EN EU-BUDGET FÖR FRAMTIDEN

Relevanta dokument
7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

ÖVERSYN AV DE ANTAGNA PARTNERSKAPSAVTALEN

5b var lägre än beräknat

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

BILAGOR. till. Meddelande från kommissionen

Finlands. EU:s budget ökade år b 2012

Finlands medlemsavgifter. till EU sjönk år b 2011

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU

Bryssel den 12 september 2001

Väktare av EU:s finanser

6014/16 ck/gw 1 DGG 2B

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Lägesrapport om den ekonomiska situationen

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

EU:s budget 2012 En budget för 500 miljoner EU-medborgare En budget för tillväxt och sysselsättning

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU)

Investera i Europas framtid

FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR /8. 7b Finlands medlemsavgifter

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM 1. Ändring av gemensamma förordningen för ESI-fonderna till förmån för Grekland. Dokumentbeteckning

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

Kort om Europeiska investeringsbanken

Sveriges internationella överenskommelser

Ett nytt partnerskap för sammanhållning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM111. Förslag till EU:s årsbudget för Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

SV Förenade i mångfalden SV A8-0048/21. Ändringsförslag. Jordi Solé för Verts/ALE-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV A8-0178/3. Ändringsförslag. Jacques Colombier, Angelo Ciocca, Olaf Stuger för ENF-gruppen

EUROPEISKT TERRITORIELLT SAMARBETE

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument

EUROPEISKA REVISIONSRÄT TEN

EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Årsrapporten för 2017 Vanliga frågor. 1. Vilken roll har Europeiska revisionsrätten när det gäller EU-budgeten?

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM51. Förslag till rådets förordning om upprättandet av ett gemensamt företag för en

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Välkommen till Europaparlamentet

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C

En investeringsplan för Europa

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN

Mot en europeisk försvarsunion

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242

Kort om Europeiska investeringsbanken

Offentligt samråd om en möjlig revidering av förordning (EG) nr 764/2008 om ömsesidigt erkännande

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

Kort om Europeiska investeringsbanken

Europeiska socialfonden Investering i människor

För delegationerna bifogas ett dokument om ovannämnda ärende som rådet (rättsliga och inrikes frågor) enades om den 20 juli 2015.

Regeringskansliet Faktapromemoria :FPM108. EU:s budget Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Finansdepartementet :FPM108

Allmänna rådets möte den 18 september 2018

(Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

VG 2020 och EU:s strukturfondsprogram

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap

Enmansbolag med begränsat ansvar

UTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN

Europeiska investeringsbanken (EIB) är Europeiska unionens långivande organ.

Den europeiska ekonomiska återhämtningsplanen i regioner och städer: ett år senare Pappersversion av internetenkäten

Regeringskansliet Faktapromemoria 2003/04:FPM107. Kommissionens preliminära utkast till EU-budget för Dokumentbeteckning.

Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010

EU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2013 i linje med rörelser inom BNI

Utländska dotterbolag i Finland 2007

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006

En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum. Flerårig budgetram

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den ekonomiska och sociala delen

Europeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2018 (OR. en)

Samråd om en europeisk arbetsmyndighet och ett europeiskt socialförsäkringsnummer

9021/19 alo/mm/ub 1 ECOMP 1A

Ny programperiod

DEN GEMENSAMMA JORDBRUKSPOLITIKENS ANDRA PELARE: POLITIK FÖR LANDSBYGDSUTVECKLINGEN

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU)

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

Yttrande EU-kommissionens förslag COM (2018) , 382, 390 och (N RTS)

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

YTTRANDE. Dnr N RTS

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013

Transkript:

EN EU-BUDGET FÖR FRAMTIDEN #EUBudget #EURoadSibiu #FutureofEurope 4 februari 08 HUR SKA VÅRT EUROPA SE UT I FRAMTIDEN? Vart sjunde år har EU:s ledare möjlighet att välja vilken typ av Europa som de vill ha och enhälligt besluta hur de ska finansiera sitt gemensamma arbete med detta. Ett Europa som bara handlar om den inre marknaden behöver inga stora finansieringsprogram. Men ett Europa som väljer att uträtta mer tillsammans behöver resurser som motsvarar denna större ambition. Nedan finns några alternativ som illustrerar möjliga val dessa är varken fullständiga eller nödvändigtvis en återspegling av kommissionens ståndpunkt. EU:S BUDGET I DAG Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning 4 % % 087 miljarder euro 9 % Konkurrenskraft för tillväxt och jobb 6 % % 6 % Det globala Europa Säkerhet och medborgarskap Förvaltning EU:S BUDGET I MORGON Hållbar tillväxt: naturresurser I sitt anförande om tillståndet i unionen 06 efterlyste kommissionens ordförande Jean- Claude Juncker ett bättre Europa ett Europa som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum Romdeklarationen 07 EU:s ledare har åtagit sig att verka för: Ett Europa som är tryggt och säkert En Europeisk union som är välmående och hållbar Ett socialt Europa 4 Ett Europa som är starkare på den globala arenan Eurobarometer 07 - EU-medborgarna känner oro för: TERRORISM/SÄKERHET MIGRATION DEN EKONOMISKA SITUATIONEN ARBETSLÖSHET BROTTSLIGHET KLIMATET EU:S INFLYTANDE I VÄRLDEN

HUR KAN EU:S BUDGET STÖDJA EN BÄTTRE FÖRVALTNING AV EU:S YTTRE GRÄNSER? Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån inrättades 06. År 00 kommer den att ha en personal på 000 personer och en årlig budget på 5 miljoner euro. Byrån har för närvarande närmare 00 gränskontrolltjänstemän utplacerade för att stödja medlemsstaterna vid de yttre gränserna, och en ytterligare reserv på 500 gränskontrolltjänstemän i beredskap i händelse av kris. EU medfinansierar också den nationella hanteringen av EU:s yttre gränser genom Fonden för inre säkerhet. Den nuvarande samlade budgeten för en sjuårsperiod uppgår till 4 miljarder euro, dvs. 0,4% av den totala EU-budgeten. EUROPEISKA GRÄNS- OCH KUSTBEVAKNINGSBYRÅN ANTAL UTPLACERINGAR 74 personer i Grekland personer i Italien 0 personer i Bulgarien 85 personer i Spanien 56 personer i Västra Balkan NÄRMARE 00 PERSONER I HELA EU Att maximalt utnyttja Uppgradering av Europeiska gräns- och den befintliga europeiska kustbevakningen gräns- och kustbevakningen Stärka befintliga verktyg för riskbedömning och skulle stödja den situationsbilder fortsatta utvecklingen av informationsutbytet och säkerställa tillgång till relevant utrustning. Trappa upp byråns operativa kapacitet med en fast styrka av europeiska gränskontrolltjänstemän på minst 000 EU-anställda Budget som krävs under en sjuårsperiod: 8 miljarder euro, dvs. 0,8 % av den totala EU-budgeten. Tillhandahålla ekonomiskt stöd och vidareutbildning för ökningen av den nationella gränsbevakningsdelen i sårbara medlemsstater Tillhandahålla större och mer operativa expertpooler Stärka den egna utrustningen Budget som krävs över en sjuårsperiod: 0 5 miljarder euro, dvs.,8, % av den totala EU-budgeten Att inrätta ett heltäckande gränsförvaltningssystem för EU skulle kräva en personal på 00 000 personer och en avsevärd utrustningsreserv, jämförbart med det amerikanska eller det kanadensiska systemet. Budget som krävs över en sjuårsperiod: 50 miljarder euro, omkring 4 % av den totala EU-budgeten och motsvarigheten till en årlig EU-budget. Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån Förenta staternas tulloch gränsbevakning Kuststräckans längd 65 900 km 9 900 km Landgränsens längd 00 km 000 km Årlig budget 5 miljoner euro miljarder euro Källa: Central Intelligence Agency, The World Factbook, https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ee.html

HUR KAN EN VERKLIG EUROPEISK FÖRSVARSUNION STÖDJAS PÅ BÄSTA SÄTT? Europeiska försvarsfonden inrättades i juni 07. Den har en budget på 90 miljoner euro för försvarsforskning och 500 miljoner euro för industriell utveckling (omkring 0,05 % av EU:s nuvarande budget). Den kan endast stödja ett begränsat antal samarbetsprojekt inom forskning och utveckling. En verklig europeisk försvarsunion skulle kräva en betydande investering under de kommande sju åren. Frankrike och Tyskland spenderar var för sig mer än miljard euro årligen på försvarsforskning. Fondens forskningsdel skulle kräva en ungefärlig budget på minst,5 miljarder euro över en sjuårsperiod för att göra verklig skillnad. Åtminstone 7 miljarder euro skulle krävas för att medfinansiera en del av kostnaden för försvarsindustriutvecklingen. Detta skulle möjliggöra en betydande sammanlagd investering för utveckling av försvarskapaciteten på minst 5 miljarder euro över en sjuårsperiod. En separat finansieringsmekanism på omkring 0 miljarder euro skulle avsevärt öka EU:s förmåga att ekonomiskt stödja försvarsrelaterade operationer under en sjuårsperiod. VILKEN AMBITIONSNIVÅ FÖR EN EFFEKTIV GEMENSAM JORDBRUKSPOLITIK? Den gemensamma jordbrukspolitiken omfattar runt 400 miljarder euro för att finansiera marknadsåtgärder, direktstöd till jordbrukare och landsbygdsutvecklingsprogram för att främja hållbart jordbruk och livskraftiga landsbygdsekonomier. Direktstödet utgör omkring 70 % av detta belopp. I dag går 80 % av direktstödet till 0 % av jordbrukarna. Förändringar av direktstöd kan ge möjlighet att fokusera utbetalningar på förväntade resultat, såsom bibehållen jordbruksproduktion i mindre lönsamma områden eller bergsområden, inriktning på små och medelstora jordbruk, investeringar i hållbara och resurseffektiva produktionssystem och en bättre samordning med åtgärder för landsbygdsutveckling. Metoder för att minska skillnader i jordbruksstöd mellan medlemsstaterna diskuteras också. Att upprätthålla nuvarande utgiftsnivåer vilka genom mer målinriktat stöd skulle medge ökat stöd särskilt för små och medelstora jordbruk med positiva följdeffekter för landsbygdsområden. Totala utgifter över en sjuårsperiod: omkring 400 miljarder euro, dvs. 7 % En minskning av stödet med 0 %. Detta scenario skulle innebära att den genomsnittliga jordbruksinkomsten minskade med mer än 0 % i ett antal medlemsstater och potentiellt mer markanta inkomstminskningar på specifika områden. En sådan minskning skulle motsvara omkring 0 miljarder euro, dvs. % En minskning av stödet med 5 %. I detta scenario skulle minskningen av den genomsnittliga jordbruksinkomsten bli mer begränsad, men fortfarande ha en märkbar inverkan inom vissa sektorer. En sådan minskning skulle motsvara omkring 60 miljarder euro, dvs. 5,5 % Omkring 7 miljarder euro av det beloppet är redan tilldelade Storbritannien, motsvarande omkring 7 % av den totala gemensamma jordbrukspolitiken.

HUR KAN EU BÄST STÖDJA UNGA MÄNNISKORS RÖRLIGHET? På 0 år har Erasmus+ hjälpt 9 miljoner ungdomar i EU (mindre än 4 % av alla unga människor i EU) med studier, vidareutbildning, undervisning eller frivilligt arbete i ett annat land. Det nuvarande Erasmus+ har en budget på 4,7 miljarder euro (dvs., % av EU:s budget). Fördubbla antalet unga människor i EU som deltar i Erasmus+ för att nå 7,5 % av ungdomar I EU. Erbjuda av ungdomar möjlighet att delta i en lärandeupplevelse utomlands genom Erasmus+. Budget som krävs över en sjuårsperiod: 0 miljarder euro. Budget som krävs över en sjuårsperiod: 90 miljarder euro. VILKEN AMBITIONSNIVÅ FÖR EN EFFEKTIV SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK? Stöd från Europeiska struktur- och investeringsfonderna är för närvarande tillgängligt för alla medlemsstater I EU. Upprätthålla nuvarande stödnivå för alla medlemsstater och alla regioner för att bibehålla ett starkt fokus på investeringar på områden som innovation, klimatåtgärder, industriell omvandling och på färdigheter och utbildning. Budget som krävs över en sjuårsperiod: 70 miljarder euro, dvs. närmare 5 % Avsluta stödet från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden till mer utvecklade regioner. Under detta scenario skulle stödet upphöra för regioner i Österrike, Belgien, Danmark, Finland, europeiska Frankrike, Tyskland, Irland, Nederländerna, Sverige och många regioner i Italien och Spanien. Total minskning : omkring 95 miljarder euro, dvs. 8,7 % av EU:s budget. SCENARIO : STÖD TILL ALLA EUROPEISKA REGIONER FORTSÄTTER Regionkategorier MINDRE UTVECKLADE: BNP/capita < 75 % av genomsnittet för EU-7 ÖVERGÅNGSLÄNDER: BNP/capita >= 75 % och < 00 % av genomsnittet för EU-7 MER UTVECKLADE: BNP/capita >= 00% av genomsnittet för EU-7 Total minskning : omkring 4 miljarder euro, dvs. ungefär % Begränsa stödet ytterligare till sammanhållningsländer. Under detta scenario skulle investeringar för mindre utvecklade regioner i länder som Frankrike, Italien och Spanien också behöva upphöra. SCENARIO : STÖD TILL MINDRE UTVECKLADE REGIONER OCH SAMMANHÅLLNINGSLÄNDER Potentiellt berättigade regioner REGIONSTÖD STÖD FRÅN SAMMANHÅLLNINGSFOND ÖVRIGA REGIONER SCENARIO : STÖD TILL ENBART SAMMANHÅLLNINGSLÄNDER Potentiellt berättigade regioner REGIONSTÖD STÖD FRÅN SAMMANHÅLLNINGSFOND ÖVRIGA REGIONER Omkring miljarder euro av det beloppet är redan tilldelade Storbritannien, motsvarande omkring % av sammanhållningsanslaget under perioden.

BÖR EU-FINANSIERINGEN FÖRENAS MED FLER VILLKOR? Potentialen i EU:s budget kan endast ges fullt spelrum med stöd av den ekonomiska, regleringsmässiga och administrativa miljön i medlemsstaterna. Medlemsstaterna och stödmottagarna måste därför redan under den nuvarande EU-budgeten visa att deras ekonomiska förvaltning är robust och att nödvändig kapacitet finns för att EU-finansieringen ska bli framgångsrik. På samma sätt syftar de nuvarande reglerna till att undvika situationer där EU-finansieringens effektivitet undermineras av osund ekonomi- och finanspolitik. Den nya EU-budgeten utgör en möjlighet att undersöka huruvida dessa principer har skapat en solid plattform för resultat. Det är också ett tillfälle för att överväga hur länken mellan EU-finansiering och respekt för EU:s grundläggande värden kan stärkas. En sådan mekanism måste dock vara transparent, proportionell och rättssäker. Även om den i princip skulle kunna tillämpas på varje politikområde som omfattar medel från EU:s budget, måste varje finansieringsvillkor vara preciserat, proportionellt och kräva en tillräcklig koppling mellan villkor och finansieringssyfte. Denna diskussion måste också beakta inverkan av eventuella åsidosättanden av grundläggande värden eller rättssäkerheten på nationell nivå för enskilda mottagare av EU-medel, till exempel Erasmus-studenter, forskare eller organisationer i det civila samhället, som inte är ansvariga för sådana överträdelser. Print ISBN 978-9-79-79606-7 PDF ISBN 978-9-79-7960-9 doi:0.76/9976 KV-04-8-090-SV-C doi:0.76/409 KV-04-8-090-SV-N