Hälso- och sjukvårdsnämnden Jan Svanell Handläggare 0705-26 88 20 Jan.Svanell@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-18 Dnr 1501781 1 (9) Hälso- och sjukvårdsnämnden Prioritering och dirigering av prehospital verksamhet Ordförandens förslag 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att s prioritering och dirigering av ambulanssjukvård ska utvecklas enligt redovisat alternativ 3, med inrättande av en prioriteringsfunktion i egen regi samt upphandling av dirigeringsfunktion. 2. Hälso- och sjukvårdsnämnden uppdrar åt hälso- och sjukvårdsdirektören att planera för att skapa en prioriteringsfunktion i egen regi för bedömning, triagering och prioritering av vårdärenden genom 112. 3. Hälso- och sjukvårdsnämnden uppdrar åt hälso- och sjukvårdsdirektören att beakta de ekonomiska konsekvenserna i budgetprocessen för år 2016 Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår regionstyrelsen följande 1. Regionstyrelsen upphandlar tjänsten dirigering av ambulanssjukvård, inklusive tillgång till arbetsplatser och larmcentralsteknik för den egna prioriteringsfunktionen. Sammanfattning Inför en ny avtalsperiod har det blivit tydligt att behöver säkerställa att bedömning och prioritering kan ske med rätt kompetens och hög kvalitet utifrån den enskilde patientens behov. Det föreslås därför att i egen regi skapar en prioriteringsfunktion bemannad med sjuksköterskekompetens med läkarstöd, med ansvar för bedömning, triagering och prioritering av de vårdärenden som inkommer via 112. Denna prioriteringsfunktion ska arbeta på plats i larmcentralen och i nära C:\pactdok\Hälso- och sjukvårdsnämnden\2015-09-25\prioritering och dirigering av prehospital verksamhet\1501781 HSN_Beslutsförslag.docx Postadress: 291 89 Kristianstad Organisationsnummer: 23 21 00-0255 Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): 044-309 30 00 Fax: 044-309 32 98 Internet: www.skane.se
Datum 2015-09-18 2 (9) samverkan med övriga funktioner i larmkedjan. Sammantaget kan konstateras att nuvarande avtal och uppdrag till SOS Alarm inte speglar dagens eller framtidens behov, volymer och krav på flexibilitet i prioritering och dirigering. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag 2015-09-18 Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget På uppdrag av svenska staten ansvarar SOS Alarm för nödnumret 112 och informationsnumret 113 13. Uppdraget från avser ansvaret för funktionerna bedömning och prioritering av vårdärenden samt att vid de tillfällen då detta behövs ansvara för utlarmning/dirigering av ambulansresurser. har sedan många år avtal med SOS Alarm Sverige AB om Alarmering och dirigeringstjänst i. Det nuvarande avtalet som löper från 2009-06-01 förlängdes i maj 2014 efter beslut av Upphandlingsutskottet med ny giltighetstid till och med 2016-05-31. Som skäl till förlängningen angavs att det behövdes tid för att genomföra en utredning av hur den framtida driften av larmcentral bör bedrivas för att uppnå god kvalitet. Hälso- och sjukvårdsdirektören har låtit genomföra en utredning av altarnativa strategier för att ge underlag för beslutet om framtida lösning för prioritering och dirigering av samtliga prehospitala insatser i s hälso- och sjukvårdsverksamhet. Utgångspunkten har varit att lämna förslag till en lösning som säkerställer en långsiktigt hållbar, effektiv samt trygg och säker alarmerings-, prioriterings- och dirigeringsfunktion för den skånska hälso- och sjukvården. Nulägesbeskrivning SOS Alarm har verkat i Skåne sedan 90-talet och har enligt avtalet uppgiften att prioritera och värdera samtal från medborgare och sjukvården för att kunna ge möjligheter till rätt vård och vårdnivå samt, vid de tillfällen som sjukvård behövs, under transport bistå med utlarmning/dirigering av ambulansresurser. Erfarenheterna från dagens verksamhet och nuvarande avtal kan sammanfattas på följande sätt: Avtalets krav på sjuksköterskebemanning för bedömning och prioritering uppfylls inte. SOS Alarm har under flera år haft svårt att fullt ut leverera enligt avtalet med framförallt vad
Datum 2015-09-18 3 (9) gäller kravet på sjuksköterskebemanning. Detta är ett problem som inte endast gäller i Skåne utan är av nationell karaktär. Detta förhållande leder till brister i kvalitet och kompetens i bedömning och prioritering, vilket resulterar i bristande differentiering och träffsäkerhet i ambulansutlarmningen med osäkerhet för patienterna och ökade kostnader för som följd. Under avtalsperioden har vi sett ett ökande antal samtal till 112 och ett kraftigt ökande antal ambulansuppdrag. Ambulansuppdragen fortsätter nu att öka i Skåne och uppgår nu till mer än 155 000 uppdrag vilket är en ökning med 40 % under senare år. Nuvarande avtal avser i grunden endast prioritering och dirigering av ambulansresurser. Detta ger en bristande differentiering med mycket begränsat utnyttjande av alternativ till ambulans. Man har därför svårt att på ett bra sätt möta medborgarnas och/eller sjukvårdens önskemål om utnyttjande av alternativa sjukvårdsresurser som t.ex. hembesöksbilar istället för ambulans. En ökande komplexitet i akutsjukvården med allt fler alternativa prehospitala resurser som komplement till ambulans ställer redan idag helt nya krav på prioritering och flexibilitet i dirigeringen. Detta kommer att vara än mer uttalat i den framtida utvecklingen. Sammantaget kan konstateras att nuvarande avtal och uppdrag till SOS Alarm inte speglar dagens eller framtidens behov, volymer och krav på flexibilitet i prioritering och dirigering. Det noteras även att det endast förekommer begränsad samverkan mellan 112 och sjukvårdsrådgivningen 1177. Här finns klara samband och gränssnitt mellan dessa funktioner som skulle kunna vidareutvecklas. Den stora ökningen av ambulansuppdrag har medfört att ambulanserna allt oftare är upptagna med uppdrag och därmed inte tillgängliga för nya eventuellt mer akuta uppdrag. Ökningen fortsätter alltjämt med ökad risk för att patientsäkerheten kan äventyras för de patienter som behöver en ambulans akut. Detta förhållande innebär ett allt större krav på en korrekt och effektiv prioritering och dirigering av den prehospitala vårdens alla olika resurser. Prioriterings- och dirigeringsfunktionen är en strategiskt viktig nyckelfunktion för den samlade hälso- och sjukvården. Prioriterings- och dirigeringsfunktionen fungerar som första ingång och styrning till rätt vårdinrättning och avgör hur sjukvårdens prehospitala olika resurser och enheter utnyttjas på bästa sätt. Det är av största vikt att
Datum 2015-09-18 4 (9) säkerställer sina möjligheter till påverkan, kontroll och insyn i denna verksamhet. Omvärldsanalys SOS Alarm Sverige AB, som ägs av staten till 50 procent och av landsting och kommuner till 50 procent, har ansvarat för tjänsten i samtliga landsting och regioner i landet fram till 2011 då företaget MedHelp AB vann upphandlingen i Fyrklövern (landstingen i Uppsala, Sörmland, Västmanland samt Gotlands kommun). Efter en tvist med Fyrklövern 2013 avslutades emellertid MedHelp AB:s uppdrag och SOS Alarm blev åter enda leverantör av tjänsten i landet. På uppdrag av svenska staten ansvarar SOS Alarm för nödnumret 112 och informationsnumret 113 13 och har även en central roll i samhällets krisberedskap. I april 2013 lämnade den statliga utredningen Samhällets alarmeringstjänst SOU 2013:33 sitt betänkande En myndighet för alarmering, med förslag som skulle ha påverkat den framtida alarmeringstjänsten i hög grad. Många av remissvaren har varit kritiska och i dagsläget finns inga klara besked eller propositioner i frågan. Oavsett detta finns det anledning att förvänta sig flera initiativ för ökad nationell samordning och styrning av alarmeringen. Bland annat har Riksrevisionen just utrett förutsättningarna för att inleda en granskning av regeringens styrning av SOS Alarm. Frågan om framtida strategier för prioritering och dirigering är aktuell hos flera av sjukvårdshuvudmännen och har även varit föremål för en särskild utredning av SKL Kritiken mot SOS Alarm och bristen på kompetens i prioriteringsfunktionen har lett till att flera sjukvårdshuvudmän nu utrett förutsättningarna för att ta över prioriterings- och dirigeringsfunktionen i egen regi. Landstingen i Uppsala län och Västmanland har tillsammans beslutat, att i samverkan ta över ambulansdirigeringen i egen regi. Från och med 1 juni i år drivs nu all prioritering och dirigering i en för dessa båda landsting gemensam funktion med egna larmcentraler i Uppsala och Västerås. För detta ändamål har en ny teknisk plattform upphandlats och implementerats. Landstinget Sörmland som var med i planeringen, lämnade sent samarbetet och förnyade i stället sitt avtal med SOS Alarm.
Datum 2015-09-18 5 (9) I Västra Götalandsregionen har Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutat att avsluta avtalet med SOS Alarm om prioriteringsfunktionen och i stället inrätta en prioriteringsfunktionen bemannad med sjuksköterskor i egen regi. Avtalet med SOS Alarm förlängs avseende dirigering av ambulansresurser och tillhandahållande av larmcentralsteknik för hela prioriterings- och dirigeringsprocessen. Stockholms läns landsting har efter en längre tids utredning ännu inte tagit slutlig ställning till den framtida inriktningen. Ett tidigare förslag om att ta över såväl prioritering som dirigering i egen regi har avvisats och man utreder nu förutsättningarna för att driva prioriterings- och läkarstödstjänsten i landstingets egen regi med förutsättningen att SOS Alarm Sverige AB då ska ansvara för övrig verksamhet, som dirigering och samverkan med externa aktörer. Landstinget Dalarna har sedan lång tid ett väl fungerande samarbete med SOS Alarm där landstinget ansvarar för sjuksköterskebemanningen på larmcentralen. Larmcentralen ligger i Falun och drivs av SOS Alarm AB. På larmcentralen finns sjuksköterskebemanning dygnet runt. Sjuksköterskorna är anställda av landstinget med rotationstjänstgöring. Ungefär 60 procent av arbetstiden arbetar man på akutkliniken på Falu lasarett och ca 40 procent av tiden på larmcentralen. SOS Alarm är medvetna om svårigheterna att på egen hand säkra sjuksköterskekompetens för bedömning och prioritering. Men ser därför positivt på de diskussioner som förs om alternativa gränssnitt och nya samverkansformer i larmkedjan. Alternativa strategier för framtiden Den prehospitala vården spelar en viktig roll i utvecklingen av vårdens processer och i hur hela vårdorganisationen nyttjas och måste därför vara tydligt styrd och väl samordnad. Bedömning, prioritering- och dirigering av prehospitala resurser är därmed av en strategisk funktion för den samlade hälso- och sjukvården. Prioriterings- och dirigeringsfunktionen fungerar som första ingång och styrning till rätt vårdinrättning och avgör hur sjukvårdens prehospitala olika resurser och enheter utnyttjas på bästa sätt. Det är av stor vikt att säkerställer sina möjligheter till påverkan, kontroll och insyn i denna verksamhet. I valet av strategi för framtiden är det framför allt följande frågeställningar som bör vara vägledande: Hur säkerställer vi bedömning och prioritering kan ske med hög kvalitet utifrån den enskilde patientens behov? Vilket behov finns av kompetens och beslutsstöd?
Datum 2015-09-18 6 (9) Hur kan vi skapa en prioritering och dirigering som optimerar användningen av alternativa prehospitala resurser? I det följande beskrivs kortfattat de tre huvudalternativ som föreligger. Alternativ 1 - Egen integrerad larmcentral Ett alternativ är att i likhet med landstingen i Uppsala och Västmanland skapa en organisation för att ta över prioritering och dirigering helt i egen regi. En sådan egen larmcentral skulle också kunna integreras med sjukvårdsrådgivningen 1177 på motsvarande sätt som i Region Hovedstaden i Köpenhamn. Fördelarna med en sådan lösning är ett får ett totalt ansvar för hela tjänsten med möjlighet till maximal styrbarhet. Följande uppfattas dock som nackdelar med en sådan lösning: Investering i lokaler för larmcentral samt upphandling av teknisk plattform måste ske med risk för lång genomförandetid, höga kostnader och lösningar som kan försvåra en nationell samordning och samverkan Redundans för både lokal, teknik och personal försvåras med risk för hög sårbarhet Synergier/samarbeten med andra aktörer försvåras Alarmeringstjänstutredningen kan komma att ställa krav som inte ligger i linje med gjorda investeringar Erfarenheter av att utföra tjänsten i helt egen regi saknas Uppbyggnadsskedet kommer att ta tid, övergången blir komplicerad och patientsäkerheten kan i och med det riskeras Alternativ 2 - Upphandling av hela tjänsten som idag En samlad upphandling av hela prioriterings- och dirigeringstjänsten motsvarande innehållet och omfattningen av nuvarande avtal är naturligtvis ett möjligt alternativ. Den avgörande nackdelen är dock att en sådan lösning med största sannolikhet inte leder till de önskvärda förbättringarna av bedömning, triagering och prioritering. Alternativ 3 Prioriteringsfunktion i egen regi samt upphandlad dirigeringsfunktion med samverkan i säkrad infrastruktur
Datum 2015-09-18 7 (9) Det huvudalternativ som rekommenderas är att fokuserar på att ta fullt ansvar för prioriteringsfunktionen med ansvar för bedömning, triagering och prioritering. Den funktion som tydligast är en del av sjukvården såväl kompetensmässigt som verksamhetsmässigt. Detta är samtidigt den funktion i larmkedjan där förbättringspotentialen är mest påtaglig. Det innebär att föreslås skapa en prioriteringsfunktion i egen regi bemannad med sjuksköterskekompetens med läkarstöd, med ansvar för bedömning, triagering och prioritering av de vårdärenden som inkommer via 112. Denna prioriteringsfunktion ska arbeta samlokaliserad på plats i larmcentralen med gemensam teknik och i nära samverkan med övriga funktioner i larmkedjan. Läkarstödet erhålls genom att det redan idag befintliga Regionala Läkarstödet (RLS) för ambulanssjukvården, kan utnyttjas också av larmcentralens sjuksköterskor. Tjänsten utlarmning och dirigering av ambulanser liksom tillgången till arbetsplatser på larmcentralen och larmcentralsteknik för den egna prioriteringsfunktionen upphandlas i detta alternativ inför en ny avtalsperiod. På detta sätt säkerställs larmkedjans infrastruktur och redundans med larmcentraler och en gemensam nationell teknikplattform. Samtidigt som tar det fulla ansvaret för prioritering, kompetensförsörjning i prioriteringsfunktionen samt val av beslutsstöd för bedömning, triagering och prioritering. Fördelarna med detta alternativ är att bedömning och prioritering blir en del av sjukvården, med möjlighet till förbättrad kompetens och kvalitet i besluten, samtidigt som infrastruktur och redundans säkerställs och sårbarheten begränsas. En kritisk framgångsfaktor för detta alternativ är att man lyckas med att skapa en väl fungerande samverkan såväl strategiskt som operativt samt ett gemensamt arbete med processutveckling mellan de olika aktörerna i larmkedjan. Förslag till åtgärder Mot bakgrund av redovisningen ovan föreslås följande för den fortsatta utvecklingen av s funktioner för prioritering och dirigering av prehospitala resurser: Att utveckling sker i enlighet med alternativ 3 ovan med inrättande av en prioriteringsfunktion i egen regi samt upphandling av dirigeringsfunktion med samverkan i en säkrad infrastruktur
Datum 2015-09-18 8 (9) Upphandling av tjänsten dirigering av ambulanssjukvård, inklusive tillgång till arbetsplatser och larmcentralsteknik för den egna prioriteringsfunktionen, bör påbörjas snarast för att möjliggöra att ett nytt avtal kan träda i kraft den i juni 2016. Arbetet med att skapa en prioriteringsfunktion i egen regi, inklusive förslag till bemanning och intern organisering, bör inledas snarast. I processen med intern organisering av prioriteringsfunktionen är det viktigt att tydliggöra att denna funktion är en del av s sjukvård om än samlokaliserad med larmcentralen. Detta innebär bland annat att ledningsansvaret för funktionen ska tydliggöras samt att rotationstjänstgöring där patientarbete varvas med larmcentralsarbetet ska vara en utgångspunkt i bemanningen. Viktiga interna samverkansparter i detta arbete är akutmottagningarna, ambulanssjukvården, primärvården, 1177 samt s Prehospitala Enhet (RSPE). Arbetet med utveckling av den prehospitala vården bör fortsätta med inriktning mot att säkerställa tillgången till och användningen av alternativa prehospitala resurser som exempelvis läkarbilar och hemsjukvårdsteam Ekonomiska konsekvenser och finansiering Nuvarande avtal med SOS Alarm är ett för förmånligt avtal där den årliga kostnaden uppgår till 17,2 Mkr, vilket är avsevärt lägre än kostnaden för andra jämförbara sjukvårdshuvudmän. Omfattningen i form av vårdärenden och ambulansuppdrag har dessutom ökat kraftigt under avtalstiden. Det är därför rimligt att kalkylera med att s framtida kostnad för prioritering och dirigering kommer att öka från och med andra halvåret 2016 i likhet med den ökande kostnaden för ambulanssjukvården. Den tillkommande kostnaden för en sjuksköterskebemannad prioriteringsfunktion beräknas till ca 10 Mkr. Övriga kostnader för utlarmning och dirigering samt arbetsplatser och larmcentralsteknik avgörs av resultatet av den nya upphandlingen och kan inte preciseras i nuläget. Läkarstödet finns redan tillgängligt idag med en kostnad som belastar hälsooch sjukvårdsnämndens budget för ambulanssjukvård. De ökade kostnaderna får beräknas och beaktas i kommande budgetprocess inför åren 2016 och 2017.
Datum 2015-09-18 9 (9) De ökade kostnaderna för prioritering och dirigering ska ställas mot att de föreslagna förändringarna syftar till ett totalt sett effektivare resursutnyttjande såväl av den prehospitala vårdens resurser som av sjukvårdssystemet som helhet genom en mer effektiv styrning till rätt vårdnivå. Juridisk bedömning Samråd med regionjurist har inte bedömts nödvändig Miljökonsekvenser Beslutet bedöms inte ha några miljökonsekvenser i jämförelse med nuvarande verksamhet. Samverkan med berörda fackliga organisationer Samverkan/MBL-förhandling slutförs på regional nivå inför upphandlingens genomförande. Uppföljning Förslaget till genomförandeplan, resultatet av den genomförda upphandlingen samt beräkningen av de ekonomiska konsekvenserna återredovisas till hälso- och sjukvårdsnämnden före utgången av år 2015. Anna-Lena Hogerud Ordförande Ingrid Bengtsson-Rijavec Hälso- och sjukvårdsdirektör