Medverkande under em:

Hälso- och sjukvårdsnämnden DATUM DIARIENR 2008-05-20 HN-HOS08-021 PROTOKOLL Sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämndens psykiatriberedning Datum: 2008-05-20 Plats: Ledamöter: Anmält förhinder: Ej anmält förhinder: Sekreterare: Medverkande på fm: Deltagare under fm: Medverkande under em: Deltagare under em: Kommunhuset, Strängnäs Kristina Fransson (m), ordförande Mattias Claesson (c) Åke Wejéus (kd) Ylva G Karlsson (mp) Anita Neuhaus (s), vice ordf Åsa Kullgren (s) Ulrica Truedsson (s) Lennart Clarstedt (v) Richard Karlsson (fp) Börje Löfgren (m) Göte Eriksson (s) Göran Gustavsson Christina Gustafsson, resultatenhetschef Marie Askerstam, sektionschef Mats Henningson Torbjörn Olsson Inger Eklind Birgitta Lundström Anna Gezelius Bernice Calissendorff David Ershammar Carin Aissa Lena Gothefors Johan Lindström Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\psb\2008\(3) 20 maj\kallelse och dagordning\protokoll 080520.doc Utskriftsdatum: 2008-06- SID 1(6) 11 14:29

A. SAMMANTRÄDET ÖPPNAS 16 Inledning Ordföranden Kristina Fransson hälsade alla välkomna och riktade ett särskilt välkommen till Christina Gustafsson och Marie Askerstam från Södertälje vilka ska presentera Södertäljemodellen. Ordföranden förklarade därefter sammanträdet för öppnat och förslaget till dagordning godkändes. 17 Val av justerare Anita Neuhaus (s) valdes att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll. B. INFORMATION OCH PRESENTATION Presentation av Södertäljemodellen Beredningen hade bjudit in Christina Gustafsson, resultatenhetschef, och Marie Askerstam, sektionschef, från Södertälje för att presentera uppbyggnaden och erfarenheterna av Södertäljemodellen. Christina och Marie inledde med att beskriva bakgrunden till hur projektet hade startat och om hur upptagningsområdet och målgruppen ser ut. Christina och Marie fortsatte att informera om - Framgångsfaktorer o Tid till måldiskussion o Tillit o Starkt ledningsstöd o Bärande idéer kontinuitet i relationerna inget bollande o Gemensamma övergripande mål o Undvik millimeterrättvisa - Arbetet med nyinsjuknade - Behandlingen av psykospatienter - Gemensam vårdplanering - Mötesplanering ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\psb\2008\(3) 20 maj\kallelse och dagordning\protokoll 080520.doc Utskriftsdatum: 2008-06- SID 2(6) 11 14:29

Christina och Marie berättade vidare om resurserna och hur bemanningen och personalsammansättningen ser. - Psykiskt beroendeteam (PBT) - Nyinsjuknande team (NIP team) - Gårdarna - Gästhuset - Avdelningarna - Kommunens boenden som omfattar fyra olika enheter - Två enheter för arbetsträning och sysselsättning Christina och Marie informerade också om - Samverkansformer - Organisationen för samverkan - Samverkansöverenskommelser - Uppföljning - Ekonomi Christina och Marie sammanfattade framgången för projektet i följande punkter - under samma tak - gemensam ideologisk värdegrund - gemensam plattform - gemensamma uppdrag - gemensamma mål Ledamöterna ställde frågor och diskuterade. Ordföranden tackade för den intressanta presentationen av modellen. OH-bilder från Christinas och Maries presentation bifogas protokollet. ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\psb\2008\(3) 20 maj\kallelse och dagordning\protokoll 080520.doc Utskriftsdatum: 2008-06- SID 3(6) 11 14:29

19 Nästa sammanträde Beredningen har sitt nästa ordinarie sammanträde den 2 september Vid detta sammanträde kommer beredningen att träffa verksamhetschefer och personal från barn- och ungdomspsykiatrins tre enheter i länet. Vid detta tillfälle kommer beredningen också att träffa representanter från Eskilstuna kommuns sociala beredning och hälso- och sjukvårdsnämndens norra samverkansberedning. Sammanträdet är förlagt till Pandion på Mälarsjukhuset. Extra sammanträde Dessförinnan planerar presidiet förstärkt med en ledamot och med representanter från Eskilstuna kommun och Psykiatriska kliniken i Eskilstuna och en extern konsult att ha ett arbetsgruppsammanträde på eftermiddagen den 19 augusti omkring brukarmedverkan och brukarinflytande. 20 Övriga frågor Dubbeldiagnos Ulrica Truedsson (s) aktualiserade en fråga om ett projekt om dubbeldiagnoser som kommunpolitikerna i Katrineholm hade efterlyst vid västra samverkansberedningens senaste sammanträde med representanter från Katrineholm och Vingåker. Katrineholms och Vingåkers representanter var angelägna om en fortsatt samverkan omkring det projekt om dubbeldiagnoser som inleddes inom ramen för Miltonprojektet. Socialnämnderna i både Katrineholm och Vingåker var intresserade av att fortsätta denna samverkan med beslut om detta i ryggen medan landstingets psykiatriska klinik i västra/södra länsdelen inte hade besvarat framställan om gemensamma åtaganden i detta projekt. Beredningen var angelägen om att få en förklaring från Jonas Borgman och att få till stånd en lösning på frågan. Beredningen uppdrog till sekreteraren att via Jonas Borgman snarast få besked. Reflektion efter presentationen av Södertäljemodellen Lennart Clarstedt (v) var nöjd med presentationen av Södertäljemodellen och reflekterade över hur beredningen kan få ett tydligt mandat att arbeta vidare med frågan för att få kommunerna intresserade av att tillsammans med landstinget etablera något liknande i Sörmland. I diskussionen påpekades att det finns flera liknande exempel på samverkansmodeller. Ett sådant exempel är Lysekilsmodellen. ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\psb\2008\(3) 20 maj\kallelse och dagordning\protokoll 080520.doc Utskriftsdatum: 2008-06- SID 5(6) 11 14:29

SÖDERTÄLJEMODELLEN

vanföreställningar och inre röster hyresskuld och vräkningshot ensamhet isolering konflikt med närstående skräck och ångest på natten utan arbete suicidtankar Ekonomiskt kaos högar av tvätt, disk Och damm Invadering av medianyheter avståndstagande grannar

SÖDERTÄLJE, NYKVARN OCH SALEMS KOMMUNER Psykiatriska klinikens upptagningsområde ca 106 000 invånare Södertälje 82 000 inv, Salem 15 000 inv, Nykvarn 9 000 inv. Stockholms läns landsting

HISTORIK Psykiatrireformen - 1995 det ska inte få hända igen Gemensamt mål: totalansvar för målgruppen inget bollande mellan stolar Första enheten 1996, fullt utbyggt 1997

FRAMGÅNGSFAKTORER Tid till måldiskussion- landsting och kommun tillsammans Tillit Tydligt uppdrag Emma i centrum Starkt ledningsstöd

BÄRANDE IDÉER Kontinuitet i relationen Inget bollande 1 + 1 = 3

GEMENSAMMA ÖVERGRIPANDE MÅL Att utveckla livskvalitén och därmed minska ohälsan genom Sociala relationer och gemenskap sysselsättning Behovsanpassat boende Flexibel och lättillgänglig psykiatrisk behandling Planera och utvärdera stödet tillsammans med brukaren

GRENGÅRDEN Behandlings-/ rehabiliteringsenhet SYDGÅRDEN Behandlings-/ rehabiliteringsenhet ÖSTERÄNG Behandlings-/ rehabiliteringsenhet

PERSONAL PÅ BEHANDLINGS/ REHABILITERINGSENHET Landstinget Enhetschef Läkare Sjuksköterska Skötare Arbetsterapeut Psykolog Gemensamt Receptionspersonal Lokalvårdare Kommunen Enhetschef Socionom Socialsekreterare Boendestödjare Arbetsterapeut Rehabiliteringsassistent

ARBETE MED NYINSJUKNADE - behandlingsprogrammet har som mål att erbjuda Snabb hjälp Flexibilitet, tillgänglighet och kontinuitet Krisperspektiv Familj och nätverksinriktning Gästhuset Låg neuroleptikaanvändning Psykopedagogik Tillgång till socialtjänstens insatser

GEMENSAM VÅRDPLANERING RUTINER Remissgrupp Planeringskonferens Samordnare (CM) utses Möten Samordnare (CM) Nätverksmöten CAN-skattning Rehabiliteringsplan Kontinuerlig uppföljning Insatser Ex Medicinering Boendestöd Sysselsättning Träning av kognitiva svårigheter Psykopedagogiska metoder Nätverksbyggande

BRIGGEN - sysselsättning AVDELNINGAR - heldygnsvård TROLLSLÄNDAN - Boende DD GÄSUSET Gästhuset krishus -krishus GRENGÅRDEN -behandlings/ rehabiliteringsenhet BRAGEBO - boende ARBETE o MENING -Arbetsträning -Sysselsättning - Skapande verksamhet PBT psykiatriskt beroendeteam LAMPAN - boende NIP-teamet Nyinsjuknade i psykos KLIPPAN - sysselsättning SYDGÅRDEN -behandlings/ rehabiliteringsenhet HÖJDEN - boende ÖSTERÄNG -behandlings/ rehabiliteringsenhet

SAMVERKANSFORMER SÖDERTÄLJE Under samma tak Två samordnare (CM) för varje patient Skriftlig rehabiliteringsplan där kommunala och landstingsinsatser finns med Nätverksmöten Gemensam handledning och utbildning Parledarskap Gemensamma arbetsplatsträffar Styrgrupp Att gå över yrkesgränser

Organisation IFO Vuxen Missbruk Psykiatri 2006-12-28 IFO/Vuxen Missbruk Psykiatri Resultatområdeschef Myndighets -enhet Resultatenhetschef Enhet för skyddat boende Resultatenhetschef Resultatenhetschef Grengården Resultatenhetschef Sydgården Resultatenhetschef Österäng Öppenvårds -enhet Resultatenhetschef Sjöstjärnan PBT Klippan Briggen Lampan Höjden Berget RIA:s dagverksamhet Härbärget Lågtröskelboende Zebran Nova Trollsländan Social psykiatriska enheten Resultatenhetschef Bragebo Resultatenhetschef Gruppboende Personliga ombud

Psykiatriska kliniken Verksamhetsskiss 2007 03 02 Chefsöverläkare Stab Samverkansgrupp Bokcafé Allmänpsykiatriska sektionen Psykossektionen Heldygnsvårdssektionen KOM-teamet Grengården Behandlingsteamet Österäng Allmänpsykiatriska rehabiliteringsenheten Sydgården Avd 34 Avd 36 Äldrepsykiatriska enheten Mottagningen för unga Gästhuset NIP-teamet Avd 38 Psykoterapienheten PBT

ORGANISATION FÖR SAMVERKAN Styrgrupp Områdesledningsgrupp för psykosöppenvården Ledningsgrupp Allmänpsyk. Ledningsgrupp Gren Ledningsgrupp Syd Ledningsgrupp Österäng Ledningsgrupp MfU Referensgrupp brukarorganisationerna

FRAMGÅNGSFAKTORER Under samma tak Gemensam ideologisk värdegrund Gemensamma uppdrag Gemensamma mål

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSEN (UTDRAG) Utgångspunkter för samverkan ska vara Avtal för lokal samverkan i Södertälje kommun Den gemensamt formulerade visionen för psykiatrireformens målgrupp Helhetssyn på den enskildes och den anhöriges behov Respekt för den andra huvudmannens kunnande Optimal effekt av insatserna genom samverkan

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSEN (Styrgruppens uppgifter utdrag) Vidareutveckling av visioner, gemensamma mål och uppföljning på gemensamma enheter Att fatta beslut kring t ex brukarrevision, utbildningsinsatser o uppföljning Diskussioner i övergripande gemensamma frågor

EXEMPEL PÅ RIKTLINJER Regionala vårdprogram (L) Fokusrapport DD (L) Vårdöverenskommelsen (L) Samverkansöverenskommelsen (L+K) LOKAL ARBETSPLAN Mål & Budget (K) (SoL) Riktlinjer för tillämpning (K)

HUR FÖLJER VI UPP? Rehabiliteringsplaner enskild uppföljning Arbetsplanerna kommun/landstingsgemensamma Statistik (ESL, antal rehab.planer, anhörigarbete, antal dygn i slv, antal placeringar, antal CAN-skattade könsskillnader mm) CAN

METOD CAN 90 patienter av 218 som följts från 1997 till 2006 36 kvinnor och 54 män Medelålder 2006: kvinnor 48 år, män 49 år Medianålder 2006: 49 år för båda könen Diagnos mest schizofreni, några med schizoaffektiv psykos och några med bipolär sjukdom

De fem områden där flest patienter uppfattade sig ha allvarliga problem 1997/98 (n=90) resp 2006 (n=90) Livsområde Andel patienter med allvarliga problem 1997/98, procent Andel patienter med allvarliga problem 2006, procent Nära relationer 18 5 Emotionella 15 5 besvär Psykotiska 14 5 symptom Sociala 14 4 kontakter Fysisk hälsa 12 9

GEMENSAM PLANERING AV VERKSAMHETEN PÅ REHABILITERINGSENHETERNA OCH PBT Gemensam planering: daglig arbetsplanering APT handledning kompetensutvecklingsplan för personalen gemensam verksamhetsplan/arbetsplan arbetsmiljöplanering

PARLEDARSKAP - styrkor och framgångsfaktorer Mandat i bägge organisationerna Utvidgat kompetensområde i ledarskapet Möjlighet utnyttja varandras styrkor Backup mindre ensamarbete Träning i nätverksarbete och problemlösning Mindre sårbart kontinuitet

PARLEDARSKAP - svårigheter och utmaningar Kräver avvägningar och kompromissande Alltid udda i den egna organisationen Ständig lärande att hantera de olika styrprocesserna i moderorganisationerna Att hitta ledare med samverkanskompetens

EKONOMI - nyckeltal Vårdkostnad i slutenvård ca 4000 kr/dygn Kommunal externplacering ca 1600 kr/dygn Öppenvård rehabiliteringsenheterna ca 30 000 kr/år och huvudman. (ca 82 kronor/dygn och huvudman)

Allmänpsykiatriska rehabiliteringsenheten MfU Mottagningen för unga Dagverksamhet för äldre

UTVECKLINGSOMRÅDEN Undvika stelnad organisation Gemensam dokumentation Delaktighet från brukare och anhöriga

Hälso- och sjukvårdsnämnden BILAGA 1 PsB 18/08 DATUM DIARIENR Göran Gustavsson 2008-05-20 HN-HOS08-021 Till hälso- och sjukvårdsnämnden Utlåtande om uppdraget att på remiss lämna synpunkter på modellen för landstingsfinansierad privat psykoterapi Inledning På hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 13 december 2007 uppdrog nämnden till psykiatriberedningen att pröva förslaget till modell för landstingsfinansierad privat psykoterapi och därefter återkomma till nämnden med förslag till beslut. Bakgrund Landstingsstyrelsen gav i mars 2006 landstingsdirektören i uppdrag att ta fram en modell för administrativa rutiner som främjar tillgänglighet och kostnadskontroll för landstingsfinansierad privat psykoterapi LS-LED06-119. Bakgrunden till uppdraget var att efterfrågan på landstingsfinansierad privat psykoterapi har ökat successivt och särskilt från år 2006 då enligt politiskt beslut alla kunde söka direkt till privata psykoterapeuter. Beviljande för landstingsfinansierad privat psykoterapi sker för närvarande endast utifrån de medel som står till buds. För att politiskt bereda ärendet om modell för landstingsfinansierad privat psykoterapi remitterade hälso- och sjukvårdsnämnden ( 126/07) ärendet till psykiatriberedningen. Beredningens beredning När psykiatriberedningen fick uppdraget av hälso- och sjukvårdsnämnden uppdrog beredningen till sitt presidium att utarbeta ett förslag till de synpunkter som beredningen ska överlämna till nämnden. I sitt arbete har presidiet träffat två representanter för arbetsgruppen, som har utrett frågan om modellen, varav en privatpraktiserande psykoterapeut; och fått en genomgång av slutrapportens förslag vad gäller - bedömningskriterier - bedömningsmodell Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tel 0155-24 50 00 E-mail landstinget.sormland@dll.se ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\psb\2008\(3) 20 maj\psykoterapi\bilaga 1 Utlåtande uppdraget om privat psykoterapi version SID 1(3) 2.doc Utskriftsdatum: 2008-06-16 15:37

- samarbetsformer och - uppföljningsmodell. Efter denna genomgång kan presidiet konstatera att modellen innehåller flera intressanta komponenter samtidigt som modellen ger intryck av att vara mycket byråkratisk och krånglig och inte särskilt kostnadseffektiv. Vid beredningens besök på psykiatriska kliniken i Nyköping fick beredningen signaler från de verksamhetsansvariga att man inte var överens med arbetsgruppen om den föreslagna modellen för hantering av den privata psykoterapin. Med stöd av detta har presidiet förstärkt med en ledamot från beredningen även träffat representanter för den psykiatriska verksamheten och fått en beskrivning av deras syn på förslaget.. Vid detta möte framgick det tydligt att den psykiatriska verksamheten inte stödjer förslaget till modell utan snarare förkastar detta. Dessa synpunkter hade verksamheten redovisat i sina remissynpunkter på förslaget vilket inte har kommit till beredningens kännedom tidigare. Detta komplicerar bedömningen av den ursprungliga modellen. Naturligtvis är det så att det är primärvården som har en större del av ansvaret och att patientgruppen tillhör primärvården. Det är också så att uppdraget ligger inom ramen för vårdöverenskommelsen mellan primärvården och psykiatrin. Trots detta inger frågan enligt beredningen en viss oro med tanke på att primärvården inte är tillräckligt rustad för att ta hand om denna kategori av patienter. Visserligen är det primärvårdens sak att rekrytera psykologer, kuratorer eller psykoterapeuter för att kunna klara av detta uppdrag men där är vi inte än. Detta leder till att beredningen befarar att primärvården inte mäktar med en sådan lösning. Samtidigt pågår det ett stort arbete med att ta fram en ny ersättningsmodell för primärvården. En modell som kommer att påverka hela primärvården inklusive privata aktörer. På riksplanet pågår det vidare diskussioner om att erbjuda nya förutsättningar för aktörer med privata etableringar, vilket också bör invägas beträffande landstingsfinansierad privat psykoterapi. Det betyder att förutsättningarna för beredningens uppdrag att ge synpunkter på modellen har förändrats. ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\psb\2008\(3) 20 maj\psykoterapi\bilaga 1 Utlåtande uppdraget om privat psykoterapi version SID 2(3) 2.doc Utskriftsdatum: 2008-06-16 15:37

Lednings- och verksamhetsstöd HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Monica Reuter 2008-01-03 HN-HOS6-034 SLUTRAPPORT - SAMVERKAN PSYKOTERAPI Inledning Hans Tanghöj, divisionschef Närvård, har givit utvecklingsenheten hälsooch sjukvård i uppdrag att tydliggöra landstingets respektive de privata psykoterapeuternas åtaganden och villkor vad gäller psykoterapeutisk behandling samt att, med utgångspunkt i landstingsstyrelsens beslut LS-LED06-119, ta fram en modell för administrativa rutiner som främjar tillgänglighet och kostnadskontroll. Avrapportering Arbetet i gruppen har koncentrerats till uppdragets fem huvudpunkter: 1. Definiera och tydliggöra bedömningskriterier för privat psykoterapeutisk behandling. 2. Tydliggöra var olika patientgrupper kan få sin behandling. 3. Hitta en modell för var och hur bedömning inför privat psykoterapi ska ske. 4. Hitta samarbetsformer mellan psykiatrin, de privata vårdgivarna och primärvården. 5. Hitta en modell för uppföljning och utvärdering beträffande kvalitet, rutiner, ekonomi m.m. Bedömningskriterier Definiera och tydliggöra bedömningskriterier för privat psykoterapeutisk behandling. I samband med ny upphandling av privata psykoterapeuter hösten 2005 vidareutvecklades tidigare bedömningskriterier för privat psykoterapi. Arbetsgruppen har gått igenom dessa och gjort ytterligare förändringar. Riktlinjer för bedömning av individuell psykoterapi För att en patient ska kunna erbjudas psykoterapi hos psykoterapeut med vårdavtal ska samtliga nedan angivna omständigheter föreligga samtidigt: Patienten ska vara över 18 år och folkbokförd inom Landstinget Sörmland Namn: Titel: Telefon (Direkt): Mobil: Monica Reuter 0155-24 53 43 070-398 58 00 E-post: Besöksadress: Postadress: monica.reuter@dll.se Nyköpings lasarett 611 85 Nyköping Fax: Telefon (Växel): E-post (Landstinget): ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\psb\2008\(3) 20 maj\psykoterapi\bilaga 3 Slutrapport Samverkan psykoterapi.doc Utskriftsdatum: 2008-06-16 Sidan 1(8) 15:43

Lednings- och verksamhetsstöd HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Monica Reuter 2008-01-03 Målet för behandlingen ska vara att bota eller lindra diagnostiserbara psykiska besvär och lidanden att förebygga ytterligare nedsättning av funktionsförmågan Jagresurser skall finnas, d v s patienten bedöms ha en förändringsbenägenhet. Detta förutsätter förmåga till självreflektion och aktivt deltagande i terapiprocessen. Diagnoser som är aktuella för individuell psykoterapi Depressiva reaktioner på aktuell/förfluten livssituation Kriser som inte kunnat bearbetas (överdeterminerade) Ångestproblematik Lättare psykosomatisk problematik Svårigheter att relatera till andra människor (dvs ej samlevnadsproblem, vilka hänvisas till familjerådgivningen) Specifika fobier Positiva kriterier: Upplever sin nuvarande situation otillfredsställande, det finns en motivation till och behov av förändring Är införstådd med att svårigheterna kan vara av psykologisk natur Har förmåga att knyta an till andra Har eller har haft en viss stabilitet i arbetslivet, studier och i relationer Negativa kriterier: Pågående missbruk av alkohol, läkemedel eller andra droger Svår psykiatrisk problematik, såsom psykos, schizofreni, bipolär sjukdom, djup depression, svår ångest och/eller tvångsproblematik, personlighetsstörning Utagerande beteende Aktuella suicidförsök Starkt befäst psykosomatisk problematik Pågående samtalskontakt inom psykiatrin Genomgått längre psykoterapi (30 timmar eller mer) inom en 8-årsperiod Omfattande och aktuell psykosocial/ekonomisk problematik Neuropsykiatrisk problematik Begränsning En person som uppfyller ett eller flera av de negativa kriterierna ska ej beviljas psykoterapi enligt vårdavtal ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\psb\2008\(3) 20 maj\psykoterapi\bilaga 3 Slutrapport Samverkan psykoterapi.doc Utskriftsdatum: 2008-06-16 SID 2(8) 15:43

Lednings- och verksamhetsstöd HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Monica Reuter 2008-01-03 Personer som av utbildningsskäl behöver psykoterapi (t ex egen terapi inom psykoterapiutbildning) skall ej beviljas psykoterapi enligt vårdavtal. Riktlinjer för bedömning av familjeterapi För att en familj ska kunna erbjudas psykoterapi i privat regi ska nedanstående angivna omständigheter föreligga samtidigt: Målgruppen är familjer med barn under 18 år, där någon av vårdnadshavarna är folkbokförd inom Landstinget Sörmland och någon i familjen har psykiatriska symtom Målet för behandlingen ska vara att mildra dysfunktionella familjemönster Det ska finnas en öppenhet och vilja till förändring inom familjen Familjeterapin kan bedrivas med hela eller delar av familjen/nätverket Par utan barn hänvisas till familjerådgivning, psykiatrisk öppenvård eller annan lämplig instans. Prioritering Sjukdomsbehandling, då det föreligger ett subjektivt lidande med risk för destruktiv utveckling för en individ eller familj. Förmåga att kunna använda sig av den aktuella psykoterapin. Behandling för personer verksamma inom människovårdande yrken. Genomförande av behandling Den psykoterapeutiska behandlingen förväntas genomföras med viss intensitet, samt bedrivas med kontinuitet. Behandlingen måste slutföras inom ett och ett halvt år efter första samtalet. Därutöver kan två boostersessioner beviljas inom två år efter första samtalet. Behandling var? Tydliggöra var olika patientgrupper kan få sin behandling Bedömningskriterierna (se ovan) tillsammans med kommande samverkansdokument mellan psykiatri och primärvård i länet samt befintliga vårdpro- ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\psb\2008\(3) 20 maj\psykoterapi\bilaga 3 Slutrapport Samverkan psykoterapi.doc Utskriftsdatum: 2008-06-16 SID 3(8) 15:43

Lednings- och verksamhetsstöd HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Monica Reuter 2008-01-03 gram är de dokument som ligger som grund för bedömning om var patienten bäst får sin behandling. Bedömningsmodell Hitta en modell för var och hur bedömning inför privat psykoterapi ska ske Patienten hänvisas till en av ca tio legitimerade psykoterapeuter inom psykiatrin, jämnt fördelade över länet, vilka bildar en bedömargrupp. Bedömarna fattar beslut om huruvida vårdbehov föreligger. Om så är fallet bedöms vårdnivå: psykoterapeutisk behandling hos privat psykoterapeut eller inom psykiatrin alternativt annan samtalsbehandling inom primärvård. Behovet av psykofarmakologisk behandling måste vägas in i beslutet om vårdnivå. Om patienten bedöms vara aktuell för privat psykoterapi har patienten rätt att välja privat vårdgivare. Bedömarna, tillsammans med representanter från primärvården utgör en samverkansgrupp där gjorda bedömningar diskuteras och utgör underlag för säkerställande och vidareutveckling av gemensamma bedömningskriterier samt kunskapsutveckling. Fördelar: Säkerställer att patienten inte hamnar mellan stolarna utan att patienten kommer till bedömd vårdnivå Fler patienter får behandling Bedömningen underlättas genom tillgång till journaler inom psykiatrin Enhetliga bedömningskriterier över hela länet Bedömning och behandling hos två vårdgivare säkerställer kvaliteten i bedömningarna Ökad samverkan Kunskapsutveckling och -spridning Nackdelar: Det finns en risk för underbedömning pga betalningsansvaret vid trängt ekonomiskt läge Bedömning och behandling hos två olika vårdgivare kan av patienterna upplevas negativt Konsekvenser/kännetecken: Remiss krävs för behandling hos privat psykoterapeut med vårdavtal ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\psb\2008\(3) 20 maj\psykoterapi\bilaga 3 Slutrapport Samverkan psykoterapi.doc Utskriftsdatum: 2008-06-16 SID 4(8) 15:43

Lednings- och verksamhetsstöd HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Monica Reuter 2008-01-03 Resurser för fler bedömningar kommer åter att behövas inom psykiatrin Vårdgarantin går före kostnadskontrollen, dvs behovet är inte kopplat till en viss summa pengar Psykiatrin bör remittera vidare vid brist på resurser Budgeten för psykoterapi ligger inom psykiatrin Gången motsvarar den för somatiska patienter Avtal med privata psykoterapeuter behöver ses över I bedömningen används en gemensam bedömningsmall (bil 1) liksom en gemensam remiss (bil 2). Samarbetsformer Hitta samarbetsformer mellan psykiatrin, de privata vårdgivarna och primärvården Den bedömningsmodell vi föreslår innebär att landstinget remitterar patienter för behandling hos privat psykoterapeut eller till landstingets egen verksamhet. De privata psykoterapeuterna blir därmed leverantörer av beställd behandling och ingår därför inte i den samverkansgrupp som finns i modellen. Samverkansgruppen består i stället av de ca tio bedömarna i länet tillsammans med representanter för primärvården. Målsättningen med samverkansgruppen är: Att säkerställa och vidareutveckla gemensamma bedömningskriterier Att analysera och lära utifrån gjorda bedömningar och redovisade resultat Att vidareutveckla uppföljning av SCL-90 och GAF-värden Att sprida och utbyta erfarenhet och kunskap om ovanstående vid etablerade samverkansmöten mellan psykiatrin och primärvården samt inom respektive verksamhet De privata psykoterapeuterna får kontinuerlig information om aktuella frågeställningar och ges möjlighet till dialog. Vi föreslår att samverkansgruppen träffas 3-4 ggr per år. Uppföljningsmodell Hitta en modell för uppföljning och utvärdering beträffande kvalitet, rutiner, ekonomi m.m. ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\psb\2008\(3) 20 maj\psykoterapi\bilaga 3 Slutrapport Samverkan psykoterapi.doc Utskriftsdatum: 2008-06-16 SID 5(8) 15:43

Lednings- och verksamhetsstöd HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Monica Reuter 2008-01-03 Följande modell för uppföljning och utvärdering är direkt kopplad till föreslagen bedömningsmodell. Förslaget innehåller tre delar som utgör uppföljningsmodellen: Uppföljning av kvalitet Uppföljning av kostnader Rutiner för praktisk hantering Uppföljningsmodellen ska möjliggöra/säkerställa: Kvalitet Att patienten kommer till rätt vårdnivå i rätt omfattning och inom vårdgarantitiden Att behandlingens effekt mäts med avseende på symtom och funktionsnivå Att patientens väg till behandling ska vara så kort och snabb som möjligt Kvalitetsuppföljning I samband med bedömning av patienten görs en vårdplanering med uppgifter om behandlingsinriktning, bedömt antal behandlingstimmar, frekvens (t ex 2 tim/vecka) och behandlingsmål. Uppgifterna sammanställs och analyseras efter behandlingsslut. SCL-90 före och efter behandling GAF före och efter. GAF före behandling görs av bedömaren medan GAF efter görs av behandlaren. Alla resultaten ställs samman och analyseras. Kostnadsuppföljning Vi föreslår att denna behandlingsform, dvs privat psykoterapisk behandling, inte följs upp på annat sätt än alla andra behandlingsformer inom landstinget. Kostnaderna för privat behandling ingår på samma sätt som t ex kostnaderna för utomlänsvård i verksamheternas ordinarie budgetar, vilket innebär att budgeten ligger hos den som remitterar (bedömer). Kostnaden för privat behandling kan följas av respektive verksamhet i efterhand eftersom separat konto används, däremot inte för behandlingar som genomförs av verksamheterna. ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\psb\2008\(3) 20 maj\psykoterapi\bilaga 3 Slutrapport Samverkan psykoterapi.doc Utskriftsdatum: 2008-06-16 SID 6(8) 15:43

Lednings- och verksamhetsstöd HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Monica Reuter 2008-01-03 Rutiner patientens väg Remiss från annan instans Ingen åtgärd/hänvisn annan instans Ingen åtgärd/hänvisn annan instans Behandl PV Rådgivn ssk, psykiatri Remissgranskning Bedömn psyk Behandl privat Behandl psyk Patienten ringer till en av psykiatrins öppenvårdsmottagningar. Rådgivningssjuksköterskan gör en preliminär bedömning. Remissgruppen avgör om patienten ska erbjudas bedömning för psykoterapi, annan insats alternativt hänvisas till annan instans. Patienten bedöms enligt fastställd bedömningsmall. Remiss upprättas enligt mall, läggs in i journalen och lämnas till pat som tar den med till behandlaren. Bedömningen avslutas med att pat fyller i SCL- 90. Formuläret lämnas till bedömaren. Patienten behandlas enligt remissen. Behandlingen avslutas med att pat fyller i SCL- 90. Formuläret lämnas till behandlaren fvb till remittenten. Arbetsgruppen föreslår att: 1. Beslut fattas om att föreslagen bedömningsmodell ska gälla fr o m 2009-01-01 2. Bedömningsmodellen förutsätter att likartade rutiner för nyanmälningsärenden fastställs och införs vid länets psykiatriska öppenvårdsmottagningar 3. Ca tio bedömare jämnt fördelade inom länet utses 4. Primärvårdens representanter till samverkansgruppen utses 5. Uppföljningsmodellen fastställs 6. Samverkansgruppen etableras 7. Samverkansgruppen startar så snart som möjligt under 2008 och vidareutvecklar sitt arbete 8. Vårdavtalen med de nitton privata psykoterapeuterna förlängs t o m 2008-12-31. Övergångsbestämmelser/rutiner måste tas fram. ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\psb\2008\(3) 20 maj\psykoterapi\bilaga 3 Slutrapport Samverkan psykoterapi.doc Utskriftsdatum: 2008-06-16 SID 7(8) 15:43

Lednings- och verksamhetsstöd HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Monica Reuter 2008-01-03 Slutkommentar Om det ska ske en ny upphandling av privata psykoterapeuter eller om remittering kan ske utan upphandling måste snarast klarläggas tillsammans med upphandlingsenheten. Detta arbete har arbetsgruppen inte påbörjat. Arbetsgruppen har bestått av representanter från psykiatrin, primärvården och utvecklingsenheten samt från de privata psykoterapeuterna. Gruppen har träffats ca en gång per månad under drygt ett halvår. Malmköping 2007-04-30 Bernice Calissendorff, psykiatriska kliniken, KSK Peggy Boström, psykiatriska kliniken, MSE Anna Lundqvist-Magnil, psykiatriska kliniken, NLN Marie Wolfe, primärvård södra länsdelen Iren Lagerstedt, primärvård västra länsdelen Mats Henningson, primärvård norra länsdelen (delvis) Maria Jörgensen, utvecklingsenheten hälso- och sjukvård Monica Reuter, utvecklingsenheten hälso- och sjukvård, sammankallande Tiiu Peterström, privat psykoterapeut, Eskilstuna Bilagor 1. Bedömningsmall 2. Remiss ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\psb\2008\(3) 20 maj\psykoterapi\bilaga 3 Slutrapport Samverkan psykoterapi.doc Utskriftsdatum: 2008-06-16 SID 8(8) 15:43

Utkast till remissunderlag Bilaga 1 Peggy Boström 2007-03-29 Bedömningsmall - Underlag vid ställningstagande för psykoterapi Beskrivning av vad bedömningen ska innehålla. Prioritering 1. Graden av lidande/hur handikappande problemet är, dvs hur mycket problemet begränsar den sökandes liv 2. Problemet i relation till den sökandes resurser och förmåga att hantera problem 3. Betydelsen av att få psykoterapi nu vägt mot konsekvenserna av att inte få psykoterapi. (Riskera att sjukdomstillståndet förvärras ytterligare, riskera att bli långtidssjukskriven, förlora möjligheten att gå tillbaka till arbete, problemen går ut över andra - barn) 4. Barn i familjen 5. Lidandets varaktighet - kroniskt? Problembeskrivning 1. Hur omfattande är problemet? 2. I vilka situationer besväras den sökande av problemet? 3. Vilken effekt får det på individen? Begränsningar i livsföringen? Andra konsekvenser? 4. Hur länge har problemen funnits? 5. Hur yttrade sig problemen då? 6. Vad utlöste problemen? 7. Hur formulerar den sökande själv sitt problem? 8. Vad önskar den sökande bli hjälp med? 9. Vilka förväntningar har den sökande på psykoterapin? 10. Förmåga att formulera mål, realistiska föreställningar om resultat? 11. På vilket sätt skulle en psykoterapi kunna förändra/förbättra den sökandes liv? 12. Vad är en rimlig målsättning med psykoterapin med tanke på den avsatta tiden? Psykiatrisk bakgrund Värdera problemet mot personliga resurser och psykiatrisk bakgrund 1. Tidigare kontakt inom psykiatrin. Vilken omfattning (längd, frekvens)? 2. Varför kontakt? Vad arbetade man med? 3. Resultat? Var den sökande nöjd med kontakten och resultatet? 4. Tidigare och nuvarande medicinering? Resultat av medicinering? Efter förlaga av Jan-Erik Lundqvist, leg.psykoterapeut 1(2) Nyköping

Utkast till remissunderlag Bilaga 1 Peggy Boström 2007-03-29 Motivation och förutsättningar för psykoterapi 1. Vill den sökande själv ha psykoterapi eller är det någon annan som övertalat henne/honom att söka? 2. Vilken typ av samtalskontakt/inriktning av psykoterapi passar den sökande: Stödjande/bekräftande/bearbetande 3. Aktuellt psykiskt tillstånd. Klarar den sökande att hålla en regelbunden kontakt? Passa tider? 4. I vilken fas i livet är den sökande? Är det rätt tidpunkt att arbeta i en psykoterapi? Socialt? Arbetsmässigt? 5. Tidigare psykoterapier/samtalskontakter. Andra alternativ som övervägts? Stödkontakt med behandlande inslag Kuratorskontakt via primärvården Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Socialpsykiatri/kommunala insatser Bekosta psykoterapi med egna medel Kontakt med Försäkringskassa/Arbetsförmedling m.m Efter förlaga av Jan-Erik Lundqvist, leg.psykoterapeut 2(2) Nyköping

2007-04-30 Journalhandling sparas i fem år Remiss privat psykoterapi 1. Bedömare (remittent) Namn Mottagning, ort 2. Patientuppgifter Namn Personnummer (ååmmdd-xxxx) Gatuadress Postnummer Postadress 3. Bedömd behandlingsinriktning Välj ett alternativ 4. Bedömd omfattning av behandlingen Totalt antal timmar Frekvens (t ex 2 tim/vecka) 5. Diagnos Diagnos enligt ICD10 6. SCL-90 före behandling ifylld av patienten ja nej 7. Problemformulering Ort och datum Underskrift remittent Remissen gäller ett år från och med ovanstående datum. Y:\Alla\Tvärgrupper\Privata_vårdgivare\Psykoterapeuter\Samverkan psykoterapi\slutrapport\remiss privat psykoterapi.doc