Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2014-04-24 Förvaltning/enhet Handläggare: Martin Andersson Telefon: 0700-822947 E-post: martin.andersson@vgregion.se Till naturbruksstyrelsen Delårsrapport mars 2015 Förslag till beslut beslutar följande: 1. Delårsrapport per sista mars 2015 överlämnas till regionstyrelsen 2. Övriga sammanställningar och redovisningar i anslutning till årsredovisningen läggs med godkännande till handlingarna 3. Paragrafen förklaras för omedelbart justerad Sammanfattning av ärendet Ärendet har beretts av naturbrukskansliet och naturbruksstyrelsens presidium och förslag till beslut föreligger. Delårsrapporten har upprättats enligt föreskriven mall och redovisas med utgångspunkt i områdena verksamhet, personal och ekonomi. Verksamhet. är mitt i ett utvecklingsarbete utifrån utredningen Relevanta framtidsfrågor. Utvecklingsarbetet har som mål att fokusera huvudprocessen, effektivisera stödprocesserna, öka måluppfyllelsen, höja resultaten i förhållande till skollagen, höja förvaltningens formella kompetensnivå samt att utveckla tydligt profilerade skolor, attraktiva och moderna lokaler, digital teknikutveckling i framkant, en långt gången samverkan mellan skolorna och med de gröna näringarna, en harmonisering av lednings-, administrations- och organisatoriska resurser samt ett processorienterat kvalitetsarbete. Personal. Antalet nettoårsarbetare i förvaltningen ligger per sista mars på 315. Den totala sjukfrånvaron inom förvaltningen håller sig på en fortsatt hög nivå och utfallet för mars månad landade på 8,66%, vilket inte är ovanligt vid större omställningsarbeten. Det är framförallt den långa sjukfrånvaron som ökar. Ekonomi. Förvaltningens ackumulerade utfall per sista mars blev -2,4 mnkr. Resultatet är en kombination av minskade elevintäkter och ökade kostnader. Flera åtgärder har inletts för att hantera den besvärliga ekonomiska situationen men förvaltningen klarar inte av Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se
Datum 2015-04-24 2 (2) egen kraft att vända till positivt utfall. Prognosen för helårsutfallet 2015 är allvarlig och ett underskott på 24,1 mnkr är beräknat. Naturbruksförvaltningen Kristina Athlei Förvaltningschef Beslutet skickas till Regionstyrelsen
Sida 1(20) Delårsrapport mars 2015 2015 1. Sammanfattning Naturbruksförvaltningen fortsätter under 2015 det utvecklingsarbete som påbörjades 2013 utifrån resultaten i utredningen "Relevanta framtidsfrågor" samt med de utvecklingsåtgärder som konstaterades vid den skolinspektion som genomfördes hösten 2013. Ett processorienterat systematiskt kvalitetsarbete har införts, ledningsprocesser utvecklats, huvudprocesser kartlagts och handlingsplaner för utveckling av dessa har skapats och genomförs, de viktigaste stödprocesserna har kartlagts, analyserats och utvecklas i syfte att stödja en ökad måluppfyllelse. Ett omfattande arbete med en systematiskt kompetensutveckling på individ-, grupp- och organisationsnivå har inletts i syfte att uppfylla lagkrav, politiska beslut, höja måluppfyllnaden och öka attraktiviteten för verksamheten. Omfattande omställningsarbeten har genomförts och kommer framgent att genomföras i syfte att uppnå en ekonomi i balans. Samtidigt ser och dess förvaltning att nivån är nådd för möjligheten att erbjuda den kompetensbredd och bemanning som skollag, djurskyddslag och avtal kräver, den kvalitet som skollagen kräver, nå de mål som finns i uppdraget och samtidigt uppnå en ekonomi i balans. Förvaltningen ser att en översyn av skolorganisationen är nödvändig för att förvaltningen ska kunna utvecklas i enlighet med uppdrag och mål och samtidigt nå en långsiktig ekonomi i balans. Fokus för året är, utifrån uppdraget från Regionutvecklingsnämnden: en utveckling av verksamhetens kvalitet och effektivisering av utbildningsorganisationen i syfte att nå verksamhetens mål samt att aktivt bidra till målet att göra Västra Götalandsregionen till modell för hållbar landsbygdsutveckling, långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning och samspel stad/land. Skolorna ska också utvecklas till tydliga kunskap- och kompetenscentra till stöd för näringens tillväxt och utveckling genom att tillsammans och i samverkan med andra aktörer erbjuda ett brett, näringsanpassat och tillgängligt utbildningsutbud och genom att stå till förfogande för näringen som forsknings-, försöks- och testmiljöer. För att säkerställa en ekonomi i balans, kompetens i enlighet med skollagen och näringens efterfrågan kommer kompetensutvecklingsinsatser och ett aktivt omställningsarbete pågå samtidigt som insatser görs för att öka skolornas attraktivitet genom korrekt marknadsföring, tillgänglighetsanpassningar, omfattande renoveringar av internat, skol- och driftmiljöer, satsningar på teknik i framkant samt digitalisering av lärandemiljöerna. För att säkerställa en likvärdighet mellan skolorna, elevernas valmöjligheter samt kompetens enligt skollagen på samtliga skolor harmoniseras skolornas planering och arbetssätt och
Sida 2(20) gemensamma rutinbeskrivningar införs för hela förvaltningen. Trenden med sjunkande marknadsandelar under de senaste 5-6 åren vändes under 2014 och arbetet att öka marknadsandelarna fortsätter 2015 jämte ett offensivt arbete att öka vuxenutbildningen, skolornas roll som kunskap- och kompetenscentra för näringens utveckling samt integration och jämställdhet inom skolorna både vad gäller medarbetare och elever. 4. Verksamheten Förvaltningen har sedan 2013 samlats kring visionen: "Vi utvecklar kompetens i världsklass för en hållbar framtid och det goda livet" Förvaltningens mål utgår från förvaltningsövergripande, regionala och nationella dokument av vilka Skollagstiftningen, Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 och det årliga uppdraget från regionutvecklingsnämnden är de viktigaste jämte Naturbruksförvaltningens samlade resultat och systematiska kvalitetsarbete. Målen kan komma att revideras i takt med att förvaltningens uppdrag från RUN förändras och det systematiska kvalitetsarbetet utvecklas. Målen nås genom en kombination av interna och externa processer inom vilka förvaltningen ibland är ledande och ibland stödjande. Elevernas resultat Mål: Alla elever på naturbruksprogrammet ska nå en yrkesexamen 2016 Mål: Elevernas/de studerandes meritvärde ska höjas till 16,5 poäng till vt 2016 Mål: Alla YH elever tar ut ett examensbevis Plattform för forskning och utveckling inom de gröna näringarna (Ledande verksamhet/spets) Mål: 2016 har varje skola minst 2 forskningskompetenta lärare Mål: 2016 har varje skola 100 % behöriga lärare Mål: 2015 har förvaltningen i snitt fem forsknings- och utvecklingsprojekt per skola Nöjda elever Mål: 2016 har avhoppen minskat med 50 % jämfört med läsåret 2012-2013 Mål: 2018 har skolorna inga avhopp
Sida 3(20) Mål: 2015 har skolorna 100 % nöjda elever Branschsamverkan Mål: Naturbrukscollege införs på samtliga skolor 2016. Mål: Under läsåret 2014-2015 skapar vi en strategisk struktur för samverkan kring APL inom förvaltningen och tillsammans med branschen. Mål: Under läsåret 2014-2015 fortsätter arbetet med att etablera kompetenscentrum för de gröna näringarna med funktionerna mötesplats, mäklare och motor på varje skola och varje skola genomför minst: - 2 seminarium/föreläsningar som riktar sig till näringen - 24 längre vuxenutbildningar, varav minst 2 på varje skola - 8 kortkurser - 1 integrationsinsats samt lämnar in minst en YH-ansökan i samverkan med BYS. är mitt i ett utvecklingsarbete utifrån utredningen Relevanta framtidsfrågor. Utvecklingsarbetet har som mål att fokusera huvudprocessen, effektivisera stödprocesserna, öka måluppfyllelsen, höja resultaten i förhållande till skollagen, höja förvaltningens formella kompetensnivå samt att utveckla tydligt profilerade skolor, attraktiva och moderna lokaler, digital teknikutveckling i framkant, en långt gången samverkan mellan skolorna och med de gröna näringarna, en harmonisering av lednings-, administrations- och organisatoriska resurser samt ett processorienterat kvalitetsarbete. Naturbruksförvaltningen arbetar också i samverkan med näringen att arbeta strategiskt på att höja naturbruksutbildningarnas och de gröna näringarnas status. Den ekonomiska utvecklingen inom förvaltningen innebär svårigheter att under 2015 genomföra de uppdrag som naturbruksstyrelsen har fått från RUN. Den låga bemanningen gör verksamheten sårbar vid sjukdom eller vid annan frånvaro, och verksamheten ligger på flera skolor på gränsen för att klara att genomföra utbildningarna utifrån kraven i skollagen, samt utifrån lagstiftning för djurskydd och arbetsmiljö. Resurserna koncentreras till de uppdrag som är styrda av lagkrav gymnasieskola (skollagen 2 kap 8a ) och vuxenutbildning vilket minskar förutsättningarna för att utveckla och intensifiera arbetet med vuxenutbildning och
Sida 4(20) kompetenscentra på de enheter där det arbetet ännu inte är igång. Antalet förstahandsansökningar inför hösten 2015 har minskat. På flera skolor är elevvolymerna på så låga nivåer att skolorna av den anledningen blir mindre attraktiva. Utifrån möjligheterna att genomföra uppdragen från RUN ser naturbruksstyrelsen behov av ett reviderat uppdrag från RUN för att styrelsen ska ha förutsättningar att dels genomföra uppdraget med god kvalitet, dels skapa en långsiktig ekonomi i balans. I Delbetänkande från yrkesutredningen (SOU 2015:29) finns förslag om att ersätta inriktningen djur med två inriktningar; sällskapsdjur resp. häst. Ett av syftena med det är att ersättningarna för respektive inriktning ska bli tydligare, och att inriktningen djur inte ska användas för att hjälpa till att finansiera andra dyrare inriktningar (t.ex. lantbruk). En förändring av riksprislistan kommer att påverka ekonomin för skolorna, och försvårar finansieringen av det antalet skolor som förvaltningen idag har. Inom gymnasieskolan finns en årscykel för antagning av elever vilket påverkar hur och när strukturella beslut om verksamheten bör tas. Elever söker till den 1 februari. Därefter arbetar huvudmän med dimensionering och strukturella frågor kring gymnasieskolan, för att kunna ge de sökande besked om eventuella förändringar inför den preliminära antagningen som enligt SKL:s rekommendationer görs den 15 april. Detta för att ge ungdomarna möjlighet att justera sina val till gymnasiet under ny- och omvalsperioden. Senast den 1 juli ska den slutliga antagningen göras. Beslut som fattas vid en olämplig tidpunkt riskerar att skada huvudmannens varumärke och skolornas status, rykte och attraktivitet under lång tid framåt. EN LEDANDE KUNSKAPSREGION Naturbruksförvaltningen har i uppdrag att bedriva gymnasieutbildning, särskoleutbildning, vuxenutbildning på gymnasial och eftergymnasial nivå och att vara ett kunskap- och kompetenscentra för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling. Som kunskap- och kompetenscentra bidrar vi genom systematisk omvärldsanalys, intressentanalys och behovsinventering av de gröna näringarnas behov för tillväxt och utveckling till ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande. Mål: 2015 inventeras samtliga näringsgrenars upplevda behov och efterfrågan och en plan görs för att erbjuda det som efterfrågas. Nuläge: en inventering har genomförts i samverkan med kompetens inom VGR, och är färdig under slutet av april. Varje skola utvecklar ett arbetssätt med koppling mellan forskning och undervisning där elever på ungdomsgymnasiet såväl som inom vuxenutbildningen integreras i projekt och därigenom utvecklar kompetens att driva utveckling av ett hållbart samhälle. Mål: 2015 utvecklas det entreprenöriella lärandet så att elever konkret deltar i 2 projekt per skola.
Sida 5(20) Nuläge: Sötåsen har många projekt igång, bl.a. inom områdena energiomställning, stad land, utveckling av nya grödor, vidareförädling samt öppna testbäddar, vilket ger eleverna förutsättningar att ta till sig och utveckla ett förhållningssätt kring ny teknik, forskning och försöksverksamhet. Även Svenljunga har utvecklat en försöksmiljö inom energiområdet ett energiautonomt timmerhus. Förvaltningen driver och deltar i internationella projekt som dels gynnar elevernas kunskapsutveckling och måluppfyllelse inom respektive inriktning och dels utvecklar internationella samarbeten som bidrar till utveckling av områdena: förnybar energi, hållbar livsmedelsförsörjning, hållbar landsbygdsutveckling, samspelet stad och land samt marina miljöer. Mål: En internationaliseringsstrategi upprättas för förvaltningen 2015. Nuläge: Internationaliseringsstrategin fastställs av naturbruksstyrelsen 27 april. EN REGION FÖR ALLA Naturbruksförvaltningen har i uppdrag att vara en modell för hållbar landsbygdsutveckling och samordnar arbetet med kompetensplattformen för de gröna näringarna i regionen. Förvaltningen har också i uppdrag att i samverkan med andra aktörer erbjuda ett brett, näringsanpassat och tillgängligt utbildningsutbud. Som kunskap och kompetenscentra för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling bidrar förvaltningen till att bryta utanförskap och segregation genom att rikta oss till invandrargrupper med erfarenhet och utbildning om den gröna sektorn och erbjuda utbildning och andra stödinsatser i samarbete med myndigheter och andra utbildningsarrangörer. Mål: 2015 ska 100 personer med ickenordisk bakgrund genomgått utbildning inom Naturbruksförvaltningen. Nuläge: inom den reguljära vuxenutbildningen (komvux) har elever med icke-nordisk utbildning antagits under början av året. Fler utbildningsstarter genomförs löpande under året. Genom samordning av skolorna skapar vi en effektiv organisation i syfte att nå våra mål och i samverkan med andra skolor och utbildningsorganisationer utvecklar vi arbetsformer och samarbeten som gynnar elever, studerande och de gröna näringarna. Mål: 2015 utvecklas 10 distansstudiekoncept för gymnasiet såväl som för vuxenutbildningen oberoende av tid, tempo och rum. Nuläge: På Sötåsen och Nuntorp har ett par olika koncecpt på vardera skola utvecklats under årets första månader för antagning vid 4-6 tillfällen under året, där de studerande kan välja vilka kurser de vill läsa. På Strömma är ett distanskoncept med mer kontinuerlig antagning under utvecklings.
Sida 6(20) EN REGION DÄR VI TAR GLOBALT ANSVAR Naturbruksförvaltningen har i uppdrag från Regionutvecklingsnämnden att ha en roll i den regionala utvecklingen genom att bidra till att göra Västra Götalandsregionen till en modell för: hållbar landsbygdsutveckling, långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning samt samspel stad och land. Förvaltningen ska också bidra till energiomställningen genom dels den egna omställning och dels genom utbildningar inom energiområdet. Varje skola utvecklar en öppen test- och demonstrationsmiljö för hållbar utveckling inom skolans spets där nya idéer omsätts till praktik och som kan nyttjas av forskare och företag. Miljöerna ska också vara en resurs och inspiration för yngre elever såväl som för universitetsstuderande. Mål: 2016 har varje skola påbörjat arbetet med en öppen testbädd. Nuläge: Sötåsen och Svenljunga har ett pågående arbete med öppna testbäddar inom energiområdet. Varje skola bidrar genom utvecklingen av sin spets till en långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning i regionen och sprider resultatet så att normer och värderingar i samhället påverkas i mer hållbar utveckling. Mål: 2016 har varje skola utvecklat ett koncept för hållbar livsmedelsförsörjning som börjat spridas till näringens företrädare och konsumenter. Nuläge: Sötåsen har, i samverkan med Töreboda kommun, påbörjat arbetet med vidareförädling av skolans ekologiska kött-, mejeri och spannmålsproduktion. Produktion av nya grödor utvecklas och i vårbruket har en ny sorts böna avsedd för humankonsumtion såtts för första gången i Sverige, vilket följs med stort intresse av ett stort antal lantbruksföretagare, förädlare och forskare. På Svenljunga har arbete påbörjats med vidareförädling av vilt utifrån skolans utgång mot jakt och viltvård. Förvaltningen utvecklar koncept för samspel stad och land inom områdena: stadsnära jordbruk, vertikal och urban odling i syfte att erbjuda inspiration och kunskap kring närodlad mat, energieffektiviseringar, en hållbar produktion och klimatförbättrande åtgärder. Mål: 2016 har varje skola ett koncept där skolans spets kan bidra till en hållbar stadsutveckling som har börjat spridas till konsumenter och beslutsfattare. Nuläge: Sötåsen är engagerade i bostadsprojektet Aspö ekologi, som drivs av Skövdebostäder och Skövde kommun. I projektet ingår t.ex. uppbyggnad av en visningsträdgård, föreläsningar om odling i stadsmiljö, visning av lantbruksdjur och hunddagis. Ett samarbete om odling i bostadsområden samt temakvällar för hyresgäster ihop med Skövdebostäder är under uppstart. Föreläsningsserier i syfte att inspirera och ge kunskap kring odling i stadsmiljö genomförs under året på Botaniska Trädgården.
Sida 7(20) Förvaltningen inför under 2015 ett nytt miljöledningssystem på samtliga anläggningar som certifieras i enlighet med ISO 14001. Mål: Varje skola och kansliet certifieras enligt ISO 14001 2015. Nuläge: Sötåsen och Uddetorp är certifierade enligt ISO 14001. På övriga skolor och kansliet pågår arbete. EN REGION SOM SYNS OCH ENGAGERAR Naturbruksförvaltningen har i uppdrag att bidra till en långsiktigt hållbar landsbygdsutveckling vilket bidrar till att skapa förutsättningar för hela regionens utveckling som attraktivt område att bo i och att besöka. Varje skola ska inom sin spets och i samverkan med andra aktörer utvecklas till en modell för en långsiktigt hållbar landsbygdsutveckling genom att närma sig forskningsfronten, teknik i framkant, energieffektiva lösningar och besöksnäringen. Skolan ska aktivt verka för att sprida och visa upp sina resultat. Mål: 2015 har varje skola etablerat samverkan med någon extern aktör som bidrar till en hållbar landsbygdsutveckling. Nuläge: Sötåsen har ett utvecklat arbete, med 12 utvecklings- och forskningsprojekt igång eller i uppstart. Även Svenljunga, Nuntorp och Uddetorp har pågående projekt. Till samtliga projekt är externa aktörer kopplade, t.ex. högskolor och universitet samt forskningsinstitut. Varje skola ska arbeta offensivt med en breddad rekrytering samt att sprida kunskap om de gröna näringarna, en hållbar livsmedelsutveckling, en hållbar landsbygdsutveckling och energiomställning till medborgare i regionen. Mål: 2015 har varje skola utvecklat ett program för en dag som möter ett mål i grundskolans kursplaner och har besök av 200 elever från grundskolans år 1-8. Nuläge: Ett koncept för att ta emot grundskolans elever är framarbetat inom förvaltningen, och skolorna tar fortlöpande emot elever från grundskolan. Sötåsen har under 2014 tagit emot ca 600 grundskoleelever. Mått Andel elever som lägst når målen för kursen (betyget E/G*) i samtliga avslutade kurser Genomsnittligt meritvärde på betygssatta kurser för samtliga Utf Utf Utfall Budget Utfall flickor pojkar 2015 2014 43 39 42 100 56 12,7 12,0 12,4 16,5 13,1
Sida 8(20) årskurser Andel elever på det nationella programmet i gymnasieskolan som når yrkesexamen Andel avhopp delårsbokslut aug 100 68 delårsbokslut 4 5,1 aug Genomströmning inom fyra år Årsbokslut Utökning av vuxen- Årsbokslut 94 26 416 77,1 /uppdragsutbildning (i elevveckor) med 100 % jämfört med 2013 Antal personer med ickenordisk bakgrund som genomgått utbildning inom Naturbruksförvaltningen Årsbokslut 100 Antal distansstudiekoncept som utvecklas för gymnasiet såväl som för vuxenutbildningen oberoende av tid, tempo och rum Antal verksamheter inklusive kansliet som certifierats enligt ISO 14001 Årsbokslut 10 2 8 5. Personal Medarbetarna är en av förvaltningens viktigaste resurser. För att anpassa personalvolymen till elev- och intäktsnivåerna kommer ytterligare omställningsarbeten att behöva genomföras under 2015. För att säkerställa att medarbetarna har rätt kompetens i förhållande till uppdraget genomförs omfattande kompetensutvecklingsinsatser på individ, grupp och organisationsnivå under 2015-2016. För att säkerställa en ledningsorganisation med chefer som verkar i enlighet med skollagen och regionens chefskriterier genomförs chefs- och ledarskapsutbildningar. För chefer såväl som för övriga medarbetare utvecklas introduktionsprogram på central och lokal nivå. För att utveckla och säkerställa förutsättningarna för ett gott medarbetarskap utvecklas en medarbetarhandbok som är gemensam för förvaltningen under 2015. Naturbruksförvaltningens jämställdhetsindex låg under 2014 på 123 och målet är att öka det till 125. För att lyckas krävs insatser när det gäller löneöversyn och jämställda löner, ett ökat uttag av föräldraledighet för män samt en fortsatt ambition att erbjuda
Sida 9(20) heltidstjänster. Förvaltningen tar även fram en policy för breddad rekrytering av medarbetare som syftar till att förvaltningens medarbetare på fem års sikt ska spegla samhället i övrigt. Ett steg i den riktningen är att göra chefer medvetna om att mångfald i samband med rekrytering och en bok som heter Fair rekrytering kommer att delas ut till alla chefer. 5.1 Lönestruktur Inom Naturbruksförvaltningen använder vi oss av lönesamtalsmodellen vid löneöversyn. Lönekriterier finns framtagna gemensamt för förvaltningen. Dessa ska vara väl kända och diskuterade på APT. Naturbruksförvaltningens lönekriterier är: Arbetsresultat Kunskap/erfarenhet Medarbetarskap Bemötande/service' Pedagogiskt arbete Utveckling av organisation och medarbetare (gäller chefer) På förvaltningsnivå används BAS-värderingarna som underlag i lönebildningsarbetet för att jämföra lika och likvärdiga befattningars löner inom förvaltningen och mellan förvaltningarna. Naturbruk ser årligen över lönerna utifrån ett jämstälddhetsperspektiv och arbetare för att det inte ska finnas någon lönediskriminering utifrån kön och att lönerna ska vara lika för likvärdigt arbete. I jämförelse mellan meddellöner tjänade kvinnor år 2014 94% av männens medellön, vilket är en kraftig höjning jämfört med föregående år då motsvarande siffra var 91,6%. Kvinnorna utgör 61% av de anställda (exkl timanställda) i antal. Medellön för alla yrkesgrupper inom förvaltningen är för kvinnor 28 651 kr och för män 30 488kr.
Sida 10(20) 5.3 Personalvolym Antalet nettoårsarbetare inom förvaltningen låg på 334 i november 2014. Vid mars utgång 2015 ligger antal nettoårsarbetare på 315. Minskningen av personalvoly motsvarar inte de minskade intänkterna utan ytterligare omställningsarbete kommer behöva genomföras under 2015-2016. De områden/personalkategorier som har minskat mest under 2014-2015 är administration och teknik/hantverkare (dvs vaktmästeri- och driftpersonal). Meddelåldern har förändrats från 47 år 2014 till 46 år vid utgången av mars. På skolorna är variation på åldrarna mellan 20 och 67 år. När det gäller kategorierna gymnasielärare och fritidspedagoger är medelålderna relativt hög och en plan för kompetensöverföring behöver tas fram för att säkerställa en långsiktlig kompetensförsörjning inom förvaltningen. 5.4 Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron inom förvaltningen håller sig på en fortsatt hög nivå och utfallet för mars månad landade på 8,66%, vilket inte är ovanligt vid större omställningsarbeten. Det är framförallt den långa sjukfrånvaron som ökar d v s de som varit sjukskrivna mer än 60 dagar och längre. Den grupp som ökar är främst kvinnor över 50 år. Och de yrkesgrupper som främst sticker ut är kök, städ, kurator och psykolog. En plan till stöd för cheferna utvecklas för att komma tillrätta med sjuktalen i vilken rutiner för arbetsgivarens arbete med sjukskrivningar och rehabiliteringsärenden beskrivs i syfte att stödja medarbetarens väg tillbaka till arbete. De åtgärder förvaltningen vidtar är att fokusera på de långa sjukfallen för att ha en handlingsplan på samtliga per skola/enhet för att se hur vi går vidare med dessa.
Sida 11(20) 5.5 Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr Periodutfall 2015 Periodutfall 2014 Prognos 2015 Dec 2014 Läkare Sjuksköterskor Övriga 0 79 0 9 Totalt 0 79 0 9 Vi har inga kostnader eller planerade kostnader för bemanningsföretag inom förvaltningen för 2015. 5.9 Personalkostnadsanalys Vi har minskat personalvolymen med 30 tjänster inom förvaltningen från mars 2014-mars 2015, vilket är starkt kopplat till vårt minskade elevunderlag. Personaltätheten är fortsatt relativt hög, vilket är en pradox som beror på, relativt sätt, mycket små elevgrupper och kravet på kompetensbredd i skollagen. Personalen upplever en tuff arbetsbelastning och organisationen är med dagens bemanning mycket sårbar. Vad gäller mertid och övertid så går vi på HR genom detta med respektive chef på skolorna för att göra dem medvetna hur det ser ut varje månad. Vi går även igenom vilken personalgrupp det gäller via statistik som finns i utdataplattformen. Med tanke på den tufft slimmade organisationen så är vår farhåga att dessa kommer öka markant för resterande 2015. 6. Ekonomi Verksamheten är i ekonomisk kris. Flera faktorer har påverkat det uppkomna läget. Det är färre sökande ungdomselever än vi tidigare prognostiserat och ett ökat kostnadsläge som innebär att både kvalitet och ekonomi är svårt att hantera inom nuvarande ramar. Vi har mött den uppkomna situationen med kostnadsreduktioner, omställningar på personalområdet och försökt hitta nya vägar att öka verksamhetens intäkter, exempelvis avseende fler vuxenutbildningar. Den uppkomna situationen innebär sannolikt att vårt uppdrag, -att driva sex naturbruksskolor och BYS, riskerar att hamna i en mycket svår situation. Det förändringsarbete som inleddes 2013 pågår fortfarande och kommer att medföra att skolorna kommer att kunna bedriva ett mer ändamålsenligt arbete med hög kvalitet på sikt. Utvecklingen avseende sökande elever har dock inte gett den tillväxt som bedömdes i samband med att budget beslutades. I dagsläget har vi flera skolor som har svårt att både leverera rätt kvalitet och uppnå en ekonomi i balans baserat på det låga elevantalet. Förvaltningen arbetar nu med att undvika negativa effekter för våra elever på dessa
Sida 12(20) skolor genom att sprida risker till skolor som drabbats mindre hårt av nedgången vilket medför bekymmer även för dessa. Sammantaget medför utvecklingen att vi står inför stora utmaningar och sannolikt en längre period med ansträngd ekonomi. Vår bedömning är att vi behöver stöd från vår beställarnämnd, vi kommer i annat fall inte att klara att leverera vårt uppdrag för 2015 med en ekonomi i balans. Flera lösningar diskuteras med regionutvecklingsnämnden och förvaltningen har sammanställt olika scenarier som kan bidra till en lösning på sikt men även dessa alternativ bygger på stöd från beställaren. 6.1 Ekonomiskt resultat Det omställningsarbete som tillsammans med flera andra åtgärder genomförs för att minska verksamhetens kostnader innebär svåra prövningar för skolorna. Trots dessa åtgärder, som pågått under flera år, är förvaltningens ekonomi ansträngd. Det ackumulerade resultatet per sista mars är minus 2,4 mnkr. Endast en av förvaltningens skolor klarar ett plusresultat, övriga gör negativa delårsresultat på mellan 263 tkr till 2 055 tkr. Resultatet balanseras delvis av att flera centrala satsningar senarelagts något och skenbart ger ett centralt överskott per sista mars. Prognostiserat helårsutfall bedöms hamna på minus 24,1 mnkr. Det är främst under andra halvåret 2015 som den negativa ekonomiska utvecklingen kommer att accelerera. Denna bedömning baseras på de låga elevnivåer som flera av skolorna har, en ökning av fasta kostnader för exempelvis IT, hyror och inköp samt kostnader för att garantera den kvalitet och kompetensbredd som skollagstiftningen stadgar. Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart 10 Periodutfall - 94 Prognos - 300 Resultaträkn ing Periodens utfall Helårsresultat UtfaBudg UtfaFörändriProgn Budg UtfaAvvike Förändri ll et ll ng os et ll lse ng t.o. t.o.m t.o. t.o.m t.o. progno utfall/ per prognos/ m.. m.. m. s/
Sida 13(20) Utfall samt helårsbedöm ning 150 3 mnk r 1503 140 3 mnkr mnk r utfall 1503 1512 141 2 budget utfall % mnkr mnkr mnk mnkr % r Statsbidrag 0,2 0,4 0,2-21,7% 1,5 1,4 3,4 0,1-54,6% Erhållna bidrag 36,1 37,233,2 8,7% 171,0170,9 173, 0,2-1,6% 8 Övriga intäkter 40,3 38,442,2-4,4% 155,6153,8 162, 8 Verksamhetens intäkter 76,6 76,075,6 1,3% 328,2326,1 340, 0 1,8-4,4% 2,1-3,5% Personalkostnader - - 46,4-43,6 - - -0,2%-180,4 186, 46,5 174,3 4-6,1-3,2% Övriga kostnader - - 30,9-30,8 - - 1,7%-165,4 147, 30,4 145,3 0-20,1 12,5% Avskrivningar -1,5-1,5-1,4 6,1% -6,0-5,8-5,7 0,0 4,8% - Verksamhetens - kostnader 78,8-75,9 - - 0,6%-351,8 339, 78,3 325,4 1-26,3 3,8% Finansiella -0,2-0,2-0,2-0,7-0,6-0,7 0,0 intäkter/kostnader m.m. Obeskattade reserver 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat -2,4 0,0-3,0-24,1 0,0 0,1-24,1 6.2 Eget kapital Förvaltningens egna kapital var vid årets ingång +2,4 mnkr. Per sista mars är det ekonomiska utfallet - 2,4 mnkr vilket innebär att vårt egna kapital är förbrukat. Förvaltningen prognostiserar ett resultat på minus 24,1 mnkr för helåret 2015. Det innebär att vi bedömer ett eget kapital vid årets utgång på minus 21,7 mnkr.
Sida 14(20) 6.3 Investeringar Det uppkomna ekonomiska läget medför att stor restriktivitet gäller avseende investeringar i maskiner och inventarier. Under årets första kvartal har investeringar på 109 tkr gjorts. De investeringar som planeras avser främst möbler för de undervisningslokaler som färdigställs i pågående bygg- och underhållsprojekt. Dessutom hålls en beredskap för utbyten av maskiner och redskap som kan gå sönder och behöver bytas under året. Inför varje investeringsbeslut görs en prövning av behovet av nyinköp och om ersättningsmaterial finns på någon av våra andra skolor. Avseende flera tyngre fordon på främst jord- och skogsbrukssidan går skolorna alltmer över till lösningar med leasing under de perioder där behovet är störst. Även på ITsidan har större investeringar tidigare planerats men ersatts av leasing. 6.4 Åtgärder vid ekonomisk obalans Förvaltningen arbetar på bred front för hitta bra lösningar på den allvarliga ekonomiska situation som uppstått. Vi är aktiva med marknadsföring och information kring de utbildningar förvaltningen erbjuder och den gynnsamma arbetsmarknad som finns inom de gröna näringarna. Förvaltningen har sedan 2013 kompetenta marknadsförare/kommunikatörer och vi bedömer att insatserna kommer att ge positiva effekter. Bland annat genomförs löpande djupintervjuer och analyser av elevernas sökmönster. Ett etablerande i Göteborg innebär att vi gör satsningar i regionens största stad vilket vi inte gjort tidigare. Detta gäller både ungdoms- och vuxenutbildningar. Vi har också inlett en närmare samverkan med aktörerna på och runt Axevalla travbana för att stärka vår hästinriktning. Genom tätare kontakter med den gröna näringen via exempelvis branschråd och direkta möten med enskilda styrelser hoppas vi uppnå samverkansfördelar som kommer att attrahera elever. På personalområdet har vi genom tidigare omställningar nått en nivå som inte kan medföra några större ytterligare nedskärningar, flera skolor har redan nått en lägstanivå där ytterligare nedskärningar riskerar att lagstadgad kompetens på gymnasieskolan inte kan garanteras. (B.la krav på legitimerade lärare för att få sätta betyg och att klara myndighetsutövningen.) Paradoxalt behöver skolorna stärkas på flera kompetensområden vilket kan komma att medföra kostnadsökningar. Skötsel av anläggningar, utrustning och djur kräver också en viss personalstab och även här är lägstanivån avseende personal nådd på flera skolor, utifrån avtal och arbetsrätt. Under de föregående åren har besparingsåtgärder skett på övriga kostnadsområden och det bedöms att ytterligare åtgärder inte kommer att medföra större besparingar. De förhandlingar om vårt samverkansavtal med VGR:s kommuner som pågår kan resultera i ett nytt avtal redan under 2015. Det kan i så fall komma att påverka vår ekonomiska situation positivt från avtalsstart. Vi har också förhoppningar om att regionens kommuner upphör med att starta naturbruksutbildningar i strid med nuvarande avtal vilket idag utgör vår svåraste konkurrens.
Sida 15(20) 7. Bokslutsdokument och noter Rapportrad Not 1 Utfall ack Budget ack Avv ack Avv ack % Utfall ack fg år Ägarintäkt 34 225 34 225 0 0% 32 400 Försäljn Utbildning 2 26 325 27 216-890 -3% 27 483 Fsg övriga tjänster 8 095 7 771 325 4% 9 503 Fsg material och varor 3 4 117 2 961 1 156 39% 4 644 Övriga intäkter 4 3 830 9 342-5 512-59% 1 561 Intäkter 76 593 81 514-4 921-6% 75 591 Lönekostnad -29 090-29 141 50 0% -30 681 Semesterlöneskuld mm -2 537-420 -2 117-504% -1 372 Sociala avgifter -13 456-12 823-634 -5% -13 653 Övriga personalkostnader -1 345-1 189-156 -13% -828 Personalkostnader -46 428-43 572-2 857-7% -46 534 Köp verk.nära tjänster o utb 5-5 520-3 665-1 855-51% -4 181 Köp verk.nära material o varor 6-4 774-3 323-1 451-44% -5 624 Hyror -6 637-6 811 174 3% -6 220 Fastighets o energikostnader 7-4 900-10 730 5 829 54% -3 935 Övrigt matr o inv 8-1 922-1 076-846 -79% -2 161 Transportmedel -989-1 315 326 25% -1 575 Administrativa kostn -2 096-1 959-137 -7% -2 345 Övriga kostnader 9-4 168-7 445 3 277 44% -3 905 Ankomstregistrerade fakturor 107 0 107-427 Avskrivn o finansiella poster -1 685-1 619-66 -4% -1 638 Övriga kostnader -32 585-37 943 5 357 14% -32 011-78 545 Kostnader -79 013-81 514 2 501 3% Resultat 10-2 421 0-2 421-2 954
Sida 16(20) Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys 1503 1403 Löpande verksamhet Årets resultat 10-2 421-2 954 Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar 1 437 1 388 Utrangeringar/nedskrivningar 39 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar -1 132-363 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital -2 077-1 929 Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 25 145 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar 11 13 209 3 450 Ökning+/minskning av kortfristiga skulder 14 770 21 829 Kassaflöde från löpande verksamhet 25 927 23 495 Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital -1 1 Investeringsverksamhet Investeringar -109-100 Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 1 168 363 Aktier och andelar -94-127 Kassaflöde från investeringsverksamheten 965 136 Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 0 0
Sida 17(20) Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE 26 891 23 632 Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar -16 881-4 915 Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar 10 010 18 718 Kontroll av årets kassaflöde 26 891 23 633 Differens 0 1 Not Utfall Utfall Balansräkning 1503 1412 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark 0 0 - maskiner och inventarier 12 21 888 23 400 - pågående investeringar 109 0 Finansiella anläggningstillgångar 13 3 637 3 543 Summa anläggningstillgångar 25 634 26 943 Omsättningstillgångar Förråd 12 850 12 875 Kortfristiga fordringar 26 985 40 194 Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel 10 010-16 881 Summa omsättningstillgångar 49 845 36 188 Summa tillgångar 75 479 63 131
Sida 18(20) Eget kapital Eget kapital 2 433 2 305 Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat -2 421 128 Summa eget kapital 12 2 434 Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder 25 896 25 896 Kortfristiga skulder 49 571 34 801 Summa skulder 75 467 60 697 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 75 479 63 131 Specifikation på anläggningstillgångar Specifikation Maskiner och inventarier Not 1503 1412 Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början 108 219 103 161 Nyanskaffningar 0 8 001 Sålt/utrangerat -2 306-2 943 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 105 913 108 219 Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början -84 820-81 655 Årets avskrivningar och nedskrivningar -1 472-5 686 Sålt/utrangerat 2 266 2 521 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade -84 026-84 820
Sida 19(20) avskrivningsvärden Restvärde 21 887 23 399 1. Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. 2. Antalet ungdomselever har sjunkit i flera år och vi kommer inte nå upp i budgeterade nivåer. Vi försöker utöka antalet vuxenstuderande men är beroende av faktorer utom vår kontroll 3. Stora skogsintäkter har kommit in under årets första månader 4. Bidrag från RUN för ombyggnationer har ännu inte rekvirerats enligt budget. 5. En personalkonsult har tillsatts för omorganisation av en av våra skolor, Denna relativt höga kostnad fanns inte med i budget. 6. Större inköp görs alltid i början av terminen och på våren inför sådd. Minskar sedan under resterade terminen. 7. Fakturor från Västfastigheter för ombyggnationerna har inte strömmat in enligt budget. 8. Höga datakostnader har kommit under årets början och större kostnader frö reparationer av skolornas inventarier 9. Stora marknadsföringsinsatser har gjorts under vårens första månader. Även leasing av anläggningstillgångar har ökat jämfört med budget. 10. Kvartalets resultat speglar den ekonomiska kris förvaltningen har. 11. Vår stora interkommunala fakturering som sker två gånger, mars och september. Våra likvida medel kommer att sjunka fram till oktober. 12. Anläggningstillgångarna består till större delen av maskiner och inventarier. Cirka 2 % är fordon. 13. De finansiella anläggningstillgångarna består av andelar i de ekonomiska föreningar som levererar produkter till. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Naturbruksförvaltningen står trots omfattande omställningsåtgärder nu inför en mycket utmanande ekonomisk och kvalitetsmässig situation. Sjunkande elevnivåer i kombination med ökande fasta kostnader har lett till en prognos på stora underskott för förvaltningen under innevarande och kommande år till dess att elevantalet ökar kraftigt. Förvaltningen har redan en ansträngd situation när det gäller kompetensbredden på skolorna som beror på skolornas storlek och kravet på kompetensbredd i skollagen i kombination av behovet att bemanna internat, kök och städ samt skolornas driftanläggningar. På pappret är personaltätheten hög på grund av de små elevgrupperna men i praktiken upplever medarbetarna att arbetsbelastningen är mycket hög och cheferna att det är svårt att klara bemanningen. Uppdraget att bibehålla
Sida 20(20) samtliga skolenheter innebär utmaningar att klara uppdraget och bedriva en verksamhet med tillfredställande kvalitet. Så som täckningsbidraget ser ut från de olika verksamhetsdelarna behöver de fasta kostnaderna finansernas av ungdomsgymnasiet eller med tillkommande regionbidrag. Samtidigt ligger samtliga skolor idag under break even nivån för intag på ungdomsgymnasiet varför gymnasieverksamheten inte kan bära de fasta kostnaderna och därmed möjliggöra vuxenutbildning och det regionala utvecklingsuppdraget. Utan extra ekonomiska tillskott behöver ägarbidraget som är tänkt att gå till vuxenutbildningen och kompetenscentrauppdraget, att behöva gå till fasta anläggningskostnader eftersom resurserna till gymnasiet regleras i skollagen och måste leva upp till sitt huvudmannauppdrag och den resurstilldelning som lagen kräver.