SJÖFARTSVERKET RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS 2014 Sjöfartsverket Samhällsavdelningen Dnr/Beteckning Författare Carl Cremonese Datum 2014-11-06 2012
Innehåll Sammanfattning... 1 Definitioner... 2 Inledning... 3 Syfte... 3 Avgränsning... 3 Ansvarsområde... 4 Strategiska mål... 5 Krisberedskapsansvar... 6 Krishanteringsförmåga... 7 Samhällsviktig verksamhet... 7 Metod... 8 Riskanalys... 9 Risk och sårbarhetsanalys... 10 Scenarioplanering... 10 Konsekvensbedömning... 11 Sårbarhetsvärde... 11 Bedömning SBV... 12 Material... 14 Omvärldsanalys... 15 Åtgärdsplanering... 18 Slutsats... 19 Spridning av resultat... 20 Bilaga 1. Riskmatris (Matris för riskidentifiering)... 21 Bilaga 2. Enkätundersökning Skyfall... 22 Bilaga 3. Enkät Skyfall - Konsekvensbedömning... 28 Bilaga 3. Enkät Skyfall Förmågebedömning... 29 Bilaga 4. Enkät Skyfall Risk-och sårbarhetsnivå (RSN)... 32 601 78 Norrköping Tel: 0771-63 00 00
2012
Sammanfattning Analysen påvisar att den stora huvuddelen av de risker som har identifierats bedöms ha en låg risknivå enligt de bedömningskriterier som finns fastställda i myndighetens instruktion för riskanalys. Dock finns det ett antal risker som trots en låg risknivå (mycket låg sannolikhet) kan medföra katastrofala konsekvenser för myndigheten. Den generella bedömningen är att samtliga verksamheter har ett starkt beroende av IT-system. Vid avbrott i dessa system uppstår ofta allvarliga störningar i hela den verksamhet som systemet bistår eller upprätthåller. Datahallen är ett riskområden inom vilket det har identifierats risker/skadehändelser som kan medföra katastrofala konsekvenser för myndigheten (mycket låg sannolikhet/låg risknivå). Vad det gäller myndighetens verksamhet i Trollhätte Kanal är bedömningen sådan att verksamheten är samhällsviktigt (enligt de villkor som MSB rekommenderar) och ett dammbrott i området kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället (mycket låg sannolikhet/låg risknivå). Myndighetens sjö-och flygräddningsverksamhet bedöms vara samhällsviktig och uppfylla båda av de kriterier eller villkor som ligger till grund för MBS:s definition av samhällsviktig verksamhet. Vad det gäller myndighetens förmåga att upprätthålla verksamheten vid ett omfattande skyfall (enligt scenario) bedöms den förmågan att vara god och myndighetens kapacitet motsvarar till stor del aktuella behov. Bedömningen görs utifrån kriterier fastställda av myndighetens instruktion för risk-och sårbarhetsanalys. Sid 1
Definitioner Nedanstående definitioner är till huvuddelen hämtade från den vägledning som rekommenderas av Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB). 1 Extraordinär händelse är en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser. Hot eller hotbild avser aktörers kapacitet och avsikt att genomföra skadliga handlingar. Ett hot kan även bestå av en företeelse som i sig framkallar fara mot något/n utan aktörer med kapacitet eller avsikt att orsaka skada. Risk kan rent tekniskt förklaras som en sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de (negativa) konsekvenser händelsen i fråga kan leda till. Riskanalys kan beskrivas som ett systematiskt sätt att identifiera risker och värdera dem med avseende på sannolikhet och konsekvenser. Sårbarhet betecknar hur mycket och hur allvarligt en händelse påverkar samhället eller delar av samhället. De konsekvenser som en aktör eller samhället trots en viss förmåga inte lyckas förutse, hantera, motstå och återhämta sig från anger graden av sårbarhet. Sårbarhetbedömning kan beskrivas som ett systematiskt sätt att utvärdera och bestämma organisationens sårbarhet. Bedömningen bygger på organisationens förmåga att hantera den egna verksamheten samt händelsen. Förmåga avser i sammanhanget en samhällsviktig verksamhets förmåga att motstå allvarliga störningar samt krishanteringsförmåga. Kontinuitetsplanering är en metod för att säkerställa företagets leveransförmåga. Att vid avbrott kunna leverera de tjänster och produkter som anses vara viktigast samt ha planer/rutiner för att snabbt kunna återgå till normal verksamhet. 1 Krisberedskapsmyndigheten, 2006 Sid 2
Inledning Enligt förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap ska ålagda myndigheter årligen analysera om det finns risker inom respektive ansvarsområde som allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet. Respektive myndighet ska värdera och sammanställa resultatet i en riskoch sårbarhetsanalys (RSA). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) avser att använda myndigheternas analyser som underlag för inriktning och prioritering av det nationella krisberedskapsarbetet och rekommenderar därför samtliga myndigheter att använda en utarbetad rapporteringsstruktur. Sjöfartsverket, som i stora drag följer nämnda struktur, avser att med risk och sårbarhetsanalys 2014 dels behandla risker som myndigheten kan ge upphov till eller drabbas av, dels undersöka verksamhetens förmåga och sårbarhet i händelse av ett omfattande skyfall. Det senare utgår från scenario Skyfall som MSB skickat ut till berörda myndigheter. Medföljer gör även den särskilda förmågebedömning som skickats ut av MSB. Syfte Syftet med föreliggande rapport är dels att identifiera och bedöma risker som myndigheten kan drabbas av eller ge upphov till, dels att bedöma myndighetens förmåga att hantera sin verksamhet i händelse av en extraordinär händelse. Syftet med den årliga risk- och sårbarhetsanalysen är också att den ska utgöra en grundläggande del i myndighetens arbete med att säkerställa en god krishanteringsförmåga. Avgränsning Rapportens första del är avgränsad till att behandla risker som myndighetens verksamhetsområden kan ge upphov till eller drabbas av. Rapportens andra del är avgränsad till att undersöka myndighetens förmåga att hantera verksamheten i händelse av ett omfattande skyfall. Sid 3
Ansvarsområde Sjöfarten transporterar runt 90 procent av Sveriges utrikeshandel. Hela samhället är beroende av det godsflöde som når våra hamnar och allvarliga störningar i nämnda flöde kan påverka på samhället i stort. Därför är det av yttersta vikt för hela samhället att fartygen når våra hamnar. Sjöfartsverket, som är ett tjänsteproducerande affärsverk inom transportsektorn, ansvarar för att detta ska fungera, dygnet runt, året om. Myndighetens affärsidé är att vara en modern serviceorganisation med unik sjöfartskompeten som utvecklar och tillhandahåller hållbara sjövägar och moderna sjöfartstjänster samt levererar expertunderlag och kunskapstjänster. Myndighetens verksamhet fastställs i regeringens förordning (2007:1161) med instruktion för Sjöfartsverket. Sjöfartsverkets uppdrag omfattar det som tidigare benämndes sektoruppgifter. Regeringens uppdrag har i den delen utvecklats från att vara mer generellt till att konkretiseras. Avsikten med arbetet är att verka för att de transportpolitiska målen nås med åtgärder som information och utbildning, samordning och samverkan samt forskning, utveckling och demonstration. Myndighetens kärnverksamheter är farledshållning, isbrytning, sjögeografisk information, sjötrafikinformation, lotsning, sjöoch flygräddning samt specifika myndighetsuppgifter som bland annat omfattar att leverera underlag och beslut, forskning och innovation samt sjömansservice. Utöver nämnda kärnverksamheter tillkommer ett antal gemensamma funktioner som i huvudsak avser rederiverksamhet, HR och administration. Sid 4
Strategiska mål Myndighetens strategiska mål är utformade utifrån ett hållbarhetsperspektiv och kan beskrivas enligt nedanstående tabell. Social hållbarhet Vi värnar om våra medmänniskors välbefinnande genom att bedriva en säker verksamhet som vilar på en sund värdegrund. Vi arbetar för en säkrare och mer tillgänglig sjöfart. Ekologisk hållbarhet Vi verkar för minskad klimat och miljöpåverkan genom en säker och hållbar sjöfart. Vi minskar resursförbrukningen genom effektiv resursanvändning. Ekonomisk hållbarhet Genom professionell verksamhet och stabila finanser hjälper vi våra kunder att stärka sin konkurrenskraft. Vi fokuserar på våra kunders behov. Vi har kompetenta, friska och motiverade medarbetare samt en god och säker arbetsmiljö. Vi arbetar effektivt för att minska utsläppen från vår egen verksamhet. Vi har en ekonomi i balans. Vi har ett tydligt ledarskap som sker med omtanke. Vi strävar efter en minskad miljöbelastning från sjöfarten. Vi har en effektiv verksamhet. Figur 1. Sjöfartsverket strategiska mål Sid 5
Krisberedskapsansvar I förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap pekas vissa myndigheter ut med ett särskilt ansvar för att planera den fredstida krishanteringen. Myndigheterna ska planera och vidta förberedelser för att förebygga, motverka och begränsa sårbarheter och risker. Sjöfartsverket som är en av dessa myndigheter utgår i sitt krisberedskapsarbete från fyra kriterier: överblick, omvärldsbevakning, samverkan och påverkan. Enligt 9 i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, skall varje myndighet i syfte att stärka sin krishanteringsförmåga årligen analysera om det finns sådan sårbarhet och sådana risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området. Vid denna analys skall myndigheten särskilt beakta 1. situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, 2. situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra samhällsorgan 3. situationer som allvarligt påverkar samhällets funktionsförmåga eller tillgång på nödvändiga resurser, och 4. förmåga att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens ansvarsområde. Samtliga fyra kriterier bör vara uppfyllda för att en inträffad händelse ska kunna anses utgöra en extraordinär händelse eller allvarlig kris. Myndigheten ska värdera och sammanställa resultatet i en risk- och sårbarhetsanalys. Syftet med analysarbetet är att identifiera brister i sjöfartssektorns förmåga att hantera extrema situationer - med syfte att ta fram lämpliga åtgärder för att förebygga sådana och om de ändå inträffar, kunna bedöma vilken förmåga sjöfartsektorn har att kunna hantera den uppkomna situationen. Ett särskilt ansvar vilar på de myndigheter som finns angivna i bilagan till förordningen (2006:942). Dessa myndigheter skall planera och vidta förberedelser för att förebygga, motverka och begränsa identifierad sårbarhet och risker inom de samverkansområden som anges i nämnda bilaga. Sjöfartsverket är en av de myndigheter som angivits. Sid 6
Krishanteringsförmåga Med denna förmåga avses aktörers förmåga att vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten, fatta beslut inom eget ansvarsområde, samverka med andra aktörer samt lämna avge tillförlitlig information Det ska finnas en god förmåga att hantera konsekvenserna av inträffade händelser samt vidta åtgärder för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade. Samhällsviktig verksamhet Föreliggande rapport följer Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps definition av samhällsviktig verksamhet dvs. en verksamhet som uppfyller den ena eller båda av följande villkor: Ett bortfall av eller en störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Förmågan att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga störningar är avgörande för om verksamheten kan bedrivas på en nivå där samhället fortfarande kan fungera och säkerställa grundläggande service, trygghet och omvårdnad. Sid 7
Metod Föreliggande rapport utgår från den arbetsmetodik som enligt nedanstående flödesschema ska styra och vägleda myndighetens riskhanteringsarbete. Riskhanteringsprocess. Figur 2. Sjöfartsverket riskhanteringsprocess Sid 8
Riskanalys Myndighetens verksamheter har genomfört analysen med stöd av instruktion för riskanalys samt matris för riskidentifiering (riskmatris). Resultatet har värderats och sammanställts av enheten för säkerhet och beredskap (ESB) i en riskanalysrapport. Den senare ligger till grund för arbetet med föreliggande rapport. Riskanalysarbetet följer nedanstående flödesschema. Figur 3. Flödesschema riskanalys Sid 9
Risk och sårbarhetsanalys Analysen utgår dels från resultatet av föregående riskanalys, dels från scenarioanalys/er av extraordinära händelser. Risk-och sårbarhetsanalysen avser att helt utelämna sannolikhetsvärdet för att i huvudsak fokusera på konsekvens- och sårbarhetsvärdet. Främst pga. att scenarioanalysen utgår från ett givet scenario. Årets analysrapport behandlar ett omfattande skyfall främst med en enkätundersökning som metodverktyg. Enkätens sammansättning utgår från den instruktion som myndigheten tagit fram för risk- och sårbarhetsanalys enligt nedanstående flödesschema. Underlag åtgärdsplanering MSB RSA Riskanalys RSA rapporter Begäran Begäran från KUND Konsekvensbedömning Scenarioplanering Sårbarhetsbedömning Åtgärdsförslag RSA rapport N-dep, MSB RSA rapporter Figur 4. Arbetsflöde risk-och sårbarhetsanalys Scenarioplanering Föreliggande scenarioanalys av ett omfattande skyfall utgår i huvudsak från Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps hemställan om att ålagda myndigheter ska behandla scenariot Skyfall i årets förmågebedömning. 1 1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Tema för årets förmågebedömning- Omfattande skyfall. Sid 10
Konsekvensbedömning Bedömning av konsekvensvärde utgår från nedanstående tabell. Värde Konsekvens Liv Miljö Ekonomi 1 Lindriga Inga skadade Inga skador 0-1 miljon sek 2 Betydande Skadade Begränsade skador 3 Allvarliga Flera svårt skadade Stora Skador 1-5 miljoner sek 5-50 miljoner sek 4 Katastrofala Flera svårt skadade och flera dödsfall Figur 5. Tabell bedömningskriterier konsekvens Stora skador, stor utbredning >50 miljoner sek Sårbarhetsvärde Gradering av sårbarhetsvärdet (SBV) utgår från myndighetens förmåga att hantera verksamheten vid en extraordinär händelse enligt nedanstående tabell. Tabell SBV. SBV Förmåga 1 Mycket God förmåga. Kapaciteten motsvarar helt behoven. 2 God förmåga. Kapaciteten motsvarar till stor del behoven. 3 Viss förmåga. Finns märkbara brister. 4 Ingen förmåga. Figur 6. Tabell SBV Sid 11
Bedömning SBV Bedömningen utgår från myndighetens förmåga att hantera fyra (4) funktionsgrupper i händelse av en extraordinär händelse. Nedanstående matris beskriver och bedömer respektive grupp. Besluta och leda, samverka, kommunicera samt avbrottshantering. Matris SBV/förmågebedömning av funktionsgrupp. Funktionsgrupp Beskrivning Kommentar utifrån givet scenario SBV/ Förmåga Besluta och leda Samverka Kommunicera Hantera avbrott Analysera behov, resurser och händelseförloppets utveckling. Skapa en lägesbild. Besluta om prioriteringar och åtgärder för att lösa situationen som uppstår under scenariot. Samverka med aktörer som ska hantera händelsen. Samverka med nationella och/eller internationella aktörer. Skapa en lägesbild tillsammans med andra aktörer. Ta emot information och delge information. Kommunicera internt och externt. Använda formella och/eller informella nätverk. Delge information till drabbade samt media. Rutiner, planer, beredskapsplaner och/eller tillfälliga lösningar för att upprätthålla den egna verksamheten under scenariot i fråga. Anskaffning av personella såsom materiella resurser som kan krävas för att hantera händelsen och/eller den egna verksamheten. Exempel 1 Exempel 2 Exempel 3 Exempel 4 Figur 7. Matris förmågebedömning Sid 12
Risk och sårbarhetsnivå Risk och sårbarhetsnivå (RSN) bedöms utifrån det sammalagda värdet av konsekvens och sårbarhetsvärde (K*SBV=RSN). Nedanstående matris beskriver de tre (3) risk och sårbarhetsnivåer (RSN) som föreliggande instruktion gör gällande. Hög RSN, medel RSN samt låg RSN. Matris RSN. Värde Uträkning RSN Kommentar Hög RSN K*SBV=RSN 9-16 Medel RSN K*SBV=RSN 6-8 Låg RSN K*SBV=RSN 1-4 Figur 8. Matris RSN Sid 13
Material Föreliggande risk och såbarhetsanalys utgår dels från respektive verksamhets riskanalys (riskmatris), dels från en enkätundersökning av myndighetens förmåga att hantera verksamheten i händelse av ett omfattande skyfall. Empiriskt material utgörs dels av nämnda riskanalyser, dels av nämnda enkätundersökning. Sjöfartsverket har valt att inte bifoga inkomna riskmatriser samt åtgärdsplaner från verksamheten då de kan innehålla information av känslig karaktär. Rapporten kan därför hanteras som öppen. Enkätunderökningen avser att vara överskådlig, informativ och underbygga för relevanta bedömningar dels med stöd av en förenklad konsekvens och sårbarhetsbedömning, dels genom en förmågebedömning av fyra (4) funktionsgrupper. 1 Enkäten har skickats till ett urval av myndighetens verksamheter. 1 Bilaga 2. Enkätundersökning Skyfall Sid 14
Omvärldsanalys Myndighetens riskhanteringsarbete, för vilket risk-och sårbarhetsanalysen är ett viktigt verktyg, verkar i en miljö som genomsyras av förbättringsanda. Ett ledord för nämnda arbete är säkerhetskultur och en god sådan. Under året har myndigheten fastställt en stödprocess för myndighetens skydd, säkerhet och beredskapsverksamhet för att kunna hantera frågorna utifrån ett helhetsperspektiv. En viktig del i detta arbete har varit att säkerställa en ny riskhanteringsprocess som omfattar följande arbetsmoment. Riskanalys, risk- och sårbarhetanalys samt åtgärdsplanering. Nästa steg är ett förbättringsarbete av Upprätthålla skydd, säkerhet och beredskap som bland annat ser över delprocesser för systematiskt brandskydd och kontinuitetsplanering. Sid 15
Analys Analysen påvisar att den stora huvuddelen av identifierade risker har låg risknivå enligt kriterier fastställda av myndighetens instruktion för riskanalys. Dock finns det ett antal risker som trots en låg risknivå (mycket låg sannolikhet) kan generera katastrofala konsekvenser för myndigheten. Exempel på dessa risker finns beskrivna i slutet av detta avsnitt. Analysen påvisar att samtliga verksamheter har ett starkt beroende av ITsystem. Vid avbrott i dessa system uppstår ofta allvarliga störningar i den verksamhet som systemen bistår eller upprätthåller. Analysen påvisar också flera risker inom riskområdet personalförsörjning. Exempelvis påvisas mer långsiktiga risker som genereras av ett starkt specialistberoende, vilket kan medföra kompetensbrist och en sämre förmåga att hantera berörd verksamhet. Direkta störningar kan uppstå vid ett hastigt bortfall av nyckelperson/er och besättningsmedlemmar pga. av t.ex. olyckor eller smittsamma sjukdomar. Flera verksamheter har identifierat risker inom detta område. Dock är den generella bedömningen att det finns en viss redundans för att hantera händelser av detta slag. Exempel på risker/skadehändelser som har mycket låg sannolikhet men som kan medföra värdemässigt stora skadebelopp är förlust av Sjöfartsverkets fartyg eller helikopter. Fartygen har t.ex. ett egendomsvärde på runt 40 och 500 miljoner kronor/fartyg och återanskaffningskostnaden vid en totalförlust av en isbrytare är beräknad till mellan 500 och 1 000 miljoner kronor. Myndighetens verksamhet vid Trollhätte Kanal bedöms vara samhällsviktigt (enligt MSB definition) då ett dammbrott i området, mycket låg sannolikhet, kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Även kostnader för följdskador vid genombrott i slussport i Trollhätte kanal, i form av skred i Göta älv, kan bli mycket stora. Det går inte att med någon större precision ange ett maximalt skadebelopp. Myndighetens sjö-och flygräddningsverksamhet bedöms vara samhällsviktig och uppfylla båda av de kriterier eller villkor som ligger till grund för MBS:s definition av samhällsviktig verksamhet. Datahallen är ett riskområden inom vilket det har identifierats risker/skadehändelser som kan medföra katastrofala konsekvenser för Sid 16
myndigheten. Sjöfartsverket ansvarar bl.a. för farleder och utmärkningen av dessa samt för framställande av sjökort. Skadeståndsanspråk kan riktas mot verket om fel i utmärkningen eller fel i ett sjökort kan ha medverket till att ett fartyg gått på grund. Det är, sett till den totala fartygstrafiken, mycket sällan förekommande och eventuella skador har hittills varit av ringa omfattning. Vad det gäller scenarioanalys av ett omfattande skyfall påvisar enkätundersökningen av myndighetens förmåga att hantera verksamheten i händelse omfattande skyfall följande resultat. Bedömningen är att myndighetens risk och sårbarhetsvärde (RSN) är lågt (matris RSN) 1 i händelse av nämnda scenario. Den övergripande bedömningen är att myndigheten har en god förmåga att hantera sin verksamhet och att dess kapacitet motsvarar antagna behov i händelse av nämnda scenario. Nämnda bedömning görs utifrån att konsekvensen av det givna scenariot bedöms vara betydande (matris konsekvensvärde). 2 Myndigheten bedöms ha en god förmåga att besluta och leda. Myndighetens kapacitet motsvarar till stor del behoven. Myndigheten bedöms ha en god förmåga att samverka och kapaciteten motsvarar till stor del behoven. Myndigheten bedöms ha en god förmåga att kommunicera och kapaciteten motsvara till stor del behoven Myndigheten bedöms ha en god förmåga att hantera avbrott och kapaciteten motsvara till stor del behoven (Bedömning SBV). 3 1 Bilaga Matris SBV 2 Bilaga Matris konsekvensvärde 3 Bilaga x Matris bedömning av SBV Sid 17
Åtgärdsplanering Myndigheten har ansökt om 2:4 medel för projekt Dammbrott Trollhätte Kanal som syftar till planerings- och kunskapsuppbyggnad inför Samverkansövning 2016 (SAMÖ). Det handlar i flera fall av åtgärdsplanering som kräver mindre arbete att genomföra som t.ex. kontaktlistor eller enklare handlingsplaner för att hantera verksamheten vid störningar i aktuella IT-system. Det bör genomföras en så kallad systemsäkerhetsanalys (SSA) av samtliga IT-system för att bedöma dess sårbarhet. SSA är ett viktigt underlag för det verksamhetsövergripande riskanalysarbete. Följande presenteras ett urval av förslag på åtgärder inom olika områden. Personalförsörjning Uppbemanningsplan Fortlöpande utbildning av personal Sprida kompetens, undvika att unik kompetens bara finns hos enstaka personer Kontinuerligt arbete med arbetsmiljö Kunskapsöverföring, team-baserat arbete Arbeta för att bli en attraktiv arbetsgivare Kompetensöverföring för ökad flexibilitet Tekniska system och IT-tjänster Tydliga krav mot IT-leverantör (utveckla och drifta IT-lösningar) Översyn av egenutvecklade program gentemot kommersiella motsvarigheter Samordna systemdokumentation Övervakning av IT-system Interna rutiner Kontinuerligt arbete med att informera om och följa upp gällande rutiner Revidering av larmplaner och checklistor Ökad internkommunikation Sid 18
Tydliga rutiner och instruktioner Slutsats Risk-och sårbarhetsanalysarbetet 2014 är starkt sammankopplat med det förbättringsarbete som har genomförts och fastställts i myndighetens riskhanteringsprocess. Genom nämnda process har myndigheten säkerställt en metodik för att systematisera och verksamhetsanpassa riskhanteringsarbetet. Nästa steg är ett förbättringsarbete av stödprocess Upprätthålla skydd, säkerhet och beredskap (omfattar riskhantering). Myndigheten bedriver en rad olika verksamheter, operativa såväl som strategiska och administrativa. Myndigheten ansvarar också för verksamheter som är starkt beroende av tekniska hjälpmedel och/eller transportmedel, fartyg såväl som helikoptrar. Det är också verksamheter som ska bedrivas under olika förhållanden. Nämnda verksamhetsutövning genererar risker av olika slag och med detta som bakgrund är slutsatsen att myndigheten bedriver ett väl fungerande riskreducerande arbete. Detta arbete kommer att förbättras och stärkas än mer med stöd av den struktur och vägledning som Upprätthålla skydd. Säkerhet och beredskap kommer att bistå med. Sid 19
Spridning av resultat Risk- och sårbarhetsanalysen för 2014 tillställs Näringsdepartementet, MSB samt internt Sjöfartsverket. Sid 20
Bilaga 1. Riskmatris (Matris för riskidentifiering) Dokument nr: SKAFRAMSJO-6-53 Framtagen/ändrad av:cremonese, Carl Version:1.0 Fastställd av: Meri, Jaak Granskad av: Torbjörn Mellblom 1 System Riskområde Skadehändelse/Risk Status:Fastställd Dokumenttyp: Checklista Dnr:14-01009 Riskvärdering (S*K=RN) Kommentar riskvärdering Osäkerhet Riskfaktor Åtgärdsförslag Kostnad Ansvarig Sannolikhet Konsekvens Risknivå Riskkälla 2 3 Sid 21
Bilaga 2. Enkätundersökning Skyfall Scenario Skyfall Tidigt på söndagskvällen startar ett kraftigt regn- och åskväder som snart övergår till ett kraftigt skyfall som pågår med samma kraft under hela natten fram till runt kl:13:00 på måndagen. På måndagsmorgon börjar vattensamlingarna att växa och på flera platser stiger vattnet mycket snabbt för att med hög hastighet dra med sig en mängd bråte i sitt flöde. Vid en större trafikplats rapporteras att flera fordon fastnat i vattenmassorna och trafiken står nu helt still i båda riktningarna. Järnvägsspåren översvämmas av vatten och på flera platser i kommunen riskerar banvallen att rasa till följd av vattenmassorna Teleoperatörer rapporterar om problem med funktionen i mobilnätet till följd av blixtnedslag vilket förväntas försvåra möjligheterna att larma i vissa områden. Den regionala leverantören av fjärrvärme befarar att det mycket omfattande skyfallet kan komma att påverka distributionsnätet. Polisen har inledningsvis svårt att överblicka vilka vägar som kan användas för att leda om trafiken. De larm som kommer in till räddningstjänsten om översvämmade vägar bekräftar att både de centrala delarna av samhället och kringliggande områden är hårt drabbade. Flygplatsen i regionen är täckt av vatten. Ansvariga för hamnverksamheten/kanalverksamhet oroas av allt högre vattennivåer och ett snabbare flöde kan leda till skador på anläggningarna. Flera personer som arbetar i hamnen/kanalen sitter fast i trafiken, en del har också själva drabbats av översvämning i sina hem. Järnvägsspåren och teknisk utrustning som krävs för att köra tåg har drabbats hårt. Framkomligheten i vägnätet är mycket begränsad. Det finns ännu inte någon prognos på när trafiken åter kan fungera normalt. Elavbrott till följd av vattenmassor och översvämning har drabbat hela regionen. Prognosen är att elförsörjningen kommer vara helt utslagen under två (2) veckor. Elförsörjningen kommer sedan att fungera med runt 25 % kapacitet under två (2) veckor. Efter 4 veckor är elförsörjningen helt återställd. Kommunen och länsstyrelsen tar också emot flera rapporter om befarade läckage av miljögifter. Det observeras en tunn oljefilm på ett stort område i hamnen/kanalen och på miljökontoret befarar man att skyfallet lett till en urlakning av miljögifter. För att om möjligt begränsa spridningen av de befarade miljögifterna tar man omedelbart kontakt med räddningstjänsten. Medias intresse för händelsen växer successivt under eftermiddagen. Sid 22
Konsekvensbedömning Värde Konsekvens Liv Miljö Ekonomi 1 Lindriga Inga skadade Inga skador 0-1 Mkr 2 Betydande Skadade Begränsade skador 1-5 Mkr 3 Allvarliga Flera svårt skadade Stora skador 5-50 Mkr 4 Katastrofala Flera svårt skadade och dödsfall Stora skador >50 Mkr 1. Konsekvensbedömning 1 2 3 4 Liv Miljö Ekonomi 2. Motivering till konsekvensbedömning Sid 23
3. Besluta och leda Om att analysera behov, resurser och händelseförloppets utveckling. Skapa en lägesbild. Besluta om prioriteringar och åtgärder för att lösa situationen som uppstår under scenariot. Exempel: Verksamhetens leds på samma sätt som vid normala förhållanden. Kapacitetet finns för att skapa lösningar. Finns en säkerställd krisledningsorganisation, Finns säkerställda planer för åtgärder etc. Beskriv egen förmågebedömning i fältet nedan, tack. 4. Sårbarhetsbedömning för Besluta och leda 1 Mycket god förmåga. Kapaciteten motsvarar helt behoven. 2 God förmåga. Kapaciteten motsvarar till stor del behoven. 3 Viss förmåga. Finns märkbara brister. 4 Ingen förmåga. Besluta och leda 1 2 3 4 Sid 24
5 Samverka Om att samverka med aktörer som ska hantera händelsen. Samverka med nationella och/eller internationella aktörer. Skapa en lägesbild tillsammans med andra aktörer. Beskriv egen förmågebedömning i fältet nedan, tack. 6. Sårbarhetsbedömning för Samverka 1 Mycket god förmåga. Kapaciteten motsvarar helt behoven. 2 God förmåga. Kapaciteten motsvarar till stor del behoven. 3 Viss förmåga. Finns märkbara brister. 4 Ingen förmåga. Samverka 1 2 3 4 Sid 25
7. Kommunicera Om att kommunicera internt och externt. Använda formella och/eller informella nätverk. Ta emot information och delge information. Delge information till drabbade samt media. Exempel: Goda relationer kontakter med kommun och andra aktörer. När man ska samverka med aktörer man normalt inte samverkar med kan brister uppstå. Hanteras inom krisledningsorganisation där alla berörda aktörer samlas. Andra former av samlingsforum för berörda aktörer. Kommunikation och information är prioriterade områden. Beskriv egen förmågebedömning i fältet nedan, tack. 8. Sårbarhetsbedömning för Kommunicera 1 Mycket god förmåga. Kapaciteten motsvarar helt behoven. 2 God förmåga. Kapaciteten motsvarar till stor del behoven. 3 Viss förmåga. Finns märkbara brister. 4 Ingen förmåga. Kommunicera 1 2 3 4 Sid 26
9. Avbrottshantering Om rutiner, planer, beredskapsplaner och/eller tillfälliga lösningar för att upprätthålla den egna verksamheten under scenariot i fråga. Anskaffning av personella såsom materiella resurser som kan krävas för att hantera händelsen och/eller den egna verksamheten. Beskriv egen förmågebedömning i fältet nedan, tack. 10. Sårbarhetsbedömning för Avbrottshantering 1 Mycket god förmåga. Kapaciteten motsvarar helt behoven. 2 God förmåga. Kapaciteten motsvarar till stor del behoven. 3 Viss förmåga. Finns märkbara brister. 4 Ingen förmåga. Avbrottshantering 1 2 3 4 Sid 27
Bilaga 3. Enkät Skyfall - Konsekvensbedömning Matris konsekvensbedömning 1 2 3 4 Totalt Medelvärde Liv 8 1 1 0 10 1,3 Miljö 3 4 2 1 10 2,1 Ekonomi 3 3 2 2 10 2,3 Totalt 14 8 5 3 30 1,9 Sid 28
Bilaga 3. Enkät Skyfall Förmågebedömning Funktionsgrupp Beskrivning Kommentar utifrån givet scenario SBV Besluta och leda Krisledningsorganisation finns. Verksamheten leds på samma sätt som vid normala förhållanden. Den initiala krisledningsgruppen samlas via telefon eller fysiskt och följer läget. TiB ingår i denna grupp. Möjligheter finns att kommunicera med mobil, Rakel och signalskydd om el/tele fungerar. Verksamheten leds som på vanligt sätt, även om vi är tvungna att flytta lotsplanering till andra orter. Helikopterenheten har upprättat en krisorganisation som ska kunna sättas till verket vid extra ordinära händelser. Den bygger på utkallningsprocedurer och checklistor som ska användas. Manualen och checklistorna till denna organisation inriktar sig främst på händelser som drabbar enheten direkt och inte samhället i stort. Vår verksamhet kan ledas med nuvarande resurser. Dock kan i händelse av bortfall av mobiltelefoni se att vi kan få ett problem att kommunicera. Dock kan vi använda VHF till mycket av kommunikationen. Genom kontakt med lokal personal och stöd från räddningstjänst och andra aktörer. Verksamheten leds på samma sätt som vid normala förhållanden, men trappas upp när så behövs. Det finns kapacitet som kan hantera de flesta uppkomna kriser, även om det förstås är svårt att ge ett generellt svar, eftersom man inte kan avgöra krisens omfattning och karaktär på förhand. Lokal krisledningsgrupp med de olika verksamhetskompetenserna finns, med utsedd pressansvarig. Vid ett krisläge kommer vi även delta i Göteborgs hamn Maritime Security Commitée, där de olika samverkansparterna lokalt finns representerade (Räddningstjänsten, Polisen, KBV, Gbg hamn, Tullen, SOS Alarm mfl). Sammantaget är förutsättningarna för att besluta och leda verksamheten relativt goda, åtminstone i teorin. Sätta krisledningsgruppen i drift och följa de rutiner angående "Stora olyckor" som är framtagna. 2 Sid 29
Samverka Har en utbredd samverkan inom främst SAR. TiBs roll är att fungera som kontakt in i myndigheterna. Samverkan sker då med övriga aktörer i samhället. TiB deltar bl.a. i de nationella samverkansmötena ledda av MSB. Samverkan är beroende av att el/tele fungerar. Vi har goda möjligheter att kommunicera med övriga aktörer via lokal VHF. God vad det gäller akuta frågor så som Sjöräddning, akuta felavhjälpningar. Bedömningen är att personalen inte har några problem att samverka vid en kris. Vi samverkar väl med andra aktörer när så behövs. Bra relationer med Vattenfall, Länsstyrelsen, SGI, Räddningstjänsten 2 Kommunicera Ingår i Länsstyrelsen samverkansgrupper i krisberedskap. Förmågan att kommunicera och att ha goda relationer med övriga aktörer är god. Under störda förhållanden kan avsaknaden av el/tele försvåra eller helt slå ut möjligheten till kommunikation. Stora problem när el och telenät ligger nere. Det är som bekant att i dagens samhälle klarar vi oss inte utan el och tele Mycket goda, vi genomför regelbundet övningar/samtal med övriga aktörer genom SAR-handläggare och chefer. Kommunikations strategier finns framtagna i den krisorganisation som Helikopterenheten har tagit fram med tydliga framtagna checklistor både gällande intern och extern kommunikation. Personalen har bra lokala kontaktnät som kan vara till nytta vid en kris. Det ingår i vårt kärnuppdrag, och självklart har vi god förmåga för detta. Vi kommer förmodligen att ingå i de grupper som Göteborgs hamn och Göteborgs stads krisledningsfunktion kallar till. Vi kommer dock själva inte att ta initiativet till samverkan, åtminstone inte i normalfallet. 2 Sid 30
Avbrottshantering Rutiner finns beskrivna i Ledningssystemet och Krishandbok för olika scenarier. TiB-organisationen är så stor personalmässigt, att uthålligheten i funktionen kan hanteras under minst en vecka. Mycket kommer att bero på den kompetens/personliga egenskaper hos krisberedskapen Vi har möjlighet att hämta förnödenheter samt personal med båtar. I vår krisberedskapsplan har vi tagit fram kontaktuppgifter till externa resurser. Vi har dock ändå begränsat med resurser för att både hantera en krisberedskapsplan samt upprätthålla ordinarie verksamhet. God vi har extra resurser att sätta in Det finns inte rutiner och beredskapsplaner dokumenterade. Det finns flera underleverantörer som skulle kunna bistå för att försöka att upprätthålla verksamheten. Här finns brister, framför allt kopplat till driftavbrott för den externa webbplatsen. Detta är identifierat i vår riskanalys, och det finns en plan för att hantera detta. Mycket i det beskriva scenariot skulle förmodligen hanteras av Göteborgs hamn och Göteborgs stad, i samverkan med bl.a. Sjöfartsverket. Extremt högvatten skulle kunna leda till stopp i lotsning och sjötrafik. Mycket personella resurser frigörs då och kan användas i den specifika situationen (t.ex. i lokal krisledningsgrupp, som extra resurs i GotApp, samverkansforum mm). I det fallet har vi en god uthållighet rent personaresursmässigt. Svårighet med kommunikation mellan personal och övriga myndigheter, person och materiella resurser kan bli svåra att tillgå. 2 Sid 31
Bilaga 4. Enkät Skyfall Risk-och sårbarhetsnivå (RSN) Matris RSN Värde Uträkning RSN Scenario/Kommentar Låg RSN 2 * 2 = 4 4 Omfattande skyfall enligt givet scenario. Sid 32