Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2014

06 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet

Sveriges utrikeshandel samt direktinvesteringar 2011 2012 Varor Värde (Mdr SEK) Export 1 212,3 1 170,4 1 091,8 272,6 277,1 Import 1 147,9 1 111,5 1 040,9 256,5 264,1 Nettohandel 64,4 59,0 51,0 16,1 13,0 Export till EU(28) 680,2 667,6 630,3 158,0 165,4 Import från EU(28) 789,8 754,9 723,0 174,5 182,3 Nettohandel EU(28) -109,6-87,3-92,7-16,5-16,9 Förändring (%) Export 6,5-3,5-6,7-9,9 1,7 Import 7,3-3,2-6,4-10,4 3,0 Export till EU(28) 4,5-1,8-5,6-9,1 4,7 Import från EU(28) 9,0-4,4-4,2-10,4 4,5 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 463,4 485,2 505,7 113,3 126,5 Import 353,4 372,2 387,6 87,6 96,1 Nettohandel 110,0 113,0 118,1 25,6 30,4 Förändring (%) Utrikeshandel Export 5,2 4,7 4,2 0,4 11,7 Import 4,7 5,3 4,1-1,1 9,7 Flöden (Mdr SEK) Direktinvesteringar 2011 2012 Svenska DI i utlandet -193,9-196,1-227,1-121,9-48,0 Utländska DI i Sverige 83,9 110,7 73,1 18,5 37,2 Netto -110,0-85,5-154,0-103,4-10,9 Tillgångar (Mdr SEK) 2010 2011 2012 Svenska DI i utlandet 2 502 2 590 2 572 2 801 Utländska DI i Sverige 2 329 2 394 2 372 2 429

Sveriges utrikeshandel regionalt fördelad, totalt samt uppdelad efter varor respektive tjänster Mdr SEK Förändring (%) Andel 2011 2012 / 14/ 2012 13/ Världen Export Varor och tjänster 1 676 1 656 1 598 386 404-3,5 4,6 100 Varor 1 212 1 170 1 092 273 277-6,7 1,7 100 Tjänster 463 485 506 113 127 4,2 11,7 100 Import Varor och tjänster 1 501 1 484 1 428 344 360-3,7 4,7 100 Varor 1 148 1 111 1 041 257 264-6,4 3,0 100 Tjänster 353 372 388 88 96 4,1 9,7 100 Inre marknaden 1 Export Varor och tjänster 1 098 1 101 1 092 262 278-0,8 5,8 68,8 EU (28) Norden Östersjöländerna 2 Import Export Import Export Import Export Varor 797 790 749 187 194-5,2 3,7 70,0 Tjänster 302 311 343 75 84 10,2 10,9 66,0 Varor och tjänster 1 123 1 098 1 106 263 276 0,7 5,1 76,8 Varor 887 856 816 197 204-4,7 3,3 77,2 Tjänster 235 242 290 66 72 19,8 10,6 75,4 Varor och tjänster 928 926 908 220 233-1,9 6,3 57,8 Varor 680 668 630 158 165-5,6 4,7 59,7 Tjänster 248 258 278 62 68 7,6 10,5 53,8 Varor och tjänster 1 008 979 988 235 248 1,0 5,6 68,7 Varor 790 755 723 174 182-4,2 4,5 69,0 Tjänster 218 224 265 60 65 18,5 8,8 68,0 Varor och tjänster 378 382 397 93 97 4,0 4,0 24,1 Varor 265 272 269 66 67-1,3 1,4 24,1 Tjänster 112 110 128 28 30 17,0 10,2 24,0 Varor och tjänster 319 322 316 76 76-1,7-0,9 21,1 Varor 253 252 234 58 54-7,1-6,2 20,5 Tjänster 66 70 82 19 22 17,4 15,6 22,5 Varor och tjänster 626 623 642 151 159 3,0 5,7 39,5 Varor 464 460 448 109 113-2,6 3,5 40,7 Tjänster 161 163 193 42 47 18,8 11,4 36,9 Import Varor och tjänster 701 677 655 156 163-3,4 4,9 45,3 Varor 590 563 524 127 130-6,9 2,2 49,1 Tjänster 111 114 131 29 34 14,2 17,0 35,0 1 EU(28), Island Liechtenstein och Norge 2 CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland

Enheten för internationell -06-18 Dnr: /00594 handelsutveckling Petter Stålenheim Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Den svenska bytesbalansen visade första kvartalet ett överskott på 61 miljarder kronor, vilket var en ökning med 1,5 procent och motsvarade 6,8 procent av BNP. Sveriges export av varor och tjänster ökade första kvartalet med 5,6 procent jämfört med motsvarande period. Första kvartalet uppgick värdet av Sveriges varuexport till 277 miljarder kronor och varuimporten till 264 miljarder, en ökning för såväl export som import. Exporten ökade med 1,7 procent i värde och 1,0 procent i volym och importen med 3,0 procent i värde och 3,4 procent i volym. Europa som helhet tog under året emot 75 procent av Sveriges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 60 procent. Medan andelen av exporten som gick till EU, Afrika och Asien ökade första kvartalet minskade den till Övriga Europa, Amerika och Oceanien. Hela 84 procent av Sveriges varuimport kommer från Europa och 69 procent från EU. EU, Övriga Europa och Afrika ökade sina andelar av Sveriges totala import mellan första kvartalet och motsvarande kvartal. Varugrupperna skogsvaror, mineralvaror och verkstadsvaror ökade som andel av Sveriges export. Varugruppen energivaror minskade i exportandel. Skogsvaror, mineralvaror, verkstadsvaror och övriga varor var de grupper som ökade i importandel. Energivarornas andel av importen minskade markant. Exporten av tjänster ökade första kvartalet med hela 12 procent jämfört med motsvarande period. Tjänsteimporten ökade samtidigt med 9,7 procent. Tjänsteexporten uppgick till 127 miljarder kronor och tjänsteimporten till 96 miljarder. Flödet av svenska direktinvesteringar till utlandet uppgick till 48 miljarder kronor, en minskning med hela 74 miljarder kronor. Samtidigt ökade inflödet av utländska direktinvesteringar till Sverige med 19 miljarder och uppgick första kvartalet till 37 miljarder kronor.

Innehåll 1. Inledning... 1 2. Bytesbalansen... 1 2.1 Bytesbalansen... 1 2.2 Handelsbalans... 2 3. Varuhandel... 3 3.1 Sveriges export och import av varor... 3 3.1.1 Geografisk fördelning... 3 3.1.2 Fördelat på varugrupper... 5 3.1.3 Nettoexport av varor... 7 3.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp... 7 3.1.5 Nettoexporten av personbilar... 9 3.1.6 Nettoexporten av läkemedel... 10 3.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden... 11 3.2.1 Export... 11 3.2.2 Import... 13 3.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU... 16 3.3.1 Svensk export... 16 3.3.2 Svensk import... 20 4. Tjänstehandeln... 23 5. Direktinvesteringar... 29 5.1 Direktinvesteringsflöden... 29 5.2 Direktinvesteringstillgångar... 33 5.2.1 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige... 35 5.2.2 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet... 36 Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-mars, i löpande priser HA 22 SM 1402 Statistiska centralbyrån Tabell 1-7

1. Inledning Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar är en rapport som kvartalsvis rapporterar och analyserar statistik över det ackumulerade kalenderåret. I kapitel två presenterar förändringen i bytesbalansen. I kapitel tre redogörs för den svenska varuhandeln, först export och sedan import. Kapitel fyra tar upp utvecklingen inom svensk tjänsteimport och -export. Slutligen tar kapitel fem upp direktinvesteringar, först in- och utflöden och därefter utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige och svenska tillgångar i utlandet Bilaga 1 innehåller Tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör huvudkällan för rapporten. Där inget annat anges utgör Statistiska Centralbyrån källa för informationen i tabeller och diagram. 2. Bytesbalansen Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) samt löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av ett lands export och import av varor. 1 Tjänstebalansen är nettot av ett lands tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen ett lands totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. 2.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade första kvartalet ett överskott på 61 miljarder kronor, vilket var en ökning med 1,5 procent jämfört med motsvarande kvartal och motsvarde 6,8 procent av BNP. 1 SCB:s två publikationer Betalningsbalansen 1:a kvartalet, som är källa till bytesbalansstatistiken ovan, och Utrikeshandel, Export och import på varor och länder, som är huvudsaklig källa för övrig handelsstatistik, har olika syften och metod, varför handelsbalansen som rapporterad i betalningsbalansstatistiken och den nettohandel som kan beräknas från utrikeshandelsstatistiken, kan skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans när statistiken från Betalningsbalansen avses och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses. 1

Diagram 2.1 10,0 Sveriges bytesbalans 1998-9,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2.2 Handelsbalans Första kvartalet uppgick Sveriges handelsbalans till 16 miljarder vilket var 6,1 miljarder mindre än första kvartalet. Medan handelsbalansen uppgick till 1,8 procent av BNP motsvarade kapitalavkastningen och tjänstenettot 3,9 respektive 3,4 procent. Diagram 2.2 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster 1998 - Handelsbalans Kapitalavkastning Tjänstenetto 8,0 7,0 6,0 Andel av BNP (%) 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2

3. Varuhandel Första kvartalet ökade Sveriges varuexport med 1,0 procent i volym och 1,7 procent i värde jämfört med motsvarande period. Även varuimporten ökade, med 3,4 procent i volym och 3,0 procent i värde. 2 3.1 Sveriges export och import av varor Värdet av Sveriges varuexport uppgick första kvartalet till 277 miljarder kronor och varuimporten uppgick till 264 miljarder. Handelsnettot uppgick till 13 miljarder kronor, vilket var 3,0 miljarder mindre än första kvartalet. Enligt preliminär statistik från SCB visar utfallet över Sveriges handelsnetto för varuhandeln under april ett överskott på 4,6 miljarder kronor, vilket är 3,9 miljarder kronor mindre än under april. Varuexporten uppgick preliminärt under april till 95,4 miljarder kronor. Varuimporten uppgick under samma månad till 90,8 miljarder. 3.1.1 Geografisk fördelning Tabell 3.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr 2011 2012 Förändring (%) Export 1 212,3 1 170,4 1 091,8 272,6 277,1 1,7 intra-eu(28) 680,2 667,6 630,3 158,0 165,4 4,7 extra-eu(28) 532,1 502,8 461,5 114,6 111,7-2,5 Import 1 147,9 1 111,5 1 040,9 256,5 264,1 3,0 intra-eu(28) 789,8 754,9 723,0 174,5 182,3 4,5 extra-eu(28) 358,1 356,5 317,9 82,0 81,8-0,3 Anm: Import från intra-eu(28) enligt avsändningsland. Källa: SCB Europa utgör Sveriges i särklass största exportmarknad. Första kvartalet tog Europa som helhet emot 75 procent av Sveriges totala export. EU:s värdeandel uppgick till 60 procent. 3 Sveriges export ökade till EU, Afrika och Asien och minskade till Övriga Europa, Amerika samt Oceanien mellan första kvartalet och motsvarande kvartal. Exporten till Amerika minskade mest, med 5,5 procent, och utgjorde 9,5 procent av Sveriges totala export. Exporten till EU ökade med 4,7 procent under perioden. Andelen av Sveriges export ökade till EU, Övriga Europa samt Afrika. Exportandelarna till övriga regioner minskade. 2 Med volymutvecklingen avses värdeförändring rensad för prisförändringar (dvs. i fasta priser). Med värdeutvecklingen avses värdeförändring i löpande priser. 3 Kroatien blev medlem i EU 1 juli. 3

Diagram 3.1 60 Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 50 Andel (%) 40 30 20 10 0 EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Diagram 3.2 70 Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 60 50 Andel (%) 40 30 20 10 0 EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Värdet av den svenska importen ökade med 3,0 procent mellan första kvartalet och motsvarande kvartal. Hela 84 procent av Sveriges import kommer från Europa och 69 procent från EU(28). Andelen av Sveriges totala import som kommer från EU(28), Övriga Europa samt från Afrika ökade under året. Andelen av importen som kom från Amerika och Asien minskade. 4

3.1.2 Fördelat på varugrupper I tabell 3.2 och 3.3 redovisas export respektive import i såväl volym som i värde fördelat på varugrupp. Det blir då möjligt att se om utvecklingen i första hand beror på prisförändringar, vilket till exempel är vanligt för energivaror och mineralvaror. Tabell 3.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling export Förändring (%) Värdeandel Volymutveckling för Export Värdeutveckling för Export Export 3 kv 4 kv 3 kv 4 kv 11,0 Skogsvaror -0,7-1,0 0,6-1,3-3,5-0,7 3,1 4,0 10,1 Mineralvaror -8,9 2,9-4,0 5,0-7,8-6,9-8,5 4,2 12,7 Kemivaror 3,6-3,2 1,6-0,4-0,1-5,4-0,3 0,4 8,4 Energivaror -16,6-22,7-30,2-5,3 21,5-24,6-33,1-11,5 44,4 Verkstadsvaror -2,3-0,5 5,6 4,1-9,1-2,2 3,9 4,4 13,4 Övriga varor -1,5-1,3-5,4-3,2 3,0 0,8-1,6 0,6 100,0 Totalt -3,5-2,9-1,5 1,0-3,5-4,8-2,5 1,7 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: SCB Tabell 3.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling import Förändring (%) Värdeandel Volymutveckling för Import Värdeutveckling för Import Import 3 kv 4 kv 3 kv 4 kv 2,9 Skogsvaror -1,4 0,6 1,8 4,4-4,2-0,8 2,2 6,1 7,3 Mineralvaror -7,8-1,9 2,7 10,4-15,8-10,0-4,4 5,5 12,8 Kemivaror -1,7 2,3-5,1 4,8-6,1-1,8-6,9 3,1 14,4 Energivaror -10,9-19,5-14,0-10,4-17,0-22,2-18,3-14,6 40,9 Verkstadsvaror -1,6-0,1 4,6 8,3-5,0-2,6 3,8 9,0 21,8 Övriga varor 3,2 3,7 0,4 1,5 3,1 4,7 2,7 3,7 100,0 Totalt -2,6-2,4-0,7 3,4-6,4-4,9-2,0 3,0 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: SCB För det svenska exportvärdet fördelat på varuområden minskade andelen för energivaror och i någon mån varugrupperna kemivaror och övriga varor första kvartalet. Framförallt verkstadsvaror ökade sin andel men även skogsvaror och mineralvaror samt övriga varor ökade sina andelar av den svenska exporten. 5

Diagram 3.3 50 Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt För importen var det bara energivaror som minskade sin värdeandel. Skogsvaror, verkstadsvaror samt gruppen övriga varor ökade i andel. Verkstadsvaror var den varugrupp som ökade sin andel mest. Diagram 3.4 50 Svensk import Importandelar fördelade på varuområden 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt 6

3.1.3 Nettoexport av varor Diagram 3.5 Sveriges nettoexport Intra-EU(28) Extra-EU(28) Nettoexport 200 150 100 Mdr SEK 50 0-50 -100-150 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. Handeln med EU gav första kvartalet ett exportunderskott på 17 miljarder kronor, 0,4 miljarder mer än motsvarande period. Exportöverskottet gentemot länder utanför EU minskade, från 33 miljarder första kvartalet till 30 miljarder första kvartalet. Sveriges totala exportöverskott uppgick under perioden till 13 miljarder kronor, en minskning med 3,1 miljarder. Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land, överskattar statistiken för import från EU den faktiska importen, efter 1994. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna i importstatistiken redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart. 3.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp De traditionella svenska exportvarorna, skogsvaror, verkstadsvaror och mineralvaror, var de varugrupper som gav störst nettoexportintäkter första kvartalet men även kemivaror gav ett positivt handelsnetto under perioden. Skogsvaror, dvs. trä, papper och pappersmassa svarade för en nettoexport på 23 miljarder kronor, en ökning med 3,3 procent jämfört med första kvartalet. Mineralvarornas bidrag till nettoexporten ökade samtidigt från 8,8 miljarder kronor första kvartalet till 9,0 miljarder motsvarande period i år. Verkstadsindustrin stod för ett positivt bidrag på 11 miljarder kronor till exportnettot, vilket utgör en minskning med hela 26 procent. Även exportnettot för kemivaror var positivt första kvartalet men minskade från 2,3 till 1,4 miljarder kronor från motsvarande kvartal. Både energivaror och gruppen övriga varor fortsatte att ge starkt negativa bidrag till nettoexporten. 7

Diagram 3.6 30 Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden 25 20 15 Mdr SEK 10 5 0-5 -10-15 -20-25 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt Nettoexporten har minskat betydligt på senare år. Det är framförallt verkstadsvarornas bidrag till nettoexporten som minskat. Inom varugruppen är det elektrovaror och telekomutrustning samt vägfordon där nettot minskat kraftigt. Även mellan första kvartalet och motsvarande kvartal i år minskade nettoexporten av verkstadsvaror men det var då framförallt varugruppen maskiner som stod för minskningen. Tabell 3.4 Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Skogsvaror 96,1 96,9 94,7 96,7 94,5 91,9 90,2 22,6 23,3 Mineralvaror 11,5 26,4 16,7 30,2 38,3 43,0 33,7 8,8 9,0 Järn och stål 18,2 21,8 10,7 16,7 17,9 17,3 13,8 4,1 3,8 Kemivaror 7,8 0,9 13,7 11,2-4,4-3,0 5,7 2,3 1,4 Läkemedel 34,4 32,1 36,7 36,7 28,5 26,5 25,8 7,8 7,7 Energivaror -52,0-64,6-40,4-57,6-65,6-62,5-57,5-13,0-10,2 Verkstadsvaror 105,3 106,3 65,9 57,9 79,4 63,1 59,2 15,0 11,1 Maskiner 72,8 69,6 58,9 60,5 69,2 72,9 68,9 18,3 15,0 Elektrovaror och telekom -9,4-4,0-8,9-17,5-19,5-28,5-32,3-8,1-8,1 Vägfordon 41,7 38,9 6,8 4,3 21,2 17,4 17,3 4,2 4,2 Övriga varor -63,5-69,4-66,8-69,7-77,8-73,5-80,2-19,7-21,5 Livsmedel -35,8-40,4-42,8-41,4-45,0-44,9-46,3-10,9-11,6 Total 105,2 96,5 83,8 68,7 64,4 59,0 51,0 16,1 13,0 8

3.1.5 Nettoexporten av personbilar Svensk handel med personbilar gav första kvartalet ett exportunderskott på 3,9 miljarder kronor, vilket är en ökning av underskottet med 1,2 miljarder jämfört med motsvarande period. 2009 var det första helår sedan 1977 som svensk personbilsimport var större än personbilsexporten, ett förhållande som bestått sedan dess. Första kvartalet ökade exporten av personbilar med 14 procent, och importen ökade med 21 procent. Tabell 3.5 Sveriges export och import av personbilar SITC 781.2 Personbilar Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2009 33,3 34,1-0,8 19,0 28,8-9,7 2010 38,3 47,4-9,1 19,5 41,1-21,5 2011 44,3 51,0-6,7 23,5 45,0-21,5 2012 37,5 46,3-8,8 19,2 40,3-21,1 35,6 47,4-11,8 19,6 42,0-22,4 8,1 10,9-2,7 4,0 9,4-5,5 9,2 13,1-3,9 5,5 11,4-5,9 Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som varit positiv fram till krisåret 2009, har personbilsnettot till den inre marknaden nästan regelmässigt varit negativ det senaste decenniet. Första kvartalet exporterades bilar från Sverige till andra EUländer till ett värde av 5,5 miljarder kronor. Värdet på personbilsimporten från andra EUmedlemmar uppgick till 11 miljarder kronor vilket innebar att underskottetet med andra EUländer uppgick till 5,9 miljarder kronor, 0,4 miljarder mer än motsvarande period. Diagram 3.7 80 70 60 50 Sveriges handel med personbilar SITC 781.2 Personbilar Export Import Netto Mdr SEK 40 30 20 10 0-10 -20 2007 2008 2009 2010 2011 2012 9

3.1.6 Nettoexporten av läkemedel Första kvartalet utgjorde läkemedelsexporten 5,4 procent av värdet av den totala svenska varuexporten. Handeln med läkemedel gav under kvartalet ett exportöverskott på 7,7 miljarder kronor, en svag minskning jämfört med motsvarande period föregående år. Medan ungefär hälften av läkemedelsexporten går till EU står andra EU-länder för nästan 85 procent av den svenska läkemedelsimporten. Tabell 3.6 Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter. Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2009 67,8 31,0 36,8 39,9 23,2 16,7 2010 66,2 29,5 36,7 39,2 23,4 15,8 2011 57,6 29,0 28,6 29,9 23,7 6,2 2012 57,3 30,8 26,6 29,5 25,3 4,2 56,1 30,0 26,1 28,0 25,3 2,6 15,6 7,8 7,8 7,1 6,5 0,6 14,9 7,2 7,7 7,6 6,1 1,5 Diagram 3.8 Mdr SEK 80 70 60 50 40 30 20 10 Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 10

3.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden 4 3.2.1 Export Sveriges export till de övriga EU-medlemmarna uppgick första kvartalet till 165 miljarder kronor, 60 procent av Sveriges totala export på 277 miljarder kronor. Tyskland, Storbritannien, Danmark och Finland är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 87 miljarder kronor, vilket motsvarar 53 procent av den totala exporten till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU(28), Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde 70 procent av Sveriges totala export. Diagram 3.9 20 Svensk export till EU(28) Andelar av total export till EU 18 16 14 Andel (%) 12 10 8 6 4 2 0 4 I vissa fall används termerna utförsel och införsel används istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel. 11

Diagram 3.10 30 Svensk export till EU(28) Värde för resp land 25 20 Mdr SEK 15 10 5 0 12

Tabell 3.7 Sveriges export till EU och den inre marknaden Export till Exportvärde mdr SEK Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från Tyskland 28,3 10,2 3 Storbritannien 20,2 7,3 3 Danmark 19,3 7,0 8 Finland 18,9 6,8-1 Nederländerna 15,5 5,6 9 Belgien 13,8 5,0 7 Frankrike 12,9 4,7-4 Polen 8,1 2,9 18 Italien 6,9 2,5 8 Spanien 5,0 1,8 14 Österrike 2,5 0,9 4 Tjeckien 2,0 0,7 1 Estland 2,0 0,7 7 Litauen 1,5 0,5 25 Portugal 1,3 0,5 16 Irland 1,3 0,5-4 Ungern 1,3 0,5 7 Lettland 0,8 0,3 9 Slovakien 0,6 0,2 23 Rumänien 0,5 0,2 21 Grekland 0,5 0,2-4 Bulgarien 0,2 0,1-23 Slovenien 0,2 0,1 16 Luxemburg 0,2 0,1 2 Kroatien 0,2 0,1-34 Malta 0,2 0,1 100 Ospec i EU 1,0 0,4-29 EU Totalt 165,4 59,7 5 Norge 28,2 10,2-2 Island 0,4 0,2 7 Norden 66,8 24,1 1 Liechtenstein 0,0 0,0-14 Inre marknaden 194,0 70,0 4 Övriga länder 83,1 30,0-3 Export Totalt 277,1 100,0 2 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 3.2.2 Import Svensk import från EU svarade första kvartalet för 69 procent, eller 182 miljarder kronor, av den totala importen på 264 miljarder kronor. Tyskland, Nederländerna, Danmark och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerar mest. Under perioden utgjorde 13

det totala värdet för den svenska importen från dessa länder 56 procent av importen från EU. 77 procent av Sveriges import härrörde från den inre marknaden. Diagram 3.11 30 Svensk import från EU(28) Andelar av total import från EU 25 20 Andel (%) 15 10 5 0 Diagram 3.12 50 45 40 Mdr SEK 35 30 25 20 15 10 5 0 Svensk import från EU(28) Värde för resp avsändningsland 14

Tabell 3.8 Sveriges import från EU och den inre marknaden Import från Importvärde mdr SEK Importandel i % av total import Värdeförändring i % från Tyskland 45,8 17,4 7 Nederländerna 21,5 8,1 9 Danmark 18,8 7,1-11 Storbritannien 16,5 6,2 0 Finland 13,8 5,2 0 Frankrike 11,1 4,2 11 Belgien 10,6 4,0 9 Polen 8,2 3,1 7 Italien 8,2 3,1 9 Estland 4,2 1,6-2 Spanien 3,9 1,5 5 Tjeckien 3,5 1,3 15 Österrike 3,4 1,3 21 Irland 3,2 1,2 14 Litauen 1,8 0,7 11 Ungern 1,6 0,6 0 Slovakien 1,5 0,6-3 Lettland 1,2 0,4 14 Rumänien 1,1 0,4 37 Portugal 0,9 0,3-8 Luxemburg 0,7 0,3 26 Slovenien 0,4 0,2 19 Grekland 0,3 0,1-4 Bulgarien 0,2 0,1 3 Cypern 0,1 0,0 17 Kroatien 0,0 0,0-58 Ospec i EU 0,0 0.0 - EU Totalt 182,3 69,0 5 Norge 21,6 8,2-6 Island 0,0 0,0 7 Norden 54,2 20,5-6 Liechtenstein 0,0 0,0 20 Inre marknaden 204,0 77,2 3 Övriga länder 60,1 22,8 2 Import Totalt 264,1 100,0 3 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 15

3.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU (28), dvs. med tredje land, svarade för 40 procent av det totala exportvärdet och 31 procent av värdet av den totala importen 5 första kvartalet. 3.3.1 Svensk export Diagram 3.13 Regional fördelning av svensk export Andel av total export EU(28) 60% Oceanien m fl 1% Asien 12% Amerika 9% Övriga Europa 15% Afrika 3% Tabell 3.9 Svensk exportutveckling till Europa utanför EU Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Övriga Europa 42,2 41,7 15,5 15,0-1,1 varav: Gibraltar 0,5 0,5 0,2 0,2 8,4 Island 0,4 0,4 0,1 0,2 6,9 Norge 28,7 28,2 10,5 10,2-1,7 Ryssland 4,9 5,2 1,8 1,9 6,8 Schweiz 3,3 3,0 1,2 1,1-7,4 Turkiet 3,2 3,4 1,2 1,2 7,5 Varuexporten till Övriga Europa, dvs. Europa utanför EU(28), stod för 15 procent av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass största mottagarlandet med 10 procent av Sveriges totala exportvärde, följt av Ryssland med 1,9 procent samt Tur- 5 Import efter avsändningsland. 16

kiet och Schweiz med 1,2 respektive 1,1 procent. Första kvartalet minskade exporten till Norge och Turkiet med 1,7 respektive 7,4 procent. Till Ryssland och Schweiz ökade exporten med 6,8 respektive 7,5 procent. Diagram 3.14 Sveriges handel med Ryssland 2001 - Export Import 70,0 60,0 50,0 Mdr SEK 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Första kvartalet utgjorde Sveriges export till Afrika 2,7 procent av Sveriges totala export, 0,2 procentenheter mer än motsvarande period. Exporten ökade under perioden med 7,2 procent. Tabell 3.10 Svensk exportutveckling till Afrika Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Nordafrika 2,9 3,8 1,1 1,4 30,4 varav: Algeriet 0,8 0,8 0,3 0,3 1,9 Egypten 1,0 1,5 0,4 0,5 48,3 Marocko 0,7 1,1 0,3 0,4 46,7 Västafrika 1,1 1,0 0,4 0,4-11,7 varav: Nigeria 0,5 0,5 0,2 0,2-11,0 Centr., Östra o. Södra Afrika 2,8 2,6 1,0 0,9-9,2 varav: Sydafrika 2,0 1,6 0,7 0,6-19,7 Totalt 6,9 7,4 2,5 2,7 7,2 17

Sveriges export till hela Amerika minskade med 1,5 miljarder kronor mellan första kvartalet och motsvarande period i år. USA är Amerikas absolut största mottagare av svensk export och tar emot 6,7 procent av den totala svenska exporten. Brasilien och Kanada, våra näst största och tredje största amerikanska exportmarknader, tar emot 0,8 respektive 0,7 procent av svensk export. Exporten till Nordamerika minskade under första kvartalet med 3,4 procent och till Central- och Sydamerika med 12 procent. Tabell 3.11 Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) Nordamerika 21,3 20,5 7,8 7,4-3,4 varav: Kanada 2,2 1,9 0,8 0,7-10,5 USA 18,9 18,6 6,9 6,7-1,9 Central- och 6,6 5,8 2,4 2,1-12,1 Sydamerika varav: Argentina 0,3 0,5 0,1 0,2 47,5 Brasilien 2,4 2,3 0,9 0,8-3,9 Chile 0,6 0,6 0,2 0,2 3,2 Mexiko 1,5 1,1 0,5 0,4-28,0 Peru 0,4 0,3 0,2 0,1-35,1 Totalt 27,9 26,3 10,2 9,5-5,5 Diagram 3.15 Sveriges handel med USA 2001 - Export Import 120,0 100,0 80,0 Mdr SEK 60,0 40,0 20,0 0,0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 18

Tabell 3.12 Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel (%) Värdeförändring (%) När- och Mellanöstern 7,2 7,5 2,6 2,7 4,5 varav: Förenade Arabemiraten 1,1 2,0 0,4 0,7 81,9 Irak 0,5 0,4 0,2 0,1-11,6 Israel 0,7 0,5 0,3 0,2-25,5 Qatar 0,4 0,6 0,2 0,2 44,4 Saudiarabien 3,1 2,6 1,1 0,9-14,8 Övriga Asien 24,4 24,9 8,9 9,0 2,0 varav: Hongkong 0,9 1,1 0,3 0,4 17,1 Indien 2,3 2,6 0,8 0,9 13,4 Indonesien 0,9 0,7 0,3 0,2-25,0 Japan 3,4 3,5 1,2 1,3 4,6 Kina 9,1 9,9 3,4 3,6 8,8 Malaysia 0,6 0,7 0,2 0,3 13,5 Pakistan 0,3 0,5 0,1 0,2 33,8 Singapore 1,6 1,4 0,6 0,5-12,2 Sydkorea 2,0 1,9 0,7 0,7-5,0 Taiwan 0,8 0,8 0,3 0,3 5,8 Thailand 1,2 0,7 0,4 0,3-35,2 Totalt 31,6 32,4 11,6 11,7 2,6 De största asiatiska mottagarländerna för svensk export var under års första kvartal Kina, Japan, Indien och Saudiarabien, i nämnd ordning. Kina ensamt tog emot svensk export till ett värde av 9,9 miljarder kronor. Första kvartalet ökade exporten till Asien med 2,6 procent. 19

Diagram 3.16 Sveriges handel med Asien 2001 - Export Import 300,0 250,0 200,0 Mdr SEK 150,0 100,0 50,0 0,0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 3.3.2 Svensk import Diagram 3.17 Regional fördelning av svensk import Andel av total import EU(28) 69% Oceanien m fl 0% Asien 10% Amerika 4% Afrika 2% Övriga Europa 15% 20

Övriga Europa, utanför EU, svarade första kvartalet för 15 procent av Sveriges import. Värdet på importen från övriga Europa ökade med 4,2 procent mellan första kvartalet och motsvarande kvartal i år. Norge var största leverantör med ett importvärde på 8,2 procent av den totala importen. Importen från Norge minskade med 5,7 procent. Från Ryssland, Schweiz och Turkiet ökade importen med 21, 15 respektive 13 procent. Tabell 3.13 Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import. Värde Avsändningsland Ursprungsland * Andel Värdeförändring (%) Värde Övriga Europa 39,0 40,6 15,2 15,4 4,2 38,3 39,9 varav Norge 22,9 21,6 8,9 8,2-5,7 21,4 20,6 Ryssland 11,6 14,1 4,5 5,3 21,4 12,5 14,3 Schweiz 1,8 2,1 0,7 0,8 15,0 1,7 2,2 Turkiet 2,0 2,3 0,8 0,9 12,6 2,0 2,3 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Importen av råolja utgör en betydande men minskande del av den totala importen från både Norge och Ryssland. Från Norge minskade råoljans andel av importen från 24 till 17 procent mellan första kvartalet och motsvarande kvartal i år. För importen från Ryssland minskade oljans andel från 71 till 69 procent. Tillsammans stod Norge och Ryssland för omkring två tredjedelar av Sveriges totala råoljeimport under perioden. Mellan första kvartalet och motsvarande kvartal minskade värdet på den svenska oljeimporten från Norge med 39 procent och ökade från Ryssland med 1,2 procent. 6 Tabell 3.14 Svensk importutveckling från Afrika Miljarder kr. Andel i % av total import. Värde Avsändningsland Ursprungsland * Andel Värdeförändring (%) Värde Nordafrika 0,2 0,5 0,1 0,2 127,7 0,2 0,5 Västafrika 4,4 3,1 1,7 1,2-28,4 4,7 3,1 varav Nigeria 4,3 3,1 1,7 1,2-27,5 4,7 3,1 Centr.- Öst- och Södra Afrika 0,7 0,8 0,3 0,3 14,6 0,7 0,8 varav Sydafrika 0,5 0,6 0,2 0,2 21,1 0,5 0,6 Totalt 5,3 4,4 2,1 1,7-16,1 5,7 4,5 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 6 Se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad för Norge respektive Ryssland, www.kommers.se/statistikblad 21

Sveriges import från hela Amerika minskade med 9,1 procent första kvartalet. Importen från USA minskade med 9,0 procent. USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och det enda med en andel över en procent av Sveriges totala importvärde. USA utgjorde första kvartalet Sveriges trettonde största leverantörsland. Tabell 3.15 Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import. Värde Avsändningsland Ursprungsland * Andel Värdeförändring (%) Värde Nordamerika 8,3 7,6 3,2 2,9-8,1 8,0 7,5 varav Kanada 0,6 0,6 0,2 0,2 5,4 0,6 0,6 USA 7,8 7,1 3,0 2,7-9,0 7,4 6,9 Central- och Sydamerika 3,2 2,8 1,3 1,1-11,8 3,3 3,0 varav Brasilien 0,7 0,8 0,3 0,3 11,7 0,7 0,8 Chile 0,5 0,4 0,2 0,1-12,5 0,5 0,4 Peru 0,6 0,1 0,2 0,0-84,7 0,6 0,3 Venezuela 0,9 0,8 0,3 0,3-5,6 0,9 0,8 Totalt 11,5 10,5 4,5 4,0-9,1 11,3 10,5 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Importvärdet från Asien ökade med 1,1 procent mellan första kvartalet och motsvarande kvartal. Den lilla import som kommer från När- och Mellanöstern minskade ytterligare under perioden, med hela 63 procent. Medan importen minskade från Japan och Malaysia, ökade den från övriga större asiatiska leverantörsländer. 22

Tabell 3.16 Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import. Värde Avsändningsland Ursprungsland * Andel Värdeförändring (%) Värde När- och Mellanöstern 1,7 0,6 0,7 0,2-63,4 1,7 0,6 Övriga Asien varav 23,7 25,1 9,2 9,5 5,7 25,7 27,1 Bangladesh 0,7 0,7 0,3 0,3 4,6 0,7 0,7 Hongkong 1,8 2,0 0,7 0,7 6,9 0,6 0,6 Indien 1,2 1,3 0,5 0,5 6,4 1,3 1,4 Japan 2,5 2,4 1,0 0,9-2,2 3,0 3,0 Kina 10,9 11,6 4,2 4,4 6,2 13,1 13,8 Malaysia 0,9 0,6 0,4 0,2-31,2 1,0 0,8 Sydkorea 1,6 1,6 0,6 0,6 2,6 1,3 1,6 Taiwan 1,1 1,3 0,4 0,5 14,0 1,3 1,5 Thailand 0,8 0,9 0,3 0,3 5,4 0,9 1,0 Vietnam 1,1 1,3 0,4 0,5 14,6 1,3 1,4 Totalt 25,4 25,7 9,9 9,7 1,1 27,3 27,7 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Hongkong fungerar även som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige, vilket syns vid en värdejämförelse mellan avsändningsland och ursprungsland. 4. Tjänstehandeln Sveriges export av tjänster ökade första kvartalet med hela 12 procent jämfört med motsvarande kvartal. Tjänsteimporten ökade samtidigt med 9,7 procent. Medan värdet på tjänsteexporten för första kvartalet uppgick till 127 miljarder kronor, var värdet på tjänsteimporten 96 miljarder. Tjänsteexporten utgjorde första kvartalet nästan en tredjedel av Sveriges totala export. Tjänsteimporten utgjorde drygt en fjärdedel av den totala importen. För såväl export som import av tjänster var data- och informationstjänster starkt bidragande till den stora ökningen. I samband med publiceringen av betalningsbalansstatistiken för första kvartalet utökade SCB antalet tjänstehandelssektorer för vilka man rapporterade statistik, från 11 till 26. Den största förändingen är att det stora kluster av tjänster under rubriken övriga affärstjänster nu fått fler underkategorier. Förutom att det på exportsidan nu går att få reda på hur stor andel av tjänsteexporten som utgörs av merchanting 7, går det även till exempel att läsa ut hur stor Sveriges export och import av forsknings- och utvecklingstjänster (FoU-tjänster), tekniska tjänster, samt marknadsföringstjänster. Nytt är även att transporttjänsterna nu rapporteras även efter transportslag och att kommunikationstjänsterna kan delas upp i post och kurir samt teletjänster (se tabell 5.1). 7 Merchanting utgör den försäljningsmarginal som uppstår då svenska företag handlar med varor utanför Sverige och varorna aldrig befinner sig i Sverige. 23

Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med tjänster Miljarder kr. Förändring (%) Export Import Netto Förändr (%) Förändr (%) Transporter 15,5 16,3 4,8 12,1 12,2 1,5 3,5 4,0 Sjötransporttj. 4,6 5,3 15,5 5,4 5,9 7,9-0,8-0,5 Flygtransporttj. 5,3 5,3 1,2 4,5 4,2-7,9 0,7 1,2 Järnvägstransporttj. 0,3 0,3 21,5 0,5 0,4-4,4-0,2-0,1 Vägtransporttj. 5,3 5,3-0,8 1,6 1,8 9,1 3,7 3,5 Övriga transporttj. 0,0 0,0.. 0,0 0,0.. 0,0 0,0 Resor 15,7 17,2 9,7 26,0 29,0 11,3-10,4-11,8 Övriga tj. 82,1 93,0 13,4 49,5 54,9 10,8 32,5 38,2 Kommunikation 3,0 3,2 5,1 3,4 3,9 15,3-0,4-0,7 Post och kurir 0,5 0,6 16,1 0,7 0,8 8,1-0,2-0,2 Tele 2,5 2,6 2,9 2,7 3,1 17,2-0,2-0,5 Byggtj. 1,2 1,5 20,7 2,8 2,7-2,7-1,5-1,2 Försäkringar 1,5 1,6 7,7 0,5 0,5-2,0 1,0 1,1 Finansiella tj. 3,7 4,3 17,5 1,9 2,2 18,1 1,8 2,1 Data- och informationstj. 12,3 20,2 64,4 6,9 9,1 31,5 5,4 11,2 Licenser/royalties 9,5 12,0 25,7 3,9 3,8-2,1 5,7 8,2 Övriga affärstj. 49,6 49,1-1,0 29,3 31,8 8,5 20,3 17,3 Merchantingtj. 15,9 18,9 18,8...... 15,9 18,9 Varuprovisioner 1,8 1,4-21,7 2,4 2,7 12,8-0,7-1,4 Operationell leasing 1,9 1,6-17,0 1,1 1,3 25,0 0,9 0,3 Diverse konsulttj. 3,6 3,3-8,4 3,4 3,4-1,6 0,2 0,0 Juridiska 0,6 0,4-23,2 0,5 0,8 74,4 0,1-0,4 Redovisning 1,2 1,1-13,5 0,9 0,6-32,9 0,3 0,5 Administrativa 1,8 1,8-0,5 2,1 2,0-5,1-0,3-0,2 Marknadsföringstj. 1,8 1,7-6,8 2,9 3,1 8,4-1,1-1,5 FOU tj. 3,4 3,3-1,1 7,1 7,7 8,3-3,7-4,3 Tekniska tj. 5,3 3,1-40,7 0,7 1,2 57,3 4,6 2,0 Jordbruks-, gruv-, och miljötj. 0,3 0,5 37,1 0,1 0,0-54,0 0,2 0,4 Övriga tj. 15,6 15,3-1,8 11,6 12,3 6,4 4,0 3,0 Personliga tj., kultur m.m. 0,6 0,5-21,8 0,6 0,6 6,0 0,0-0,2 Offentliga tj. 0,6 0,6 7,1 0,3 0,3-8,5 0,3 0,3 Totalt 113,3 126,5 11,7 87,6 96,1 9,7 25,6 30,4 Källa: SCB 24

Diagram 4.1 Fördelning av svensk tjänsteexport Transporter Offentliga tj. 13% 1% Personliga tj. kultur m.m. 1% Resor 14% Kommunikation 3% Byggtj. 1% Försäkringar 1% Finansiella tj. 3% Övriga affärstj. 39% Data- och informationstj. 16% Licenser/royalties 9% Diagram 4.2 Sveriges export av övriga affärstjänster Merchanting 39% Övriga tj. 31% Varuprovisioner 3% Jordbruks-, gruvoch miljötj. 1% Operationell leasing 3% Juridiska tj. 1% Redovisning 2% Administration 4% Marknadsföring 4% FOU tj. 7% Tekniska tj. 6% 25

Diagram 4.3 Fördelning av svensk tjänsteimport Resor 30% Offentliga tj. 0% Personliga tj. kultur m.m. 1% Transporter 15% Kommunikation 4% Byggtj. 3% Försäkringar 1% Övriga affärstj. 33% Licenser/royalties 4% Data- och informationstj. 8% Finansiella tj. 2% Diagram 4.4 Sveriges import av övriga affärstjänster Marknadsföring 10% FOU tj. 24% Administration 6% Redovisning 2% Juridiska tj. 2% Tekniska tj. 4% Jordbruks-, gruvoch miljötj. 0% Operationell leasing 4% Varuprovisioner 9% Övriga tj. 39% 26

Tabell 4.2 Sveriges tjänsteexport 2006 Miljarder kr 2008 2009 2010 2011 2012 Transporter 82,8 75,8 73,8 72,8 74,5 75,9 15,5 16,3 Resor 67,0 61,8 62,4 68,1 73,0 74,8 15,7 17,2 Kommunikation 14,4 14,6 13,2 14,1 12,2 13,1 3,0 3,2 Byggtjänster 6,8 5,2 6,0 5,8 5,2 5,3 1,2 1,5 Försäkringar 6,8 6,4 5,8 5,7 5,5 6,0 1,5 1,6 Finansiella tjänster 9,4 8,5 7,6 9,9 10,2 15,3 3,7 4,3 Data- och informationstjänster 51,5 54,7 51,7 56,5 54,5 58,0 12,3 20,2 Licenser/royalties 30,8 35,0 41,6 43,1 47,7 44,8 9,5 12,0 Övriga affärstjänster 176,9 158,1 172,0 181,1 195,9 206,4 49,6 49,1 v a merchanting * 69,3 47,8 55,5 57,9 65,4 72,2 15,9 18,9 FoU 23,5 24,8 17,5 16,8 14,8 14,3 3,4 3,3 Personliga tjänster, kultur m.m. 3,4 2,8 2,7 3,7 3,7 3,5 0,6 0,5 Offentliga tjänster 4,0 4,1 3,8 2,6 2,8 2,6 0,6 0,6 Total tjänsteexport 453,7 427,0 440,6 463,4 485,2 505,7 113,3 126,5 Källa: SCB Tabell 4.3 Sveriges tjänsteimport 2006 Miljarder kr 2008 2009 2010 2011 2012 Transporter 59,4 52,4 55,0 52,6 54,4 53,8 12,1 12,2 Resor 88,6 85,6 94,1 99,4 106,9 114,4 26,0 29,0 Kommunikation 13,9 15,9 16,1 15,8 14,5 14,2 3,4 3,9 Byggtjänster 7,3 9,2 8,1 11,9 13,4 13,6 2,8 2,7 Försäkringar 3,1 3,4 2,9 2,4 2,2 2,1 0,5 0,5 Finansiella tjänster 3,8 3,7 3,3 3,9 3,7 8,0 1,9 2,2 Data- och informationstjänster 21,8 21,2 18,9 22,1 28,3 31,0 6,9 9,1 Licenser/royalties 13,1 13,8 10,5 12,2 16,0 18,0 3,9 3,8 Övriga affärstjänster 130,7 131,2 125,0 129,4 128,8 128,7 29,3 31,8 v a FoU 40,4 36,3 34,0 31,9 32,1 32,4 7,1 7,7 Personliga tjänster, kultur m.m. 2,1 2,6 2,4 2,4 2,5 2,5 0,6 0,6 Offentliga tjänster 1,3 1,6 1,4 1,4 1,5 1,4 0,3 0,3 Total tjänsteexport 345,1 340,5 337,6 353,4 372,2 387,6 87,6 96,1 Källa: SCB 27

Tabell 4.4 Sveriges tjänstehandel, netto 2006 Miljarder kr 2008 2009 2010 2011 2012 Transporter 23,5 23,4 18,8 20,2 20,1 22,1 3,5 4,0 Resor -21,6-23,8-31,7-31,2-33,9-39,5-10,4-11,8 Kommunikation 0,5-1,3-2,9-1,6-2,3-1,1-0,4-0,7 Byggtjänster -0,6-4,0-2,1-6,1-8,2-8,2-1,5-1,2 Försäkringar 3,6 3,0 2,9 3,3 3,3 3,9 1,0 1,1 Finansiella tjänster 5,6 4,8 4,3 6,0 6,5 7,3 1,8 2,1 Data- och informationstjänster 29,7 33,5 32,8 34,5 26,2 27,0 5,4 11,2 Licenser/royalties 17,7 21,2 31,2 30,9 31,7 26,8 5,7 8,2 Övriga affärstjänster 46,3 26,9 47,0 51,7 67,0 77,7 20,3 17,3 v a merchanting * 69,3 47,8 55,5 57,9 65,4 72,2 15,9 18,9 FoU -17,0-11,5-16,6-15,2-17,3-18,1-3,7-4,3 Personliga tjänster, kultur m.m. 1,3 0,2 0,3 1,2 1,2 0,9 0,0-0,2 Offentliga tjänster 2,6 2,5 2,4 1,3 1,4 1,2 0,3 0,3 Total tjänsteexport 108,6 86,5 103,0 110,0 113,0 118,1 25,6 30,4 Källa: SCB * Då merchanting utgörs av den försäljningsmarginal som uppstår när svenska företag köper varor och säljer varor utanför Sverige redovisas den endast under export och nettohandel. Diagram 4.5 25 20 15 Tjänstehandel, netto Mdr SEK 10 5 0-5 -10-15 28

5. Direktinvesteringar 5.1 Direktinvesteringsflöden De svenska direktinvesteringarna i utlandet 8 gav första kvartalet ett utflöde på 48 miljarder kronor. Motsvarande period föregående år var utflödet 74 miljarder större. Utländska direktinvesteringar i Sverige 9 resulterade i ett inflöde på 37 miljarder, en ökning med 19 miljarder. Resultatet blev således att nettoflödet gick från minus 103 miljarder kronor första kvartalet till minus 11 miljarder motsvarande kvartal i år. Tabell 5.1 In- och utflöden av direktinvesteringar 2009 Miljarder kr Inflöde Utflöde Nettoflöde 2009 77,3-200,5-123,3 2010 1,0-146,7-145,7 2011 83,9-193,9-110,0 2012 110,7-196,1-85,5 73,1-227,1-154,0 18,5-121,9-103,4 37,2-48,0-10,9 Källa: SCB Diagram 5.1 Mdr SEK 600 500 400 300 200 100 0-100 -200-300 -400 Utveckling av direktinvesteringar 1998 - Inflöde Utflöde Netto -500 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 8 Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som gjorts i utlandet av svenska företag. 9 Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som utländska företag gjort i Sverige. 29

Tabell 5.2 Utländska direktinvesteringar i Sverige 2010, landfördelade, netto Flöden, miljoner kr 2010 2011 2012 Eget kapital -3 513 30 461 218 476 47 872 31 968 16 887 Långfristiga lån 3 204 24 524-78 033-56 691-24 154 504 Kortfristiga lån -27 769 22 116-38 312 26 845-4 425-3 207 Återinvesterade vinstmedel 29 091 6 820 8 535 55 069 15 115 23 000 Direkta investeringar i 1 013 83 920 110 666 73 096 18 505 37 185 Sverige totalt OECD -28 262 96 643 90 198 65 158 50 623 9 546 EU27-22 174 20 293 10 515-28 492-1 682 7 211 Belgien 26 051-17 356-54 641 24 811 25 603-5 573 Cypern -664.... 2 348.... Danmark 1 163 8 455 2 104-7 289 1 376 5 285 Estland -114 50-127 -4.. 174 Finland -3 844 19 323 14 835-2 665-331 -326 Frankrike -33 171-5 270-9 600 3 550-758 2 733 Irland 22 854 4 472 5 211 312-1 168-3 712 Italien -285-103 1 415 1 117 89 152 Luxemburg 795-31 421 21 893-13 24 534-1 216 Nederländerna -303 66 652 60 965-34 370-14 164 4 000 Polen...... 5 052 1 845.. Spanien -354-14........ Storbritannien -6 932-4 125-21 324 10 836 113-751 Tjeckien -8-46 80 213-57.. Tyskland -7 919 427-16 356 12 343.. 8 422 Österrike.. -18 508.. 85 327 Övriga -19 443-20 733 5 552-44 733-38 849-2 304 Övriga Europa 6 684 15 235-3 343 29 474 791 452 Guernsey -1 438.......... Jersey 1 002 3 915.. -4 611.... Norge -4 077 3 406 1 870 13 059 860-1 141 Ryssland -3 055.. -756 473.. -266 Schweiz 14 422 14 266-2 002 18 672.. 1 905 Övriga -170-6 352-2 455 1 881-69 -46 Nord- och Centralamerika -28 840 27 947 81 938 12 432 4 467 1 899 Caymanöarna.. 1 755........ Kanada........ 1 589 247 USA -18 353 21 779 81 880 15 444 2 656-3 620 Övriga -10 487 4 413 58-3 012 222 5 272 Tabellen forsätter på nästa sida 30

Tabell 5.2 Utländska direktinvesteringar i Sverige, forts. Flöden, miljoner kr 2010 2011 2012 Sydamerika...... 1 298 509 215 Argentina...... -43.. 37 Brasilien.. -17-52 675.... Övriga...... 666 509 178 Asien 8 545 2 428 6 399 1 821-649 5 379 Japan 730.... -629-585.. Kina.. -142.. 107-74 -660 Malaysia -37-14 -44-101 -101 0 Singapore.... 1 703-892 669 342 Övriga 7 852 2 584 4 740 3 336-558 5 697 Afrika........ 236.. Marocko -2-2 -2-17 -17 0 Nigeria 0 0-24 -3 0 22 Sydafrika 25...... -25 7 Övriga........ 278.. Oceanien 3 151.. 2 251 1 108-288 -1 308 Australien 3 139.. 2 459 1 210-278 -1 382 Övriga 12.. -208-102 -10 74 Ej landfördelade -17 007-8 617 12 770-41 200-38 467 9 178 Anm. 1: Positiva värden står för nettoinflöden, d.v.s. de utländska investeringarna i Sverige överstiger desinvesteringarna. Negativa värden (utflöden) står för desinvestering, netto, d.v.s. desinvesteringarna överstiger investeringarna. För jämförelse ingår i EU (27) de nuvarande medlemsländerna även för tidigare perioder. Anm. 2: Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl, har beloppen utelämnats. De ingår då i stället under Ej landfördelat. Källa: SCB 31

Tabell 5.3 Svenska direktinvesteringar i utlandet 2010, landfördelade, netto Flöden, miljoner kr 2010 2011 2012 Eget kapital -59 533-54 172-103 137-24 035-41 462-65 819 Långfristiga lån 21 922 33 388-58 938-76 502-55 939-8 725 Kortfristiga lån -24 309-72 527 34 626-23 644 18 020 72 360 Återinvesterade vinstmedel -84 746-100 592-68 697-102 895-42 513-45 865 Direkta investeringar i -146 664-193 902-196 147-227 077-121 894-48 049 utlandet totalt OECD -34 022-74 931-93 000-69 102-31 818-6 859 EU27 41 529-47 215-87 539-97 299-71 551-19 204 Belgien 4 781-14 133-15 593-13 965-72 -8 411 Bulgarien -43-31 -198 69-85 -12 Cypern............ Danmark -3 916 48 091-3 188-15 205 425 4 095 Estland -1 786.. 91 298 126 116 Finland 9 424-6 717-2 488 14 909 7 920 5 903 Frankrike 10 528-2 190-2 050-2 596-2 087-2 877 Irland -2 631-2 221-1 433-669 -7 616 Italien 1 778-5 734 1 969-215 799-1 974 Kroatien 357.. -460-170 -118.. Lettland -877.. -169-335.. 221 Litauen -2 987.. 943-208 -138 82 Luxemburg.. -63 550-52 533-22 177.. -22 448 Nederländerna -9 010-31 465 10 243 12 523-3 999-6 122 Polen -309-4 104 3 270 83-634 -115 Portugal -131 30-46 -666-98 233 Rumänien 1 191 771.. 68.. 166 Slovakien 774-104 -271 299.. 53 Spanien 396 8 970 265-1 833-1 074-85 Storbritannien 26 646 1 234-27 824-11 693 131 252 Tjeckien -863 517-408 187 178-58 Tyskland 3 331 2 560-107 -10 940-18 220 10 594 Ungern -40 220 238-780 -355-335 Österrike 8 956-515 2 176-750 -8-142 Övriga -4 040 21 156 34-43 533-54 235 1 044 Övriga Europa -31 033-18 408-8 483-19 076-1 449 4 413 Norge -23 923-13 606-1 488-16 247 923 4 534 Ryssland -5 729 133-4 887-1 453-906 72 Schweiz -45-3 976-1 425 184-578 -611 Turkiet 19-210 -123-145 51 338 Ukraina -376-355 -206-1 225.... Övriga -979-394 -354-190 -939 80 Tabellen forsätter på nästa sida 32

Tabell 5.3 Svenska direktinvesteringar i utlandet, forts. Flöden, miljoner kr 2010 2011 2012 Nord- och centralamerika -57 160-3 678 3 655 2 495-2 282 10 633 Kanada 638-347 351 106-406 564 Mexiko -2 786-556 497-999 -460 233 USA -54 845-1 965 3 406 3 256-1 359 9 832 Övriga -167-810 -599 132-57 4 Sydamerika -1 108-9 219-33 350-2 023-1 232-176 Argentina -341-473.. 83.... Brasilien -1 371-3 093-12 944-1 369-895 -614 Chile 602-3 905.. -533.. 331 Övriga 2-1 748-20 406-204 -337 107 Asien -2 754-2 307 708-8 060-2 818 2 301 Förenade arabemiraten -387-16 56-96 79 231 Hong Kong -138-69 305-162 -15-11 Indien 47-1 287-1 051-498 -304 27 Indonesien.... 7-219 -104-9 Japan 1 420-30 -505-1 285-871 -828 Kina -113-837 -1 791-5 876-847 81 Malaysia -3-220 0-416 -348.. Singapore 377-237 7 672 853 297 Sydkorea -3 647 2 136 4 863-328 -923 12 Taiwan -149-28.. -220-133.. Thailand 5-651 109 106.. 21 Övriga -166-1 068-1 292 262-205 2 480 Afrika 814-2 771 185-151 -162 593 Sydafrika 732-322 -95-100 -120 563 Övriga 82-2 449 280-51 -42 30 Oceanien 1 987-1 678 2 300 250 207-648 Australien 1 908-1 581 2 312 175 203-456 Övriga 79-97 -12 75 4-192 Ej landfördelade -19 492 6 381-27 566-43 678-55 653 3 645 Anm. 1: Negativa värden står för nettoutflöden, d.v.s. investeringarna i utlandet överstiger desinvesteringarna. Positiva värden (inflöde) står för desinvestering, netto, d.v.s. desinvesteringarna överstiger investeringarna. För jämförelse ingår i EU (27) de nuvarande medlemsländerna även för tidigare perioder. Anm. 2: Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl, har beloppen utelämnats. De ingår då i stället under Ej landfördelat. Källa: SCB 5.2 Direktinvesteringstillgångar Värdet av de svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet uppgick vid års utgång till 2 801 miljarder kronor. Det är 229 miljarder eller 8,9 procent mer än vid slutet av 2012. De utländska direktinvesteringarna i Sverige uppgick vid slutet av till 2 429 miljarder kronor, en ökning med 57 miljarder, eller 2,4 procent från slutet av 2012. 33

Tabell 5.4 Direktinvesteringstillgångar Miljarder kr Svenska DI-tillgångar i utlandet Utländska DI-tillgångar i Sverige 2002 1 296 1 051 2003 1 334 1 143 2004 1 413 1 307 2005 1 654 1 368 2006 1 801 1 559 2007 2 127 1 885 2008 2 523 2 178 2009 2 515 2 364 2010 2 502 2 329 2011 2 590 2 394 2012 2 572 2 372 2 801 2 429 Källa: SCB, Betalningsbalansen Diagram 5.2 Direktinvesteringstillgångar 1997 - Sv DI-tillgångar i utl Utl DI-tillgångar i Sv 3 000 2 500 2 000 Mdr SEK 1 500 1 000 500 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Statistiken över land- och sektorsfördelning av de svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet och varifrån och inom vilka branscher de utländska direktinvesteringarna i Sveriges kommer uppdateras i SCB:s publikation Direktinvesteringar Tillgångar och avkastning. Statistiken ges ut på årsbasis och med viss fördröjning. För närvarande finns statistik för 2012 tillgänglig, vilken redovisas nedan. Definitionen av de totala direktinvesteringstillgångarna som presenteras i publikationen stämmer inte helt överens med den från betalningsbalansen ovan, varför siffrorna skiljer sig något åt. 34

5.2.1 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige I tabellen nedan redovisas utvecklingen för direktinvesteringstillgångarna från de största investeringsländerna till Sverige för perioden 2008 till 2012. Nederländerna, Luxemburg och Storbritannien var 2012 de länder med störst direktinvesteringstillgångar i Sverige. Tabell 5.5 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige, landfördelade Miljarder kr 2008 2009 2010 2011 2012 Nederländerna 333 344 391 446 485 Luxemburg 310 321 309 360 328 Storbritannien 312 311 299 307 301 Finland 178 230 213 242 238 USA 208 164 146 156 208 Danmark 159 186 167 173 165 Norge 131 151 145 128 156 Tyskland 173 150 137 125 119 Schweiz 57 66 56 60 56 Belgien 156 170 182 114 47 Frankrike 63 71 73 71 44 Cypern 16 22 22 30 41 Irland.... 25 23 34 Kanada 20 31 31 41 25 Österrike 11 12 13 16 15 Spanien.. 7 5 8 14 Japan 21 13 18 16 11 Guernsey.. 11 14.. 2 Italien 1 7 6 6.. Polen.. -7-5.... Jersey 13 16 14 17.. Caymanöarna 7.. 3 5 7 Bermuda 22 1 2 7.. Totalt 2173 2355 2321 2386 2360 OECD 2082 2236 2218 2278 2240 EU (27) 1659 1849 1859 1897 1804 Norden 474 567 527 543 560 Asien 27 25 34 46 45.. Redovisas ej, osäker skattning. För 2008 även för värdet noll (0). Källa: SCB, Direktinvesteringar Tillgångar och avkastning 2012 (december ) Enligt statistik från OECD var Luxemburg 2012 det land inom OECD med störst utlandsägda direktinvesteringstillgångar i förhållande till BNP, 213 procent. Även i Belgien, Irland och Schweiz var de utlandsägda tillgångarna större än BNP. I absoluta tal var USA det land med störst ingående investeringar. Utländska intressen ägde 2012 direktinvesteringstillgångar i USA till ett värde motsvarande 20 709 miljarder kronor. De utlandsägda direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick till 72 procent av BNP, vilket renderade Sverige en tiondeplats av de OECD-länder med störst utländskt ägande i förhållande till BNP. För 35

OECD som helhet motsvarade utlandsägda direktinvesteringstillgångar 31 procent av BNP 2012. Tabell 5.6 Utlandsägda direktinvesteringstillgångar 2012 i respektive land Miljarder kr* Tillgång Procent av BNP Luxemburg 795 213 Belgien 6 559 201 Irland 2 301 162 Schweiz 4 963 116 Estland 131 86 Ungern 694 82 Nederländerna 4 140 79 Island 70 76 Chile 1 364 75 Sverige 2 563 72 Tjeckien 924 69 Slovakien 378 61 Portugal 811 56 Storbritannien 9 089 54 Nya Zeeland 551 49 Polen 1 593 48 Spanien 4 252 47 Danmark 988 46 Norge 1 434 42 Österrike 1 113 42 Australien 4 417 41 Finland 655 39 Frankrike 6 759 38 Kanada 4 315 36 Mexiko 2 729 34 Slovenien 105 34 Israel 504 31 Tyskland 6 801 29 Turkiet 1 245 23 USA 20 709 19 Italien 2 463 18 Korea 1 058 14 Grekland 168 10 Japan 1 394 3 OECD Totalt 98 033 31 Källa: OECD: Foreign Direct Investment Database, (7 mars ). *Genomsnittlig valutakurs för 2012: 1 USD = 6,7736 SEK. 5.2.2 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet En stor del av de svenska tillgångarna i utlandet utgörs av tillgångar inom verkstadsindustri, bank samt kemi- och läkemedelsindustri. Landfördelningen visar att 2012 fanns 17 procent 36