefan Sollander, Transportstyrelsen: På RISC ska framföras att man måste se över hjulaxlar i lok och passagerarförordning. 4:e järnvägspaketet på förslag från kommissionen: Problem vid godkännande: Driftskompatibilitetsdirektivet tillämpas inte ännu. Oklart med roller och ansvar. Nationella regler olika och dolda. Lång och dyr process för godkännanden i flera stater. Lång och dyr process för säkerhetsintygets del B. Godkännande av fordon av Europeiska järnvägsbyrån (ERA), eller nationellt av resp. säkerhetsmyndighet. Ett gemensamt säkerhetsintyg för järnvägsföretaget giltigt inom hela EU. Den nationella B-delen avskaffas.

8 (15) 4. Säkerhet 4.1 RISC, Stefan Sollander, Transportstyrelsen: Upp till omröstning: CSM riskvärdering. Krav på ackreditering certifiering av granskaren. Idag finns ingen sådan regel, vem som helst kan därför vara granskare. Krav på granskningsrapport. Totalt 80 kommentarer, blir en lång diskussion på RISC. Arbetsgruppen har mandat att ta fram risknivåer, mindre risker, enstaka dödsfall eller skadade. Har inte kommit fram till något gemensamt. Transportstyrelsen meddelar att man avser rösta nej i denna fråga. Trafikverket anser dock att Sverige bör rösta ja för att slippa riskera att de övriga ändringarna som är positiva uteblir eller att RISC själva skriver om reglerna utan riskanalys. Förslaget är bättre än det är idag. Det är därför bättre att rösta ja och begäran anteckning i protokoll om vad man tycker. Vid RISC mötet röstade man nej, men med en garanti att ERA ska ta fram riskacceptanskriterier. Lokförarkörkort kommer att diskuteras i RISC då det gäller ERA:s rekommendation angående smarta kort. Rapport om annan personal där Sveriges ståndpunkt är att man inte vill licens för annan personal. Sex fler frågor om säkerhet: - ERA:s rapport om utveckling av CST och CSM, inkl. arbetsmöten - Cross audits av säkerhetsmyndigheterna - Utveckling av haverikommissionernas samarbete - Arbetsgruppen för nationella säkerhetsregler - Utvecklingen mot ett gemensamt säkerhetsintyg - ERA utlåtande angående Italiens utredning av Viareggio Reduction of Suicides and Trespasseson RAILwayproperty (RESTRAIL), Lena Lundborg, Transportstyrelsen: Detta är ett forskningsprojekt som finansieras av kommissionen och koordineras av International union of railways (UIC). Det startades första oktober 2011 och ska pågå i 36 månader. Projektet omfattar 17 olika organisationer från 12 länder samt infrastrukturförvaltare, järnvägsföretag och nationella säkerhetsmyndigheter.

9 (15) Syftet med projektet är att minska antal dödade och svårt skadade genom självmord och obehörigt spårbeträdande, och att reducera de störningar och kostnader som de händelserna medför på det europeiska järnvägsnätet. I projektet tittar man bl a på mänskligt beteende, hur tekniken av fordon och detektorer är konstruerade samt miljöer omkring spåren. Målen med projektet är att presentera olika åtgärder som länderna kan använda sig av för att minska självmord och obehörigt spårbeträdande. Nya åtgärder, som t ex belysning, testas för att se hur de fungerar och vilka kostnader de innebär. Säkerhetsrapport till ERA, Eva Karlsson, Transportstyrelsen: Enligt artikel 18 i direktiv 2004/49/EG ska en årlig säkerhetsrapport sändas till ERA. Till denna rapport ska alla järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare svara på ett brev som Transportstyrelsen årligen skickar ut under februari mars. För rapporten 2011 har vissa slutsatser gjorts bl a att allvarliga olyckor var färre än 2010 men tillsynsaktiviteter är fortsatt viktiga, analys av obehörigt spårbeträdande pekar på behov av utökad datafångst och utveckling av IT-stöd för rapportering och analys behövs. Under mötet framfördes önskemål om att blanketten som Transportstyrelsen skickar ut bör ses över då det är svårt för företagen att veta huruvida man omfattas av den eller inte. Även önskemål om att Transportstyrelsen ska samverka med Arbetsmiljöverket gällande dessa frågor framfördes. 5. Övriga frågor 5.1 GSM-R i samband med växling, Euromaint rail, Anders Larsson: GSM-R krävs att ha i varje lok. När man bedriver växling finns kanske inte alltid GSM-R. Har man t ex 4 lok, bedrivs aldrig mer växling än med ett i taget. Skulle GSM-R installeras i varje lok skulle detta innebära höga kostnader. Var telefonen är stationerad ska därför inte vara ett krav, utan det bör räcka med att ha en GSM-R telefon. Det står dock i järnvägsnätsbeskrivning att den ska sitta i själva loket. Åke Lewerentz, Transportstyrelsen: Samråd ska ske innan järnvägsnätsbeskrivning antas. Transportstyrelsen har gett ut en vägledning om att kravet på GSM-R ska finnas. Transportstyrelsen tar dock med sig frågan.

10 (15) 5.2 Hälsofordringar, lokförardirektivet, Anders Larsson, Euromaint rail: Kan finnas personal som jobbar som lokförare på växling på huvudspår som då ska hälsokontrolleras, om samma personer ska besiktiga fordon ska då dessa hälsoprövas enligt gamla direktiv. Samma person måste då hälsoprövas två gånger. Är det rimligt? Av Transportstyrelsen har man tidigare fått svaret att så ska ske men att detta är ute på remiss. Transportstyrelsen tar med sig frågan. 5.3 CSM Tillsyn och övervakning, Maria Jäderholm, Transportstyrelsen: Två nya förordningar som träder i kraft 7 juni 2013, Kommissionens förordning nr 1077/2012 om en gemensam säkerhetsmetod för nationella säkerhetsmyndigheters tillsyn efter utfärdande av ett säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd samt Kommissionens förordning nr 1078/2012 om en gemensam säkerhetsmetod för övervakning som ska tillämpas av järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare efter erhållande av säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd, samt av enheter som ansvarar för underhåll. Dessa två förordningar finns på Transportstyrelsens hemsida. Mer information om dessa kommer även att ges på nästkommande branschråd. För mer information se mötesanteckningar från majmötet 2012 där Folke Bark, Transportstyrelsen, informerade om dessa. 5.4 4G, Henrik Tegel, Transportstyrelsen ERA hade en workshop i november 2012 där BTO, näringsdepartementet, Transportstyrelsen, Trafikverket m fl deltog. Frågan som togs upp är om 4G kan innebära störningar för GSM-R. Från 2015 är det tillåtet att använda 4G. Underhandsdiskussioner pågår med kommissionen. 6. Nästa möte 28 maj 2013 kl 10:15-15:30, Hotell Galaxen, Borlänge 7. Utestående frågor Nr Ämne Ansvarig Färdigdatum Status 6.3 Information om driftskompatibel infrastruktur ska sändas till ERA 9.3 Språkfrågan vid kommunikation förare trafikledning Reijo Rosendahl 2012-10-02 Pågående Anders Sjöberg 2013-05-28 Pågående

11 (15) 10.2 Utveckling branschråd Maria Jäderholm 2013-01-15 Avslutad. Uppföljning av resultat kommer ske. 11.1 Definition av kollektivtrafik Heléne Jarefors 2013-01-15 Avslutad Åke Lewerentz 11.2 Representant i ERA:s arbetsgrupp för TSD drift Claes Elgemyr 2013-01-15 Avslutad 11.3 Ev. undantag från TSD TAF Henrik Tegel 2013-01-15 Avslutad 12.5.1 GSMR-R i samband med växling Åke Lewerentz 2013-05-28 Pågående 12.5.2 Hälsofordringar enligt lokförardirektivet Stig Brahn 2013-05-28 Pågående Sändlista: Almega Alstom Ansaldo signal Arbetsmiljöverket Arriva A-train Bombardier Transportation Boverket Dycon Anders Olofsson Martin Sterner Jan Santaniemi Bertil Sjöbergh Carl Axel Sundström Bengt Ohlin Öystein Rönne-Petersén Gitte Ekdahl Rune Alm Per Axelsson Olle Ek Dag Ribbing Hans Duberg Staffan Abrahamsson Göran Wikingson

12 (15) Dellner Couplers Duroc Elsäkerhetsverket EuroMaint Green Cargo Infranord Interfleet JHRF Jernhusen Järnvägshuset AB LKAB Midwaggon MIW Konsult Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Näringsdepartementet Scanpower Karin Ortlieb-Wiese Thomas Aro Horst Blüchert Peter Lindberg Thomas Robertsson Pelle Andersson Håkan Sjöström Thomas Björstedt Mikael Ahlby Magnus Engholm Peter Langevi Mikael Korvi Markus Welander Stefan Nordin Ulrika Ridderstråle Maria Ögren Sten Nordström Anders Svensson Stefan Halldén Margareta Andersson Anne-Marie Olovsdotter Jan Olovsson Lars Strand Stefan Hellzenius Mikael Wrang Bo Zetterström Elisabet Bodin Håkan Jansson Carl Silferswärd Jörgen Nyberg

13 (15) SECO Siemens SJ AB Statens Järnvägar SWEDAC SweMaint Swedtrack Swetrain Swedtrain Svenska Privatvagn Föreningen Trafikverket Transportstyrelsen Valle Karlsson Urban Beckman Malin Presthus Lars Svensson Peter Sjöquist Ann-Charlotte Lindqvist Karin Bucht Linde Curt-Peter Askolin Per Gelang Thomas Käck Magnus Davidsson Christian Guldberg Peter Tengros Bengt Hillman Ulf Bohlin Mats Fröjmark Johan Gunnarsson John-Åke Halldén Maria Hedqvist Jenny Gustafsson Brandt Klas Berglund Martin Li Christer Löfving Hans Wolf Martin Öhlin Anders Mattsson Anders Sjöberg Anders Ullvén Ann-Charlotte Annerberg Caroline Kinneryd Claes Elgemyr Heléne Jarefors Maria Fahlén Mats Andersson Monica Åsman Pär Norling

14 (15) Reijo Rosendal Stefan Sollander Stig Brahn Susanna Angantyr Ulrik Bergman Åke Lewerentz Åsa Tysklind Örjan Ellström TRC Tågia Tågoperatörerna UNICON Vanaheim Öresundsbron Övriga (e-post utan bilagor): Ständiga representationen AT Signal System Bombardier Transportation Signal Det Norske Veritas ERA Inlandsbanan Relcon Scandpower Sintef Trafikverket Transportindustriförbundet Transrail Torbjörn Rehn Lennart Andersson Gunnar Alexandersson Peder Wadman Christel Wiman Åke Lanéus John-Olof Hermanson Thomas Johansson Rolf Sundqvist Marcus Nordmeyer Lucas Orve Per Lundberg Louise Hopkinson Sarah Young Ulf Eliasson Martina Dahlström Jonatan Björse Odd Nordland Anders Lundström Stefan Back Per Leander

15 (15) Tågkompaniet Bengt-Erik Johansson