Verksamhetsberättelse och årsstatistik

Verksamhetsberättelse och årsstatistik 215 Smittskydd Västra Götaland

Innehåll Förkortningar och förklaringar 3 Sammanfattning av verksamheten 215 4 Anmälningspliktiga sjukdomar 5 Smittskydd Västra Götalands mål och organisation 7 Antibiotikaresistens 8 Om arbetsgruppen 8 ESBL (extended spectrum beta-lactamase) 9 ESBLCARBA-bildande tarmbakterier 1 MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) 11 VRE (vancomycinresistenta enterokocker) 14 Barninfektioner och vaccinationer 15 Om arbetsgruppen 15 Difteri 15 Grupp A-streptokocker invasiva (igas) 16 Haemophilus influenzae invasiv infektion 17 Kikhosta 18 Meningokockinfektion 19 Pneumokocker invasiv infektion 2 EPI Epidemi, pandemi, influensa, luft- och vattenburna infektioner 21 Om arbetsgruppen 21 Influensa A(H1N1)pdm9 22 Legionella (legionärssjuka) 23 Hepatit 24 Hepatit A 25 Hepatit B 25 Hepatit C 27 Hepatit D 29 Hepatit E 29 Hiv och STI 3 Om arbetsgruppen 3 Gonorré 33 Hiv 35 Klamydia 37 Syfilis 38 KomIn Kommunikation och information 4 Om arbetsgruppen 4 Tuberkulos 41 Om arbetsgruppen 41 Tuberkulos 42 Zoonoser 45 Om arbetsgruppen 45 Campylobacter 46

Cryptosporidier 47 EHEC (enterohemorragisk E. coli) 48 Giardia 5 Harpest (tularemi) 5 Malaria 52 Papegojsjuka 53 Salmonella 53 Shigella 55 Viral meningoencefalit TBE (tick borne encephalitis) 57 HYFS Hygienarbete i förskolan 59 Om Hyfs 59 Hygienveckan vecka 38, 215 6 Barnens sjukfrånvaro 6 Publikationer 215 62

Förkortningar och förklaringar BCG cerebrospinalvätska ECMO emm epidemiologi faeces Folkhälsomyndigheten invasiv IgM kluster manifestation MIRU-VNTR MRB nasofarynx PCR pleuravätska prevalens rectum screening Sminet SmL spa-typning STI Strama titer toxin vektor zoonos Bacillus Calmette Guérin vaccin mot tuberkulos Hjärn-ryggmärgsvätska Extracorporeal membran oxygenering en modifierad hjärtlungmaskin som syresätter blodet utanför kroppen via ett membran Benämningen på den gen som reglerar M-proteiner på streptokockernas yta Läran om sjukdomars utbredning, orsaker och förlopp Avföring Nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa Något som sprider sig utanför sin ursprungsområde, till exempel till blod eller hjärnhinnor Immunglobulin M ett protein som kommer tidigt när immunförsvaret stimuleras Ansamling av fall, till exempel av sjukdom Tecken på infektion Mycobacterial Interspersed Repetitive Units - variable number of tandem repeats (genetisk typningsmetod för mykobakterier) Multiresistenta bakterier Bakre delen av näsan och svalget Polymerase chain reaction (nukleinsyrapåvisning) Vätska i lungsäcken Den andel individer i en population som har en given sjukdom eller ett givet tillstånd Ändtarm Undersökning av ett större antal individer för att till exempel finna personer som bär på en sjukdom i symtomfritt eller symtomfattigt skede Elektroniskt informationssystem för smittskyddsanmälningar Smittskyddslagen Sekvensbaserad typningsmetod som bygger på analys av en variabel del av Staphylococcus aureus artspecifika gen, spa Sexuellt överförbara infektioner Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, Samverkan mot antibiotikaresistens Halten av ett ämne i en lösning, till exempel mängden läkemedel eller antikroppar i en persons blod Giftämne Till exempel fästing eller insekt som överför smitta Infektionssjukdom som kan spridas mellan djur och människor 3

Sammanfattning av verksamheten 215 ANTAL RAPPORTERADE ANMÄLNINGSPLIKTIGA SJUKDOMAR TILL SMITTSKYDD VÄSTRA GÖTALAND 14 13 12 211 212 213 214 215 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 BLODBURNA RESISTENTA BAKTERIER TARMSMITTOR SEXUELLT ÖVERFÖRBARA ÖVRIGA SJUKDOMAR TOTALT ANTAL Antalet anmälningar till Smittskydd Västra Götaland ökade under 215 till drygt 13. Största förändringen var huvudsakligen i gruppen resistenta bakterier och kan till viss del spegla resande till och från länder där högre antibiotikaresistens är vanligt förekommande. Största antalet anmälningar gäller liksom tidigare år klamydia. Av drygt 6 anmälningar inkom cirka 1 4 ärenden som så kallade paragrafärenden, men endast ett fåtal leder till tvångsåtgärder. Frågan om tillgänglighet för sprututbyte har under året fått en mycket positiv utveckling. På nationell nivå har tydliga initiativ tagits som under senhösten mynnat ut i en departementsskrivelse med förslag om lagändring (26:323). I Västra Götaland har kontakter knutits med fyra kommuner (Mölndal, Borås, Trollhättan och Skövde) för att gemensamt utreda frågan om lågtröskelverksamhet för intravenösa droganvändare, inklusive sprututbyte. Även i Göteborg har samarbetsmöjligheterna ökat runt denna fråga. Under 216 kommer nu mycket planerings- och utredningarbete att inrikta sig på regionala lösningar, där sprututbyte blir en del i omhändertagandet av personer som injicerar droger. Denna möjlighet har under lång tid varit efterfrågad och därför är det kommande arbetet högprioriterat och mycket glädjande. Göteborg den 4 april, 216 Per Follin Smittskyddsläkare 4

Anmälningspliktiga sjukdomar rapporterade till Smittskydd Västra Götaland 27-215 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Amöbainfektion 51 61 46 79 57 61 88 72 52 Atypiska mykobakterier 75 94 114 92 86 72 72 75 81 Brucellos 2 2 1 4 1 4 2 3 4 Campylobacter 1 291 1 483 1 284 1 528 1 542 1 414 1 37 1 427 1 426 Cryptosporider 2 1 11 26 16 21 15 3 74 Denguefeber 6 11 18 24 8 26 37 13 22 Difteri 1 2 2 4 Echinokocker 1 1 1 4 3 3 2 2 3 EHEC 74 83 69 113 165 169 16 151 198 ESBL 321 491 674 81 992 1 244 1 531 1 649 1 71 ESBLCARBA 4 11 5 21 GAS (grupp A-streptokocker, invasiva) 71 58 62 45 65 86 119 1 89 Giardia 191 225 176 24 165 152 171 156 154 Gonorré 99 88 11 96 99 113 127 141 25 Haemophilus influenzae 24 27 23 26 42 24 34 24 47 Harpest (tularemi) 34 22 6 11 14 2 12 18 31 Hepatit A 1 18 35 1 4 2 2 7 26 Hepatit B 232 194 227 222 212 21 257 263 298 Hepatit C 343 457 332 299 31 324 273 237 265 Hepatit D 3 4 2 3 4 4 2 1 3 Hepatit E 1 1 1 1 2 2 4 5 1 Hivinfektion 53 39 55 68 57 81 58 79 89 HTLV I eller II 3 2 1 3 2 1 4 1 Influensa A(H1N1)pdm9 1 86 2 195 3 495 311 169 Kikhosta 67 121 49 43 15 38 29 65 91 Klamydia 6 531 6 447 5 82 5 71 5 842 6 73 5 76 6 44 6 314 Legionella 19 24 15 17 14 13 23 15 14 Leptospiros 1 Listeria 13 7 12 16 9 9 16 17 3 5

27 28 29 21 211 212 213 214 215 Malaria 15 8 15 23 11 7 24 31 38 Meningokocker 6 1 9 9 6 19 13 1 4 MRSA 177 247 257 264 347 36 439 463 536 Mässling 1 1 4 2 4 3 2 Papegojsjuka 1 4 3 1 3 6 Paratyfoidfeber 3 1 1 4 2 2 3 2 2 PNSP (pneumokocker med nedsatt känslighet) 37 31 36 3 26 27 1 4 3 Pneumokocker (invasiva) 246 38 267 242 28 198 198 171 193 Påssjuka 13 15 5 3 6 11 3 3 7 Q-feber 1 2 1 2 1 2 Röda hund 2 1 Salmonella 792 769 577 637 561 54 52 397 389 Shigella 54 61 65 18 72 53 67 31 57 Sorkfeber 8 5 1 1 3 2 Stelkramp 1 1 Syfilis 19 11 11 1 25 37 28 17 51 Tuberkulos 84 87 82 11 11 13 128 139 152 Tyfoidfeber 1 2 3 9 1 3 3 3 Vibrioinfektion (exkl. kolera) 5 1 5 7 7 3 6 8 7 Virala meningoencefaliter (inkl. TBE) Viral meningoencefalit - endast TBE VRE (vancomycinresistenta enterokocker) 79 7 64 14 18 112 121 147 15 17 21 24 2 27 23 15 18 4 3 4 6 8 6 17 42 2 22 Yersinia 55 65 44 32 44 3 39 32 3 6

Smittskydd Västra Götalands mål och organisation Samhällets smittskydd skall tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar (smittskyddslagen, SFS 24:168 1 kap. 1 ). Varje landsting eller region ansvarar för att behövliga smittskyddsåtgärder vidtas. Inom Västra Götalandsregionen är Smittskyddsläkaren den förvaltningsmyndighet som har den lagstadgade uppgiften att minimera smittsamma sjukdomars utbredning bland regionens befolkning. Smittskyddsläkaren har ett samlat ansvar för smittskyddsarbetet inom det område där han eller hon verkar och skall planera, organisera och leda smittskyddet och verka för effektivitet, samordning och likformighet (6 kap. 1 ). Smittskyddsarbete bedrivs på många olika sätt och i Smittskyddsläkarens uppgifter ingår att se till att allmänheten har tillgång till den information som behövs för att var och en ska kunna skydda sig mot smitta som kan hota liv och hälsa ge råd och anvisningar om smittskyddsåtgärder för grupper som är särskilt utsatta för smittrisk se till att förebyggande åtgärder vidtas stödja behandlande läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal samt andra som är verksamma inom smittskydd i arbetet mot smittsamma sjukdomar och, när det behövs, ge råd om lämpliga åtgärder följa upp anmälningar om inträffade sjukdomsfall och se till att behövliga åtgärder vidtas för att finna smittkällan och personer som kan ha utsatts för smittrisk, samt att råd och förhållningsregler ges till dem som kan ha smittats bevaka att de som bär på en smittsam sjukdom får det stöd eller den vård som påkallas av sjukdomen eller smittrisken fortlöpande följa smittskyddsläget i området. Smittskydd Västra Götaland består av fyra kontor (Borås, Göteborg, Skövde och Uddevalla). Vid enheten arbetar läkare, smittskyddssjuksköterskor, hygiensjuksköterskor med inriktning mot förskolan (Hyfs), administratörer, epidemiolog, kommunikatör samt utvecklingsledare för asyl- och flyktingfrågor, totalt 3 personer. Kontoret i Göteborg har regionalt samordningsansvar för verksamheten. Verksamhetsberättelsen för 215 omfattar en beskrivning av arbetet i de nio arbetsgrupper som finns inom vår enhet och som sinsemellan fördelar arbetsuppgifter och sjukdomsområden. Till varje avsnitt bifogas statistik över anmälda fall för de några av de sjukdomar som ligger inom respektive grupps ansvarsområde. 7

Antibiotikaresistens Om arbetsgruppen Det övergripande målet är att verka för ett gemensamt och samordnat arbete för att minska spridningen av antibiotikaresistenta bakterier. Följande diagnoser ingår i arbetsgruppens ansvarsområde: ESBL-producerande tarmbakterier, ESBLCARBA, MRSA (meticillinresistenta gula stafylokocker), PNSP (pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G), VRE (vancomycinresistenta enterokocker) Arbetet under 215 Arbetet med avskrivning av kontroller och förhållningsregler vid MRSA har fortsatt under året. I samråd med infektionsklinikerna har rutinerna förenklats betydligt. Samarbetet med Vårdhygien och infektionsklinikerna i den regionala MRBgruppen har lett till mer samstämmighet mellan sjukhusen gällande screeningintervall för multiresistenta bakterier (MRB-screening). Riktad utbildning till personal på flykting- och asylboenden har hållits på ett flertal platser i Västra Götaland, under året. Dessa utbildningar har anordnats av Länsstyrelsen tillsammans med Smittskydd Västra Götaland. Miljöförvaltningen i Lerum har under 215, tillsammans med Smittskydd Västra Götaland, tagit fram en affisch om hur man undviker hudinfektioner i samband med träning på gym och i andra träningslokaler. Miljösamverkan i Västra Götaland tillhandahåller affischen på sin hemsida. Det är fritt fram för alla kommuner att ladda ner den, och byta till sin egen logotyp. Även andra landsting har visat intresse för affischen. Prioriterade åtgärder för framtiden Hantering av ESBLCARBA med fokus på smittspårning. VRE - fokus på smittspårning. Fortsatt samverkan med andra aktörer inom MRB-området. Utveckla strategier för övervakning av MRB. Ökad kunskap om olika MRB-typningar. Samverkan med Strama. 8

ANTAL FALL ESBL (extended spectrum beta-lactamase) 213 214 215 Kvinnor 1 11 1 28 1 119 Män 52 619 589 Okänt 2 2 Totalt 1 531 1 649 1 71 Utfall och trend Totalt anmäldes 1 71 fall av ESBL-producerande tarmbakterier. Det innebär drygt 14 fall per 1 invånare under året (incidens). Sedan anmälningsplikten för positiva laboratoriesvar infördes år 27 har ökningen i princip varit linjär. Då rutinerna för screening efter utlandsvård ändrades under 215 i Västra Götalandsregionen (från tio år till ett år bakåt i tiden) förväntades en minskning av antalet fall. På grund av det stora antalet människor på flykt fortsatte ökningen då ESBL-bärarskap är betydligt vanligare i länder utanför Norden. Ökningen skedde främst i Göteborgsregionen. 12 27 28 29 21 211 212 213 214 215 1 8 6 4 2 Borås Skövde Uddevalla Göteborg Figur 1. Anmälda fall av ESBL, per smittskyddsområde. Provtagningsmaterial och orsak till undersökning Urinodling dominerar de kliniska odlingarna, men ESBL-producerande tarmbakterier hittas också i tarmflora vid screening efter utlandsvård, och i mindre mängd i blod- och sårodlingar. Hos 72 patienter hittades ESBL-bildande tarmbakterier i blodet. Escherichia coli är dominerande bland de ESBL-producerande tarmbakterierna. Vid ett shigellautbrott under hösten var bakterierna ESBLproducerande hos 22 personer, vilket är mycket ovanligt. 9

ANTAL FALL Ålder Små barn, vuxna yngre kvinnor och äldre personer dominerar, det vill säga de grupper där det tas mest urinodlingar. Största ökningen finns bland flickor i åldern -4 år. 16 14 Kvinnor 215 Män 215 12 1 8 6 4 2-4 5-9 1-14 15-19 2-24 25-29 3-34 35-39 4-44 45-49 5-54 55-59 6-64 65-69 7-74 75-8 >8 ÅLDERSINTERVALL Figur 2. Anmälda fall av ESBL, per kön och ålder. ESBLCARBA-bildande tarmbakterier 213 214 215 Totalt 11 5 21 Utfall och trend ESBLCARBA är anmälningspliktig sedan mars 212. Bakterierna är resistenta mot de mest potenta intensivvårdsantibiotika vi har, och denna resistens innebär en ökad risk för dödlighet vid svåra infektioner. Under 215 anmäldes 21 nya fall, vilket är en kraftig ökning jämfört med föregående år. Det innebär 1,3 nya fall per 1 invånare under året. Majoriteten av fallen (14) rapporterades i Göteborg. Nio fall smittades på en neonatalavdelning i regionen, läs mer nedan. Provtagningsmaterial och orsak till undersökning ESBLCARBA-bildande tarmbakterier anmäldes i 16 fall från avföringsodling, i tre fall från blod eller CVK (central venkateter), i ett fall från urin och i ett fall från sårsekret. Orsak till provtagning hos merparten av dem som smittats utomlands var att de vårdats på sjukhus. Av dessa hittades tre vid utredning av sjukdomssymtom. Andra orsaker till provtagning var kontrollodling inom mödrahälsovården eller i samband med omläggning av sår. 1

ANTAL FALL Ålder, smittland och smittväg Nio fall smittades i Sverige och övriga tolv smittades utomlands, se tabell nedan. Flera av de utlandssmittade fallen var multisjuka och hade vårdats på sjukhus utomlands. Medianåldern var 11 år (-72 år). 3 212 213 214 215 25 2 Asien 1 4 8 Syd och nord Amerika 1 Afrika 1 1 Europa (varav Sverige) 2() 7(1) 5(4) 11(9) 21 15 1 11 5 4 5 212 213 214 215 Figur 3. Anmälda fall, per världsdel där smitta sannolikt skett. Smittspridning bland för tidigt födda barn På en neonatalavdelning inträffade under sommarmånaderna ett allvarligt utbrott orsakat av ESBLCARBA-producerande tarmbakterier bland för tidigt födda barn. Sammanlagt drabbades nio barn, varav ett avled. Avdelningen och Vårdhygien vidtog omfattande åtgärder, med smittspårning och särskilda hygieninsatser. Barn som är för tidigt födda, med stort behov av intensivvård och antibiotika, är en ytterst känslig och sårbar patientgrupp för resistenta bakterier. Detta utbrott med ESBLCARBA var det första på en neonatalavdelning i Sverige. MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) 213 214 215 Kvinnor 234 234 272 Män 25 229 264 Totalt 439 463 536 Utfall och trend En fortsatt stigande trend med störst ökning i Uddevalla (12 fall jämfört med 67 under 214). Antalet fall i Göteborg, Borås och Skövde har ökat något jämfört med 214. 11

ANTAL FALL ANTAL FALL Under 215 genomfördes 142 avskrivningar från förhållningsregler och fortsatta kontroller vid MRSA-bärarskap. Sedan 212 har över 32 avskrivningar genomförts. 4 35 3 29 21 211 212 213 214 215 291 25 2 15 12 1 82 5 43 Borås Skövde Uddevalla Göteborg Figur 4. Anmälda fall av MRSA, till respektive smittskyddskontor. Ålder, smittland och smittväg Medianåldern för kvinnor var 27 år och för män 24 år. Barn samt vuxna i familjebildande ålder dominerar. En orsak till detta är att många gravida kvinnor fångas i screening inom mödravården på grund av tidigare sjukhusvård utomlands. I smittspårningen som utförs i deras familjer hittas ofta fler fall. 6 5 Kvinnor 215 Män 215 4 3 2 1-4 5-9 1-14 15-19 2-24 25-29 3-34 35-39 4-44 45-49 5-54 55-59 6-64 65-69 7-74 75-8 >8 ÅLDERSINTERVALL Figur 5. Anmälda fall av MRSA, per kön och ålder. Provtagningsmaterial och orsak till undersökning En fortsatt ökning sågs av fall med sjukdomssymtom (varav sex var positiva i blod), liksom screening på grund av sjukvård utomlands. Att antalet fall som provtagits på grund av smittspårning har minskat något kan bero på ändrade rutiner, till exempel i Göteborg avseende smittspårning av närkontakter i hushåll. 12

ANTAL FALL En bidragande orsak till ökningen generellt är att fler asylsökande provtagits för MRSA. Antalet fall har, i vissa delar av regionen, bara ökat marginellt. Detta beror sannolikt på ändrad rutin för screeningodling av inneliggande patienter som tidigare har vårdats utomlands. 3 25 2 Infektion/utredning av sjukdomssymtom Smittspårning Screening p.g.a utlandsvård Annan orsak Uppgift saknas 15 1 5 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Figur 6. Anmälda fall av MRSA, orsak till diagnos enligt smittskyddsanmälan. Epidemiologisk typning Typning av nya isolat har under 215 skett på Folkhälsomyndigheten. Den metod som där används är en så kallad spa-typning. Av 536 stammar har 3 hittills typats. Den vanligaste spa-typen under året i Västra Götaland för dessa nya fall var t44. Uppgift om Spa-typ saknas feb 216; t44 (37) t8 (26) t127 (26) t34 (25) t223 (21) t19 (21) t2 (19) t69 (11) DE ELVA VANLIGASTE SPA-TYPERNA (214 FALL) t1546 (1) Övriga Spa-typade ( < än 8 fall per typ) t5 (9) t26 (9) Figur 7. Anmälda fall av MRSA, spa-typning (antal) från Folkhälsomyndigheten, preliminära uppgifter. 13

ANTAL FALL VRE (vancomycinresistenta enterokocker) 213 214 215 Kvinnor 18 11 13 Män 24 9 9 Totalt 42 2 22 Utfall och trend Under 215 anmäldes 22 fall, vilket är i nivå med föregående år. Geografisk fördelning av anmälda fall Av de 22 fallen anmäldes 18 till smittskyddskontoret i Göteborg, två till Borås och ett fall vardera till Uddevalla och Skövde. 5 45 Totalt antal fall Varav smittade i Sverige 42 4 35 3 25 2 17 2 22 15 1 5 8 6 6 1 1 2 3 4 3 4 1 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Figur 8. Anmälda fall av VRE. Ålder, smittland och smittväg Majoriteten är äldre personer. Medianåldern var 72 år (-92 år). Smittan bedöms ha skett i samband med sjukvård utomlands i 17 fall. Flera av dessa har genomgått intensivvård och ofta även koloniserats med andra multiresistenta bakterier. I två av de fem fall, där Sverige anmälts som smittland, har smitta sannolikt spridits inom sjukvården. Provtagningsmaterial och orsak till undersökning VRE upptäcktes i 16 fall genom odling från rectumprov eller faeces, och i sex fall från urin. I två fall rapporterades VRE vid utredning av sjukdomssymtom. För övriga fall upptäcktes VRE i samband med smittspårning eller provtagning i grupp med högre förväntad prevalens, ofta efter sjukhusvård utomlands. Epidemiologisk typning VRE orsakades av Enterococcus faecium i 17 fall och av Enterococcus faecalis i 5 fall. Genotyp vana rapporterades i 2 fall och vanb i ett fall. Ett fall hade både vana och vanb. 14

Barninfektioner och vaccinationer Om arbetsgruppen Vi arbetar med att följa den epidemiologiska bilden av sjukdomarna inom vårt ansvarsområde. Gruppen har ett brett kontaktnät bestående av bland annat barnkliniker, infektionskliniker, barnhälsovård, skolhälsovård, Strama och terapigrupp Vaccin. Gruppen initierar och bidrar med utbildning och information inom området barninfektioner samt utarbetar, vid behov, lokala råd och riktlinjer. Vi följer dessutom utvecklingen av och tillgången på vacciner. Hyfs (Hygienarbete i förskolan) ingår arbetsgruppen. Följande diagnoser ingår i arbetsgruppens ansvarsområde: Difteri, Grupp A-streptokocker invasiva (igas), Haemophilus influenzae invasiv, Kikhosta, Meningokockinfektion invasiv, Mässling, Pneumokockinfektion invasiv, Polio, Påssjuka, Röda hund, Stelkramp Difteri 213 214 215 Totalt 2 4 I Sverige är difteri nästan alltid en importsmitta. Under året diagnosticerades sammanlagt fyra fall, varav två personer med sårinfektion med toxinproducerande Corynebacterium diphtheriae. Ett av fallen var en nyanländ flykting som troligen fått enstaka vaccinationer tidigare. Smittspårningen visade inga sekundärfall. Det andra fallet var ett fullvaccinerat barn som varit i Afrika. Vid smittspårning i närmiljön befanns mamman vara smittbärare i nasofarynx. Båda behandlades, och inga komplikationer uppstod. Det fjärde fallet var en fullvaccinerad kvinna, med växt av toxinproducerande Corynebacterium ulcerans i skavsår på en fot. Kvinnan hade inte varit utomlands, utan smittkällan misstänktes vara via kontakt med hund i Sverige. Hur stor förekomsten av difteri är bland hundar i Sverige är okänt. Sårdifteri kan uppkomma hos vaccinerade personer, men ger sällan allvarliga komplikationer. Ett flertal fall med sår och växt av C. diphtheriae efter utlandsresa utreddes, men befanns ha icke toxinbildande stammar. Dessa är därmed inte anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. 15

ANTAL FALL PER MÅNAD Grupp A-streptokocker invasiva (igas) 213 214 215 Kvinnor 58 59 55 Män 61 41 34 Totalt 119 1 89 Utfall och trend Under året anmäldes 89 fall, vilket är en minskning jämfört med de senaste två åren. Som tidigare år noterades en viss årstidsvariation med flest fall under våren. En ökning av antal fall under vårmånaderna noterades även nationellt. 14 12 3 2 213 214 215 1 1 DEC NOV OKT SEPT AUG JUL JUN MAJ APR MAR FEB JAN 8 6 4 2 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Figur 9. Anmälda fall av igas, per år 24-215 samt per månad 213-215. Ålder, smittland och smittväg Åldersfördelningen var -94 år (medianålder 67 år). Störst andel fall rapporterades i åldersgrupperna över 6 år. Geografisk fördelning av anmälda fall Till smittskyddskontoret i Göteborg anmäldes 36 fall, till Borås 22 fall, till Uddevalla 15 fall och till Skövde 16 fall. Provtagningsmaterial och orsak till undersökning Blod var undersökningsmaterial i 83 av fallen. I två fall rapporterades grupp A- streptokocker i ledvätska. Fyra fall anmäldes främst på klinisk misstanke på grund av svår mjukdelsinfektion och tecken på invasiv GAS-infektion. Barnsängsfeber anmäldes i fyra fall, nekrotiserande fasciit (infektion i muskelhinna) i fyra fall och toxic shock syndrome (TSS) i ytterligare fyra fall. Troligen finns en underrapportering av dessa kliniska manifestationer. 16

ANTAL FALL Epidemiologisk typning Typning av igas-stammar för bestämning av specifik emm-typ utförs på Folkhälsomyndigheten sedan 214. Under 215 har hittills 58 stammar (65 %) typats. De vanligaste emm-typerna under året var emm-typ 1 (15 fall), emm-typ 89 (8 fall) och emm-typ 3 och 12 (6 fall vardera). Haemophilus influenzae invasiv infektion 213 214 215 Kvinnor 18 11 22 Män 16 13 25 Totalt 34 24 47 Ålder, smittland och smittväg Under året konstaterades totalt 47 fall av invasiva infektioner, varav fem var barn under 9 års ålder. Drygt 7 % av fallen var äldre än 6 år. 25 21 211 212 213 214 215 2 15 1 5-9 1-19 2-29 3-39 4-49 5-59 6-7 >7 ÅLDERSINTERVALL Figur 1. Antal fall av invasiv Haemophilus influenzae, per ålder. Provtagningsmaterial och orsak till undersökning Två fall av meningit konstaterades; ett ovaccinerat barn, en månad gammalt (Hib) och en medelålders person (NT). Ett fall var isolat från pleuravätska, medan övriga 44 var från blod eller serum. Epidemiologisk typning Tolv stammar (25 %) typades på Folkhälsomyndigheten, varav åtta var icke kapslade (NT). Av de fyra kapslade isolaten var två typ b och de övriga två annat. 17

JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEPT OKT NOV DEC ANTAL FALL PER MÅNAD Kikhosta 213 214 215 Kvinnor 17 37 5 Män 12 28 41 Totalt 29 65 91 Utfall och trend Antal anmälda fall under 215 uppgick till 91. Förra årets ökning av fall fortsatte alltså under detta år. En svagt nedåtgående trend kunde dock ses mot slutet av året. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 3 2 1 213 214 215 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Figur 11. Antal fall, per år 2-215 samt per månad 213-215. Ålder, smittland och smittväg Av samtliga fall var tolv barn (13 %), yngre än sex månader. Åtta av dem var ovaccinerade, tre hade fått en vaccinationsdos och ett barn hade fått två doser. Hälften av fallen var liksom förra året fördelade i åldersspannet 21-85 år. 18

ANTAL FALL Meningokockinfektion 213 214 215 Totalt 13 1 4 Utfall och trend Ovanligt få fall har rapporterats 215 jämfört med tidigare år. Totalt anmäldes fyra fall. Ett av fallen hade infektion orsakad av meningokocker med intermediär känslighet för penicillin G. Inget dödsfall orsakat av meningokockinfektion har rapporterats under året. Ålder, smittland och smittväg Åldersspridning för de fyra fallen var stor (2-83 år). Samtliga var smittade i Sverige. Inga epidemiologiska samband har kunnat påvisas. Provtagningsmaterial och orsak till undersökning Två av meningokockisolaten kom från cerebrospinalvätska och två från blod. Epidemiologisk typning Två fall hade serogrupp B, de övriga hade serogrupp C och serogrupp W135. Under de senaste åren har en ökning av fall med serogrupp Y uppmärksammats, men inga fall rapporterades under 215. 3 25 Ej grupperbar eller uppgift saknas Y W135 C B A 29E 2 15 1 5 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Figur 12. Antal fall av meningokockinfektion, per serogrupp 27-215. 19

ANTAL FALL Pneumokocker invasiv infektion 213 214 215 Kvinnor 91 81 88 Män 17 9 15 Totalt 198 171 193 Ålder, smittland och smittväg Under året anmäldes 193 fall. Framför allt personer över 6 år drabbades (75 % av fallen). Endast fem av fallen var barn i åldern -3 år. Sedan 29 ingår så kallat konjugerat pneumokockvaccin i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Pneumokockvaccin rekommenderas också till särskilda riskgrupper, däribland personer över 65 år. 16 14 21 211 212 213 214 215 12 1 8 6 4 2-9 1-19 2-29 3-39 4-49 5-59 6-7 >7 ÅLDERSINTERVALL Figur 13. Anmälda fall av invasiva pneumokocker, per ålder. Epidemiologisk typning I den nationella övervakningen har under året 163 (84 %) invasiva isolat serotypats på Folkhälsomyndigheten. De sex vanligaste serotyperna var 22F (25 fall), 3 (23 fall), 23B (13 fall), 8 (11 fall) samt 33F och 9N (1 fall vardera). 2

EPI Epidemi, pandemi, influensa, luft- och vattenburna infektioner Om arbetsgruppen EPI-gruppen arbetar med Smittskydd Västra Götalands beredskaps- och epidemiplanering samt utformar interna riktlinjer, checklistor och planer för utbrottshantering. Strategier för arbetet med säsongsinfluensa utformas gemensamt i gruppen, men drivs av ansvarig sköterska, läkare och administratör. Målet är att förbättra vaccinationstäckningen hos personer i riskgrupperna genom information och utbildning. Följande diagnoser ingår i arbetsgruppens ansvarsområde: Fågelinfluensa (H5N1), Influensa A(H1N1)pdm9, Legionella, MERS (Middle east respiratory syndrome), SARS (svår akut respiratorisk sjukdom) Arbetet under 215 Västra Götalandsregionens epidemiberedskapsplan har reviderats under året och Smittskyddets risk- och sårbarhetsanalys har omarbetats. Vårt PM om legionella, som även används av kommunernas miljöförvaltningar, har reviderats. Medlemmar i gruppen har arbetat med regionala konsekvenser av ebolautbrottet i Västafrika. Detta arbete minskade dock succesivt under året, och fokus flyttades istället till MERS som blev anmälningspliktig i december 215. Arbetet med kampanjen för influensavaccination gällande säsongen 215-216 har utförts tillsammans med personal från vår regionala kommunikationsavdelning. Informationsmaterial och annonserbjudande har tagits fram i linje med föregående års strategi. Liksom tidigare år har ett flertal informationsmöten hållits runt om i Västra Götaland. Sammanlagt deltog ungefär 9 anställda inom vård och omsorg vid dessa möten. I oktober skickade Smittskyddet brev till alla personer över 65 år (drygt 3 ) i Västra Götaland. Brevet innehöll information om influensa och vikten av att vaccinera sig varje år. På brevets baksida fanns även en hänvisning, på åtta olika språk, till mer information på 1177.se. En utvärdering av brevutskicket kommer att göras under 216. Prioriterade åtgärder för framtiden Revidera Smittskyddets risk- och sårbarhetsanalys för IT och telefoni. Vidareutveckla stabsmetodiken. 21

Influensa A(H1N1)pdm9 År 213 214 215 (jan-nov) Antal fall 495 311 169 Säsong 212-213 213-214 214-215 Antal fall 499 311 16 Utfall och trend Influensasäsongen 214-215 (oktober 214 maj 215) var intensiv och långdragen. Den dominerande influensastammen var influensa A(H3N2) och i slutet av säsongen influensa B, men eftersom dessa stammar under perioden inte var anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen, redovisas de inte här. Under säsongen 214-215 rapporterades 16 fall av influensa A(H1N1) i Västra Götaland. Drygt hälften av fallen var personer mellan 15 och 64 år. Sjukhusen hade stor tillströmning av allvarliga fall av influensa under säsongen. Den största andelen var influensa av annan typ än H1N1. Sammanlagt 82 fall av influensa A(H1N1)pdm9 behövde sjukhusvård. Av dessa vårdades åtta på intensivvårdsavdelning. Sedan 29 har Västra Götalandsregionen uppmanat vaccinerande enheter att registrera givna influensavaccinationer i vaccinationsregistret Svevac. Primärvården och delar av slutenvården använder fortfarande Svevac för registrering. Enligt uppgifter till Svevac var vaccinationstäckningen i Västra Götaland 43 % bland personer över 65 år säsongen 215-216. Den 1 december 215 upphörde behandlande läkares anmälningsplikt för influensa A(H1N1)pdm9. Istället infördes laboratorieanmälan av alla influensafall, både influensa A och B. 22

Legionella (legionärssjuka) 213 214 215 Kvinnor 7 5 2 Män 16 1 12 Totalt 23 15 14 Utfall och trend År 215 anmäldes 14 fall, vilket är i samma nivå som föregående år. Ålder, smittland och smittväg De flesta var äldre än 6 år (34 78 år). Två personer med allvarliga grundsjukdomar avled i anslutning till legionellainfektionen. Sex personer hade smittats utomlands. Vad gäller de åtta inhemskt smittade fanns inget känt samband. Hos två av årets inhemska fall hittades Legionella i vattnet i bostäderna. En person vårdades på sjukhus i samband med insjuknandet, vilket föranledde provtagning av sjukhusets vatten. Legionella hittades i höga halter, vilket tidigare inte har funnits på detta sjukhus. Bakterierna fanns perifert i vattenledningssystemet och åtgärdades med byte av duschslangar och munstycken. Provtagningsmaterial och orsak till undersökning Alla fallen utreddes på grund av sjukdomssymtom. Merparten diagnostiserades genom påvisning av urinantigen. I ett fall odlades bakterien fram i ett prov från nasofarynx. 23

Hepatit Följande diagnoser ingår i arbetsgruppens ansvarsområde: Hepatit A, Hepatit B, Hepatit C, Hepatit D, Hepatit E Arbetet under 215 Flera utbildningar har givits under året. Däribland kan nämnas information för kommun- och landstingspolitiker om sprututbytesprogram. I denna fråga samarbetar Smittskyddet med Kunskapscentrum för sexuell hälsa, infektions- och beroendesjukvård. Vi har även informerat om blodburen smitta både i samband med utbildningar om migranthälsa (riktade till personal på asylboenden och i primärvården), och vid utbildningar i smittspårning kring sexuellt överförbara infektioner. Under 215 beslutade Västra Götalandsregionen att vaccination mot hepatit B ska ingå i barnvaccinationsprogrammet. Paragrafärenden 215 När en smittad person bryter mot givna förhållningsregler, eller när en person som vid smittspårning uppgivits som kontakt inte kunnat provtas, anmäler behandlande läkare detta till smittskyddsläkaren. Det blir då ett så kallat paragrafärende. Antal Smittskyddslag (24:168) 54 Den smittade följer inte givna förhållningsregler (SmL 4 kap. 4 ) Prioriterade åtgärder för framtiden Verka för sprututbytesprogram till personer som injicerar droger. Verka för regelbunden provtagning för hepatit B och C bland dem som injicerar droger. Verka för vaccination mot hepatit B till personer i riskutsatta grupper. Inventera behovet av stödinsatser för barn med kronisk hepatit B. Verka för att ökad kunskap om betydelsen av att barn vaccineras mot hepatit A inför resa till vissa länder. Fortsatt och utvecklat nätverksarbete. 24

Hepatit A 213 214 215 Smittad i Sverige Smittad utomlands Smittland okänt Kvinnor 11 5 12 6 6 Män 9 2 14 5 8 1 Totalt 2 7 26 11 14 1 Utfall och trend Under 215 anmäldes 26 fall, vilket är i nivå med flera av de senaste åren. Ålder, smittland och smittväg De 26 fallen var fördelade i åldrarna 1-45 år, varav 14 hade smittats utomlands. Av de inhemska fallen hörde åtta till samma smittkedja. Index var en tonåring i en stor familj där tre personer blev smittade. I en grannfamilj smittades ytterligare fyra personer. Många runt familjerna provtogs och vaccinerades, men smittkällan förblev okänd. Inte heller i de övriga inhemska fallen har någon smittkälla kunnat fastställas. De som blivit smittade utomlands har blivit det i länder med högre prevalens, bland annat Turkiet och Marocko. Under 215 har det vid två tillfällen varit fall av hepatit A bland förskolebarn. Vid ena tillfället uppmanades 83 barn till provtagning och vaccination. Någon smittspridning skedde inte, och smittkällan kunde inte hittas. I det andra fallet vaccinerades 15 personer runt index. Två syskon till index hade varit lindrigt sjuka och blev positiva i provtagning, i övrigt ingen smittspridning. Sannolikt hade smitta skett under semesterresa till Marocko. Hepatit B 213 214 215 Smittad i Sverige Smittad utomlands Smittland okänt Kvinnor 11 87 89 8 77 4 Män 155 175 29 1 188 11 Uppgift saknas 1 1 Totalt 257 263 298 18 265 15 Utfall och trend De senaste åren ses en ökning. Under året anmäldes 298 fall, vilket är det högsta antalet sedan år 2 (278 fall). De flesta var smittade utomlands och avspeglar provtagning av personer som är födda och uppvuxna i Afrika, Asien och delar av Europa, med högre prevalens av hepatit B. Incidensen i Västra Götaland var 18,1 per 1 invånare, vilket är lägre jämfört med hela Sverige där incidensen var 24,2. Den ökning som skett i Västra Götaland följer samma trend som i landet som helhet. 25

ANTAL FALL ANTAL FALL PER 1 35 3 Västra Götaland Sverige 25 2 15 1 5 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Källa : Folkhälsomyndigheten Figur 14. Anmälda fall av hepatit B i Västra Götaland jämfört med Sverige per 1 invånare. Ålder, smittland och smittväg Av de 298 anmälda fallen var 62 barn i åldrarna -17 år. Av dessa var 54 i åldern 14-17 år. Av samtliga barn var 61 (98 %) smittade utomlands. Ett barn var smittat i Sverige, i samband med graviditet eller förlossning. 6 5 4 Kvinnor 214 Män 214 Kvinnor 215 Män 215 3 2 1-4 5-9 1-14 15-19 2-24 25-29 3-34 35-39 4-44 45-49 5-54 55-59 6-64 65-69 7-74 75-8 >8 Figur 15. Anmälda fall av hepatit B, per kön och ålder. Diagrammet visar ålder när diagnosen ställdes, vilket kan skilja sig från åldern vid det faktiska smittotillfället. 26

ANTAL FALL FÖRDELNING UTOMLANDS 215 Syd- och Nordamerika 5 45 Utomlands Övriga Europa Asien 4 35 Sverige Afrika 3 25 Okänd 2 15 1 5 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Figur 16. Anmälda fall av hepatit B smittade utomlands och i Sverige. Information om smittväg gällande kroniska smittbärare saknades i många av anmälningarna, varför uppgift om smittväg inte redovisas här. Akut hepatit B Akut hepatit B anmäldes i sju fall, varav fyra hade smittats i Sverige. Heterosexuell smittväg angavs i två av de fyra inhemska fallen. Ett fall har smittats genom att injicera droger. I ett av fallen har det inte gått att fastställa smittvägen. Av de tre fall som smittats utomlands har heterosexuell smittväg angivits i ett av fallen. I två fall har det inte gått att fastställa smittvägen. Hepatit C 213 214 215 Kvinnor 19 84 9 Män 164 153 175 Totalt 273 237 265 Utfall och trend Totalt anmäldes 265 fall under 215, vilket är i nivå med de två tidigare åren. De senaste tre åren har det anmälts omkring 25 fall per år, vilket är en minskning och stabilisering sedan tidigare år, då mer än 3 fall anmäldes per år. Incidensen, 16,1 per 1 invånare, är lägre i jämförelse med Sverige som helhet, med en incidens på 19,8. 27

ANTAL FALL ANTAL FALL PER 1 35 3 Västra Götaland Sverige 25 2 15 1 5 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Källa : Folkhälsomyndigheten Figur 17. Anmälda fall av hepatit C i Västra Götaland jämfört med Sverige per 1 invånare. Ålder, smittland och smittväg Av alla rapporterade fall av hepatit C under året var 66 % män, vilket är i nivå med tidigare år. Diagrammet nedan visar ålder när diagnosen ställdes, vilket kan skilja sig från åldern vid det faktiska smittotillfället. Flest fall ses bland män i åldersgruppen 25-29 år och antalet fall inom åldersspannet 2-39 år ligger på ungefär samma nivå som de senaste åren. 4 35 3 Kvinnor 214 Män 214 Kvinnor 215 Män 215 25 2 15 1 5-4 5-9 1-14 15-19 2-24 25-29 3-34 35-39 4-44 45-49 5-54 55-59 6-64 65-69 7-74 75-8 >8 Figur 18. Anmälda fall av hepatit C, per kön och ålder 214-215. 28

Den dominerande smittvägen var intravenöst missbruk (128 fall). Flest fall smittades i Sverige (114 fall). I Västra Götaland finns ännu inget sprututbytesprogram, vilket enligt Folkhälsomyndigheten är en viktig preventiv åtgärd. Uppgift om smittväg saknades i 33 % av fallen. ANMÄLDA FALL HEPATIT C I VÄSTRA GÖTALAND 28-215 28 29 21 211 212 213 214 215 Nya fall 457 332 299 31 324 273 237 265 Sannolik smittväg Intravenöst missbruk 26 157 163 145 164 123 115 128 Sexuell kontakt 15 17 7 19 16 15 9 13 Blod och blodprodukter 117 33 17 19 19 14 12 13 Annan smittväg (tatuering, vårdrelaterad, graviditet/förlossning) 19 22 23 21 18 17 17 23 Uppgift saknas/okänd 1 13 89 97 17 14 84 88 Hepatit D 213 214 215 Totalt 2 1 3 Utfall och trend Under året anmäldes tre fall, som alla smittats utomlands. Hepatit E 213 214 215 Totalt 4 5 1 Utfall och trend Under året anmäldes tio fall, varav sex fall troligen smittades i Sverige. Under de senaste åren har hepatit E uppmärksammats allt mer. Att antalet inhemska fall ökat talar troligen inte för någon ökad smittspridning, utan snarare för att det finns ett stort mörkertal. 29

Hiv och STI Om arbetsgruppen Gruppen arbetar framför allt med de sexuellt överförbara sjukdomar som lyder under smittskyddslagen, där smitta kan ske sexuellt och via blod. För information om hepatit hänvisas dock till arbetsgruppen Hepatit. Gruppen bedriver fortlöpande övervakning av smittskyddslagens STI-sjukdomar och hiv, huvudsakligen via Sminet. Preventivt arbete sker också via kontakter med infektions-, hud- och könskliniker samt ungdomsmottagningar. Samarbete sker också med Kunskapscentrum för sexuell hälsa och samordnarna för sexuell hälsa. Arbetsgruppen är representerad i lokala referensgrupper för sexuell hälsa, för Checkpoint Göteborg (mottagning för hivtest med snabbsvar i regi av RFSL och Positiva Gruppen Väst) och regionalt i Referensgrupp hiv. Följande diagnoser ingår i arbetsgruppens ansvarsområde: Gonorré, HTLV I, HTLV II, Hiv, Klamydia, Syfilis Arbetet under 215 Under 215 har gruppen anordnat två grundutbildningar i STI-smittspårning i Göteborg, och en repetitionsutbildning för erfarna smittspårare i Göteborg. Dessutom en årligen återkommande, fördjupande utbildning i juridiska frågor kring smittspårning, given i Skövde. Det återkommande årliga samverkansmötet med hiv- och STI-grupperna från Smittskydd Stockholm och Smittskydd Skåne hölls i Stockholm i början av året. Syftet med mötena är att utbyta erfarenheter, arbeta fram jämförbar statistik och likartad myndighetsutövning i de tre storstadsregionerna. I samarbete med Smittskydd Skåne genomförde vi våren 215 en i stort sett gemensam och jämförbar kvalitetssäkring, där vi utgick från klamydiafall under hösten 214. I kvalitetssäkringen ingick bland annat att se hur många partners man identifierat och hur många av dessa man lyckats få provtagna, men också hur många paragrafärenden smittspårningarna genererat. Detta för att kunna följa smittspårningsarbetet över tid och för att vid behov kunna planera utbildningsinsatser. Vi valde att jämföra ungdomsmottagningar och vårdcentraler och fann att ungdomsmottagningarna identifierade något fler partners och också fick något fler av dessa provtagna, jämfört med vårdcentralerna. Det går dock inte att avgöra om skillnaderna beror på olika kvalitet i smittspårningen eller om det är de olika patientgrupperna hos de två mottagningstyperna som är förklaringen. En viktig funktion av kvalitetssäkringen har varit att identifiera mottagningar där smittspårningen inte fungerat. Under början av 215 publicerade Folkhälsomyndigheten en vägledning Hälsofrämjande och förebyggande arbete med hepatit och hiv för personer som injicerar droger. Utifrån detta dokument har kontakt tagits med fem kommuner i Västra Götaland för att inleda en dialog hur ett sådant arbete skulle kunna gestalta sig på en eller flera platser i regionen. Processen fortgår med kartläggning och 3

dialog, och drivs vidare av en regional utredare inom Koncernstab Hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen. Paragrafärenden 215 När en smittad person bryter mot givna förhållningsregler, eller när en person som vid smittspårning uppgivits som kontakt inte kunnat provtas, anmäler behandlande läkare detta till smittskyddsläkaren. Det blir då ett så kallat paragrafärende. Hiv Totalt har 2 paragrafärenden rörande hiv handlagts under 215, vilket är en minskning med cirka en tredjedel jämfört med de senaste åren. Av inkomna anmälningar utgjorde 11 ärenden (55 %) utredning av sjukdomsfall (vid misstanke om hivinfektion, SmL 3 kap.) och 9 ärenden (45 %) gällde brott mot förhållningsregler (vid känd hivsmitta, SmL 4 kap.). Antal (år 214) 2 (8) 6 (15) 3 (3) 8 (5) 1 (2) Procent (år 214) 1 % (24 %) 3 % (46 %) 15 % (9 %) 4 % (15 %) 5 % (6 %) Smittskyddslag (24:168) Ej identifierad/kontaktad (SmL 3 kap. 5 ) Ej kontaktad (SmL 3 kap. 5 ) Kallad, men ej kommit till undersökning (SmL 3 kap. 6 ) Brott mot förhållningsregler (SmL 4 kap. 4 ) Följer ej medicinsk behandling (SmL 4 kap. 7 ) Vid årets slut var 18 paragrafärenden (9 %) avslutade, medan 2 ärenden (1 %) kvarstod. 215 Övriga smittskyddskontor 4% Göteborg 6% 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 29 21 211 212 213 214 215 Kvarvarande ärenden Avslutade ärenden Figur 19. Totalt antal paragrafärenden rörande hiv. Cirkeln visar fördelningen mellan Göteborg och övriga smittskyddskontor i Västra Götaland. 31

STI Under 215 har totalt 1 436 paragrafärenden avseende klamydia, gonorré och syfilis handlagts, en ökning med cirka 1 % jämfört med 214. Av dessa rörde klamydia 1 396 ärenden, gonorré och syfilis 2 ärenden vardera. Av samtliga 1 436 ärenden var 71 % män, 27 % kvinnor och i 2 % saknades uppgiften. Antal (år 214) 1 14 (922) 275 (279) 114 (86) 33 (24) Procent (år 214) 71 % (7 %) 19 % (21 %) 8 % (7 %) 2 % (2 %) Smittskyddslag (SmL 24:168) Person som av läkare misstänkts bära på en allmänfarlig sjukdom, samtycker inte till undersökning eller provtagning (SmL 3 kap. 1 ) eller Person som i egenskap av uppgiven kontakt vid smittspårning har kallats till undersökning men inte inställt sig (SmL 3 kap. 6 ) Person som efter smittspårning inte har kunnat identifieras eller kontaktas (SmL 3 kap. 5 ) Patient som inte följer givna förhållningsregler (SmL 4 kap. 4 ) Patient som inte följer erbjuden medicinsk behandling och detta medför smittrisk för andra (SmL 4 kap. 7 ) Vid årets slut hade 1 255 paragrafärenden (87 %) hunnit avslutas, vilket är en något mindre andel jämfört med föregående år. I två ärenden skickades ansökan om tvångsprovtagning till förvaltningsrätten. I ett av dessa behövdes polishandräckning för provtagning. 215 Fullföljt/provtagna Överflyttade till annat landsting 2 18 16 14 1392 1448 1611 1545 131 1313 Oidentifierade, oanträffbara, bosatta utomlands, uppfyllde ej kravet för 3:2 1436 12 Kvarvarande ärenden 1 Avslutade ärenden 8 6 4 2 29 21 211 212 213 214 215 Figur 2. Totalt antal paragrafärenden rörande STI. Cirkeln visar avslutade ärenden 215. Paragrafärendena var fördelade på respektive smittskyddskontor enligt följande: Göteborg 59 %, Uddevalla 16 %, Skövde 13 % och Borås 12 %. 32

1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 212 213 214 215 Göteborg Uddevalla Skövde Borås Figur 21. Antal paragrafärenden rörande STI, handlagt vid respektive smittskyddskontor. Prioriterade åtgärder för framtiden Säkerställa att inkomna laboratorieanmälningar för klamydia också får en klinisk anmälan av behandlande läkare. Eftersom dessa fall anmäls med så kallad rikskod, krävs manuell bearbetning för att få ett tillförlitligt statistikunderlag. Årligen återkommande kvalitetssäkring av klamydiasmittspårningen. Uppföljning av Smittskyddets myndighetsutövning vid hiv- och STI-ärenden genom att analysera utfall av åtgärder och säkerställa samstämmighet i myndighetsutövningen, både inom Västra Götalandsregionen och inom de tre storstadsregionerna. Fortsatt arbete med att förbättra epidemiologisk information både gällande nyanmälda fall och de personer som sedan tidigare lever med hiv i Västra Götaland. Utifrån epidemiologiska data rikta informationsinsatser och samverka med andra aktörer (till exempel Kunskapscentrum för sexuell hälsa, frivilligorganisationer och sjukvården) för att minska spridning av hiv och förbättra tidig testning och diagnostik. Gonorré 213 214 215 Förändring Smittad i Sverige Smittad utomlands Smittland okänt Kvinnor 4 35 6 71% 43 17 Män 87 16 145 37% 9 54 1 Totalt 127 141 25 45% 133 71 1 Utfall och trend Antalet gonorréfall har under 2-talet mestadels legat på strax under 1 per år. De sista fem åren har det skett en klar ökning. Det senaste året ses den största ökningen i Göteborg. 33

ANTAL FALL Ålder, kön, smittland och smittväg Bland kvinnorna var ökningen 71 % och flest smittade sågs i åldersgruppen 15-29 år med en topp vid 2 år. Sverige angavs som smittland för nästan tre fjärdedelar av alla kvinnor. 1 8 6 Heterosexuell smitta kvinnor Heterosexuell smitta män Homosexuell smitta män Övrig uppgift okänd/annat båda könen 4 2 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Figur 22. Antal fall av gonorré, per kön och smittväg. 1 8 6 4 2 213 214 215 15-29 år 3 år och äldre 1 8 6 4 2 213 214 215 15-29 år 3 år och äldre KVINNOR Figur 23. Antal fall per kön och åldersgrupp. MÄN Bland de homosexuellt smittade männen var ökningen 59 %, störst i gruppen 3 år och äldre. Andelen som smittats utomlands har ökat från 12 % till 29 %, vilket också innebär att den inhemska smittan minskade. Antalet fall bland heterosexuellt smittade män har ökat med 16 % jämfört med föregående år. Hälften smittades utomlands. I åldern 15-29 år var två tredjedelar smittade i Sverige och denna åldersgrupp utgjorde hälften av de heterosexuellt smittade männen. Av män, 3 år och äldre, smittades två tredjedelar utomlands, varav drygt hälften i Asien. Den kliniska bilden skiljer sig åt mellan de olika grupperna. I smittskyddsanmälan uppger behandlande läkare om patienterna har akut infektion eller är bärare utan symtom. Av årets anmälda fall hade 53 % av kvinnorna akut sjukdom. Av de heterosexuellt respektive homosexuellt smittade männen hade 86 % respektive 36 % akut sjukdom. 34

ANTAL FALL Gonorrédiagnostik sker idag med nukleinsyraamplifiering eller PCR (NAAT) och eller med odling. Odling för gonorré har mest utförts på specialistkliniker. NAAT är enklare att utföra och görs ofta via primärvården. Vanligast är att gonorré påvisas via NAAT och att odling sedan utförs för resistensbestämning. Eftersom NAAT har högre känslighet än odling blir inte alla positiva NAAT också odlingspositiva. Dessa fall hade missats innan NAAT-diagnostiken infördes. En del, men inte all, ökning de sista åren kan därför förklaras av att NAATdiagnostiken införts. Kombinationstest med klamydia och NAAT för gonorré infördes som rutinmetod på laboratorierna i Skövde och Borås under 213-214 och i Trollhättan 215. I Göteborg finns möjlighet att beställa kombinationstest sedan våren 215. Behandling mot gonorré innebär risk för resistens, och internationellt är detta ett problem. I Sverige går gonorré oftast fortfarande att behandla men ciprofloxacin, som varit standardbehandling, är inte längre gångbart. Drygt hälften av alla stammar var resistenta mot ciprofloxacin. För ceftriaxon, liksom för spectinomycin sågs ingen resistens, medan det för cefixim fanns ett resistent fall. Hiv 213 214 215 Smittad i Sverige Smittad utomlands Smittland okänt Kvinnor 22 37 34 7 27 Män 36 42 55 9 43 3 Totalt 58 79 89 16 7 3 Utfall och trend Sedan 1985 har totalt 1 477 fall med hiv anmälts i Västra Götaland. 1 9 8 Nytt fall i VGR * Inflyttad från annat landsting Totalt antal anmälda fall i VGR 81 79 89 7 68 6 5 4 3 2 43 32 4 46 53 49 57 53 39 55 57 5 57 58 47 68 76 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Figur 24. Anmälda fall av hiv, fördelning av nydiagnostiserade och inflyttade 211-215. * Nydiagnostiserad i Västra Götaland eller fått diagnos i annat land. 35

ANTAL FALL Under 215 anmäldes 89 fall. Av dessa var 13 inflyttade från annat län, och hade en redan känd infektion. Resterande 76 var nya fall i Västra Götaland, vilket kan innebära nydiagnostiserade eller att de fått diagnos i annat land. Majoriteten (69 stycken) av de anmälda fallen var hivbärare utan symtom. Tolv hade aidsdiagnos, ett fall hade primärinfektion, ett fall hade andra symtom, dock ej aidsgrundande, och i sex fall saknades uppgift. Ålder, smittland och smittväg Medel- och medianålder för samtliga anmälda fall var 37 år, och för de inhemskt smittade 43 respektive 45 år. Smittland angavs i 86 av de totalt 89 anmälda fallen. Av dessa uppgavs Sverige som smittland i 16 fall, medan de övriga 7 fördelades på 35 andra länder, varav Thailand och Eritrea dominerade med tolv respektive sju fall. Av smittvägarna dominerade den heterosexuella med 53 fall, medan homosexuell smittväg förekom i 19 fall. För övriga var smittvägen injektionssmitta i ett fall, okänd i fyra fall och annan smittväg i tolv fall. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Heterosexuell Injektionssmitta Totalt antal fall/år Homosexuell Annat /uppgift saknas 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Figur 25. Sannolik smittväg för nyanmälda fall av hiv, med behandlande läkare i Västra Götaland. Av de 53 heterosexuellt smittade angavs Sverige som smittland i 1 fall. Bland de resterande 43 fallen, som smittats utomlands, dominerade Thailand som smittland med 1 fall. Bland dem som smittats homosexuellt skedde smittotillfället i Sverige för fem av fallen. Av övriga utlandssmittade uppgavs Thailand som smittland i två fall. Resterande fall smittades i olika länder. 36

ANTAL FALL Klamydia 213 214 215 Förändring Smittad i Sverige Smittad utomlands Smittland okänt Kvinnor 3 198 3 386 3611 7 % 3 183 249 179 Män 2 58 2 658 273 2 % 2 336 26 161 Totalt 5 76 6 44 6314 4 % 5 519 455 34 Utfall och trend Majoriteten (87 %) av alla klamydiafall under 215 smittades i Sverige. Smitta utomlands har främst skett i Thailand, Spanien och Grekland, men totalt har cirka 8 länder angivits som smittland. Utvecklingen brukar variera från år till år och mellan våra fyra smittskyddskontors respektive upptagningsområde, och bilden är sällan entydig. År 214 såg vi dock en ökning av antalet fall i alla fyra områden. Men år 215 skedde en uppgång i Göteborg och Skövde medan antalet fall sjönk i Uddevalla och Borås. I Skövde, som hade störst förändring, ökade antalet fall bland båda könen. Ökningen var dock störst bland kvinnor. 4 35 27 28 29 21 211 212 213 214 215 + 7 % 3 25 2 15 1-5 % -2 % +18 % 5 Göteborg Uddevalla Borås Skövde Figur 26. Antal fall av klamydia, per smittskyddskontor. Procentsiffran anger förändring jämfört med föregående år. 37

ANTAL FALL Ålder, kön och smittland Majoriteten av alla fall var i åldern 15-29 år (84 %). Flest fall sågs bland 2-åriga kvinnor, medan männens topp var 22 år. Heterosexuell smittväg angavs i drygt 9 % av fallen. 4 213 214 215 4 213 214 215 35 35 3 3 25 25 2 2 15 15 1 1 5 5 15 16 17 18 19 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 15 16 17 18 19 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 ÅLDER KVINNOR Figur 27. Antal fall av klamydia i ålder 15-29 år, uppdelat på kön. MÄN Incidensen (antal fall per 1 invånare) för alla åldrar och båda kön ligger på 383 i Västra Götaland, vilket är över Skåne (364), likvärdigt med hela Sverige (384) och klart under Stockholm (455). Sedan maj 26 kan man i Västra Götaland testa sig för klamydia via internettjänsten klamydia.se. Allt fler kvinnor testar sig via tjänsten och en ytterligare ökning skedde under 215. Av de testade kvinnorna var 6 % positiva för klamydia. Motsvarande siffra för männen var 8 %. Syfilis 213 214 215 Kvinnor 5 4 7 Män 23 13 44 Totalt 28 17 51 Utfall och trend Antalet fall stiger kraftigt jämfört med föregående år. Liknande trend ses även nationellt och i övriga västvärlden. Antalet anmälda fall med primär eller sekundär syfilis ökade med över fem gånger, vilket visar att smittspridning av syfilis förekom betydligt oftare under 215 än tidigare år. Antalet fall i gruppen män som har sex med män ökade mer än fyra gånger år 215 jämfört med året före, och 131 % jämfört med de senaste fyra åren. Endast syfilis i smittsamt skede är anmälningspliktig, det vill säga misstänkta eller bekräftade fall med akut sjukdom med symtom (primär och sekundär), samt fall i smittsamt skede de första två åren efter smittotillfället (tidig latent). Eftersom positivt antikroppstest för syfilis inte säkert kan ange när smittan skett, kan antalet 38

rapporterade patienter vara något osäkert. Tertiär (sen) syfilis (smittad för mer än två år sedan) ska inte rapporteras enligt smittskyddslagen. Primär: Sekundär: Tidig latent: Syfilissår med inkubationstid 3-9 dygn Uppträder oftast 2-8 veckor efter primärlesionen Smittad inom 2 år SYFILIS I VÄSTRA GÖTALAND 25 2 15 1 5 Primär 21 211 212 213 214 215 Oklart Tidig latent Sekundär 25 2 15 1 5 21 211 212 213 214 215 25 2 15 1 5 21 211 212 213 214 215 25 2 15 1 5 21 211 212 213 214 215 Figur 28. Anmälda fall av syfilis, per typ av symtom. Ålder, smittland och smittväg Medianålder för män var 4 år (22-69 år) och för kvinnor 39 år (13-53 år). Andelen smittade i Sverige var 63 % (32 fall), jämfört med 44 % de senaste fyra åren. Övriga 19 fall var smittade i länder i Europa (11 fall), Asien, Afrika samt Sydamerika. I tre fall saknades uppgift om smittland. Av samtliga fall var 72 % (37 fall) smittade i gruppen män som har sex med män. Av dem var 73 % smittade i Sverige (27 fall). Av dessa 27 fall hade 56 % (15 fall) akut syfilis (primär + sekundär). Heterosexuell smitta rapporterades för 24 % av samtliga (12 fall), och i två fall var smittvägen inte klarlagd. 39

KomIn Kommunikation och information Om arbetsgruppen Gruppen arbetar med intern och extern kommunikation och information, IT och telefoni. Området är mycket stort och berör bland annat våra arbetssätt, vilka verktyg vi använder och vem eller vilka vi kommunicerar med. Arbetet under 215 Under året som gick har vi bland annat fokuserat på vår externa kommunikation. Vårt nyhetsbrev har utvecklats, bland annat med olika teman och gästskribenter, och vi har startat ett Twitterkonto. Vi fortsätter utveckla dessa två informationskanaler under 216. Arbetet med hemsidan är ständigt pågående. Under 215 skapades bland annat en ny sida med flyktingrelaterad information samt specialsidor med aktuella utbrott. Under 216 kommer Smittskydd Västra Götaland att få en helt ny hemsida. Inför detta har vi under 215 börjat samla in och analysera statistik över besöken på den nuvarande hemsidan. Under 215 skapade och implementerade vi en intern granskningsprocess för informationsmaterial som vi själva producerar. Detta för att säkerställa att informationsflödet och innehållet är likartat oavsett medarbetare på Smittskydd Västra Götaland. Arbetet med den arkivinventering som påbörjades under 214 fortgick under år 215, och planeras att slutföras under 216. Att detta arbete har dragit ut på tiden beror till stor del på förändrade direktiv under resans gång. Arbetet med att implementera ett nytt regionalt diarie- och ärendehanteringssystem, Public 36 o, har påbörjats och förväntas vara klart för användning under våren 216. Prioriterade åtgärder för framtiden Samla in och analysera webbstatistik över användningen av vår hemsida. Skapa en ny hemsida. Skapa en bildbank med material för användning i exempelvis presentationsmaterial. Slutföra arkivinventeringen. Upprätta ny dokumenthanteringsplan i linje med ny klassificeringsstruktur enligt nya direktiv från Regionarkivet. 4

Tuberkulos Om arbetsgruppen Arbetsgruppens målsättning är att övervaka tuberkulosläget i Västra Götaland och vid behov bistå vid större eller mer komplicerade smittspårningar samt följa upp behandling. Smittskyddets uppgift är även myndighetsutövning, vilket innebär handläggning av ärenden avseende brott mot förhållningsregler, utebliven smittspårningskontakt eller behandlingsavbrott. Andra angelägna uppgifter är att informera och utbilda samt delta i projekt för att förhindra smittspridning av tuberkulos. Deltagande i klinikövergripande smittspårningsronder samt utformande av riktlinjer för tuberkulospreventiv verksamhet ingår i gruppens uppdrag. Utredning och hälsoundersökning av asylsökande med tuberkulos och andra allmänfarliga sjukdomar innefattas även i arbetsgruppens uppgifter i nära samarbete med enheten Asyl- och flyktingfrågor i hälso- och sjukvården. Utbildningsinsatser om hälsoskydd, hygien och smitta med särskilt fokus på boenden för asylsökande och andra migranter utförs även av arbetsgruppen. Följande diagnoser ingår i arbetsgruppens ansvarsområde: Atypiska mykobakterier, Tuberkulos Arbetet under 215 Den stora utmaningen under året med att ta emot många människor på flykt från konflikt- och krigsområden har även innefattat smittskyddsåtgärder. Smittskydd Västra Götaland har deltagit och bistått i flera smittspårningar av tuberkulos och andra smittsamma infektioner på asylboenden, skolor och förskolor. Arbetsgruppen har i samarbete med Länsstyrelsen, Miljösamverkan Västra Götaland och kommunernas miljöförvaltningar även anordnat flera utbildningar med seminarier på olika platser, i första hand för personal på asylboenden och transitboenden. Vi har även bidragit med utbildning för personal inom sjukvård, tandvård och socialtjänst, om smitta och hälsoskydd med fokus på den stora gruppen av människor på flykt som kommit till Västra Götaland. Vi har även deltagit i klinikövergripande tuberkulosronder och i arbetet med att organisera mobila hälsoundersökningsteam för en förbättrad tillgänglighet. Andra frågor vi har arbetat med är handläggning och utbildning i policyfrågor kring BCG-vaccination, undersökning och behandling av latent tuberkulos samt screening av gravida med risk för tuberkulos. Arbetet med att öka andelen asylsökande som hälsoundersöks samt bidra till förbättrad utformning av journalmall och provtagningsrutiner har fortgått. Under året har gruppen fortsatt samarbetet med enheten som utför molekylärbiologisk typning av tuberkulos för att kartlägga kluster av smitta. Denna metod används för att förbättra smittspårning och utredning av eventuell inhemsk smitta. Det nationella samarbetet för att säkra försörjningen av tuberkulosläkemedel och BCG-vaccin har fortsatt under året tillsammans med Folkhälsomyndigheten. Gruppen har även deltagit i arbetet med Socialstyrelsens uppföljningsplan för det särskilda nationella vaccinationsprogrammet mot tuberkulos. 41

ANTAL FALL Paragrafärenden 215 När en smittad person bryter mot givna förhållningsregler, eller när en person som vid smittspårning uppgivits som kontakt inte kunnat provtas, anmäler behandlande läkare detta till smittskyddsläkaren. Det blir då ett så kallat paragrafärende. Under året har 14 paragrafärenden handlagts på grund av avbruten läkarkontakt under tuberkulosbehandling, eller utebliven smittspårning av tuberkulos (person som uppgivits som kontakt i en smittspårning och kallats till provtagning, men uteblivit). Prioriterade åtgärder för framtiden Genom föreläsningar och PM bidra till ökad kunskap och enhetliga rutiner för tuberkulosvård och tuberkulospreventivt arbete i Västra Götaland. Utbildningsinsats tillsammans med länsstyrelsen, Centrala barnhälsovården och kommunernas miljöförvaltningar kring smittskydd, miljö och hälsa på asylboenden och andra boenden för nyanlända. Bistå vid smittspårningar och handlägga paragrafärenden. Uppföljning av molekylärbiologisk smittspårning för utredning vid misstanke om smittspridning av tuberkulos. Fortsatt utveckling av arbete med hälsoundersökningar av asylsökande. Tuberkulos 213 214 215 Smittad i Sverige Smittad utomlands Kvinnor 6 54 62 6 56 Män 68 85 9 14 76 Totalt 128 139 152 2 132 Utfall och trend Under 215 ökade antalet tuberkulosfall med 9 % jämfört med 214. Av samtliga fall var 138 (91 %) födda utomlands. 25 Kvinnor 215 Män 215 2 15 1 5-4 5-9 1-14 15-19 2-24 25-29 3-34 35-39 4-44 45-49 5-54 55-59 6-64 65-69 7-74 75-79 8 och äldre Figur 29. Anmälda fall av tuberkulos, per kön och ålder. 42

ANTAL FALL Ålder, smittland och smittväg Medianåldern för svenskfödda var 58 år (1-89 år)och för utlandsfödda 27 år (2-85 år). Två barn under fem års ålder insjuknade i tuberkulos, varav det ena anmäldes som sannolikt smittat i Sverige. Av årets anmälda tuberkulosfall hade 87 % smittats utomlands, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Smitta i länder på Afrikas horn (Somalia, Eritrea eller Etiopien) angavs i 49 % av samtliga fall. Tuberkulosincidensen i Västra Götaland var 9,2 fall per 1 invånare och år, jämfört med 8,4 i hela Sverige. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 29 215 29 215 29 215 29 215 BORÅS SKÖVDE UDDEVALLA GÖTEBORG Figur 3. Anmälda fall av tuberkulos, till respektive smittskyddskontor, år 29-215. 16 14 12 1 8 6 Annat Övriga Europa Sverige Asien Sydamerika Övriga Afrika Somalia 4 2 21 211 212 213 214 215 Figur 31. Antal fall av tuberkulos, per smittland eller världsdel. 43

Tuberkulos i lungorna anmäldes i 5 % av fallen. Flera av dessa hade även tuberkulosförändringar i andra organ. Extrapulmonell tuberkulos (utanför lungorna) rapporterades i resterande 5 %, varav tre fall i centrala nervsystemet och två fall hade spridd infektion (miliartuberkulos). ANMÄLDA FALL AV TUBERKULOS I VÄSTRA GÖTALAND PER LOKALISATION 21 (11) 211 (11) 212 (13) 213 (128) 214 (139) Pulmonell 66 62 58 65 77 76 - varav direktpositiva 2 (3 %) 2 (32 %) 15 (23 %) 19 (29%) 23 (3%) Pleura 5 1 4 4 6 8 Lymfkörtel 19 27 26 35 31 42 Urogenital 1 1 1 2 Skelett 7 8 4 1 9 8 CNS 1 2 1 3 2 3 Disseminerad 1 1 2 5 5 5 Gastro 7 7 7 4 7 3 215 (152) 29 (38%) Annan 3 2-1* 2** 5*** * Pericardvätska ** Pericardvätska och öga *** Annat, pericardvätska, öga Provtagningsmaterial och orsak till undersökning Mycobacterium tuberculosis påvisades med odling i 123 fall (81 %). Övriga 29 fall anmäldes som klinisk diagnos. Ett fall med multiresistent tuberkulos (XDR-TB) rapporterades under året. Utöver detta fall anmäldes ytterligare elva fall med infektion orsakad av isoniazidresistenta tuberkelbakterier. Sammanlagd andel av fall med isoniazidresistent stam av odlingsverifierade fall var 1 %. Epidemiologisk typning Typning av mykobakterier med så kallad MIRU-VNTR utfördes på 119 nyanmälda odlingsisolat under 215. Typningsmönstret jämfördes med tidigare års resultat samt med nationella och internationella data för att söka efter smittvägar. Av de typade stammarna från fall i Västra Götaland under 212-215 hade merparten unika typningsmönster. Ett flertal mindre kluster har kunnat påvisas under dessa år, men inhemsk smittspridning av tuberkulos har varit ovanligt under denna tidsperiod. 44

Zoonoser Om arbetsgruppen Zoonosgrupppen har som syfte att utveckla arbetet runt de anmälningspliktiga sjukdomar som kan spridas mellan djur och människor. Under denna definition ryms ett stort antal sjukdomar av mycket varierande slag, till exempel tarmsmittor som salmonella och vektorburna sjukdomar som TBE. Det är naturligt att viss samverkan sker med andra enheter och myndigheter med intresse för zoonoser, med syftet att bredda vår kunskap till fler aspekter med påverkan på humansidan. Inte minst det växande problemet med resistenta bakterier som kan överföras mellan djur och människa reser krav på detta. Länsveterinärer och kommunernas miljökontor, liksom Livsmedelsverket är samarbetspartners. Tillsammans med dessa arbetar vi på förbättrad diagnostik och handläggning, inte minst i samband med utbrott av zoonoser. Följande diagnoser ingår i arbetsgruppens ansvarsområde: Amöbainfektion, Botulism, Brucellos, Campylobacter, Cryptosporidier, Denguefeber, Echinokockinfektion, EHEC (enterohemorragisk E. coli), Gula febern, Giardia, Harpest (tularemi), Kolera, Leptospiros, Listeria, Malaria, Mjältbrand, Papegojsjuka, Paratyfoidfeber, Pest, Q-feber, Rabies, Salmonella, Shigella, Sorkfeber, Trikinos, Tyfoidfeber, Vibrioinfektion (exkl. kolera), Virala hemorragiska febrar, Virala meningoencefaliter (inkl. TBE tick borne encephalitis), Yersinia Prioriterade åtgärder för framtiden Bättre rutiner för att hitta smittkälla vid inhemsk smitta av EHEC. Arbeta på kriterier för återgång till förskola och riskyrke. Bättre rutiner för att hitta smittkälla vid inhemsk smitta av salmonella. Fortsatt arbete för förbättrad laboratoriediagnostik avseende cryptosporidier. 45

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ANTAL FALL Campylobacter 213 214 215 Smittad i Sverige Smittad utomlands Smittland okänt Kvinnor 653 673 669 328 332 9 Män 716 754 757 393 357 7 Uppgift saknas 1 Totalt 1 37 1 427 1 426 721 689 16 Utfall och trend Campylobacter är den vanligaste bakteriella mag-tarminfektionen som rapporteras enligt smittskyddslagen. Under 2-talet har antalet fall varierat mellan cirka 1 och 1 5 per år. Varje år toppar sommarmånaderna antalet fall, både inhemska och utlandsförvärvade. Antalet inhemska fall har ökat under flera år, och ökade med hela 13 % år 215 jämfört med 214. Under vintern 214-215 sågs en oväntad ökning av inhemska fall. I november 215 sågs åter en sådan ökning. Detta har utretts av Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Antalet rapporterade fall av campylobacter bland människor sammanfaller med en rapporterad ökning av campylobakter i svenska kycklingflockar. Preliminärt finns en tydlig koppling mellan isolerade stammar från både kycklingar och människor. 4 35 3 Samtliga fall per månad Smittade utomlands Smittade i Sverige Uppgift saknas 25 2 212 213 214 215 15 1 5 Figur 32. Anmälda fall av campylobacter, smittade i Sverige och utomlands, per månad. Smittland Den totala andelen smittade i Sverige var cirka 5 %, en uppåtgående trend sedan början av 2-talet. De inhemskt smittade fallen är jämnt fördelade mellan åldersgrupperna. De tre vanligaste smittländerna vid utlandssmitta var Spanien, Thailand och Turkiet. Till smittskyddskontoret i Göteborg rapporterades 728 fall, till Uddevalla 232 fall, till Borås 277 fall och till Skövde 191 fall. 46

ANTAL FALL Cryptosporidier 213 214 215 Smittad i Sverige Smittad utomlands Kvinnor 11 12 4 35 5 Män 4 18 34 3 4 Totalt 15 3 74 65 9 Utfall och trend År 215 anmäldes 74 fall, vilket är en kraftig ökning jämfört med tidigare år. Under våren rapporterades 5 fall av cryptosporidios med anknytning till kosläpp på två olika gårdar i Skaraborg. Provtagning av människor och djur visade på olika subtyper mellan gårdarna, men det var samma subtyp hos humanfall och kalvar på respektive gård. De drabbade var framför allt förskolebarn och skolbarn i de lägre åldrarna. Utbrotten utreddes i samarbete mellan lokala och nationella myndigheter. I Västra Götaland bedrivs diagnostik på laboratorier i Skövde och Göteborg men diagnosen behöver specifikt efterfrågas för att analys ska ske. Troligen förekommer underdiagnostik. 8 7 Totalt antal anmälda Varav smittade i Sverige 6 5 4 3 2 1 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Figur 33. Totalt antal anmälda fall och hur många av dessa som har smittats i Sverige. Ålder, smittland och smittväg Under året har något fler kvinnor än män diagnostiserats. Av de 74 fallen var 4 under 1 års ålder, vilket förklaras av att de två kosläppen var huvudsaklig orsak till antalet fall, likaså till den stora dominansen av inhemska fall. De nio utlandsförvärvade fallen är spridda mellan sex olika länder där Turkiet står för fyra fall. Geografisk fördelning av anmälda fall Samtliga är anmälda till smittskyddskontoren i Göteborg (17) eller Skövde (57). 47

ANTAL FALL EHEC (enterohemorragisk E. coli) 213 214 215 Smittad i Sverige Smittad utomlands Kvinnor 89 79 99 53 46 Män 71 72 99 42 57 Totalt 16 151 198 95 13 Utfall och trend Under året har 198 fall av EHEC anmälts, vilket är den högsta siffran sedan EHEC blev anmälningspliktig. Även nationellt ses denna ökning. Ålder, smittland och smittväg Åldersmässigt var barn under 7 år (liksom tidigare år) hårt drabbade, med 7 fall. 6 5 4 213 214 215 3 2 1-4 5-9 1-14 15-19 2-24 25-29 3-34 35-39 4-44 45-49 5-54 55-59 6-64 65-7 >7 ÅLDERSINTERVALL Figur 34. Anmälda fall av EHEC, per ålder. Antalet inhemskt smittade fall uppgår till knappt hälften (95 fall). Det vanligaste smittlandet var, efter Sverige, Turkiet med 24 fall. I slutet av året sågs en klar ökning av inhemska fall. 48

ANTAL FALL JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC SMITTADE I SVERIGE PER MÅNAD 24 22 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 2 15 1 Totalt antal anmälda Varav smittade i Sverige 5 213 214 215 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Figur 35. Totalt antal anmälda fall och hur många av dessa som har smittats i Sverige. Under året har 28 olika O-typer identifierats. Det är tre O-typer som har varit dominerande; O13 (19 fall), O157 (18 fall) och O26 (17 fall). I december upptäcktes ett nationellt utbrott av typen O13, vilket fortsatte över årsskiftet. Det rörde sig om inhemsk smitta och majoriteten av fallen kom från olika delar av Västra Götaland. I skrivande stund pågår fortfarande utbrottet (och utredningen). Det saknas dock många O-typningar. Totalt saknar 84 anmälda fall typning. Av de inhemskt smittade saknas typning i nästan vart tredje fall. Oftast beror det på att bakterien inte har kunnat odlas fram på laboratoriet. Detta är ett problem vid smittspårning då typning är det verktyg som kan knyta ett fall till ett visst utbrott. Om inte stammen går att typa så kan vi heller inte veta om det tillhör utbrottet. SAMTLIGA FALL AV EHEC 215 FÖRDELNING AV O-TYP (198) INHEMSKA FALL AV EHEC 213-215 FÖRDELNING AV O-TYP 213 (55) 214 (7) 215 (95) 26 3 17 12 13 6 7 14 157 6 3 5 Övriga O-typer 16 28 36 O-typ saknas (andel) 24 (44%) 15 (21%) 28 (29%) Figur 36. Fördelning av O-typ. Ett fall av allvarlig komplikation i form av hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS) rapporterades under året. 49

Giardia 213 214 215 Smittad i Sverige Smittad utomlands Kvinnor 73 61 51 2 49 Män 98 95 13 18 85 Totalt 171 156 154 2 134 Utfall och trend År 215 anmäldes i stort sett lika många fall som föregående år. Ålder, smittland och smittväg Åldersmässigt var fallen fördelade i åldrarna -94 år. Av dessa var 52 personer under 1 år, och 33 personer mellan 1 och 19 år. Sammanlagt var alltså 55 % av fallen yngre än 2 år. Giardia ingår i hälsoundersökningen för asylsökande och flyktingar när det gäller barn under 5 års ålder. Endast 13 personer, alltså 8 %, var över 6 år. Sverige uppgavs som smittland i 2 fall, Syrien och Somalia i 19 fall vardera, följt av Indien med 15 fall. Sammanlagt, förutom Sverige, uppgavs 36 olika smittländer, från nästan alla världsdelar. Geografisk fördelning av anmälda fall Vad gäller fördelningen inom länet rapporterades till smittskyddskontoret i Göteborg 92 fall, till Uddevalla 37 fall, till Skövde 16 fall och till Borås endast 9 fall. Provtagningsmaterial och orsak till undersökning Giardia anmäldes som akut sjukdom i 82 fall. Smittbärare som inte haft symtom uppgavs i 72 fall. Högre förväntad prevalens av sjukdom angavs som orsak till undersökning eller provtagning i 55 fall (36 %). Smittspårning var anledningen till provtagning i 7 fall. Utredning av sjukdomsfall rapporterades i 81 fall och annan orsak uppgavs i 11 fall. Harpest (tularemi) 213 214 215 Kvinnor 8 4 5 Män 4 14 26 Totalt 12 18 31 Utfall, trend och geografisk fördelning Av årets 31 fall var tio smittade utanför Västra Götaland (två i Värmland, sju i Norrland och en utomlands). Av övriga 21 fall, hade flertalet smittats i tidigare redan kända områden, huvudsakligen i norra Dalsland och norra Bohuslän. Två nya områden noterades dock: Hindås och Koön (Marstrand), med vardera en smittad där anamnesen visade klart samband med smittorten. Flest fall från samma område har Dals Ed, med 4 fall noterade. Se karta nedan, där blå kryss utmärker 215 års fall. 5

Ålder, manifestation och smittväg Medelåldern var 49 år (4-82 år). Endast fem kvinnor har insjuknat. I tabellen nedan redovisas typ av manifestation på fall smittade i Västra Götaland. Av de 18 som hade pulmonell eller septisk form hade 14 aerosolorsakad smitta (nio i samband med skörd av hö eller säd, fyra vid städning av uthus, samt en oklar lantbrukskontakt). De tio som smittats utanför länet hade ulceroglandulär form (sår och lymfkörtel), och nio av dem var smittade via insektsbett. Ett fall med samtidig ulceroglandulär form och myocardit hade smittats i Värmland. ANMÄLDA FALL AV TULAREMI I VÄSTRA GÖTALAND FÖRDELNING AV SYMTOM 213 (12) 214 (15) Orofaryngeal 6 1 1 Oculoglandulär 2 Pulmonuell 6 9 Septisk 5 9 Ulceroglandulär 4 3 2 215 (21) Diagnostik De flesta diagnoser har ställts med serologi med titerstegring alternativt IgMpåvisning. I fallen med ulceroglandulär manifestation har PCR-diagnostik dominerat. De flesta analyserna är gjorda på laboratorium i Umeå. Av intervjuer med patienterna framgår att det har tagit lång tid mellan insjuknande och diagnos i 51

ANTAL FALL flera fall. Sannolikt missas många lindriga fall. Ökad kunskap om symtom och förekomst är önskvärd. Malaria 213 214 215 Kvinnor 8 9 9 Män 16 22 29 Totalt 24 31 38 Utfall och trend Totalt anmäldes 38 fall under året, vilket är en fortsatt ökning jämfört med de senaste åren. Ålder, smittland Medianåldern var 3 år (5-69 år). Flest fall anmäldes som smittade i Östafrika. Där var de vanligaste smittländerna Eritrea och Etiopien med totalt åtta fall, samtliga orsakade av Plasmodium vivax. Malaria orsakad av Plasmodium vivax hos människor på flykt från dessa länder har även uppmärksammats nationellt 214-215. Även fyra fall smittade i Afghanistan var orsakade av Plasmodium vivax. Epidemiologisk typning Av samtliga 38 fall, visade typning Plasmodium falciparum i 19 fall. Av dessa var tolv fall från Västafrika och sju fall från Östafrika. Plasmodium vivax rapporterades i 18 fall och Plasmodium ovale i ett fall. 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 212 213 214 215 Figur 37. Antal fall per år 2-215, samt typ år 212-215. 52

Papegojsjuka 213 214 215 Totalt 3 6 Utfall och trend Under året anmäldes sex fall av papegojsjuka orsakad av Chlamydia psittaci. Fallen inträffade under vintern. Ålder, smittland Medianåldern var 69 år (42-72 år). Samtliga var män som smittats i Sverige. Papegojsjuka vintern 214-215 En ovanlig ökning av fall med papegojsjuka inträffade under perioden september 214 till mars 215. Sammanlagt insjuknade nio personer under denna tidsperiod, att jämföra med enstaka fall under de senaste tio åren. Sex av dem hade under veckorna innan insjuknandet haft nära kontakt med fåglar, fågelbord eller spillning från fåglar. Till exempel hade några rengjort fågelbord inomhus och en person hade daglig närkontakt med duvor. I fem fall rapporterades svår lunginflammation som krävde intensivvård, i ett fall ECMO-behandling. Samtliga personer överlevde. De rapporterade fallen bor alla i Västra Götaland, men har i övrigt ingen geografisk samhörighet. Ingen gemensam smittkälla utöver vilda fåglar, duvor och fågelbord kunde påvisas. Provtagning för påvisning av Chlamydia psittaci från några av fågelborden utfördes under våren 215, dock utan att bakterien kunnat påvisas. Även i Skåne och i Danmark rapporterades en ökning av fall med papegojsjuka under den aktuella tiden. Orsaken till utbrottet misstänktes vara att en högre andel vilda fåglar varit koloniserade med Chlamydia psittaci under vintermånaderna 214-215. Att rengöra fågelbord utan att använda andningsskydd, har även tidigare visats vara en riskfaktor för att få papegojsjuka. Information om hur man kan skydda sig förmedlades till allmänheten via media och Sveriges Ornitologiska Förening. Salmonella 213 214 215 Smittad i Sverige Smittad utomlands Kvinnor 239 194 183 51 132 Män 263 23 26 53 153 Totalt 52 397 389 14 285 Utfall och trend Totalt anmäldes 389 fall under året. Det sjunkande antalet håller i sig. Men trots den totala minskningen av antalet fall ligger dock antalet smittade i Sverige kvar på samma nivå. 53

-4 5-9 1-14 15-19 2-24 25-29 3-34 35-39 4-44 45-49 5-54 55-59 6-64 65-7 >7 ANTAL FALL 12 1 Totalt antal anmälda Varav smittade i Sverige 8 6 834 822 621 688 672 643 744 792 769 577 637 561 542 52 4 397 389 2 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Figur 38. Anmälda fall av salmonella. Ålder, smittland och smittväg Medianåldern var 38 år (från 1 månader till 91 år). Flest fall sågs även under 215 hos barn i åldern -4 år (37 fall). Av dessa hade 26 barn smittats utomlands och elva i Sverige. Flest fall var smittade utomlands (73 %). Trender gällande aktuella resmål avspeglar också salmonellaförekomst hos utlandssmittade (66 olika länder rapporterades). De tre vanligaste smittländerna var Thailand (66), Turkiet (36) och Spanien (21). NORD- OCH SYDAMERIKA 4% ÖVRIGA EUROPA 22% ASIEN 37% 12 1 8 6 4 2 ÅLDERSFÖRDELNING SMITTADE I SVERIGE SVERIGE (14 FALL) 27% varav Turkiet 36 fall (49 fall 214) och Thailand 66 fall (54 fall 214) AFRIKA 1% Figur 39. Andel fall av salmonella, per världsdel eller land (Sverige) där smitta sannolikt skett. Stapeldiagrammet visar åldersfördelning på de inhemskt smittade fallen. Geografisk fördelning av anmälda fall Flest fall rapporterades till smittskyddskontoret i Göteborg (174) och resterande fall till Borås (88), Uddevalla (66) och Skövde (61). 54

ANTAL FALL Epidemiologisk typning Antalet inhemska fall var 14, fördelade på 26 olika serotyper. Typning görs rutinmässigt på fall som smittats i Sverige och även på samtliga sepsisfall. Salmonella enteritidis var den enskilt största serotypen med 34 fall fördelat på sju olika serotyper. Under året utreddes ett nationellt utbrott av S. enteritidis fagtyp 13a, varav 21 fall rapporterades från Västra Götaland. Totalt rapporterades 184 fall i Sverige. För mer information läs mer om utredningen på Folkhälsomyndighetens hemsida. Provtagningsmaterial och orsak till undersökning Totalt anmäldes 23 fall med sepsis, där medianåldern var 43 år (15-82 år). Fem av dessa var smittade i Sverige (23-82 år). Bland sepsisfallen totalt var 13 olika salmonellatyper representerade. Den dominerande serotypen var även under 215 Salmonella enteritidis med sex fall. Shigella 213 214 215 Smittad i Sverige Smittad utomlands Kvinnor 39 14 19 11 8 Män 28 17 38 25 13 Totalt 67 31 57 36 21 Utfall och trend Av årets 57 fall tillhörde 3 fall ett utbrott under oktober-november månad där den sannolika smittkällan var importerad, färsk koriander. Det innebär att mer än hälften av årets fall tillhörde det specifika utbrottet. 14 12 1 18 Totalt antal anmälda Varav smittade i Sverige Under 215 smittades 36 fall i Sverige och av dessa bedömdes 3 personer tillhöra utbrottet 8 6 72 53 67 57 4 31 2 21 211 212 213 214 215 Figur 4. Anmälda fall år 21-215. 55

Ålder, smittland och smittväg Årets fall var fördelade i åldrarna 1-69 år. Av dessa var 26 fall under 3 år och fyra fall var över 6 år. Medianåldern var 16 år. Smittland Sverige uppgavs i 36 fall. I övrigt angavs 18 olika smittländer, samtliga utomeuropeiska. Tre fall var smittade i Indien. Mat uppgavs vara smittväg i 3 fall, i fem fall uppgavs personkontakt och i resten av fallen saknas uppgiften. Geografisk fördelning av anmälda fall Merparten av årets fall (45), anmäldes till smittskyddskontoret i Göteborg. Av dessa tillhörde de flesta ovan nämnda utbrott. Till kontoret i Uddevalla anmäldes åtta fall och till Borås fyra fall. Till kontoret i Skövde anmäldes detta år inget fall. Epidemiologisk typning Typning har gjorts på alla fall utom ett. Shigella sonnei, som även var utbrottsstammen, förekom i 43 fall, Shigella flexneri i 12 fall, Shigella dysenteriae (som är den allvarligaste varianten) endast i ett fall. ESBL-bildande shigella i färsk koriander I början av november kontaktades Smittskyddet av Miljöförvaltningen i Göteborg. Anledningen var att ett företag, sex dagar tidigare, ätit middag på en asiatisk restaurang, och fjorton personer hade därefter insjuknat med diarré och feber. En person blev inlagd på sjukhus med misstänkt salmonella. Prover var tagna på tre personer, och två av dem visade växt av Shigella sonnei. Ett brev gick ut till företaget med information om shigella och en uppmaning att alla som var med på middagen skulle provtas. De som hade symtom hänvisades till infektionsklinik och de andra till vårdcentral. Alla på företaget som var med på middagen ombads besvara en enkät i ett försök att utreda, dels hur många som haft symtom, men också för att försöka hitta något misstänkt livsmedel. De följande dagarna anmäldes fler inhemska fall från laboratoriet, både från företaget men även från andra personer som, visade det sig, hade ätit på andra asiatiska restauranger. Dessa personer intervjuades noggrant om vad de ätit och om eventuella sällskap också blivit sjuka. Smittskyddet hade ett tätt samarbete med Miljöförvaltningen som inspekterade restaurangerna, spårade livsmedel och jämförde leveranser av råvaror för att försöka finna någon gemensam nämnare. Det visade sig att Smittskydd Skåne någon vecka tidigare hade utrett ett liknande utbrott kopplat till en spansk restaurang. Där misstänktes koriander som smittkälla. Vår enkät till företaget visade att en sås innehållande färsk koriander var misstänkt. Miljöförvaltningen kunde visa att koriandern var en gemensam nämnare för samtliga inblandade restauranger. Den kom från samma importör och hade samma ursprung som den skånska restaurangens koriander. Totalt i hela utbrottet rapporterades 45 fall. Av dessa var 34 var kopplade till restaurangerna i Göteborg och elva tillhörde Skåne. I Göteborg fanns dessutom ytterligare tio misstänkta fall, som varit sjuka, men där shigella inte kunnat påvisas. 56

Unikt för detta utbrott är att shigellabakterien hade en ovanlig resistens. Den var ESBL-bildande med resistens mot ciprofloxacin, varför azitromax fick ges som behandlingsalternativ. Vid helgenomsekvensering på Folkhälsomyndighetens laboratorium visade det sig att alla stammar var så pass lika att de kan komma från samma smittkälla. Det gick inte att provta någon koriander från samma sändning (så kallad batch) som levererats till restaurangerna. Prover från senare batcher var negativa. Viral meningoencefalit TBE (tick borne encephalitis) 213 214 215 Kvinnor 8 7 15 Män 7 11 25 Totalt 15 18 4 Utfall och trend Under året anmäldes 4 fall av TBE (fästingburen hjärninflammation), men fyra av dessa personer hade smittats i annat län. Tre ytterligare fall hade diagnostiserats i andra landsting men smittats i Västra Götaland, vilket gav 39 fall med smittort inom länet. En klar majoritet av fallen vårdades på sjukhus och många uppgav sig ha kvarstående symtom vid intervju tre till sex månader efter insjuknandet. De flesta i arbetsför ålder var dock tillbaka i arbete helt eller delvis. Ålder och kön Av de diagnostiserade fallen med smittort inom länet var de flesta män. Medelåldern var 51 år. Den yngsta var 7 år och den äldsta 88 år. Geografisk fördelning av anmälda fall De röda fyrkanterna på kartan till höger nedan visar var de tre senaste årens fall har smittats (213-215), medan de svarta fyrkanterna och de blå markeringarna visar enskilda fall respektive ansamlingar (antal fall i siffror) från tidigare år (1997-212). Kartan till vänster visar de 36 fall som både smittats och diagnostiserats i Västra Götaland. 57

ANTAL FALL ANMÄLDA FALL AV TBE MED SANNOLIK SMITTORT I VÄSTRA GÖTALAND N ANTAL FALL i CLUSTER 1997-212 FALL 215 FALL 213-215 FALL 1997-212 UTANFÖR CLUSTER 4 16 2 17 21 24 27 23 2 15 18 25 27 29 211 213 215 ÅR P. NOLSKOG JANUARI 216 Under 215 sågs en fortsatt utbredning av enstaka TBE-fall västerut från det kända TBE-området kring sjön Ånimmen i Åmåls kommun. Det västligaste fallet smittades vid sjön Stora Le i Dals-Eds kommun, nära norska gränsen. Det finns nu fall som smittats längs hela Dalslandssidan av Vänern, från Åmål i norr, ner till ett område i höjd med Frändefors i Vänersborgs kommun. I Göta Älvdalen sågs en spridning från Lödöse upp mot Lilla Edet. Från Larv i Vara kommun, som tidigare haft ett fall av TBE, har under året ytterligare två fall rapporterats. Kålland och Hindens rev utanför Lidköping har haft nya fall och är det område med historiskt flest fall i Västra Götaland. Filsbäck-Vinninga, sydost om Lidköping, har också haft flera fall 215. Sisjön söder om Göteborg är ett nytt TBE-område med två fall under året. Markeringarna på kartan kan ses som en indikator på var risken att smittas är som störst. Information om riskområden och vaccinationsrekommendationer för TBE finns på vår hemsida. 58

HYFS Hygienarbete i förskolan Om Hyfs Vårt mål är att, i samverkan med kommun och barnhälsovård, arbeta för en god hygienisk standard i förskolan. Syftet är att förbättra hygienrutinerna för att på så sätt minska barnens sjukfrånvaro. Genom exempelvis hygienutbildning, hygienombudsträffar och rådgivning bistår Hyfs-sjuksköterskan förskolans personal med relevant kunskap och information om hygien och smittskydd. Hyfs deltar även i utbrottsärenden vid misstänkt smittspridning på förskolor. Arbetet under 215 Samverkan mellan förskola, barnhälsovård och Smittskydd Västra Götaland fortgår alltjämt. Samarbetet resulterade bland annat i två gemensamma regionala utbildningstillfällen i Göteborg och Skövde. Tjänsten i området Fyrbodal har varit vakant under större delen av året, vilket gjort att arbetet har påverkats. Hygienrond och besök på förskola Hyfs aktiviteter under 215 Hygienutbildning på grundnivå Övriga utbildningar Hygienombudsträffar Föräldramöten Göteborg 1 14 1 19 27 Södra Bohuslän 6 6 4 7 Fyrbodal 8 4 1 1 Södra Älvsborg 18 14 14 41 Skaraborg 3 1 15 15 Totalt 42 41 2 53 1 Under året har Hyfs bland annat deltagit på Almedalsveckan med seminariet Friskare förskolebarn, friskare Sverige behov av en nationell handhygienkampanj och den årliga konferensen Antibiotikaforum som anordnades av Folkhälsomyndigheten. Hyfs har samarbetat med en rad olika aktörer, bland annat i följande aktiviteter: Hälsocertifiering i förskolan, tillsammans med nätverket Huga (Hälsa för Unga i Grundskolan Angered). Samarbetat med Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Grön Flagg och Giftfri förskola där material från Hyfs ingår. Deltagit i Smittskydd Västra Götalands föreläsningar för personal på asyl- och flyktingboenden. Tillsammans med smittskyddsenheter runt om i landet initierat ett nationellt nätverk med smittskyddsjuksköterskor. Syftet är att stötta varandra kring hygien- och smittskyddsfrågor gällande förskolan. 59

Hygienveckan vecka 38, 215 För femte året i rad deltog Hyfs i den danska nationella kampanjen från Rådet for bedre Hygiejne. Måndagen den 14 september var det stor invigning i Borås, Göteborg och Kungälv. Med hjälp av lek, sång och sagor fick förskolebarn i hela Västra Götaland lära sig att rena händer och bättre hygien gör dem friskare. Årets slogan var Är hygienen hemma?. Hygienveckan uppmärksammades i totalt 24 kommuner. Flera aktörer, såväl regionala som kommunala och privata, deltog i arbetet. Detta har bidragit till ökad samverkan mellan ovanstående grupper. Ett inspirationsmöte för alla deltagande kommuner hölls under hösten för att utbyta tips och idéer inför kommande kampanjer. Mer om Hygienveckan finns att läsa på Hyfs hemsida www.vgregion.se/hyfs Barnens sjukfrånvaro Barnens sjukfrånvaro är en viktig indikator på hälsoläget i förskolan. Vår förhoppning är att registreringen av barnens sjukfrånvaro ska bli en självklar del i förskolans kvalitetsarbete. 214 lanserade Hyfs en ny webbenkät för registrering (på avdelningsnivå) av barnens sjukfrånvaro, och erbjöd alla 49 kommuner i Västra Götaland att ansluta sig till systemet. I slutet av året hade 21 kommuner valt att ansluta sig till webbregistreringen. Sjukfrånvaron för samtliga förskolebarn (1-5 år) var i genomsnitt under året 8,5 % jämfört med 11,9 % för småbarnsavdelningar (1-3 år). Övre luftvägsinfektioner står för den största andelen sjukfrånvaro, 55 %. Antal barn per avdelning var i genomsnitt 18,7 under 215. Fler barn per barngrupp var inskrivna under våren (19,3) jämfört med hösten (18,2). Antal barn per månad Antal rapporterande avdelningar Antal barn per avdelning Genomsnittlig sjukfrånvaro, % Januari 9 36 494 18,9 9,4 % Februari 9 479 493 19,2 12,9 % Mars 9 54 49 19,4 1,7 % April 9 778 57 19,3 8, % Maj 1 235 524 19,5 6,5 % Juni 8 324 431 19,3 5,7 % Augusti 8 14 464 17,5 4, % September 9 23 59 18,1 6,9 % Oktober 9 172 54 18,2 8, % November 8 239 451 18,3 9,2 % December 7 365 41 18,4 11,1 % 6

Prioriterade åtgärder för framtiden Fortsatt implementering av sjukfrånvarorapportering via webbenkät. Att tillsammans med vår projektanställda hygienpedagog utforma pedagogiska hjälpmedel för hygienrutiner i förskolans vardagliga arbete, exempelvis ett praktiskt utbildningsmaterial i form av instruktionsfilmer och rutiner, skrivna av och för förskolepersonal. Fortsätta utveckla Hygienveckan. Målet är fler deltagande kommuner och verksamheter. Kommuner i Västra Götaland som haft hygienombudsträffar under 215. Fyrbodal har haft färre träffar beroende på den vakanta tjänsten. 61