Föreläsning 2016-10-12 Social kompetens del 1 1
Anders Perssons två frågor i boken Social kompetens : Vad är det vi anses sakna när vi påstås behöva mer social kompetens? (Gruppaspekt) Hur kan det komma sig att denna upplevelse av brist på social kompetens uppträder just nu? (Relationsaspekt) Två typer av social kompetens Gruppaspekten förmåga att samarbeta i grupp teamwork, smälta in i gruppen Relationsaspekten att kunna hantera olika sorters människor: tala med bönder på bönders vis och med de lärde på latin 2
Social kompetens i platsannonser Relationsaspekten vanlig i arbeten som säljare och chef Gruppaspekten vanlig i arbeten där personen förväntas ingå i ett team, teamwork, laganda Social kompetens i utbildningssystemet Är den formellt mest meriterade verkligen den mest kompetenta? (Anders Persson, Social kompetens, s 23) Social kompetens betonas som nödvändigt på en flexibel arbetsmarknad Krav på livslångt lärande 3
Social kompetens / barn och ungdomar I verksamheter där barn och ungdomar finns lyfts den sociala kompetensen fram Korrektionsinstrument Social konformism Skolan blir mer familj Familjen blir mer skola Teoretiska reflektioner över den sociala kompetensens grupp- och relationsaspekt Gruppaspekten: David Riesman Relationsaspekten: Erving Goffman, Norbert Elias, Lorentz Lyttkens 4
David Riesmans uppdelning i tre olika karaktärer: Den traditionsstyrda Personen styrs av traditioner och fastlagda regler Den inifrånstyrda Personen styrs av inre psykologiska motiv Den gruppstyrda Personen vägleds, styrs och påverkas av andra människor Erving Goffman Det dramaturgiska perspektivet Intrycksstyrning Frontstage/backstage 5
Civiliseringsprocessen enligt Norbert Elias: Höviskhetens fas (c:a 500-1500-talet) Få allmänna vett och etikett-regler. Regler för uppförande mestadels hos de övre skikten i samhället för att markera status. Belevenhetens fas (c:a 1500-1700-talet) Människor mer medvetna om sig själva och blir mer känsliga i relationerna till andra. Fler delar av livet blir tabubelagda/förbjudna. Civilisationsfasen (c:a 1800-talet och framåt) Individualisering fortskrider i och med ökad materiell standard. Ännu större känslighet för vad som anses oanständigt och pinsamt. Lorentz Lyttkens tillägg, den fjärde fasen: Den sociala kompetensens fas (1900- talet och framåt) Civiliseringsprocessen har slagit igenom i de flesta skikt i samhället Det hjälpande skiktets (till exempel psykologer, kuratorer, pedagoger, sociologer etc.) vokabulär sprider sig och blir vardagskunskap Den som inte är socialt kompetent anses ociviliserad 6
Tre parallella historiska processer: (Lorentz Lyttkens) Civiliseringsprocessen Människan får en förändrad syn inom områden som bordsskick, kroppsfunktioner och sexualitet. Ökad känslighet för vad som anses oanständigt och pinsamt. Individualiseringsprocessen Den enskilde avskärmar sig från andra mer och mer. Individen uppstår som ett historiskt fenomen. Distanseringsprocessen Individen distanserar sig i högre grad. Detta gäller till exempel sociala sammanhang som den enskilde betraktar utifrån och förhåller sig objektivt och sakligt till. Lorentz Lyttkens definition av social kompetens: Stark betoning av intryckskontroll. Psykologiska och socialpsykologiska kunskaper används. Den sociala kompetensen är instrumentell, den används som ett verktyg. Syftet finns utanför umgänget. 7
Samhällsförändring, rädsla och ifrågasatt kompetens Beskrivningar av samhällsförändringar: informationssamhället, konsumtionssamhället, nätverkssamhället, det postmoderna samhället mm Kännetecken: osäkerhet, brist på kontroll, social rädsla, social ångest 8
Social rädsla = en fokuserad rädsla, man känner hot från andra människor (klass, etnicitet) Social ångest = en ofokuserad rädsla, rädslan för diffusa hot, samhällsutvecklingen, miljöhot etc. Försök att bemästra sociala rädsla och social ångest: Gated communities Cocooning leva i en kokong, social isolering Individuellt resande istället för kollektivt Internet Efterfråga personal som är flexibla, socialt kompetenta. Utslag för en samhällelig brist? 9
krav på social kompetens [kan] bli ett instrument för att sortera människor och skapa homogena grupper där likasinnade upplever en trygghet, säkerhet och kontroll som ett samhälle i förändring inte kan erbjuda. Anders Persson Social kompetens, s 101 10