ISBN

1

ISBN 978-91-979991-3-7

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Bakgrund... 5 Krogen och knarket... 5 Krogar mot knark... 5 Drogpreventivt arbete och forskning... 6 Samverkan... 7 Implementering... 7 Syfte... 8 Metod... 8 Urval och genomförande... 8 Resultat... 10 Förutsättningar för implementeringen... 10 KMK är viktigt arbete... 11 Stöd från politiker och chefer... 11 Resurser... 12 Det nationella nätverket... 13 Den genomförda implementeringen... 13 Aktiviteter inom ramen för KMK... 14 Att arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål... 15 Polisen - den svaga länken?... 17 Eldsjälarna och deras påverkan på arbetet... 19 Långsiktighet och utveckling... 19 Lärdomar inför framtiden... 19 Vikten av långsiktighet... 20 Hemsidan... 21 Diskussion... 21 Faktorer som påverkar implementeringen... 21 Har det planerade arbetet genomförts?... 23 Samverkan... 23 Polisens roll i KMK och deras brottsförebyggande arbete... 24 Programföljsamhet och förväntade effekter av KMK... 26 Uthållighet och långsiktighet... 28 Begränsningar och styrkor... 29 Slutsatser... 29 Referenser... 31 Bilaga 1... 33 3

Sammanfattning Krogar mot knark (KMK) är ett nationellt nätverk som syftar till att genom samverkan mellan krogar, polis och kommun försvåra och minska narkotikaanvändning i krogmiljö. Enheten för Socialmedicin vid Göteborgs Universitet har på uppdrag av KMK genomfört en utvärdering av den implementering av modellen som skedde mellan år 2008 och 2010 i 21 kommuner. Syftet med utvärderingen var att utreda hur implementeringen förflutit under denna tid samt vilka faktorer som påverkat arbetet. Utöver detta har en mall för självutvärdering av implementeringen av KMK tagits fram. Under den undersökta tidsperioden var det endast två kommuner som helt avslutade sin medverkan i KMK. Övriga kommuner fortsatte sin medverkan under tidsperioden men med vissa hinder samt variationer i vilka delar av modellen som genomförts i olika kommuner. Det fanns hos respondenterna ett stort engagemang för arbetet med KMK och en samsyn kring vikten av att arbeta preventivt mot narkotika. Dock räckte detta inte alltid för att upprätthålla arbetet och ett antal problem hade uppstått under implementeringen. Dessa rörde främst samverkan samt polisens bristande tid, engagemang och resurser. Resultatet varierade mellan kommunerna. Programföljsamhet är en viktig aspekt vid implementering av KMK då centrala delar av KMKmodellen måste införas om arbetet ska kunna leda till önskade resultat. Dock är även anpassning till lokala förhållanden av vikt och det beskrevs som svårt att i mindre kommuner arbeta efter en modell som tagits fram i Stockholm där både problemen och polisens organisation såg annorlunda ut enligt respondenterna. Om KMK inte implementeras i sin helhet är det viktigt är att främst lägga vikt vid delar av modellen som kan förväntas ge resultat och mindre på exempelvis kampanjer och upplysningar till allmänheten om att narkotika är negativt. Det som är en styrka med KMK är att arbetet i första hand fokuserar på att begränsa tillgången och att fokus läggs på att minska efterfrågan vilket är positivt eftersom detta enligt forskning på alkoholområdet är mer framgångsrikt när det kommer till att påverka människors beteende. Samverkan beskrevs av många vara den viktigaste åtgärden för arbetet med KMK lokalt och framhölls både som en framgångsfaktor och som ett hinder i arbetet. När samarbetet och relationerna mellan aktörerna fungerade så beskrevs detta vara den centrala faktorn för framgång och när samverkan inte fungerade så kunde detta leda till att arbetet avstannade. En stor del av de åsikter och tankar som framkom kring arbetet med KMK rörde samverkan med polisen. Polisen var den aktör av vilken det förväntades störst arbetsinsatser och polisens arbetsinsatser hade många kommuner varit ett problem. Det som främst framhölls som problematiskt var polisens organisering samt ointresse för KMK och för brotts-förebyggande arbete i stort. Att polisen i stort har problem med sitt brottsförebyggande arbete har även konstaterats av Riksrevisionen i en granskning från 2010. Problemet kan inte lösas inom KMK men det bör finnas en medvetenhet om att polisen kan vara en svår aktör att få med i ett långsiktigt förebyggande arbete på grund av organisatoriska svårigheter, resursbrist samt ointresse. Då samverkan med polis ska ske bör detta regleras i ett skriftligt avtal och arbetet måste få stöd från högre chefer inom polismyndigheten. 4

Inledning Krogar mot knark (KMK) är ett nationellt nätverk som syftar till att genom samverkan mellan krogar, polis och kommun försvåra och minska narkotikaanvändning i krogmiljö. KMK har sedan 2008 drivits med resurser från Statens folkhälsoinstitut (FHI). Med finansieringen kom ett krav på utvärdering av implementeringen av KMK mellan åren 2008 och 2010. För detta anlitades Enheten för socialmedicin vid Göteborgs universitet. Utvärderingen undersöker vilka faktorer som påverkade implementeringen av KMK lokalt samt presenterar en modell över hur kommuner själva kan utföra en utvärdering av införandet av KMK. Bakgrund Här presenteras problematiken kring narkotika, prevention av narkotika, hur KMK kom till och vad som ingår i modellen samt teori kring implementering, samverkan och uthållighet. Krogen och knarket Sverige har nolltolerans mot narkotika och sedan 1980-talet tillämpas en restriktiv narkotikapolitik vilket lett till ökade böter och fler ingripanden från polisen. Det har sedan år 1988 varit olagligt att använda narkotika och år 1993 lades fängelse till i straffskalan för narkotikabruk vilket gjorde det möjligt för polisen att kroppsvisitera misstänkta personer. Den restriktiva hållningen skiljer sig ifrån hållningen i många andra europeiska länder, särskilt vad gäller synen på cannabis [1]. Narkotika är vanligt förekommande i krogmiljö och tas ofta i kombination med alkohol [2]. De droger som ofta förekommer i denna miljö är kokain, amfetamin och ecstacy (MDMA) [3]. Vilka droger som är vanligast skiljer åt sig mellan städer och även mellan krogar. Vilka droger som intas och hur ofta har även samband med kön, ålder och musikpreferenser [4]. Personer som arbetar på krogen använder narkotika i högre utsträckning än övriga befolkningen [3, 5]. Krogar mot knark Krogar mot knark utvecklades inom ramen för STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) vilket är ett programområde inom Centrum för psykiatriforskning Stockholm som studerar, prövar och utvecklar preventiva insatser inom alkohol- och drogområdet. Arbetet med narkotikaprevention på krogen utvecklades utifrån hur man 5

inom STAD tidigare arbetade preventivt på alkoholområdet. 2008 utvecklades KMK till att bli en nationell satsning med finansiering från FHI och en nationell styrgrupp tillsattes 2008 för att leda arbetet, uppdatera hemsidan och sköta kontakten med nya och befintliga kommuner. Under åren 2008 till 2010 var 21 kommuner involverade i KMK. Flera kommuner stod i kö för att ansluta, men fick avvakta med inträde tills den planerade utvärderingen genomförts. Dock tilläts under 2011 fler kommuner att påbörja arbetet trots att utvärderingen fortfarande inte genomförts, dels för att denna förväntades dröja och dels för att intresset från kommunerna var så stort. Under hösten 2012 när denna utvärdering genomfördes var 40 kommuner medlemmar i KMK. För krogarna som anslöt sig till KMK ställdes ett antal krav. De skulle genomföra en så kallad krogmiljörond tillsammans med en representant från kommunens referensgrupp. De skulle då gå igenom lokalerna utifrån ett standardiserat dokument för att se vilka förändringar av den fysiska miljön som kunde göras för att försvåra användandet och hanteringen av narkotika. Krogarna skulle även ha ett aktivt policyarbete kring droger, samarbeta med polisen samt utbilda personal. Det ställdes även krav på kommunerna då de skulle medverka i KMK. Det skulle finnas en politisk förankring och kommunledningen skulle vara medveten om vad det innebar att ansluta sig. Det skulle finnas en organisatorisk struktur med en styrgrupp som leder arbetet. En kartläggning av narkotikasituationen på kommunens krogar skulle genomföras och kommunen skulle i samverkan med polisen erbjuda utbildning. Det ställdes inte några uttalade krav på polisen inför samarbetet. En central del i arbetet som utförts i KMK lokalt var utbildning av krogpersonal och ordningsvakter. Utbildningen hölls av poliser som i sin tur gått en utbildning nationellt. Utbildningen tog bland annat upp hur personal kunde upptäcka narkotikapåverkade gäster, hur de skulle hantera dessa samt kunskap kring olika typer av droger vilka är vänliga i krogmiljö [6]. KMK beskrivs på projektets hemsida (krogarmotknark.se) som ett nätverk men kommer i denna utvärdering att refereras till som en modell. Detta för att underlätta den teoretiska diskussionen och för att särskilja arbetet på nationell nivå från det arbete som förväntades implementeras lokalt, vilket också är vad som utvärderas här. Drogpreventivt arbete och forskning Att arbeta preventivt med narkotika på krogen är ett förhållandevis nytt angreppssätt och det finns mycket lite forskning på området. Överlag finns dessutom många brister hos de studier vilka undersöker drogprevention [7]. Detta beror till stor del på att merparten av drogförsäljningen och användningen av uppenbara skäl är dold och svårtillgänglig vilket innebär svårigheter i att kunna avgöra vilka effekter insatserna har. Forskning som gjorts kring KMK i Stockholm visar på att KMK gav effekt på krogpersonalens eget narkotikabruk, deras inställning till narkotika på krogen [8] samt 6

på dörrvakternas förhållningssätt till personer vilka förefallit vara narkotikapåverkade [9]. Det var skillnad på hur personal såg på krogbesökarnas narkotikabruk utifrån om de själva brukade narkotika eller ej. En av studierna av KMK i Stockholm visade att av de i personalen som själva brukat narkotika under det senaste året så rapporterade endast 20% att de skulle ringa polisen om de såg någon ta narkotika jämfört med 81% av dem som inte brukat narkotika under det senaste året [8]. Detta kan enligt forskarna vara ett tecken på vikten av att arbeta med personalens bruk för att kunna påverka gästerna [8]. Utifrån den forskning som gjordes kunde dock ingenting sägas om vilka delar i metoden som var orsaken till utfallet utan författarna framhöll att det var metoden i sin helhet som utvärderades och framhöll fördelarna med program vilka omfattar flera komponenter[8]. Generellt visar annan forskning kring prevention att multikomponenta metoder har större chanser att få positiva resultat [10]. Samverkan Samverkan är ett arbetssätt som är välanvänt idag och som kan sägas vara inne. Mycket finns att vinna på samverkan, i varje fall teoretiskt, och arbetsformen är därför lockande. Främst ska aktörerna vid samverkan uppnå sådant som de inte kan uppnå på egen hand och arbetet förväntas då ge en synergieffekt där helheten blir större än summan av delarna [11]. Det finns dock ett antal hinder för samverkan och ofta blir effekterna av samverkan inte så stora som man önskat [12, 13]. Kunskap om vilka dessa svårigheter är kan öka chanserna att lyckas med arbetsformen. Några av de vanligaste hindren är att de olika aktörerna har olika värderingar, synsätt och kultur, att de inte är överens om vad de ska samverka kring eller vilka målen är samt bristande tid [11, 14]. Samverkan underlättas av att alla upplever att de har någonting att vinna på arbetet, att det finns ett tydligt ledarskap och tillräckligt med resurser samt ett intresse och engagemang för arbetet[11, 13, 14]. Implementering Det är av vikt att vid utvärdering skilja på om utfallet beror på metoden eller på implementeringen. När en viss insats eller ett visst projekt inte uppnår önskade resultat så kan detta bero på att metoden inte var tillräckligt väl utformad och anpassad till problemet i fråga men det kan även vara så att den helt enkelt inte implementerades väl, eller en kombination av båda i. Vilket som är fallet är viktigt att utreda för det eventuella fortsatta arbetet samt för aktörer som i framtiden vill använda sig av metoden [15]. Implementering beskrivs av Karin Guldbrandsson i en rapport från FHI som mödosam [15]. Även om kunskap finns om att en metod fungerar och är effektiv så kan det krävas en lång process att införa den, och det kan ofta vara så att arbetet helt avstannar. Att 7

metoden är effektiv är alltså inte en garanti för att den lätt ska kunna implementeras. I arbetet med exempelvis olika preventiva åtgärder är det viktigt att det finns kunskap kring hur implementering går till och hur det på bästa sätt går att stötta införandet av nya metoder hos olika verksamheter och aktörer. Implementering är en process vilken innehåller ett flertal delar, eller steg. Guldbrandsson beskriver dessa med begreppen idé, beslut, planering, resurser, förändring, integration, anpassning samt institutionalisering. Samtliga är viktiga för att en ny metod ska implementeras i en verksamhet [15]. Faktorer som kan förhindra effektiv implementering är bland annat brist på delaktighet, låg prioritet, brist på tydlighet och resurser, att de involverade har andra åtaganden, inte prioriterar arbetet eller inte upplever arbetet som viktigt samt otillräckligt ledarskap [15]. Tabell 1: Hur interventioner kan ge resultat [16]. Programegenskaper Bristfälligt implementerat Väl implementerat Upprepningsbar Dåligt utfall Bra utfall effektivitet Ej upprepningsbart eller ineffektiv Dåligt utfall Dåligt utfall Syfte Syftet med utvärderingen är att undersöka vilka faktorer som påverkade implementeringen av Krogar mot knark mellan 2008 till 2010. Dessutom ska en modell för självutvärdering av KMK lokalt tas fram. Metod Denna utvärdering genomfördes under 2012 och överlämnades i januari 2013 till styrgruppen för KMK. Då fokus för utvärderingen var att undersöka implementeringen har inget gjorts för att mäta effekterna av arbetet. Utvärderingen säger således inte något om KMK som metod är effektiv eller ej. Urval och genomförande Totalt deltog 21 kommuner KMK under 2008-2010: Eksjö, Göteborg, Haninge, Helsingborg, Hudiksvall, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Lilla Edet, Malmö, Norrköping, Norsjö, Piteå, Skövde, Stockholm, Sundsvall, Trollhättan, Uppsala, Vänersborg, Värmdö och Västerås. Vid utvärderingens start sände samordnare för KMK från varje kommun som varit involverad i projektet mellan 2008 och 2010 en lista med de personer som 8

varit delaktiga i respektive kommun. Till alla dessa, inklusive samordnarna själva, skickades en webbenkät. Det var även från samma lista som urvalet till intervjuerna gjordes, dock krävdes en komplettering av personer i vissa kommuner. Enkäten innehöll både gemensamma frågor som var avsedda för samtliga respondenter samt frågor avsedda för respektive yrkeskategori. I de gemensamma avsnitten av enkäten fanns bakgrundsfrågor och frågor om KMK:s innehåll där de olika yrkeskategorierna kan ha bildat sig en åsikt. De frågor som var riktade till de enskilda yrkeskategorierna innehöll framför allt frågor om vad av deras åtaganden inom KMK som fullföljts och hur processen kring detta varit. Även frågor om hur man upplevde att samarbetet med andra yrkeskategorier hade utvecklats samt svagheter och styrkor med projektet inkluderades i detta avsnitt. Till en del frågor har det även funnits utrymme att i fritext uttrycka och specificera sina åsikter. Genom fritextfrågorna har sedan inspiration till infallsvinklar till den kvalitativa delen av denna rapport kunnat inhämtas. Sammanlagt sändes enkäten till 101 mailadresser och antalet som svarade var 47 personer. 12 av de svarande arbetade inte under den aktuella perioden (2008-2010) och exkluderades därför från analysen. För att öka svarsfrekvensen delades enkäten även ut i pappersform på KMK:s nationella konferens i september 2012. Utöver detta kontaktades sex personer via telefon för att kommunala tjänstemän från samtliga kommuner skulle inkluderas. Slutligen inkluderades sammanlagt 41 personers för analyser. För att ställa fördjupande frågor utifrån enkätsvaren samt möjliggöra en förståelse för vilka faktorer som påverkat implementeringen av KMK lokalt samt hur denna process kunde gå till, valdes tre exempelkommuner ut för att studeras närmare. Ett strategiskt urval gjordes där hänsyn togs till geografisk spridning samt till kommunernas storlek. Utifrån de enkätsvar som vid tidpunkten för urvalet hade kommit in, vägdes i urvalsprocessen även in hur implementeringen i kommunen föreföll ha fungera. En kommun i vilken arbetet avstannat och en kommun där det inte föreföll ha funnits några större hinder valdes ut, detta för att ge en bred bild av implementeringsprocessen. Den tredje kommunen som valdes ut hade inte utmärkt sig i något särskilt avseende i enkätsvaren. För de utvalda kommunerna hade vi intentionen att genomföra semistrukturerade intervjuer med en person från vardera fem olika yrkeskategorier. Dessa var en kommunal tjänsteman, en politiker, en krögare, en polis samt en ordningsvakt. Utifrån listan med kontaktpersoner gjordes ett slumpmässigt urval och de som valdes ut kontaktades och tillfrågades om de kunde ställa upp. I de fall där personen inte svarade eller inte hade möjlighet att medverka så gjordes ett nytt urval utifrån de resterande personerna på listan. Sammanlagt 12 personer intervjuades. Frågorna som ställdes baserades på teori kring implementering och resultatet analyserades sedan mot denna för att svara på hur implementeringsprocessen sett ut i de olika kommunerna samt vilka faktorer som påverkade denna. Frågorna finns att läsa i sin helhet på http://www.socmed.gu.se/publicerat/rapporter_i_fulltextformat/. Analysen som användes var inspirerad av manifest innehållsanalys [17]. Materialet transkriberades, meningsbärande enheter valdes ut och delades in i kategorier vilka sedan inordnades under tre övergripande teman. 9

Resultat Resultatet presenteras under de kategorier och teman som framkommit i analysen av intervjuerna. Även resultatet från enkäterna presenteras under dessa. På grund av identifieringsrisken presenteras ingen beskrivning av kommunerna och det föreföll inte heller finnas några större skillnader i vilka faktorer som påverkat baserat på stadens storlek och geografiska läge. Av de som svarade på enkäten var 16 samordnare, 8 alkoholhandläggare, 8 poliser, 6 krögare, 2 krogpersonal samt 1 annan, sammanlagt 41. Tabell 2. Kategorier och teman från intervjuanalysen Tema Kategori KMK är viktigt arbete Förutsättningar för implementeringen Stöd från politiker och chefer Resurser Det nationella nätverket Aktiviteter inom ramen för KMK Den genomförda implementeringen Att arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål Polisen den svaga länken? Eldsjälarna och deras påverkan på arbetet Lärdomar inför framtiden Långsiktighet och utveckling Vikten av långsiktighet Hemsidan Förutsättningar för implementeringen Här presenteras det som respondenterna talade om och som kan kopplas till stödjande funktioner för att implementeringen. 10

KMK är viktigt arbete Samtliga respondenter uttryckte ett engagemang för det arbete som utförts inom KMK och sa att de i uppstarten av arbetet trodde att arbetet skulle fungera. De ansåg att KMK-modellen föreföll vara väl anpassad för att arbeta med problematiken och det beskrevs som naturligt att starta upp arbetet. Respondenterna lyfte fram vikten av att arbeta förebyggande mot narkotika, vikten av att arbeta förebyggande i krogmiljö och vikten av att arbeta i samverkan med andra aktörer. Det är jättestort intresse från polisens sida, men även från kommunen självklart. Man är ju angelägen, det är ju våra barn det handlar om. Ja, oftast är det ju unga människor i alla fall och man är ju angelägen om att man ska förhindra en sådan här utveckling att krogarna ska vara en arena för sådant här. Polis Vi blev tillfrågade från kommunen om vi var intresserade av att jobba med det här. Självklart vill vi det. Dels står det i lagboken att det är något man inte ska hålla på med, droger och så vidare. Sen för krogens skull så var det inte någon tvekan, det är högaktuellt. Krögare En av enkätfrågorna undersökte vilka faktorer som krögare trodde påverkade att man i denna yrkeskategori valde att ansluta sig till KMK. De viktigaste faktorerna var enligt de svarande att krogen stärkte sitt varumärke, förbättrat stöd inom nätverket i arbetet mot spridning av knark på krogen, kompetensutveckling av personal, tryggare arbetsmiljö, tryggare miljö för gästerna samt minskad förekomst av knark på krogen. På enkäten svarade 82 % att de skulle svara ja på att vara med i KMK om de fick frågan idag. Och på frågan vad de ansåg om KMK i stort svarade endast en person Mindre bra medan övriga svarande fördelade sig jämt mellan Bra och Mycket bra. Stöd från politiker och chefer I samtliga av de tre undersökta kommunerna upplevde respondenterna att det funnits stöd från politiskt håll och de politiker som intervjuades ansåg att arbetet som bedrevs inom KMK var viktigt. Dock hade stödet främst kommit från ett fåtal politiker per kommun och från övriga politiker hade det funnits ett ointresse, dock inte något motstånd. Stöd från engagerade politiker framhölls som viktigt för arbetet, även om det bara kom från en. I enkäten fanns frågan respondenterna upplevde att utrymmet för narkotikafrågan på den politiska dagordningen hade förändrats i och med KMK. På denna fråga svarade närmare hälften att läget var oförändrat och närmare en tredjedel att det ökat. Endast en person ansåg att det hade minskat och resterande svarade Vet ej. 11

I två av kommunerna talades det om att arbetet med KMK fanns inskrivet i någon typ av måldokument inom kommunen. En av politikerna i en av de andra städerna talade om hur arbetet inte skulle tillåtas att inte fungera eftersom det fanns med i riktlinjer antagna inom kommunen. En kommunal tjänsteman berättade att riktlinjerna medförde att dennes chef inte kunde bortprioritera arbetet, och det upplevdes som positivt. I en av kommunerna där arbetet med KMK helt avstannat väntade samordnaren på att ett avtal skulle skrivas mellan kommunen och polisen kring deras samverkan och hoppades på att KMK skulle vara med i detta. Det blir prioriterat på ett helt annat sätt när det är politiskt förankrat och kommer med i det drogpolitiska handlingsprogrammet. Det är jätteviktigt. Samordnare Det uttrycktes av polisen i en av städerna att det i princip helt saknats stöd hos dennes chefer. Poliserna i de två andra städerna upplevde dock att de fått stöd från sina chefer. En av de poliser som intervjuades var själv chef under den aktuella tidsperioden (2008-2010) och upplevde att han själv var engagerad i arbetet och att hans chefer gav honom fria händer att arbeta med KMK. I enkäten framkom att 50 % av poliserna upplevde att stödet från cheferna varit otillräckligt, vilket går att jämföra med resterande svarande där 88 % ansåg att stödet från chefer varit tillräckligt och endast 9 % att det varit otillräckligt. En åsikt som framkom från både polis och politiker var att polisstyrelsen borde visa att de prioriterar arbetet med KMK. Två av poliserna upplevde vidare att det inom polisorganisationen i stort saknades stöd för brottsförebyggande arbete. Man får ta upp det i polisstyrelsen och man får peka med hela armen och säga att så här jobbar vi och så får man göra det. Jag tror inte det är svårare. Politiker Intresse finns nog sporadiskt, men när det inte finns hos cheferna och kommer som ett direktiv att det här är ett problem och det ska vi ta tag i, då blir det inte gjort. Tyvärr. Polis Resurser Vad gäller de resurser som tillkommit externt för att finansiera projektet fanns inte några klagomål och det föreföll råda samstämmighet kring att dessa varit tillräckliga. Ett par respondenter la dock till att de med ökade resurser skulle kunnat göra mer, exempelvis sa en samordnare att det varit önskvärt med resurser som räckte till att göra mer specifika satsningar lokalt. Av de som svarat på enkäten ansåg dock 70 % att de finansiella resurserna hade varit tillräckliga. Från krogar mot knarks sida, om man inte räknar med polisen, så har det varit jättebra. Det har funnits utbildningar och hur mycket material som helst för att visa utåt att man är med. Så det har varit hur bra som helst. Krögare 12

Ett problem kring resurser som föreföll finnas i samtliga städer var polisens resurser. Detta togs även upp i enkäterna som ett problemområde. Det som efterfrågades var poliser som specifikt skulle arbeta med KMK och till detta saknades resurser. En polis uttryckte att med de resurser som varit tillgängliga hittills inom myndigheten för arbetet så skulle denne idag inte säga ja till att arbeta med KMK igen. Arbetet lokalt jämfördes också av flera respondenter med situationen i Stockholm där det fanns en specifik krogsektion inom polisen. Det ansågs inte vara möjligt att arbeta på liknande sätt i de undersökta städerna på grund av resursbrist. Min minnesbild är att vi gjorde allting helt rätt, helt i enlighet med projektet som vi skulle göra. Med utbildning av personal, enkäter, precis det vi var förelagda att göra, det gjorde vi. Men, som de säger i Let's dance, resurserna... Polis Det nationella nätverket Det nationella nätverket och den samordnare som fanns anställd där beskrevs vara ett viktigt stöd lokalt. Respondenterna gav bilden av att detta var en nödvändig förutsättning för arbetet och för implementeringen av KMK. Det är jätteviktigt med en nationell samordnare. Det måste vara någon som håller ihop det och som man kan höra av sig till ifall det är något man undrar över och som sköter det praktiska. Administration av hemsidan, kontakt med nya kommuner, ja, allt sådant. Det tror jag är jätteviktigt. Sen tror jag inte det räcker med en halvtid. Jag tror att man behöver jobba mycket mer. Samordnare Vikten av att ha ett stöd av varandra i de olika kommunerna, få tillfälle att utbyta erfarenheter och dra lärdom av varandras arbete framhölls också som positivt. I enkäten fanns en fråga kring vad de svarande hade fått ut av de nationella träffarna och där upplevde 63 % att det hade lett till nya eller fördjupade kontakter, 76 % att de lett till ökas samverkan/samarbete, 76 % att det lett till ökad kunskap inom området, 39 % att det lett till ökad metodkunskap och 36 % att det hade lett till ökad förståelse för andras yrkesroll inom KMK. Endast en person upplevde att de inte hade lett till någonting alls. Den genomförda implementeringen Under denna kategori presenteras vad respondenterna uttryckte kring arbetet med KMK, samverkan samt vilka aktiviteter som förekommit under de aktuella åren. 13

Aktiviteter inom ramen för KMK I alla tre exempelkommunerna var det kommunala tjänstemän som initierat arbetet och som sedan engagerade övriga aktörer samt arbetat med att förankra det politiskt. I ett antal av kommunerna hade de arbetat redan innan med samma typ av projekt genom Mobilisering mot narkotika vilket innebar att det snarast blev en utveckling av arbetet och inte uppstartande av någonting helt nytt. I samtliga tre kommuner hade det inför arbetet skapats en styrgrupp med nyckelpersoner vilka träffades regelbundet. I en utav kommunerna så finns KMK med i kommunala riktlinjer för alkoholservering efter beslut i kommunfullmäktige. Beslutet att gå med i KMK föregicks i samma kommun av diskussioner i råd som rörde denna typ av frågor. Att arbetet har varit aktivt inom KMK i de tre exempelkommunerna bekräftades även av den dokumentanalys som gjordes. Dokumenten innefattade främst mötes-protokoll från de lokala styrgruppsmötena. Men hur det fortskred var väl att vi hade våra möten, vi körde våra kampanjer med affischer, nyckelband, personalen hade pins och det var tröjor. Då var det mer såna kampanjer för att synliggöra. Tidningen var väl med. Krögare Vad gäller de krogmiljöronder som skulle genomförts så var det en av exempelkommunerna, den i vilken arbetet fortfarande var igång i, som ännu vid utvärderingens genomförande inte påbörjat arbetet med dessa men som planerade att göra detta inom kort. I en av de andra två kommunerna hade krogmiljöronder gjorts i någon utsträckning men inte rapporterats in till kommunen och i den tredje hade de utförts på ungefär hälften av krogarna. Ja, vi hade ju redan gjort en del ändringar innan, men det är ju alltid bra att få sådan input. Det är jättebra att få det direkt från polisen istället för att gå och gissa. Krögare Samtliga krögare som svarat på enkäten hade utvecklat en ny policy inom ramen för KMK och 4 av 6 svaranden upplevde att de fått det stöd de behövde i arbetet med detta. Vi gjorde en policy också med personalen. Det är viktigt att man inte bara är emot droger, att gästerna ska ta droger men så knarkar personalen. Och det visar ju att det är många som nyttjar eller brukar droger, så det är också aktuellt. Krögare Av de poliser, den krogpersonal samt de krögare som svarat på enkäten hade 87 % gått en utbildning inom KMK och 86 % av dessa upplevde att den varit tillräcklig för att de skulle känna sig trygga i sina roller. Under intervjuerna uttrycktes att utbildningarna hade varit väldigt bra och att det hade gått lätt att ordna tillräckligt många. 14

Två av våra krögare som är med härifrån sa att "Det hade varit väldigt bra om vi hade kunnat ha en sådan här "tecken och symptom-narkotikautbildning" nu innan sommaren för vi har så mycket nyanställd personal som verkligen hade behövt detta, och det kommer sommargäster som man inte känner. Går det att lösa?" "Ja självklart" Så då ringde jag och pratade med polisen "Kan vi få loss två som kan hålla i detta, en kväll?" "Självklart, sa polisen, "det löser vi." Samordnare Av de kommunala tjänstemän som svarat på enkäten uppgav 58 % att man genomfört en kartläggning av narkotikans negativa konsekvenser i kommunen och 25 % uppgav att kartläggningen inte hade genomförts. Majoriteten uppgav att stödet för att genomföra denna hade varit tillräckligt. Att arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål I enkätens kommentarsfält framkom att samverkan av många ansågs vara den viktigaste delen i arbetet med KMK. Det som under intervjuerna främst framhölls var att krögarna och polisen behövde ett samarbete som innefattade en utökad kommunikation och en chans till att arbeta förebyggande. Men i samtliga kommuner talades det av olika respondenter även om vikten av att ha en drivande kommunal tjänsteman och hur detta var avgörande för om arbetet skulle fungera. Alla parters aktiva medverkan beskrevs av flera som nödvändig för arbetet och i alla kommuner pratades det om att aktörerna hade olika funktioner. Kommunen framhölls vara en stöttare och pådrivare medan det var krögarna och polisen som skulle genomföra arbetet och de beskrevs i sin tur ha olika roller och ansvarsområden. Jag vill bara säga att jag tror på det här. Jag tror på samverkan. Jag tror att man måste samverka, vi har alla begränsade resurser på alla håll i samhället i dag. Men kan vi samverka på ett konstruktivt och kvalitetssäkrat sätt och mäta effekten av det vi gör och skruva lite och få bra effekt så är det så vi ska jobba idag. Tiden med stuprör tycker jag på något vis är över. Och även att lägga prestigen åt sidan och tycka att man är världsbäst på det och det. Polis Från krögarnas sida sågs det som i hög grad positivt att få stöd från och ökad kommunikation med myndigheterna. Från polisen framhölls det som positivt att de fick ett närmare samarbete med krogarna där tillfälle fanns att prata på dagtid och även gå igenom lokalen och genom detta underlätta det arbete som kunde ske nattetid. Många gånger kunde det även vara så att personer som var intressanta för polisen befann sig på krogarna vilket gjorde dessa till en arena som polisen ansåg vara bra att vara på. Man fick enormt mycket bättre kontakt med polis och kommun, tycker jag, i de här frågorna. Man får det som att Å, tänk om jag ringer och säger att du vi har någon som är drogpåverkad. Vad gör de då med mitt tillstånd? Man förstår ju 15

ganska tidigt att är man lite vaken så är de det också. De sätter inte dit oss för att vi är duktiga och ärliga, utan de klappar oss på axeln och säger Fortsätt så här! Krögare I två av kommunerna hade arbetet avstannat vilket i båda fall kopplades till polisens organisation och resurser. Då det inte fanns någon mottagare för krögarna så var upplevelsen att fortsatt arbete med KMK inte var möjligt. Dock uttrycktes en tro på att arbetet kunde ge effekter även om polisen inte var engagerade. Även om inte polisen har funnits där så har det uppnått ett syfte. Bosse brännvin med hundarna här vet ju inte att polisen inte kommer om jag ringer, eller att de inte finns. Det sitter ju en miljard skyltar här inne. De undrar ju säkert vad det är. Krögare Samordnaren i en av kommunerna upplevde att det hade varit lätt att samverka med krögarna och trodde att detta delvis hade att göra med att hon hade gjort besök hos samtliga krogar och haft en personlig kontakt med krögarna. Hon upplevde även att arbetet i styrgruppen hade fungerat väldigt bra, men efter att polisen inte längre kunnat vara med i samarbetet hade arbetet avstannat. Inför varje möte hade vi ett styrgruppsmöte för att sätta en agenda så att vi var samkörda på vad vi skulle ta upp, vad som var viktigt och så vidare. Och så tog vi hand om det som hade sagts vid mötet innan. Det är nästan så att man blir lite lyrisk över hur bra det var. Samordnare I en av de undersökta kommunerna var upplevelsen att arbetet hade fungerat bra och fortfarande gick framåt. Där upplevde samtliga respondenter att kommunikationen och samverkan hade fungerat bra. Och samverkan framhölls som anledningen till att arbetet hade varit framgångsrikt. Krögaren påpekade vikten av att själv vara trevlig, drivande och engagerad för att få till ett bra samarbete med myndigheterna. Han ansåg att samordnaren på kommunen hade varit väldigt tillmötesgående och lätt att arbeta med under hela arbetet. I enkätens kommentarfält framkom att det i vissa kommuner varit svårt att engagera krogar och att få dem att arbeta aktivt med KMK. Det är svårt att engagera krögare till att driva frågor gällande KMK. De anser att det är viktigt arbete men vill sällan jobba aktivt med frågan eller investera ekonomiska medel. Vi måste på sikt få dem att vilja vara med drivande. Att förstå vinsten för deras ställe att det är en del av KMK. Det togs även upp att krogarna inte alltid var lätta att samarbeta med även ur andra aspekter. En samordnare upplevde att det fanns svårigheter för polisen och krögarna att samverka med varandra. Detta då polisen kunde inneha information om personer inom krogbranschen vilket kunde försvåra för individerna att sitta tillsammans och samarbeta, vilket förtydligas av citatet nedan. Det är ju så här också att det är ju inte helt enkelt alla gånger att jobba med restaurangbranschen när man tänker att det händer grejer och det blir mycket narkotika, om man har personal som har åkt fast eller vakt eller till och med någon 16

ägare. Det är något väldigt speciellt att förhålla sig till i ett sådant här samarbete hela tiden. Samordnare Vidare uttryckte denne samordnare att det var nödvändigt att samverka och hitta former för detta, utan att behöva bryta sekretessen. Från kommunens sida ville de enligt samordnaren gärna komma in i ett tidigt skede och fokusera på att arbeta förebyggande. Det konstaterades även att krögarnas primära uppgift inte var att jaga knark utan att driva en restaurang. Det talades en del om hur alla aktörer fick ut någonting av arbetet i KMK. Och även att det var viktigt att få aktörerna att se vad de kunde vinna på att medverka och engagera sig. Vi såg det som en vinna-vinna-situation utifrån kommunens önskemål men även att vi skulle ha en vinna-situation även från polisens sida. Själva mäktade vi ju inte med det, men tillsammans med kommunen skulle vi kunna göra något bra av det. Det var nog det som låg bakom egentligen. Polis I enkäten framkom att samtliga yrkesgrupper överlag upplevde att samarbetet med övriga yrkesgrupper hade förbättrats i och med arbetet med KMK. Polisen - den svaga länken? Den aktör vilken det talades mest om under intervjuerna var polisen och även i enkäternas kommentarfält var polisen frekvent omtalad. Polisen beskrevs vara en viktig aktör i modellen utan vilken arbetet inte gick att genomföra, men beskrevs även av många som den svagaste länken. Krögarna framhöll att det inte spelade någon roll hur bra arbete de utförde om inte polisen fanns där och tog vid när behov av detta fanns. Det pratades mycket om polisen som mottagare till krögarna och hur detta var en för modellen nödvändig funktion. Om vi ser det som en samverkan på tre ben - polis, krögare och kommun. Det svagaste benet i den här triaden är polisen. För att vi få inte till en överenskommelse som håller över längre tid. Det är svårt. Och det kanske beror på deras organisation, eller på deras uppdrag. Samordnare Enligt poliserna själva prioriterades utryckningsuppdragen högre än det brottsförebyggande arbetet, både överlag inom polisen och i arbetet med KMK. Därför ansåg flera av de intervjuade att det behövdes poliser som specifikt arbetar mot krogarna. Det efterfrågades från kommunalt håll en institutionalisering av arbetet inom polisens organisation vilken bland annat skulle innebära att polisen själv såg till att det fanns utbildad personal som i sin tur kunde utbilda krogpersonal och vakter. Både samordnare och krögare pratade om att projektet kunde haft en inverkan även om polisen inte medverkat, i och med att krogen visade på att narkotika inte tolererades hos vare sig gäster eller personal. Men åsikten var att detta bara gällde upp till en viss 17

gräns. Eftersom narkotika är olagligt så ansåg intervjupersonerna att polisen måste vara engagerad. Men det hjälper ju inte om vi ser att någon är påverkad om det inte finns någon polis som kan ta tag i det. Det är inte ordningsvakternas jobb, de har vissa befogenheter men inte att agera polis. Det är ju polisen som ska göra det, men polisen finns ju inte. Samordnarna försöker så gott de kan men de har ju inte polisen med sig och då kan de inte göra så mycket Krögare Även i enkäten svarade många på frågan kring vilka hinder eller svårigheter de hade stött på i samarbete med andra aktörer inom KMK att just polisen var en aktör vilken det var svårt att upprätthålla ett samarbete med. En återkommande teori var att detta kunde vara kopplat till organisatoriska svårigheter. Den organisatoriska svårighet som främst nämndes, både under intervjuerna och i enkäten, var att poliser ofta bytte arbetsuppgifter och således inte fanns på samma position tillräckligt länge för långsiktig samverkan. I enkäten uppgav hälften av poliserna att de upplevde en brist på tid att arbeta med KMK. I en av städerna där arbetet avstannat fanns vid införandet av KMK ett antal poliser som arbetade mer riktat mor krogarna. Efter en tid gjordes enligt respondenterna en omorganisering och därefter fanns dessa funktioner inte längre kvar. Polisen beskrev det som att poliser överlag i den staden inte ville gå till krogen sent på kvällen. De hade annat att göra och om personer skulle lagföras för narkotikabrott så innebar detta en stor del pappersarbete vilket enligt respondenten var någonting som man ville undvika. Polisen i den kommun där det hade fungerat förhållandevis bra ansåg att de hade för lite tid att arbeta mot krogarna. Och även i denna stad hade det varit svårt för poliserna att få till arbetet helt och fullt vilket samordnaren framförde viss kritik mot. Här framhölls då polisens specifika kompetens och befogenhet som inte någon av de andra aktörerna kan ta över. Rent allmänt kan jag tycka att polisen har en alldeles för liten roll i det här. Vi hinner med för lite att ha kontakten med krögarna, framförallt på de frekventa tiderna, säg torsdag till söndag morgon. Då skulle det ju vara jättebra om vi kunde vara på plats mycket mer. Idag kan vi ju bara komma när de ringer efter oss egentligen. Det blir ju väldigt lite förebyggande arbete, som jag skulle önska att det skulle vara. Det optimala skulle ju vara att man var 3-4 man som jobbade bara med det här till exempel. Men så är det inte. Polis En polis pratade om vikten av ett väl fungerande brottsförebyggande arbete. Denne menade att denna typ av arbete inte var högt prioriterat inom polisen och att arbetet hade förhållandevis låg status. En av anledningarna till att brottsförebyggande arbete var svårt att få till troddes vara att det är svårt att mäta effekterna av den. 18

Eldsjälarna och deras påverkan på arbetet I enkäten lyftes eldsjälar av flera personer fram som något vanligt förekommande inom arbetet med KMK. Fenomenet beskrevs i både positiva och negativa ordalag i enkäterna och intervjuerna. Vissa ansåg att eldsjälar var nödvändiga för att arbetet skulle startas upp och drivas och de trodde att eldsjälar alltid kommer att behövas. Det som beskrevs vara positivt med eldsjälar var att de ger lite mer än andra, engagerar sig mer och att det är stor skillnad mot vad en person skulle göra som endast är beordrad att arbeta med en viss uppgift. Dock fanns även uppfattningen att arbetet blev för sårbart om det i för hög utsträckning byggde på enskilda individers engagemang. Eldsjälar beskrevs finnas hos samtliga aktörer men främst hos polisen. Så visst var det eldsjälar men hade arbetsgivaren sagt att "ni får två grupper till" och ni får jobba relevanta tider, så hade det inte behövts några eldsjälar. Då hade man jobbat på fast arbetstid med bestämd resurs. Så länge det inte finns en utbyggd organisation inom polisen så krävs det eldsjälar för att hålla igång det. Polis Långsiktighet och utveckling Här presenteras vad respondenterna uttryckte kring framtida arbete med KMK och vad de lärt sig under arbetets gång. Lärdomar inför framtiden I en av kommunerna där både polisen och samordnaren var överens om att polisen hade brustit i sina åtaganden uttryckte de båda respondenterna att det hade varit önskvärt med ett kontrakt innan arbetets start. Detta för att tydliggöra vad de olika aktörerna förväntades bidra med och för att säkra resurserna. Polisen i samma kommun upplevde att han själv i uppstarten av arbetet hade varit väldigt engagerad men lovat för mycket och inte varit realistisk kring vilka resurser som faktiskt kunde frigöras. Han uttryckte att han istället önskat att de från polisen hade varit just realistiska och satt mål som faktiskt hade gått att leva upp till. Detta trodde han då skulle kunna skapat en positiv utveckling och ökat förtroende för arbetet. Man har en känsla själv av att "jättekul, jättefint, nu går vi in i det här, nu kör vi. Pang" Men fasen, hur ser det ut med resurser? "Det här kommer ju inte att fungera." Så går man tillbaka och säger "du, det vi lovade här nu, vi kommer inte att kunna göra det här." Och då blir det besvikelse istället för att kunna säga direkt från början att "det här Krogar mot knark, det här kan vi göra men kanske bara varje fredag så kan vi köra det här vi har lovat. Vi kan inte göra det på 19

onsdag exempelvis, eller torsdag eller lördag. Men OK fredag, det lovar vi, det kan vi avsätta resurs. Polis De skulle haft det klart innan - Krogar mot knark och polisen. Det skulle varit färdigt när de kom till krogen. Krögare De som arbetar med tillsynen borde enligt en samordnare även kunna arbeta med KMK och i samband med att de ändå är ute på krogarna göra krogmiljöronder. Alkoholhandläggarens engagemang och inblandning i KMK såg ut skilde sig dock mellan olika kommuner. Alkoholhandläggaren var i vissa fall även samordnande för KMK lokalt. Jag har sagt att jag kan, utifrån min aspekt som samordnare i kommunen för alkohol- och narkotikaprevention, så kan jag ta på mig att hålla igång nätverket, se till att det finns lokaler och se till att ordna utbildningar och så vidare. Det kan jag göra, inga problem. Men, då kanske alkoholhandläggarna, tillsammans med de poliser som har jobbat med alkoholen, då kanske de ska ta det praktiska, det andra jobbet. Men det gör man inte. "Nej, vi jobbar som alkoholhandläggare, inget annat. Samordnare Det kom även fram tankar kring att arbeta utifrån en modell. När denna har tagits fram i en kontext så uttrycktes vikten av att anpassa modellen efter de kommuner i vilken den sedan ska användas. Det påpekades även att finansiering för nationell samordnare skulle behöva lösas inom nätverket eftersom den externa finansieringen förväntades upphöra inom en inte alltför avlägsen framtid. Förslag fanns på att ta ut en medlemsavgift. Vikten av långsiktighet Det pratades också om KMK som ett långsiktigt arbete. Det viktiga var att vara med på tåget enligt en av respondenterna. Intervjupersonerna uttryckte att krogpersonal byts ut och glömmer vilket innebär att var det viktigt att de utbildas kontinuerligt. I två av kommunerna hade arbetet avstannat mer eller mindre helt. I båda talades det om att återuppta detta men det fanns en uttalad trötthet och uppgivenhet kring hur arbetet förflutit och då framförallt kring polisens oförmåga till att göra sin del. I den tredje kommunen hade arbetet fortsatt fram till utvärderingens genomförande och det fanns inte några planer på att avbryta arbetet. Det framhölls av respondenterna att det var viktigt med ett långsiktigt tänkande i arbetet och en krögare uttryckte att det viktiga var att man över huvud taget var med och engagerade sig. 20

Hemsidan Överlag föreföll respondenterna vara nöjda med hemsidan. Det viktiga sades vara att varje kommun själv höll informationen uppdaterad. En polis föreslog att det skulle finnas en kunskapsbank på hemsidan. Det är väldigt bra att det finns en hemsida. Det tycker jag. Och just det här att man kan ha material där och hämta, loggor och grejer för tryck. Det är värdefullt att det finns. Samordnare Diskussion Syftet med utvärderingen var att undersöka hur implementeringen fungerat i kommunerna samt vilka faktorer som påverkat denna. Då denna utvärdering varit teoridriven och utgått ifrån kunskap kring vad som påverkar implementering så kopplas nedan resultatet till detta. Det är av vikt att både metoden och implementeringen av den fungerar om något resultat ska kunna uppnås [15]. Det finns ett antal faktorer identifierade i forskning kring implementering vilka påverkar utfallet. Det går inte att ge någon generell mall för lyckad implementering som fungerar i alla kontexter då dessa i hög utsträckning varierar [13] och det är också en hel del som hänger på slumpen och alltså inte går att påverka [18]. Dock kan vi utifrån utvärderingen och forskning kring området konstatera att det finns vissa faktorer som är viktiga när det gäller införandet av KMK. Faktorer som påverkar implementeringen Respondenterna uttryckte ett stort engagemang för det arbete som utförts inom KMK och för KMK som modell. Mycket av det planerade arbetet hade genomförts och många upplevde enligt enkätsvaren att samverkan mellan aktörerna hade förbättrats. Resultatet visar att det dock förekommit ett antal svårigheter i arbetet med att implementera KMK lokalt. Även om det funnits beslut om att starta arbetet och ett stort engagemang hos alla medverkande inför implementeringen så hade det i flera kommuner stoppat upp på vägen. Som Guldbrandsson skriver så är implementering en mödosam process som på intet sätt är självklar för att ett beslut om införande har fattats [15], vilket vi alltså även ser i arbetet med KMK. Vanligtvis startar implementeringsprocessen med att någon har en idé om att en ny metod ska införas. Det finns ett antal kriterier identifierade hos metoder som lättare kan implementeras. Först och främst så ska metoden vara relevant för det aktuella problemet, den ska vidare ha relativa fördelar gentemot rådande metoder, vara lättanvänd, ge synliga 21

resultat och kunna anpassas till den lokala kontexten [15]. Metoden beskrevs i intervjuerna som intressant och förväntningarna förefaller ha varit höga. Det rådde konsensus kring att metoden var ett bra val för det som ämnades uppnås. Trots detta blev arbetet avbrutet i två av exempelkommunerna och enligt enkäterna föreföll det ha funnits många svårigheter även i övriga städer. Inför införandet av en ny modell måste det skapas en samsyn kring arbetet. Detta innefattar att göra en realistisk bedömning av vilka resurser som måste frigöras för ändamålet [15]. Här förefaller det ha funnits brister inom KMK. De återkommande klagomålen på polisens resursbrist visar på att det inte har gjorts en adekvat bedömning och planering. Vidare framfördes att det under arbetets gång överlag funnits orealistiska förväntningar på polisens insatser. Krögarna i flera städer trodde att polisen skulle vara mer aktiv och komma till krogen oftare, både vid akuta behov och även under lugnare perioder för att arbeta förebyggande. För att undvika orealistiska förväntningar är rekommendationen att skriva avtal samt initialt föra en diskussion om vad aktörerna mäktar med, vilka målen för arbetet är samt hur dessa ska uppnås. En stor del i KMK-modellen var utbildning av berörd personal, främst krogpersonal och ordningsvakter. Den del i utbildningen som var obligatorisk att genomföra innefattade bland annat tecken och symtom samt rättsregler, och det var endast den rekommenderade delen som även innefattade mer praktisk träning. Just aktiva inlärningsmetoder är någonting som förespråkas vid implementering [19] och det skulle därför vara lämpligt att lägga även övningen av situationer i den obligatoriska delen. I den studie som genomfördes av KMK i Stockholm vilken syftade till att undersöka dörrvakterna hade utbildningen av dessa även innefattat en aktiv del med rollspel [20]. Implementering underlättas vidare om det finns ett stöd hos chefer och politiker [15, 18, 21]. Detta fanns i viss utsträckning i KMK, men respondenterna uttryckte vikten av stöd och vilken negativ inverkan avsaknad av detsamma kunde resultera i. Arbetet skulle möjligen ha förenklats av en starkare förankring hos chefer och politiker. Påverkar implementeringen gör även organisationernas kapacitet. Det måste finnas resurser i form av pengar, personal, kunskap och lokaler samt gynnsamma omständigheter gällande exempelvis organisering och utbyte av personal [21]. När det gäller dessa delar i stödet för implementeringen av KMK så förefaller det ha funnits stora brister. Polisens organisation verkar inte ha haft kapacitet att genomföra det förväntade arbetet på många håll i landet. Vad detta beror på diskuteras nedan under en egen rubrik. Det nationella nätverket beskrevs som stöttande för arbetet och av respondenterna framställdes det som nödvändigt med en nationell samordnare. Det uttrycktes att finansieringen från FHI antagligen skulle upphöra inom en inte alltför avlägsen framtid och den lösning som presenterades för detta var att eventuellt finansiera den nationella samordnaren genom en avgift från kommunerna. 22