12
Definitionen av vissa grupper som främlingar har utgjort en av de mest betydelsefulla strategierna för att urskilja det moderna nationsprojektet. (...) Ur den nationella diskursens perspektiv skiljer sig Främlingen från Fienden, eller den som finns på insidan av nationens gräns men som samtidigt inte är en av oss Håkan Thörn, professor i sociologi Svenska museer har, och vill ha, alla sorters besökare. Museet är en mötesplats men det är också en yta för information, gestaltning och förmedling. Museerna behöver blicka ut och ta reda på vilka besökare de har, vilka de skulle kunna ha och var man kan nå och gå i dialog med sina besökare. Samtidigt behöver man blicka inåt på den egna verksamheten och fundera analytiskt och kritiskt på vilka berättelser som gestaltas där. Man behöver reflektera över på vilket sätt ett historiskt förlopp presenteras, vilka språk som finns på skyltarna, vilka människor som syns på bilderna; allt är ett ställningstagande och ett medvetet eller omedvetet budskap till besökarna. Mångfaldsperspektivet är ett centralt analysverktyg för att genomlysa den egna praktiken. Mångfaldsfrågan gäller både vad som syns i museet, hur besökarna blir inbjudna och bemötta men den innehåller också kunskap om lagstiftning, rekrytering, rättigheter och representation på arbetsplatsen. Mångfaldsfrågan är stor och komplex och det kan ibland göra att en enskild institution antingen blir passiv av rädsla för att hantera frågorna fel eller skapar svepande och ogenomtänkta modeller. Här behöver vi varandra som stöd, idé- och kunskapsutvecklare. Att bygga nätverk med andra museer och gärna också lokala skolor och andra institutioner och tillsammans utveckla strategier för mångfaldsarbete kan vara en enorm styrka. Det ger möjlighet 13
Mina behov av ett slags säkra samtal kommer av att jag har upplevt att vi i museisektorn inte så ofta vågar vara uppriktiga mot varandra och att museifolk har svårt att dela med sig av de erfarenheter (bra och dåliga) vi är med om i det praktiska arbetet. Att samtalen den här gången handlade om kulturarv och rasism passade vår institution eftersom vi på flera sätt tampas med de frågorna/utmaningarna på historiska. Det är ju tyvärr när frågor om rasism dyker upp som vi verkligen blir samhällsrelevanta. Susanna Zidén, Producent Historiska museet Vi behöver utveckla former för att dela erfarenhet och coacha varandra i svåra situationer - som människa till människa. Genom nätverk/grupper kan vi bli modiga tillsammans eftersom vi vet att det finns ett stöd och någonstans att gå med sina bryderier. Då blir det också lättare att ta konflikter, rasistiska påhopp eller diskussioner om tvetydiga frågor. Jag ville göra säkra samtal för att dels få bättre självmedvetenheten ang normer, mångfald, rasism etc, dels bidra till att utveckla ett koncept som kan komma många fler till del. I förlängningen hoppas jag att det kan vara ett litet steg mot spetsigare individuellt agerande bland museipersonal. Katherine Hauptman, Projektledare och forskare Historiska museet att få en bred kompetens av generös reflektion i utvecklingen av mångfaldsplaner och policydokument. Mångfaldsfrågor är både frågor om system och strukturer där museerna ofta är i behov av att förstärka kunskapen och tydliggöra vad man får och inte får som institution och enskild medarbetare. Samtidigt förutsätter arbetet med mångfald att vi vågar skapa utrymmen där vi kan arbeta med våra personliga värdegrunder. Hur vi personligen uppfattar samhälleliga normer, vilka värderingar vi har och hur vi ger uttryck för de och vad vi upplever som utmanande, skrämmande och provocerande är avgörande för hur vi agerar både som medarbetare och i relation till besökare och utställningsproduktion. Här behöver vi hantera varandra med en ödmjuk respekt eftersom vi alla kan vara välvilliga men samtidigt brista i kunskap och reflektion på vissa områden. Vissa frågor på mångfaldsområdet går att ge definitiva svar på och enas kring tydliga förhållningssätt till, andra är komplexa och kanske mer behöver utrymmen som finns kontinuerligt för samtal och funderingar inom institutionen och tillsammans med andra. En stor del av den osäkerhet som finns på museer kring mångfaldsfrågan grundar sig på otydliga mandat. Att formulera vem som fattar beslut om vad, vad en medarbetare har rätt och möjlighet att säga till en besökare (som till exempel uttrycker sig rasistiskt under en visning), hur man besvarar frågor om en utställning och så vidare är centralt i mångfaldsarbetet. Det kan vara en stor hjälp att arbeta med tydliga mål för det som ska beslutas och skapa tydliga rum, det vill säga möten, seminarier etc., för det som ska utvecklas och diskuteras, som till exempel personlig värdegrund. Det börjar med en fråga: Hur stärker jag mig själv att våga vara modig? Säkra samtal är ett labb som undersöker möjligheten att stärka individer som sitter på makt i kraft av sina institutioner och positioner. Att utnyttja sin makt kräver mod och min erfarenhet är att utan säkerhet i kunskap och i kollegialt nätverk så är det ytterst få som törs använda sin makt för att fatta/driva obekväma, svåra, utmanande beslut/projekt. Ambitionen är att informella kollegiala strukturer som säkra samtal bygger på kan ge råg i ryggen att verkligen göra något och inte stanna vid en knuten näve i byxfickan eller ett engagerat brandtal i fikarummet. Om vi nu lyckas skapa en metod, säkra samtal, som är enkel att använda har vi ett kraftfullt verktyg att dela med oss av till många. Nadia Izzat, Rådgivare Kulturpolitik och Mångkultur Riksutställningar 14
på Historiska museet genomfördes i samarbete med Örebro läns museum och deras initiativ Om att störa. Inbjudan och presentation av projektet nedan. Övningar följer. Varsågod att låna och ändra! Välkommen till! Du kommer delta i en grupp på ca tjugo personer som träffas på Historiska museet för att samtala om kulturarv och rasism onsdagarna 6, 13 och 20 mars. Syftet är att hitta verktyg för att arbeta offensivt och prövande mot intolerans och för mångfald, och att utveckla trygghet i offentliga samtal om identitet, normer och fördomar. Vid den första träffen onsdag 6 mars ligger fokus på språk, retorik och värderingar. Utgångspunkten är ord och begrepp som kan uppfattas som svåra eller problematiska i era verksamheter. Det kan till exempel vara begrepp som du själv eller någon annan på din institution använder internt, eller ord som dyker upp i möten med allmänheten. Tillsammans ritar vi upp en karta över det offentliga samtalet. Jag har startat en sluten facebookgrupp där jag vill föra diskussioner med er under workshopperioden. Du måste själv gå med i gruppen och jag godkänner förfrågningar från er som deltar i. Inför träffen 6 mars vill jag att du postar ett ord eller begrepp i Facebookgruppen som just du reagerar på. Skriv också en rad om varför du valt det specifika ordet/begreppet. Om Att störa Projektet Att störa homogenitet drivs av Örebro läns museum och är ett samarbete mellan 40 olika organisationer. 11 nationella konferenser har utförts över landet och en bok har getts ut. Homogenitetsbegreppet är i fokus för projektet just eftersom rasism, funkofobi, antisemitism, transfobi, islamofobi, antiziganism och homofobi får livskraft av föreställningar om kulturell renhet och idéer om ett homogent och idealiserat svenskt folk; en kultur som alltid tänkt, känt och varit lika. Utgångspunkt är att samtalet, platsen och kulturen bör tillhöra alla oavsett livsstil, sexuell läggning, klass, kön, funktionsvariation eller ursprung. Projektet har problematiserat bilden av det homogena genom samtal och reflektioner som tar utgångspunkt i mångfaldsperspektiv, pluralism och normkritik. Det professionella uppdraget och ansvaret är ett spår i projektet. Samhälls- och kulturinstitutioner, utbildningsorganisationer, föreningslivet, media och politiken bidrar alla på sitt sätt till att skapa olika slags berättelser om samhället. Några frågor projektet ställt är: Vad innebär detta ansvar? Hur ska vi utveckla och förnya vårt arbete för mänskliga rättigheter och ett socialt hållbart samhälle? 15
Var: På webben När: Mars 2013 Vilka: Ett 20-tal personer från Historiska museet Förberedelser OBS: Det är användbart med en stängd facebookgrupp som finns redan innan man har första mötett. Välj ett ord eller ett begrepp som du uppfattar som problematiskt ur mångfaldsperspektiv och dela det i facebookgruppen med en liten åtföljande kommentar. 16
Var: Historiska museet, Stockholm När: 3 timmar i mars 2013 Vilka: Ett tjugotal personer som arbetar på och med museer Första träffen Utifrån och in att prata om världen för att prata om sig själv Övning OBS: Gör en omvärldsanalys. Skriv ut lagtexter, rapporter och artiklar och låna böcker som ni kan läsa gemensamt eller enskilt. Det kan ni göra parallellt med samtal om värderingar och verksamhet. Vi lät de i det här sammanhanget bara vara tillgängliga för intresserade deltagare. Gör en viktig överenskommelse. Det är lätt att känna sig utelämnad eller ofrivilligt kränka någon när man talar om mångfaldsfrågor. Bestäm att ni får tala fritt utan att bli dömda (fast man såklart får säga vad man tycker och ställa frågor till varandra) i gruppen men att ni låter det som sägs stanna i gruppen om ni inte överenskommer annat i enskilda fall. Presentera er om ni inte känner varandra redan. Dela ut en lista med de problematiska ord/begrepp som deltagarna lagt upp på Facebook. Dela upp er i grupper om max fem deltagare. Välj fritt ett av de problematiska orden begreppen på listan och diskutera hur det används och kan användas. Redovisa kort hur samtalet har varit. Om ni märker att redovisningar drar ut på tiden använd äggklocka. 17
Var: Historiska museet Stockholm När: 3 timmar i mars 2013 Vilka: Ett tjugotal personer som arbetar på och med museer Första träffen Fortsättning Byt ord mellan grupperna. Fortsätt med samma gruppindelning och det nya ordet. Ta det nya ordet, som en annan grupp diskuterat och titta på listan över ord. Para ihop det med ett annat ord som ni tycker hör ihop på något sätt. Ordparet får nu utgöra grunden för ett projekt. Under tio minuter spånar grupperna kring vad man kan göra, med vilka och för vilka målgrupper? (Det här är på skoj så ge er själva fria budgetramar och all tid i världen) Ett exempel: Tre museer undersöker tillsammans med Hembygdsföreningen begreppen svensk och exotisk genom en hantverksstafett över landet. Redovisning av projekten. Ibland är det skönt att få sitta själv. Det kan vara en bra början eller en bra avslutning på ett workshoptillfälle eller ett möte. Dela ut A3-papper och färgglada tuschpennor. Låt deltagarna rita en karta över hur arbetet med mångfaldsfrågor ser ut på den egna institutionen. Rita in vad ni pratar om och var. En hemläxa: hitta något som inspirerar dig på detta område och dela det i facebookgruppen. Coola institutioner, grymma komiker, smarta artiklar, allt är välkommet. 18
Var: Historiska museet Stockholm När: 3 timmar i mars 2013 Vilka: Ett tjugotal personer som arbetar på och med museer Andra träffen Övning Ta en liten stund för reflektioner kring förra träffen. Dela in er i grupper om max fem personer. Med hjälp av stora papper och tuschpennor, formulera en axel med en mittpunkt av minsta gemensamma nämnare i mångfaldsfrågan och dra ut extremer från den punkten. Ett exempel från vår workshop: Alla som behöver komma hit ska få göra det får utgöra mittpunkt eftersom det kan uttalas av hela det ideologiska spektrat. Extremerna utgörs av olika politiska partier och institutioner med olika ideologisk tillhörighet. Men kartan kan också bestå av språk som är helt accepterat och mer och mer extremt och förstås många andra varianter. Se gärna RFSL ungdoms material Bryt för mer inspiration. Gör en parallell lista över frågeställningar och tankar som dyker upp på vägen så att de inte går förlorade. Kom ihåg att syftet inte är att ni ska komma överens. Försök att inkludera allas perspektiv och bygga vidare på det som andra säger. Rita in den egna institutionen på normkartan. Fortsätt med samma grupp eller bilda nya om max fem personer. Gör en lista på utmanande och problematiska situationer som du möter i den egna verksamheten som handlar om mångfald. Det kan handla om otydliga chefer, möten med besökare, ja allting som finns på ett museum. Var konkreta. Redovisning av grupparbete och reflektioner. När ni reflekterar kring varandras arbete, undvik att hamna i diskussioner om vad som är rätt och fel. Men lyft gärna upp frågor ni upplever som svåra. 19
Var: Historiska museet Stockholm När: 3 timmar i mars 2013 Vilka: Ett tjugotal personer som arbetar på och med museer Tredje träffen Övning Dela in er i grupper om max fem deltagare. Diskutera och lista vad ni behöver för att kunna arbeta med mångfaldsfrågor: För att vara trygg. För att kunna ta ställning, uttrycka mig. För att kunna föra prövande samtal. För att kunskapsutveckla. För att utvecklas tillsammans med besökarna. För att kunna fatta beslut. Redovisa i hela gruppen. Prata om hur mandat kan formuleras på olika sätt. Avsätt lite extra tid (runt 30 min) för att hinna prata om hur samtalen har varit. Låt var och en formulera något som den personen ska testa på kort respektive lång sikt, antingen av övningarna ni gjort eller något av det ni kommit fram till. 20
Large Var: Göteborgs stadsmuseum När: 2 timmar 24 april 2013 Vilka: Museernas mångfaldsnätverk, ca 45 personer Övning OBS: när man är många är lokalfrågan kritisk. Man blir snabbt trött av ljudet om akustiken är dålig. Tänk på att ställa fram vatten. Hellre kortare workshop än pauser som tar lång tid när så många människor är inblandade. Placera er om möjligt i en cirkel så att ni ser varandra fast ni är så många. Presentera er om det behövs. Fundera självständigt på något som skrämmer eller utmanar er i arbetet med mångfaldsfrågor. Berätta det för personen som sitter bredvid. Diskutera vad man kan göra åt det. Bilda grupper med max tio personer i varje. Jobba inte med de från din egen institution. Gör en lista på problematiska ord och begrepp diskutera. Välj två begrepp och konstruera ett projekt av dem. Använd det som finns på ett museum men undersök det på ett nytt sätt. Var så konkreta ni kan, tänk på samarbetspartners o.s.v. Fundera på tänkbara inre och yttre motstånd samt möjligheter. Större grupper kräver mer tid så att alla hinner prata. Det är viktigt att någon eller några kan gå runt och peppa och stötta grupperna. Redovisning och diskussion. Exempel från workshopen: Att använda objekt från samlingar som mynt, medaljer och flaggor för att diskutera tillhörighet. Att låta besökaren pröva att vara i miljöer där man inte förstår vad som händer (till exempel som i livet 40 timmar på ett dygn som Fabel utvecklade för Göteborgs stadsmuseum, där 1700 skolungdomar fick pröva att vara flykting för en dag). Att låta besökare välja bort saker ur samlingarna och lägga till egna eller bygga upp ett parallellt museum med ratade objekt. 21
Extra Large Var: Museernas vårmöte Nationalmuseum, Stockholm När: 10 minuter 17 maj 2013 Vilka: 400 människor från Sveriges museer Mångfaldsgympa Övning OBS: Mikrofonförstärkning och ett energiskt tempo är förutsättningar Säg heeeej. Hur mår ni? Berätta att ni ska göra mångfaldsgympa och gör en liten enkel uppvärmning, rulla med axlarna och sträck på armarna. Sträck ut tungan och vifta på öronen. Förklara att man kan arbeta med mångfaldsfrågor utan att kunna vifta på öronen. Be alla vända sig till personen på deras ena sida och berätta något som de upplever som skrämmande eller utmanande med mångfaldsarbete. Be de efter ett par minuter vända sig till personen på deras andra sida och berätta vad de hörde samt tillsammans med den personen skapa lösningar eller strategier för att lösa upp eller hantera det som är utmanande. Nu har ni skapat 800 lösningar på tio minuter. Passar fin-fint på vilken kick off som helst. Mångfaldsgympa. Museernas Vårmöte 2013. Foto Pernilla Glaser 22