Lokal arbetsplan 2017/2018

1(14) Lokal arbetsplan 2017/2018 Rösjöskolan 2:0 Alla elever varje elev här öppnas dörren till framtiden.

2(14) Innehållsförteckning Ledningsdeklaration... 3 Skolans verksamhet... 4 Organisation... 5 Skolans systematiska kvalitetsarbete... 6 Uppdrag... 7 Prioriterade områden för förbättringar... 7 Normer och värden... 8 Kunskaper... 10 Elevers inflytande... 13

3(14) Ledningsdeklaration Att vara en skola värd alla elever där alla elever når läroplanens mål är skollednings ambition och önskan. Rösjöskolan ska vara det naturliga valet när föräldrar i Skarpängsområdet ska välja skola till sina barn. Vi har en viktig uppgift att arbeta på ett sätt där Täby skolors vision "Alla elever - varje elev - här öppnas dörren till framtiden" står i fokus. Både elever och personal ska känna att det finns möjlighet att växa inom Rösjöskolan. I ett skolutvecklingsarbete måste olika synsätt få mötas i en miljö där olika åsikter inte är ett misslyckande utan en utvecklingsprocess. Tid för diskussion och reflektion är ett måste. Vi tror inte att ensam är stark utan att allt arbete ska vila i sitt sammanhang och komma ur en gemenskap. Skolans arbete ska bidra till alla elevers lika rätt till utbildning. Vi strävar efter att öka förståelsen för att alla olika verksamheter inom skolan är lika viktiga och att alla elever, oavsett funktionsvariation, får lära och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Vi har högt ställda förväntningar på våra elever. Vi tror på ett pedagogiskt förhållningssätt där eleven genom kontinuerlig återkoppling lär sig att förstå sitt eget lärande. Vårt arbetsklimat ger förutsättningar för elever och personal att trivas, lyckas och göra fel, vilket i sin tur ger förutsättningar för goda studieresultat och kontinuitet i personalstyrkan. Vi arbetar för att alltid ge rätt information i rätt tid och till rätt mottagare för att förhindra att det uppstår informationsgap. För att vi alla ska prestera på topp av vår förmåga tänker vi på humor som ett komplement till våra ledord lärande och gemenskap. Att alla i skolan ska lära sig nya saker, att det ska göras tillsammans och att det ska vara roligt är viktiga ingredienser vid planering och genomförande av skolarbetet. Det är den ordinarie undervisningen i vardagen som är skolans stolthet men vi gläder oss också åt traditioner och andra aktiviteter som bryter vardagen. Gabriella Ceder, rektor Karin Rilegård, bitr. rektor

4(14) Skolans verksamhet Rösjöskolan är en kommunal grundskola med 473 elever fördelade på årskurserna förskoleklass till årskurs 6. Personalstyrkan uppgår till cirka 70 personer. Klasserna är åldersrena och lärarna samverkar runt klasserna i enlighet med sin behörighet. Under de senaste åren har cirka 75 % av 6-åringarna i skolpliktsbevakningsområdet sökt Rösjöskolan som förstahandsalternativ. Rösjöskolans verksamhet bedrivs i ändamålsenliga lokaler. Skolans huvudbyggnad är byggd på 70-talet och moderniserad i slutet av 90-talet. I anslutning till skolan finns fyra annex. Från och med läsåret 2015/2016 hyr Rösjöskolan två klassrum i Skarpängsskolan till årskurs 6. Samtliga klassrum är utrustade med Smartboards. Rösjöskolan köper skolmat externt. Vi har ett tillagningskök och all mat lagas på plats. Matsalen är delad i två större delar där fem klasser kan äta samtidigt. Från och med läsåret 2017/2018 har skolan städning i egen regi. Det pågår en ständig utveckling av användande av digitala arbetsverktyg för både pedagoger och elever. Lärandet i Rösjöskolan sker i en miljö med arbetsro och där personalen är kompetent och behörig. Vi har ett förhållningssätt där vi ger raka besked och tar gemensamt ansvar för vår arbetsmiljö. Skolan har under senare år berikats med sex förstelärare som arbetar systematiskt med att utveckla det kollegiala lärandet i skolan. Eleverna på mellanstadiet erbjuds att förlänga sin skoldag genom att besöka Studierummet några dagar i veckan. I Studierummet ges möjlighet till repetition och/eller fördjupning samt att göra hemuppgifter tillsammans med lärare. Rösjöskolan tillämpar faddersystem för att, med elevernas hjälp, föra vidare traditioner och goda exempel på hur vi arbetar.

5(14) Organisation Rösjöskolan är en F-6 skolan belägen i Skarpäng i Täby kommun. Skolan har cirka 70 medarbetare. På expeditionen arbetar fem personer, rektor, biträdande rektor, skolassistent, städare och vaktmästare. Skolan har 32 lärare varav två speciallärare, två resurslärare och sex förskollärare. Övriga lärare är klasslärare och/eller lärare i praktiskestetiska ämnen. 96 % av skolans lärare är behöriga. På fritids arbetar cirka 30 personer. De flesta är barnskötare men två är fritidspedagoger, en är fritidslärare och en är förskollärare. Skolledningen består av rektor och biträdande rektor som tillsammans leder verksamheten. Skolan har sex förstelärare som tillsammans med skolledningen bildar en pedagogisk ledningsgrupp. Gruppen arbetar övergripande i syfte att öka skolans tillgänglighet, öka elevernas måluppfyllelse samt bidra i arbetet med kollegialt lärande. Skolans lärare har gemensamt ansvar för elevernas måluppfyllelse. Målsättningen är att alla lärare inom två år ska vara behöriga i de ämnen de undervisar i. Skolan har tre förskoleklasser i vilka det i varje klass arbetar två förskollärare och en barnskötare. På fritids är målsättningen att ha en fritidspedagog per avdelning men i nuläget saknas det på flera avdelningar. Dessbättre är många av skolans barnskötare mycket erfarna. Målet är att stadigt öka andelen utbildade medarbetare på fritids. Sedan läsåret 14/15 erbjuder skolan en utökad verksamhet i form av fritids för mellanstadieeleverna. I förlängningen av Täby kommuns satsning Fritidslyftet har skolan fyra processledare. Processledarna leder skolans arbete med att utveckla och följa upp pedagogiska planeringar och utvärderingar för fritids med de nya riktlinjerna i Lgr11 som underlag. Processledarna deltar också i återkommande kommunala träffar. Skolan har en elevhälsogrupp som träffas i olika konstellationer en gång per

6(14) vecka. Gruppen består av speciallärare, skolsköterska, skolkurator, skolpsykolog samt rektor. Under året kommer gruppen att gemensamt utforma en elevhälsoplan där gruppmedlemmarnas specialistkompetenser tas tillvara i syfte att utveckla tillgängliga lärmiljöer i alla skolans verksamheter. Gruppens huvudsakliga uppgift är att tillgodose att elever får det stöd och den hjälp, som behövs för måluppfyllelse och välbefinnande. Skolan har inga arbetslag utan samarbetsgrupper sammansatta för bästa resultat för given aktivitet. Som exempel har vi tvärgrupper som arbetar med fördjupningar kring hur den röda tråden i skolans alla ämnen ska följas. Med hjälp av röda tråden säkerställer vi att eleverna når målen och inte gör samma moment flera gånger samt får progression i undervisningen. Ett annat exempel på när samarbetsgrupper används kan vara vid veckoplanering när skola och fritids arbetar runt en viss elevgrupp. Skolans systematiska kvalitetsarbete Skolans kvalitetsarbete pågår under hela läsåret. Vi börjar med att titta på kvalitetsredovisningen och samtala om den. Efter det börjar ett gemensamt arbete med att utforma en arbetsplan som beskriver det utvecklingsarbete som ska göras med förra årets kvalitetsredovisning, läroplanen och likabehandlingsplanen som grund. I arbetsplanen vägs också elever, vårdnadshavare och medarbetares svar i enkäter som gjorts under föregående läsår in. Under höstterminen arbetar samtliga medarbetar i mindre grupper med arbetsplanens och likabehandlingsplanens innehåll. I anslutning till dessa samtal diskuteras även vilka fortbildningsinsatser som behövs och kan kopplas till det utbud som Täby Akademi för pedagogisk kompetensutveckling erbjuder. Under höstterminen genomförs också en intern enkät Flugan (bilaga) bland eleverna. Syftet med enkäten är att få bättre insikt i vad eleverna upplever som otryggt på skolan. Enkätsvaren utvärderas och ligger till grund för förbättringar av skolans miljö. Vid höstterminens slut utvärderas arbetsplanen och revideras för fortsatt arbete under vårterminen. Arbetsplanen utvärderas av personalen i mindre grupper och resultatet ligger till grund för kvalitetsredovisningen. I december får eleverna i årskurs 6 betyg och skolan lägger sin budget för kommande kalenderår samt gör årsbokslut för innevarande år. Under början av vårterminen görs skolans arbetsmiljöplan och arbetet med arbetsplanen fortsätter. Under vårterminens första del genomförs individuella samtal med skolans medarbetare. Under senare del av vårterminen utvärderas likabehandlingsplanen för att sedan skrivas om till nästa läsår. I slutet av terminen sätts betyg för årskurs 6. Återkommande under läsåret görs budgetuppföljningar och i augusti görs en ekonomisk delårsrapport. Under läsåret görs det återkommande screeningar för att fastställa elevernas kunskapsutveckling. Screeningarna görs i första hand av skolans speciallärare. Under läsåret genomför eleverna i årskurs 3 och 6 nationella prov. För årskurs 6 sker detta både på höst och vårtermin och för eleverna i årskurs 3 enbart under vårterminen. Under läsåret genomförs måluppfyllelsekonferenser då samtliga lärare som undervisar i en grupp samtalar kring elevernas kunskapsutveckling

7(14) tillsammans med skolledning och speciallärare. Fyra gånger per år dokumenterar lärarna elevernas kunskapsutveckling och redovisar det i ett måluppfyllelseprotokoll. Protokollet är i form av ett färgschema. En viktig del i skolan är det systematiska arbetsmiljöarbetet som omfattar den fysiska och den sociala miljön. I arbetet är både personal och elever delaktiga. Uppdrag Rösjöskolans uppdrag är att bedriva undervisning i årskurserna F-6 och ge omsorg utifrån mål och intentioner i relevanta nationella och kommunala styrdokument. Prioriterade områden för förbättringar Utifrån kommunfullmäktiges mål och skolans kvalitetsredovisning för 2016/2017 har skolan tre huvudsakliga utvecklingsområden som kommer att prioriteras under det kommande läsåret: Utveckling av tillgängliga lärmiljöer med fokus på didaktik och organisation i form av samtal mellan lärare under ledning av en förstelärare, ett ansvarsområde per förstelärare, samt utveckling av användandet av digitala verktyg för lärande bland elever såväl som pedagoger. Skolan kommer också att arbeta med att ta fram en skolhälsoplan samt förankra de nya målen för förskoleklass enligt läroplanen samt att ytterligare förbättra det systematiska kvalitetsarbetet.

8(14) Normer och värden Läroplanen kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Förtroendet för de pedagogiska verksamheterna är högt Eleverna är trygga Andel elever som anger att de känner sig trygga på sin skola 95 % Långsiktig enhetsindikator 100 % Enhetsmål Andelen elever som känner sig trygga i skolan ska vara högt. Arbetssätt: 1. Fadderverksamheten är viktig för eleverna. För att förbättra resultatet behöver pedagogerna göra en grovplanering i början av varje termin. En faddertimme läggs ut på schemat för alla klasser för att öka möjligheten för klasserna att ses. Lärande - gemenskap, skolans ledord, ska finnas med vid planering av fadderverksamheten. 2. Verksamhetens likabehandlingsplan behöver aktualisera vid flera tillfällen under läsåret. Pedagogerna behöver arbeta mer aktivt med att planen följs. Detta kommer att ske genom att likabehandlingsplanen finns anslagen i alla klassrum och att pedagogerna tillsammans med eleverna flera gånger under läsåret samtalar om värdegrund, förhållningssätt och bemötande. Verksamheten kommer att starta upp läsåret med den årliga Mångkampsdagen då aktiviteter genomförs med elever i årskurs 1 till 5 i blandade grupper. Fokus ligger på samarbetsövningar för att stärka gemenskap och skapa trygghet. 3. För att skapa ännu flera aktiviteter på rasterna har skolan en rastaktivitetsgrupp bestående av pedagoger från fritids som planerar och styr upp rasterna. Aktiviteterna ska vara av samarbeteskaraktär. Eventuellt kan också Veckans lek presenteras. Det är önskvärt att pedagogerna aktivt

9(14) deltar i aktiviteter för att skapa bra relationer och trygghet för eleverna. I detta arbete behöver elevernas inflytande och delaktighet öka. 4. För att skapa en större trygghet för eleverna kommer all personal att presenteras för eleverna på läsårets första dag. 5. Fortsatt arbete med att utveckla fritidsverksamheten för årskurs 4-6. Ett sätt är att erbjuda eleverna fler styrda aktiviteter under fritidstid till exempel film, dans och samtal kring etik på nätet. 6. För att få en bättre insikt i hur eleverna upplever tryggheten och miljön på skolan kommer enkäten Flugan att genomföras vid två tillfällen under kommande läsår. På klassrådstid har eleverna återkommande samtal om trygghet och miljö. Ansvar för genomförande och uppföljning: 1. Lärare, fritidspersonal och förskollärare 2. Skolledning, lärare, fritidspersonal och förskollärare 3. Rastaktivitetsgrupp 4. Skolledning 5. Fritidspersonal och skolledning 6. Lärare och förskollärare Metod: Som underlag för analys använder skolan enkäter, både centrala (Våga Visa) och egna (t ex Flugan), direkt utvärdering med vuxna efter rasten, klassråd, elevråd, mentorssamtal och utvecklingssamtal. Gemensamma mötestider för de som arbetar kring en elevgrupp är schemalagt varje vecka.

10(14) Kunskaper Läroplan kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt, kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken, har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Eleverna når högt ställda kunskapskrav Skolan har en tillgänglig lärmiljö Specialpedagogiska Skolmyndigheten för området pedagogisk miljö 75 % 80 % Långsiktig enhetsindikator

11(14) Enhetsmål: Under innevarande läsår ska skolans lärmiljö bli mer tillgänglig för fler elever. Arbetssätt: 1. Vi ska under läsåret arbeta fram och implementera gemensamma rutiner i och omkring undervisning och återkommande aktiviteter på skolan. Det kan innebära gemensamt förhållningssätt för vad som gäller när pedagoger undervisar i olika klasser, samsyn runt lärmiljö och användande av IKT under skoltid. 2. Skolan behöver bli ännu bättre på att föra samtal med eleverna kring elevens eget lärande. Lärarna behöver samplanera, delge varandra information kring elevernas lärande. 3. Under läsåret kommer vi att kompletterar den röda tråden i samtliga ämnen med hur digitala verktyg kan användas i undervisningen. 4. Förbättra rutiner och kontakter mellan elevhälsogrupp, vårdnadshavare och pedagoger. 5. Upprätthålla samtal kring hur vi gör bedömning meningsfull och begriplig för våra elever. 6. Arbeta vidare med möblering, placering i klassrummet och andra extra anpassningar som viktiga delar i skolans lärmiljö. 7. Fortsatt arbete med att förankra och förnya förskoleklassens verksamhet efter den nya delen i läroplanen. Verksamheten behöver också utveckla ökat samarbete och kommunikation mellan förskoleklass och årskurs 1. 8. Bättre utvärderingar av gemensamt genomförda aktiviteter. Ansvar för genomförande och uppföljning: 1. Pedagogisk ledningsgrupp 2. Pedagogisk ledningsgrupp 3. Pedagogisk ledningsgrupp och IKT-pedagog 4. Pedagogisk ledningsgrupp 5. Pedagogisk ledningsgrupp 6. Pedagogisk ledningsgrupp 7. Skolledning 8. Berörd personal

12(14) Metoder: Som underlag för analys använder skolan skriftligt enkätsvar från vårdnadshavare. Elevenkäter och återkommande utvärderingar som lärarna själva gör, elevernas mentorssamtal, utfallet från de nationella proven, betygssättningen i årskurs 6, resultatsammanställning från måluppfyllelsekonferenser samt överlämnandekonferenser mellan lärarna är till hjälp vid analysen. Skolan arbetar aktivt med att värna om varandra och alla delar med sig av pedagogiska tips och idéer. Två gånger per år utvärderar den pedagogiska personalen skolans tillgänglighet med hjälp av Specialpedagogiska skolmyndighetens värderingsverktyg för tillgängligt lärande.

13(14) Elevers inflytande Läroplan tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Andel elever som anger att lärarna bryr sig om vad eleverna tycker 90 % 100 % Långsiktig enhetsindikator Eleverna når högt ställda kunskapskrav Eleverna har reellt inflytande på sitt lärande Andel elever som anger att de är med och bestämmer hur de ska arbeta med olika arbetsuppgifter 85 % 100 % Andel elever som anger att de är med och planerar sitt eget skolarbete 80 % 100 % Enhetsmål: Andel elever som anger att lärarna bryr sig om vad eleverna tycker ska öka. Andel elever som anger att de är med och påverkar hur de ska arbeta med olika arbetsuppgifter ska öka. Andel elever som anger att de är med och planerar sitt eget skolarbete. Arbetssätt: 1. Vid höstens föräldramöten behöver information ges till vårdnadshavare kring hur gruppen arbetar med att öka elevinflytandet. Detta för att skapa en större förståelse hos vårdnadshavarna. 2. Elevernas förslag och önskemål kring ämnen till elevens val ska tas i beaktning. 3. Studierummet, där elever ges möjlighet till repetition eller fördjupning, är en framgångsrik och väl fungerande verksamhet på mellanstadiet. Det är

14(14) viktigt att uppmärksamma elever som är i behov av extra anpassningar eller utmaningar. Eventuellt skulle en liknande verksamhet för lågstadiet startas i form av läsgrupper eller mattestuga. 4. Verksamheterna behöver öka möjligheterna för eleverna att vara delaktiga vid planering, genomförande och uppföljning. Ett förslag är att en stående punkt på klassrådet berör delaktighet. 5. Pedagogerna behöver ge eleverna möjlighet att välja metoder för arbetssätt. Detta för att öka elevernas medvetande om sin egen kunskapsinhämtning och på vilka sätt de lär sig bäst. Som exempel kan nämnas att arbeta i grupp, par, enskilt, i eller utanför klassrummet, digitalt, med olika redovisningsmetoder, läsa eller lyssna på text med mera. 6. Uppgifter och läxor ska finnas på olika nivåer/svårighetsgrader som eleverna själva kan välja mellan. Ansvar för genomförande och uppföljning: 1. Lärare 2. Lärare och skolledning 3. Lärare och skolledning 4. Lärare, fritidspersonal och förskollärare 5. Lärare, fritidspersonal och förskollärare 6. Lärare Metoder: Som underlag för analys använder klasserna kontinuerlig utvärdering där eleverna beskriver vad de har kunnat påverka. I klassrummen används också olika typer av utvärderingar t ex röda och gröna skyltar, och Kahoot. Mentorssamtal, utvecklingssamtal, elevenkäter och utvärderingar efter olika arbetsområden används också som underlag till analysen. Vid olika möten som klassråd, elevråd och matråd får eleverna också stort utrymme att vara delaktiga och påverka. Intresset hos eleverna för att delta i grupperna speglar elevernas uppfattning om delaktighet.