PVN-HSF12-081 Verksamhetsplan med budget 2013-2015 Primärvårdsnämnden
Inledning Verksamhetens uppdrag Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvården, såväl strategiskt som ekonomiskt. För primärvården tillämpas från 2010 en annan ersättningsmodell än för övriga hälso- och sjukvården. Primärvårdens ekonomiska ramar fastställs av Landstingsstyrelsen i Regelboken. Både landstingsdrivna och privata vårdcentraler ersätts och följs upp från Hälsoval Sörmland, som sorterar under Landstingsstyrelsen. Från 2011 är Primärvårdsnämnden produktions- och driftnämnd för de landstingsdrivna vårdcentralerna. Primärvårdsnämndens budgetdokument omfattar enbart de landstingsdrivna vårdcentralerna. Landstingets vision är Det öppna landstinget För jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region. Visionen är i inriktningsbeslutet om Framtidens Hälso- och sjukvård kompletterad med målsättningen att Sörmland ska vara Sveriges friskaste län 2025. Med andra ord är det dessa formuleringar och dokument som är anger färdriktningen för planperioden 2013-2015 och även åren därefter. Den gemensamma värdegrunden/utgångspunkten för all hälso- och sjukvård är Att bidra till god hälsa och vård på lika villkor för befolkningen Att vårdens ska ges med respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans värdighet. Primärvårdens uppdrag är att arbeta hälsofrämjande, förebygga sjukdom, utreda och behandla sjukdomar och skador. Det övergripande målet för primärvården är att bidra till god hälsa och vård på lika villkor för befolkningen. Primärvårdens uppdrag är också att på ett professionellt och kostnadseffektivt sätt leverera nytta för de skattemedel som står till primärvårdens förfogande. Primärvården i Landstinget Sörmland ska bedrivas med god kvalitet. För att klara detta krävs att vårdens processer utvecklas och blir effektiva att minimera variationerna i omhändertagande av patienter att utveckla ledarskapet att personalen trivs, är engagerad och bidrar till en bra och effektiv vård samt känner stolthet för primärvården att beslut är faktabaserade att uppföljningsverktygen utvecklas för alla beslutsfattande nivåer att lokalerna är ändamålsenliga Primärvården är en viktig och avgörande länk i vårdkedjan. Primärvården är i de flesta fall den första kontakten för medborgarna när de söker vård. Primärvårdens utmaningar är att utveckla och ta ansvar för den basala vården där sjukhusens specialistkompetens inte behövs att tillsammans med sjukhusvården och kommunerna fortsätta utveckla sammanhållna vårdkedjor Primärvårdsnämnden, Verksamhetsplan med budget 2013-2015 2(15)
Organisation Den landstingsdrivna primärvården i Sörmland organiseras i en av Hälso- och sjukvårdsförvaltningens divisioner, Primärvårdsdivisionen. Den leds av en divisionschef som är direkt underställ Hälso- och sjukvårdschefen. Divisionen har 17 vårdcentraler i samtliga kommuner med undantag av Vingåker. Vårdcentraler ***************** Bagaregatan Nyköping City Eskilstuna Ekensberg Nyköping Flen Fröslunda Eskilstuna Gnesta Linden Katrineholm Malmköping Mariefred Nävertorp Katrineholm Oxelösund Skiftinge Eskilstuna Strängnäs Torshälla Trosa Tunafors Eskilstuna Åsidan Nyköping Hälso- och sjukvården, som leds av hälso- och sjukvårdschefen, är indelad i fem divisioner. Länssjukvård, Närvård och Medicinsk Service ingår alla i Länssjukvårdsnämnden. Primärvården ingår i en särskild Primärvårdsnämnd. Varje division leds av en divisionschef. Förändringar under planperioden Hälsoutvecklingen Sverige har en hög medellivslängd i jämförelse med omvärlden. Under det senaste decenniet har männens medellivslängd ökat med drygt två år och kvinnornas med 1,5 år. Inom Sverige finns regionala skillnader. Sörmland ligger bland de län som har lägst medellivslängd i landet. Som en konsekvens av ökad medellivslängd så har svår sjuklighet som påverkar äldres hälsa, funktionsförmåga och livskvalitet förskjutits uppåt i åldrarna. Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken Tumörer är den näst vanligaste och inom detta område har t ex lungcancer gått om bröstcancer som den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsplan med budget 2013-2015 3(15)
Demenssjukdomar uppges i allt större utsträckning som dödsorsak för både kvinnor och män. Hälsan påverkas inte enbart av sjukdomstillstånd. Det finns ett samband mellan förtida död (före 65 års ålder) och låg utbildningsnivå. Det gäller både för kvinnor och män. Övervikt och fetma är riskfaktorer för stora folksjukdomar. Andelen överviktiga har ökat under de två senaste decennierna. Detta gäller även alkoholkonsumtionen, medan rökning generellt sett har minskat. Unga har under de senaste två decennierna haft en sämre hälsoutveckling än andra åldersgrupper. Satsningar och områden som har stark påverkan de närmsta åren Under planperioden är utvecklingen av primärvårdens roll i Hälso- och sjukvården en av de viktigaste utmaningarna. Detta konkretiseras t ex genom arbetet med/under närmaste åren kommer särskilda satsningar på Samordnings-och äldresköterskor - En funktion på vårdcentralen som ska vara spindel för kontakter med kommunens hemsjukvård, vara delaktig i framtagande av samordnade vårdplaner, planera läkemedelsgenomgångar, vara kontakt person mot slutenvården samt vid behov vara en fast vårdkontakt för patienter med särskilda behov. ST-läkare - En satsning på att öka antalet ST-läkare inom allmän medicin. En kommande generationsväxling närmar sig och tillgången på klara allmänspecialister är mycket begränsad Hälsokontroller - Primärvården har också i beställningen inför 2013-2015 fått uppdrag att genomföra hälsokontroller för 40-, 50- och 60-åringar. Patientsäkerhet -Satsning på ökad registrering av avvikelser, efterlevnad av basala hygienregler samt kontinuerliga genomgångar av Lex Maria ärenden Kompetens - För att möta behovet från patienter med evidensbaserade och effektiva metoder ska kompetensutveckling ske kontinuerligt. Nationella satsningar som primärvården deltar i är Bättre liv för sjuka äldre Satsningen omfattar focus på bättre vård i livets slut, demensutredningar, deltagande i Senior Alert för bättre omvårdnad, minskad förskrivning av olämpliga läkemedel samt målet att minska återinläggningar och undvikbar slutenvård för vissa diagnosgrupper Sammanhållen vård för de mest vårdtunga grupperna En satsning från Socialdepartement för att stödja utvecklingsarbete av ersättningssystem och vårdval. Vid nationella utvärderingar har man efter några år med olika vårdvalsmodeller konstaterat att tillgängligheten har ökat i primärvården men den sammanhållna vården för de mest vårdtunga har försämrats. Även här fokuseras uppföljningen på den patientgrupp som av olika skäl besöker vården ofta. Målet är att skapa incitament för att få vårdkedjan att hålla ihop mellan, primärvård och specialistvård/slutenvård. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsplan med budget 2013-2015 4(15)
Intern kontroll Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Rutiner för styrkortens mål gällande patient- och processperspektiven Säkerställa att befintliga rutiner leder till att rapporterade resultat för styrkortens mål är tillförlitliga. Kontroll omfattande hela den administrativa kedjan från registrering till rapportuttag för de rutiner som omfattas av styrkorten. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Uppföljning medicinsk kvalitet Verksamheterna ska delta i relevanta kvalitetsregister. Verksamheterna rapporterar vilka kvalitetsregister de deltar i och rapporterar hur resultaten återkopplats och följts upp. Personalperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Rehabilitering av sjukskriven personal Rehabiliteringssamtal ska hållas med alla som uppnått en sjukfrånvaro om 40 dagar. Stickprovskontroll av hur många sjukfall som uppfyllt kravet. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Rutin för hyrpersonal Säkerställa att beslut om anlitande av hyrpersonal sker i enlighet med beslutad rutin. Stickprovskontroll av godkända dispenser. Resultatet sammanställs i antal granskade fall och antal som följt fastställd rutin. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Personalens kompetens Säkerställa att Hälso- och sjukvården har rätt kompetens i rätt mängd för uppdraget genom att alla beslut om anställning föregåtts av omprövningsprocedur enligt modell. Stickprovskontroll av anställningar. Resultatet sammanställs i antalet fall och antal som följt omprövningsmodellen. Miljöperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Miljö Rutiner för betydande miljöaspekter är dessa beslutade och införda är dessa kända av personalen Stickprovskontroll av x antal enheter ledningsprotokoll minnesanteckningar APT Granskade enheter redovisar dessa dokument i samband med 1:a delårsrapport Primärvårdsnämnden, Verksamhetsplan med budget 2013-2015 5(15)
Ekonomiperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Attestkontroll Syfte och deltagare Fungerande attestrutin som ska förhindra oberättigade misstankar. Kontraattest ska alltid ske när en beslutsattestant är i jävsituation. Fungerande rutin för dokumentation kring olika former av extern representation, såväl representation som utbildning och konferens ska förhindra felaktig hantering. Stickprovskontroll av 50 fakturor där kostnaden berör beslutsattestanten. Resultatet redovisas i antal identifierade fall av jäv och antal av dessa som har fullgod kontraattest. Redovisas i delårsrapport 2 och årsbokslut. Stickprov av fakturor där kostnaden berör extern representation, såväl representation som utbildning och konferenser. Resultatet visas i antal fakturor som saknar syfte och deltagare. Redovisas i delårsrapport 2 och årsbokslut. Fullständiga fakturor Handkassor Avtalstrohet Regelverk och krav på innehåll i faktura ska följas för att förhindra misstankar om felaktig utbetalning. Rutinen kring hantering av handkassor ska följas. Kravet på beslut följsamhet till landstingets ingångna avtal ska följas upp. Stickprov av fakturor inom kostnadsområden köpta konsulttjänster och inhyrd personal. Resultatet redovisas i antal ofullständiga fakturor. Redovisas i delårsrapport 2 och årsbokslut. Stickprov av verifikationer med redovisning av handkassor. Resultatet redovisas i antal identifierade felaktigheter. Redovisas i delårsrapport 2 och årsbokslut. Uppföljning av avtalstrohet sker löpande. Redovisas i andel måluppfyllelse. Redovisas i årsbokslutet. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsplan med budget 2013-2015 6(15)
Perspektiv Medborgare (patient, kund) Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Hälso- och sjukvårdens grunduppdrag är att förebygga sjukdom, utreda och behandla sjukdomar och skador. Hälso- och sjukvården i Landstinget Sörmland ska bedrivas med god kvalitet, vilket i Socialstyrelsens författning (SOSFS 2011:9) sammanfattas med att: Vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig Vården ska vara säker Vården ska vara patientfokuserad Vården ska ges i rimlig tid Vården ska vara jämlik Vården ska vara effektiv - tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt Hälso- och sjukvårdens åtaganden påverkas/styrs i allt större omfattning av lagar, författningar och vårdriktlinjer: Hälso- och sjukvårdslagen är portallagen Vårdgaranti/tillgänglighet, som från 2010 är lagstiftad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Bemötande och information (ökade krav genom vårdgarantilagen) Patientsäkerhetslagen från och med 2011 Nationella riktlinjer I februari 2013 startar ett pilotprojekt för att hitta en modell för samverkan med brukarråd i Oxelösund. Pilotprojektet kommer följas upp och målsättningen är att modellen ska kunna spridas till övriga vårdcentraler i division Primärvård. Primärvården ska bedriva patientfokuserad verksamhet med god säkerhet och kvalitet, med patientansvar dygnet runt systematiskt kontrollera, analysera och förbättra dessa Vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möte den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Patienterna ska känna sig trygga och nöjda med den vård de möter. Livsstilssjukdomarna, t ex fetma, diabetes, KOL, lungcancer, fortsätter att öka. Primärvården har en tydlig roll i kedjan för att hindra ökningen av dessa sjukdomar. Vårdcentralernas aktiviteter och insatser inom sjukdomsförebyggande arbete är centrala för att förhindra ökningen. Det sjukdomsförebyggande arbetet sker i samverkan med andra vårdgivare. Vården ska vara såväl säker som personcentrerad. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsplan med budget 2013-2015 7(15)
Berörda verksamheter ska ha en handlingsplan efter NPE Berörda verksamheter ska ha en handlingsplan efter Öppna jämförelser Andel i befolkningen som instämmer med att de har tillgång till den vård de behöver (Vårdbarometern) Andel i befolkningen som har förtroende för vården (Vårdbarometern) Andel patienter som anser sig bemötta på ett respektfullt sätt (Nationell patientenkät) Andel i befolkningen med ett gott självuppskattat hälsotillstånd (Vårdbarometern) 100 %, 2013 första året indikatorn mäts 100 %, 2013 första året indikatorn mäts Enligt LtS mål, 2013 första året indikatorn mäts Enligt LtS mål, 2013 första året indikatorn mäts Enligt LtS mål, 2013 första året indikatorn mäts Enligt LtS mål, 2013 första året indikatorn mäts Personal Under 2013 kommer ett utbildningsprogram för chefer genomföras i förvaltningen inom områden som ledning/styrning, uppföljning, arbetsrätt, rekrytering, utbildning i patientsäkerhet m m. Ett strategiskt rekryteringsarbete pågår, särskilda resurser har avsatts för detta med syfte att rekrytera läkare i primärvården. Ett fortsatt arbete kommer att ske för att utveckla arbetsprocesser så att rätt kompetens möter rätt patientsituation. Arbetet med att utveckla en bra arbetsfördelning mellan olika yrkesgrupper måste fortsätta så att varje medarbetares kompetens tillvaratas på bästa sätt. Då antalet ST-läkare ökar genom den satsning som görs kommer den avsatta tiden för studierektorsuppdraget att utökas i syfte att säkra utbildningskvaliten. Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Hälso- och sjukvården skall vara en attraktiv arbetsgivare och genom olika aktiviteter bidra till att medarbetarnas kompetens utvecklas i en organisation som systematiskt tillvaratar och utvecklar kompetens. Andelen chefer/ledare som har en individuell kompetensutvecklingsplan för chefs- och ledarrollen Andel medarbetare som utifrån verksamhetens behov har en individuell kompetensutvecklingsplan Antal medarbetare som varit anställda i mer än ett år och som haft medarbetarsamtal med sin närmaste chef under den senaste 12- månadersperioden >50%, 2013 första året indikatorn mäts >50%, 2013 första året indikatorn mäts 100%, 2013 första året indikatorn mäts Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Andelen medarbetare som skulle rekommendera andra att söka till arbetsplatsen. > 75%, 2013 första året indikatorn mäts Primärvårdsnämnden, Verksamhetsplan med budget 2013-2015 8(15)
Hälso- och sjukvården arbetar för att personalen skall uppleva en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. <4,5%, utgångspunkt helår 2012 Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten. Hälso- och sjukvården arbetar systematiskt med förbättringsarbete i syfte att utveckla bl a vårdprocesser och vårdkedjor, i detta arbete är personalens delaktighet en förutsättning. Andelen medarbetare som upplever att de deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. Antal medarbetare som genomfört utbildning i sekretess och tystnadsplikt i ELLSA. Antal medarbetare som genomfört utbildning i behörighet och dataintrång i ELLSA > 75%, 2013 första året indikatorn mäts 100%, utgångspunkt helår 2012 100%, utgångspunkt helår 2012 Antal utannonserade tjänster som avser heltid >90%, 2013 första året indikatorn mäts Andel visstidsanställd personal <13%, utgångsläge helår 2012 Process och förnyelse Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Primärvården åtar sig att aktivt delta i och driva processarbete inom definierade diagnosgrupper Primärvården är en aktiv part i huvudvårdsprocesserna som identifierats och där arbetet påbörjats under hösten 2012. Arbetet kommer bedrivas i Bra-till-bäst - andan med samma metodik. Det är angeläget att processarbetena sker i samverkan mellan både primärvården och länssjukvården. I inriktningsdokumentet Framtidens Hälso- och sjukvård beskrivs primärvårdens roll som en vägvisare för patienten. Primärvården är också aktiv i förvaltningens pilotprojekt inom produktionsplanering och målstyrning. Målstyrning och produktionsplanering är centrala delar i hela planeringsprocessen och avgörande för att säkerställa att resurser och kapacitet används optimalt. Antal mångbesökare på akutmottagningarna i relation till antalet listade. Antal återinskrivna inom 30 dagar i relation till antalet listade. Andel undvikbar slutenvård i relation till antalet listade Minska med >50%, 2013 första året indikatorn mäts Minska med >10%, 2013 första året indikatorn mäts Minska med >10%, 2013 första året indikatorn mäts Andel olämplig läkemedelsförskrivning till äldre Minska med 10%, utgångspunkt 2012 Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler 100 %, utgångspunkt 2012 Andel patienter som fått läkarbesök i primärvården 100%, utgångspunkt 2012 Primärvårdsnämnden, Verksamhetsplan med budget 2013-2015 9(15)
inom 7 dagar Andel patienter som fått kontakt med primärvården inom 1 dygn Följsamhet till av Läkemedelskommittén rekommenderade läkemedel. Andel indikatorer i öppna jämförelser 2012 som är lika med eller bättre än riket >90%, utgångspunkt 2012 >90%, 2013 första året indikatorn mäts 2/3, 2013 första året indikatorn mäts Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Jämlikheten ska förbättras genom en ökad grad av standardisering och ökat införande av landstingsgemensamma rutiner. En av vårdens utmaningar är att minimera variationerna av omhändertagandet av patienter samt anpassa omhändertagandet utifrån respektive patients individuella behov. Landstinget Sörmland har fastställt en policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i syfte att stärka individens egenupplevda hälsa och hälsorelaterade livskvalitet. Primärvården deltar i implementeringen av Socialstyrelsens sjukdomsförebyggande metoder. Exempel på en sådan metod är motiverande samtal vid rökning. Genom screening om levnadsvanor med hjälp av Frågor om din hälsa samlas kunskap och utifrån det utvecklas vårdcentralernas arbete i det sjukdomsförebyggande arbetet. En möjlighet för vårdcentralerna att diplomeras till Hälsocentral har införts och denna diplomering bygger på kriterier för Hälsokoordinatorskonceptet. Andel genomförda Frågor om din hälsa ska bli högre Öka >20%, 2013 första året indikatorn mäts Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Hälso- och sjukvården ska genom olika aktiviteter såväl på förvaltningsnivå som verksamhetsnivå uppnå en likvärdig behandling för alla patienter. Utmaningen för primärvården, för att inte säga hela Hälso- och sjukvården, är att minska variationerna av behandling och omhändertagande av patienterna. Alla patienter ska känna trygghet i den behandling som ges och att den skiljer sig mellan olika enheter. Tre vårdcentraler ingår i SKLs projekt Lika vård. Under 2012 HBT-certifierades Vårdcentralen City. Den kunskap som VC City byggt upp kommer spridas i divisionen. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsplan med budget 2013-2015 10(15)
Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Hälso- och sjukvården i Sörmland samverkar med andra aktörer i utveckling av vården på nationell, regional och kommunal nivå För primärvården är de viktigaste samverkansparterna övriga divisioner inom länssjukvården och länets kommuner. Miljö Miljöperspektivet beskriver nuvarande miljöverksamhet och vidareutveckling av miljöarbetet enligt beslutat miljöprogram 2009 2013. Landstinget har tre miljömålsområden: Effektivt miljöarbetet, Klimatpåverkan samt Kemikalier och läkemedel. Landstinget är miljöcertifierat och arbetet med att implementera miljörutinerna pågår. Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete. Primärvården ska vara aktiv i utvecklingen av ett effektivt miljöarbete och sträva efter att minska skadlig påverkan på miljön. Landstingets verksamheters köptrohet mot ramavtal ska minst vara 95 % Införandet av miljöledningssystemet pågår och utgör ett steg för att uppnå effektivt miljöarbete. Genom effektivt miljöarbete minimerar Hälso- och sjukvården sin miljöpåverkan och spar resurser. Att personalen har grundläggande miljökunskaper är en förutsättning för att lyckas i miljöarbetet. Webbutbildningen i miljö finns inom ELLSA kompetensplats och landstingets mål är att alla medarbetare ska genomgå utbildningen. Landstingets verksamheters köptrohet mot ramavtal ska vara minst 95% Köptrohet till landstingets ramavtal >95 %, utgångspunkt helår 2012 Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan. Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor med personbil ska minska med 25% från utgångsvärde 2008 Antal distansmöten via konferensbryggor ska öka Öka med >20 % Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor Minska med < 25%, utgångsvärde 2008 Förbrukningen av fossila bränslen ska minska med 25% från utgångsvärdet 2008, för landsginets leasade och korttidshyrda fordon samt varu- och persontransporter, undantaget ambulanser, vissa arbetsfordon och lastbilar Förbrukning av fossila bränslen Minska med < 25%, utgångsvärde 2008 Primärvårdsnämnden, Verksamhetsplan med budget 2013-2015 11(15)
95% av landstingets leasade och korttidshyrda fordon ska vara miljöfordon, enligt den statliga miljöbilsdefinitionen, undantaget ambulanser, vissa arbetsfordon och lastbilar Miljöklassade fordon i landstinget >95% Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan. Användningen av miljöskadliga kemikalier ska minska med 10% Användning av miljöskadliga kemikalier ska minska Minska med >10 % Ekonomi Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Respektive vårdcentral får ersättning efter antalet listade patienter och listpoäng samt utförda prestationer. Den grundläggande förutsättningen för att tillhandahålla en god vård till befolkning är att vårdcentralerna har en ekonomi i balans. Vårdcentralen ska följa Regelbok för bedrivande av Primärvård i Sörmland. Efter införandet av vårdval med tillhörande ersättningsmodell har primärvården utvecklat en stark medvetenhet runt intäkter och kostnader, hur variationer i ekonomin påverkar planeringen. Utmaningen är att ha fortsatt nöjda patienter trots att t ex intäkterna minskar och det leder till effektiviseringar. Hälso- och sjukvården ska leda och styra verksamheten så att en stabil ekonomisk utveckling kan uppnås och bibehållas. Det långsiktiga målet är att soliditeten successivt ska öka. Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr >0 mnkr De ekonomiska förutsättningarna styrs av Regelboken som landstingsstyrelsen fastställer. De viktigaste förändringarna inför 2013 är: Att vårdcentralernas socioekonomiska ersättning kommer, till viss del, beräknas utifrån CNI (care need index) Att ersättningen för de perifera vårdcentralerna ökar från 100 kr till 250 kr per listad Ersättningen för listpoängen är 1 953 kr 2013 jämfört med 1 910 kr 2012. Vårdcentralerna erhåller även prestationsbaserade ersättningar för sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsplan med budget 2013-2015 12(15)
Avsättningskravet på respektive vårdcentral inom hälso- och sjukvården är 0,5% av driftsintäkten 2013. Avsättningen betalas in till ett gemensamt konto, som kan användas för utjämning och gemensamma satsningar. Marknadsandelar Målet för division Primärvård är att den landstingsdrivna primärvården ska ha 75 % av befolkningen listad. Oktober 2012 är nivån 72 %. Andelen listade samt listpoäng är de kriterier som har avgjort störst påverkan på intäkterna. För att ha en långsiktigt stabil planeringshorisont är det viktigt att hålla listningen stabil. Resultathantering Resultathanteringen regleras i ett internt reglemente så att förutsättningarna är tydliga. De viktigaste principerna i reglementet är: Resultatbudget Vårdcentral med underskott måste omedelbart ta fram en handlingsplan för att nå budgetbalans. Negativt årsresultat måste vara återställt inom tre år. Vårdcentral med överskott behåller halva överskottet. Resterande delen överförs till Primärvårdsgemensamt konto för särskilda insatser. Primärvårdens totala resultatbudget är uppbyggd utifrån respektive vårdcentrals resultatbudget. En bedömning av respektive vårdcentrals totala intäkter för 2012 är ramen för den verksamhet som budgeteras. Av tabellen framgår planperiodens beräknade budget för divisionen. Hälsovalsintäkterna kommer i och med landstingets nya kontoindelning att redovisas under Övriga intäkter i division Primärvård. LPI är 2,5% 2013 och i landstingets Mål och Budget 2013 utgår beräkningarna från att LPI är 2,2% 2014 och 2,9% 2015. Resultatbudgetramarna för 2013, 2014 och 2015 är beräknade utifrån dessa index. Resultaträkning Tkr Verksamhetens intäkter Uppdragsersättning/ Landstingsbidrag Patientavgifter och andra avgifter Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 9 726 9 500 9 000 9 000 9 000 9 000 5 952 6 400 6 000 5 200 5 200 5 200 Övriga intäkter 613 990 597 300 617 000 634 900 650 000 669 000 Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 629 668 613 200 632 000 649 100 659 000 678 000 Personalkostnader -395 406-391 100-407 000-426 100-434 100-446 700 Köpt verksamhet -109 356-106 700-106 000-113 400-115 900-119 300 Lämnad uppdragsersättning - - - - - - Läkemedel -9 736-6 000-6 000-5 800-6 000-6 200 Lokalkostnader -46 394-47 300-47 000-47 000-48 000-49 200 Primärvårdsnämnden, Verksamhetsplan med budget 2013-2015 13(15)
Tkr Bokslut 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Övriga kostnader -57 219-61 100-56 000-56 600-55 000-56 600 Avskrivningar -978-1 000-1 000-900 -1 000-1 000 Summa verksamhetens kostnader -619 089-613 200-623 000-649 800-660 000-679 000 Finansiella intäkter 0 0 1 000 700 1 000 1 000 Finansiella kostnader -4 0 0 0 0 0 Årets resultat 105 575 0 10 000 0 0 0 Investeringar Fastighetsinvesteringar under pågående planering kommer under 2013 att vara: Ombyggnation på VC Tunafors Ombyggnation på VC City Ombyggnation på VC Bagaregatan Fastighetsinvesteringarna kommer att medföra ökad hyreskostnad när de är klara. Investeringsramen för utrustning i primärvården baseras på ett antagande om 100 tkr för respektive vårdcentral. Det betyder att primärvårdens investeringsram är 1,7 mnkr. Investeringsramen innehåller en del som är definierade objekt i prioriteringsprocessen och en del för så kallade akutinvesteringar. Akuta investeringar kan göras utifrån kriterierna: Oförutsett haveri av utrustning Nya lagstadgade krav Oförutsedda nya kliniska metoder som är till stor nytta för patienten och /eller bidrar till lägre kostnader. Förteckning över planerade utrustningsinvesteringar framgår av bilaga 1. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsplan med budget 2013-2015 14(15)
Rapportplan Nämnden ska redovisa det ekonomiska och verksamhetsmässiga utfallet per mars, augusti och december. Nämnden ska bistå med uppgifter i enlighet med landstingsstyrelsens instruktioner. Nämnden ska i delårsrapporten kommentera utfallet i förhållande till de strategiska målen, ekonomiskt resultat och relevant lagstiftning. Vidare ska anges vilka åtgärder som man avser att vidta om man inte anser sig kunna nå uppsatta mål. Om prognosen för en nämnd visar på negativ budgetavvikelse, ska nämnden ange vilka åtgärder man vidtagit samt vilka åtgärder man avser att vidta. Övriga månader, med undantag av januari och juni, ska en ekonomisk resultatrapport lämnas. Samtliga verksamheter ska till hälso- och sjukvårdsledningen månadsvis rapportera aktiviteter kopplade till utlagda indikatorer samt rapport och prognos kring verksamheten i stort. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsplan med budget 2013-2015 15(15)
Investeringar PV 2013 Bilaga 1 Totalt exkl MFT-volympumpar Utrymme för akutinvesteringar 995 705 Totalram 2013 1 700 Basenhet Objekt Totalt VC City Provtagningsstol lab 40 Ambulerande provtrycksmätare 24 VC Torshälla Öronmikroskop 120 Dragapparat 30 Cheast press 45 VC Trosa Spirometer 25 VC Gnesta Öronmikroskop 100 Två ergometercyklar 50 Öronsug 50 VC Oxelösund Träningsredskap nedre extremitet 65 Behandlingsbrits 30 Provtagningsstol 38 VC Bagaregatan Stor diskdesinfektor 80 VC Ekensberg Leg-extension curl 45 VC Strängnäs Sug rekto 25 Sug akutrum 25 Bladderscanner 110 Läkemedelspumpar 25 VC Mariefred Progtagningsstol 43 Sug 25 Totalt 995