Rätt boende Förslag till handlingsplan för deluppdrag 2:2

Rätt boende 2012 2015 Förslag till handlingsplan för deluppdrag 2:2 Översyn av kriterierna i Samarbetsavtalet och förslag på åtgärder som innebär ett utökat tillflöde av ordinarie lägenheter Förändringar gäller från 1 juni 2014

Innehåll 1. Sammanfattande diskussion.1 2. Förslag till åtgärder nya uppdrag.....2 3. Förslag till åtgärder förändringar av kriterierna...2 4. Uppdraget.3 5. Bakgrund till uppdraget..3 6. Målgrupp..4 7. Arbetsgrupp...4 8. Arbetsmetod 4 9. Bostadsanskaffning inom Samarbetsavtalet..5 10. Samarbetsavtalets kriterier...6 11. Nuläge Samarbetsavtalet, 7 12. Arbetet med översynen...9 13. Synpunkter under arbetet med översynen...10 14. Kommunikation av uppdraget.15 15. Uppföljning...15 16. Konsekvensanalys....15 17. Bilaga 1 Riktlinjer efter fastställda förändringar 17 18. Bilaga 2 Anskaffningsgrupper prövning mot riktlinjer..18 19. Bilaga 3 Reviderade tillämpningsföreskrifter 19

1. SAMMANFATTANDE DISKUSSION Möjligheten till bostadsanskaffning genom Samarbetsavtalet har i sin nuvarande form funnits i drygt 20 år. Hemlösheten har under denna tid kommit att ändra karaktär, till viss del beroende på en bostadsmarknad där tillgången på bostäder inte motsvarar efterfrågan. Nya grupper av hemlösa har tillkommit och förändrade förutsättningar, behov och situationer har ställt nya krav på tillämpningen. Detta innebär att bedömningar inte alltid kan göras mot de kriterier som uppställdes när avtalet ursprungligen tecknades. Över tid har det därför utvecklats ett komplext system för bedömningar i anskaffningsärenden. Många aktörer är också inblandade i anskaffningsprocessen vilket inte bidrar till att minska komplexiteten i arbetet. De förändringar som skett i tillämpningen har varit nödvändiga för att motsvara intentionen i avtalet, det vill säga att kunna erbjuda lägenheter till personer som inte kan ordna detta på egen hand och som har medicinska eller sociala förtursskäl. Det nu aktuella uppdraget har handlat om en översyn och förslag till förändringar i kriterierna för att öka inflödet av ordinarie lägenheter. Bredden på de diskussioner som förts under arbetet har inneburit att många frågor kommit upp som har betydelse för bostadsanskaffningens roll i ett sammanhang för hela staden. Ett exempel på detta är möjlighet till kvarboende i referenslägenhet. Arbetsmetoden har inneburit att såväl bostadsenhetens personal som stadsdelarnas boendesekreterare har gett sin bild av de aktuella behoven med konkreta förslag på förbättringar. Av det som framkommit under arbetet i arbetsgrupp och workshops, kan också sägas att de inblandade ser en fördel med ett system som är stabilt och väl inarbetat och att denna möjlighet är av stor betydelse för stadens arbete mot hemlöshet. Ett tema i diskussionerna under arbetet har varit betydelsen av tydlighet och kommunikation. Vi ser detta som strategiska frågor. Ökad kunskap om de riktlinjer som gäller stärker förutsättningarna för att fler remisser kommer in för bedömning och att dessa då också leder till anskaffning. Vi har också sett ett behov av att i vissa fall modernisera språket och de termer som används i sammanhanget. Ett annat tema i diskussionerna har varit boendestödet. Betydelsen av ett boendestöd är väsentligt och kan i vissa fall fungera som kompensation för lägre krav på hushållets referenser och det ökade risktagande som därmed kan uppstå för fastighetsägarna. Ett förtroende för boendestödet kan också utgöra ett incitament för privata fastighetsägare att lämna lägenheter enligt Samarbetsavtalet. Flera uppdrag har redan startat på fastighetskontoret för att svara upp mot de önskemål som framkommit. Exempel på detta är en översyn av de bedömningsformuleringar som fastighetskontoret lämnar till stadsdelar och sjukvård och möjligheter för ett hushåll att bo kvar i ett referensboende med kommunalt kontrakt. Arbetet har genomförts under relativt kort tid och det har varit en grannlaga uppgift för arbetsgruppen att sätta sig in i det regelverk och den praxis som ligger till grund för bedömningar i bostadsanskaffningsärenden. Flera av de frågor som funnits med i diskussionerna har inte utretts inom ramen för uppdraget men bör förslagsvis utredas vidare. För närvarande pågår en utredning för att ta fram strategier för att förbättra nyanländas situation på bostadsmarknaden. Hur detta kan komma att påverka arbetet med kommunala kontrakt utifrån Samarbetsavtalet är ännu inte klarlagt. Ett antal förslag till förändringar föreligger nu för Ledningsgruppen att ta ställning till. Förhoppningen är att dessa förslag ska medverka till att öka inflödet av ordinarie bostäder och därmed innebära minskade boendekostnader för stadsdelarna, göra systemet lite enklare men framför allt innebära en förbättring av det enskilda hushållets möjligheter till en ordnad och trygg bostadssituation i Göteborg.

2. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER I FORM AV NYA UPPDRAG Ledningsgruppen för bostadsförsörjning för särskilda grupper föreslås besluta att fastighetskontoret får i uppdrag att: - Utreda Samarbetsavtalets roll i arbetet med avhoppare från kriminella nätverk. Detta bör ske i samverkan med berörda. - Utreda förutsättningarna för förvaltningsavtal för barnfamiljer som blivit, eller riskerar att bli uppsagda på grund av störningar. Detta bör ske i samverkan med berörda kommunala förvaltningar och bostadsföretag. - Utreda möjligheterna att pröva överlåtelse till förstahandsavtal tidigare än efter 18 månader. 3. FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRINGAR AV KRITERIERNA I SAMARBETSAVTALET Ledningsgruppen för bostadsförsörjning för särskilda grupper föreslås besluta om följande förändringar i de kriterier som avser bedömning vid bostadsanskaffning: - Kriteriet Kan bo i flerbostadshus med grannar utgår och ersätts av: Hushållet ska ha goda boendereferenser - Kriteriet Hushållet ska ha uppvisat god hyressed under 18 månader, utgår då det anses ingå i den bedömning som görs utifrån Goda boendereferenser. - Krav på dokumenterad drogfrihet under 12 månader utgår då det anses ingå i den bedömning som görs utifrån Goda boendereferenser. - En flexibel referenstid som utgår från hushållets situation införs. - Kriteriet Akut bostadsbehov utgår och ersätts av: Hushållet behöver bostad inom tre månader Hushållet kan ta en bostad så snart denna erbjuds. - Remiss om anpassad bostad prövas mot Hushållet kan ta en bostad så snart den erbjuds. * - Sjukvårdens möjlighet att skriva remiss begränsas till behov av anpassade lägenheter och gäller hushåll som kan erbjudas ett förstahandsavtal direkt. - Tio lägenheter ställs årligen till förfogande, utan prövning mot Samarbetsavtalets riktlinjer. Detta gäller bostäder som ska användas i projekt som syftar till att utveckla metoder i arbetet mot hemlöshet. - Termen Kriterier ersätts av: Riktlinjer för bostadsanskaffning - Prövningen av ärenden som rör brottsoffer - våld i nära relationer, ska i första hand göras mot hushållets behov av en snabb lösning av bostadsbehovet. *Möjligheten att byta anpassad bostad kvarstår.

4. UPPDRAGET Fastighetskontoret har i uppdrag att tillsammans med Bogruppen se över möjligheterna att utöka tillflödet av ordinarie bostäder till målgruppen. Detta ska ske genom en översyn av de kriterier i Samarbetsavtalet som utgör underlag för bedömning av om hushållet kan komma i fråga för ett kommunalt avtal. Uppdraget förutsätter att de föreslagna förändringarna överensstämmer med de övriga uppdragen utifrån rapporten Rätt boende. Detta gäller främst det uppdrag som handlar om att se över den juridiska hanteringen av kommunala avtal och F100. Det är också viktigt att eventuella förändringar överensstämmer med det plattformsarbete som sker inom socialtjänsten och de riktlinjer för biståndsrätt till boende som under våren förväntas antas av kommunfullmäktige. Uppdraget bedöms förutsätta en hanteringsordning som säkerställer en hög genomströmning av anskaffningsärenden utan att kravet på kvaliteten i arbetet minskar. Det är därför viktigt att föreslagna förändringar motsvarar krav på stabilitet, förutsägbarhet, effektivitet och att de svarar både mot det enskilda hushållets, och stadens behov. 5. BAKGRUND TILL UPPDRAGET I juni 2012 gav Göteborgs Stad ut rapporten Rätt boende - Nuläge och förslag till inledande åtgärder. Bakgrunden var att behoven av insatser inte hade minskat och att kostnaderna för olika boendelösningar fortsatte att öka. I rapporten gavs en översiktlig bild av stadens hemlöshetsarbete och förslag på olika åtgärder för att samordna dessa och komma tillrätta med den situation som uppstått kring hemlöshet i staden. Hösten 2012 startade arbetet med att utse ansvariga för deluppdragen och bilda arbetsgrupper. De ansvariga ska ta fram handlingsplaner utifrån rapportens åtgärdslista och lämna dessa för beslut till ledningsgruppen för bostadsförsörjning för särskilda grupper (LG) som är beställare av och styrgrupp för uppdraget. De handlingsplaner som godkänns av LG ska genomföras under 2013 2015. Fastighetskontoret ansvarar för samordning av de uppdrag som tillkommit utifrån rapporten Rätt boende och fastighetskontoret ansvarar också för det aktuella uppdraget - att se över kriterierna i Samarbetsavtalet och föreslå förändringar som kan leda till ett ökat inflöde av ordinarie bostäder. Det nu aktuella uppdraget tillkom efter att frågan uppmärksammats av bland annat stadsdelarna under arbetet med rapporten Rätt boende. Ett högre antal hushåll bedömdes i Boinvent1 kunna klara ett självständighet boende, än vad som inkom till fastighetskontoret i form av remisser. Det fanns också önskemål om att av att tydliggöra och förankra den praxis som utvecklats vid bedömningar av remisser. Det kan också sägas att hemlösheten i vissa delar ändrat karaktär sedan det första Samarbetsavtalet tecknades, och att det numera bland hemlösa finns hushåll som aldrig haft en egen bostad eller som inte tidigare inte haft problem i boendet. Förhoppningen är att en översyn av kriterierna och eventuella förändringar av dessa ska medföra förändring i ett längre perspektiv. Parallellt med detta arbete har fastighetskontoret också haft i uppgift att se över möjligheterna att öka tillflödet av ordinarie bostäder på kort sikt. Detta gjordes genom en särskild engångssatsning för att anskaffa bostäder till personer som beviljats bistånd till dyra boendelösningar men där stadsdelarna ansåg att förutsättningar för att klara ett självständigt boende fanns.

Arbetet med Engångssatsningen - 2013 är nu avslutad och resulterade i att ca 110 hushåll erhöll en bostad med kommunalt kontrakt. När nu Engångssatsningen är avslutad finns anledning att se över kriterierna för bostadsanskaffning. Målsättningen är att de förslag till förändringar som nu presenteras, tillsammans med övriga uppdrag kring boendesociala frågor, ska innebära att behovet av nya engångssatsningar inte uppstår i framtiden. 6. MÅLGRUPP Samarbetsavtalet, som är tecknat mellan bostadsmarknadens parter och Göteborgs stad har som mål att skapa god tillgång på lägenheter för hushåll som av sociala eller medicinska skäl inte på egen hand kan ordna en bostad. För år 2014 uppskattas behovet till omkring 400 lägenheter. 7. ARBETSGRUPP Arbetsgruppen har bestått av representanter för de nämnder och bolag som ingår i ledningsgruppen för bostadsförsörjning för särskilda grupper. SDF Örgryte Härlanda SDF Lundby SDF Östra Göteborg/Fastighetskontoret AB Framtiden AB Framtiden Social resursförvaltning Social resursförvaltning Boplats Göteborg Fastighetskontoret Fastighetskontoret Fastighetskontoret Inger Magnusson, boendesekreterare Ann-Catrin Waldèn, enhetschef Ulf Wallin, utredare Ulrika Stenson, Anna-Carin Lundblad Anette Hemfors Per Holm Ingrid Ekman Erik Gedeck, enhetschef Lotta Skoog-Hökklo, bostadssekreterare Dag Schäfer, bostadssekreterare *Avstämning av arbetet har gjorts med Rudolf Antoni, Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen (GFR). 8. ARBETSMETOD I arbetsgruppen, som består av representanter för stadens olika verksamheter har problematisering av kriterierna skett i förhållande till respektive verksamhets uppdrag och hur verksamheterna uppfattar de enskilda hushållens behov. Arbetsgruppen har träffats vid fem tillfällen. Utöver arbetet i arbetsgruppen har en workshop genomförts med boendesekreterare från nio av de tio stadsdelarna. Boendesekreterarna har en direkt koppling till verksamhetens basnivå och praktisk erfarenhet av handläggningen. Boendesekreterarna jobbar i direkt kontakt med hemlösa och har en bra uppfattning om förändringar i hemlöshetens karaktär och behov hos hemlösa. En workshop har också genomförts med personalen på fastighetskontorets bostadsenhet. Bostadsenheten har specifik kunskap om förvaltning av de kommunala avtalen och bedömningar av remisser. Stadens rapporter och statistik kring arbetet mot hemlöshet har också utgjort underlag för arbetet; kommunstyrelsens riktlinjer för att förebygga vräkningar av barnfamiljer, rapporten Rätt boende, Boinvent1 samt avsnittet om hemlöshet i Göteborgs stads budget för år 2014.

9. BOSTADSANSKAFFNING INOM SAMARBETSAVTALET Syftet med Samarbetsavtalet är att tillgodose målgruppens behov av ordinarie bostäder. Samarbetsavtalets roll är dock inte att lösa alla behov av bostad som stadsdelsnämnderna har att ta ställning till. I Göteborgs stad ligger ansvaret för socialtjänsten på stadsdelsförvaltningarna. Om den enskilde har rätt till hjälp i form av boende och det kan antas att förutsättningarna för ett kommunalt kontrakt är uppfyllda, kan en remiss om bostadsanskaffning skickas till fastighetskontoret. Fastighetskontorets bedömning av remissen görs utifrån Samarbetsavtalets riktlinjer för bostadsanskaffning. Dessa riktlinjer avgränsar vilka hushåll som omfattas. Denna bedömning utgår inte ifrån den enskildes behov av bostad utan tar istället fasta på om den enskildes situation svarar mot de kriterier för bostadsanskaffning som anges i Samarbetsavtalet. Om fastighetskontorets bedömning leder till en anskaffning av en lägenhet så hyr fastighetskontoret in denna av bostadsföretaget. Lägenheten hyrs därefter ut i andra hand till den enskilde. Genom detta förfarande säkerställs ett fungerande hyresförhållande. Efter 18 månaders boende görs en prövning av förutsättningarna för överlåtelse av hyresavtalet till den enskilde. Om hushållets förutsättningar bedöms vara sådana att ett eget avtal skulle kunna tecknas direkt med fastighetsägaren så prövas denna möjlighet under anskaffningsprocessen. Om boendet inte fungerar utifrån hyreslagens krav ska i första hand stadsdelsförvaltningens stödinsatser sättas in. Om stödinsatserna visar sig vara otillräckliga ansvarar fastighetskontoret för att säga upp hyresavtalet och att avflyttning sker. En förutsättning för Samarbetsavtalet, är att Stadsdelsnämnderna genom en generell borgensförbindelse ansvarar för alla kostnader som kan komma att uppstå i samband med hyresavtalet fram till en överlåtelse till förstahandsavtal. I Samarbetsavtalet finns också en möjlighet för sjukvården att skriva remiss för personer som har behov av en anpassad bostad. Sjukvården saknar dock möjlighet att följa upp boendet, och de har inte heller någon möjlighet att teckna en borgensförbindelse. Bostadsanskaffningen utifrån Samarbetsavtalet är omvärldsberoende och andra förutsättningar, behov och situationer ställer nya krav på tillämpningen. Ytterst handlar det om att säkra bedömningen av hushållets förmåga att efterleva hyreslagens krav men förändringar i tillämpningen är ibland nödvändiga för att motsvara intentionen i avtalet, det vill säga att kunna erbjuda lägenheter till personer som inte kan ordna detta på egen hand och som har medicinska eller sociala förtursskäl. Förändringar i fastighetsägarnas uthyrningspolicy kan medföra förändringar av tillämpning av kriterierna. Ett exempel på detta är anskaffning av lägenheter till stora barnfamiljer där framtidens uthyrningspolicy är vägledande för vad som anses vara en stor barnfamilj. Ett annat exempel på omvärldsorientering av bostadsanskaffningen är tillämpningen av de referenskrav som funnits för ungdomar som är oprövade på bostadsmarknaden. För en ungdom som under längre tid varit familjehemsplacerad har det ansetts som orimligt att de i samband med att de flyttar hemifrån ska behöva gå vägen via ett referensboende innan de kan komma ifråga för bostadsanskaffning.

10. KRITERIERNA I Samarbetsavtalet anges de kriterier som hushållet ska uppfylla för att anskaffning av en lägenhet ska kunna ske. Dessa kriterier finns till för att säkerställa att hushållet tillhör målgruppen för Samarbetsavtalet men syftar också till att garantera kvalitet och en för staden enhetlig bedömning. Kriterierna är också formulerade så att stadens åtaganden för den enskilde och behov av lösningar för dessa hushåll garanteras. Bostadsanskaffningen kan sägas utgöra ett avsteg från likabehandlingsprincipen i kommunallagen. En prövning mot kriterierna innebär då en prövning av den sakliga grunden för att ett sådant undantag.. Kriterier för bostadsanskaffning i Samarbetsavtalet Akut bostadsbehov Permanent uppehållstillstånd Folkbokförd i Göteborg Sociala medicinska förtursskäl Kan bo i flerfamiljshus Ej brustit i god hyressed, 18 mån Ej få bostad på egen hand Anvisning i hela Gbg Kan ta bostad omgående Hushållet har behöver bostad snabbare än andra Tolkas även som vistelserätt Biståndsrätt t hyra Delgivning vid uppsägning Ej vid Solplaceringar utanför Gbg Anpassad bostad Psyk, fys funktions hinder Brottsoffer Tidigare missbruk Referenser 12 mån Hyreslagen ej störa, sköta lgh, betala hyra själv Drogfri 12 månader Avhysning Betalningsanmärkning Socialt/ medicinskt hinder för att själv söka Omfattande insatser g-m SDN Synnerliga skäl: välja ett område Särskilda skäl bortval av ett område Bortval fler än ett områden ska styrkas Relations- Problem ungdomar Våld i relationer Undantag Kommentar Förklaring t a Bilaga 1.Riktlinjer efter föreslagna förändringar

Prövas mot 11. NULÄGE SAMARBETSAVTALET Det Samarbetsavtal som ligger till grund för möjlighet till bostadsanskaffning har funnits i drygt 20 år. Avtalet har under åren skrivits om vid flera tillfällen, senast 2010. Under 2013 hanterade fastighetskontoret 594 remisser. 87 av dessa kom från sjukvården och resterande från stadsdelarna. 425 lägenheter anvisades. Vid årsskiftet 2013/2014 förvaltades 893 kommunala kontrakt, varav 44 utgjordes av bostadsrättslägenheter som staden äger. Under 2013 överläts 221 avtal till egna förstahandsavtal. Fastighetskontoret har också en roll i samordningen och förvaltningen av de inhyrda bostadslägenheter och ägda bostadsrättslägenheter som staden förfogar över. Största delen utgörs av lägenheter som hyrts in av stadsdelsförvaltningarna direkt från fastighetsägarna, och som stadsdelarna förfogar över. Den roll som fastighetskontoret har i denna del kan beskrivas som en form av mellanhyresvärdskap. Fastighetskontoret förvaltade under året totalt 372 så kallade SDF kontrakt. Grunderna för bostadsanskaffning kriterierna - har inte förändrats i nämnvärd utsträckning sedan det första Samarbetsavtalet tecknades, och fastighetskontoret har med åren anpassat sin praxis i handläggningen så att kriterierna och de nya behov som uppstått är förenliga med varandra. Detta innebär att fastighetskontoret idag arbetar med - och har arbetat med - flera olika anskaffningsgrupper. Kriterierna skiljer sig inte åt utan det är istället en fråga om vilka kriterier som ska tillämpas för olika anskaffningsgrupper. Detta innebär att bedömningen är förhållandevis komplex.. Anskaffningsgrupper i Samarbetsavtalet Akut bostadsbehov Kan bo i flerfamiljshus Permanent uppehållstillstånd Folkbokförd i Göteborg Sociala medicinska förtursskäl Ej brustit i god hyressed, 18 mån Ej få bostad på egen hand Anvisning i hela Gbg Ordinarie anskaffning F100 nej Bostad först nej Anpassad lägenhet nej Anhöriginvandring Stora barnfamiljer t a Bilaga 2. Anskaffningsgrupper efter föreslagna förändringar Ordinarie anskaffning Den ordinarie anskaffningen är grunden i Samarbetsavtalet. Från början var detta den enda anskaffningsgruppen och samtliga de kriterier som anges i Samarbetsavtalet tillämpas vid bedömningen av remisser i denna grupp. Förtursskälen är i första hand av social karaktär, men många gånger i kombination med en medicinsk problematik. Om hushållet tidigare haft någon form av missbruk krävs också en styrkt drogfrihet under 12 månader.

F100 Från början var F100 ett projekt som löpte under en treårsperiod. Detta projekt syftade till att lämna möjlighet för 100 hushåll med funktionsnedsättning att bo i en egen lägenhet med boendestöd. Målgruppen utgörs av personer som i annat fall skulle kunna komma att erbjudas bostad med särskild service. Ett arbete för att ytterligare förtydliga målgruppen pågår. Det boendestöd som kopplas till lägenheten kompenserar för att någon prövning av referenser inte görs. Projektet permanentades 2010 och ingår sedan dess i den ordinarie verksamheten. Anhöriginvandring Anhöriginvandring är en anskaffningsgrupp som avser familjer som inte hunnit etablera sig på bostadsmarknaden. Satsningen syftar till att förebygga att sociala problem uppstår, som ett resultat av trångboddhet och otrygga bostadsförhållanden för nyanlända och återförenade familjer. Det finns oftast inte någon möjlighet att få in referenser från tidigare boende. Något hinder för egen anskaffning genom t ex tidigare betalningsanmärkningar, behövs inte heller för att hushållet ska kunna komma ifråga för anskaffning. Bostad först Bostad först är ett projekt som drivs av Social resursförvaltning tillsammans med sjukvården, Framtiden AB, fastighetskontoret och tre stadsdelsförvaltningar. Målgruppen utgörs av personer med missbruk och psykisk ohälsa som bott mer än ett år på jour- och korttidsboende. Projektet startade under 2013 i en begränsad omfattning. Det ställs inga krav på referenser eller drogfrihet för hyresgästerna. Ett boendestöd kompenserar för bristande eller dåliga referenser. Hushållet har möjlighet att välja mellan två lägenheter. Anpassade lägenheter Fastighetskontoret har inom ramen för Samarbetsavtalet i uppdrag att samordna stadens arbete med anpassade lägenheter. Möjligheten att erhålla en sådan lägenhet prövas efter remiss. Syftet med detta uppdrag är flera, dels uppnås en större effektivitet för staden om samordning sker, men innebär också en möjlighet att undvika att återställa redan anpassade lägenheter när tidigare hyresgäst. Denna del innebär också en möjlighet att undvika kostnader för att anpassa nya lägenheter. Behovet av en lämplig och anpassad lägenhet anses vara överordnat kravet på goda boendereferenser. I vissa fall kan därför stöd i boendet utgöra en kompensation för ett ökat risktagande för fastightsägaren om hyresgästen haft tidigare problem i sitt boende. I sådana fall krävs att stadsdelsnämnden står bakom anskaffningen Stora barnfamiljer Stora barnfamiljer är en förtursgrupp som tillkommit med anledning av svårigheten att på egen hand och i det ordinarie beståndet av hyreslägenheter finna en lämplig lägenhet för familjer med nio barn eller fler. Någon prövning av sociala och medicinska förtursskäl görs därför inte. Den uthyrningspolicy som gäller inom Framtiden AB är vägledande för avgränsningen av målgruppen. I dagsläget innebär det att familjer med nio barn, eller fler kan bli föremål för en prövning. Det har hittills främst handlat om ombyggda lägenheter och villafastigheter som förvaltas av fastighetskontoret. Hushållet kan inte få besittningsskydd på bostaden eftersom den ska återlämnas när familjen inte längre har behov av en stor bostad.

Engångssatsningen Målgruppen för engångssatsningen 2013 var hushåll som hade ett kostsamt bistånd för boende genom socialtjänsten. Någon prövning av hushållets referenser gjordes inte. Stadsdelarnas bedömning av att det inte fanns något hinder för att bo på egen hand var vägledande. 110 hushåll fick en bostad med kommunalt kontrakt på detta sätt. Satsningen är avslutad i anskaffningsdelen men förvaltning av hyresavtalen pågår fram till överlåtelse till eget avtal. Eget boende utan stöd EBUS - AVSLUTAD EBUS var en satsning som genomfördes under 2007 för att erbjuda hushåll möjlighet till lägenhet utan att de uppfyllde de krav som ställdes utifrån kriterierna för Samarbetsavtalet. Stadsdelarna bedömde på egen hand vilka hushåll de ansåg hade förutsättningar för ett självständigt boende och dessa personer erbjöds en lägenhet med andrahandsavtal. Satsningen är avslutad. 12. ARBETET MED ÖVERSYNEN AV KRITERIERNA I budget för Göteborgs Stad 2014 framgår det att hemlösheten ska mötas med individuellt anpassade insatser. Grunden för att lösa individens problem är en egen bostad istället för att bostaden ska vara målet när övriga problem är lösta. Dessa värderingar har varit vägledande i de diskussioner som förts under arbetet. Dock är det viktigt att betona att systemet med kommunala kontrakt inte på något sätt kan ersätta de stödinsatser som tillhandahålls av social resursförvaltning och upphandlade aktörer. Barnperspektivet har varit närvarande i diskussionerna och uttrycks främst genom förslag om möjlighet till kvarboende i referenslägenhet och klargörande och förtydligande om de regler som gäller förvaltningsavtal av tidigare egna bostäder. Även förslaget om en flexibel referenstid innebär en förändring för barnen. Arbetet har inneburit en möjlighet för flera olika aktörer att framföra sina åsikter om och förslag på förändringar av kriterierna så att det öppnar upp för möjligheter för fler hushåll att komma ifråga för en egen lägenhet. De förslag till förändringar som framkommit har till stor del handlat om justeringar i kriterierna och önskemål om åtgärder som gör systemet enklare att förstå och kommunicera En rad frågor har diskuterats under arbetet. Alla dessa frågor har inte direkt koppling till uppdraget att öka inflödet av ordinarie bostäder - men är av betydelse för arbetet mot hemlöshet inom Samarbetsavtalet. Vi väljer därför att redovisa även en del av de uppslag som framkommit men som inte har direkt koppling till själva uppdraget. Dessa idéer kan indirekt bidra till en ökning av inflödet remisser och ordinarie bostäder. Några av diskussionspunkterna nedan har resulterat i uppdrag som fastighetskontoret redan påbörjat, medan andra av dessa uppdrag lämnas till LG för ställningstagande kring fortsatt hantering.

13. SYNPUNKTER UNDER ARBETET MED ÖVERSYNEN Kommunikation Det är viktigt att bostadsenheten kommunicerar alla beslut på ett tydligt sätt, både när ärenden godkänns för anskaffning och då de inte bedöms uppfylla kriterierna i Samarbetsavtalet. Fastighetskontoret har redan påbörjat arbetet med att förtydliga sina formuleringar i bedömningarna. Praxis i tolkning och bedömning Den praxis i bedömning kring remisser som över tid har utvecklats i handläggningsarbetet bör förtydligas och dokumenteras. Avstämning mot Ledningsgruppen för bostadsförsörjning för särskilda grupper bör göras för att få en formell förankring för arbetssättet. Möjligheten att bo kvar i en referenslägenhet Att hushåll ska kunna undvika en flytt när de varit bosatta i social resursförvaltnings referenslägenheter är en fråga som även tidigare varit aktuell. Fastighetskontoret har tillsammans med social resursförvaltning påbörjat arbetet med att hitta en fungerande arbetsmetod för detta ändamål. Kvarboende i tidigare egen lägenhet. Kvarboende utgår från situationer där barnfamiljer har blivit uppsagda från sin lägenhet på grund av ekonomisk misskötsamhet. Fastighetskontoret arbetar sedan lång tid tillbaka med sådana ärenden genom förvaltningsavtal. Frågor kring förvaltning av hyresavtal där hushållet blivit uppsagt på grund av störningar har uppkommit men något stöd i Samarbetsavtalet för att förvalta hyresavtal för hushåll med en sådan problembild saknas. I Göteborgs Stads riktlinjer för att förebygga avhysningar av barnfamiljer, framgår att denna möjlighet ska användas om alternativa lösningar, till exempel omvandling till korttidsavtal, inte är möjliga. Fastighetskontoret saknar praxis för ställningstagande i sådana situationer och det vore en fördel om frågan kunde utredas vidare. Boendestöd Behovet av ett fungerande och väl dimensionerat boendestöd har varit ett tema i diskussionerna under arbetet. Inte minst mot bakgrund av förslaget till förändringar av referenskrav som kan innebära ett ökat risktagande för fastighetsägarna. Denna fråga tillsammans med boendesekreterarnas roll har nyligen utretts inom ramen för de uppdrag som tillkommit efter rapporten Rätt boende. Andelen lägenheter från privata fastighetsägare bör öka Arbetsgruppen har diskuterat åtgärder som skulle kunna innebära att andelen lägenheter från privata fastighetsägare ökar. Det har främst handlat om åtgärder som skapar trygghet för privata fastighetsägare och därmed en ökad vilja att lämna lägenheter enligt Samarbetsavtalet. Ett av de förslag som varit föremål för diskussion är en enkel och alltid uppdaterad ingång till stadsdelsförvaltningarnas kontaktpersoner. En annan möjlighet kan utgöras av att tydligare använda markanvisning vid nybyggnation som ett incitament för att lämna lägenheter enligt Samarbetsavtalet.

Avhoppare från kriminella nätverk Möjligheten till stöd för en medlem i en kriminell organisation som valt att hoppa av är en aktuell och angelägen fråga för staden. I nuläget utgör avhopp från ett kriminellt nätverk i sig inget förtursskäl. Många gånger finns dock även annan problematik med i bilden, vilket i sig kan utgöra förtursskäl. Den mycket speciella problematik som finns i dessa ärenden innebär många gånger att valet av lämpligt bostadsområde är mycket begränsat. De undantag i kriterier bostadsanvisning i hela Göteborg i form av möjligheten till bortval, eller val till ett speciellt bostadsområde är då inte alltid tillräckliga. Frågan om Samarbetsavtalets roll i detta sammanhang bör utredas vidare. Flexibel referenstid I vissa fall innebär systemet kring bostadsanskaffning att stadsdelen får köpa referensboende för personer som har ofullständiga referenser, men där det inte finns något i hushållets tidigare boendehistorik som talar för att detta är nödvändigt. Ett förslag till en lösning vore att lämna en möjlighet för en individuell bedömning av den tid som referenser ska avse. Bedömningen skulle i så fall kunna grundas på eventuella tidigare problem i hyresförhållande och tidigare missbruk. Förslagsvis skulle sex månaders referenser kunna anses tillräckliga om det inte förekommit problem i tidigare hyresförhållande, medan kravet på 12 månaders referenser skulle kunna ligga fast för hushåll där det tidigare förekommit missbruk eller störningar i tidigare boende. Det boendestöd som nu utvecklas inom stadsdelarna, eller en förstärkt uppföljning av hyresavtalen, skulle kunna utgöra faktorer som kompenserar för den ökade risk som fastighetsägaren tar med en större flexibilitet i referenstid. Redan idag finns undantag från krav på referenser för vissa anskaffningsgrupper. För F100 och Bostad först kompenseras detta genom ett omfattande stöd i boendet. För anhöriginvandrare och för remisser från etableringsenheten ställs inte heller samma krav på goda referenser, utan att någon särskild insats som kompenserar för detta. Akut bostadsbehov Akut bostadsbehov är ett av kriterierna som ska prövas vid bedömning av remisser. Det har två betydelser i bedömningen av förtursärenden. Dels innebär det att hushållet ska kunna ta erbjuden lägenhet omgående. Det innebär också att hushållet ska ha goda skäl att få en bostad snabbare än andra hushåll som söker bostad. En förändring där detta kriterie delas upp i sina två betydelser skulle underlätta kommunikationen med främst stadsdelarna, inte minst eftersom det finns en risk att termen akut bostadsbehov sammanblandas med jourboende i socialtjänstens regi. Det skulle också innebära att dessa två delar tydliggörs vid bedömningen av remisser.

Brottsoffer - våld i nära relationer I ärenden som rör våld i nära relationer inkommer remisser för den part som varit utsatt för misshandel. Den bedömning som görs i dessa ärenden utgår i nuläget från de kriterier som gäller för ordinarie anskaffning. Det innebär att hushållets möjligheter att själv ordna en ny bostad ska värderas. Inte sällan är dessa hushåll i en social situation med ordnade förhållanden vad gäller privatekonomi och boendereferenser. En bedömningsordning där hushållets skyddsbehov och en snabb lösning av bostadsfrågan är överordnad eventuella möjligheter att själv ordna sitt boende skulle bättre tillgodose dessa personers behov. Det vore önskvärt att en sådan prioriteringsordning i dessa bedömningar förankrades i Ledningsgruppen. En uppdelning av kriteriet Akut bostadsbehov, som beskrivs under egen rubrik, skulle också medverka till att bedömningen i dessa ärenden blir tydligare. Sedan några år drivs ett projekt inom Social resursförvaltning Utväg man. Arbetssättet syftar till att motivera den misstänkte gärningsmannen att lämna hemmet och låta den misshandlade parten bo kvar i den gemensamma bostaden, ofta tillsammans med barnen. Projektet erbjuder en tillfällig bostad för den person som är misstänkt gärningsman. Ur ett barnperspektiv är detta en god lösning eftersom barnen då kan bli kvar i sin hemmiljö. För att underlätta och ge förutsättningar för ett fungerande umgänge med båda föräldrarna om detta är lämpligt, skulle den som genom projektet lämnat det gemensamma hemmet och därefter behöver en permanent bostadslösning också kunna omfattas av möjligheten att prövas för bostadsanskaffning. Boendereferenser - kan bo i flerbostadshus med grannar. Möjligheten till bostadsanskaffning i normalfallet förutsätter att det finns ett objektivt underlag för en bedömning av om hushållet motsvarar de krav som ställs på hyresgästen utifrån hyreslagen. Boendereferenser utgör ett sådant underlag. Fastighetskontoret inhämtar referenser på olika sätt men i de fall detta inte går att få fram är köpt referensboende ibland den enda möjligheten. Det kan också nämnas att en rad anskaffningsgrupper, t ex F100 och anhöriginvandrare inte bedöms mot detta kriterie. Eftersom bedömningen bör utgå från hushållets förutsättningar att efterleva hyreslagens krav kan annan information, krav på dokumenterad drogfrihet, som i dag anges i Samarbetsavtalet ses som ovidkommande. Detta sammantaget med den inriktning som anges i Göteborgs stads budget för år 2014, innebär att det är önskvärt att kravet på dokumenterad drogfrihet utgår ur kriterierna. Detta kan emellertid, i likhet med en förändring mot en större flexibilitet kring referenstiden, leda till ett ökat risktagande för fastighetsägarna. Ur kommunikationsperspektiv vore det lämpligt att ändra rubriken till goda boendereferenser. Detta ansluter bättre till arbetssättet i anskaffningen och skulle därför underlätta dialogen med stadsdelsförvaltningar och hyresgäster. Hushållet ska ha iakttagit god hyressed under 18 månader Detta krav innebär att hushållet inte kan erbjudas en möjlighet till kommunalt kontrakt förrän 18 månader förflutit från en vräkning i en tidigare bostad. Detta oberoende av om hushållet har goda referenser från de senaste 12 månaderna. Detta kriterie kan i praktiken innebära att stadsdelen, trots köpt referensboende med goda referenser, får förlänga referenstiden med ytterligare månader trots att hushållet kan uppvisa goda referenser de senaste 12 månaderna. Kriteriet tillämpas sällan, är svårt att kommunicera med remittenterna samtidigt som det är tveksamt om det fyller någon funktion vid bedömningen.

Sjukvårdens roll Nyligen har det tagits beslut om att socialtjänstens remisser kommer att biståndsprövas. Det är därför viktigt att ta ställning till hur ett förfarande med biståndsprövad hjälp med bostadsanskaffning överensstämmer med en arbetsordning där sjukvården också har möjlighet att skriva remisser. ( se Rätt boende, uppdrag 10 ) Enligt Samarbetsavtalet har både socialtjänsten och sjukvården möjlighet att skriva remisser för personer med sociala och/eller medicinska förtursskäl. Sjukvårdens möjlighet att skriva remisser grundades ursprungligen i att de har ett ansvar för och god kännedom om personer som har behov av särskilt anpassade bostäder på grund av funktionsnedsättningar. Under 2013 inkom 87 remisser från sjukvården vilket utgjorde ca 15% av totalt 596 inkomna remisser. Endast 21( 24%) av dessa remisser från sjukvården ledde till anskaffning vilket kan jämföras med stadsdelarnas remisser som godkändes i 68% av fallen. I 16 av de godkända sjukvårdsremisserna fanns behov av anpassad bostad medan det i fem ärenden efterfrågades en inte anpassad bostad. En hanteringsordning med sjukvården som remittent är därför inte oproblematisk och ett flertal frågor kring detta har kommit fram under arbetet med översynen av kriterierna. Det kan konstateras att andelen remisser från sjukvården som inte kan godkännas utifrån nuvarande kriterier är hög (76%). Kunskapen om Samarbetsavtalet är liten inom sjukvården och det finns betydande svårigheter att kommunicera Samarbetsavtalets innehåll med en så stor organisation som sjukvården. Fastighetskontoret lägger förhållandevis mycket tid på att förklara de bedömningar som lämnats och effektiviteten i handläggningen påverkas negativt. I flera fall har de hushåll som remitteras från sjukvården osäkra bostadsförhållanden och saknar referenser. I många fall är dessa hushålls inkomstförhållanden osäkra och det förekommer betalningsanmärkningar. Det är då inte möjligt att gå vidare med anskaffningsärendet eftersom sjukvården inte kan ställa borgen eller kan stå för någon uppföljning av hyresavtalen. Stadsdelarna har genom sitt befolkningsansvar ett ansvar för att medborgarna får den hjälp och det stöd de behöver. Detta befolkningsansvar utövas genom socialtjänsten. I socialtjänstlagen framgår ett särskilt ansvar för personer med funktionsnedsättning. Stadsdelsförvaltningarna har också erfarenhet av och kompetens för att arbeta med hemlöshetsfrågor. En arbetsordning där endast stadsdelarna skriver remiss skulle öka likställdheten i hanteringen av bostadsanskaffningsärenden. De personer som kommer ifråga för sjukvårdens remisser har i många fall redan en kontakt inom stadsdelen och samma möjlighet att få sitt ärende prövat av Socialtjänsten som andra personer. Det uppdrag som fastighetskontoret har i att förmedla och samordna arbetet med redan anpassade lägenheter bedöms inte påverkas av beslutet om biståndsprövad bostadsanskaffning, se ovan. Om ett hushåll med behov av anpassad lägenhet kan accepteras av en ny hyresvärd utan någon form av borgen från stadsdelen, ska remiss kunna skrivas. Likaså om sjukvården uppmärksammar behov av byte till en anpassad lägenhet och där behovet är omedelbart. Det är viktigt att betona att sjukvården har en särskild kompetens och kännedom om personer med funktionsnedsättningar och sjukdomstillstånd och att de har en självklar roll i arbetet med anskaffning av lägenheter genom utlåtanden och intyg i de fall då det medicinska behovet behöver klargöras.

Anpassade lägenheter: Göteborg har i nuläget ett underskott på bostäder. För anpassade lägenheter märks detta tydligt och fastighetskontoret har svårighet att tillgodose behovet av sådana lägenheter. För närvarande väntar ca 80 hushåll på ett erbjudande om anpassad bostad. Olika möjligheter att öka genomströmningen av anpassade bostäder har därför diskuterats. En sådan möjlighet skulle kunna utgöras av att bättre kommunicera möjligheten för privata fastighetsägare att ansluta sig till det system kring anvisning av anpassade bostäder som fastighetskontoret samordnar. En annan möjlighet är att i anvisningsarbetet använda tillgänglighetsmärkta lägenheter som sedan anpassas efter hushållets behov. En remiss om anpassad bostad bör prövas mot kriteriet Akut bostadsbehov - i den del som avser att bedömas om hushållet kan ta en anvisad bostad omgående. Idag finns en möjlighet för hushållet att kunna avvakta inflyttning och tomgångshyrorna betalas då av fastighetskontoret. Fastighetskontoret saknar egentliga förutsättningar för att utreda hushållets ekonomiska möjligheter till dubbla hyror under en övergångsperiod. Bedömningen riskerar att bli rättsosäker och det är tveksamt om en sådan prövning ska göras av fastighetskontoret. Arbetet med anpassade bostäder innefattar också möjlighet till byte från en anpassad lägenhet till en annan. Detta utgör en viktig del i arbetet med anpassade bostäder och en prövning mot kriteriet akut bostadsbehov bör ske även vid byte av lägenhet. Lägenheter för metodutveckling i hemlöshetsfrågor och speciella fall Under de senaste åren har fastighetskontoret uppmärksammats på behov av bostäder för personer som ingår i olika projekt som syftar till att utveckla metoder i arbetet mot hemlöshet. Det har då handlat om hushåll som inte motsvarar kriterierna i Samarbetsavtalet. Ett visst antal lägenheter skulle årligen kunna ställas till förfogande för sådana ändamål, utan den vanliga prövningen mot samarbetsavtalets kriterier. En sådan möjlighet skulle också kunna omfatta speciella och särskilt angelägna ärenden som inte omfattas vid en prövning men där det är tydligt att intentionerna bakom Samarbetsavtalets möjlighet till bostadsanskaffning är uppfyllda. Det bör i så fall övervägas om denna typ av beslut ska tas på annan delegation än ordinarie anskaffning. Kommunikation Kommunikation av Samarbetsavtalet är en ständigt pågående process. Genom att förenkla kriterierna för bostadsanskaffning ökar förutsättningarna till enklare kommunikation med inblandade aktörer. Vidare ger det stadsdelarna ökade möjligheter att förklara regelverket för de personer som ansöker om sådan hjälp. Genom att aktivt arbeta för att öka kunskapen om Samarbetsavtalet ökar också möjligheten att öka inflödet av remisser som kan leda till bostadsanskaffning. Kommunikation och språk Vi har sett ett behov av att modernisera vissa av de termer och begrepp som används. Ett exempel är ordet kriterium som leder tankarna till något som ska uppfyllas. Några av de delar som då ska uppfyllas är negativt ur den enskildes synvinkel, t ex tidigare missbruk eller betalningsanmärkningar, vilket kan uppfattas som märkligt. Termen riktlinjer skulle därför vara mer naturlig att kommunicera med hyresgäster och stadsdelar. Då blir det också tydligare att bedömningen tar fasta på att säkerställa att personens situation överensstämmer med de riktlinjer som gäller för bostadsanskaffning.

Öka genomströmningen av förvaltade hyresavtal Idag prövas möjligheten till överlåtelse till eget avtal efter 18 månaders boende med kommunalt kontrakt. En fråga som kommit upp under arbetet med översynen har varit möjligheten att pröva överlåtelse tidigare. Det är önskvärt med en hög genomströmning av ärenden både för det enskilda hushållet, för stadsdelarna och för fastighetskontoret. Förutsättningarna för en sådan möjlig förändring behöver utredas ytterligare, vilket inte gjorts skett inom ramen för detta uppdrag. 14. KOMMUNIKATION AV UPPDRAGET Information om det pågående arbetet har lämnats i olika sammanhang såsom i Bogruppen och på boendesekreterarträffar. En kortare artikel om det pågående arbetet har varit införd i Boendenytt nr 3, 2013. En kommunikationsplan som innehåller nytt informationsmaterial kring Samarbetsavtalet och eventuella förändringar i kriterierna kommer att utarbetas tillsammans med fastighetskontorets kommunikationsenhet. Fastighetskontoret kommer också att särskilt uppmärksamma referensgivarna på de nu föreslagna förändringarna. 15. UPPFÖLJNING Utfallet av eventuella förändringar i kriterierna för bostadsanskaffning kommer att ske genom bostadsenhetens helårsrapporter. Uppföljningen redovisas också till såväl Ledningsgruppen samt styrgruppen för bostadsförsörjning för särskilda grupper. En revidering av kriterierna kan förslagsvis fortsättningsvis ske vartannat år eller vid speciella omständigheter. 16. KONSEKVENSANALYS UR EKONOMI, MILJÖ, MÅNGFALD, BARN -OCH JÄMSTÄLLDHETSPERSKTIV Miljö De förslag till förändringar som nu föreslås bedöms inte ha någon betydelse i ett miljöperspektiv. Ekonomi Förändringar av kriterier utifrån de förslag som nu lämnas bedöms innebära ett minskat behov av köpta boendelösningar och innebär därmed en besparing för stadsdelsförvaltningarna. Mångfald Förslagen till förändringar omfattar alla oavsett bakgrund. Jämställdhet Trygga boendeförhållande är ett grundläggande behov för alla människor och bostadsanskaffningen har betydelse för stadens arbete mot en ökad jämställdhet. För vissa grupper innebär detta en möjlighet att lämna en relation där det förekommer fysiska och psykiska övergrepp. För andra grupper är detta en förutsättning för att kunna ta ett aktivt föräldraansvar. En möjlighet att låta de personer som ingår i projektet Utväg man prövas för bostadsanskaffning kan få positiva konsekvenser både ur barn och jämställdhetsperspektiv. Inom ramen för bostadsenhetens ordinarie uppföljning sker kartläggning och analys utifrån jämställdhetsperspektivet. Barnperspektiv Möjligheten till bostadsanskaffning genom Samarbetsavtalet har betydelse för de barn som idag lever med sina familjer i olika former av köpta boenden. En utökat tillflöde av ordinarie bostäder till målgruppen är därför en fråga av vikt för dessa barns uppväxtvillkor. Förslaget om en mer flexibel referenstid skulle ur ett barnperspektiv i många fall innebära att tiden fram till ett självständigt och tryggt boende förkortas liksom förslaget om att utreda

förutsättningarna för att pröva överlåtelse tidigare än 18 månader. Också det uppdrag som redan påbörjats, och som syftar till att fastställa arbetssätt för kvarboende för barnfamiljer i referensboende, har en tydlig inriktning mot att skapa förutsättningar för trygga uppväxtvillkor för de barn som lever i staden. Detsamma gäller det uppdrag som föreslås för att åstadkomma riktlinjer för att förvalta hyresavtal för barnfamiljer som sagts upp på grund av störningar.

Bilaga 1. Riktlinjer för bostadsanskaffning i Samarbetsavtalet Permanent uppehållstillstånd Folk-bokförd i Göteborg Sociala medicinska förtursskäl Kan ej få bostad på egen hand Goda boende referenser Behöver bostad snabbare än andra sökande, inom 3 mån Kan ta bostad omgående Anvisning i hela Gbg Ej vid Solplaceringar utanför Gbg Anpassad bostad Psyk, fys funktions hinder Brottsoffer Tidigare missbruk 6 månaders boendereferenser Betalningsanmärkning/ Anmärkning från tidigare hyresförhållande Socialt/ medicinskt hinder för att själv söka Tidigare missbruk eller problem i hyresförhållande. 12 mån referenser Särskilda skäl bortval av ett område Bortval fler än ett områden ska styrkas Relations- Problem ungdomar Omfattande insatser genom SDN Undantag Förklaring t a Våld i relationer Våld i relationer, behov av snabb lösning överordnat denna riktlinje

Prövas mot Bilaga 2.. Anskaffningsgrupper i Samarbetsavtalet Permanent uppehållstillstånd Folkbokförd i Göteborg Kan omgående ta erbjuden bostad Behöver bostad inom 3 månader Goda boendereferenser Sociala medicinska förtursskäl Ej få bostad på egen hand Anvisning i hela Gbg Ordinarie anskaffning F100 Bostad först nej Anpassad lägenhet Anhöriginvandring Stora barnfamiljer t a

Bilaga 3 Ersätter tidigare tillämpningsföreskrifter i Samarbetsavtalet, gäller från och med 2014-06-01. Riktlinjer för bostadsanskaffning ( gäller från och med 2014-06-01 ) Fastighetskontoret bedömer de remisser som inkommer från stadsdelsförvaltningarnas socialtjänst. Bedömningen syftar till att säkerställa att hushållets situation överensstämmer med de riktlinjer för bostadsanskaffning som anges nedan. Bedömningen ska göras så att bostadsanskaffningen används effektivt ur ett kommungemensamt perspektiv, och med den enskildes bästa i fokus. I bedömningen beaktas barnens behov. Remissen ska undertecknas av remittent och den person den avser. Ett ärende om bostadsanskaffning utgår om hushållet tackar nej till ett skäligt erbjudande. 1. Medicinskt och/eller socialt förtursskäl ska föreligga. 2. Hushållet ska ha permanent uppehållstillstånd. 3. Hushållet ska vara folkbokfört i Göteborgs kommun. 4. Hushållet kan inte på egen hand erhålla bostad. 5. Hushållet ska ha goda boendereferenser. Boendereferenser utgör en del i underlaget för en bedömning av om hushållet omfattas av möjligheten till bostadsanskaffning. För hushåll som har tidigare anmärkningar i hyresförhållande och för hushåll med ett tidigare missbruk av alkohol eller andra droger krävs 12 månaders goda referenser. För övriga hushåll gäller 6 månaders goda boendereferenser. Som boendereferens räknas intyg från tidigare hyresvärd där det framgår att hushållet skött sina åtaganden utifrån hyreslagen. 6. Hushållet har ett omedelbart bostadsbehov. 7. Hushållet kan ta anvisad bostad omgående. 8. Bostadsanvisning sker i alla delar av Göteborg. Skäl för undantag av visst område ska vara starka, t ex skyddsperspektiv. Bedömning av skäl för att undanta ett område ska göras av remittent. För undantag av fler än ett område ska behovet styrkas även av annan lämplig intygsgivare som har kännedom om hushållets situation. För en del anskaffningsgrupper, t ex personer med funktionsnedsättning (F100), undantas vissa delar i riktlinjerna vid bedömningen av möjlighet till bostadsanskaffning anskaffning. Se dokument, anskaffningsgrupper.

Referensboende I vissa fall beviljar stadsdelsförvaltningarna hushållet bistånd i form av referensboende. Ett sådant boende ska innebära förutsättningar för hushållet att visa att de krav som ställs på hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden är uppfyllda. Goda boendereferenser ska styrkas med intyg från den som ansvarar för referensboendet. 1. Hyresavtalet för bostaden ska omfattas av Hyreslagen, JB 12 kap. 2. Bostaden ska vara belägen i direkt anslutning till andra hyresgäster med förstahandsavtal. 3. Hushållet ansvarar för hyresinbetalningar, undantaget hushåll där Förvaltare eller God man är förordnad. 4. Uppföljning av hur boendet skötts ska genomföras regelbundet och med utgångspunkt från det ansvar som åligger hyresgästen enligt Hyreslagen. Överlåtelse till förstahandsavtal Överlåtelse till förstahandsavtal ska ske när andrahandshyresgästen under 18 månader fullgjort sin del av hyresavtalet - betalat hyran i tid, tagit väl hand om lägenheten och inte stört grannar. Vid överlåtelse jämställs ersättningar från t ex försörjningsstöd, försäkringskassa eller arbetslöshetskassa med arbetsinkomst.