Kulturnämndens handlingar 2014-10-29
HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Kulturnämnden 2014-10-16 1(2) Box 316 301 08 Halmstad Tfn: 035 13 70 04 E-post: kulturnamnden@halmstad.se OBS! Heldagssammanträde startar kl. 09.00 Plats: Hotel Tylösand Sammanträdesdatum 2014-10-29 Tid: 13:15 Ordförande: Lena Ekman Sekreterare: Marie Järnliden Program 09.00 12.15 Verksamhetsplanering 2015 2017 Riktning Kulturen spelar roll 12.15 13.15 Lunch 13.15 - KN Sammanträde
HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Kulturnämnden 2014-10-16 2(2) ÄRENDEN Sida 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 Information 1-16 4 KN 2014/0020 Ekonomisk rapport 2014 5 KN 2014/0244 Personalpolitisk riktlinje - Human Resources - riktning vision 2020 6 KN 2013/0248 Dramaverksamhet med barn och unga 2014 7 KN 2014/0250 Samarbete för kulturupplevelser inom äldreomsorgen 8 KN 2014/0249 Legal graffitivägg och graffitiplank Söndrumsskolan 9 KN 2014/0281 Ansökan om medel ur KF:s jubileumsfond 10 KN 2014/0138 Uppföljning av beslutsärenden 2014 11 KN 2014/0279 Kulturnämndens sammanträdesdagar 2015 12 KN 2014/0012 Kulturpris 2014 17-23 24-53 54-56 57-60 61-71 72-75 76-86 87-89 90-96 13 Kurser och konferenser 14 Anmälningar 97-99 15 KN 2014/0001 Delegationsbeslut 2014 100 16 Ev. tillkommande frågor Fackliga företrädare har rätt att närvara vid sammanträdespunkter utmärkta med 2
3 1(1) Information 2014-10-07 Diarienummer: KN 2014/0015 Version: 2,0 Beslutsorgan: KN Staben/Administration och stöd E-post: marie.jarnliden@halmstad.se Telefon: 035-13 70 04 Informationsärenden KN 2014-10-29 Ärendet 1. Utvärdering - Sommarkollo 2014 Synnöve Christiansson 2. Hallands Konstmuseum Kristina Blomquist 3. Information från verksamheterna Avdelningscheferna 1 1
3 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-09-30 KS 266 KS 2011/0567 Utbyggnad av Hallands Konstmuseum - avsiktsförklaring Beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta avsiktsförklaring enligt bilaga 2. Ärendet Stiftelsen Hallands Länsmuseer bildades 1979. Inom ansvarsområdet ligger bl.a. museet i Halmstad. 2008 inleddes en översyn av organisationen, då den ansågs vara oklar, komplicerad och bidrog till konflikter. En konsekvens av översynen var att dåvarande Länsmuseet Halmstad fick ett förändrat uppdrag med tonvikt på konst och därmed ett nytt namn, Hallands Konstmuseum. Åtgärden låg och ligger i linje med kommunfullmäktiges konkretiserade mål Halmstad ska vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet. Museibyggnaden invigdes 1933. Byggnaden har betydande underhållsbehov samtidigt som det förändrade uppdraget har aktualiserat behovet av att bygga ut den. I kommunfullmäktiges Planeringsdirektiv med budget 2015-2017 uttrycks det på följande sätt: En förutsättning [för att nå kommunfullmäktiges konkretiserade mål] är institutioner som kan exponera konst på ett utmanande, tilltalande och säkert sätt. Mjellby Konstmuseum är en sådan plats. Hallands Konstmuseum skulle kunna bli en sådan institution, en institution som kan hysa Baertlingstiftelsens samlingar. För att möjliggöra detta behöver nuvarande lokaler renoveras och byggas ut. Därför har frågan utretts gemensamt av Halmstads kommun, Region Halland, Stiftelsen Hallands Länsmuseer och AB Hallands Konstmuseum. Parterna är överens om att det krävs förhållandevis omfattande insatser från parterna för att ge Hallands Konstmuseum möjligheter att bli en framträdande konstinstitution. För att göra ambitionen om ett tillbyggt Hallands Konstmuseum möjlig avsätts totalt 30 miljoner kronor åren 2015-2016. Region Halland har genom överläggningar med kommunen meddelat sin avsikt att göra motsvarande markering med 20 miljoner kronor. Stiftelsen har ett realiserbart kapital, fastigheten Kirsten Munck, som kan användas för investeringen. Efter besluten av såväl Region Halland som Halmstads kommun har parterna gemensamt och i samverkan med Stiftelsen Hallands Länsmuseer, AB Hallands Konstmuseum och Hallands Museiförening utrett frågor om verksamhetens mål, uppdrag mm. När utredningen redovisades för företrädare bl.a. för Region Halland och Halmstads kommun enades parterna om att inför kommande budgetarbete avge en gemensam avsiktsförklaring. 2
3 Ärendets beredning Kommunstyrelsens ledningsutskott 2014-09-16, 142. Representanter för kommunstyrelsen och kulturnämnden har deltagit i mötena med övriga parter. Biträdande kommunchef har varit kommunens representant i styrguppen för arbetet med mål, uppdrag mm. Kulturchefen har lett arbetsgruppen, som bl.a. bestått av personer från kulturförvaltningen, samhällsbyggnadskontoret och stadskontorets avdelning för ekonomi och styrning. Fortlöpande samråd med Region Halland, Stiftelsen Hallands Länsmuseer, AB Hallands Konstmuseum och Hallands Museiförening. Förslag till beslut Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att anta avsiktsförklaring enligt bilaga 2. Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med föreliggande förslag. Vid protokollet Mikael Petersson Justerat 2014-10-03 Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Anders Rosén 3
3 Utredning Hallands konstmuseum Renovering och tillbyggnad Slutrapport 2014 06 04 Konstutredning 2014 4
3 Innehåll 1. Bakgrund... 2 Utredningsarbetet... 2 2. Mål och uppdrag... 2 Mål och syfte... 2 Uppdrag... 2 Uppföljning... 3 3. Verksamhetsbeskrivning... 3 Lokalprogram... 3 Verksamheten... 3 Ny publik verksamhet... 4 Utveckling av museiverksamheten... 5 4. Förslag till samverkan... 7 5. Vad kostar det och vem betalar?... 7 Investeringskostnader... 7 Finansiering... 9 6. Förslag till gestaltning... 9 7. Utredningens förslag... 10 Konstutredning 2014 Sida 1 5
3 1. Bakgrund I december 2013 beslutade representanter för Halmstads kommun, Region Halland, Stiftelsen Hallands Länsmuseer och Hallands museiförening om ett utredningsuppdrag gällande tillbyggnad och renovering av Hallands konstmuseum i Halmstad. En utredningsgrupp bestående av tjänstemän från Region Halland, Halmstads kommun och Hallands konstmuseum har som underlag för en om och tillbyggnad av Hallands konstmuseum arbetat fram utredningen. I februari 2014 reviderades utredningsuppdraget. Utredningsgruppen skulle beskriva tre olika alternativ för renovering, utbyggnad och samverkan. Detta uppdrag presenterades i den delrapport 2014 04 03 vid möte med beslutsgruppen. Här beslutades att utredningsgruppen ska arbeta vidare med alternativet Tillbyggnad av Tollsgatan och utifrån tidigare beslutade utredningsdirektiv. Utredningsarbetet Utredningsgruppen har bestått av Kristina Blomquist, Halmstads kommun, (sammankallande), Sven Lundström, Hallands konstmuseum, Anne Lang, Region Halland, Karolina Peterson, Halmstads kommun, Niklas Ohlin, Halmstads kommun, Åke Bengtsson, Region Halland, samt Ola Wall, Halmstads kommun. Till utredningsgruppen har knutits en sekreterare, Jennie Idoffsson, Halmstads kommun, samt adjungerad kompetens från museerna, Annelie Tuveros, Halmstads kommun, Anna Holmström, Hallands konstmuseum och Evelina Lindblom, Hallands konstmuseum. Utredningsarbetet har bedrivits i delar där inte alla i utredningsgruppen deltagit hela tiden. Totalt har 12 möten genomförts. Ett seminarium om Framtidens museum arrangerades 2014 03 14, med Mathias Strömer från Riksutställningar. 2. Mål och uppdrag Mål och syfte medverka till att förverkliga den regionala utvecklingsstrategin enligt Hallands Kulturplans mål och intentioner, samt Halmstad kommuns vision och mål att vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet genom sin verksamhet, medverka till att utveckla spets, kvalité och förnyelse inom konst och kultur och utveckla Halland som en av Sveriges mest attraktiva konstregioner Uppdrag stärka den egna identiteten med ett gränsöverskridande förhållningssätt, samt genom ett brett och inkluderande konst och kulturbegrepp, vara i ständig dialog med omvärlden lokalt, regionalt, nationellt och internationellt vara en tillgänglig, interaktiv och social mötesplats där upplevelse varvas med fördjupad kunskap och därigenom vara en förankrad och angelägen verksamhet för invånare och besökare Konstutredning 2014 Sida 2 6
3 samla visa, vårda, halländsk konst, samt genom forskning och dokumentation, vara en plattform som bidrar till kunskapsspridning men också utmanar gängse föreställningar om konst och kultur med inriktning på konst, samverka med lokala och regionala konst och kulturverksamheter för att ge alla hallänningar tillgång till berikande konst och kulturupplevelser, konstnärer och föreningsliv och därigenom utveckla och spegla det lokala och regionala konst och kulturarvet Uppföljning Uppföljning och utvärdering av verksamheten ska vara både kvalitativ och kvantitativ. Här utgår utredningen från de krav som ställs från exempelvis Kulturrådet avseende redovisning, vilka bör vara ledande. Huvudmännen kan utöver dessa besluta om särskilda redovisningar. Kvantitativ uppföljning och nyckeltal: antal årligen besöksande, lokalt och kommunvis, uppdelat i antal kvinnor och män, pojkar och flickor antal utställningar kommunvis, i annat län, i annat land, ersättningar enligt MU avtal, antal besök på hemsida öppethållande, dagar per år, kvällsöppet, timmar per vecka antal anställda kvinnor och män indelat i administrativ personal, teknisk personal, kärnkompetens, övrig personal programaktiviteter uppdelat kommunvis, i annat län, i annat land, inköpta aktiviteter från annat län och från annat land verksamhet som riktas till barn/unga, som stärker det professionella kulturlivet, som riktas till det civila samhället Kvalitativ uppföljning: Måluppfyllelse, reflektioner (möjligheter och hinder för måluppfyllelsens förverkligande) viktigaste prioriterade insatser under året för utveckling av kvalitet, spets och förnyelse prioriterade insatser som riktats till barn/unga, för internationalisering, interkulturellt arbete prioriterade insatser som ökat tillgängligheten 3. Verksamhetsbeskrivning Lokalprogram Lokalprogram för tillbyggnad och renovering som togs fram 2012 12 18 ligger till grund för utredningen. Utifrån de ekonomiska ramarna har lokalprogrammet minskats. Utredningsgruppen har inte arbetat med detaljer i det minskade lokalprogrammet. Förutsättningarna utifrån de ekonomiska ramarna beskrivs närmare under rubriken Vad kostar det och vem betalar. Verksamheten Verksamheten ska genomsyras av inkluderande synsätt, en tillgänglig atmosfär och ett tilltal som tar publikens nyfikenhet och frågor på allvar. Den s.k. community aspekten skall vara central där samverkan med omgivande samhälle och organisationer har stor betydelse. Ett annat engelskt Konstutredning 2014 Sida 3 7
3 uttryck som används är empowerment att med verksamheten som redskap ge besökare och samarbetspartners ny kraft och nya möjligheter. Ny publik verksamhet Baertlingsamlingen ges en central plats som tydligt visar vilken dignitet den tillmäts. Baertling Community Centre I museivärlden används ofta en samling utifrån ett självändamål, men framtiden pekar ut en annan väg samlingen som ett avstamp i arbetet med att skapa delaktighet och förståelse för större sammanhang. Vad spelar konsten för roll i samhället? Och hur kan vi använda konsten för att förstå historien och vår egen tid? Baertlings konstnärskap kan prägla och peka ut en riktning gällande både innehåll och i dess förlängning utformning av tillbyggnationen av Hallands konstmuseum. Ledord kan vara: innovation, vision, utopi, färg och form, konstruktion och hållbarhet. Ord som har en ständig relevans i samhället. Vad innebär det att visa en samling i dag? Hur gör man den relevant, aktuell och angelägen för både Kommuninvånare och besökare? Baertlingsamlingen kan aktiveras utifrån följande ingångar: Vision & innovation. Baertling var en innovatör som aldrig såg gränser som ett hinder för sina visioner. Möjliga communitypartners kan vara: högskolan/science Park, Komtek, förskola/skola. Samhälle/ Utopi. Baertling var intresserad av att låta sin konst bli del av staden och stadsrummet och där framtiden stod i fokus. Genom Baertlings konst kan vi närma oss frågan om vår gemensamma framtid där inte minst hållbarhetsfrågor är aktuella Möjliga communitypartners kan vara: medborgare, stadsplanering, konstnärer verksamma i Halmstad/Halland, näringsliv och kulturella näringar. Färg och form. Är det någonting man förknippar Baertlings konstnärskap så är det färg och form, något som är basen i skapande verksamhet. Här finns det möjlighet att utveckla flera koncept riktade till olika målgrupper. Möjlig ingång till unika profilprodukter utifrån Baertlings starkt identitetsskapande färg och form språk. Möjliga communitypartners kan vara: kommunala och regionala verksamheter. Vad krävs? Det laborativa rummet, en lokal med ett innovativt och flexibelt tänk som kan bestå av två delar: 1. Utställningsyta för Baertlings konst (ca 250 m2). Krav: klimat och säkerhet klass 3. Teknisk utrustning. Möjlighet till mörkläggning. 2. Mångfunktionella aktivitetsplatser för praktiskt arbete och kollaborationer med Community partners. Även plattform för att visa upp community centrets aktiviteter ute i samhället. Aktivitetsytorna (ca 100 m2) synliggörs och blir 100 % visuella och delvis tillgängliga för besökare. Konstutredning 2014 Sida 4 8
3 Krav: flexibel möblering, vatten, digitala resurser, mörkläggningsmöjligheter. Övriga publika serviceytor som krävs: entré med integrerad butik. Café och restaurang. Hörsal. Krav: hög tillgänglighet. Inredning och utrustning med hög kvalitet och design, gärna med koppling till Baertlingprofilen. Utveckling av museiverksamheten Egna samlingar Mer ska visas av de egna konstsamlingarna. Tematiska, genomarbetade presentationer med tydligt budskap. Exempel: Highlights ur samlingen Fotografiska exposéer med såväl konstfotografi som äldre dokumentärt fotografi Ur arkivet skiss och modellstudier kring hur konstidéer tar form Folkkonst, slöjd och textil ur samlingen Lokalhistoriska teman med t.ex. marinmåleri och stadsmotiv Hot spots kommentarer av samtida skeende med hjälp av nedslag i samlingen Tillfälliga utställningar Ska spegla konsthistorien och den samtida konsten, gärna i gränstrakterna mot andra kulturformer och samhällsfenomen. Tillgänglighet, mångfald, nyfikenhet och delaktighet ska prägla utbudet Verksamheten måste ges en vidare ram med viktiga nationella och internationella inslag. Förutsättningar ska erbjudas för det inte redan etablerade att komma till tals på museet. Alla ska vara medvetna om att ingen dörr är stängd för någon, det har stor betydelse inte minst för att stärka skaparkraft och förändringsvilja bland medborgarna i Halland. Frekvens En väl avvägd frekvens för byte av såväl teman i de egna samlingarna som i det tillfälliga utbytet är viktig. Tillräcklig längd för att marknadsföring ska ge effekt samtidigt som pedagogiska aktiviteter ska kunna nyttjas av skolan utan stress. Besökarens önskan om förändring ska ställas i relation till personalinsatser för arbete med det praktiska kring utställningsbyten. Pedagogik och program Vidareutveckling och fördjupning av det arbete som redan pågår. Utbildningstillfällen för barn/unga i förskola, grundskola och gymnasium såsom visningar i basutbudet samt i tillfälliga utställningar, workshops, stadsvandringar, friluftsmuseipedagogik, elevutställningsverksamhet Projektsamarbeten med förskola/skola som löper över längre tid och ofta är ämnesövergripande och involverar flera aktörer, t.ex. inom ramen för Skapande skola Produktion av läromedel tillgängligt via webben, audioguider etc. Konstutredning 2014 Sida 5 9
3 Samarbeten med Högskolan i Halmstad kring utbildningsinsatser framförallt inom konstpedagogik men också inom ramen för lärarprogrammet och programmet för hållbar turismutveckling Ingå i nätverk för att samarbeta kring frågor som rör kultur för barn och unga Fritidsaktiviteter för barn och vuxna kurser, föreläsningar, konserter, stadsvandringar, museiklubb för barn m.fl. programaktiviteter En ny hörsal En ny hörsal som också kan ta emot mindre konserter, mindre konferenser och bli en intressant mötesplats för andra än konstetablissemanget. Samarbete med exempelvis Destination Halmstad kan stärka inkomsterna också när det gäller café/restaurangdelen. Faktarum En central del av ett regionalt museums verksamhet är kunskapsuppbyggnad. Att erbjuda allmänheten tillträde till museets bakgrundskunskap i referensbibliotek, skissarkiv, fotoarkiv, konstbibliotek och lokalhistoriskt bibliotek är en viktig markering av museet som kunskapsorganisation. På annan ort Hallands Konstmuseum ska finnas i hela regionen. Regelbundna nedslag i alla halländska kommuner bör göras. Formerna för dessa samarbeten kan utvecklas, det kan handla om programverksamhet eller t ex pedagogiska samarbeten. Att utveckla någon form av uppdragsverksamhet inom konstområdet är en framtida utmaning. Resurscentrum Konst i Halland har en utpräglat decentraliserad verksamhet, nedslag sker i alla regionens kommuner regelbundet. Verksamheten utgår från Hallands Konstmuseum och måste ses som en av museets regionala verksamheter. Halmstads historia Inom ansvarsområdet Halmstads historia definieras följande huvudsakliga arbetsfält: Stadspedagogik, se t ex www.halmstadshistoria.se Friluftsmuseet Hallandsgården Programverksamhet, t ex stadsvandringar Bildstationen, med digitalisering av kulturarvet och förser Faktarummet med digitaliserat material. Insamling av Halmstads historia till bibliotek, arkiv och magasin Information och upplysningar kring Halmstads historia till allmänhet och företag. Samlingarna och arbetet bakom kulissen Konstsamlingarna består i dag av ca 2 700 verk, påfallande många med betydande verkshöjd. De växer för varje år, tack vare inköp genom Svea Larsons donationsfond. Samlingarna kommer att förvaras säkert i ett nytt magasin tillsammans med Baertlingstiftelsens samlingar. Som komplement har museet en mycket fin folkkonstsamling vilket är unikt för ett konstmuseum. Konstutredning 2014 Sida 6 10
3 Kunskapen om konsten i Halland och den samling museet har är helt avgörande för verksamheten framöver. Utan kunskapstillväxt är det svårt att skapa nya utställningar med hjälp av samlingarna. Kunskapstillväxten och förmedlingsarbetet är funktioner i samma verksamhet och beroende av varandra. 4. Förslag till samverkan Förslag på samverkan mellan Hallands konstmuseum och Konstenheten, Halmstads kommun. I införsäljningen av Konstcentrum Halmstad ska Hallands Konstmuseum ha en självskriven roll. Ökad strategisk samverkan mellan konstenheten och Hallands Konstmuseum gällande turism och bussnäring. Tillsammans och i dialog med barn och ungdomsförvaltningen ta fram en övergripande plan för hur konsten ska implementeras i skolan utifrån visionen om Halmstad som konstcentrum. Tillsammans utveckla community aspekten, exempel genom gemensamma målgruppssatsningar i Halmstad. Tillsammans utveckla och stärka strukturer/arenor för konstnärer verksamma i Halmstad. Bilda en personalgrupp med syfte att utbyta kunskaper, erfarenheter och information. Utifrån museiutredningsgruppens analys gällande institutionernas utställningsverksamhet framkom med en tydlighet att respektive institution har en profilering som inte är konkurrerande utan snarande kompletterande. Det kompletterande perspektivet bör gruppen utveckla och förtydliga ytterligare ur en publik aspekt. Kontinuerliga möten mellan verksamhetscheferna. Tillgång till varandras samlingar med möjlighet till långtidsdeponeringar. Öppnar upp för nya möjligheter och korsbefruktningar. Gemensamt ta fram en strategi för hur Baertlingcenter/Högskolan kan bli en gemensam resurs, dels som ett tillskott till konststaden, dels som en ingång till Baertlingsamlingen på Hallands Konstmuseum. Samverkan kräver resurser och engagemang. Ovanstående samverkanspunkter förutsätter både en ekonomi samt ett ömsesidigt intresse och drivkraft för frågorna. 5. Vad kostar det och vem betalar? Hallands Konstmuseums budget omsluter idag drygt 18 Mkr, av dessa är ca 6 Mkr destinerade till olika projekt. I utredningen presenteras tillkommande kostnader och intäkter för investering och verksamhet. En succesiv utökning av de verksamhetsmässiga driftskostnaderna är beräknade under en femårsperiod. Investeringskostnader Den uppskattade byggkostnaden för tillbyggnad om 1 300m² är 60 miljoner kronor. I den summan är 50 miljoner kronor avsatta för tillbyggnaden och 10 miljoner kronor för renovering utvändigt av Konstutredning 2014 Sida 7 11
3 muséet. I renoveringen är även inräknat medel för att kunna förbättra ventilationen samt tillgänglighetsanpassning av det befintliga muséet. Av beräknad investeringskostnad har Halmstads kommun avsatt 30 miljoner kronor för tillbyggnad. Region Halland har avsatt 20 miljoner kronor. Driftskostnad för dessa investeringar beräknas till 3 miljoner kronor årligen. Till detta har diskuterats en större hörsal än vad som var inräknat i beloppet 50 miljoner kronor. En större hörsal för 150 personer ger en investeringskostnad på 3,7 miljoner kronor och en årlig driftskostnad på 350 000 kronor. Kostnad för en större hörsal är inte medräknad här då beslut om att avsätta medel till en hörsal inte har fattats ännu. Stiftelsen Hallands länsmuseer har uttalat att de utifrån den intäkt försäljningen av fastigheten Kirsten Munck inbringar, står för renovering, tillgänglighetsanpassning och ventilation i det befintliga museet. Detta är kostnadsberäknat till 10 miljoner kronor. En verksamhetsanpassning av lokalerna i det befintliga museet är kostnadsberäknad men den kostnaden är inte med här. Varken investeringseller driftskostnad för renovering mm av det befintliga museet ingår i utredningens redovisning. Fastighetskötseln för tillbyggnaden är uppskattad till 250 kronor per kvm och år dvs. 325 000 kronor om året. Jämförelse är gjord med Stadsbiblioteket och bygger på fastighetskontorets kostnader där. Driftskostnader investering Text Årlig driftskostnad investering Fastighetsskötsel tillbyggnad Summa kostnad tillbyggnad Kronor 3 000 000 kr 325 000 kr 3 325 000 kr Ökade verksamhetskostnader tkr Text År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Personalkostnader 750 1 250 1 750 2 250 2 750 Verksamhetskostnader 750 900 1 050 1 200 1 300 Utökade intäkter 300 550 700 850 1 000 Summa 1 200 1 600 2 100 2 600 3 050 verksamhetskostnader Total kostnad 4 525 4 925 5 425 5 925 6 375 Kostnadsökning per år 4 525 400 500 500 450 Kommentar: Verksamhetskostnaden har beräknats utifrån en utveckling under en femårsperiod. På så sätt kan verksamheten utvecklas på ett hållbart sätt och justeras utifrån behov och utvärdering - I kostnadsberäkningen för drift ingår inte inköp av inredning och teknik, detta beräknas att finansieras av stiftelsen (Kirsten Munck) - Beräknade intäkter avser ökad omsättning i butik, uthyrning av hörsal, guidade visningar samt ev. entreintäkter Konstutredning 2014 Sida 8 12
3 - I kostnaden för renovering av gamla byggnaden ingår endast utvändig renovering och förbättrad ventilation. En verksamhetsanpassning för ev. ombyggnad för kontor etc. är inte inräknad. Finansiering I dag finansieras Hallands konstmuseum genom bidrag från stat, region och kommun. Bidragen till Hallands konstmuseum utbetalas till Stiftelsen Hallands länsmuseer som fördelar ut medlen till Hallands konstmuseum, Hallands kulturhistoriska museum och Kulturmiljö Halland. För investeringskostnaden föreslås en finansiering fördelad med 60 procent för Halmstads kommun och 40 procent för Region Halland. Fördelningen baseras på det investeringsbelopp respektive part går in med. Tillkommande kostnader för verksamhet föreslås fördelas enligt principen 60 procent för Region Halland och 40 procent för Halmstads kommun. Fördelningen baseras på att det är ett regionalt museum. Finansieringsförslaget innebär följande årliga anslag (tkr) från huvudmännen: Huvudman År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Region Halland Driftskostnad investering 1 330 1 330 1 330 1 330 1 330 Utökad kostnad verksamhet 720 960 1 260 1 560 1 830 S:a anslag per år RH 2 050 2 290 2 590 2 890 3 160 Halmstads kommun Driftskostnad investering 1 995 1 995 1 995 1 995 1 995 Utökad kostnad verksamhet 480 640 840 1 040 1 220 S:a anslag per år HK 2 475 2 635 2 835 3 035 3 215 Totalt anslag per år 4 525 4 925 5 425 5 925 6 375 6. Förslag till gestaltning Enligt utredningsuppdraget ska ett förslag till gestaltning och arkitekttävlan läggas fram i utredningen. Från Samhällsbyggnadskontoret, Halmstads kommun, framförs med anledning härav att den totala byggkostnaden om 50 60Mkr är för liten för det arbete och de kostnader som en arkitekttävling innebär. Ambitionen bör vara att uppdraget ges till en spännande arkitekt för att nå målet om det uttryck som förväntas för tillbyggnaden, dvs. den arkitektoniska gestaltningen. Vilken funktionalitet som eftersträvas Konstutredning 2014 Sida 9 13
3 7. Utredningens förslag Utredningen föreslår att beslutsgruppen antar följande avsiktsförklaring: Huvudmännen ställer sig bakom förslaget enligt utredningen och ska arbeta för genomförande av en tillbyggnad och renovering av Hallands Konstmuseum enligt utredningens intentioner. Samt att: Under den fortsatta beredningen utreds vidare medfinansiering av ex. Baertlingstiftelsen, Boverket m.fl. Konstutredning 2014 Sida 10 14
3 1(2) Bilaga nr 2 2014-08-14 Diarienummer: KS 2011/0567 Version: 1.0 Beslutsorgan: KS Stadskontoret stab E-post: henry.bengtsson@halmstad.se Telefon: 070-3221475 Avsiktsförklaring avseende Hallands Konstmuseum Region Halland och Halmstads kommun avger gemensamt denna avsiktsförklaring: Båda huvudmännen har ambitionen att utveckla Halland som konstregion och Halmstad som konststad. I Hallands kulturplan 2014-2016 konstateras att nya och ändamålsenliga lokaler på Hallands konstmuseum stärker såväl Halmstads kommuns strategi att bli ett nationellt och internationellt konstcentrum, som konstscenen i hela regionen. Regionen uttrycker sin målsättning som att Halland ska vara en av de bästa platserna för utställningsbesökare, en av de mest innovativa regionerna inom samtidskonsten och en attraktiv livsplats för konstutövare. Halmstads kommun har målsättningen att Halmstad ska vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet. En förutsättning för att nå målen är institutioner som kan exponera konst på ett angeläget, utmanande, tilltalande och säkert sätt. Hallands Konstmuseum kan bli en sådan institution. För att möjliggöra detta behöver nuvarande lokaler dels renoveras, dels byggas ut. Samtidigt ska verksamheten förnyas och utvecklas, inte minst i samspel med andra organisationer och det omgivande samhället. En tillbyggnad möjliggör också värdskap för Baertlingstiftelsens samlingar, ett betydande tillskott för verksamheten. Regionen och kommunen har redan markerat sitt intresse av en utbyggnad genom beslut i sina ekonomiska planer. Därefter har parterna gemensamt och i samverkan med Stiftelsen Hallands Länsmuseer, Hallands Konstmuseum och Hallands Museiförening tagit fram ett mera precist underlag som handlar om såväl verksamhetsinriktning som lokaler (bilaga 1). Parterna enas därför om att i arbetet med respektive huvudmans ekonomiska plan för 2015-2017 avsätta medel för att förverkliga tillbyggnad och verksamhetsförändring i den anda som redovisas i bilaga 1. 1 15
3 Parterna är också överens om att tillsammans med Stiftelsen Hallands Länsmuseer arbeta för att frigöra stiftelsens i fast egendom bundna medel så att dessa medel kan användas för renovering av nuvarande byggnad och andra lämpliga insatser i samband med utbyggnaden. Vidare är parterna överens om att fortsätta arbetet med att undersöka möjligheterna till kompletterande extern finansiering. 2 16
4 1(3) Tjänsteskrivelse 2014-10-07 Diarienummer: KN 2014/0020 Version: 1,0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Enhet: Kulturförvaltningens stab Maria Gellert E-post: maria.gellert@halmstad.se Telefon: 035 13 71 78 Ekonomisk rapport januari - september 2014 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna ekonomisk rapport januari - september 2014, med tillhörande helårsprognos. Sammanfattning Ekonomisk rapport görs enligt de anvisningar förvaltningen fått från Stadskontoret. Ärendet har beretts av handläggaren tillsammans med förvaltningens chefer. Förvaltningen föreslår att kulturnämnden beslutar att lägga ekonomisk rapport januari september 2014, med tillhörande helårsprognos till handlingarna. Positiv budgetavvikelse med 70 tkr redovisas på nettonivå avseende driftsmedel, samt 200 tkr avseende investeringsmedel. Ärendet Uppdrag Ekonomisk rapport upprättas enligt anvisningar från Stadskontoret och kommunens riktlinjer för ekonomistyrning. Rapporten informerar om periodutfallet och jämförelser görs med motsvarande period föregående år. Syftet är att ge information om prognosen per den 31 december 2014, samt om det förväntas budgetavvikelser. Kommentarer till utfall, prognos och avvikelser ges enligt fastställda mallar. 17 1
4 Bakgrund Ekonomisk rapport bestående av en resultatrapport och kommentarer kommer under 2014 att lämnas in åtta gånger till Stadskontoret för vidare handläggning till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. I början av 2015 sammanställs ett årsbokslut. Rapporten redovisas på anslagsnivå, 460 Kulturförvaltningen. Analys, förslag och motivering Ekonomisk rapport, vars prognos nu baserats på årets nio månader, redovisar positiv budgetavvikelse med 70 tkr på nettonivå avseende driftsmedel, samt 200 tkr avseende investeringsmedel. Konsekvenser Budget för kapitaltjänstkostnader avviker positivt med 375 tkr från den budget som fastställts i planeringsdirektiven. Inköp av ny återlämningsrobot blev fördröjd och bokfördes först under 2014, varför dess avskrivningar bokförs först med start nästa år. Trots att detta är en positiv avvikelse, så är det inte pengar som verksamheterna får använda till annat. Dessa ska återlämnas när bokslut sammanställs vid årsskiftet. Under övriga kostnader finns en kostnad på 304 tkr som kommer från att den förra återlämningsrobotens kvarvarande värde nu bokförts bort från anläggningstillgångar. Detta är en post som belastar kulturnämndens verksamheter och ska på sikt täckas ekonomiskt av verksamheterna, om inte resultatbalansering beviljas. Baserat på nio månaders ekonomiska utfall, är prognosen att verksamheten vid årets slut kommer att redovisa en positiv avvikelse med 70 tkr, avseende medel från tillgänglighetsmiljonen som inte kommer att hinna användas under innevarande år. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av förvaltningens ekonom tillsammans med avdelnings- och enhetschefer. Andra grupper - Fackliga organisationer - 18 2
4 Lista över bilagor 1. Ekonomisk rapport jan-sept 2014 2. Kommentarer jan-sept 2014 För Kulturnämnden Kristina Blomquist Förvaltningschef Maria Gellert Enhetschef administration och stöd 3 19
Kulturnämnden Verksamhet: 460 Kulturförvaltningen uppdaterad: 2014-10-07 4 (kkr) Helårs-utfall 2013 Utfall 2013-09 Utfall 2014-09 Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter 11 875 8 849 8 855 10 712 11 297 585 585 6 0 Därav realisationsvinster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Lönekostnader -58 881-44 121-44 913-60 022-59 987 35 35-792 0 Lokalkostnader -24 374-18 168-18 285-24 176-24 326-150 -250-117 100 Kapitalkostnader -3 578-2 681-2 548-3 762-3 387 375 375 133 0 Därav avskrivningar -2 885-2 162-2 058-3 108-2 733 375 375 104 0 Därav internränta -693-519 -490-654 -654 0 0 29 0 Övriga kostnader -42 529-29 189-29 010-40 183-40 958-775 -745 179-30 Därav realisationsförluster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Verksamhetens kostnader -129 362-94 159-94 756-128 143-128 658-515 -585-597 70 Periodens resultat / nettokostnad -117 487-85 310-85 901-117 431-117 361 70 0-591 70 Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat -117 487-85 310-85 901-117 431-117 361 70 0-591 70 Kulturnämnden Verksamhet: 460 Kulturförvaltningen (kkr) Helårs-utfall 2013 Utfall 2013-09 Utfall 2014-09 Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Investeringsutgifter -1 587-837 -3 054-4 196-3 996 200 200-2 217 0 Investeringsnetto -1 587-837 -3 054-4 196-3 996 200 200-2 217 0 Kulturnämnden Verksamhet: 460 Kulturförvaltningen Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Intäkter - Väntade intäkter för projekt Ökade livschanser för unga, bidrag från Ljungbergska Löner - Vakanser inom förvaltningen, men också ökade lönekostnader för tillfälliga projektuppdrag Lokal - Fastighetsservice, samt resurer som tillförts för tillgänglighetsanpassning av Mahult Kapital - Lägre avskrivningskostnader, pga byte av återlämningsrobot Övrigt - Kostnader för projekt Ökade livchanser för unga, tillgänglighetsmiljon, bidrag och tillfälliga satsningar Övrigt - Utrangeringskostnad för gammal återlämningsrobot Övrigt - medel beviljade för tillgänglighetsmiljonen Budgetavvikelse 2014 585 35-150 375-540 -305 70 Budgetavvikelse 70 20
4 Kulturnämnden Verksamhet 460 Kulturförvaltningen Driftredovisning Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Periodens nettoresultat på 85 901 tkr är högre jämfört med samma period föregående år, då resultatet låg på 85 310 tkr. I det stora hela är det små skillnader mellan årens nio månader. Störst skillnad mellan perioderna finns bland lönekostnader. Dessa ligger från och med april månad på 2014 års lönenivå, vilket gör att innevarande års lönekostnader ligger 792 tkr högre. Att skillnaden på nettonivå inte blir mer än 591 tkr perioderna mellan, beror på att kapitalkostnader och övriga kostnader ligger lägre jämfört med år 2013. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Personalkostnaderna ligger efter nio månader på 44 913 tkr, jämfört med förra årets 44 121 tkr. Skillnaden mellan åren är 792 tkr, vilket motsvarar 1,8 procent. Denna skillnad förklaras till största del med de avtalsmässiga löneökningar som skett mellan perioderna. I likhet med förra året, ser vi att inom fritidsavdelningen och staben kommer lönekostnaderna att bli lägre än budgeterat för helåret. Ett par tjänster har varit vakanta under stora delar av året. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Prognosen är att den budget som lagts för år 2014 kommer att hålla på nettonivå. Budgetramen på 117 361 tkr har nu kompenserats med de avtalsmässiga löneökningarna. Det finns mindre avvikelser inom de olika posterna på bruttonivå. Exempelvis redovisas avvikelser avseende intäkter och kostnader för olika projekt och bidragsrelaterade tjänster, då dessa inte var kända när budget lades. Exempel på sådana intäkter är bidrag från Ljungbergska stiftelsen, samt projektmedel för ökade livschanser för unga. Prognosen avseende lönekostnader visar på en positiv budgetavvikelse, både inom fritidsavdelningen och inom staben. Att prognosen ändå hamnar rätt nära budgeterad nivå, beror på att lönekostnaderna inom Kulturavdelningen och Konsument Halmstad beräknas bli högre än budgeterat. Lokalkostnaderna prognosticeras bli ca 150 tkr högre än budget. Detta har att göra med att de kostnader förvaltningen haft för tillgänglighetsanpassning av Mahult, belastat fastighetskostnader. Budget för dessa finns under övriga kostnader, då verksamheten i våras fick budgettillskott enligt ansökan från tillgänglighetsmiljonen. Prognosen har dock minskats, då det visat sig svårt att få till den lösning som projektet avser. 70 tkr av tillgänglighetsmedlen kommer att resultatbalanseras. Kapitalkostnaderna har påverkats positivt av att inköpet av den nya återlämningsroboten försenades. I och med att den förra återlämningsroboten skrotats, ger inte denna några avskrivningskostnader 21 1
4 framöver. Sammantaget innebär detta en positiv avvikelse avseende kapitalkostnader med 375 tkr. När bokslut sammanställs vid årsskiftet, går dessa budgetmedel tillbaka till kommunen, för att täcka robotens avskrivningskostnader de kommande åren. Utrangering av den förra återlämningsroboten innebar att verksamheten fick en ökad kostnad på 304 tkr, som inte var budgeterad. Denna post belastar kulturnämndens verksamheter och ska på sikt täckas ekonomiskt inom budgetram. Utrangeringskostnaden kommer från att robotens avskrivningstid var satt till 10 år, enligt då gällande regler, men höll inte så länge. Kommentera och analysera särskilt prognosticerade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Prognosen avseende personalkostnader ser i dagsläget ut att ge en positiv avvikelse med 35 tkr jämfört med vad som budgeterats. Lönekostnaderna beräknas därmed hamna i nivå med förra året. Lönekostnader inom kulturavdelningen avviker från budget, då det finns tjänster vars kostnader belastar personalkostnader men som i sin tur finansieras med ökade intäkter. Lönerevision har genomförts och de nya lönerna utbetalas från och med april lönen. Budget har kompenserats fullt ut för de ökningar som motsvarar de avtalsmässiga löneökningarna. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Prognosmässigt lyfter förvaltningen nu fram en positiv budgetavvikelse med 70 tkr, som inte hinner att användas under innevarande år för tillgänglighetsanpassning av Mahult. 22 2
4 Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Förvaltningen har investerat för 3 054 tkr, varav 53 tkr avser köp av möbler till Medborgarservice och Kungsgatan. Konstinköp har gjorts med 212 tkr. 2 698 tkr har använts till ny återlämningsrobot och inventarier till Stadsbiblioteket. Kulturavdelningens verksamheter har investerat för 92 tkr. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Positiv budgetavvikelse redovisas med 200 tkr. De investeringsmedel som reserverats för eventuell flytt, inte kommer att hinna förbrukas innevarande år. Förvaltningen kommer därmed att begära ombudgetering av dessa medel till nästa år. Ombudgetering av 200 tkr begärs, med anledning av att flytt av kulturförvaltningens stab och ledning försenats och inte kommer att genomföras förrän 2015. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. I likhet med föregående rapport, visas en positiv budgetavvikelse med 200 tkr. 23 3
5 1(4) Tjänsteskrivelse 2014-08-01 Diarienummer: KN 2014/0244 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Enhet: Kulturförvaltningens stab Lena Öberg E-post: lena.oberg@halmstad.se Telefon: 035-13 70 16 Svar på remiss om uppdatering av personalriktlinjen Human Resources - riktning vision 2020 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att yttra sig enligt bilaga 1. Sammanfattning HR riktning vision 2020 är namnet på den personalpolitiska riktlinje som kommunfullmäktige antog 2009 och som under perioden 2010-2014 gällt för Halmstads kommuns samtliga förvaltningar och bolag. Ett förslag på en reviderad version av riktlinjen, som föreslås gälla under perioden 2015-2023, är framarbetat. I syfte att delaktiggöra och säkra ett gemensamt ägandeskap för dokumentet remitterar kommunstyrelsen stadskontorets förslag till reviderad personalpolitisk riktlinje HR i riktning mot vår vision till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Senaste svarsdatum är 2014-10-31. Ärendet har beretts av kulturförvaltningens stab och behandlats i kulturförvaltningens ledningsgrupp och samverkansgrupp. Kulturförvaltningen anser att den nya riktlinjen infriar det beskrivna syftet, som beskrivits i tjänsteskrivelsen KS 2013/0365. Kulturnämndens verksamheter är beredda att aktivt arbeta i riktning mot den målbild, eller vision, som beskrivs i den reviderade personalpolitiska riktlinjen. Förvaltningen är beredd att göra den känd i verksamheten, i likhet med nuvarande HR riktlinje, och därmed skapa förutsättningar för medarbetarna att vara delaktiga i utvecklingen av Halmstads kommuns personalpolitik. Kulturförvaltningen föreslår att kulturnämnden beslutar enligt yttrandet i bilaga 1. 24 1
5 Ärendet Uppdrag I syfte att delaktiggöra och säkra ett gemensamt ägandeskap för dokumentet, remitterar kommunstyrelsen stadskontorets förslag till reviderad personalpolitisk riktlinje HR i riktning mot vår vision (KS 2013/0365) till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Ärendet har kompletterats med tilläggsfrågor, som kommunstyrelsen ber nämnder och bolag att besvara i yttrandet, senast 2014-10-31 till KS diarium: Anser ni att dokumentet infriar syftet? (såsom beskrivet i tjänsteskrivelsen KS 2013/0365) Är ni beredda att aktivt arbeta i riktning mot den målbild som beskrivs? Är ni beredda att ta ansvar för att göra HR-riktlinjen känd i verksamheten och därmed skapa förutsättningar för medarbetarna att vara delaktiga i utvecklingen av Halmstads kommuns personalpolitik? Eventuella kommentarer eller motiveringar kopplade till ovanstående svar. Bakgrund HR riktning vision 2020 är namnet på den personalpolitiska riktlinje, som kommunfullmäktige antog 2009, och som under perioden 2010-2014 gällt för Halmstads kommuns samtliga förvaltningar och bolag. Ett förslag på en reviderad version av riktlinjen, som föreslås gälla under perioden 2015-2023, är framarbetat under hög delaktighet. Analys, förslag och motivering Koncernen Halmstads kommun behöver en gemensam modern och medveten personalpolitik för att utveckla verksamheten och mötet med invånaren/kunden. Att vara en attraktiv arbetsgivare är idag en självklarhet för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Den personalpolitiska riktlinjen (nedan benämnd HRriktlinjen ) ska utgöra vår ledstjärna i detta arbete. Syftet med HR-riktlinjen, som det beskrivs i tjänsteskrivelsen KS 2013/0365, är följande: Att utgöra en övergripande och långsiktig koncerngemensam målbild för Halmstads kommuns personalarbete. Att beskriva ett modernt HR-arbete som stödjer utvecklingen av våra verksamheter och mötet med invånaren/kunden. Att bidra till att utveckla Halmstads kommun som attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. 25 2
5 Syftet med HR-riktlinjen, enligt förslaget till reviderad personalpolitisk riktlinje är att: Att utveckla Halmstads kommun i riktning mot vår vision och verksamhetens mål. Att utveckla Halmstads kommun som attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Kulturförvaltningen anser att HR-riktlinjen infriar syftena enligt ovan, men att det samtidigt är otydlig när det skrivs olika syften i förslaget och i tjänsteskrivelsen. Det skrivs i förslaget att HR-riktlinjen kan användas som målbild och utgångspunkt för att utveckla arbetsplatser, verksamheter och medarbetare. Arbetet med HR-riktlinjen skulle underlättas om arbetssättet på ett tydligare sätt sammanbands med arbetet med visionsstyrningen. I dagsläget hanteras HR-riktlinjens målbild separat. Detta gäller både begrepp och metoder. En förutsättning är därför att fortsätta arbetet med att göra och hålla HR-riktlinjen känd och att den används av och med medarbetarna i organisationen, förslagsvis enligt de metoder som beskrivs i förslag till riktlinjen under avsnittet att använda HR-riktlinjen. De förändringar som genomförts har medverkat till att göra riktlinjen mer lättillgänglig för läsaren, exempelvis genom de kompletterande diskussionsfrågorna och förtydligad koppling till Halmstads kommuns mål och visionsstyrning. I riktlinjen används däremot många begrepp som ibland kan uppfattas gå in i varandra och ta fokus från kärnbudskapet. Vissa punkter i riktlinjen kan också upplevas generellt formulerade i vilka förväntningar medarbetaren kan ha på Halmstad kommun. Förvaltningen befarar att det kan innebära att riktlinjen upplevs negativt av medarbetaren. Tidsperioden fram till uppdatering av riktlinjen upplevs lång. Kulturförvaltningen saknar kommentar hur eventuella åsikter om riktlinjen och behov av eventuella uppdateringar kommer att hanteras fram till år 2023. Konsekvenser Konsekvenser av ny HR riktlinje bedöms vara att det kommer att ta tid till anspråk att gå igenom materialet för samtlig personal. Förändringarna, jämfört med tidigare riktlinje, är dock inte så stora att det förväntas några större insatser utöver det vanliga. Ekonomiska konsekvenser beror på huruvida framtagning och distributionen av riktlinjen kommer att skötas av stadskontoret, eller belasta respektive förvaltning. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har hanterats i kulturförvaltningens ledningsgrupp, 2014-08-21 26 3
5 Andra grupper - Fackliga organisationer Kulturförvaltningens samverkansgrupp har informerats om ärendet 2014-08-13. Lista över bilagor 1. Yttrande: Svar på remiss om uppdatering av personalriktlinjen Human Resources riktning vision 2020 För Kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Maria Gellert Enhetschef för administration och stöd 4 27
5 1(2) Yttrande 2014-08-01 Diarienummer: KN 2014/0244 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Enhet: Kulturförvaltningens stab Lena Öberg E-post: lena.oberg@halmstad.se Telefon: 035-13 70 16 Svar på remiss om uppdatering av personalriktlinjen Human Resources - riktning vision 2020 (KS 2013/0365) I syfte att delaktiggöra och säkra ett gemensamt ägandeskap för dokumentet har kommunstyrelsen remitterat stadskontorets förslag till reviderad personalpolitisk riktlinje HR i riktning mot vår vision. Kulturnämnden anser att HR-riktlinjen infriar syftet, som det beskrivs i tjänsteskrivelsen (KS 2013/0365): - Att utgöra en övergripande och långsiktig koncerngemensam målbild för Halmstads kommuns personalarbete. - Att beskriva ett modernt HR-arbete som stödjer utvecklingen av våra verksamheter och mötet med invånaren/kunden. - Att bidra till att utveckla Halmstads kommun som attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Dessutom nämns det ytterligare ett syfte i själva förslaget till reviderad riktlinje: - Att utveckla Halmstads kommun i riktning mot vår vision och verksamhetens mål. Kulturförvaltningen anser att HR-riktlinjen infriar syftena enligt ovan, men att det samtidigt är otydlig när det skrivs olika syften i förslaget och i tjänsteskrivelsen. Det skrivs i förslaget att HR-riktlinjen kan användas som målbild och utgångspunkt för att utveckla arbetsplatser, verksamheter och medarbetare. Arbetet med HR-riktlinjen skulle underlättas om arbetssättet på ett tydligare sätt sammanbands med arbetet med 28 1
5 visionsstyrningen. I dagsläget hanteras HR-riktlinjens målbild separat. Detta gäller både begrepp och metoder. En förutsättning för att nå målbilden är att fortsätta arbetet med att göra och hålla riktlinjen känd och använd av medarbetarna bland Kulturnämndens verksamheter. Kulturnämndens verksamheter är beredda att aktivt arbeta i riktning mot den målbild, eller vision, som beskrivs i den reviderade personalpolitiska riktlinjen. Detta kommer bland annat att kunna göras genom att använda en eller flera av de rekommenderade metoder för användning, som beskrivs i förslag till riktlinjen. De förändringar som genomförts har medverkat till att göra riktlinjen mer lättillgänglig för läsaren, exempelvis genom de kompletterande diskussionsfrågorna och förtydligad koppling till Halmstads kommuns mål och visionsstyrning. I riktlinjen används dock många begrepp, som kan uppfattas gå in i varandra och ta fokus från kärnbudskapet. Vissa punkter i riktlinjen kan också upplevas generellt formulerade i vilka förväntningar medarbetaren kan ha på Halmstad kommun. Förvaltningen befarar att det kan innebära att riktlinjen upplevs negativt av medarbetaren. Tidsperioden fram till uppdatering av riktlinjen upplevs lång. Kulturnämnden saknar kommentar hur eventuella åsikter om riktlinjen och behov av eventuella uppdateringar och ändringar kommer att hanteras fram till år 2023. Kulturnämnden förväntar sig att eventuella kostnader för trycksaker, vid lanseringen av den nya riktlinjen, inte kommer att belasta respektive verksamhet. För Kulturnämnden Lena Ekman Ordförande Kristina Blomquist Förvaltningschef 29 2
5 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-06-10 KS 198 KS 2013/0365 Uppdatering av personalriktlinjen "Human Resources -riktning vision 2020" Beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att remittera stadskontorets förslag till reviderad personalpolitisk riktlinje till samtliga nämnder, bolagsstyrelser och politiska partier. 2. Kommunstyrelsen beslutar att senaste svarsdatum för remissen skall vara 2014-10-31. Ärendet HR riktning vision 2020 är namnet på den personalpolitiska riktlinje som kommunfullmäktige antog 2009 och under perioden 2010-2014 gällt för Halmstads kommuns samtliga förvaltningar och bolag. Ett förslag på en reviderad version av riktlinjen som föreslås gälla under perioden 2015-2023 är framarbetat under hög delaktighet. I syfte att delaktiggöra och säkra ett gemensamt ägandeskap för dokumentet remitterar kommunstyrelsen stadskontorets förslag till reviderad personalpolitisk riktlinje HR i riktning mot vår vision till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Senaste svarsdatum 2014-10-31. Ärendets beredning Kommunstyrelsens personalutskott 2014-05-13, 35. Ärendet har beretts av stadskontorets personalavdelning. Ärendet har hanterats i: - Ledardag med kommunens chefer och politiker 28/11 (230 närvarande) - Medarbetarworkshop 29/1 (150 medarbetare) - HR-nätverk 12/2 (20 HR-konsulter och HR-utvecklare) - HR-ledning 12/3 - Arbetsgrupp (Marita Lindau HR-strateg ST, Victoria Franzén HR-utvecklare Hmvf, Sara Enocsson, HR-utvecklare Buf, Pernilla Nillius HR-specialist ST samt Jenny Söderberg, HRstrateg ST.). Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att remittera stadskontorets förslag till reviderad personalpolitisk riktlinje till samtliga nämnder, bolagsstyrelser och politiska partier. 2. Kommunstyrelsen beslutar att senaste svarsdatum för remissen skall vara 2014-10-31. 30
5 Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med föreliggande förslag. Vid protokollet Mikael Petersson Justerat 2014-06-11 Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Suzanne Åkerlund 31
5 Uppdatering personalpolitisk riktlinje Tidsplan + utkast KPU 13/5 Beslut remiss till nämnder, styrelser och partigrupper KS 10/6 Beslut KPU 9 dec Beslut KF feb 2015 Höst 2013 Jan 2014 April 2014 Juni 2014 Okt. 2014 Dec. 2014 Workshops Önskvärd kultur + Ledarbeteenden Ledardagar 2,3 Medarbetare Cesam Workshop Styrdokument Ledardag 4 28/11 Workshop Styrdokument Medarbetare 29/1 Workshop Styrdokument HR-nätverk 12/2 Workshop Styrdokument Cesam 21/2 Sammanställning feb april Arbetsgrupp - HR, chefer, medarbetare Avstämning HR-ledning 12/3, HRnätverk 16/4 Avstämning Cesam 28/3, 25/4 Remiss-period Juni tom 31 okt. Input på remissförslag Cesam 26/6? 32 Sammanställning november Arbetsgrupp - HR, chefer, medarbetare Avstämning HR-ledning 15/10 HR-nätverk 19/11 Beslut KS jan Färdigt förslag Cesam 18/12
5 1(4) Tjänsteskrivelse 2014-05-06 Diarienummer: KS 2013/0365 Version: 1,0 Beslutsorgan: KS HR-avdelningen Jenny Söderberg E-post: jenny.soderberg@halmstad.se Telefon: 035-137363 Revidering av personalpolitisk riktlinje för Halmstads kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att remittera stadskontorets förslag till reviderad personalpolitisk riktlinje till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Sammanfattning HR riktning vision 2020 är namnet på den personalpolitiska riktlinje som kommunfullmäktige antog 2009 och under perioden 2010-2014 gällt för Halmstads kommuns samtliga förvaltningar och bolag. Ett förslag på en reviderad version av riktlinjen som föreslås gälla under perioden 2015-2023 är framarbetat under hög delaktighet. I syfte att delaktiggöra och säkra ett gemensamt ägandeskap för dokumentet remitterar kommunstyrelsen stadskontorets förslag till reviderad personalpolitisk riktlinje HR i riktning mot vår vision till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Senaste svarsdatum 2014-09-30. Ärendet Uppdrag Den nuvarande personalpolitiska riktlinjen HR riktning vision 2020 antogs av kommunfullmäktige 2009-11-26 (ärende KS 2009/0240, KF 106) och har under perioden 2010-2014 gällt som en övergripande målbild för personalpolitiken för Halmstads kommuns samtliga förvaltningar och bolag. Riktlinjen är uppbyggd kring frågorna Vad förväntar sig Halmstads kommun av dig som medarbetare? Vad kan du som medarbetare förvänta dig av Halmstads kommun? 33 1
5 Det är nu dags för en revidering av detta dokument. Utifrån den input som framkommit vid en rad workshops har ett förslag på en delvis omarbetad version som föreslås gälla 2015-2023 arbetats fram. Bakgrund Ett signum för den personalpolitiska riktlinjen har varit att den arbetades fram under stor delaktighet. Inför revideringen av dokumentet har det varit viktigt att behålla detta kollektiva ägandeskap för dokumentet. Under hösten 2013 och våren 2014 har ett gediget arbete pågått i syfte att skapa en bred bild av uppfattningar, tankar och önskemål kring detta dokument. Resultatet har visat att riktlinjen är uppskattad och att man önskar behålla grundstrukturen, andan och innehållet i stort. De övergripande förändringarna som gjorts: Anpassningar efter förhållningssätet Utvecklande Ledarskap Tydligare beskrivning av kopplingen mellan personalpolitiken och mötet med invånaren Förklaring av vår syn på jämställdhet och mångfald och hur det genomsyrar dokumentet Dokumentet Halmstad Leder integreras i riktlinjen och tas därmed bort Utvecklad beskrivning av hur verksamheten förväntas arbeta med riktlinjen i vardagen Tillägg av reflektionsfrågor under respektive kapitel Analys, förslag och motivering Koncernen Halmstads kommun behöver en gemensam modern och medveten personalpolitik för att utveckla verksamheten och mötet med invånaren/kunden. Att vara en attraktiv arbetsgivare är idag en självklarhet för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Den personalpolitiska riktlinjen (nedan benämnd HRriktlinjen ) ska utgöra vår ledstjärna i detta arbete. HR-riktlinjens syfte: Att utgöra en övergripande och långsiktig koncerngemensam målbild för Halmstads kommuns personalarbete. Att beskriva ett modernt HR-arbete som stödjer utvecklingen av våra verksamheter och mötet med invånaren/kunden. Att bidra till att utveckla Halmstads kommun som attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Förutsättningar: På riktlinjens sista sida beskrivs på vilket sätt förvaltningar och bolag åtar sig att arbeta med innehållet. 34 2
5 Den reviderade versionen föreslås gälla under perioden 2015-2023. Detta för ge något längre tid att långsiktigt arbeta mot målbilden. Genom tidsättning säkras att dokumentet lyfts fram, granskas och uppdateras. 2023 är ett bra år för uppdatering då det är året efter val. Dokumentet kommer att omarbetas grafiskt och innehålla nya bilder. Nämnder och förvaltningar ges möjlighet att lämna synpunkter på textinnehåll. Det är av stor vikt att nämnder och bolagsstyrelser anser att HR-riktlinjen infriar det beskrivna syftet och uttryckligen bekräftar att de är beredda att aktivt arbeta i riktning mot den målbild som beskrivs. Det är också centralt att respektive verksamhet tar ansvar för att göra HR-riktlinjen känd i verksamheten och därmed skapa förutsättningar för medarbetarna att vara delaktiga i utvecklingen av Halmstads kommuns personalpolitik. I syfte att delaktiggöra och säkra ett gemensamt ägandeskap för dokumentet remitterar kommunstyrelsen stadskontorets förslag till reviderad personalpolitisk riktlinje HR i riktning mot vår vision till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Senaste svarsdatum 2014-09-30. Konsekvenser Dokumentet stödjer Halmstads kommuns vision och värdegrund. Jämställdhet och mångfald är på ett naturligt sätt integrerat. Stödjande dokument, riktlinjer och anvisningar måste fortsättas att ses över och anpassas. Implementering i verksamheten måste fortsätta och intensifieras. Samtliga medarbetare i Halmstads kommun ska vara bekanta med dokumentet. Kommande mätningar (medarbetarundersökningar) kopplas till den nya riktlinjen. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har hanterats i: - Ärendet har beretts av stadskontoret - Ledardag med kommunens chefer och politiker 28/11 (230 närvarande) - Medarbetarworkshop 29/1 (150 medarbetare) - HR-nätverk 12/2 (20 HR-konsulter och HR-utvecklare) - HR-ledning 12/3 3 35
5 - Arbetsgrupp (Marita Lindau HR-strateg ST, Victoria Franzén HRutvecklare Hmvf, Sara Enocsson, HR-utvecklare Buf, Pernilla Nillius HRspecialist ST samt Jenny Söderberg, HR-strateg ST.) - KPU Andra grupper - Fackliga organisationer Centrala samverkansgruppen 21/2 samt 28/3 Lista över bilagor 1. Förslag till reviderad personalpolitisk riktlinje för Halmstads kommun 2. Tidsplan för revidering och beslut För stadskontoret Fredrik Geijer Kommunchef Karin Åhström Personalchef 4 36
den 5 maj 2014 5 [FÖRSLAG TILL REVIDERAD PERSONALPOLITISK RIKTLINJE FÖR HALMSTADS KOMMUN] Sid 1: HR i riktning mot vår vision Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2015-2023 Stadskontoret, Handläggare Jenny Söderberg 1 37
den 5 maj 2014 5 [FÖRSLAG TILL REVIDERAD PERSONALPOLITISK RIKTLINJE FÖR HALMSTADS KOMMUN] Sid 2-3: Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare ska utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad och upplevelsestad. Det är en spännande utmaning som kräver medarbetare med rätt kompetens på rätt plats. Det förutsätter också ett personalarbete där vi vet vad vi vill och har en gemensam bild av hur vi ska jobba i riktning mot visionen. Vad ska Halmstads kommun som arbetsgivare stå för? Vad ska vi erbjuda dig som medarbetare och vad förväntar vi oss i gengäld? De frågorna har medarbetare och förtroendevalda i våra förvaltningar och bolag tillsammans arbetat med och resultatet, HR i riktning mot vår vision, håller du nu i din hand. Human Resources (HR) handlar enkelt uttryckt om hur vi tar till vara och utvecklar de mänskliga resurserna i organisationen. HR i riktning mot vår vision visar vägen framåt och ska användas för att utveckla verksamheter, arbetsplatser, grupper och enskilda medarbetare. Vi hoppas att du känner energi i det du läser och vill vara med och arbeta i riktning mot vår vision! De här nyckelorden ska, tillsammans med vår värdegrund, genomsyra Halmstads kommuns personalpolitik: invånarens/kundens upplevelse i fokus delaktighet och tillit nytänkande och utveckling jämställdhet och mångfald tillsammans en organisation god etik Vi vill att mötet med oss ska upplevas som hjärtligt genom: ett professionellt och respektfullt bemötande engagemang och vilja att göra saker bättre tillgänglighet och lyhördhet Stadskontoret, Handläggare Jenny Söderberg 2 38
den 5 maj 2014 5 [FÖRSLAG TILL REVIDERAD PERSONALPOLITISK RIKTLINJE FÖR HALMSTADS KOMMUN] Platta i bilden: Vår vision Halmstad Hemstaden Vi är en kommun där människor möts med trygghet, respekt och kärlek. Halmstad Kunskapsstaden Vi bygger en stad där människor växer genom utbildning, företagsamhet och nytänkande. Halmstad Upplevelsestaden Vi skapar en atmosfär som ger livslust genom aktivitet, gemenskap och livskvalitet. Stadskontoret, Handläggare Jenny Söderberg 3 39
den 5 maj 2014 5 [FÖRSLAG TILL REVIDERAD PERSONALPOLITISK RIKTLINJE FÖR HALMSTADS KOMMUN] Sid 4-5: Vår viktigaste tillgång Du som medarbetare är vår viktigaste resurs i arbetet mot visionens Halmstad. Det är dig som Halmstadborna möter ute i kommunens verksamheter och oavsett om du arbetar som förskollärare, bygglovshandläggare eller något helt annat, så är du grunden för att vår verksamhet ska kunna utvecklas och bli ännu bättre. För att kunna nå våra mål behöver vi engagerade, motiverade medarbetare som mår bra och trivs på jobbet. Vi är säkra på att det i sin tur ger nöjda invånare och kunder. Illustration: KVALITET Invånarens/kundens upplevelse av mötet med oss (organisationskulturen upplevd utifrån) INTERN KULTUR Vårt interna förhållningssätt till varandra och vårt arbete (vår arbetsmiljö) Vad krävs då för att få till en tillitsfull och öppen kultur och en arbetsmiljö med högt engagemang? I den här HR-riktlinjen har vi formulerat vår bild av ett personalarbete som skapar de rätta förutsättningarna. I varje avsnitt punktar vi upp vad vi förväntar oss av dig som medarbetare och vad du kan förvänta dig av Halmstads kommun som arbetsgivare. Vi tror nämligen att det handlar om att ge och ta. Ruta: Vår personalidé Vår vision blir verklig genom delaktiga och nytänkande medarbetare, som med stöd av tydliga uppdrag och ett engagerat ledarskap förenar utveckling av sig själva och sina verksamheter med balans i livet. Stadskontoret, Handläggare Jenny Söderberg 4 40
den 5 maj 2014 5 [FÖRSLAG TILL REVIDERAD PERSONALPOLITISK RIKTLINJE FÖR HALMSTADS KOMMUN] Sid 6-7: Innan du läser I HR-riktlinjen har medarbetarskap, ledarskap, kompetens, hälsa & arbetsmiljö, samt lön & villkor fått egna avsnitt, men självklart hänger de tätt ihop. Egentligen handlar alla delarna om medarbetarskap, på samma sätt som samtliga områden påverkar din upplevda arbetsmiljö. Tillsammans formar de en helhet och ger en bild av kommunens HR-arbete. Vilket är syftet med HR-riktlinjen? Att utveckla Halmstads kommun i riktning mot vår vision och verksamhetens mål. Att utveckla Halmstads kommun som attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. HR i riktning mot vår vision omfattar alla HR-riktlinjen har en direkt koppling till kommunens vision och värdegrund och gäller för alla medarbetare, både på förvaltningar och i kommunala bolag. Hur berör det mig? Det här dokumentet handlar om vad Halmstads kommun förväntar sig av dig som medarbetare och vad du kan förvänta dig av dina arbetskamrater, din chef och Halmstads kommun som arbetsgivare. Vår kompetensförsörjning HR-riktlinjen är också vår strategi för kompetensförsörjning. Här beskriver vi vad vi tror behövs för att lyckas attrahera, rekrytera, introducera, utveckla och behålla, samt vid avslut ta tillvara den kompetens Halmstads kommun behöver. Jämställdhet och mångfald i allt Vi är övertygade om att jämställdhet och mångfald främjar utveckling och höjer kvalitén i våra verksamheter. För oss är begrepp som respekt, lika värde och värdet av olikheter vad jämställdhet och mångfald handlar om. Om du läser HR-riktlinjen ur det perspektivet kommer du att se att det finns med i alla delar precis som det ska vara i verkliga livet. Ruta: Vår värdegrund Demokrati Vår vision om Halmstad bygger på demokratiska värden. Alla Halmstadbor ska ha möjligheten till delaktighet och inflytande i de demokratiska processerna. Lika värde I Halmstad har alla människor lika värde och vår gemenskaps kännetecken är ömsesidig respekt. Alla medborgare som möter kommunens verksamhet ska känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Stadskontoret, Handläggare Jenny Söderberg 5 41
den 5 maj 2014 5 [FÖRSLAG TILL REVIDERAD PERSONALPOLITISK RIKTLINJE FÖR HALMSTADS KOMMUN] Hållbar utveckling Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Detta innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Stadskontoret, Handläggare Jenny Söderberg 6 42
den 5 maj 2014 5 [FÖRSLAG TILL REVIDERAD PERSONALPOLITISK RIKTLINJE FÖR HALMSTADS KOMMUN] Sid 8-9: Medarbetarskap Medarbetarskap handlar om att vilja vara med på den utpekade resan, bidra och ta ansvar. I begreppet ligger hur du som medarbetare förhåller dig till din omgivning och ditt arbete. Ett starkt engagemang hos dig känns och märks hos våra invånare och kunder. Alla som ingått ett avtal om anställning är medarbetare oavsett befattning. Vi vill erbjuda dig som medarbetare Möjlighet att arbeta och utvecklas i en politiskt styrd organisation med fokus på Halmstads invånares och besökares upplevelse. Tydlighet kring hur du bidrar till verksamhetens mål och kommunens vision. Arenor och mötesforum som uppmuntrar till engagemang, delaktighet och ansvarstagande. Tydlighet när det gäller uppdrag och förväntningar. Ett framåtsträvande och öppet arbetsklimat där kreativitet och nya idéer uppmuntras. Samarbete och utbyte av erfarenheter mellan grupper/enheter/avdelningar och över förvaltnings- och bolagsgränser. En organisation där värdet av mångfald tas till vara och människor möts och samverkar med respekt och omtanke. Vi förväntar oss att du som medarbetare Är en god ambassadör för Halmstads kommun genom att vara serviceorienterad och professionell i ditt bemötande. Känner till och arbetar i enlighet med kommunens värdegrund och i riktning mot kommunens vision. Engagerar dig och är delaktig i att lyfta fram förbättringsområden och hitta lösningar på problem. Respekterar fattade beslut och håller dig informerad om det som rör din verksamhet och arbetsplats. Söker former för samarbete för att höja kvalitén och effektiviteten i det vi gör. Tar del av och bidrar till att sprida information som rör dig och din arbetsplats. Stadskontoret, Handläggare Jenny Söderberg 7 43
den 5 maj 2014 5 [FÖRSLAG TILL REVIDERAD PERSONALPOLITISK RIKTLINJE FÖR HALMSTADS KOMMUN] Stödjer dina arbetskamrater och behandlar alla människor i din omgivning med respekt. Ruta/platta i bilden: Fundera på: Vad är medarbetarskap för dig? Vad är vi bra på och vad kan vi utveckla på vår arbetsplats? Stadskontoret, Handläggare Jenny Söderberg 8 44
den 5 maj 2014 5 [FÖRSLAG TILL REVIDERAD PERSONALPOLITISK RIKTLINJE FÖR HALMSTADS KOMMUN] Sid 10-11: Ledarskap Ledarskap handlar om att få människor omkring sig att med entusiasm och beslutsamhet sträva mot samma mål. Chef är en formell position ett uppdrag. Ledare blir du genom ditt sätt att agera. Vi vill erbjuda dig som chef/ledare Väl uttalade förväntningar och ett tydligt uppdrag, som ger dig utrymme att agera självständigt och kunna fatta beslut. En visionsstyrningsmodell att ta avstamp i och luta dig emot i utvecklingen av din verksamhet. Uppbackning såväl från din närmaste chef som från olika stödfunktioner. Möjlighet att växa genom samarbete och erfarenhetsutbyte med chefer/ledare i andra delar av organisationen. Gemensamma ledarutvecklingsinsatser riktade till samtliga chefer och ett kvalitetssäkrat utbud avsett att matcha just ditt utvecklingsbehov. Stöd för utveckling av ditt personliga ledarskap, vilket handlar om att lära känna dig själv och stärka de ledarbeteenden du behöver. Förutsättningar för att vara tillgänglig för din verksamhet och bedriva ett utvecklande arbete. Vi förväntar oss att du som chef Ser dina medarbetares potential och stimulerar deras utveckling genom att visa tillit till deras förmåga, vidga deras ansvar och bidra med konstruktiv feedback. Utifrån kommunens vision och med invånarnas/kundernas upplevelse i fokus ständigt utvecklar kvalitén och effektiviteten i din verksamhet. Är ett föredöme i ditt ledarskap, exempelvis genom att agera etiskt och visa prov på gott omdöme och personlig omtanke. Är lyhörd och aktivt utvecklar arbetsmiljön med speciellt fokus på arbetsgruppens relationer och arbetsklimat. Engagerar och skapar delaktighet på ett sätt som får medarbetarna att känna sig motiverade och vilja ta ansvar. Stadskontoret, Handläggare Jenny Söderberg 9 45
den 5 maj 2014 5 [FÖRSLAG TILL REVIDERAD PERSONALPOLITISK RIKTLINJE FÖR HALMSTADS KOMMUN] Är tydlig i din kommunikation kring mål, resurser och förväntat resultat och på så sätt skapar förståelse och acceptans för fattade beslut. Vet ditt uppdrag och är trygg i din roll som arbetsgivarföreträdare, även i situationer där du måste fatta svåra beslut. Aktivt söker möjligheter till ökad självinsikt och utveckling av ditt ledarskap. Ruta/platta i bilden: Fundera på: Hur kan du bidra till ett bra ledarskap? Vad hade du önskat att din chef gjorde lite mer och lite oftare? Hur balanserar du som chef/ledare de olika delarna i ledarskapet? Stadskontoret, Handläggare Jenny Söderberg 10 46
den 5 maj 2014 5 [FÖRSLAG TILL REVIDERAD PERSONALPOLITISK RIKTLINJE FÖR HALMSTADS KOMMUN] Sid 12-13: Kompetens Vår definition av kompetens är att ha kunskap, vilja och förmåga att hantera de situationer som uppdraget kräver. Kompetensförsörjning innebär att sträva efter att vid varje tidpunkt ha medarbetare med rätt kompetens på rätt plats och i rätt antal. Kompetensutveckling är olika former av lärande och aktiviteter som ökar kompetensen hos medarbetaren, gruppen och organisationen. Vi vill utveckla och attrahera kompetens genom Nätverk och gränsöverskridande samarbeten, som stimulerar till kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan individer, grupper och verksamheter. Att löpande inventera verksamhetens behov av kompetens för att långsiktigt kunna planera, samordna och avsätta resurser för utvecklingsinsatser. Tydliga kompetenskrav kopplade till våra olika befattningar/uppdrag. Individuella utvecklingsplaner, som utifrån verksamhetens mål beskriver ditt utvecklingsbehov. Att uppmuntra rörlighet inom och mellan förvaltningar och bolag. Omvärldsbevakning och ett nära samarbete och utbyte med skola och näringsliv. Vi förväntar oss att du som medarbetare Är positiv till att utvecklas och anpassa din kompetens och ditt arbetssätt efter nya behov och krav i verksamheten. Delar med dig av din kunskap och erfarenhet och stödjer dina arbetskamraters utveckling. Är öppen att lära från andra, exempelvis arbetskamrater med annan erfarenhet och nya perspektiv. Ansvarar för din utveckling genom att ta vara på de möjligheter som erbjuds och komma med egna förslag till din utveckling. Efter att ha deltagit i en utvecklande aktivitet sprider ny kunskap och omsätter den i ditt arbete. Ruta/platta i bilden: Stadskontoret, Handläggare Jenny Söderberg 11 47
den 5 maj 2014 5 [FÖRSLAG TILL REVIDERAD PERSONALPOLITISK RIKTLINJE FÖR HALMSTADS KOMMUN] Fundera på: Utifrån din arbetsplats och din roll vilken kompetens tror du att det kommer att krävas mer av framöver? På vilket sätt kan vi utveckla kompetensen och lära av varandra på vår arbetsplats? Stadskontoret, Handläggare Jenny Söderberg 12 48
den 5 maj 2014 5 [FÖRSLAG TILL REVIDERAD PERSONALPOLITISK RIKTLINJE FÖR HALMSTADS KOMMUN] Sid 14-15: Hälsa & arbetsmiljö Begreppet arbetsmiljö innefattar fysiska faktorer som lokaler, utrustning och arbetsmetoder, men också psykosociala som arbetsklimat, relationer och inte minst organisationen och individens möjlighet till påverkan. En god arbetsmiljö främjar hälsan. Vi arbetar för en god hälsa och arbetsmiljö genom att Utveckla ett tryggt och öppet arbetsklimat där mobbning, trakasserier och andra former av utanförskap aktivt motverkas. Tydligt kommunicera syftet med de förändringar som görs och de beslut som fattas. Tidigt involvera dig i förändringsprocesser och ge dig möjlighet att vara med och påverka din egen arbetssituation. Erbjuda dig olika former av hälsofrämjande och förebyggande insatser. Kontinuerligt utvärdera, åtgärda och följa upp de insatser som görs för att förbättra arbetsmiljön systematiskt arbetsmiljöarbete. Erbjuda tydliga uppdrag med rimliga förväntningar, vilket möjliggör balans i livet för dig som individ. Sträva efter att tillhandahålla modern utrustning och ändamålsenliga lokaler. Vi förväntar oss att du som medarbetare Agerar i enlighet med Halmstads kommuns värdegrund och medverkar till en arbetsgemenskap som kännetecknas av respekt och lika värde. På ett konstruktivt sätt påtalar brister och behov i arbetsmiljön och aktivt deltar i att finna lösningar på dessa. Följer de arbetsmiljöföreskrifter som gäller och använder de hjälpmedel och den skyddsutrustning som anvisats. Tar ansvar för din egen hälsa och också är uppmärksam på hur dina arbetskamrater mår. Har en positiv attityd och bidrar till andras trivsel och trygghet. Vi är varandras arbetsmiljö! Ev. Illustration: Kopplingen mellan upplevd arbetsmiljö, privatliv och hälsa. Stadskontoret, Handläggare Jenny Söderberg 13 49
den 5 maj 2014 5 [FÖRSLAG TILL REVIDERAD PERSONALPOLITISK RIKTLINJE FÖR HALMSTADS KOMMUN] Ruta/platta i bilden: Fundera på: Vad är bra i vår arbetsmiljö och vad kan vi tillsammans förbättra? Hur kan vi jobba mer främjande och förebyggande med arbetsmiljö och hälsa på vår arbetsplats? Vilket ansvar har arbetsgivaren för din hälsa och vilket ansvar har du själv? Stadskontoret, Handläggare Jenny Söderberg 14 50
den 5 maj 2014 5 [FÖRSLAG TILL REVIDERAD PERSONALPOLITISK RIKTLINJE FÖR HALMSTADS KOMMUN] Sid 16-17: Lön & villkor Lön och anställningsvillkor är verktyg för att utveckla och styra verksamheten mot målen. Det är också verktyg för att säkerställa att Halmstads kommun kan rekrytera, motivera och behålla kompetenta medarbetare. Vår strävan är att Du som medarbetare skall uppleva att din lön står i proportion till din måluppfyllelse och ditt resultat. Din lön ska spegla ditt ansvar och i vilken grad du bidrar till verksamhetens mål och resultat. Du som medarbetare ska veta hur du kan påverka din lön och att ditt arbetsresultat bedöms utifrån kända och tydliga lönekriterier. Vara nytänkande och erbjuda anställningsvillkor som matchar både din livssituation och verksamhetens behov. Årligen genomföra medarbetarsamtal och lönesamtal med god kvalitet. Erbjuda likartade förmåner oberoende av vilken verksamhet du arbetar i. Vi förväntar oss att du som medarbetare Tar det ansvar som följer med ditt uppdrag. Bidrar till att utveckla din verksamhet i linje med verksamhetens mål och Halmstads kommuns vision. Uppnår de medarbetarmål som är aktuella för dig. Utvecklas i linje med din individuella utvecklingsplan, som är ett resultat av medarbetarsamtalet. Agerar i linje med Halmstads kommuns värdegrund och de förväntningar som uttrycks i HR-riktlinjen. Ruta/platta i bilden: Fundera på: Vilka bedömningsfaktorer (lönekriterier/medarbetarmål) gäller på din arbetsplats? Hur fungerar vår process för lönesättning? Stadskontoret, Handläggare Jenny Söderberg 15 51
den 5 maj 2014 5 [FÖRSLAG TILL REVIDERAD PERSONALPOLITISK RIKTLINJE FÖR HALMSTADS KOMMUN] Vilket ansvar tar du för att genomföra ett bra medarbetar- och lönesamtal? Hur skaffar du kunskap om arbetsplatsens mål? Sid 18-19: Att använda HR-riktlinjen HR i riktning mot vår vision ska fungera som stöd och vägledning i arbetet med att utveckla Halmstads kommun och våra verksamheter. Här följer exempel på hur du använder dig av den på din arbetsplats. Du kan använda HR-riktlinjen: som målbild och utgångspunkt för att utveckla arbetsplatser, verksamheter och medarbetare. för att engagera och uppmuntra till diskussion vid arbetsplatsträffar APT. Ta upp frågorna som finns i slutet på varje avsnitt. Vad är vi bra på och vad kan bli bättre? som ett stöd vid enskilda samtal mellan medarbetare och chef kring förväntningar. som utgångspunkt för frågorna vid medarbetarsamtal. som underlag för att formulera kravspecifikationer vid rekrytering. vid introduktion av nyanställda. HR-riktlinjen ska ses som en konkretisering av anställningsavtalet. för att marknadsföra kommunen som en attraktiv arbetsgivare vid exempelvis mässor och studiebesök, samt ge praktikanter och studenter en bild av vårt HR-arbete. för att följa upp resultat från interna undersökningar och utvärderingar inom HRområdet och få svar på hur personalarbetet fungerar och vilket som är nästa steg. genom att bryta ner de olika delarna till prioriteringar och aktiviteter som införlivas i verksamhets-, affärs- och handlingsplaner. Läs mer: På Halmstads kommuns intranät hittar du konkreta verktyg och processer som stödjer HR-riktlinjen. Stadskontoret, Handläggare Jenny Söderberg 16 52
den 5 maj 2014 5 [FÖRSLAG TILL REVIDERAD PERSONALPOLITISK RIKTLINJE FÖR HALMSTADS KOMMUN] Sid 20: Vår vision blir verklig genom delaktiga och nytänkande medarbetare, som med stöd av tydliga uppdrag och ett engagerat ledarskap förenar utveckling av sig själva och sina verksamheter med balans i livet. Stadskontoret, Handläggare Jenny Söderberg 17 53
6 1(3) Tjänsteskrivelse 2014-09-01 Diarienummer: KN 2013/0248 Version: 1.0 Beslutsorgan: Enhet: Kulturavdelningen Lena Engström E-post: lena.engstrom@halmstad.se Telefon: 070-6999821 Ny inriktning av dramaverksamhet Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att uppdraget att driva drama- och teaterverksamhet för barn och unga omformuleras till ett uppdrag att driva och stödja skapande verksamhet för unga och unga vuxna. Sammanfattning Kulturförvaltningen har ett uppdrag att driva drama- och teaterverksamhet för barn och unga i åldrarna 15-25 år. Beslutet, som i dagens läge är knutet till en budgetsumma (500 000 kr) har visat sig svårt att realisera. Det har att göra med begränsningen i uppdraget, att det ska handla specifikt om drama och teater, att det är strikt åldersbestämt samt att det förutsätter en regelbunden återkommande verksamhet. Kulturförvaltningen föreslår att uppdraget omformuleras till att driva och stödja skapande verksamhet för unga och unga vuxna. Ärendet Uppdrag Kulturförvaltningen har ett uppdrag att driva drama- och teaterverksamhet för barn och unga i åldrarna 15-25 år. I aug 2013 togs ett beslut om inriktningen av verksamheten, 54 1
6 där det bl.a. beslutades att de medel som är avsatta (500.000 kr) ska användas för kulturförvaltningens egna riktade insatser. Bakgrund Analys, förslag och motivering För 2014 fördelades medlen till projektet Växthus, som handlade om att stimulera och utveckla unga förmågor som står inför en tänkt framtida yrkesverksamhet inom scenkonsten. Projektet utmynnade i föreställningen Trampa inte på min tröskel. Den andra hälften av medlen skulle användas för att arbeta med drama och teater i Oskarström. Dramalogen fick uppdraget och arbetade under våren med från början fem dramaloger på plats, varav en dramapedagog. Arbetet skedde i nära samverkan med kulturförvaltningens projektledare. Tyvärr visade det sig vara mycket svårt att få igång ett intresse för just drama och just för de åldrar som medlen är avsätta för. Målgruppen var främmande för konstformen drama och skulle tex hellre ha jobbat med film. Att jobba under en lägre period kan också innebära motstånd och att inte få vara med och forma projektet. Kulturförvaltningen och verksamma från Dramalogen hade många diskussioner och kom samstämmigt fram till: Det är svårt att jobba med ett så snävt uppdrag med ett så relativt smalt ålderssegment, där man inte kan ta hänsyn till kulturvanor, önskemål, målgruppens eller platsens förutsättningar osv. För att få bästa möjliga effekt av de 500 000 kr som nu är öronmärkta för drama- och teater anser förvaltningen att uppdraget måste göras mer flexibelt. Att det handlar om skapande verksamhet mer generellt ( inte bara drama och teater), att det även kan inbegripa unga vuxna som inte nödvändigtvis måste vara under 25 år och att verksamheten kan vara mer projektinriktad och inte behöva bestå av regelbundna aktiviteter varje vecka. Våra erfarenheter visar (bl.a från Nolltrefem) att de unga blandar uttrycksformer och kulturformer och att det är svårt att attrahera till något som är för förutbestämt, reglerat och strikt bundet. Kulturförvaltningen föreslår att uppdraget lyder: Att driva och stödja skapande verksamhet för unga och unga vuxna. 55 2
6 Konsekvenser Ärendets beredning Inom kommunen Andra grupper Fackliga organisationer Ärendet är inte föremål för MBL. Lista över bilagor För kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Lens Engström Avdelningschef 3 56
7 1(4) Tjänsteskrivelse 2014-09-17 Diarienummer: KN 2014/0250 Version:1.0 Beslutsorgan: kn Enhet: Kulturavdelningen Lena Engström E-post: lena.engstrom@halmstad.se Telefon: 070-6999821 Kultur inom äldreomsorgen Förslag till beslut 1. Kulturnämnden godkänner redovisningen för förvaltningens påbörjade samarbete med hemvårdsförvaltningen om kultur i äldreomsorgen. Sammanfattning Kulturförvaltningen har fått i uppdrag att inleda ett samarbete med hemvårdsförvaltningen och redovisa en plan för detta. Samarbete har skett till och från och i olika projekt under åren som har gått. Förutom det vardagssamarbetet (tex med biblioteken) har ett arbete påbörjats under senvåren för att ta fram en överenskommelse mellan de bägge förvaltningarna som ska föreslå en struktur för rollfördelning, samordning och ansvarsfördelning inom kommunen och mellan kommunen och regionen. Planen innebär regelbundna möten under hösten samt färdig plan i början av 2015. Ärendet Uppdrag Femklövern har gett ett uppdrag till kulturförvaltningen som lyder: Förvaltningen får i uppdrag att inleda samarbete med hemvårdsförvaltningen för att öka möjligheterna för 1 57
7 kulturupplevelser inom äldreomsorgen. En plan för detta ska redovisas på nämnden i oktober. Bakgrund Kulturförvaltningen och hemvårdsförvaltningens enheter och enskilda tjänstemän samverkar i olika former och projekt. Samarbetet bygger på konkreta frågor och uppdrag som ska lösas i verksamheterna och i vissa fall större projekt. Det kan gälla Boken Kommer eller demensvisningar. I början av 2014 intensifierades samverkan med anledning av det stöd från Kulturrådet som Region Halland erhöll för Kultur för livet. Kulturrådet beviljade 4.3 milj för 2014/2015. I stödet ingår en satsning Hemtjänsten sjunger som ska genomföras i Halmstad och som blev den ursprungliga anledningen till att tjänstemän från kultur- och hemvårdsförvaltningen och Hallands Bildningsförbund träffades redan i början av detta år (2014). Projektet Hemtjänsten sjunger, som nu är igång, syftar till att erbjuda kultur för kunder i hemtjänsten. Dels för dem som vill vara med och sjunga, dels för dem som bjuds till avslutningskonserten, som troligtvis kommer att hållas i Immanuelskyrkan våren 2015. Det långsiktiga värdet består i att bryta isoleringen för hemtjänstkunderna genom att erbjuda trygga sätt att våga söka sig utanför hemmet till en aktivitet. Rollfördelningen i projektet är att kulturförvaltningen står för kostnader kring konserten och hemtjänsten svarar för logistiken vid repetitionerna. Till bakgrunden hör också det förslag till överenskommelser med kommunerna om samverkan gällande kultur för äldre som Region Halland just nu diskuterar med kommunerna. Förslaget innebär att Regionen subventionerar programutbudet för äldre (65+ med behov av insatser i form av hemtjänst mm) med 50 %. För att ta del av subventionen krävs bl.a att kommunen i sina mål och riktlinjer anger hur man vill använda kulturen som resurs för äldre och i äldreomsorgen.. Analys, förslag och motivering Med utgångspunkt att alla ska ha möjlighet att delta i och ta del av kulturutbudet och med den direkta anledningen att Region Halland delvis förändrar sitt sätt att jobba med och finansiera kulturutbudet beslöt kulturförvaltningen att bjuda in representanter från hemvårdsförvaltningen till ett inledande möte i april. Regionen uttrycker önskemål om att Kommunala mål och riktlinjer ska ange hur man använder kulturen som resurs för äldre och i äldreomsorgen, men vi fastslog också på 58 2
7 detta inledande möte att vi borde ta fram ett gemensam överenskommelse som kan komplettera våra resp förvaltningars verksamhetsplaner. Vi beslöt också att föreslå att hemvårdsförvaltningen ska ingå i målområdesgruppen Uppleva & Göra, som arbetar på kommunchefens uppdrag med målområdet Uppleva & Göra. Kulturnämnden önskar redovisning av en plan för hur förvaltningens samarbete med hemvårdsförvaltningen ser ut. Planen är att fortsätta träffas i den grupp som bildades under våren. Här ingår tre representanter från hemvårdsförvaltningen (utvecklingsledare, enhetschef förebyggande samt fritidsledare) samt avdelningschef och kulturproducent på kulturförvaltningen. Gruppen har träffats vid två tillfällen och ytterligare möten är inlagda under hösten. Planen är att ta fram en överenskommelse som utifrån inventering och kartläggning av nuvarande insatser föreslår en struktur för rollfördelning, samordning och ansvarsfördelning inom kommunen och mellan kommun och region. I överenskommelsen hoppas vi också kunna ge förslag på åtgärder samt verksamhetsutveckling. Överenskommelsen som kommer att ange riktlinjer för framtida samarbete beräknas vara klar vid årsskiftet. På kulturförvaltningens initiativ kommer arbetsgruppen också att träffa representanter från studieförbunden för att se om verksamheterna kan ha användning av varandra. Konsekvenser Ärendets beredning Inom kommunen Andra grupper Brukargrupper, företag eller andra organisationer. Vid formella remisser redovisas remissinstanserna samt sammanfattning av yttranden. Yttrandena skall bifogas. Fackliga organisationer Ärendet är inte föremål för MBL. Lista över bilagor 59 3
7 För kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Lena Engström Avdelningschef 4 60
8 1(6) Tjänsteskrivelse 2014-10-06 Diarienummer: KN 2014/0249 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Enhet:Konst Karolina Peterson E-post: karolina.peterson@halmstad.se Telefon: 0727157223 Legal graffitivägg och graffitiplank Söndrumskolan Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar om att uppföra en legal graffitivägg, eller en öppen konstvägg, så snart en lämplig organisatorisk form för en långsiktig och hållbar drift kan hittas. 2. Kulturnämnden ställer sig uppmuntrande till att Söndrumskolan uppför ett graffitiplank som ett verktyg i skolans pedagogiska arbete, men anser att det ligger utanför kulturförvaltningens ansvarsområde. Sammanfattning Kulturnämnden har gett kulturförvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna att uppföra en legal konstvägg i Halmstads offentliga rum samt ett graffitiplank på Söndrumskolan. Frågan kring att skapa platser för graffiti är aktuell i flera städer, men är också omdiskuterad, då forskning saknas eller pekar åt olika håll konsekvensmässigt. Utredningen har genom dialog med konstnärer, experter på området men också motståndare ringat in risker men också framgångsfaktorer med öppna väggar. Den mest centrala faktorn för ett långsiktigt och hållbart resultat där man minimerar oönskade effekter såsom ökat klotter är en stabil organisation och en tydlig plan för användande. Det är också av vikt att en intrastruktur skapas kring platsen, att den är lättillgänglig samt att väggen likställs med andra konstformer. På så sätt blir väggen ett nytt, unikt offentligt konstverk i Halmstad. Placering, konstruktion samt kostnader för uppförande för en öppen konstvägg har kartlagts. Dock saknas i nuläget en organisatorisk modell för att driva väggen. Här ser 61 1
8 Kulturförvaltningen en kommun- och samhällsövergripande samverkansmodell som en möjlig lösning med flera parter. Kulturförvaltningen rekommenderar därför att Kulturnämnden beslutar att uppföra en öppen vägg, men att man först skapar förutsättningar för en hållbar utveckling, dvs en förvaltande och utvecklande organisation bakom. När det gäller planket på Söndrumskolan ser Kulturförvaltningen positivt på ett uppförande. Däremot bör uppförande- samt driftsfrågan läggas på skolans ansvar, då väggen enbart kommer användas i ett pedagogiskt utbildningssyfte och vara placerad på skolans område. Kulturförvaltningen ser dock stora möjligheter till samverkan när det gäller enskilda projekt av konstpedagogisk karaktär. Ärendet Uppdrag Uppdragen från kulturnämnden lyder att undersöka förutsättningarna att finna eller uppföra en legal graffitivägg i Halmstad samt ett graffitiplank på Söndrumskolan. De frågeställningar som belyses i uppdragets första del handlar om graffitin som konstform samt en väggs förutsättningar som ekonomi, organsation, förankringsarbete, samverkan, risker och möjligheter. Syftet med det första uppdraget är undersöka om konstformen graffiti och i dess bredare definition muralmåleri kan få en stabil infrastruktur i Halmstad och på det viset bli en del av Halmstads konstprofilering. Syftet med denna Halmstadsvägg kan ses som att skapa ett forum för stadens levande kulturliv och demokratiska värdegrund. Genom att främja och befästa graffitins status som konstform är en öppen konstvägg helt i linje med det konstmål som finns uppsatt för Halmstads kommun. I uppdraget att undersöka uppförandet av ett graffitiplank i anslutning till Söndrumskolan ligger fokus att belysa syfte och användningsområde och därmed ansvarsområde. Bakgrund Graffitin har under de senaste åren blivit ett viktigt konstuttryck, inte minst för unga. Den ingår som en del i en större konstkontext som handlar om konstnärliga, visuellt specifika gestaltningar i det offentliga rummet. Under detta paraply hittar vi även benämningar som street-art och muralmåleri. Under 2013 tillkom tre nya offentliga graffitikonstverk i Halmstads kommun (Söndrumskolan, Stadsbiblioteket, HFABs fastighet) som mottagits positivt av halmstadsborna. Men med bakgrund av att det i nuläget inte finns någon möjlighet för invånarna själva att utöva graffiti i laglig form inkom en Åsikten från en ung graffitimålare med förslag om att kommunen skulle bygga en öppen vägg för detta ändamål. På kulturnämnden 2014-05-27 tilldelades kulturförvaltningen uppdraget att utreda förutsättningarna för att finna eller uppföra en legal graffitivägg, samt ett graffitiplank kopplat till Söndrumskolan. 62 2
8 Många städer i Sverige är i planerings/uppstartsstadiet att uppföra lagliga väggar och det finns just nu ett stort allmänt intresse för graffiti. Ett flertal städer driver också redan lagliga väggar i olika organisatoriska former (P-huset Anna i Malmö samt Kolhamnen i Norrköping). Det finns dock många åsikter och dessvärre begränsadforskning gällande lagliga väggar och vad effekterna är. Ett fåtal städer, däribland Stockholm, har valt en nolltolerans mot graffiti och har därmed omöjliggjort lagliga väggar. I Halmstad har vi ingen tagen riktlinje hur vi förhåller oss specifikt till graffiti. Man kan generellt dela in öppna väggar i tre olika kategorier: Utställningen, Scenen och den Öppna väggen (bilaga 1). I Sverige har man traditionellt sett arbetat med den sistnämnda modellen, men intresset har även ökat att hitta andra former för hur väggarna ska fungera, framför allt ses USA som ett förgångsland här. En problematik som ofta, och ibland felaktigt, kopplas till graffiti är det olagliga klotter som förekommer. Att ge graffitimålare möjlighet att utöva sin konst på en öppen vägg har dock gett sidoeffekten att klotter och skadegörelse har minskat i flera städer man har på så sätt använt lagliga graffitiväggar som brottsförebyggande åtgärder. Men det finns också exempel där lagliga väggar har fått motsatt effekt, med ökat klotter, framför allt i anslutning till väggarna. En nyckelfaktor för att förhindra detta scenario är en fungerande infrastruktur kring väggen samt en stabil organisation bakom där även målarna själva är delaktiga. Generellt har Halmstad i nuläget mycket lite problem med klotter. I dialog med polisen och försäkringsbolag har det framkommit att det finns en rädsla för ökat klotter samt ungdomsbrottlighet som en följd av en legal vägg. Väggen bör dock inte ses som en brottsförebyggande åtgärd, dock ser vi det som en viktig preventiv åtgärd att arbeta i nära samverkan med polis och till exempel brottsförebyggande rådet (Brå). Bakgrunden till förslaget att undersöka förutsättningarna för ett graffitiplank på Söndrumskolans område bygger på tanken att skapa en kontinuitet och koppling till graffitikonstverket Vad vi vill. I dialog med skolans ledning har det framkommit att man på detta sätt ser möjligheter att låta eleverna i en specifik årskurs själva få prova på konstformen som en del i den pedagogiska undervisningen. Planket ska således inte vara öppet för allmänheten att måla. Analys, förslag och motivering I och med de offentliga konstverk som utförts av graffitikonstnärer har Halmstads kommun tagit ställning till att graffiti är en konstform likvärdig andra etablerade konstformer. För att då också främja den lokala graffitikonstens utveckling samt att skapa en arena för nationella och internationella graffitiprojekt är en öppen konstvägg en del i arbetet med målet att Halmstad ska utvecklas till att bli ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet. Det är dock viktigt att utvidga begreppet mot en bredare definition där även andra uttryckssätt inom konsten kan ta plats. Det viktigt att prata om en öppen konstvägg som även är öppen för andra konstnärer som inte 3 63
8 nödvändigtvis behöver ha en bakgrund inom graffiti. Genom att likställa en sådan konstvägg med ett offentligt konstverk och placera den på en synbar och tillgänglig plats markerar vi också vår syn på graffitins status. På så sätt blir väggen också en naturlig del av den offentliga konsten i Halmstad. I Halmstad skulle man kunna tänka sig kombinationer av de olika tre grundtyperna som presenteras i bilaga 1. En öppen vägg med bra infrastruktur är en grundförutsättning, där man under större delen av året ger konstnärerna fria tyglar. Men möjligheten finns också att vid särskilda tillfällen att bjuda in erfarna konstnärer som målar eller håller workshops. En viktig faktor för en öppen vägg är en väl fungerande infrastruktur. Ett flertal platser har undersökts där det redan finns infrastrukturer (sophantering, tillsyn, etc). Ingen lämplig, redan existerande vägg har identifierats, varpå slutsatsen är att en vägg måste byggas. En viktig aspekt i arbetet med att identifiera en plats har också varit att den är väl synlig för allmänheten och tillgänglig från centrala kommunikationspunkter som buss- och tågstation. Den mest lämpade placeringen anser Kulturförvaltningen är i anslutning till Skateparken i Halmstads Arena (se utredning bil. 2). Här finns flera synergieffekter utifrån målgrupperna, men också risker, då en viss nedskräpning/klotter i vissa fall har noteras i närområdena när legala väggar uppförts. Dialog har förts med Skateklubben som ställer sig försiktigt positiva till anslutande öppen konstvägg. När det gäller utformning finns ett färdigt förslag från Kulturförvaltningen där kostnaderna beräknas till ca.60 000 kr. I denna summa ligger dock ingen driftskostnad, inte heller kringkostnader i form av belysning och övrig infrastruktur (bilaga 2) Den mest centrala framgångsfaktorn i uppförandet av en vägg är att hitta en stabil och hållbar organisatorisk modell bakom driften. I nuläget finns ingen självklar lösning på organisation bakom en öppen konstvägg i Halmstad. Ett försök har gjorts att organisera konstnärer via föreningsformen som därmed skulle kunna få ett driftstöd. Det fanns dock ett lågt intresse från de, i första hand, graffitiintresserade konstnärerna. Vi ser i nuläget istället en möjlighet till en samverkansmodell mellan flera parter. Viktiga i en sådan samverkan är Nolltrefem och fritidsgårdarna (nya Ung-kulturavdelningen), Konstenheten Teknik- och fritid och, utifrån eventuell placering som nämns ovan, Halmstad Arena och Halmstad Skateboardklubb. Kulturförvaltningen ser det som en nödvändighet att en sådan organisatorisk samverkansmodell sjösätts innan en vägg uppförs. En öppen konstvägg kan också innebära samverkan med studieförbunden, arbetsförmedlingen samt polis och Brå. Att bygga ett nätverk med de andra halländska kommunerna och deras arbete med graffiti kan också gynna båda Halmstadsväggen och graffitikonsten i regionen. Flera andra kommuner ligger i startgroparna för offentliga graffitiväggar, bl. a Kungsbacka. Kulturförvaltningen rekommenderar kulturnämnden att ställa sig positiva till uppförandet av en legal graffitivägg, eller en öppen konstvägg, så snart en lämplig organisatorisk form för en långsiktig och hållbar drift kan identifieras och implementeras. När det gäller uppdragets andra del - att titta på möjligheterna att uppföra ett plank på Söndrumskolan rekommenderar Kulturförvaltningen att kulturförvaltningen ställer sig uppmuntrande till förslaget, men att det ligger på skolans ansvar att uppföra och skapa 64 4
8 en pedagogisk verksamhet kring planket som enbart är tänkt att användas i undervisningssyfte. Däremot ser Kulturförvaltningen sig som en samverkanspartner, både gällande kompetens och resurser när det gäller specifika konstpedagogiska tillfälliga aktiviteter. Att förena uppdragen och förlägga den öppna väggen på Söndrumskolans område bedöms inte som aktuellt utifrån plankets begränsade användningsområde. Konsekvenser En öppen konstvägg kan ses som ett demokratiprojekt där, i princip alla medborgare får rätten att uttrycka sig. Att få möjlighet att göra ett fritt val och ägna sig åt den kulturaktivitet du vill är en viktig beståndsdel i en levande demokrati. I det avseendet är det självklart att ge stöd åt konstformen graffiti. Att förbjuda eller försvåra för utövarna kan i förlängningen ses som en censur och ett övergrepp på våra demokratiska rättigheter. Det råder i dag kraftigt delade meningar i samhället kring öppna väggar och det finns mängder av forskning och statistik som pekar åt motsatta håll. Det KAN innebära en ökning av olagligt klotter, men det KAN lika gärna stävja klotter. Framgångsfaktorerna handlar om att lyfta det till en etablerad konstform samt att hitta en stabil samverkansmodell kring drift, där flera aktörer kan bidra med både resurser och kompetens. Uppförandet av en öppen konstvägg bör därmed inte ses som ett tillfälligt projekt utan som en långsiktig investering som kommer generera kreativitet och öppenhet till staden, men som också kommer bära kostnader och kräva ett stort engagemang. Ärendets beredning Inom kommunen Joacim Eneroth, Kulturförvaltningen Ulrika Rehnfors, Nolltrefem Karolina Peterson, Konstenheten Hans Åkerlund, Söndrumskolan Andra grupper Hugo Röijgård, graffitifrämjandet, Jacob Kimvall, doktorand vid Stockholm universitet. Dialogmöte med bl. a representanter från polisen och trygga Halmstad. Dialogmöten med unga graffitimålare samt representanter från Skateparken. Fackliga organisationer - Lista över bilagor Bilaga 1 Placering, utformning och kostnad. 65 5
8 Bilaga 2 Olika typer och användningsmodeller för lagliga väggar För Kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef, Kulturförvaltningen Karolina Peterson Enhetschef, Konstenheten 6 66
8 1(2) Bilaga nr 2014-10-08 Diarienummer: KN 2014/0249 Version:1,0 Beslutsorgan: KN <Konst > E-post: karolina.peterson@halmstad.se Telefon: 0727157223 Bilaga 1 Olika användningsmodeller för öppna och semi-öppna väggar Den 21 augusti besökte Jacob Kimvall, konstkritiker och doktorand i konstvetenskap, Halmstad för att hålla en föreläsning om hur öppna graffitiväggar fungerar. Fokus i hans föreläsning låg på hur graffiti kan liknas vid scenkonst där man sätter upp en föreställning under en period för att sedan ge plats åt någon annan på scen. På liknande sätt som en graffitimålning efter ett tag målas över. Kimvall delar upp väggarna i tre grundtyper: Utställningen Exempel: Graffiti Hall of Fame i New York Här är konstnärerna formellt utvalda av en curator eller en institution utifrån en viss konstnärlig nivå. Livslängden på målningarna är förutbestämd och har ofta syftet att ge besökarna en konstupplevelse av stor kvalité eller för att skapa medial uppmärksamhet kring ett område/tema. Här är materialet i de flesta fall bekostat av intuitionen och arvoden betalas ut till konstnärerna. Scenen Exempel: 5Pointz i New York Här finns en organisering och formell styrning bakom vilken väggyta konstnären får tillgång till och hur länge de olika målningarna får vara kvar. I vissa fall görs även en bedömning av den konstnärliga nivån och där får mer erfarna målare en mer framträdande placering. Inget arvode utgår och allt material bekostas av konstnären själv. Den öppna väggen Exempel: P-huset Anna i Malmö och Kolhamnen i Norrköping Det här är den vanligaste och kanske enda formen av laglig graffiti i Sverige (bortsett från permanenta graffitiverk). Här finns ingen reglering av vem som målar eller vad 67 1
8 som målas. Oftast saknas det infrastruktur och varken ideella organisationer eller andra institutioner sköter om väggarna. Brist på sophantering, tillgång till toalett m.m. kan ses som en anledning till att dessa väggar ibland möter kritik. I Halmstad skulle man kunna tänka sig kombinationer av de olika tre grundtyperna. En öppen vägg med bra infrastruktur är en grundförutsättning, där man under större delen av året ger konstnärerna fria tyglar. Men möjligheten finns också att vid särskilda tillfällen att bjuda in erfarna konstnärer som målar eller håller workshops. Här kan man också curera motiv och teman utifrån aktuella och närliggande arrangemang och händelser. Skisstävlingar kan anordnas där vinnande bidrag får sitt pris i form av färg för att genomföra skissen på väggen. En öppen konstvägg ger också möjlighet till kommunens skolor att ha bildlektioner där eleverna får måla stort och synligt. Möjlighet att boka vägg och en graffitihandledare för företag och organisationer. PRO-graffiti (unga lär pensionärer att måla) och många andra möjligheter finns. 68 2
8 1(3) Bilaga nr 2 2014-10-08 Diarienummer: KN 2014/0249 Version:1,0 Beslutsorgan: KN <Konst> E-post: karolina.peterson@halmstad.se Telefon: Bilaga 2 Placering, utformning, kostnad Placering av en öppen konstvägg i Halmstad bör ta hänsyn till de olika syften som är bakomliggande med en sådan vägg. Att se den som ett offentligt konstverk och ett verktyg för att höja statusen på graffitikonst förutsätter att den placeras på en plats där den är lättillgänglig och synlig för allmänheten. För att skapa en plats där väggen kan bidra till positiva sociala effekter, där ett häng kan skapa gemenskap bland utövarna, bör det finnas tillgång till bänkar, toaletter och t.ex. café. Om man förutsätter att väggen i främsta hand kommer användas av graffitimålare bör man också ta stor hänsyn till graffitikulturens oskrivna regler samt förutsättningar för hur det fungerar att måla stora motiv med sprayburkar. Storlek och utformning av väggen är även beroende av att både erfarna målare och nybörjare kommer vilja använda den, därför bör man skapa förutsättningar för att både stora påkostade målningar och de som vill testa att måla med sprayburkar för första gången ska kunna samsas sida vid sida. Följande har framkommit under vårens möten och i samtal med graffitimålare: Storlek: erfarenhet från väggar i andra städer visar att ca 2,5 meter är en önskvärd höjd. Längd på väggen är givetvis beroende av hur många utövare som kommer att använda den. Kort vägg med många utövare innebär ju att målningarna kommer ha kort livslängd. Under våren framkom en önskan om 60 löpmeter att måla på. Dessa meter delas i tre sektioner: för nybörjare, vanliga målningar och avancerade burners. Den senare bör tilldelas den större delen av väggen. En av graffitikulturens oskrivna regler är att man aldrig målar över någon som är bättre än en själv. Förutsättningar för att kunna utföra målningar med sprayburkar är att det inte blåser för mycket, att det går att ta några steg tillbaka och se helheten av sitt pågående arbete samt att man inte behöver baka ut i t.ex. en cykelbana med risk 1 69
8 för krockar med förbipasserande. Ytan på väggen bör vara plan och helst av betong, men ett träplank är ett bra alternativ att börja med. Placeringen är viktig för att utövarna ska känna att det är deras vägg och vara bekväma med att måla där. Helst inte mitt i centrum. Förslag som uppkommit: Utmed järnvägsspåren, Stationsparken, Slottsparken, Prins Bertils Stig, Skateparken. Utifrån ovanstående har Skateparken setts som den mest lämpliga placering hittills. Dels på grund av att Halmstads arena vill satsa på en tydligare ungdomsprofil och skapa ett multiområde: bad-skatepark-graffiti (och på sikt kanske parkour-klättring-m.m.). Dels på grund av läget med en infartsväg till Halmstad vilket skulle göra väggen som nytt offentligt konstverk synlig för många. Halmstads Skateboardklubb som är engagerade i skateparken driver dessutom ett café på plats och är en naturlig mötesplats för unga halmstadsbor redan idag. I dialog mellan Henrik Cederlund (Halmstad Skateboardklubb), Ludvig Grim Nyberg, William Magnusson, Dalia Roslin (lokala graffitimålare), Ola Magnusson, Kai Kvemo, Charlotte Svensson (Teknik- och fritid), Ulrika Rehnfors, Josiane Saade och Joacim Eneroth (Kulturförvaltningen) föreslogs placering enligt fotomontage ovan. Bakom själva skateparken finns en gräskulle vilket ger yta för graffitimålarna att utföra sina verk och den upphöjda placeringen gör väggen väl synlig från väg och för förbipasserande samtidigt som det blir en effektfull backdrop till skateparken. Det bör dock tilläggas att det finns en oro hos Halmstad Skateboardklubb att det kommer klottras på deras ytor och att sprayfärg förstör ytan och gör den svårare att åka på. Viktigt att ta hänsyn till när man bestämmer placering av en vägg där det är tillåtet att måla graffiti är att folk kan uppleva lukten från färgen som obehaglig, därför är en placering med ett generöst avstånd från bostäder att föredra. 70 2