A. Sammanträdet öppnas. 1 Inledning. 2 Val av justerare

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämnden DATUM DIARIENR HN-HOS PROTOKOLL Sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämndens psykiatriberedning Datum: Plats: Ledamöter: Anmält förhinder: Ej anmält förhinder. Sekreterare: Medverkande: Psykiatriska kliniken, Nyköpings Lasarett Kristina Fransson (m), ordförande Richard Karlsson (fp), fr kl Åke Wejéus (kd), fr kl Anita Neuhaus (s), vice ordf Åsa Kullgren (s), fr kl Lennart Clarstedt (v), fr kl Mattias Claesson (c) Ylva G Karlsson (mp) Lena Karlsson (s) Ulrica Truedsson (s) Börje Löfgren (m) Göran Gustavsson Jonas Borgman Max Jakobsson Helena Risberg Stefan Bernhardsson Per Lindblom A. Sammanträdet öppnas 1 Inledning Ordföranden Kristina Fransson hälsade alla välkomna och förklarade sammanträdet för öppnat. Förslaget till dagordning godkändes. 2 Val av justerare Anita Neuhaus (s) valdes att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\psb\2008\(1) 29 jan\protokoll\protokoll doc Utskriftsdatum: :12 SID 1(8)

2 B. Information och presentation Presentation av Psykiatriska kliniken, en öppenvårdsmottagning och beroendecentret i Nyköping Jonas Borgman, verksamhetschef för psykiatriska kliniken, presenterade klinikens verksamhet tillsammans med Max Jakobsson, vårdenhetschef för psykiatrins IVA och Helena Risberg, vårdenhetschef för psykosenheten. Jonas Borgman inledde med att presentera den organisatoriska uppbyggnaden av den psykiatriska kliniken i västra/södra länsdelen. Nyköpings/Katrineholms klinikens upptagningsområde omfattar kommunerna; Katrineholm, Flen, Vingåker Nyköping, Trosa Gnesta och Oxelösund. Området har ca invånare. Klinikens slutenvård består i Nyköping av en allvårdsavdelning (16 vpl), en psykosenhet (6 vpl), en psykiatrisk IVA avdelning (13 vpl) (PIVA), en akutmottagning. I Katrineholm finns det en vårdavdelning (15 vpl). Öppenvården består av fem öppenvårdsmottagningar där två finns i Nyköping, en i Oxelösund, en i Katrineholm och en i Flen. Dessutom finns det ett mobilt team i anslutning till Nyköpingskliniken och ett beroendecentrum. I Katrineholm finns det ett beroendecenter och ett hemvårdsteam. I anslutning till Nyköpingskliniken finns det också en enhet för Anorexi och Bulemi patienter och en enhet för Unga vuxna. Helena Risberg, vårdenhetschef för psykosenheten, berättade om psykosenhetens patientgrupp och fortsatte att berätta om enhetens uppbyggnad och sammansättningen på personalstyrkan. Helena berättade också om hur enheten arbetar. I diskussionen berördes olika samarbetspartners bl.a. socialpsykiatrin och samarbetet med brukarorganisationerna. Max Jakobsson, vårdenhetschef för PIVA, informerade om akutmottagningen, psykiatriska IVA avdelningen, beroendecentret samt hur det mobila teamet samarbetar med dagteamet på PIVA. Därefter gjorde ledamöterna en rundvandring på de olika enheterna. Under presentationerna ställde beredningen frågor och diskuterade de olika verksamheterna. Beredningen diskuterade speciellt samarbetet med socialpsykiatrin och behovet av att tillsammans med kommunerna utveckla ett mellanvårdsboende. Det är ett stort behov av att utveckla en sådan boendeform även i södra länsdelen. I ärendet om psykiatrin i västra länsdelen ingick förslaget att tillsammans med kommunerna i västra länsdelen ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\psb\2008\(1) 29 jan\protokoll\protokoll doc Utskriftsdatum: :12 SID 2(8)

3 utveckla ett mellanvårdsboende. I norra länsdelen finns det redan en sådan enhet utvecklad tillsammans med Eskilstuna kommun. Efter diskussionen uppdrog beredningen till ordföranden att i samband med avrapporteringen från psykiatriberedningen påtala detta behov för nämnden. Informationsbesöket på kliniken avslutades med ett besök på öppenvårdsteamen Team II som har Trosa och Gnesta som sitt upptagningsområde. Stefan Bernhardsson, vårdenhetschef för team II, informerade tillsammans med Per Lindblom, enhetschef, om öppenvårdsteamets verksamhet. Ordföranden tackade för presentationen av klinikens verksamhet. Bilaga: Power point-presentation ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\psb\2008\(1) 29 jan\protokoll\protokoll doc Utskriftsdatum: :12 SID 3(8)

4 C. Ärenden från nämnden 126/07 Modell för landstingsfinansierad privat psykoterapi remiss från hälso- och sjukvårdsnämnden Vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 13 december remitterades ärendet Modell för landstingsfinansierad privat psykoterapi till psykiatriberedningen för synpunkter. Vid sitt sammanträde i december gav beredningen i uppdrag till beredningens presidium att utarbeta synpunkter som beredningen ska ta ställning till. Beredningen ska därefter överlämna dessa till hälso- och sjukvårdsnämnden. Presidiet uppdrogs att i framtagandet av synpunkter beakta hur nuvarande rutiner kring landstingsfinansierad privat psykoterapi ser ut, vad som inte fungerar samt vad förändringen består av Vid beredningens sammanträde den 29 januari presenterade beredningens presidium ett förslag till utlåtande och modellen diskuterades. Innan beredningen är beredd att avge sitt utlåtande till nämnden vill beredningen få frågan ytterligare belyst av både psykiatrin, primärvården och den privata psykoterapin, Efter diskussion enades beredningen om att återremittera frågan för behandling och genomlysning vid beredningens nästa sammanträde den 2 april Bilaga Underlag - Modell för landstingsfinansierad privat psykoterapi ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\psb\2008\(1) 29 jan\protokoll\protokoll doc Utskriftsdatum: :12 SID 4(8)

5 D. Beredningens ärenden och beslut 3 Program och arbetsplan för beredningens arbete under 2008 På uppdrag av beredningen hade presidiet arbetat fram ett justerat förslag till program och arbetsplan för beredningens arbete under Förslaget hade varit utskickat till ledamöterna. Ordföranden och sekreteraren kommenterade förslaget till program. Efter diskussion beslutade beredningen att godkänna det justerade förslaget till program och arbetsplan för beredningens arbete under Bilaga: Program och arbetsplan för psykiatriberedningens arbete under 2008 ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\psb\2008\(1) 29 jan\protokoll\protokoll doc Utskriftsdatum: :12 SID 5(8)

6 4 Avgränsning gentemot samverkansberedningarna Efter att psykiatriberedningen har inrättats finns det flera gränsytor mellan psykiatriberedningen och samverkansberedningarna. För att få största möjliga effekt av nämndens fyra beredningar och för att få en förståelse från verksamheten och medborgarna för beredningarnas agerande sinsemellan samt för att undvika onödigt dubbelarbete har ett förslag till avgränsningar mellan beredningarna diskuterats fram. Förslaget till avgränsning har varit utskickat till ledamöterna. Sekreteraren kommenterade förslaget. Efter diskussion beslutade beredningen att godkänna avgränsningen mellan psykiatri- och samverkansberedningarna Bilaga: Avgränsning mellan psykiatriberedningen och samverkansberedningarna. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\psb\2008\(1) 29 jan\protokoll\protokoll doc Utskriftsdatum: :12 SID 6(8)

7 5 Förslag till justering av beredningens reglemente I enlighet med nämndens uppdrag HSN 79/07 har psykiatriberedningens reglemente justerats och avgränsats gentemot samverkansberedningarna och anpassats till den av landstingsstyrelsen angivna layouten. Vid sitt sammanträde i juni godkände landstingsstyrelsen reviderade reglementen för såväl styrelsen som utskott och beredningar LS 91 och 92/07. Dessa reglementen hade getts en ny utformning. För att landstingets organ och församlingar ska ha samma layout på sina reglementen bör även reglementena för hälso- och sjukvårdsnämnden och dess olika beredningar och utskott ses över och anpassas till denna nya form och layout. Reglementet har vidare i enlighet med HSN 26/08 kompletterats med ett utvidgat uppdrag omkring barn- och ungdomspsykiatrin. Efter diskussion beslutade beredningen att godkänna förslaget till justerat reglemente, samt att överlämna förslaget till justerat reglemente för psykiatriberedningen till hälso- och sjukvårdsnämnden för godkännande. Bilaga: Psykiatriberedningens reglemente ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\psb\2008\(1) 29 jan\protokoll\protokoll doc Utskriftsdatum: :12 SID 7(8)

8

9 Stefan Bernhardsson PÖVM2,

10 Nyköpings Lasarett Psykiatriska kliniken PSYKIATRISKA KLINIKENS HISTORIA 1799, S:t Annas mentalsjukhus 1971, Psykiatrisk klinik 1980, 1100 slutenvårdsplatser i länetl 1980, 300 platser i Nyköping 1983, Sektorisering 1983, 3 öppenvårdsteam 1983, 268 platser i Nyköping 1995, Psykiatrireformen 2003, 48 platser i Nyköping 2006, 35 platser i Nyköping Stefan Bernhardsson PÖVM2,

11 Nyköpings Lasarett Personalkategorier Psykiatriska kliniken Sjuksköterskor Skötare Kuratorer Psykologer Psykoterapeuter Arbetsterapeuter Sjukgymnast Administratörerrer Sekreterare Läkare Stefan Bernhardsson PÖVM2,

12 Nyköpings Lasarett Psykiatriska kliniken UPPTAGNINGSOMRÅDE Psykiatriska vården v i länet l är r uppdelad i två sektioner. Norra inv. Mellersta/Södra inv. Stefan Bernhardsson PÖVM2,

13 Nyköpings/Katrineholm klinikens upptagningsområde Katrineholm Vingåker Flen Nyköping Trosa Gnesta Oxelösund Nyköpings Lasarett Psykiatriska kliniken Stefan Bernhardsson PÖVM2,

14 Psykiatrisk klinken KSK/NLN Verksamhetschef Klinikstab Ledningsgrupp Basenhetsråd Läkargrupp Öppenvårdsmottagningar Slutenvårdsavdelningar Öppenvårdsmottagning I NLN Mobilt team NLN Allvårdsenheten NLN Öppenvårdsmottagning II NLN Beroendecentrum PIVA NLN Öppenvårdsmottagning III NLN Psykosenheten NLN Flens Öppenvårdsmottagning KSK Hemvårdsteam KSK Avdelning 4 KSK Katrineholms öppenvårdmottagning KSK Beroendecentrum Öppenvård KSK/NLN ABE NLN Unga Vuxna NLN Stefan Bernhardsson PÖVM2,

15 Klinikens avdelningar Stab Nyköpings Lasarett Psykiatriska kliniken ABE ÖVT1 ÖVT2 ÖVT3 Allvårds rds- avdelning 16 vpl Mobilt team Psykosenhet Sluten 6vpl-öppenv ppenvård PIVA,13 13 vpl (6 vpl beroende slutvård rd, 7 vpl Piva ) Beroendecentrum Unga vuxna Stefan Bernhardsson PÖVM2,

16 Psyk kliniken Nyköping PÖVM1, PÖVM2 P PÖVM3P VM3. Antal besök k 2007; ca13000 st. Stefan Bernhardsson PÖVM2,

17 PÖVM1, PÖVM2, P PÖVM3P Totalt antal patienter sjukskrivna >28 dagar, >25 år r = 12 personer 26>50 år r = 110 personer 51> = 42 personer Totalt 183 st ( ca 19 personer skyddad id) Personer med sjukersättning ej inkluderade Stefan Bernhardsson PÖVM2,

18 Behandlingsmetoder i öppenvård Medicinsk behandling ECT Samtalsbehandlingar Bildterapi Olika former av gruppbehandlingar Konsultverksamhet Nätverksarbete (FK,AF, AG, anhöriga mfl.) Stefan Bernhardsson PÖVM2,

19 Psykiatrisk öppenvård Förekommande diagnoser öppenvård Depression 35% (Bipolär sjukdom 8%) Ångest, tvång 20% Stressrelaterade sjukdomar 7% Personlighetstörningar 3,5% Stefan Bernhardsson PÖVM2,

20 Kontakt med psykiatrin Primärv rvårdenrden Företagshälsovård Andra sjukvårdsinr rdsinrättningar Egenanmälan Internremisser Socialtjänst (Antal remisser under 2007; ca 200 st.) Stefan Bernhardsson PÖVM2,

21 Samverkansdokument Psykiatri och Primärv rvårdenrden Funktion Symtom (GAF) Primärvården Psykiatri Stefan Bernhardsson PÖVM2,

22 Privat psykoterapi Stefan Bernhardsson PÖVM2, Funktion Symtom (GAF) Primärvården Privat psykoterapi, 19 Psykoterapeuter Bedömning Psykiatri Stefan Bernhardsson PÖVM2,

23 Privat psykoterapi Bild som underlag för f r diskussion Funktion Symtom (GAF) Privat psykoterapi som bekostas av patient Psykoterapi inom Primärvårdens ramar Arbetsområde för privat psykoterapi?, 19 Psykoterapeuter Bedömning för psykoterapi Psykoterapi inom Psykiatri Stefan Bernhardsson PÖVM2,

24

25

26 Hälso- och sjukvård MARIA JÖRGENSEN DATUM DIARIENR HN-HOS6-34 Till Hälso- och sjukvårdsnämnden Privat Psykoterapi Efterfrågan på landstingsfinansierad privat psykoterapi har ökat från år 2006 då enligt politiskt beslut alla kunde söka direkt till privata psykoterapeuter. Beviljande för landstingsfinansierad psykoterapi sker för närvarande endast utifrån de medel som står till buds. Det är idag svårt att överblicka i vilken omfattning efterfrågan är behovsbaserad eller vilken patientgrupper det är frågan om. Eftersom det är Landstinget som har ansvar för prioritering och planering för behovsanpassad hälso- och sjukvård är det nödvändigt att hitta en modell för bedömning och uppföljning även till behovsanpassad privat psykoterapeutisk behandling och enligt landstingsstyrelsen beslut LS- LED en modell för administrativa rutiner som främjar tillgänglighet och kostnadskontroll. En arbetsgrupp på uppdrag av divisionschefen Närvård har lämnat förslag avseende: länsgemensamma bedömningskriterier som grund för bedömning inför behandling hos landstingsfinansierad privat psykoterapeut bedömningsmodell där patienten hänvisas till en av ca tio legitimerade psykoterapeuter inom psykiatrin, jämnt fördelade över länet, vilka bildar en bedömargrupp. Bedömarna, tillsammans med representanter från primärvården utgör en samverkansgrupp där genomförda bedömningar diskuteras och utgör underlag för säkerställande och vidareutveckling av gemensamma bedömningskriterier samt kunskapsutveckling. uppföljningsmodell som skulle möjliggöra uppföljning av kvalitet, kostnader och rutiner för praktisk hantering. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2007\(12) dec\ SID 1(2) 126 Modell för privat psykoterapi\ 126 Bilaga 1Till Hälso-och sjukvårdsnämnden2.doc Utskriftsdatum: :29

27 Med hänvisning till medföljande slutrapport från arbetsgruppen för Samverkan psykoterapi föreslås Hälso- och sjukvårdsnämnden besluta: att remiss krävs för behandling hos privat psykoterapeut med vårdavtal att vårdgarantin går före kostnadskontrollen, dvs behovet är inte kopplat till en viss summa pengar och gången motsvarar den för somatiska patienter att vårdavtalen med arton privata psykoterapeuterna upphör fr.o.m Hans Tanghöj Divisionschef Närvård ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2007\(12) dec\ SID 2(2) 126 Modell för privat psykoterapi\ 126 Bilaga 1Till Hälso-och sjukvårdsnämnden2.doc Utskriftsdatum: :29

28 Lednings- och verksamhetsstöd HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Monica Reuter HN-HOS6-034 SLUTRAPPORT - SAMVERKAN PSYKOTERAPI Inledning Hans Tanghöj, divisionschef Närvård, har givit utvecklingsenheten hälsooch sjukvård i uppdrag att tydliggöra landstingets respektive de privata psykoterapeuternas åtaganden och villkor vad gäller psykoterapeutisk behandling samt att, med utgångspunkt i landstingsstyrelsens beslut LS-LED06-119, ta fram en modell för administrativa rutiner som främjar tillgänglighet och kostnadskontroll. Avrapportering Arbetet i gruppen har koncentrerats till uppdragets fem huvudpunkter: 1. Definiera och tydliggöra bedömningskriterier för privat psykoterapeutisk behandling. 2. Tydliggöra var olika patientgrupper kan få sin behandling. 3. Hitta en modell för var och hur bedömning inför privat psykoterapi ska ske. 4. Hitta samarbetsformer mellan psykiatrin, de privata vårdgivarna och primärvården. 5. Hitta en modell för uppföljning och utvärdering beträffande kvalitet, rutiner, ekonomi m.m. Bedömningskriterier Definiera och tydliggöra bedömningskriterier för privat psykoterapeutisk behandling. I samband med ny upphandling av privata psykoterapeuter hösten 2005 vidareutvecklades tidigare bedömningskriterier för privat psykoterapi. Arbetsgruppen har gått igenom dessa och gjort ytterligare förändringar. Riktlinjer för bedömning av individuell psykoterapi För att en patient ska kunna erbjudas psykoterapi hos psykoterapeut med vårdavtal ska samtliga nedan angivna omständigheter föreligga samtidigt: Patienten ska vara över 18 år och folkbokförd inom Landstinget Sörmland Namn: Titel: Telefon (Direkt): Mobil: Monica Reuter E-post: Besöksadress: Postadress: monica.reuter@dll.se Nyköpings lasarett Nyköping Fax: Telefon (Växel): E-post (Landstinget): ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2007\(12) dec\ Sidan 1(8) 126 Modell för privat psykoterapi\ 126 Bilaga 2 Slutrapport Samverkan psykoterapi.doc Utskriftsdatum: :32

29 Lednings- och verksamhetsstöd HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Monica Reuter Målet för behandlingen ska vara att bota eller lindra diagnostiserbara psykiska besvär och lidanden att förebygga ytterligare nedsättning av funktionsförmågan Jagresurser skall finnas, d v s patienten bedöms ha en förändringsbenägenhet. Detta förutsätter förmåga till självreflektion och aktivt deltagande i terapiprocessen. Diagnoser som är aktuella för individuell psykoterapi Depressiva reaktioner på aktuell/förfluten livssituation Kriser som inte kunnat bearbetas (överdeterminerade) Ångestproblematik Lättare psykosomatisk problematik Svårigheter att relatera till andra människor (dvs ej samlevnadsproblem, vilka hänvisas till familjerådgivningen) Specifika fobier Positiva kriterier: Upplever sin nuvarande situation otillfredsställande, det finns en motivation till och behov av förändring Är införstådd med att svårigheterna kan vara av psykologisk natur Har förmåga att knyta an till andra Har eller har haft en viss stabilitet i arbetslivet, studier och i relationer Negativa kriterier: Pågående missbruk av alkohol, läkemedel eller andra droger Svår psykiatrisk problematik, såsom psykos, schizofreni, bipolär sjukdom, djup depression, svår ångest och/eller tvångsproblematik, personlighetsstörning Utagerande beteende Aktuella suicidförsök Starkt befäst psykosomatisk problematik Pågående samtalskontakt inom psykiatrin Genomgått längre psykoterapi (30 timmar eller mer) inom en 8-årsperiod Omfattande och aktuell psykosocial/ekonomisk problematik Neuropsykiatrisk problematik Begränsning En person som uppfyller ett eller flera av de negativa kriterierna ska ej beviljas psykoterapi enligt vårdavtal ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2007\(12) dec\ SID 2(8) 126 Modell för privat psykoterapi\ 126 Bilaga 2 Slutrapport Samverkan psykoterapi.doc Utskriftsdatum: :32

30 Lednings- och verksamhetsstöd HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Monica Reuter Personer som av utbildningsskäl behöver psykoterapi (t ex egen terapi inom psykoterapiutbildning) skall ej beviljas psykoterapi enligt vårdavtal. Riktlinjer för bedömning av familjeterapi För att en familj ska kunna erbjudas psykoterapi i privat regi ska nedanstående angivna omständigheter föreligga samtidigt: Målgruppen är familjer med barn under 18 år, där någon av vårdnadshavarna är folkbokförd inom Landstinget Sörmland och någon i familjen har psykiatriska symtom Målet för behandlingen ska vara att mildra dysfunktionella familjemönster Det ska finnas en öppenhet och vilja till förändring inom familjen Familjeterapin kan bedrivas med hela eller delar av familjen/nätverket Par utan barn hänvisas till familjerådgivning, psykiatrisk öppenvård eller annan lämplig instans. Prioritering Sjukdomsbehandling, då det föreligger ett subjektivt lidande med risk för destruktiv utveckling för en individ eller familj. Förmåga att kunna använda sig av den aktuella psykoterapin. Behandling för personer verksamma inom människovårdande yrken. Genomförande av behandling Den psykoterapeutiska behandlingen förväntas genomföras med viss intensitet, samt bedrivas med kontinuitet. Behandlingen måste slutföras inom ett och ett halvt år efter första samtalet. Därutöver kan två boostersessioner beviljas inom två år efter första samtalet. Behandling var? Tydliggöra var olika patientgrupper kan få sin behandling Bedömningskriterierna (se ovan) tillsammans med kommande samverkansdokument mellan psykiatri och primärvård i länet samt befintliga vårdpro- ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2007\(12) dec\ SID 3(8) 126 Modell för privat psykoterapi\ 126 Bilaga 2 Slutrapport Samverkan psykoterapi.doc Utskriftsdatum: :32

31 Lednings- och verksamhetsstöd HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Monica Reuter gram är de dokument som ligger som grund för bedömning om var patienten bäst får sin behandling. Bedömningsmodell Hitta en modell för var och hur bedömning inför privat psykoterapi ska ske Patienten hänvisas till en av ca tio legitimerade psykoterapeuter inom psykiatrin, jämnt fördelade över länet, vilka bildar en bedömargrupp. Bedömarna fattar beslut om huruvida vårdbehov föreligger. Om så är fallet bedöms vårdnivå: psykoterapeutisk behandling hos privat psykoterapeut eller inom psykiatrin alternativt annan samtalsbehandling inom primärvård. Behovet av psykofarmakologisk behandling måste vägas in i beslutet om vårdnivå. Om patienten bedöms vara aktuell för privat psykoterapi har patienten rätt att välja privat vårdgivare. Bedömarna, tillsammans med representanter från primärvården utgör en samverkansgrupp där gjorda bedömningar diskuteras och utgör underlag för säkerställande och vidareutveckling av gemensamma bedömningskriterier samt kunskapsutveckling. Fördelar: Säkerställer att patienten inte hamnar mellan stolarna utan att patienten kommer till bedömd vårdnivå Fler patienter får behandling Bedömningen underlättas genom tillgång till journaler inom psykiatrin Enhetliga bedömningskriterier över hela länet Bedömning och behandling hos två vårdgivare säkerställer kvaliteten i bedömningarna Ökad samverkan Kunskapsutveckling och -spridning Nackdelar: Det finns en risk för underbedömning pga betalningsansvaret vid trängt ekonomiskt läge Bedömning och behandling hos två olika vårdgivare kan av patienterna upplevas negativt Konsekvenser/kännetecken: Remiss krävs för behandling hos privat psykoterapeut med vårdavtal ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2007\(12) dec\ SID 4(8) 126 Modell för privat psykoterapi\ 126 Bilaga 2 Slutrapport Samverkan psykoterapi.doc Utskriftsdatum: :32

32 Lednings- och verksamhetsstöd HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Monica Reuter Resurser för fler bedömningar kommer åter att behövas inom psykiatrin Vårdgarantin går före kostnadskontrollen, dvs behovet är inte kopplat till en viss summa pengar Psykiatrin bör remittera vidare vid brist på resurser Budgeten för psykoterapi ligger inom psykiatrin Gången motsvarar den för somatiska patienter Avtal med privata psykoterapeuter behöver ses över I bedömningen används en gemensam bedömningsmall (bil 1) liksom en gemensam remiss (bil 2). Samarbetsformer Hitta samarbetsformer mellan psykiatrin, de privata vårdgivarna och primärvården Den bedömningsmodell vi föreslår innebär att landstinget remitterar patienter för behandling hos privat psykoterapeut eller till landstingets egen verksamhet. De privata psykoterapeuterna blir därmed leverantörer av beställd behandling och ingår därför inte i den samverkansgrupp som finns i modellen. Samverkansgruppen består i stället av de ca tio bedömarna i länet tillsammans med representanter för primärvården. Målsättningen med samverkansgruppen är: Att säkerställa och vidareutveckla gemensamma bedömningskriterier Att analysera och lära utifrån gjorda bedömningar och redovisade resultat Att vidareutveckla uppföljning av SCL-90 och GAF-värden Att sprida och utbyta erfarenhet och kunskap om ovanstående vid etablerade samverkansmöten mellan psykiatrin och primärvården samt inom respektive verksamhet De privata psykoterapeuterna får kontinuerlig information om aktuella frågeställningar och ges möjlighet till dialog. Vi föreslår att samverkansgruppen träffas 3-4 ggr per år. Uppföljningsmodell Hitta en modell för uppföljning och utvärdering beträffande kvalitet, rutiner, ekonomi m.m. ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2007\(12) dec\ SID 5(8) 126 Modell för privat psykoterapi\ 126 Bilaga 2 Slutrapport Samverkan psykoterapi.doc Utskriftsdatum: :32

33 Lednings- och verksamhetsstöd HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Monica Reuter Följande modell för uppföljning och utvärdering är direkt kopplad till föreslagen bedömningsmodell. Förslaget innehåller tre delar som utgör uppföljningsmodellen: Uppföljning av kvalitet Uppföljning av kostnader Rutiner för praktisk hantering Uppföljningsmodellen ska möjliggöra/säkerställa: Kvalitet Att patienten kommer till rätt vårdnivå i rätt omfattning och inom vårdgarantitiden Att behandlingens effekt mäts med avseende på symtom och funktionsnivå Att patientens väg till behandling ska vara så kort och snabb som möjligt Kvalitetsuppföljning I samband med bedömning av patienten görs en vårdplanering med uppgifter om behandlingsinriktning, bedömt antal behandlingstimmar, frekvens (t ex 2 tim/vecka) och behandlingsmål. Uppgifterna sammanställs och analyseras efter behandlingsslut. SCL-90 före och efter behandling GAF före och efter. GAF före behandling görs av bedömaren medan GAF efter görs av behandlaren. Alla resultaten ställs samman och analyseras. Kostnadsuppföljning Vi föreslår att denna behandlingsform, dvs privat psykoterapisk behandling, inte följs upp på annat sätt än alla andra behandlingsformer inom landstinget. Kostnaderna för privat behandling ingår på samma sätt som t ex kostnaderna för utomlänsvård i verksamheternas ordinarie budgetar, vilket innebär att budgeten ligger hos den som remitterar (bedömer). Kostnaden för privat behandling kan följas av respektive verksamhet i efterhand eftersom separat konto används, däremot inte för behandlingar som genomförs av verksamheterna. ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2007\(12) dec\ SID 6(8) 126 Modell för privat psykoterapi\ 126 Bilaga 2 Slutrapport Samverkan psykoterapi.doc Utskriftsdatum: :32

34 Lednings- och verksamhetsstöd HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Monica Reuter Rutiner patientens väg Remiss från annan instans Ingen åtgärd/hänvisn annan instans Ingen åtgärd/hänvisn annan instans Behandl PV Rådgivn ssk, psykiatri Remissgranskning Bedömn psyk Behandl privat Behandl psyk Patienten ringer till en av psykiatrins öppenvårdsmottagningar. Rådgivningssjuksköterskan gör en preliminär bedömning. Remissgruppen avgör om patienten ska erbjudas bedömning för psykoterapi, annan insats alternativt hänvisas till annan instans. Patienten bedöms enligt fastställd bedömningsmall. Remiss upprättas enligt mall, läggs in i journalen och lämnas till pat som tar den med till behandlaren. Bedömningen avslutas med att pat fyller i SCL- 90. Formuläret lämnas till bedömaren. Patienten behandlas enligt remissen. Behandlingen avslutas med att pat fyller i SCL- 90. Formuläret lämnas till behandlaren fvb till remittenten. Arbetsgruppen föreslår att: 1. Beslut fattas om att föreslagen bedömningsmodell ska gälla fr o m Bedömningsmodellen förutsätter att likartade rutiner för nyanmälningsärenden fastställs och införs vid länets psykiatriska öppenvårdsmottagningar 3. Ca tio bedömare jämnt fördelade inom länet utses 4. Primärvårdens representanter till samverkansgruppen utses 5. Uppföljningsmodellen fastställs 6. Samverkansgruppen etableras 7. Samverkansgruppen startar så snart som möjligt under 2008 och vidareutvecklar sitt arbete 8. Vårdavtalen med de nitton privata psykoterapeuterna förlängs t o m Övergångsbestämmelser/rutiner måste tas fram. ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2007\(12) dec\ SID 7(8) 126 Modell för privat psykoterapi\ 126 Bilaga 2 Slutrapport Samverkan psykoterapi.doc Utskriftsdatum: :32

35 Lednings- och verksamhetsstöd HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Monica Reuter Slutkommentar Om det ska ske en ny upphandling av privata psykoterapeuter eller om remittering kan ske utan upphandling måste snarast klarläggas tillsammans med upphandlingsenheten. Detta arbete har arbetsgruppen inte påbörjat. Arbetsgruppen har bestått av representanter från psykiatrin, primärvården och utvecklingsenheten samt från de privata psykoterapeuterna. Gruppen har träffats ca en gång per månad under drygt ett halvår. Malmköping Bernice Calissendorff, psykiatriska kliniken, KSK Peggy Boström, psykiatriska kliniken, MSE Anna Lundqvist-Magnil, psykiatriska kliniken, NLN Marie Wolfe, primärvård södra länsdelen Iren Lagerstedt, primärvård västra länsdelen Mats Henningson, primärvård norra länsdelen (delvis) Maria Jörgensen, utvecklingsenheten hälso- och sjukvård Monica Reuter, utvecklingsenheten hälso- och sjukvård, sammankallande Tiiu Peterström, privat psykoterapeut, Eskilstuna Bilagor 1. Bedömningsmall 2. Remiss ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\hälso- och sjukvårdsnämnden\2007\(12) dec\ SID 8(8) 126 Modell för privat psykoterapi\ 126 Bilaga 2 Slutrapport Samverkan psykoterapi.doc Utskriftsdatum: :32

36 Utkast till remissunderlag Bilaga 1 Peggy Boström Bedömningsmall - Underlag vid ställningstagande för psykoterapi Beskrivning av vad bedömningen ska innehålla. Prioritering 1. Graden av lidande/hur handikappande problemet är, dvs hur mycket problemet begränsar den sökandes liv 2. Problemet i relation till den sökandes resurser och förmåga att hantera problem 3. Betydelsen av att få psykoterapi nu vägt mot konsekvenserna av att inte få psykoterapi. (Riskera att sjukdomstillståndet förvärras ytterligare, riskera att bli långtidssjukskriven, förlora möjligheten att gå tillbaka till arbete, problemen går ut över andra - barn) 4. Barn i familjen 5. Lidandets varaktighet - kroniskt? Problembeskrivning 1. Hur omfattande är problemet? 2. I vilka situationer besväras den sökande av problemet? 3. Vilken effekt får det på individen? Begränsningar i livsföringen? Andra konsekvenser? 4. Hur länge har problemen funnits? 5. Hur yttrade sig problemen då? 6. Vad utlöste problemen? 7. Hur formulerar den sökande själv sitt problem? 8. Vad önskar den sökande bli hjälp med? 9. Vilka förväntningar har den sökande på psykoterapin? 10. Förmåga att formulera mål, realistiska föreställningar om resultat? 11. På vilket sätt skulle en psykoterapi kunna förändra/förbättra den sökandes liv? 12. Vad är en rimlig målsättning med psykoterapin med tanke på den avsatta tiden? Psykiatrisk bakgrund Värdera problemet mot personliga resurser och psykiatrisk bakgrund 1. Tidigare kontakt inom psykiatrin. Vilken omfattning (längd, frekvens)? 2. Varför kontakt? Vad arbetade man med? 3. Resultat? Var den sökande nöjd med kontakten och resultatet? 4. Tidigare och nuvarande medicinering? Resultat av medicinering? Efter förlaga av Jan-Erik Lundqvist, leg.psykoterapeut 1(2) Nyköping

37 Utkast till remissunderlag Bilaga 1 Peggy Boström Motivation och förutsättningar för psykoterapi 1. Vill den sökande själv ha psykoterapi eller är det någon annan som övertalat henne/honom att söka? 2. Vilken typ av samtalskontakt/inriktning av psykoterapi passar den sökande: Stödjande/bekräftande/bearbetande 3. Aktuellt psykiskt tillstånd. Klarar den sökande att hålla en regelbunden kontakt? Passa tider? 4. I vilken fas i livet är den sökande? Är det rätt tidpunkt att arbeta i en psykoterapi? Socialt? Arbetsmässigt? 5. Tidigare psykoterapier/samtalskontakter. Andra alternativ som övervägts? Stödkontakt med behandlande inslag Kuratorskontakt via primärvården Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Socialpsykiatri/kommunala insatser Bekosta psykoterapi med egna medel Kontakt med Försäkringskassa/Arbetsförmedling m.m Efter förlaga av Jan-Erik Lundqvist, leg.psykoterapeut 2(2) Nyköping

38 Journalhandling sparas i fem år Remiss privat psykoterapi 1. Bedömare (remittent) Namn Mottagning, ort 2. Patientuppgifter Namn Personnummer (ååmmdd-xxxx) Gatuadress Postnummer Postadress 3. Bedömd behandlingsinriktning Välj ett alternativ 4. Bedömd omfattning av behandlingen Totalt antal timmar Frekvens (t ex 2 tim/vecka) 5. Diagnos Diagnos enligt ICD10 6. SCL-90 före behandling ifylld av patienten ja nej 7. Problemformulering Ort och datum Underskrift remittent Remissen gäller ett år från och med ovanstående datum. Y:\Alla\Tvärgrupper\Privata_vårdgivare\Psykoterapeuter\Samverkan psykoterapi\slutrapport\remiss privat psykoterapi.doc

39

40

41 Hälso- och sjukvårdsnämnden BILAGA PsB 3/08 DATUM DIARIENR Göran Gustavsson HN-HOS Förslag till program- och arbetsplan för beredningens arbete under januari Nyköpingskliniken och Fontänhuset Beredningen får en presentation av den psykiatriska kliniken i Nyköping. Beredningen besöker en öppenvårdsmottagning och gör ett studiebesök på beroendecentret. Verksamhetschefen Jonas Borgman medverkar. Utblickar Beredningen besöker Fontänhuset. 02 april Eskilstunakliniken och brukarinflytande Beredningen får en presentation av den psykiatriska kliniken i Eskilstuna. Beredningen besöker en öppenvårdsmottagning och beroendecentret. Verksamhetschefen Lena Gothefors medverkar. Utblickar Anders Printz från Socialstyrelsen och David Ershammar från Inflytandeguiden medverkar och ger beredningen information om brukarinflytande och brukarmedverkan. Brukarmedverkan 20 maj Södertäljemodell och arbetande beredning Beredningen får en presentation av Södertäljemodellen och arbetar fram en handlingsplan för hur beredningen skapar brukarinflytande och brukarmedverkan. 02 september Barn och ungdomar Beredningen träffar representanter för länets barn- och ungdomspsykiatriska verksamhet under förmiddagen omkring barn och ungdomars situation i samhället. Under eftermiddagen träffar beredningen socialberedningen i Eskilstuna och norra samverkansberedningen och pratar om gemensamma frågor. Utblickar Brukarinflytande Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tel landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\psb\2008\(1) 29 jan\protokoll\ 3 Bilaga Förslag till program och arbetsplan.doc Utskriftsdatum: SID 1(2) :33

42 22 oktober Ett år efter Miltonfinalen Beredningen följer upp händelseutvecklingen efter Miltonfinalen. Vad har hänt och hur fortlever projekten. Utblickar Brukarmedverkan 02 december Beroendevården Beredningen följer upp beroendevårdens struktur och innehåll. Beredningen träffar representanter för länets tre beroendecentra. Utblickar Brukarinflytande ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\psb\2008\(1) 29 jan\protokoll\ 3 Bilaga Förslag till program och arbetsplan.doc Utskriftsdatum: SID 2(2) :33

43 Ansvarsfördelning mellan beredningarna Bilaga PsB 4/08 Ansvarsfördelning mellan psykiatri- och samverkansberedningarna Psykiatriberedningen Enligt psykiatriberedningens reglemente ska beredningen följa upp och utvärdera - Samarbetsformerna med socialpsykiatrin - Beroendevårdens struktur och innehåll Dessutom har beredningen hos hälso- och sjukvårdsnämnden begärt att få sitt uppdrag utökat med att även omfatta barn- och ungdomspsykiatrin. Samverkansberedningarna I samverkansberedningarnas reglemente har beredningarnas uppdrag preciserats som att arbeta med och utveckla samverkansfrågorna när det gäller närvård, rehabilitering inom hälso- och sjukvården och folkhälsofrågorna. Däremot nämns varken psykiatri, socialpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri eller beroendevård även om dessa är viktiga delar av närvården.. Under året har däremot beredningarna fått ett uppdrag av hälso- och sjukvårdsnämnden att årligen rapportera - Utvecklingen av samverkansformerna med socialpsykiatrin - Följa utvecklingen av barns och ungdomars hälsosituation i länet I sitt arbete med att följa utvecklingen av barns och ungdomars hälsosituation i länet kommer dessutom beredningarna i kontakt med frågor som rör barn- och ungdomspsykiatrin Enligt verksamhetsplanerna för samverkansberedningarna ska beredningarna följa utvecklingen av samverkansfrågorna runt psykiatrin, socialpsykiatrin och beroendevården. Gränsdragning Detta betyder att det kommer att bli flera olika gränsytor mellan samverkansberedningarna och psykiatriberedningen. För att undvika onödigt dubbelarbete är det därför viktigt att gränsytorna klargörs. Psykiatriberedningen arbetar med hela länets som sitt verksamhetsområde och kommer i första hand följa och utvärdera verksamheterna vid de 1(2)

44 Ansvarsfördelning mellan beredningarna Bilaga PsB 4/08 psykiatriska klinikerna för såväl vuxna som barn- och ungdomar samt, länets tre beroendecentra. Samverkansberedningarna ska i sitt arbete utveckla samarbetsformerna med de enskilda kommunerna i respektive länsdel. Inför samtalen med kommunerna ska samverkansberedningarna samråda med psykiatriberedningen. När samverkansberedningarna i sina kontakter med länets kommuner upptäcker oklarheter när det gäller samarbetet runt frågor inom psykiatrin, socialpsykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrin och beroendevården är det viktigt att samverkansberedningarna rutinmässigt rapporterar detta till psykiatriberedningen. Detta betyder att reglementena för beredningarna bör kompletteras med en skrivning som - Samverkansberedningarna ska efter samtal med kommunerna kontinuerligt rapportera till psykiatriberedningen - Samverkansberedningarna ska inför samtal med kommunerna samråda med psykiatriberedningen. 2(2)

45 Reglemente för hälso- och sjukvårdsnämndens psykiatriberedning Bilaga PsB 5/08 Reglemente för hälso- och sjukvårdsnämndens psykiatriberedning 1 Allmänna bestämmelser Beredningen väljs av hälso- och sjukvårdsnämnden och ska ha 11 ledamöter. Valbara till beredningen är ledamöter och ersättare i landstingsfullmäktige. Ledamöterna tillsätts efter proportionerlig ordning med mandatfördelningen i landstingsfullmäktige som grund. Ordförande och vice ordförande väljs av hälso- och sjukvårdsnämnden. Dessa adjungeras till nämndens arbetsutskott. För beredningen gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 3-6 i landstingsstyrelsens reglemente. Beredningens protokoll ska fortlöpande anmälas i nämnden. 2 Uppgifter Beredningen ska för nämndens räkning följa upp, utvärdera och analysera den psykiatriska vårdens utveckling såväl för vuxna som för barn och ungdomar. Beredningen ska därvid särskilt följa avvägningen mellan sluten vård, öppen vård och primärvård, användningen av mobila team, samarbetsformerna med socialpsykiatrin, utnyttjandet av erfarenheterna från Miltonprojekten samt samarbetet med och utnyttjandet av Karsuddens resurser Beredningen ska följa upp och utvärdera beroendevårdens struktur och innehåll. Beredningen ska stödja utvecklingen av formerna för en dialog mellan brukarna, deras organisationer, anhöriga och företrädare för verksamheten. I sitt arbete ska psykiatriberedningen kontinuerligt samråda med nämndens samverkansberedningar när det gäller deras samtal med länets kommuner. När samverkansberedningarna i sina kontakter med länets kommuner upptäcker oklarheter när det gäller samarbetet ska dessa rutinmässigt rapportera detta till psykiatriberedningen. 1(2)

46 Reglemente för hälso- och sjukvårdsnämndens psykiatriberedning Bilaga PsB 5/08 Beredningen ska samverka med andra nämnder och beredningar i landstinget samt länets kommuner inom beredningens ansvarsområde och inom sitt område fortlöpande göra omvärldsanalyser. Beredningen ska kontinuerligt rapportera till nämnden via nämndens arbetsutskott och i förekommande fall ge nämnden åtgärdsförslag och vid behov initiera ärenden till nämnden. 2(2)