Scan överger KRAV-märkningen En omärkt röra som riskerar att drabba Scans kunder Öppnar för många scenarier om Scan verkligen släpper KRAV-certifieringen. På Scan har man uppenbarligen en ganska låg uppfattning om sin egen koppling till omvärlden. I början av oktober framgick det att företaget slutar märka sina konsumentpackade produkter med både EU-märke och KRAV-märke från första november. Enligt Scans informationschef Margareta Thorgren så är det inget märkvärdigt med det. Det här är en storm i ett vattenglas, vi tycker inte alls att det här är något som har sådan betydelse. Vi själva såg ingen anledning att gå ut och basunera ut det här i något pressmeddelande. Det var KRAV som gjorde, och det får stå för dem, säger Margareta Thorgren till Ekologiskt lantbruk. KRAV har inget monopol på ekologiskt. Släpper certifieringen I andra media har florerat uttalanden från Scan om att det här kommer att innebära stora förenklingar när man slipper hålla isär olika ekologiska kvaliteteter. Så långt vi förstår på Ekologiskt lantbruk innebär det också att Scan tänker släppa KRAV-certifieringen, för annars har man ju ändå kostnader för särhållning, redovisning av särhållningen samt licensavgifter till KRAV. Men att få svar på denna till synes enkla följdfråga var inte lätt. Gång på gång får vi istället svaret att eftersom det är så liten skillnad på KRAV och EU-ekologiskt så är det bara förvirrande för konsumenten med olika märken alltså bättre att inte märka alls. Efter idog och envis utfrågning var dock beskedet från Margareta Thorgren att särhållning mellan KRAV och EU-ekologiskt kommer att ske i slakten men inte i de senare produktionsleden som styckning och förpackning. Det går alltså även i fortsättningen att få legoslaktat KRAV eller att köpa helfall KRAV från Scan. Kunder som vill köpa styckat och paketerat kött hänvisas däremot till enbart ekologiskt. Men blir det inte ett lagkrav så kommer man på Scan inte heller att använda EUs logga för ekologisk produktion på det konsumentförpackade köttet. Påverkar förädlare Om det verkligen är så att Scan helt släpper certifieringen i leden efter slakt så är det en betydligt större händelse än att foto: stina holmerin Scan rationaliserar bort KRAV-certifieringen. man slutar KRAV-märka sina konsumentprodukter. Det påverkar en mängd aktörer inom förädlingsbranschen samt inom hela restaurang- och storkökssektorn där man marknadsför verksamhet och produkter med hjälp av KRAV-certifiering. Det kommer givetvis också att slå väldigt hårt mot KRAV som på det sättet inte bara tappar licensintäkterna från Scan utan också från Scans kunder. KRAVs VD Lena Söderberg låter överraskad när vi konfronterar henne med uppgiften från Scan att man helt släpper KRAVcertifieringen. Vi har ingen information från Scan alls om vad man menar med det här beslutet. Jag har sökt Scans VD för att bli informerad men inte fått någon kontakt. Även Ekologiskt lantbruk har sökt Scans VD Magnus Lagergren för en bekräftelse eller dementi, men utan att lyckas. Enligt Scan släpper man KRAV-märkningen 1 november. specialisten på Har Du inte våra kataloger, beställ idag! vall och gröngödsling Vi har stort utbud vallfrö till ekologisk odling. Hos oss kan du köpa örter och gräs i renvara, men även halvfabrikat med sortblandningar och nästan färdiga blandningar. Du komponerar själv din blandning som passar din produktion och dina produktionsförhållanden, eller använder något av förslagen i katalogen. För odlingsrådgivning och försäljning kontakta Gunnar Danielsson, tel. 0478-50240. De bästa fånggrödorna sår du med frö från oss! Mogatan 6, 254 64 Helsingborg Tel 042-250 450 Fax 042-250 460 ekologiskt lantbruk 8/2008
Enligt Lena Söderberg har KRAV ännu inte fått någon uppgift från Aranea om att Scan säger upp sitt avtal. Men det behöver de förstås inte göra förrän dagen innan de upphör med sin KRAV-verksamhet, konstaterar hon. Inget eget varumärke I en del artiklar i olika tidningar har förekommit uppgifter om att Scans ekologiska kött ska säljas under ett eget varumärke, Scan Ekologiskt. Detta är enligt Margareta Thorgren fel. Scans ekologiska sortiment säljs redan idag i gröna tråg vilket man anser är tillräckligt som signal till kunden. I övrigt kommer det bara att anges att innehållet i tråget är ekologiskt, t ex ekologisk nötfärs. Givetvis måste dock Scan, precis som alla andra, följa lagen och någonstans på förpackningarna ange vilket certifieringsföretag som står för kontrollen av att köttet är ekologiskt (Scan certifieras av Aranea som har EU-koden SE Ekol 1 ). En som inte tror att det här upplägget kommer att lyckas är Icas miljöchef Kerstin Lindvall. Vi har försökt en gång att sälja ekologiskt utan EUs eller KRAVs logotyp. Det var en test vi gjorde på frukt och grönt på den tiden när vi sålde vårt ekologiska sortiment under varumärket Ica Ekologiskt. Det fungerade inte. Vi såg att det fanns ett tydligt behov av att få varumärket bekräftat av ett KRAV- eller EU-märke. Det var en del kunder som kontaktade oss centralt och undrade vad det var vi sålde, men framför allt gav det problem för vår personal som inte visste vad de skulle svara på kundernas frågor, vad de fick skriva på butiksskyltar och i veckoannonserna. Kerstin Lindvall gissar att även Scan kommer att upptäcka ett behov av en märkning som verifierar produkterna. Som en bomb Nyheten om att Scan skulle släppa KRAV-märkningen slog ner som en bomb bland marknadsaktörerna. Vi frågade Margareta Thorgren hur reaktionen har varit från Scans kunder. Vi har haft en jättebra dialog med dem och de tycker att det är mycket bra att vi förenklar och på det sättet kan öka volymerna och hålla nere priserna på det ekologiska köttet. Icas organisation är mycket stor och jag kan inte gissa vem Scan haft den dialogen med, säger Kerstin Lindvall. I alla fall har frågan inte nått mig, och inte heller den person som är sortimentsansvarig för vårt ekologiska varumärke I love eco. Vi fick veta det här när KRAV skickade ut ett pressmeddelande för att kommentera Scans beslut. Ica har ett policybeslut på att ekologiska animalieprodukter ska vara KRAV-märkta för att säljas av kedjan. Hur går det med det?... Tills vi hittat en annan lösning tycker vi att det är bättre att vi kan erbjuda kunderna Scans ekologiska kött än inget ekologiskt kött alls. Men vi skulle på de här villkoren inte kunna sälja något ekologiskt kött under vårt eget varumärke I love eco. Micke Robertsson som är miljöchef på Coop bekräftar att han blev lika överraskad som Kerstin Lindvall på Ica och inte heller vet vem inom Coop som Scan fört en dialog med. Men vi har redan satt igång arbetet med att hjälpa Scan att bli av med deras problem. Om de har problem med att hålla isär KRAV och EU-ekologiskt så ska vi inte besvära dem utan kommer snarast att skaffa oss andra leverantörer som inte har problem med det. Redan nästa vecka kommer vi att ha en del paketerat griskött från en annan leverantör. På Coop har vi ingenting emot att sälja EU-ekologiskt, men för oss är det en självklarhet att våra kunder vill ha information och kunna välja. Och Coop säljer mest ekologiskt kött inom svensk dagligvaruhandel så för oss är det här en oerhört viktig profilfråga. Ekologisk produktion har fortsatt en positiv utveckling och vi jobbar hårt för att matcha dina foderbehov även i framtiden. Vårt breda sortiment av ekologiska foder till dina får heter Fårfor Sund. Du hittar säkert ett foder som passar din produktion! Följer branschen efter? Hur kommer nu övriga slaktoch styckningsbranschen att agera efter Scans beslut? Vi ställer frågan till Ugglarps nere i Skåne som har blivit en huvudaktör på ekologiskt nere i södra Sverige sedan företaget köptes av den danska slaktjätten Danish Crown. Nej, vi har inga som helst planer på att släppa särhållningen mellan KRAV och EU-ekologiskt, svarar Jenny-Ann Sundelöf som är tillförselansvarig för nöt och lamm på Ugglarps. Vi har kunder med KRAV-affärer som är alldeles för viktiga för oss. Även på grissidan bekräftar tillförselansvariga Eric Tham detsamma. Han säger t o m att man överväger att enbart arbeta med KRAV-certifierad gris. Börje Karlsson, ordförande i Ekokött, konstaterar att Scan över huvud taget inte kommunicerat det här med någon i branschen. Till och med deras egna säljare satt och sa att det var KRAV som gällde samtidigt som ryktena om slopad märkning hade börjat sprida sig, säger Börje. Vi bönder har under många år satsat mycket och därför framgångsrikt placerat KRAVmärket på marknaden som en märkning med extra höga krav på djurhållning. De ekologiska bönderna förlorar nu mycket på att Scan inte vill försöka förvalta det här förtroendekapitalet mellan bönder och konsumenter. Troligen är sista ordet inte sagt i den här historien, och i bästa fall kan vi i nästa nummer av Ekologiskt lantbruk rapportera om att Scan backat från sitt beslut om slopad märkning. I annat fall har ett beslut med konsekvenser för många redan trätt i kraft vid den tidpunkten. LENA KARLSSON ekologiskt lantbruk 8/2008
Sänkt ekotillägg på nöt KRAV-tillägget på nötkött har legat på 450 öre/kg i sommar och höst, dvs en femtioöring över noteringen förra hösten. Men vecka 40 sänkte Scan sitt tillägg med 50 öre ner till 400 öre, och vecka 41 sänkte Ugglarps bäst betalda vikt och klass 100 öre ner till 350 öre. Observera dock att Scan och Ugglarp inte har samma princip för sin betalning och att sänkningarna därför inte är direkt jämförbara. Ekologiskt lantbruk ringer upp Jenny-Ann Sundelöf som är tillförselchef nöt på Ugglarps för att fråga hur bönderna ska tolka den här prissignalen. Vill ni inte ha in fler ekoleverantörer? Jo det vill vi absolut. Jag hoppas att vi snart ska kunna höja tillägget igen och att det här bara är tillfälligt. Men anledningen är att det är en väldigt stor tillströmning av djur, både konventionella och ekologiska, och vi behöver styra över en del av de här djuren till efter nyår då det brukar vara brist på djur. Jenny-Ann Sundelöf berättar att Ugglarps nu slaktar ca 50 ekologiska nöt i veckan men bara har säker avsättning för 30 stycken. Och det håller inte prismässigt så länge det finns ett överskott på konventionellt kött som drar ner den totala prisbilden. Jämförelsevis blir det ekologiska köttet dyrare än tidigare, får konkurrensnackdel och försäljningen riskerar att sjunka ytterligare. Därför skickar man nu ut en prissignal om att stalla in djuren och skicka Värmdövägen 738 740, 132 40 Saltsjö-Boo Försäljning: tel 08-556 700 50 e-post: order@samodlarna.se www.samodlarna.se dem på andra sidan årsskiftet. Men jag vet att många både konventionella och ekologiska uppfödare har ont om foder inför vintern eftersom både vall och spannmål slagit fel här nere i södra Sverige, så många skickar nu för att de måste. Särskilt de ekologiska har ju svårt att köpa in foder. Jag har ingen statistik på det men jag har en stark känsla av att mycket av volymerna just nu är dikor som lantbrukarna bedömer att det inte är motiverat att köpa foder till under stallperioden. När Ugglarps började slakta ekologiskt i början av 2007 handlade det om 5 10 djur i veckan. Nu avsätter man regelbunder 30 djur/vecka och målsättningen på några års sikt är 100 djur i veckan. På lite sikt ska 25 % av vår nötslakt vara ekologisk, säger Jenny-Ann. Samarbetet med Bergendahlsgruppen/City Gross har haft en god utveckling och är viktigt för Ugglarps satsning på ekologiskt nöt. City Gross märker sitt kött enbart med EUloggan, men i leveranserna från Ugglarps ingår både KRAV-djur och EU-ekologiska djur. Ugglarps har också startat tillverkning av ekologiska charkprodukter för att själva kunna förädla nöttrean. Falukorv och köttbullar av enbart nötkött lämnar snart anläggningen. LENA KARLSSON kött swedish meats KRAV-godkänt nötkött betalas med tillägg utöver grundnoteringen. Vecka 42 krav-tillägg öre/kg Lamm märkeskvalitet/ordinär, 2- till 3 250 Ungnöt 250 399,9 kg, E till O-, 2- till 4+ 400 Ko och tjur 250 399,9 kg, E till O-, 2- till 4+ 150 Vikt Kött-% krav-tillägg öre/kg Slaktsvin, högsta KRAV-tillägg 75 96,9 55 1000 Marknadstillägg i bäst betalda intervallet 350 Prisjustering från högsta KRAV-tillägg: Slaktsvin 70 74,9 55-50/lägre kg Slaktsvin 97 101,9 55-50/högre kg Slaktsvin 73 96,9 53 54 425 Slaktsvin, övriga 175 EU-ekologisk gris 1 kr mindre Smågrisnoteringen v 42 kr/st KRAV medelvikt 30 kg 892 Viktjustering 20 25 kg -9,00 25,1 30 kg -7,50 UGGLARPS KRAV-godkänt och EU-ekologiskt nötkött betalas med tillägg utöver grundnoteringen. Vecka 42 K krav-tillägg öre/kg Ko/tjur >225 kg, E till P+, 2- till 4 200 Ungnöt >250 424,9 kg, E till O, 2 till 4-350 Ungnöt >225 424,9 kg, O- till P+, 2 till 4-200 Övriga 100 Slaktsvin, högsta KRAV-tillägg 1200 Marknadstillägg i bäst betalda intervallet 350 mjölk Merpris till producent för ekologisk mjölk, per kilo ECM. Arla Foods 120 öre Falköpings Mejeri 100 öre Gefleortens MF 100 öre Milko 130 öre per kg ej ECM Norrmejerier 130 öre Skånemejerier 135 öre I stort sett samtliga mejerier betalar dessutom ett omställningsbidrag. Detta betyder att merpriset för ekologisk mjölk betalas redan under det sista halvåret av karensen för mjölken innan den kan säljas som ekologisk. spannmål Odlarpriser KRAV-spannmål (kr/ton, vecka 42) inkl lager- (50 kr/ton) och kontraktsersättning Spannmål levererad i skörd och fram till 15 oktober, betalas med 50 kr/ton lägre pris jmf tabell. Gröda 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 Höstvete 3150 1735 1330 1180 1530 1330 2010 Höstvete 3-års kontrakt 1560 1510 1530 1500 Fodervete 1735 1330 1180 1530 1330 1770 Råg 3150 1540 1360 1310 1580 1580 1610 Vårvete 13 % 3700 2380 1830 1620 1860 1850 2470 Vårvete 12 % 2280 1480 1320 1550 1850 2370 Rågvete 2850 USA-grynhavre 2950 2074 1440 1190 1170 1670 Grynhavre 2900 2030 1350 1070 1060 1670 1850 Foderhavre 2760 1940 1180 1010 970 1640 1600 Foderkorn 3160 1980 1320 1180 1150 1290 1680 Maltkorn 3700 2380 1480 1350 1660 2190 2260 Matärt 4300 2600 2520 2550 2480 2380 2620 Foderärt 3500 1900 1640 1530 1830 1710 2020 Åkerböna 3500 1900 1540 1460 1690 1560 1970 Raps/rybs kontrakt 5050 3630 4000 3400 3900 3000 5000 10 ekologiskt lantbruk 8/2008
foto: andré maslennikov När vi på Ica säger att det är brist på ekologiskt kött menar vi gris, säger Icas miljöchef Kerstin Lindvall. Det finns nog kossor så det räcker, säger Coops Micke Robertsson. Det som det är brist på är småförpackningar med 400 gram färs eller tre kotletter. Motsägelsefulla rykten om tillgången på ekologiskt kött Frustrerande för producenter utan leveransmöjlighet att få höra att det saknas ekologiskt kött. Ekokött har tillsammans med dagligvaruhandeln och Scan genomfört två mycket lyckade kampanjer för ekologiskt kött under de senaste två höstarna. Försäljningsframgångarna har varit stora, och framför allt har de hållit i sig efter kampanjperiodens slut. Viss bestörtning uppstod därför bland ekologiska bönder tidigare i höstas när Coops miljöchef Micke Robertsson i Coops kundtidning Mersmak skriver att köttkampanjen i höst fått ställas in på grund av brist på kött. Ett annat rykte som upprörde känslorna var att hamburgerkedjan Max varit intresserad av att använda ekologiskt kött i sina hamburgare men inte kunnat få köpa de volymer man behöver. Parallellt med dessa och liknande rykten finns det ekologiska producenter som inte får ekologiska leveranskontrakt. Hur hänger detta samman? Ljuger alla? Eller pratar alla förbi varandra? Flera sanningar Ekologiskt lantbruk har gjort en rundringning till ett antal aktörer i branschen för att försöka få svar. Mycket riktigt visar det sig att alla har varsin beskrivning av hur tillgången på ekologiskt kött ser ut. Det finns nog kossor så det räcker, säger Coops Micke Robertsson. Det som det är brist på är småförpackningar med 400 gram färs eller tre kotletter. Våra små och medelstora butiker kan inte sälja stora vacuumförpackade stekar. Och det går idag inte att få fram tillräckligt med småförpackningar för att vi ska kunna öka försäljningen. När vi på Ica säger att det är brist på ekologiskt kött menar vi gris, säger Icas miljöchef Kerstin Lindvall. När det gäller nöt upplever vi nog att vi kan få tag på det vi behöver. Vi ville göra en varmkorv till vårt ekologiska varumärke Garant, säger Axfoods miljöchef Åsa Domeij, men det finns det inte tillräckligt med fläsk till. I så fall måste vi använda fläsk från importerade EU-ekogrisar och eftersom importköttet inte har svensk djurskyddslagstiftning i botten så är det ett uteslutet alternativ för oss. Så här är det, säger Scans informationschef Margareta Thorgren: det är stor brist på ekologisk gris, det är ungefär balans när det gäller nötkött och det är överskott när det gäller lamm även om lammen har börjat sälja lite bättre senaste halvåret. Det är balans på nötköttet nu. De djur vi slaktar utnyttjas i stort sett helt och hållet som ekologiska och kan säljas till det pris som råder just nu. Vi kan inte slakta en massa djur där t ex bara oxfilén eller nötfärsen kan säljas som ekologiskt med merpris, utan vi måste ha avsättning för hela djuret. Uppgifterna från hamburgerkedjan Max vill Margareta Thorgren inte kommentera eftersom det gäller en enskild och namngiven kund. Vi får dock intrycket att det inte i första hand var problem med volymen som gjorde att det inte blev något av affären. Djuren finns Det är lätt att säga att det är brist, säger Dirk van der Krogt som är branschansvarig hos Ekologiska Lantbrukarna, men oftast handlar det istället om okunskap eller ovilja. Nöt och lamm finns det hur mycket som helst, bland annat finns en stor reserv av ekologiska nötkreatur på mjölkgårdarna. Tjurkalvarna på mjölkgårdarna säljs alldeles för ofta till vidareuppfödning hos konventionella köttproducenter. Och anledningen till att det pratas om brist på griskött är inte att det produceras för lite för den svenska marknaden. Men uppemot en tredjedel av de svenska ekogrisarna säljs på export till Storbritannien för att priserna har varit bättre där. Om ekologiskt lantbruk 8/2008 11
svensk handel är beredd att betala för grisarna slipper vi skicka dem på export, menar Dirk. Peter Einarsson som är ansvarig för de jordbrukspolitiska frågorna hos Ekologiska Lantbrukarna följer noga all statistik om ekologiska djur, grödor och arealer. När de befintliga ekologiska djuren börjar ta slut så finns det rejäla reserver inom ekostödet, alltså djur som relativt snabbt kan klara av karenstiden och bli ekologiska säger Peter. Det handlar om mer än 50 000 ungnöt och ungefär lika många kor. Av dem ligger ca 10 15 000 av vardera kategorin redan i karens. I reserven finns också de flesta ekologiska djur som föds upp i Norrland där det bara finns ett enda slakteri som är certifierat för ekologisk slakt. Ylva Åkerfeldt på Ekokött menar dock att det finns ett visst fog för påståendet att det inte just nu finns massor av djur som står på kö för att slaktas ekologiskt. Några stora glapp finns inte längre. Det finns en del små producenter som Scan inte skrivit kontrakt med, men Scan har inte längre någon mottagningsplikt så de här producenterna kommer aldrig att få något kontrakt på ekologiska leveranser hur stor efterfrågan än är. De kan ofta bara leverera ett till tre djur år gången och ofta av ojämn kvalitet. De passar inte in i system som Scans utan måste nog hitta andra vägar, t ex genom lokala koncept, för att få sälja sitt mervärde, säger Ylva. Vill ha kampanj Svensk Dagligvaruhandel tog i våras fram en säljplan för det ekologiska köttet (presenterades t ex på en marknadsdag i samband med Ekologiska Lantbrukarnas stämma i våras). Den byggde på ett kampanjschema där alla dagligvarukedjorna skulle turas om med att ha kampanj på ekologiskt kött, dvs samma koncept som ekoköttkampanjen byggt på de två tidigare gångerna. Men nu har säljplanen gått i stå och inget händer. Handeln vill ha kampanjen. Svensk Dagligvaruhandel har tagit fram en säljplan för den men det är inte vi som kan genomföra den säger Helene Arrenfeldt på Svensk Dagligvaruhandel. Vi har ingen affärsverksamhet, det är bara kedjorna som har. Varför har inte Ekokött engagerat sig i det här? Och enligt Micke Robertsson på Coop finns det inte tillräckligt med kött för en kampanj, säger Helene Arrenfeldt och låter rätt upprörd. Micke Robertsson förklarar varför det inte finns tillräckligt med kött för en kampanj just nu: Första gången ekoköttkampanjen genomfördes var det stora delar av djuren som inte kunde avsättas som ekologiska, utan bara ett fåtal detaljer. Efter den kampanjen kunde djuren börja utnyttjas fullt ut. När andra kampanjen skulle genomföras fanns det en hel del ekologiska djur som inte slaktades och såldes som ekologiska efter den kampanjen har de sålts som ekologiska. En tredje kampanj kräver fler djur, och de volymerna finns inte ni säger ju själva i de ekologiska organisationerna att de konventionella bönderna inte är tillräckligt intresserade av att lägga om. Scans kapacitet att stycka småpack till butikerna är också begränsad. På Ekokött förklarar Maria Alarik att man hade planerat för en ekoköttkampanj i år också, men att man saknar medel för att ta på sig organisationen. På Ekokött är man mycket besviken över att man i år inte som vid de tidigare kampanjerna kunde få medel ur livsmedelsstrategianslaget till en kampanjform som varit mycket framgångsrik med konkreta och långsiktiga resultat. Maria Alarik är precis som Svensk Dagligvaruhandel också upprörd över att regeringen inte anslagit några medel för genomförandet av den svenska Aktionsplanen. LENA KARLSSON debatt Ekokött har de senaste åren genomfört två mycket framgångsrika kampanjer för ekologiskt kött tillsammans med Scan och handeln. I år nekades man medel till kampanjen med motiveringen att marknaden redan finns. Men marknaden måste vinnas varje dag menar Maria Alarik i det här debattinlägget. Bara en stark marknad kan locka bonden Köttbranschen vill se en ökad omläggning till ekologisk produktion. Handeln klagar på att det fattas produkter tillräckligt för att tillfredställa den höga efterfrågan. LRF satsar på en ekologisk kampanj för att få sina medlemmar att lägga om eftersom marknaden bara står och väntar. Men Jordbruksverket tillsammans med LRF och Scan anser att en satsning på en reklamkampanj i dagligvaruhandeln för ekologiskt kött är helt onödig eftersom efterfrågan redan finns! Vad man glömt: att efterfrågan bara finns i relation till ett visst pris på produkten. Var smärtgränsen ligger varierar från kund till kund. För snabbmatsföretag som hamburgerkedjorna t ex har det visat sig att nuvarande prisnivå på ekologiskt nötkött ligger över deras betalningsvilja. För restauranggrossisterna har prisnivåerna börjat bli tunga att bära efterfrågan mattas av. Slutsats: prispress väntas i detta segment. Inom handeln är försäljningsökningarna fortsatt höga och stabila hos såväl Coop och Ica som Axfood. Man ser dock en risk för avmattning genom den väntade konjunkturnedgången. Inom Axfood är det lågpriskedjan Willys som går fram snabbast nu. Samma sak sker i England där lågpriskedjorna ökar medan övriga marknaden bromsar. Slutsatsen är att marknaden är ytterst känslig för omvärldsförändringar, och att den måste vinnas varje dag för att efterfrågan ska växa. Att genomföra omläggningskampanjer om man inte samtidigt kan erbjuda bra priser på en stark marknad är lönlöst ingen bonde låter sig luras av fagert tal om inte ekonomin och kalkylen är konkurrenskraftig. Enligt Peter Einarssons beräkningar i Ekologiskt Lantbruk 7/2008 finns idag en stor andel nöt- och lammbesättningar som uppbär ekostöd; 20 % av totala antalet nötkreatur och 35 % av antalet får. Samtidigt svarar köttproduktionen från certifierade djur för ca 6 % av slaktvolymen för lamm och nötkreatur. Det finns alltså en stor mängd köttdjur som är redo för en marknadssatsning om efterfrågan tydliggörs och priset blir intressant. Omvänt finns det en risk att producenterna struntar i marknaden, väljer halvt stöd eller går tillbaka till konventionell produktion. Om man från statens sida menar allvar med den ekologiska aktionsplanen blir politiken som förs just nu från köttbransch, LRF och regeringen/sjv kontraproduktiv. Om marknadsföringen uteblir urholkas producentpriserna och omläggningskampanjen blir ett fiasko. Tillbaka på ruta 1. Sveriges Konsumenter, Svensk handel och matkedjorna som ligger närmast konsumentled kan alla vittna om det starka intresse som finns och som borde resultera i produktutveckling och volym för bättre betalningsförmåga, istället för att sända ut signaler som får alla producenter att tveka och ekoorganisationer att krympa. Ekokötts roll har varit att, i kraft av medlemsorganisation, söka statliga stöd för marknads- och informationsprojekt och att förse köttbranschen och producenterna med kunskap om den ekologiska marknaden genom nyhetsbrev och hemsida. Med nuvarande politik är ekoorganisationernas existens i fara. Därför behövs en genomgång och samverkan för att stå starka i framtiden. MARIA ALARIK, Ekokött 12 ekologiskt lantbruk 8/2008
Nu blir norrlandsslakterierna certifierade Med ekologiska slaktmöjligheter undanröjs det första hindret för att norrlandsbönderna ska få avsättning för sina ekologiska djur. att en vilja att köpa uttryckts tills dess affären verkligen görs kan det dessvärre vara långt. Ett tidigare samarbete mellan lantbrukare, slakteri och Servera R&S kring norrländskt ekokött upphörde för ett år sedan just på grund av att efterfrågan saknades. Certifieringen av slakterierna innebär naturligtvis inte en omedelbar lösning för lantbrukarna. Men genom att få lantbrukare, slakt och kund till samma bord hoppas projektet kunna hjälpa till att lösa resten av de flaskhalsar som återstår innan alla led i kedjan gör en lönsam affär på ekoköttet. En mängd avsättningsmöjligheter ska undersökas under den närmaste tiden och självklart finns en lösning någonstans! Projektet Ekologiskt kött i norr pågår till december 2009. HILDA RUNSTEN Norrbottensgårdens slakteri är hittills enda slakteriet i Norrland som är KRAV-certifierat förutom ett gårdsslakteri i Kalix. Men nu följer de övriga norrlandsslakterierna efter med krav- eller eu-ekologisk certifiering. På bilden Ingemar Hansson, VD pånorrbottensgården. Den ekologiska boom som råder i slakten i södra Sverige har inte haft någon motsvarighet i Norrland och de flesta ekologiska lantbrukare får sälja sina djur utan att få någon ekologisk merbetalning. Till och med grisarna från Västerbottens enda KRAVgrisgård säljs som konventionella trots den stora bristen på ekologisk gris i övriga Sverige. Men nu finns det snart ekologiska slaktlinjer på alla norrlandsslakterier och därmed möjlighet till att skapa affärer. Projekt Sedan juni driver Hushållningssällskapet Rådgivning Nord ett kompetensutvecklingsprojekt i tre norrlandslän: Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland. Syftet med projektet är att genom utbildningsinsatser få ett fungerande flöde av ekologiskt kött, och huvuddelen av arbetet i projektet har därför lagts på att få slakterierna att certifiera sig. Med tanke på det svala intresse som norrlandsslakterierna tidigare visat för ekologisk slakt så är resultatet av projektet över förväntan. Vid projektets start fanns endast två certifierade slakterier inom området, Norrbottensgårdens i Luleå samt ett privat gårdsslakteri i Kalix, men nu certifierar sig även Alviksgården, Nyhléns Hugoson i Ullånger samt Karlgrens i Gällivare för KRAV- eller EU-ekologisk slakt. I Jämtland (som inte ingår i projektet) är länets båda slakterier Jämtlandsgården och Turbogrisen KRAV-certifierade. För slakterierna har det varit ett hinder att sätta sig in i vad certifiering innebär, utbildning av personalen och framtagande av rutiner, i synnerhet som det inte har funnits någon skriande efterfrågan på ekologisk kött. Men med projektets hjälp blev hindren överkomliga för att komma igång (endast ett mindre privat slakteri i Västernorrland har ännu inte beslutat sig klart för certifiering). Avsättning? En del av slakterierna har förfrågningar från offentliga sektorn och eftersom efterfrågan på lokalt kött upplevs som stark i området, kan det vara möjligt att avsättningen för ett ekologiskt lokalproducerat kött finns bland dessa kunder. Men från ekologiskt lantbruk 8/2008 13
marknadskommentar Scan har dukat bordet åt sina konkurrenter Bosarpkyckling växer med kontrakt Med två nya kontrakterade uppfödare och fördubblad produktion på Bosarp blir den ekologiska kycklingproduktionen fyrdubblad. Om Scan gör verklighet av sitt beslut att släppa KRAV-certifieringen (se nyhetsartikel sid 8) så får detta verkningar som troligen blir mer kännbara för alla utom Scan själva. Ekologiskt kött är en liten och besvärlig del av verksamheten för Scan, och ännu besvärligare är det givetvis att skilja de KRAVcertifierade volymerna från de EU-ekologiska. För många av Scans kunder är däremot KRAV-certifieringen en bärande del av en affärsidé, t ex lokala koncept som gör återtag av legoslaktat kött, barnmatstillverkare och andra livsmedelsförädlare, KRAV-certifierade kommuner och storkök, konferensanläggningar, KRAV-certifierade livsmedelsbutiker m m. * Dessa kunder är troligen en liten och relativt ointressant kundgrupp för Scan som man kan tänka sig att offra för att uppnå stordriftsfördelar genom att inte hålla isär KRAV- och EU-ekologiskt. Scan har aldrig varit bra på att kommunicera mervärden av något slag, och har man den självinsikten inom företaget är det ett logiskt beslut att fullfölja alla tankar om rationalisering och nivellering av sortimentet. Enskilt hårdast slår troligen Scans beslut mot KRAV och kanske är det en viktig del av beslutet. KRAV lever på licensintäkterna som man får in för att olika marknadsaktörer använder KRAV-märket i sin marknadsföring. Scans beslut drar ju inte bara bort licensintäkterna på Scans verksamhet utan också intäkterna från alla KRAV-affärer som Scans kunder i sin tur gör, t ex KRAV-certifierade storkök eller förädlare. Däremot borde det kunna bli rena kalaset för Scans konkurrenter om Scan fullföljer sitt beslut. Något mer entreprenörsinriktade aktörer som snabbt är på hugget bör ha öppna dörrar in till före detta Scan-kunder som har KRAVmärkningen som en väsentlig del av sin affärsidé och kundkommunikation! * Scans beslut har mottagits med negativa reaktioner från hela ekobranschen. Men kanske det finns anledning till en positivare syn. På sikt kan det vara en önskvärd utveckling med en differentiering bland aktörerna i branschen. Ekologiskt kött är än så länge en nisch och då blir det väldigt fel när Scan som är marknadsledande i ett slag plockar bort den hittills starkaste mervärdessignalen till konsumenterna. Men snart är det ekologiska köttet framme vid de volymer där det krävs både en bulkhantering och en starkt mervärdespräglad försäljning. Det som är viktigt nu är att de mer kundorienterade aktörerna hugger tag i mervärdena innan Scan lyckats sänka hela det ekologiska konceptet till en nivå där ekologiskt kött är ointressant för alla från producent till konsument. LENA KARLSSON Vi vill se till att efterfrågan tillgodoses. Med den här satsningen fyrdubblas den ekologiska kycklingproduktionen, säger Claes Alwén på Bosarps Gård. På gården har Birgitta och Claes Alwén fördubblat sin produktion till totalt tolv hus. Magnus Bengtsson på Körslätts Gård och Anders Dahlqvist på Gylleboda Gård är också med i satsningen med sex hus vardera. Tillsammans kan de leverera 180 000 kycklingar per år. De tre har länge fört diskussioner och nu var tiden mogen. Efterfrågan på ekologisk kyckling har under många år varit betydligt större än utbudet. Men konsumenterna kräver färsk kyckling och kontinuitet på butikshyllorna, vilket kräver samarbete av producenterna. Kompletterar odlingen De första kycklingarna kom till Magnus redan i våras. Redan har tre omgångar med 4500 kycklingar gått iväg till slakt. Kycklingproduktionen har blivit ett välkommet komplement till växtodlingen. Det här passar mig perfekt. Genom att ha kycklingar får jag ett mer slutet kretslopp på gården. Inom några år hoppas jag vara självförsörjande med foder till 80 %. Det är också roligt att jobba med ekologisk kyckling. Det är fortfarande så nytt, så det är mycket kvar att utveckla. Magnus och Anders är kontrakterade av Claes Alwén på Bosarpkyckling AB. Alla kycklingar produceras enligt det så kallade Bosarpskonceptet. Samma foder, samma byggnader och samma försäljningskanaler allt för att garantera en jämn kvalitet till kunden. Ut till butik är priset drygt 60 kr/kg för hel kyckling. Till Anders Dahlqvist har den första omgången 4500 nykläckta kycklingar just anlänt. Han har jobbat med höns förut, men visst finns ändå en hel del spänning. Det var flexibla kycklinghus och rimlig investering som fick Anders att satsa. De mobila husen står på stålstomme med balkar i mitten. Skulle inte satsningen bära går det att sälja och jag tappar inte så mycket pengar. Jag känner mig heller inte bunden att fortsätta om jag känner att det inte går vägen. Småskalighet prioriteras Birgitta och Claes Alwén började med ekologisk kyckling redan på 90-talet. Och nu, 10 år senare, börjar marknaden sakta ta fart. Utvecklingen har varit otroligt spännande. Jag vill ge en stor eloge till Coop för deras framsynthet att inte lägga procentpåslag på den ekologiska kycklingen. Och för att vi kan leverera till dem direkt utan mellanhänder, säger Claes Alwén. Att kontraktera andra lantbrukare är vårt sätt att växa och kunna tillgodose efterfrågan. Med vår senaste tillbyggnad med 6 hus har vi nått ett maximum. Fler kycklingar skulle äventyra sjukdomstrycket. Småskaligheten måste prioriteras för att konsumenten ska få en högkvalitativ produkt. En annan milstolpe för paret Alwén är att Kronfågel i somras köpte in sig i företaget. Det ger en trygghet för att Bosarpkycklingen ska finnas kvar i framtiden, för det finns inga barn som kan och vill ta över gården. Samtidigt har ett första steg tagits för att den stora kycklingaktören ska börja satsa på ekologin. KAROLINA PIHLO 14 ekologiskt lantbruk 8/2008
Lättare handel för ekobönder i utvecklingsländer Nu finns redskap för att jämföra olika länders ekologiska regler och kontrollorgan. FNs livsmedels- och jordbruksorganisation FAO och handelsorganisation UNCTAD samt den internationella ekologiska samarbetsorganisationen IFOAM har tagit fram riktlin- De produkter som klassas som ekologiska under ett system uppfyller inte automatiskt kriterierna för ett annat system. Störst problem skapar detta för fattiga bönder i utvecklingsländer. foto: inger källander jer som ska underlätta handeln med ekologiska produkter, framför allt för producenter i utvecklingsländerna. Riktlinjerna finns i två handböcker som presenterades i början av oktober. Den globala ekologiska handeln ökar för varje år men möter många hinder på grund av att det finns så många olika system för regler och kontroll. Hårdast drabbas bönder i utvecklingsländerna av detta då de inte förfogar över verktyg för att visa hur deras regler och kontrollsystem harmonierar med reglerna i de länder de vill exportera till. De nu publicerade handböckerna ska göra det lättare att avgöra att två olika regelverk är likvärdiga samt att kontrollorganen i olika länder lever upp till en tillräcklig och jämförbar standard. Specialgrupp Arbetet med att ta fram handböckerna har genomförts av en internationell specialgrupp som av FAO, UNCTAD och IFOAM fick ett uppdrag att hitta lösningar för överensstämmelse och likvärdighet för ekologiska produkter. Specialgruppen (ITF, the International Task Force on Harmonization and Equivalency in Organic Agriculture) består av företrädare för regeringar, mellanstatliga aktörer och andra nyckelaktörer från privata sektorn, inklusive certifieringsutfärdare och ackrediteringsorgan. Förhoppningen är att de nya riktlinjerna ska bidra till gemensamt accepterade överensstämmelser av ekologiska produkter inom internationell handel. De nya riktlinjerna är ett resultat av sex års förhandlingar och samarbete. Två handböcker Den första uppsättningen riktlinjer, Equitool, fungerar som en handbok för beslutsfattare. Med hjälp av handboken är det möjligt att avgöra om en produkt och dess framställningssätt uppfyller de ekologiska kriterierna i olika regelsystem. Med andra ord behöver de ekologiska kriterierna inte vara identiska världen över, däremot ska de vara likvärdiga. Handboken underlättar handeln med ekologiska produkter samtidigt som produktionen tar fortsatt hänsyn till lokala socioekonomiska och ekologiska villkor. Den andra uppsättningen riktlinjer utgörs av minimikrav som ska uppfyllas av aktörer som utför ekologisk certifiering. Kraven möjliggör och främjar import av produkter som certifierats under utländska kontrollsystem. Verktyget förkortas IROCB (International Requirements for Organic Certification Bodies). 400 certifieringsorgan Handeln med ekologiska produkter ökar årligen med mellan 15 och 20 procent. I dagsläget exporterar över 100 länder olika ekologiskt certifierade produkter. Samtidigt motverkas den globala handeln med ekologiska produkter av att det finns olika system för kriterier, regler och utvärderingar. Det finns över 400 olika offentliga och privata certifieringsorgan på den globala marknaden för ekologiska produkter. De produkter som klassas som ekologiska under ett system uppfyller inte automatiskt kriterierna för ett annat system. Störst problem skapar detta för fattiga bönder i utvecklingsländer som hindras från att ta del av de ekonomiska, sociala, miljömässiga och hälsofrämjande fördelar som ekologiskt jordbruk medför. LKN Saltå växer med nytt bageri I slutet på mars nästa år bakas de första bröden i Saltå Kvarns nya bageri i Bromma strax väster om Stockholm. Nytillskottet innebär en tredubbling av bröd som levereras med Saltås varumärke. Vi vill utöka vår bakning, men inte genom att växa mer i Järna, säger Johan Ununger VD på Saltå Kvarn. Det som framförallt lockade till Brommaplan var det vackra huset och närheten till Kristofferskolan med waldorfinriktning. Det är en ny och fräsch lokal som från början var tänkt som snickeri. Och så är den sådär vacker som vi vill ha vårt bageri. Vi vill gärna nyttja bageriet som en skola för småskalig livsmedelstillverkning. Tänk en skola där eleverna får lära sig baka med surdeg och bröd mellan fingrarna. Kanske kan vi förverkliga det i samarbete med Kristofferskolan. Kanske mest aktuellt från Saltå Kvarn just nu är det biodynamiska nötköttet som i dagarna ska nå utvalda butiksdiskar i Stockholm. KP Mjölkautomaten i matsalen på Akademiska sjukhuset i Uppsala 28 augusti i år. Köket använder ca 25 % ekologiska varor. foto: dirk van der krogt ekologiskt lantbruk 8/2008 15