Miljörapport 2016 Nyvångs avloppsreningsverk, Åstorp
Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 2 2. Tillstånd... 6 3. Anmälningsärenden beslutade under året... 7 5. Tillsynsmyndighet... 7 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion... 8 9. Gällande villkor i tillstånd... 9 10. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m.... 12 11. Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS1994:2... 14 16. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner... 15 17. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm... 15 18. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi... 16 19. Ersättning av kemiska produkter mm... 17 20. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet.... 19 21. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa... 20 Bilageförteckning... 25 1
1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Kommentar: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka 230 000 invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 500 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen år 2016 var driftchef Anders Jeppsson vars närmsta chef är avdelningschefen Pär Gustafsson. 2
Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för anläggningen är Länsstyrelsen i Skåne. Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar Åstorp, Björnås, Hyllinge, Nyvång och Grytevad. Antalet anslutna är ca 13 200 personer. Ekebro avloppsreningsverk Lokalisering Avloppsreningsverket i Nyvång ligger på fastigheten Nyvång 1:10 i Åstorps kommun. Nyvångsverket Reningsprocessen Den nuvarande reningsprocessen omfattar grovrening, mekanisk rening i ett luftat sandfång, kemisk rening, biologisk avskiljning av organiskt material i två biobäddar, mellansedimentering, efterdenitrifikation samt slutsedimentering med efterföljande sandfilter. Inkommande vatten passerar först ett rensgaller där större föroreningar som papper, trasor, tops mm avskiljs. Därefter leds vattnet till ett luftat sandfång. Här låter man större partiklar som sand och grus sjunka till botten. I anslutning till sandfånget finns en oluftad del (avskiljd med en mellanvägg) där fett ansamlas och avskiljs, så kallat fettfång. I efterföljande bassäng luftas vattnet och härifrån går ett delflöde till försedimenteringen medan en delström leds till SBR-anläggningen där vattnet används som kolkälla för rejektvattenreningen. Till det luftade steget i sandfånget tillsätts järnklorid för fällning av fosfor. Fosforn kommer tillsammans med BOD, hydroxider och andra partiklar att fällas ut i form av större flockar. Flockarna avskiljs i efterföljande försedimenteringsbassänger. 3
Sandfån Kemfällning g Gallerstation Försedimentering Rötkammare Mellansedimentering Filter Förtjockare Slutsedimentering Biobäddar SBR-reaktor Kontor och laboratorie Efter den mekaniska och kemiska reningen pumpas vattnet till två parallella biobäddar. I biobäddarna växer mikroorganismer på ett bärarmaterial av sten. Mikroorganismerna reducerar främst organiskt material och oxiderar ammonium till nitrat. Från biobäddarna leds vattnet till fyra mellansedimenteringsbassänger för avskiljning av bioslam. Ett delflöde av det vatten som har passerat mellansedimenteringen återrecirkuleras över biobäddarna för ökad reningsgrad, medan resterande vattenmängd pumpas till en efterdenitrifikation. Här tillsätts etanol som extern kolkälla och nitraten omvandlas till kvävgas i en aktivslam-anläggning. Vattnet leds sedan till de tre slutsedimenteringsbassängerna där kvarvarande partiklar får sjunka till botten. Slutligen poleras vattnet i en filteranläggning. De fyra filtren består av sand och hydroantracit varpå mindre partiklar fastnar. Det filtrerade avloppsvattnet leds sedan ut till recipient Humlebäcken som nedströms mynnar i Vegeå Slambehandling Primärslam från försedimenteringen pumpas till ett slamlager innan det går till Förtjockare 1. Slam som tas ut ur mellansedimenteringen (bioslam) återförs till inkommande efter galler. Överskottslam från slutsedimenteringen samlas i ett slamlager innan det pumpas till Förtjockare 1. Externt slam typ från trekammarbrunnar töms före gallerstationen Kvidingeslammet och Ekebyslammet tippas direkt ner i förtjockare 2 varifrån det pumpas in i rötkammaren. I rötkammaren omvandlar bakterier det organiska materialet under anaeroba förhållanden till biogas. Biogasen används för intern uppvärmning, överskottsgas facklas. Det rötade slammet tillförs polymer för bättre avvattning i efterföljande skruvpressar, därefter transporteras det bort för omhändertagande. Vid press av slammet erhålls ett rejektvatten. Större mängden av detta tillförs SBR-anläggningen för att i första hand omvandla ammonium till nitrat, men även en viss omvandling av nitrat till kvävgas sker. Det rejektvatten som SBRanläggningen ej har kapacitet att behandla recirkuleras tillsammans med klarfasen från förtjockarna tillbaka till inkommande ledning före gallret. 4
Vatten som används för spolning av sandfilter och skruvpressarna återcirkuleras till inkommande före galler. Externslam Tömning av slam från Åstorp kommun sker till Nyvångs reningsverk. Tömning sker på inkommande ledning före galler. Tömning kan endast ske dagtid på vardagar när reningsverket är bemannat. Nyvångs reningsverk tar också emot överskottsslam från Kvidinge och Ekeby reningsverk för att behandlas genom rötning och avvattning. Anläggningens status Översyn av anläggningens status samt behovet av upprustning och utbyte av anläggningsdelar är gjord. När NSVA tog över driftansvaret år 2009 genomfördes en statusbesiktning av reningsverket. Utöver detta har NSVA arbetat fram en reinvesteringsplan där statusen kontrollerats på varje anläggningsdel, livslängden har uppskattats och ett anskaffningsvärde har framtagits. Detta ligger sedan till grund för de äskande av reinvesteringsmedel som vi nu arbetar med för perioden 2018-2020. 5
Ledningsnät Allmänt om ledningsnätet I Åstorp finns 13,6 mil spillvattenledningar (fördelat på 11,5 mil för Nyvångs ARV och 2,1 mil för Kvidinge ARV). Större delen av ledningarna är lagda mellan 1950- och 1980-talet och de äldsta är från 1930-talet. Betong och lergods är de vanligast förekommande materialen. Underhållsspolning och rotskärning fordras kontinuerligt i ledningsnätet för att undvika akuta stopp som kan orsaka skador i fastigheter eller dyl. Den 15 juni 2016 föll ett kraftigt skyfall över delar av Åstorps kommun. Kring 90 fastigheter i Åstorps kommun drabbades av översvämning detta datum och de flesta översvämningarna uppstod då avloppsvatten kommit upp ur golvbrunnarna i fastigheterna. Detta indikerar att spillvattennätet är kraftigt påverkat av tillskottsvatten och är något som NSVA måste jobba vidare med under 2017. Sanerings-/åtgärdsplan År 1990 gjordes en saneringsplan för Åstorp/Hyllinge (det som avleds till Nyvångs ARV). Därefter gjordes en Investeringsplan för VA-nätet i Åstorps kommun 1996-2020 vilken man följt sedan dess. Under 2016 påbörjade man dessutom en ny saneringsplan för Nyvångs ARV som planeras bli klar under slutet av 2017. Åtgärder på ledningsnätet 2016 Under 2016 har åtgärder utförts som påverkar Nyvång ARV. Enligt kartdatabasen framgår det att: 500m spillvattenledning har nyanlagts. 449m tryckspillvattenledning har renoverats genom omläggning i samma sträckning. 483m spillvattenledning har renoverats genom omläggning i samma sträckning. 25m spillvattenledning har renoverats genom omläggning i ny sträckning. 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 9. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 1994-05-02 Länsstyrelsen Grundtillstånd 2004-12-09 Länsstyrelsen Slutliga villkor 6
3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap. 10-11 miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Dok. nr. Titel Dokumentdatum ÅS 16/00006-1 VB: Bräddningar i Nyvång 1277-50-004 - november och 2016-01-22 december månad 2015 ÅS 16/00006-2 SV: Bräddningar i Nyvång, Dnr 555-2113-2016 2016-01-25 ÅS 16/00006-3 SV: Bräddningar i Nyvång, Dnr 555-2113-2016 2016-01-29 ÅS 16/00006-4 SV: Bräddningar i Nyvång, Dnr 555-2113-2016 2016-01-29 ÅS 16/00013-1 Bräddning Nyvång 1277-50-004 2016-02-04 NSVA 16/00020-1 Bräddning Nyvång 1277-50-004 2016-02-29 NSVA 16/00029-1 Bräddning från Nyvång 1277-50-004 2016-03-09 NSVA 16/00041-1 Bräddning från Nyvångs reningsverk 1277-50-004 2016-03-23 ÅS 16/00036-1 Högt värde Nyvångs reningsverk 1277-50-004 2016-04-27 ÅS 16/00036-2 SV: Högt värde Nyvångs reningsverk, dnr 555-12684-2016 2016-04-28 ÅS 16/00036-3 SV: Högt värde Nyvångs reningsverk, dnr 555-12684-2016 2016-05-26 ÅS 16/00036-4 SV: Högt värde Nyvångs reningsverk, dnr 555-12684-2016 2016-05-27 ÅS 16/00059-4 Kvidinge och Nyvång ARV 2016-06-23 ÅS 16/00060-1 Bräddning Nyvång 1277-50-004 2016-06-23 ÅS 16/00060-2 Kvidinge och Nyvång ARV 2016-06-23 ÅS 16/00061-1 Överskridande av Riktvärde Nyvång 1277-50-004 2016-06-23 ÅS 16/00061-2 Kvidinge och Nyvång ARV 2016-06-23 ÅS 16/00068-1 Bräddning Nyvångsverket 1277-50-004-2016-07-07 2016-07-07 ÅS 16/00081-1 VB: Utsläpp av gurka från Björnekulla 2016-07-20 ÅS 16/00081-2 VB: Utsläpp av gurka från Björnekulla 2016-07-20 ÅS 16/00081-3 Utsläpp av gurka på inkommande till Nyvångsverket 2016-07-21 ÅS 16/00061-3 Svar till Nyvång 1277-50-004 - dnr 55519244-2016 2016-09-05 ÅS 16/00061-4 VB: Överskridande av riktvärde Nyvång 1277-50-004 2016-09-22 ÅS 16/00103-1 VB: Överskridet riktvärde BOD kvartal 2 Kvidinge 2016-09-22 reningsverk (1277-50-002) ÅS 16/00110-1 VB: Ombyggnation pumpstation 2016-09-30 pumpbyte Nyvångs reningsverk (1277-50-004) 2016-10-05 5. Tillsynsmyndighet 4 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Namn: Länsstyrelsen i Skåne. 7
6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Dimensionerande belastning Utfall 2016 % av kapacitetstak Enhet Anslutning, medeldygn 28 000 12 595 45 pe (70 g BOD7/pe*d) Flöde, medeldygn 7 500 3 987 53 m 3 /d Flöde, medeltimme - 166 m 3 /h BOD 7, årsmedel 2 200 882 40 kg/d N-tot, årsmedel - 132 kg/d P-tot, årsmedel - 18 kg/d 8
9. Gällande villkor i tillstånd 4 9. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor 1. Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning för mekanisk, biologisk och kemisk slutrening utförd och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig. Mindre ändringar far dock vidtas efter anmälan till länsstyrelsen förutsatt att dessa inte bedöms kunna medföra förorening eller annan störning. 2. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt - ekonomiskt rimliga insatser. 3. Val och byte av fällningskemikalier får endast ske efter godkännande av länsstyrelsen. 4. Resthalterna i det behandlade vattnet får inte överstiga följande: BOD 7 Total-P Riktvärde 10 mg/l, månadsmedelvärde 0,3 mg/l, månadsmedelvärde Gränsvärde 10 mg/l, kvartalsmedelvärde 0,3 mg/l, årsmedelvärde Kommentar Villkor uppfyllt. Vattnet behandlas mekaniskt, biologisk och kemiskt. Villkor uppfyllt. Villkor uppfyllt. Fällningskemikalie har inte bytts under året. Villkor ej uppfyllt. Det har skett fyra överträdelser av riktvärdet på 0,3 mg/l totalfosfor som månadsmedelvärde under 2016. Se redovisade grafer under avsnittet 10 samt kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar mm. 4.a. Resthalterna avseende kväve får inte överskrida följande riktvärden: Total-N: 15 mg/l, årsmedelvärde NH 4-N: 3 mg/l, medelvärde för perioden maj t.o.m. oktober. 5. Det utgående vattnets ph-värde får ej understiga 6. Villkor uppfyllt. 9
6. Fortlöpande kontroll av avloppsanläggningens funktion och tillståndet i recipienten jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av utsläpp från avloppsreningsverk. 7. Driftsstörningar av betydelse för reningsresultatet skall omedelbart rapporteras till länsstyrelsen. Rapportering skall ske till miljönämnden i de fall störningarna befaras uppkomma i recipienten eller omgivningen. 8. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att anläggningsdel som kan ha betydelse för reningsresultatet måste tas ur drift, skall samråd ske med länsstyrelsen i god tid före planerat arbete. Länsstyrelsen får föreskriva under vilka villkor arbetet får utföras. Rapportering till miljönämnden skall ske i de fall avloppsutsläppet befaras förorsaka störningar i recipienten eller omgivningen. 9. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som miljönämnden finner erforderligt. 10. Slamhantering vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter i omgivningen inte uppkommer. Lagringsvolym för avvattnat slam skall uppgå till minst 10 månader. Lagringsplatsen skall vara färdigställd under 1995. Villkor uppfyllt. Reningsresultaten kontrolleras enligt godkänt egenkontrollprogram. Kontroll av tillståndet i recipienten samordnas av Vegeåns vattendragsförbund. Den årliga rapporten finns vanligtvis att hämta på förbundets hemsida. Villkor uppfyllt. Villkor uppfyllt. Villkor uppfyllt. Pumpar och cipaxbehållare finns tillgängliga. En flyttbar invallning finns som gör att enheter för dosering av klor kan förvaras säkert oavsett var de behöver användas. En mindre mängd klor finns alltid tillgänglig på Örbyverket i Helsingborg. Villkor uppfyllt. Ragn-Sells är den entreprenör som efter upphandling hanterar slammet. Inga klagomål på slammet från omgivningen har inkommit under året. 10
11. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten, dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Utjämningsmagasin för spillvatten från Hyllinge skall vara utfört senast den 31 december 1994. 12. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd och av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes eller särskilda olägenheter uppstår i recipienten eller omgivningen. Kommunen skall utföra en fördjupad industriinventering i samråd med länsstyrelsen och miljönämnden. Inventering skall redovisas till länsstyrelsen till utgången av 1998. 13. Om besvärande lukt uppstår i omgivningen skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka störningar av detta. Villkor uppfyllt. Det i villkoret nämnda utjämningsmagasinet finns och är i drift. Villkor uppfyllt. Inga kända luktklagomål har förkommit under året. 11
10. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m. 4 10. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 11-12 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Driftförhållanden Reningen på Nyvångs reningsverk har fungerat väl trots vissa återkommande driftutmaningar. Denitrifikationen vid Nyvångs reningsverk är mycket känslig för höga flöden. Ett stort inläckage på ledningsnätet vid regn orsakar slamflykt, försämrad kväverening och driftproblem i filtren. Driften av detta reningssteg kräver mycket handpåläggning för att fungera, och måste periodvis stängas av för att inte orsaka fullständigt bortfall av slam. Ett hot mot reningen vid Nyvångs reningsverk är att verket då och då drabbas av maskinella haverier, orsakade av att verket är gammalt och slitet. Endast det nödvändigaste byts och renoveras i avvaktan på det gemensamma reningsverket, Ekevång. I början av året installerades en ny slamavvattningsanläggning på reningsverket, de gamla silbandspressarna byttes ut mot skruvpressar. Det har inneburet en mycket förbättrad arbetsmiljö och högre TS-halt på avvattnat slam. Under tiden för arbetet kördes rötat slam från Nyvång och Kvidinge reningsverk till Öresundsverket i Helsingborg för avvattning. Utsläppskontroll Samtliga villkor efterlevdes inte år 2016. Gällande villkor för BOD 7, totalkväve och ammoniumkväve har efterlevts. Det har dock skett fyra överträdelser av riktvärden på månadsmedel för totalfosfor under vår/sommar 2016. Två orsaker låg bakom de överskridna halterna totalfosfor. Dels släpptes externslammet från Ekeby reningsverk direkt på inkommande ledning vilket orsakade en ökad belastning som reningsverket inte klarade av. Sedan problemet upptäcktes släpptes istället slammet i slamlagret och utgående halter fosfor blev normala igen. Det andra problemet som orsakade förhöjda halter fosfor var igensättning av sandfiltren på grund av slamflykt från denitrifikationen. I det här fallet var slamhalten högre än vad sedimenteringen klarade av att separera, vilket gjorde att slam åkte med till sandfiltren och utgående vatten innehåll förhöjda halter suspenderat material. Slamhalten i denitrifikationen sänktes och slamflykten kunde stoppas. Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. 12
Bräddning vid anläggning Totalt har 3 733 m 3 vatten bräddats från reningsverket under året. Bräddning på ledningsnätet Ingen bräddmätning eller beräkning finns på ledningsnätet. 13
11. Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS1994:2 4 11. En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av x avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 x Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter: Kontrollprogram Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av ALcontrol. Provpunkt Prov Parameter Inkommande vatten 12 dp/år BOD7, N-tot, NH4-N. Inkommande vatten 12 vp/år CODCr, P-tot. Inkommande vatten (metallanalyser) Inkommande vatten (metallanalyser) 12 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg, Ag, As, Sn, Cr 6+, Na, SO4 2 sp/år VOC-screening, SVOC-screening, organiska föreningar Utgående vatten 52 dp/år BOD7, N-tot, NH4-N. Utgående vatten 52 vp/år P-tot (varje vecka); CODCr (jämna veckor). Utgående vatten 12 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg, Ag, As, Sn, Cr 6+, Na, SO4 Bräddat vatten 1 dp/v BOD7(ATU), N-tot, NH4-N, P-tot Bräddat vatten 1 vp/v CODCr, P-tot, Hg, Cd, Pb, Cu, Zn, Cr, Ni Avvattnat slam 4 bp/år ph, TS, Gr, Gf, P-tot, N-tot, NH4-N, CaO, K, Co, Mg, Zn, Cu, Cr, Ni, Pb, Cd, Hg, Ag, Sn, As, Na, Svavel, Nonylfenol, PCB, PAH Under året har provtagning och analys skett enligt SNFS 1990:14 med undantag för ett utgående dygnsprov och ett veckoprov på bräddat vatten som har missats. Ett inkommande dygnsprov missades också som fanns planerat enligt kontrollprogrammet. 14
Recipientkontroll Recipienten för det renade avloppsvattnet är Humlebäcken som ligger inom Vegeåns avrinningsområde. Recipientkontrollen samordnas av Vegeåns Vattendragsförbund där Åstorps kommun är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från ALcontrol. Rapporten finns vanligtvis att hämta på förbundets hemsida 16. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner 4 16. Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Gamla och slitna silbandspressar för slamavvattning har bytts ut mot skruvpressar under 2016. Tidigare snäckpumpar i en mellanpumpstation byttes ut mot dränkbara centrifugalpumpar. En skärande pumpenhet installerades för allt slam som leds till rötkammaren för att undvika möjlig igensättning av trasor och rens i rötkammaren. 17. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm 4 17. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Slam från Ekeby reningsverk släpptes inledningsvis på inkommande ledning på reningsverket vilket orsakade driftstörning i form av överbelastning och förhöjda utgående fosforhalter som resultat. Åtgärder vidtogs och slammet lagras nu istället i förtjockare innan det direkt leds in till rötkammaren. 15
18. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi 4 18. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Vid reningsverket förbrukades 1 045 740 kwh el under året. Nedan visas nyckeltalen för elförbrukningen jmf med inkommande flöde. Anläggning År Mottagen mängd spillvatten Elförbrukning (m 3 /år) (kwh/år) (kwh/m 3 ) Nyvångs RV 2016 1 455 214 1 045 740 0,72 2015 1 786 743 977 457 0,55 2014 1 374 426 1 029 948 0,75 2013 1 354 130 1 044 778 0,77 2012 1 551 441 1 012 772 0,65 2011 1 511 719 874 171 0,58 16
19. Ersättning av kemiska produkter mm 4 19. De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Mängd, år Användning Järnklorid 146 ton Fällning i luftat sandfång Polymer 3,25 ton Slamavvattning Etanol 30 m 3 Kolkälla biosteg Eldningsolja 3,4 m 3 Uppvärmning lokaler Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att kolla i följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIO-databas och Vattendirektivet, 2008/105/EG. För kvalitetsbedömning av spillvattnet vid Nyvång ARV används reagenser som kan innehålla utfasnings- och riskminskningsämnen. Dessa reagenser är nödvändiga för den interna driftkontrollen och uppföljningen av reningsprocessen. De här produkterna kommer inte att ersättas. Vid användning, förvaring och avfallshantering följs de angivna instruktioner i säkerhetsdatabladen. Under 2015 bedömdes att 6 kemikalier skulle fasas ut. Alla dessa kemikalier tog slut under året och är nu borta från kemikalieförteckningen. 17
18
20. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. 4 20. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Slam Under år 2016 har totalt 939 ton slam omhändertagets av NSVAs slamentreprenör. Slammet har använts till jordtillverkning. Hantering av rens och sand samt annat avfall Totalt har ca 36 ton rens och sand transporterats till deponi under året. Övrigt avfall förekommer endast i väldigt liten omfattning Hantering av övrigt avfall På Nyvångs RV finns en avfallsstation som en extern entreprenör hämtar under året. Under år 2016 har följande hämtats: Blandskrot 14,98 ton Brännbart grovt/överstort, till förbehandling 2,28 ton Externslam Totalt har 941,5 ton slam från Kvidinge avloppsreningsverk samt 1505 ton slam från Ekeby avloppsreningsverk tagits emot under 2016. Från NSR har det transporterats totalt 865 ton slam från trekammarbrunnar till Nyvångs RV under år 2016. 19
21. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa 4 21. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Allmänt VA-branschen står inför stora utmaningar framöver. Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet är ett faktum även om förändringstakten är oviss, energioptimeringsmål sätts upp och minskade utsläpp av kemikalier i vårt samhälle är ett måste. Detta är stora och svåra frågor som tar tid att förändra och anpassa VA-verksamheten utifrån. Det krävs dessutom mycket kunskap som historiskt oftast inte finns i den dagliga driftorganisationen, men som kommer att krävas nu och framöver för att hänga med och kunna bedriva professionella vattentjänster. På NSVA förbereder vi oss genom att kontinuerligt fortbilda personalen, delta i seminarium och i andras utvecklingsprojekt. Samtidigt gör vi vårt bästa för att driva och genomföra egna utvecklingsprojekt. För största möjliga utbyte samarbetar vi med många olika aktörer inom branschen och ofta i kombination med något universitet. NSVA-Processgrupp På flera sätt försöker NSVA säkra de olika reningsprocesser som vi är beroende av för att klara våra utsläppskrav. NSVA har en processgrupp som inkluderar processingenjörer och processpecialister för att på ett snabbt och effektivt sätt kunna arbeta med dessa frågor. Gruppen träffas minst en gång i månaden för att lösa problem och stötta varandra i de dagliga utmaningarna. Utrymme ges även till diskussion kring framtida utmaningar och nya projektförslag. SWR - Forskning och utveckling NSVA bedriver forskning och utvecklingsarbete inom Sweden Water Research AB som är en gemensam satsning tillsammans med VA Syd och Sydvatten. Syftet är att de tre ägarna och deras organisationer ska vara bra rustade inför kommande utmaningar och krav. Dessutom väntas kompetensförsörjningen i regionen stärkas. All forskning och utveckling som bedrivs ska vara relaterad till de tre ägarnas behov och i syfte att stärka den framtida kompetensförsörjningen i regionen på olika sätt. Det är också viktigt att personalen på NSVA ges möjlighet att delta i utvecklingsarbete på olika nivåer samt att det arrangeras träffar för utbyte av erfarenheter med andra som har liknande arbetsområden. Kopplingen mellan den forskning och utveckling som planeras och bedrivs inom Sweden Water Reseaerch och NSVA är mycket viktig. Dessutom blir det allt mer påtagligt hur viktig roll specialisterna på NSVA har i detta arbete som innebär att vara länken mellan den dagliga verksamheten och den forskning och utveckling som ska bedrivas. 20
Under året har ett antal aktiviteter genomförts i syfte att försäkra oss om att rätt projekt genomförs inom forskningsbolaget och NSVA samt att vi uppdaterar vår personal om senaste nytt: NSVAs specialister och medarbetare har deltagit på nationella och internationella konferenser Specialisterna träffar forskning och utvecklingsansvarig kontinuerligt under året för planering och samordning Personal från NSVA deltog på SWR-dagen NSVAs personal har deltagit i flera olika projekt som pågår inom Sweden Water Research Anställning av två industridoktorander med fokus på uppströmsarbete och mikroföroreningar har genomförts Mer om pågående projekt på Sweden Water Research finns att läsa om här: www.swedenwaterresearch.se Projekt med aktivt deltagande från NSVA under 2016 Uppströmsarbete Inom NSVA bedrivs ett aktivt uppströmsarbete på flera håll för att förhindra utsläpp av oönskade ämnen till miljön eller till avloppsledningsnätet. För att förstärka och bidra till utveckling av detta arbete startades under året ett industridoktorandprojekt inom området. Projektet väntas genera ett systematiskt och holistiskt synsätt på uppströmsarbete inom hela det VA-tekniska området. Det betyder att fokus inte bara är på avloppsvatten utan även dagvatten och dricksvatten ska inkluderas. NSVAs personal har dessutom aktivt deltagit i utvecklingsprojekt som syftar till att förbättra och utveckla ny teknik för att geografiskt koppla samman användning av olika kemikalier till vårt verksamhetsområde. Läkemedelsrening Våra reningsverk är inte konstruerade för vare sig nedbrytning eller avskiljning av läkemedelsrester eller andra svårnedbrytbara organiska ämnen. Effektiv reduktion av dessa ämnen förutsätter kompletterande reningsmetoder. Reduktionsnivåerna för olika mikroföroreningar hänger ihop med reningsverkens processutformning. Det är därför viktigt att utvärdera olika tekniker i olika kontexter, att utreda vilka kompletterande reningsmetoder som passar till olika verk och varför. Under året har fortsatta pilottester och försök i laboratorieskala därför genomförts. I Tyskland och Schweiz finns idag ett antal fullskaleanläggningar i drift för reduktion av olika mikroföroreningar och det är viktigt att följa den utvecklingen. I år har sammanfattning av förra årets studieresa till Schweiz och Tyskland publicerats och finns nu tillgänglig på Svenskt vattens hemsida. Statusbedömning av ledningsnät I ett samarbete mellan forskare, näringsliv och VA- och fjärrvärmebolag utvecklar och testar vi fem nya metoder och tekniska lösningar för att statusbedöma ledningsnätet med metoder som inte kräver att ledningar grävs upp. Vi identifierar dessutom vilka data som behöver samlas in, utöver de som kommer från de nya metoderna. Vi sammanför därefter data från de nya metoderna med data som ledningsägarna redan samlar in samt extern data som är 21
relevant för ledningens skick, till exempel grundvatten, trafikmängder eller nederbörd. Målet är sedan att skapa en statusbedömningstjänst som visuellt visar för ledningsägaren precis var en nedgrävd ledning är försvagad så att förebyggande underhåll kan ske. NSVA deltar mycket aktivt i detta projekt då ledningar som ska bytas också analyserar och testas inom ramen för projektet. Mätning - Övervakning - Uppföljning Under året har fortsatt arbete pågått med installation av fler mätare och uppgraderingen av övervakningssystemet med tillhörande moduler. Ett nytt och modernare system ger stora möjligheter, men belyser också tidigare brister på standardisering och avsaknad av data. Just detta har vi därför fortsatt arbetat med under året. Vi samlar in mycket data från våra anläggningar och vår verksamhet med hjälp av systemet och den lagras i en databas. Utmaningen är fortsatt att standardisera formen på all data och på ett enkelt sätt generera relevanta rapporter som kan användas för uppföljning och förbättringsarbete i verksamheten. Future City Flow Genom fler mätpunkter, korrekt data och möjlighet att koppla samman informationen från en och samma databas öppnas möjligheterna för att utnyttja all vår information på ett bättre sätt. Det gör vi inom Future City Flow. För att förstärka kunskapen ytterligare inom området mätning, modellering och styrning av våra avloppsledningsnät, åkte en delegation från NSVA till Aarhus för att lära av dem som ligger längst framme i världen på detta område. Under året har vi i ett konsortium tillsammans med Gryaab, Göteborg Kretslopp och Vatten, DHI, CactusUtilities, Lunds Universitet, 4IT AB, WIN, VA Syd och SMHI vidareutvecklat arbetet med modellering och optimerad styrning. Syftet är att vi ska kunna styra våra avloppsvattensystem bättre så att vi kan minska källaröversvämningar och bräddningar. Planen är att starta med en pilot i Helsingborg och en i Göteborg. Inom Future City Flow ska vi dessutom utveckla ett informations- och beslutsstödsystem som kan beskriva sammanhangen mellan aktion och verkan på ett tydligt och pedagogiskt sätt. Beslutsstödsystemet ska vara applicerbart i små och stora städer, men vi börjar testa i pilotskala i Göteborg. Internet of things (IoT) sakernas internet Öresundskraft har i år skapat en av åtta IoT-hubbar i Sverige med bas i Helsingborg och fokus på infrastruktur. Våra VA-system är självklart en viktig del av stadens infrastruktur och NSVA deltar därför i denna IoT-hub. Kan vi dessutom förbättra övervakningen och styrningen med hjälp av bättre data och smartare lösningar så ska vi självklart ta det till oss. Inom ramen för projektet har även ett IoT forum skapats som ska vara det nätverk där kunskapsutbyte och samverkan i dessa frågor framöver kan hanteras gemensamt. RECO LAB Testbädden RECO LAB skapas i direkt anslutning till en toppmodern utvecklingsanläggning intill stadsförnyelseområdet H+ som blir ihopbyggd med Öresundsverkets nya överbyggnad. Den ska vara en öppen, fysisk och virtuell testmiljö och mötesplats för privata och offentliga aktörer tillsammans med akademin. Där kommer nya tekniska lösningar och tjänster inom vatten, energi och avfall utvecklas i förbindelse med att ett unikt sorterande avlopps- och avfallssystem installeras. Detta ger möjligheter för hållbara processer och lösningar för NSVAs alla kommuner och för framtidens städer på många andra platser. 22
Testbädden ska vara klar 2019 och kommer att drivas av NSVA tillsammans med Helsingborgs stad, och Nordvästra Skånes Renhållning (NSR) och Öresundskraft i samarbete med många andra lokala och regionala partners. Examensarbeten Under 2016 slutfördes ett examensarbete i samverkan med Lunds Universitet och NSVA: Hellborg Lapajne, madelaine (2016). Gråvatten som resurs i den hållbara staden värmeåtervinning från avloppsvatten i Helsingborg. Verksamhetsledningssystem Hela NSVAs verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad enligt ISO sedan början av år 2011. Under 2016 har ett intensivt arbete skett för att förbereda verksamheten för omcertifiering mot de nya standarderna som utkom under hösten 2015. I det här arbetet har det bland annat ingått att skapa ett nytt system för avvikelsehantering, integrera verksamhetssystemet på intranätet och rensa ut den tidigare plattformen, göra en miljöutredning, förbättra lagbevakningen och ta fram en ny huvudprocesskarta. Under 2017 kommer fokus vara att kommunicera ut dessa förändringar till alla medarbetare och bygga vidare på processkartläggningen. Omcertifieringen enligt de nya standarderna sker i januari 2017 med förhoppningen att få ett nytt certifikat i mars 2017. Uppströmsarbete Det är viktigt att det vatten som avleds till reningsverket inte ger negativ effekt på reningsverkets process, slam, recipient, ledningsnät eller personalens hälsa. För att minska risken att olämpliga ämnen avleds från verksamheter och hushåll jobbar NSVA förebyggande på flera sätt. Remissinstans vid tillstånds- och anmälningsärenden för miljöfarlig verksamhet: NSVA har möjlighet att ställa krav på redovisning av processavloppsvattnets sammansättning och yrka på begränsningar/utsläppsvillkor för det vatten som avleds till kommunalt avloppsreningsverk. Delta vid tillsynsbesök och periodiska besiktningar hos anslutna verksamheter. Granska utsläppsrapportering/villkoruppföljning och miljörapporter från anslutna verksamheter: NSVA kan ställa krav på handlingsplaner vid överskridande av kraven i ABVA eller utsläppsvillkor i tillstånd. Informationskampanjer riktade till hushåll på bussar, i tidningar och på webben. Kundblad till hushåll: information om vad som får/inte får hamna i avloppet. 23
Trots det förebyggande arbetet förekommer det störningar i processen. Störningar kan vara svåra och kostsamma att spåra, helst om de är tillfälliga. Det finns flera åtgärder som kan vara lämpliga om störningarna ger stora effekter på reningsverkets processer, bland annat information via media, information direkt till verksamheter och provtagning i nät. Vi följer trender för bland annat metaller, PAH, PCB och nonylfenol i slammet. Syftet är att identifiera ämnen som finns i höga halter i slammet eller har halter som ökar. Vi arbetar med att hitta orsaken till de höga halterna och åtgärda dessa. Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt. Produktvalsprincipen För registrering av kemikalier använder NSVA ett digitaliserat system ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och skyddsblad. Genom systemet finns det också bra möjligheter till en effektiv kemikaliehantering och bedömning utifrån olika lagstiftningar. För bedömning av kemikalier väljer NSVA att använda sig av följande databaser: Kandidatförteckningen i REACH (SVHC), Kemikalieinspektionens PRIOdatabas och Vattendirektivet, 2008/105/EG. 24
Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga förändringar vad gäller användning av energi och råvaror har skett under året. Lokaliseringsprincipen Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt miljöbalken. Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. Bilaga 1: Inkommande och utgående Nyvångs RV Bilaga 2: Metaller, inkommande och utgående Nyvångs RV Bilaga 3: Slamanalyser Nyvångs RV 25
Bilaga 1 Inkommande Nyvångsverket År 2016 Månad Flöde BOD7 BOD7 COD COD P-tot P-tot N-tot N-tot NH 4 -N NH 4 -N m 3 mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg Januari 142 646 73 10 413 280 39 995 3,1 449 25,0 3 566 20,0 2 853 Februari 168 405 150 25 285 372 62 584 3,2 544 29,8 5 017 20,9 3 515 Mars 141 489 303 42 933 562 79 467 4,9 689 33,8 4 779 21,6 3 050 April 120 251 496 59 649 674 81 080 7,5 898 58,1 6 986 27,9 3 359 Maj 97 045 449 43 593 715 69 421 7,4 715 57,3 5 558 25,5 2 474 Juni 99 780 166 16 583 325 32 410 3,2 322 22,7 2 268 11,3 1 129 Juli 144 466 131 18 979 425 61 403 3,5 502 22,4 3 235 12,7 1 832 Augusti 107 220 288 30 872 560 60 044 4,8 518 33,2 3 555 17,3 1 853 September 97 240 280 27 236 688 66 876 5,4 522 40,7 3 953 26,1 2 543 Oktober 106 098 151 15 970 565 59 932 4,7 499 28,3 2 999 17,0 1 805 November 117 324 109 12 801 422 49 504 4,1 487 22,5 2 645 12,5 1 472 December 113 252 155 17 498 384 43 437 4,1 463 31,1 3 517 20,5 2 319 Totalt: 1 455 214 221 321 812 485 706 151 4,5 6 607 33,0 48 079 19,4 28 204 Utgående Nyvångsverket År 2016 Månad Flöde BOD7 BOD7 COD COD P-tot P-tot N-tot N-tot NH 4-N NH 4-N m 3 mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg Januari 142 646 3,5 493 22 3 111 0,27 39 9,9 1 411 2,1 299 Februari 168 405 7,8 1 308 27 4 487 0,26 44 11,5 1 941 4,9 833 Mars 141 489 5,6 797 24 3 447 0,38 54 11,8 1 663 4,7 665 KVARTAL 1 452 540 5,7 2 597 24 11 044 0,30 137 11,1 5 016 4,0 1 797 April 120 251 3,7 447 15 1 804 0,28 34 10,3 1 234 2,9 344 Maj 97 045 6,7 646 27 2 654 0,37 36 12,7 1 228 1,9 185 Juni 99 780 4,4 440 30 2 945 0,39 39 9,6 959 1,1 111 KVARTAL 2 317 076 4,8 1 533 23 7 403 0,34 109 10,8 3 421 2,0 640 Juli 144 466 1,8 264 15 2 167 0,39 56 6,9 992 0,9 126 Augusti 107 220 2,5 272 15 1 608 0,17 18 8,5 906 1,5 166 September 97 240 2,9 278 15 1 459 0,22 22 10,4 1 015 2,2 213 KVARTAL 3 348 926 2,3 814 15 5 234 0,27 96 8,4 2 914 1,4 506 Oktober 106 098 1,9 197 15 1 591 0,15 16 13,5 1 436 3,1 326 November 117 324 2,2 253 15 1 760 0,13 15 13,5 1 582 1,7 202 December 113 252 2,5 286 15 1 699 0,20 23 13,0 1 469 1,3 147 KVARTAL 4 336 673 2,2 737 15 5 050 0,16 54 13,3 4 487 2,0 675 maj-oktober 651 848 1,7 1 128 Totalt: 1 455 214 3,9 5 681 19,7 28 731 0,27 395 10,9 15 837 2,5 3 618 Brädd: 3733 19,9 74 72,9 272 0,51 2 12,4 46 8,0 30 Summa inkl brädd: 1 458 947 5 755 29 004 397 15 883 3 648 Medelkoncentrationer inkl brädd: - 3,9 19,9 0,27 10,9 2,5 26
Bilaga 2 Inkommande Nyvångsverket Metaller år 2016 Flöde Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Ag As Co Na SO4 Sn Cr+6 m 3 µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l µg/l Januari 142 646 0,05 0,056 0,98 27 40 1,4 2,9 0,05 1,0 1 76 70 1,2 10 Februari 168 405 0,05 0,069 1,40 33 60 2,6 3,5 0,14 0,9 1,4 78 59 1,4 10 Mars 141 489 0,05 0,140 2,10 64 120 2,5 4 0,17 1,3 1,4 85 64 2,6 10 April 120 251 0,05 0,160 3,10 62 160 4,4 5,2 0,17 1,7 2 79 67 4,0 10 Maj 97 045 0,05 0,260 4,80 120 250 7,5 8,6 0,45 2,2 3,2 94 60 6,7 10 Juni 99 780 0,05 0,060 1,40 20 70 1,5 3,6 0,05 1,0 1,4 76 64 1,0 10 Juli 144 466 0,05 0,081 0,70 4 130 0,7 8,3 0,05 0,9 1 72 65 0,3 10 Augusti 107 220 0,05 0,120 2,40 3,3 120 3,3 5,4 0,18 1,9 1,9 110 75 3,0 10 September 97 240 0,05 0,110 2,20 58 120 2,8 4,9 0,24 1,4 1,7 110 68 2,6 10 Oktober 106 098 0,05 0,120 2,00 76 140 2,3 4,1 0,20 1,4 1,5 100 76 2,9 10 November 117 324 0,05 0,091 1,80 43 90 1,9 3 0,57 1,0 1,2 84 73 1,8 10 December 113 252 0,05 0,095 1,60 39 0,1 1,3 3,3 0,05 1,0 1,1 84 73 8,8 10 Medel: - 0,05 0,109 1,94 44 104 2,6 4,7 0,18 1,3 1,5 86 67 2,8 10 Gråmarkerad ruta = halverade mindre (<) än värde Flöde Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Ag As Co Na SO4 Sn Cr+6 m 3 kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg Januari 142 646 0,007 0,008 0,14 3,85 6 0,20 0,41 0,007 0,14 0,14 10 841 9 985 0,17 1,4 Februari 168 405 0,008 0,012 0,24 5,56 10 0,44 0,59 0,024 0,16 0,24 13 136 9 936 0,24 1,7 Mars 141 489 0,007 0,020 0,30 9,06 17 0,35 0,57 0,024 0,18 0,20 12 027 9 055 0,37 1,4 April 120 251 0,006 0,019 0,37 7,46 19 0,53 0,63 0,020 0,20 0,24 9 500 8 057 0,48 1,2 Maj 97 045 0,005 0,025 0,47 11,65 24 0,73 0,83 0,044 0,21 0,31 9 122 5 823 0,65 1,0 Juni 99 780 0,005 0,006 0,14 2,00 7 0,15 0,36 0,005 0,10 0,14 7 583 6 386 0,10 1,0 Juli 144 466 0,007 0,012 0,10 0,58 19 0,10 1,20 0,007 0,13 0,14 10 402 9 390 0,04 1,4 Augusti 107 220 0,005 0,013 0,26 0,35 13 0,35 0,58 0,019 0,20 0,20 11 794 8 041 0,32 1,1 September 97 240 0,005 0,011 0,21 5,64 12 0,27 0,48 0,023 0,14 0,17 10 696 6 612 0,25 1,0 Oktober 106 098 0,005 0,013 0,21 8,06 15 0,24 0,44 0,021 0,15 0,16 10 610 8 063 0,31 1,1 November 117 324 0,006 0,011 0,21 5,04 11 0,22 0,35 0,067 0,12 0,14 9 855 8 565 0,21 1,2 December 113 252 0,006 0,011 0,18 4,42 0 0,15 0,37 0,006 0,11 0,12 9 513 8 267 1,00 1,1 Summa: 1 455 214 0,073 0,159 2,83 63,66 152 3,74 6,80 0,267 1,85 2,21 125 079 98 181 4,14 14,6 27
Utgående Nyvångsverket Metaller år 2016 Flöde Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Ag As Co Na SO4 Sn Cr+6 m 3 µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l µg/l Januari 142 646 0,05 0,015 0,1 3,1 10 0,25 2,3 0,05 0,43 0,81 93 72 0,05 10 Februari 168 405 0,05 0,015 0,1 4,7 10 0,25 2 0,05 0,32 1 81 64 0,05 10 Mars 141 489 0,05 0,015 0,1 4,2 20 0,25 2,3 0,05 0,45 0,9 82 70 0,12 10 April 120 251 0,05 0,054 0,1 2,9 20 0,25 3,1 0,05 0,36 0,9 79 71 0,14 10 Maj 97 045 0,05 0,015 0,1 4,4 30 0,25 3,3 0,05 0,44 1,4 90 67 0,26 10 Juni 99 780 0,05 0,015 0,1 4,5 20 0,25 2,8 0,05 0,61 0,97 81 69 0,18 10 Juli 144 466 0,05 0,015 0,1 2,4 10 0,25 2,5 0,05 0,51 0,7 74 73 0,05 10 Augusti 107 220 0,05 0,015 0,1 2,6 5 0,25 3,2 0,05 0,57 0,91 110 77 0,13 10 September 97 240 0,05 0,015 0,1 3,3 30 0,25 3,2 0,05 0,65 1 100 71 0,12 10 Oktober 106 098 0,05 0,015 0,1 3,2 20 0,25 2,7 0,05 0,38 0,96 96 82 0,12 10 November 117 324 0,05 0,015 0,1 2,3 20 0,25 2,3 0,05 0,25 0,82 85 73 0,05 10 December 113 252 0,05 0,015 0,1 2 20 0,25 2,2 0,05 0,48 0,76 88 78 0,05 10 Medel: - 0,05 0,018 0,10 3,3 17,1 0,25 2,6 0,05 0,45 0,92 87 72 0,10 10 Gråmarkerad ruta = halverade mindre (<) än värde Flöde Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Ag As Co Na SO4 Sn Cr+6 m 3 kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg Januari 142 646 0,007 0,0021 0,0143 0,44 1,43 0,036 0,33 0,0071 0,061 0,12 13 266 10270 0,007 1,4 Februari 168 405 0,008 0,0025 0,0168 0,79 1,68 0,042 0,34 0,0084 0,054 0,17 13 641 10778 0,008 1,7 Mars 141 489 0,007 0,0021 0,0141 0,59 2,83 0,035 0,33 0,0071 0,064 0,13 11 602 9904 0,017 1,4 April 120 251 0,006 0,0065 0,0120 0,35 2,41 0,030 0,37 0,0060 0,043 0,11 9 500 8538 0,017 1,2 Maj 97 045 0,005 0,0015 0,0097 0,43 2,91 0,024 0,32 0,0049 0,043 0,14 8 734 6502 0,025 1,0 Juni 99 780 0,005 0,0015 0,0100 0,45 2,00 0,025 0,28 0,0050 0,061 0,10 8 082 6885 0,018 1,0 Juli 144 466 0,007 0,0022 0,0144 0,35 1,44 0,036 0,36 0,0072 0,074 0,10 10 690 10546 0,007 1,4 Augusti 107 220 0,005 0,0016 0,0107 0,28 0,54 0,027 0,34 0,0054 0,061 0,10 11 794 8256 0,014 1,1 September 97 240 0,005 0,0015 0,0097 0,32 2,92 0,024 0,31 0,0049 0,063 0,10 9 724 6904 0,012 1,0 Oktober 106 098 0,005 0,0016 0,0106 0,34 2,12 0,027 0,29 0,0053 0,040 0,10 10 185 8700 0,013 1,1 November 117 324 0,006 0,0018 0,0117 0,27 2,35 0,029 0,27 0,0059 0,029 0,10 9 973 8565 0,006 1,2 December 113 252 0,006 0,0017 0,0113 0,23 2,27 0,028 0,25 0,0057 0,054 0,09 9 966 8834 0,006 1,1 Summa: 1 455 214 0,073 0,0265 0,1455 4,83 24,88 0,364 3,78 0,0728 0,648 1,33 127 158 104682 0,150 14,6 Brädd: 3733 0,0002 0,0002 0,0027 0,028 0,079 0,00480 0,0119 - - - - - Summa inkl brädd: 1 458 947 0,073 0,0267 0,1482 4,86 24,96 0,369 3,80 - - - - - Medelkonc inkl brädd: - 0,000050 0,000018 0,00010 0,0033 0,0171 0,00025 0,0026 - - - - - mg/l 0,050 0,0183 0,10 3,3 17 0,25 2,6 - - - - - µg/l konc brädd ug/l 0,053576 0,053576 0,723279 7,366729 21,242968 1,285829 3,187785 mg/l 0,000054 0,000054 0,000723 0,007367 0,021243 0,001286 0,003188 28
Bilaga 3 Slam Nyvångsverket år 2016 Slammängd Slammängd ph TS GF NH4-N N-tot P-tot Kvicksilver, Hg Kadmium, Cd Bly, Pb Koppar, Cu Zink, Zn Krom, Cr Nickel, Ni ton ton TS % % kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg Q1 137 40,1 7 29,3 56,9 442 1 766 1 084 0,020 0,039 1,1 13 26 1,1 1,0 Q2 279 97,7 6,9 35 60,4 693 4 101 2 637 0,051 0,066 2,1 32 62 2,4 2,0 Q3 274 90,7 7,2 33,1 58,3 771 3 900 2 358 0,041 0,100 1,9 24 56 2,3 1,7 Q4 249 75,7 8,1 30,4 58,6 689 3 255 1 968 0,043 0,051 1,2 23 43 1,7 1,3 Summa: 939 304,2 - - - 2 595 13 022 8 046 0,155 0,256 6,3 93 187 7,5 5,9 Slammängd Slammängd ph TS GF Silver, Ag Tenn, Sn Arsenik, As Kobolt, Co Nonylfenol PAH PCB Natrium Svavel ton ton TS % % kg kg kg kg kg kg kg kg kg Q1 137 40,1 7 29,3 56,9 0,05 0,8 0,27 0,29 0,31 0,076 0,002 21 482 Q2 279 97,7 6,9 35 60,4 0,15 1,7 0,47 0,70 0,33 0,050 0,003 44 1269 Q3 274 90,7 7,2 33,1 58,3 0,15 1,5 0,41 0,63 0,31 0,062 0,004 45 1360 Q4 249 75,7 8,1 30,4 58,6 0,13 1,1 0,23 0,45 0,37 0,011 0,002 45 984 Summa: 939 304,2 - - - 0,47 4,9 1,38 2,07 1,31 0,199 0,012 155 4096 29