Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 2007
2 Folkbildningsrådet. Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor
Innehåll Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor 4 I Uppdraget 4 II Sammanfattning 4 III Beskrivning av undersökningsmetod 4 III.1 Insamling av uppgifter om kommunernas bidrag till studieförbund 4 III.2 Insamling av uppgifter om landstingens bidrag till folkhögskolor 4 III.3 Övrig datainsamling 5 IV Redovisning 6 IV.1 Definition av bidragsbegreppet 6 IV.2 Kommunernas stöd till studieförbunden 6 IV.3 Landstingens bidrag till folkhögskolorbidrag till folkhögskolorna 8 IV.4 Landstingens/regionernas bidrag till studieförbund och länsbildningsförbund 10 Folkbildningsrådet. Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor H
Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor I Uppdraget Folkbildningsrådet har enligt regeringsbeslut (riktlinjer 2006-12-14) fått i uppdrag att redovisa kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund respektive folkhögskolor. II Sammanfattning Kommunernas stöd till studieförbunden har sedan 1991 minskat från 663 mkr till 402 mkr 2007, d v s med drygt 39 procent. Per invånare har de kommunala bidragen minskat från 77:48 kr till 43:80 kr. Kommunbidragen storlek relaterat till statens bidrag har blivit allt lägre. År 1991 motsvarade kommunbidraget cirka 55 procent av statens bidrag till studieförbunden. År 2007 är motsvarande relation 26 procent. Under senaste femårsperioden har kommunernas andel minskat med drygt 8 procentenheter. När det gäller landstingens/regionernas bidrag till folkhögskolornas verksamhet är bidragsförändringarna marginella. Däremot har landstings/regionbidragens storlek i relation till statsbidragen minskat från cirka 36 procent till 33 procent. Både kommunernas och landstingens/regionernas minskade andelar 2007 i förhållande till statsbidragen beror i huvudsak på folkbildningsanslagets höjning med cirka 350 mkr. Med anledning av redovisningen ovan är det angeläget att säkerställa det offentligas gemensamma ansvarstagande för finansiering av folkbildning i Sverige. III Beskrivning av undersökningsmetod III.1 Insamling av uppgifter om kommunernas och landstingens/regionernas bidrag till studieförbund Folkbildningsförbundet, som är studieförbundens intresseorganisation och en av Folkbildningsrådets tre medlemsorganisationer, har tidigare år med hjälp av länsbildningsförbunden svarat för insamling och sammanställning av uppgifter om kommunernas och landstingens/regionernas bidrag till studieförbundens lokala verksamhet. Från 2007 svarar Folkbildningsrådet för insamlingen, som fortsatt sker med hjälp av länsbildningsförbunden. Insamlingen genomfördes under andra halvåret 2007 och redovisar budgeterade bidrag till studieförbunden för år 2007. Tidigare års uppgifter avser bidragsutfallet. Från och med 2007 ingår inte Sisu Idrottsutbildarna i den verksamhet som Folkbildningsrådet lämnar statsbidrag till. Redovisade statsbidrag i rapporten exkluderar således Sisus Idrottsutbildarnas bidrag från och med 2007. Däremot föreligger en osäkerhetsfaktor vad gäller kommunernas och landstingens/regionernas bidrag till studieförbunden och SISU. Det är möjligt att bidragen till SISU hanteras olika lokalt och att jämförelserna mellan 2006 och 2007 ej är helt relevanta. III.2 Insamling av uppgifter om landstingens bidrag till folkhögskolor I begreppen landsting och landstingsbidrag avses även regioner och regionbidrag samt de bidrag Gotlands kommun lämnar. Folkbildningsrådet har inhämtat uppgifter om landstingens bidrag till folkhögskolorna. Samtliga landsting 4 Folkbildningsrådet. Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor
och regioner samt Gotlands kommun har under början av år 2008 redovisat sina bidrag till folkhögskolornas verksamhet för år 2007 samt i vissa fall korrigerat tidigare års uppgifter. Uppgifterna har inhämtats via en enkät. Uppgifterna insamlades första gången för verksamhetsåret 1999 på uppdrag av regeringen. Statistiskt material saknas således för perioden 1991 1998. III.3 Övrig datainsamling Under 2000 gjorde Folkbildningsrådet en större utredning av kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor. Folkbildningsrådet fick då enligt regeringsbeslut i uppdrag att redovisa utvecklingen och kommentera utvecklingstendenserna samt bedöma orsakerna till förändringarna i bidragsgivningen. Folkbildningsrådet har sedan 2002 som ett särskilt uppdrag från regeringen samlat in uppgifter om kommunernas bidrag och landstingens/regionernas bidrag till studieförbund respektive folkhögskolor. Data från dessa utredningar har också använts i denna redovisning. Därutöver samlar Folkbildningsrådet in ekonomiska uppgifter från folkhögskolorna. Dessa insamlingar genomförs sedan 2006 årligen i samverkan med Statistiska Centralbyrån. Tidigare gjordes insamlingen med tre till fyra års mellanrum. Den senaste undersökningen omfattade verksamhetsåret 2006. De uppgifter som folkhögskolorna redovisat avseende interkommunala ersättningar och bidrag från landsting/regioner verifieras i huvudsak av den insamling som Folkbildningsrådet nu genomfört på uppdrag av regeringen. Folkbildningsrådet. Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor H
IV Redovisning IV.1 Definition av bidragsbegreppet Med bidrag avses endast kommunernas och landstingens allmänna stöd till studieförbund och folkhögskolor. Projektbidrag, ersättning för uppdragsverksamhet etc ingår ej i redovisningen. Ej heller ingår, om inte annat anges, interkommunala eller andra eleversättningar i bidragsredovisningen. IV.2 Kommunernas stöd till studieförbunden Bidrag till studieförbunden I tabell 1 redovisas statistikinsamling avseende det kommunala bidraget till studieförbundens verksamhet under perioden 1991-2007. Tabell 1 Totalt kommunbidrag till studieförbundens verksamhet År Bidrag Förändring föregående år Per i tkr Tkr Relativ invånare 1991 663 302 77,48 kr 1992 643 486-19 816-3,0% 75,16 kr 1993 587 859-55 628-8,6% 68,03 kr 1994 556 362-31 497-5,4% 64,57 kr 1995 545 261-11 101-2,0% 61,47 kr 1996 526 420-18 841-3,5% 59,22 kr 1997 505 660-20 760-3,9% 57,50 kr 1998 493 807-11 853-2,3% 56,06 kr 1999 469 627-24 180-4,9% 53,05 kr 2000 462 624-7 003-1,5% 52,20 kr 2001 454 552-8 072-1,7% 51,20 kr 2002 446 357-8 195-1,8% 50,07 kr 2003 439 353-7 004-1,6% 49,11 kr 2004 413 020-26 333-6,0% 46,22 kr 2005 403 487-9 533-2,3% 44,76 kr 2006 406 386 +2 899 +0,7% 44,64 kr 2007 (budget) 401 549-4 837-1,2% 43,80 kr Förändring under perioden -261 753-39,5% -33,68 kr Under hela perioden (1991-2007) har kommunernas allmänna bidrag till studieförbundens folkbildningsverksamhet minskat i absoluta tal med 262 mkr (39,5 procent). 39 kommuner (50 kommuner 2006) ökar sitt anslag till studieförebunden jämfört med föregående år. 43 kommuner (39 kommuner 2006) sänker anslag till studieförebunden jämfört med föregående år. En jämförelse för senaste tioårsperiod visar att kommunernas bidrag minskat med 92,5 mkr (18,7 procent) sedan 1998 eller med hänsyn till inflationen 33,5 procent. Elva kommuner, varav sju i Stockholms län bidrar ej men något allmänt stöd till studieförbunden, vilket är oförändrat antal jämfört med föregående år. Det är också samma kommuner som under 2006 ej lämnade något stöd. 6 Folkbildningsrådet. Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor
Relationen mellan statens bidrag och kommunernas bidrag på nationell nivå I tabell 2 redovisas en jämförelse mellan statens och kommunernas bidragsutveckling. Vidare redovisas hur stor andel kommunernas bidrag utgör i relation till statens stöd i form av det allmänna folkbildningsanslaget till studieförbundens verksamhet. Tabell 2 1 2 År Kommunbidrag i relation till statsbidraget (tkr) Statsbidrag Kommunbidrag 1 Andel 1992 1 177 000 643 486 54,7% 1993 1 057 819 587 859 55,6% 1994 1 100 607 556 362 50,6% 1995 1 070 648 545 261 50,9% 1996 1 120 675 526 420 47,0% 1997 2 1 108 834 505 660 45,6% 1998 1 142 260 493 807 43,2% 1999 1 184 397 469 627 39,7% 2000 1 199 704 462 624 38,6% 2001 1 216 841 454 552 37,4% 2002 1 245 859 446 357 35,8% 2003 1 280 633 439 353 34,3% 2004 1 322 351 413 020 31,2% 2005 1 339 291 403 487 30,1% 2006 1 366 135 406 386 29,7% 2007 1 550 204 401 549 25,9% År 2007 avser kommunbidraget budgeterat belopp. Bidragen är helt jämförbara från och med 1997 då verksamhets- och kalenderår sammanfaller. Kommunbidragens andel i relation till statens bidrag har minskat under hela perioden. Minskningen utgör 29 procentenheter sedan 1992. Den senaste femårsperioden (sedan 2003) har kommunernas andel minskat med drygt 8 procentenheter. Den stora förändringen sker 2007 då staten höjde anslaget till folkbildningen med 349 mkr, varav drygt hälften tillföll studieförbunden. Mot bakgrund av att kommunstödet även minskat 2007 reduceras kommunandelen med närmare 4 procentenheter. Folkbildningsrådet. Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor H
IV.3 Landstingens bidrag till folkhögskolor I tabell 3 redovisas landstingens stöd till folkhögskolorna exklusive interkommunala ersättningar som redovisas under ett eget avsnitt. Tabell 3 Landstingsbidrag till folkhögskolornas verksamhet (tkr) År Landstingsfolkhögskolor Rörelsefolkhögskolor Totalt 1999 294 148,9 136 593,5 430 742,4 2000 (budg) 294 482,1 142 036,0 436 518,1 2001 314 805,6 137 236,2 452 041,8 2002 1 305 017,8 137 042,6 442 060,4 2003 1, 2 320 128,6 137 925,3 458 053,9 2004 319 680,9 137 566,3 457 247,2 2005 327 249,2 138 234,6 465 483,8 2006 322 830,7 138 170,0 461 000,9 2007 3 353 912,2 138 844,0 492 756,2 1 Exakt uppgift från Lt Dalarna saknas avseende de fyra rörelsefolkhögskolorna år 2002 och 2003 (bedömd uppgift). 2 Cirka 6 mkr av anslagsökningen till landstingsfolkhögskolorna kan härledas till ändrade redovisningsprinciper. 3 Cirka 17 mkr av anslagsökningen till landstingsfolkhögskolorna kan härledas till ändrade redovisningsprinciper. Bortsett från 2001 och 2002 har landstingens bidrag till folkhögskolornas verksamhet varit tämligen konstant frånsett justeringar för prisomräkningar. När det gäller landstingens anslag till de egna folkhögskolorna finns fortsatt avvikelser i sätt att redovisa kostnader och intäkter. Exempelvis kan en ökning av anslaget kompensera för en ökad interndebitering av hyror, tjänster etc. I jämförelse med tidigare års rapporter har några landsting ändrat redovisningsprincip. Det innebär att anslagen från och med 2003 inkluderar hyror och andra interna tjänster. Av detta skäl har tabell 3 kompletterats med uppgifter om anslagsförändringar beroende på ändrade redovisningsprinciper. 8 Folkbildningsrådet. Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor
Relationen mellan statens bidrag och landstingens bidrag på nationell nivå I tabell 4 redovisas en jämförelse mellan statens och landstingens bidragsutveckling. Vidare redovisas hur stor andel landstingens bidrag utgör i relation till statens stöd i form av både allmänt folkbildningsanslag och anslaget för den särskilda utbildningsinsatsen Landstingsbidragens andel har ända fram till höjningen av folkbildningsanslaget år 2007 pendlat mellan 35 och 36 procent av det totala statsbidraget Tabell 4 Landstingsbidrag i relation till statsbidrag (tkr) År Statsbidrag Landstingsbidrag 1 2 3 till folkhögskolorna. Då landstingen ej ökat sina bidrag i motsvarande omfattning som staten utgör Landstingens andelsminskning under 2007 drygt 2 procent. Sannolikt är andelen ännu mindre då landstingen redovisar de interna tjänsterna (hyror, administration m m) på olika sätt och då 17 mkr av ökningen 2007 kan relateras till förändrade redovisningsprinciper. Medlen för den särskilda utbildningsinsatsen har reducerats med 30 procent under perioden 2001-2003, vilket påverkar det totala statsbidraget.. Andel 1999 1 249 387 430 742 34,5% 2000 1 1 263 395 436 518 34,6% 2001 1 270 249 452 042 35,6% 2002 2 1 259 813 442 060 35,1% 2003 1 222 105 458 054 37,5% 2004 1 261 917 457 247 36,2% 2005 3 1 279 510 465 484 36,4% 2006 3 1 304 345 461 001 35,3% 2007 1 495 848 492 756 32,9% Landstingsbidraget avser budget år 2000. I statsbidraget ingår under 2002 överförda medel för utvecklingsoch försöksverksamhet på 4,23 mkr (tidigare anslagspost 3) och för studerandeorganisationer på 0,2 mkr (tidigare anslagspost 5). I statsbidraget ingår under 2005 och 2006 bidrag för särskild utbildningssatsning i Södra Norrland med 1,4 respektive 0,7 mkr. Interkommunala ersättningar för folkhögskoleelever Med interkommunala eleversättningar avses de bidrag som transfereras mellan landstingen för elever från det egna länet som studerar på landstings- och rörelsefolkhögskolor i andra län (tabell 5). I jämförelse med tidigare års avrapportering är även här uppgifterna för tidigare år delvis korrigerade. Den totala interkommunala ersättningen har ökat med drygt 0,6 mkr eller 0,8 procent under 2007. Tabell 5 Interkommunala ersättningar (tkr) År Belopp 2001 81 853 2002 80 863 2003 87 172 2004 89 728 2005 86 368 2006 84 123 2007 84 796 Folkbildningsrådet. Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor H
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) rekommenderar en interkommunal eleversättning med 356 kr/deltagarvecka vid minst 15 veckors kurslängd från och med 2008 (tidigare 347 kr). Flertalet landsting/regioner följer rekommendationen. Stockholms läns landsting lämnar interkommunal ersättning med 332 kr/deltagarvecka. Före 2003 rekommenderade Landstingsförbundet 325 kr per deltagarvecka, vilket kan förklara ökningen av interkommunala ersättningen med 6,3 mkr mellan 2002 och 2003. Flera landsting uttrycker därutöver villkoret Ömsesidighetsprincipen d v s man utbetalar interkommunal ersättning endast till landsting som följer SKL:s rekommendationer. IV.4 Landstingens/regionernas bidrag till studieförbund och länsbildningsförbund I tabell 6 redovisas statistikinsamling avseende landstings/regionbidragen till studieförbunden och länsbildningsförbundens verksamhet under perioden 1992-2007. Tabell 6 Landstingens/regionernas bidrag till studieförbund och länsbildningsförbund (tkr) År Bidrag Förändring föregående år Tkr Relativ 1992 323 098 1993 315 519-7 579-2,3% 1994 305 469-10 050-3,2% 1995 306 047 578 0,2% 1996 303 963-2 084-0,7% 1997 298 826-5 137-1,7% 1998 289 835-8 991-3,0% 1999 296 845 7 010 2,4% 2000 295 964-881 -0,3% 2001 294 036-1 928-0,7% 2002 295 958 1 922 0,7% 2003 298 842 2 884 1,0% 2004 291 775-7 067-2,4% 2005 290 860-915 -0,3% 2006 293 581 2 721 0,9% 2007 (budget) 287 382-6 199-2,1% Under hela perioden (1992-2007) har landstings/ regionbidragen till studie- och länsbildningsförbundens verksamhet minskat i absoluta tal med 35,7 mkr (11,1 procent). En jämförelse för senaste tioårsperiod visar att landstingens/regionernas bidrag minskat med 2,4 mkr (0,8 procent) sedan 1998 eller 14,3 procent med hänsyn till inflationen. Landstingens/regionernas bidrag till länsbildningsförbunden utgör år 2007 cirka 11 mkr (3,8 procent) av det totala bidraget på 287,4 mkr. Sex landsting/regioner ökar, sju minskar och sju ger oförändrat totalt generellt bidrag till studie- och länsbildningsförbund 2007 jämfört med föregående år. 10 Folkbildningsrådet. Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor
Folkbildningsrådet. Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor H